Tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92
Betänkande 1991/92:AU4
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1991/92:AU04
Tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92
Innehåll
1991/92 AU4
I detta betänkande behandlar utskottet
proposition 1991/92:25 bilaga 9 såvitt avser punkterna 1, 2, 4 och 5 samt bilaga 11 såvitt avser punkt G 1.,
tre med anledning av propositionen väckta motioner.
Punkterna 3 och 6--8 i propositionens bilaga 9 är hänvisade till socialförsäkringsutskottet och punkterna 1, 2 och 4 i propositionens bilaga 11 till näringsutskottet.
Sammanfattning
I betänkandet redovisas proposition 1991/92:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 vad avser bilagorna 9 (arbetsmarknadsdepartementet) och 11 (näringsdepartementet) i de delar som remitterats till arbetsmarknadsutskottet samt tre med anledning av propositionen väckta motioner. Utskottet behandlar förslag angående bidrag till utbildning i företag, bidrag till handledare vid anställning av ungdomar, ytterligare medel till arbetsmarknadspolitiska åtgärder, till lönebidrag för arbetshandikappade samt till lokaliseringsbidrag.
Sammanlagt begär regeringen ytterligare 3 285 milj.kr. till arbetsmarknadspolitiska åtgärder, varav huvuddelen för att bekämpa långtidsarbetslöshet och arbetslöshet bland ungdomar och handikappade. Vidare begärs medelstillskott på 275 milj.kr. till lönebidrag för arbetshandikappade och 200 milj.kr. till lokaliseringsbidrag.
Utskottet redovisar sin syn på arbetsmarknadspolitikens inriktning. Regeringens förslag tillstyrks av utskottet och motionsyrkandena avstyrks.
Socialdemokraterna har avgett reservationer i fråga om den arbetsmarknadspolitiska inriktningen och motsvarande anslagsförslag. En meningsyttring har avlämnats av vänsterpartiet.
Propositionen
I proposition 1991/92:25 föreslår regeringen
dels i bilaga 9 (arbetsmarknadsdepartementet)
under punkt 1 beträffande A 1. Arbetsmarknadsdepartementet (s. 39--40) att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om utnyttjandet av de medel som anvisats till ramanslaget Arbetsmarknadsdepartementet på statsbudgeten för budgetåret 1991/92,
under punkt 2 beträffande A 2. Utredningar m.m. (s. 40) att riksdagen till Utredningar m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 4 000 000 kr.,
under punkt 4 beträffande B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (s. 43--45)
1. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om bidrag till lönekostnader vid utbildning i företag (avsnitt 4.1),
2. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om bidrag till handledare vid anställning av ungdomar (avsnitt 4.4),
3. att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 3 285 000 000 kr.,
under punkt 5 beträffande C 7. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade (s. 46)
att riksdagen till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 275 000 000 kr.,
dels i bilaga 11 (näringsdepartementet)
under punkt G. Regional utveckling beträffande G 1. Lokaliseringsbidrag m.m. (s. 54--55)
att riksdagen till Lokaliseringsbidrag m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 200 000 000 kr.
Motionsyrkandena
1991/92:A1 av Lars-Ove Hagberg och Karl-Erik Persson (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om s.k. ungdomsgaranti,
3. att riksdagen för budgetåret 1991/92 under anslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder anvisar 1 300 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utbildning, praktikplatser och beredskapsarbeten enligt vad i motionen anförts.
1991/92:A2 av Mona Sahlin m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en årlig rapportering bör ske av infrastruktursatsningarna i enlighet med den inriktning som anges i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående AMS inflytande över genomförandet av infrastruktursatsningarna,
3. att riksdagen till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar 50 milj.kr.,
4. att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag förhöjt reservationsanslag med 770 milj.kr.
1991/92:A3 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av initiativ av försöksverksamhet med projekthus -- en plats för samordning och organisering av olika verksamhetsformer för arbetssökande enligt den skisserade modellen.
Uppgifter om arbetsmarknadsläget
Antalet sysselsatta var i oktober 4 365 000 personer, vilket är en minskning med 127 000 personer jämfört med oktober 1990 (SCBs arbetskraftsundersökningar, AKU). Det är den kraftigaste minskningen en enskild månad sedan år 1981. Sysselsättningsminskningen har främst drabbat ungdomarna.
Såväl männen som kvinnorna har minskat sitt deltagande i förvärvslivet (AKU). För månaden oktober gäller att i åldrarna 16 -- 64 år deltog 85,3 % av männen i förvärvslivet jämfört med 86,6 % året innan. Motsvarande tal för kvinnorna är 80,5 % jämfört med 82,4 % ett år tidigare.
Efterfrågan på arbetskraft fortsätter att vara mycket svag. I oktober nyanmäldes 26 700 lediga platser till arbetsförmedlingen vilket kan jämföras med 42 000 platser i oktober 1990. Inom tillverkningsindustrin har antalet lediga platser mer än halverats.
Arbetslösheten uppgick i oktober till 3,5 % för män och 2,7 % för kvinnor (AKU). Genomsnittligt sett har männen längre arbetslöshetsperiod än kvinnorna, nämligen 17,5 veckor jämfört med 15,4 veckor för kvinnor.
Ungdomsarbetslösheten för ungdomar mellan 16 och 24 år, vilken trendmässigt minskat under senare delen av 1980-talet, har stigit kraftigt under år 1991 och uppgick i oktober till 7,3 % enligt AKU (mot 4,6 % i oktober 1990). Enligt AMS bedömning kommer ungdomsarbetslösheten att passera 10 % under 1992.
Utländska medborgares arbetslöshet framgår av AMS registrering vid månadens slut av kvarstående arbetssökande, vilka kan ta arbete direkt. Enligt oktobermätningen uppgick de arbetslösa utländska medborgarna till 15 700 personer, dvs. ca 10 % av samtliga kvarstående arbetssökande. Av dessa personer är 2 700 personer långtidsarbetslösa. I SCBs arbetskraftsundersökningar redovisas inte utländska medborgare månadsvis på grund av den statistiska osäkerheten. Som årsmedeltal för år 1990 uppgick arbetslösheten för utländska män till 4,3 % och för utländska kvinnor till 3,6 %, i båda fallen ± 0,8 %.
Enligt AMS redovisning fanns i slutet av oktober ca 33000 arbetshandikappade som var registrerade som arbetssökande på arbetsförmedlingen. Av dessa var det ca 5 800 personer som direkt kunde ta arbete. 1 400 personer var långtidsarbetslösa.
Som långtidsarbetslösa med en sammanhängande arbetslöshetsperiod på mer än sex månader noterades i oktober 24 000 personer i AKU. Mätt som andel av samtliga arbetslösa utgjorde de långtidsarbetslösa 17,4 %.
Internationellt sett är den svenska arbetslösheten inte hög. Med reservation för att uppgifterna inte är helt jämförbara registrerades inom EG en arbetslöshet på 8,8 % i augusti 1991.
17 500 personer varslades under oktober månad. För ett år sedan varslades 7 100 personer under denna månad och för två år sedan 2600 personer. Av de nu varslade arbetade 51 % inom industrin.
Enligt AMS bedömning beräknas arbetslösheten öka till ca 4,5 % vid slutet av kommande sommar och ligga kvar på denna nivå till årsskiftet 1992-1993. Industriförbundet gör för sin del bedömningen att den genomsnittliga arbetslösheten trots massiva insatser från AMS år 1992 kan komma att hamna så högt som mellan 5 och 5,5 %, vilket i sig innebär att man skulle vara i närheten av 6 % vid årsskiftet 1992-1993. I regeringens proposition 1991/92:38 om inriktningen av den ekonomiska politiken -- där bedömningen av arbetslöshetstalen tar hänsyn till de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som föreslås i tilläggsbudget I -- beräknas den öppna arbetslösheten uppgå till 3,5 % år 1992 och 3,7 % år 1993.
Den väntade utvecklingen inom olika sektorer innebär följande enligt AMS. Sysselsättningen fortsätter att minska inom jord- och skogsbruk i en takt på 6 % per år (9 000 personer). För den dramatiskt försämrade industrikonjunkturen är någon omedelbar förbättring inte i sikte. Först under det andra halvåret 1992 torde produktionen komma att öka igen. AMS räknar med 60 000 förlorade industrijobb under år 1991 och ytterligare knappt 50 000 under år 1992. Även inom byggnadsverksamheten, privata tjänster och offentliga tjänster väntas sysselsättningen minska under prognosperioden fram till slutet av år 1992.
Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder framgår av följande tabell som gäller oktober månad resp. år.
Stödform 1988 1989 1990 1991
Arbetsmarknadsutbildning exkl. företagsutbildning 45 100 39 600 40 000 77 200 Arbetsmarknadsinstitut 5 900 6 000 6 700* 6 600* Beredskapsarbete 12 100 7 900 7 500 12 600 Ungdomslag/Särskild inskolningsplats 8 800 2 000 3 200 12 800 Avtalade inskolnings- platser 1 700 1 600 1 400 1 300** Rekryteringsstöd 4 000 2 100 2 400 600** Lönebidrag 44 400 45 400 45 200 44 800** Samhall 28 900 30 500 30 300 29 300** Offentligt skyddat arbete 5 400 6 000 5 700 5 700**
*) ny statistik fr.o.m. juli 1990 **) avser september månad vad gäller Samhall och juni månad i övriga fall (eftersläpningen beror på omläggning av det statistiska systemet)
Källa: AMS
Som framgår av tabellen har antalet personer i arbetsmarknadsutbildning nått en toppnivå på 77 200 personer, vilket nästan innebär en fördubbling jämfört med året innan.
Den nya arbetsmarknadspolitiska åtgärden utbildningsvikariat (prop. 1990/91:150, FiU30, rskr. 386) börjar nu vinna insteg i arbetslivet. Den sista veckan i november 1991 var 6 450 personer verksamma som vikarier. 4 690 (73 %) var kvinnor och 1 760 (27 %) var män. Övervikten för kvinnor i denna arbetsmarknadspolitiska åtgärd förklaras av att vikariaten till stor del återfinns inom den offentliga sektorn, där många kvinnor arbetar.
Utskottet
Arbetsmarknadsdepartementet
Anslag till arbetsmarknadsdepartementet
I propositionens bilaga 9 föreslår regeringen under tionde huvudtiteln vissa ändringar i fråga om utnyttjandet av de medel som tidigare anvisats till anslaget A 1. Arbetsmarknadsdepartementet. Dels räknas med en anslagsminskning på 8 419 000 kr. i samband med att en särskild nämnd för utlänningsärenden inrättas i januari 1992, vilken övertar personal från arbetsmarknadsdepartementet. Dels föreslås ett tillskott av 4 382 000 kr. motsvarande 30 tjänster fram till årsskiftet 1991-1992 i syfte att förhindra att antalet ej avgjorda utlänningsärenden ökar okontrollerat inför bildandet av utlänningsnämnden. Sammanlagt innebär förändringarna att belastningen på anslaget minskar med 4 037 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i fråga om utnyttjandet av de medel som anvisats till ramanslaget Arbetsmarknadsdepartementet på statsbudgeten för budgetåret 1991/92.
Anslag till utredningar
För innevarande budgetår har till anslaget A 2. Utredningar m.m. anvisats ett reservationsanslag på 22 465 000 kr. Regeringen hemställer om en anslagsförstärkning med 4 000 000 kr. för att påbörja ett antal utredningar som siktar till att öka effektiviteten i de statliga arbetsmarknadsåtgärderna. Ökningen under detta anslag kommer att balanseras av att motsvarande medel förs bort från Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande medel, en anslagspost som disponeras av regeringen.
Enligt utskottets uppfattning bör det begärda beloppet -- 4 milj.kr. -- tillföras det aktuella anslaget för innevarande budgetår.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
På statsbudgeten för innevarande budgetår har till anslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder anvisats ett reservationsanslag på 14100687000kr. Till anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader har ett ramanslag på 2611139000kr. anvisats.
Mot bakgrunden av det försämrade arbetsmarknadspolitiska läget föreslås i propositionen dels regeländringar beträffande vissa åtgärder, dels medelsförstärkning. Därutöver redovisas den beräknade resursanvändningen för olika åtgärder inom ramen för anslaget samt åtgärder inom andra områden med effekter på arbetsmarknaden.
Utskottet behandlar först regeringens förslag till regeländringar avseende utbildning i företag och handledare för ungdomar inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Därefter behandlar utskottet regeringens övriga förslag jämte motionsförslag vad gäller såväl olika åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken som den samlade bilden av resursbehoven.
Bidrag till utbildning i företag
Genom stödformen bidrag till utbildning i företag får bidrag lämnas arbetsgivare som ordnar utbildning åt anställda under vissa villkor som syftar till att upprätthålla och främja sysselsättningen. Härigenom ersätts en viss del av kurskostnaderna för t.ex. lärararvode, läromedel och lokaler. Regeringen föreslår -- i likhet med den tidigare regeringens initiativ -- att försöksverksamhet får bedrivas under innevarande budgetår med bidrag som även inkluderar en del av de lönekostnader som arbetsgivare har för dem som utbildas. Förslaget innebär att arbetsgivare inom tillverkningsindustrin kan få bidrag med högst 50 kr. per timme för lönekostnader. Den totala kostnaden har beräknats till 150 milj.kr. vid en omfattning av ca 2000 deltagare i genomsnitt per månad under tio månader.
Av det inledande avsnittet Uppgifter om arbetsmarknaden framgår att sysselsättningssituationen för industrin och särskilt tillverkningsindustrin är mörk. Utskottet vill i detta sammanhang redovisa att utredningsresultat pekar på att bidraget till företagsutbildning i allmänhet är avgörande för att utbildningen skall komma till stånd (Arbetsmarknadsutbildning i företag. Av Mikael Halápi. Rapport/Utbildningsenheten, AMS 91:2). Resultaten baseras på en totalundersökning av arbetsmarknadsutbildning i företag från oktober 1989 t.o.m. mars 1990. Utskottets bedömning är att den föreslagna utvidgningen av bidrag till företagsutbildning är en adekvat åtgärd. Utskottet tillstyrker därför att riksdagen godkänner propositionens förslag i fråga om bidrag till lönekostnader vid utbildning i företag.
Handledare för ungdomar
Regeringen begär riksdagens godkännande beträffande fortsatt försöksverksamhet under innevarande budgetår med bidrag till handledare vid anställning av ungdomar. Denna åtgärd som initierades av den dåvarande regeringen i augusti 1991 innebär att arbetsgivare får bidrag till handledare för ungdomar som anställs på avtalade inskolningsplatser, på platser med rekryteringsstöd eller på utbildningsvikariat. Bidrag får lämnas med högst 35 kr. per timme för lönekostnaden för handledaren vid anställning av en ungdom och med högst 10 kr. per timme för varje ytterligare ungdom upp till fem. Sammanlagt beräknas 210 milj.kr. för denna åtgärd vilket bedöms räcka till ca 2 000 handledare under tio månader.
Utskottet vill betona vikten av åtgärder som kan bringa ner ungdomsarbetslösheten. Utskottet ser därför positivt på regeringens förslag och tillstyrker att riksdagen godkänner ordningen med bidrag till handledare vid anställning av ungdomar.
Inriktningen av arbetsmarknadspolitiken i övrigt
I propositionen beskrivs den svenska ekonomins tillstånd med svag tillväxt och snabbt stigande arbetslöshet, särskilt för ungdomar. I det nu uppkomna läget, med den högsta arbetslöshetsnivån på närmare tio år, måste inriktningen av arbetsmarknadspolitiken vara kraftfulla åtgärder som motverkar en ytterligare försämring. Siktet måste vara inställt på att öka sysselsättningen. Med de insatser som föreslås i propositionen kommer de konjunkturberoende åtgärderna volymmässigt att närma sig den nivå över vilken arbetsmarknadsverket inte kan sysselsätta fler arbetslösa med bibehållen effektivitet.
Vidare redovisas i propositionen hur de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna kompletteras med insatser inom andra områden, bl.a. tidigareläggning av investeringar i vägar, järnvägar, flygplatser och telenätet. Förslag till tidigareläggning av investeringar finns också inom statliga byggnadsinvesteringar, inom kultursektorn och inom utbildningsområdet. Ytterligare resurser till regionalpolitiken (se avsnittet Anslag till lokaliseringsbidrag nedan) bör sättas in för att stödja utvecklingen i särskilt utsatta regioner.
För att arbetsmarknadsutbildningen skall kunna genomföras i den omfattning som riksdagen beslutat finns det enligt propositionen behov av 725 milj.kr. utöver vad som tidigare beräknats. Detta sammanhänger med att dagpenningen i utbildningsbidragen har ökat i förhållande till tidigare beräkningar samt att vissa andra kostnader varit underskattade enligt en uppföljning som gjorts under våren 1991. För att kontinuerligt kunna följa kostnadsutvecklingen för utbildningsbidragen avser arbetsmarknadsministern att föreslå regeringen att uppdra åt riksförsäkringsverket och AMS att utveckla ett sådant uppföljningssystem.
Propositionen tar vidare upp behovet av en kraftig förstärkning av de sysselsättningsskapande åtgärderna. Insatser mot arbetslöshet och främst bekämpning av långtidsarbetslöshet och arbetslöshet bland ungdomar och handikappade föreslås ske genom sysselsättningsskapande åtgärder motsvarande ytterligare 2 200 milj.kr. Härigenom bör ca 18000 personer i genomsnitt kunna ges sysselsättning i olika åtgärder under resten av detta budgetår.
Inom anslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder disponerar AMS 50 milj.kr. för otraditionella insatser. Enligt propositionen bör AMS få disponera 100 milj.kr. för detta ändamål inom anslagets ram. Motivet är att arbetslöshetens uppgång medför ett ökat behov av förnyelse av förmedlingsarbetet.
I socialdemokraternas kommittémotion A2 noteras med tillfredsställelse att den borgerliga regeringen fortsätter den kamp mot arbetslösheten som inletts av den socialdemokratiska regeringen. Motionärerna ifrågasätter dock om resurserna används tillräckligt effektivt och om de är tillräckliga. Enligt motionen är det oroande att regeringen lägger fram förslag i andra sammanhang utan att först ha analyserat effekterna på tillväxt och sysselsättning.
Socialdemokraterna ställer sig positiva till regeringsförslaget om mer resurser till utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning. Med hänsyn till den höga ungdomsarbetslösheten och till att ungdomsgarantin inte fungerar tillfredsställande anser socialdemokraterna att ytterligare aktiva åtgärder för ungdomar (motsvarande 500 milj.kr. utöver regeringens förslag) är motiverade. Därutöver bör AMS få möjligheter att bedriva försöksverksamhet, bl.a. med inriktningen att engagera ungdomarna inom den privata delen av arbetsmarknaden och särskilt vid små och medelstora företag. Försöksverksamheten bör ha en volym motsvarande 300 milj.kr. i form av otraditionella medel. Detta innebär att ett medelstillskott på 250 milj.kr. erfordras. För att klara insatserna för ungdomarna bör AMS få en extra personalförstärkning under ett och ett halvt år (denna fråga behandlas nedan av utskottet).
Ovan nämnda åtgärder liksom förslag inom byggsektorn och ökningen av anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör ge goda förutsättningar att bekämpa långtidsarbetslösheten. Vidare bör en extra satsning göras på uppsökande verksamhet bland de långtidsarbetslösa. AMS tillsammans med de fackliga organisationerna bör svara för denna verksamhet. 20 milj.kr. extra i form av otraditionella medel bör beviljas för detta ändamål.
I motion A1 av Lars-Ove Hagberg och Karl-Erik Persson (båda v) yrkas att ungdomsgarantin utvidgas till alla ungdomar under 25 år. Kostnaden för en sådan förändring är marginell, enligt motionen, eftersom brist på åtgärd innebär kontantstöd, socialkostnader eller utslagning. Vidare bör riksdagen hos regeringen begära förslag till en teknisk-humanistisk utbildning, praktikplatser och beredskapsarbeten. Enligt motionärerna måste beredskapsarbete kunna komma i fråga när detta framstår som den mest ändamålsenliga åtgärden i det enskilda fallet. Vänsterpartiet yrkar på en i förhållande till regeringen förhöjd volym av åtgärder -- främst riktade till ungdomar och långtidsarbetslösa -- motsvarande 1 300 milj.kr.
Ulla Orring (fp) tar i motion A3 upp behov av initiativ vad gäller försöksverksamhet med projekthus -- en plats för samordning och organisering av olika verksamhetsformer för arbetssökande. Enligt den skisserade modellen skulle projekthusets verksamhet kunna få en inriktning mot nyföretagande och produktutveckling. Målsättningen bör vara att en arbetssökande efter 1--2 veckors arbetslöshet skall beredas plats i projekthuset. Enligt motionären bör projekthus kunna räknas in bland de otraditionella insatserna inom arbetsmarknadspolitikens ram.
Utskottet vill för sin del anföra följande.
Som framgår bl.a. av det inledande avsnittet visar alla bedömningar av den svenska ekonomin åren 1991--1992 på en svag utveckling. Utskottet ser allvarligt på det svenska arbetsmarknadsläget.
Huvudproblem bakom den svaga ekonomiska utvecklingen och den minskande sysselsättningen är en strukturell kris som åtföljs av en internationell konjunkturförsvagning. Den omläggning av den ekonomiska politiken som initierats efter regeringsskiftet avser att återupprätta Sverige som en tillväxt- och företagarnation med en stark och växande ekonomi. En sådan politik skapar enligt utskottets mening trygga jobb på sikt.
Den nuvarande arbetslöshetskrisen ställer krav på en aktiv arbetsmarknadspolitik, som dels skall lindra arbetslöshetens sociala konsekvenser, dels skapa en beredskap för en kommande uppgång i sysselsättningen.
Utskottet noterar att de åtgärder som tas upp i regeringens förslag -- såväl de ovan behandlade regeländringarna som inriktningen av arbetsmarknadspolitiken i övrigt -- i stor utsträckning upptar samma element som den förutvarande regeringen förordade. I likhet med motionerna A1 och A2 vill utskottet betona vikten av att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten. Även de arbetshandikappade bör prioriteras. Enligt utskottets mening är det ingen nackdel att pröva ytterligare former för att få in arbetslösa ungdomar eller långtidsarbetslösa i arbetslivet, t.ex. sådana former som tas upp i socialdemokraternas kommittémotion A2 eller förslaget om projekthus i motion A3. Det sistnämnda förslaget är en sådan åtgärd som blivit möjlig genom inrättande av särskilda medel för otraditionella insatser. Redan i dag förekommer satsningar av detta slag; arbetsförmedling, kommun m.fl. kan vara intressenter. Någon riksdagens åtgärd är därför inte påkallad när det gäller projekthus.
Den s.k. ungdomsgarantin garanterar att ungdomar upp till 20 års ålder har rätt till någon form av sysselsättning. Av den tidigare redovisningen framgår att ungdomsgarantin inte har kunnat hindra en ökande ungdomsarbetslöshet. Vänsterpartiet har i motion A1 inte kunnat övertyga utskottet om att ungdomsgarantin skulle fungera bättre med utvidgad åldersgräns. Utskottet ställer sig därför avvisande till det aktuella yrkandet i motion A1.
Inrättandet av det nya "storanslaget" B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder har enligt utskottets uppfattning den fördelen att AMS kan pröva de åtgärder man anser mest effektiva i de enskilda fallen. Detta gäller även sådana åtgärder som nämns i motion A1, såsom utbildning och beredskapsarbeten. Utskottet anser det självklart att redovisningssystemen anpassas så att de olika arbetsmarknadspolitiska åtgärderna kan följas upp.
Till skillnad från motionerna A1 och A2 anser utskottet att det av regeringen föreslagna åtgärdspaketet är väl avvägt med hänsyn till de nu konstaterade behoven -- inte minst med hänsyn till att de konjunkturberoende åtgärderna inkl. de nu föreslagna insatserna i det närmaste har uppnått den nivå över vilken arbetsmarknadsverket inte kan sysselsätta fler arbetslösa med bibehållen effektivitet.
Beträffande anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder vill utskottet i detta sammanhang erinra om att drygt 1 miljard kronor förelåg den 1 juli 1991 i reservation till följande budgetår enligt riksrevisionsverkets anslagsuppföljning. Hela beloppet var intecknat med planerade insatser och projekt.
Utskottet utgår från att regeringen utnyttjar finansfullmakten om behov snabbt uppstår av insatser utöver de nu planerade åtgärderna.
Med hänvisning till vad som ovan anförts avstyrker utskottet motionerna A1, A2 och A3 i tillämpliga delar.
Anslagsfrågor
Enligt regeringens förslag bör till reservationsanslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder anvisas ytterligare 3 285 000 000 kr. för budgetåret 1991/92. Regeringens medelsförslag är en konsekvens av den planerade inriktningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.
Socialdemokraterna yrkar i motion A2 på ett i förhållande till regeringens förslag förhöjt belopp med 770 milj.kr. som en följd av olika förslag avseende åtgärder för ungdomar m.m.
Vänsterpartiet begär i motion A1 ytterligare 1,3 miljarder kronor för innevarande budgetår under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (utskottet har noterat att hemställan i motion A1 upptar 1,3 milj.kr. vilket uppenbarligen beror på ett misstag) med motiveringen att detta är AMS egna beräkningar av medelsbehovet.
Utskottet har för sin del godtagit vad regeringen föreslagit i fråga om arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Motionernas yrkanden om anslagsuppräkning är knutna till motionernas ändringsförslag, vilka utskottet har avstyrkt i det föregående. Som en följd av tidigare ställningstaganden tillstyrker utskottet den av regeringen begärda anslagsförstärkningen på 3 285 000 000 kr. och avstyrker motionerna A1 och A2 i motsvarande delar.
I den socialdemokratiska kommittémotionen A2 framhålls att AMS måste få en extra personalförstärkning för att tillfälligt kunna öka personalinsatserna gentemot ungdomar mellan 18 och 24 år. 400 personer bör snarast rekryteras för att arbeta med ungdomarna fram t.o.m. nästa budgetår. I motionen begärs därför en anslagsförstärkning till arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader. Ytterligare 50 milj.kr. bör enligt motionen anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår. För nästa budgetår fördubblas denna kostnad.
När det gäller arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader anser utskottet att de tidigare anvisade medlen såvitt nu kan bedömas är rätt avpassade. Utskottet avstyrker därför motion A2 i denna del.
Övriga frågor
I motion A2 av Mona Sahlin m.fl. (s) begärs en årlig rapportering från regeringen avseende de stora infrastrukturinvesteringar som nu kommer att genomföras. Det är enligt motionärerna viktigt att för framtiden analysera när investeringarna faktiskt genomförs, hur mycket de kommer att kosta, vilka effekter de får på sysselsättningen osv. Vidare betonas vikten av att påskynda igångsättningen och genomförandet av de projekt som nu dragits i gång.
Utskottet har vid flera tillfällen uttalat sitt stöd för uppföljning av de olika arbetsmarknadsåtgärderna -- inte minst i samband med inrättandet av det nya "storanslaget" Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utskottet har samma synsätt beträffande de stora infrastrukturinvesteringar som nu kommer till stånd. Utskottet utgår från att regeringen i samband med de årliga anslagsframställningarna eller i andra lämpliga sammanhang kommer att hålla riksdagen underrättad om effekten av de olika åtgärderna utan att det kommer en uttrycklig begäran från riksdagen. Någon särskild riksdagens åtgärd med anledning av motion A2 (s) i denna del är därför inte påkallad enligt utskottets uppfattning.
I den socialdemokratiska kommittémotionen A2 yrkas vidare att det är angeläget att projekten har ett nära samarbete med AMS, t.ex. genom att AMS får möjlighet att anvisa den personal som skall anställas för projekten.
Utskottet menar att arbetsmarknadspolitiska aspekter har vägts in redan vid planeringen av de olika infrastrukturprojekten och att rekryteringen till projekten bör ske i ordinarie ordning. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion A2 i aktuell del.
Anslag till särskilda åtgärder för arbetshandikappade
För innevarande budgetår har under reservationsanslaget C 7. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade anvisats 5 416 489 000 kr. I propositionen begärs ytterligare 275 milj.kr. till lönebidrag för arbetshandikappade under denna rubrik. Regeringen gör i likhet med AMS den bedömningen att ytterligare ca 2 500 arbetshandikappade sökande skall kunna beredas arbete genom detta tillskott.
Med hänsyn till de arbetshandikappades svårigheter att hävda sig i konkurrensen om de lediga arbetena tillstyrker utskottet regeringens förslag i fråga om medelsanvisning till det aktuella anslaget.
Näringsdepartementet
Anslag till lokaliseringsbidrag
I propositionens bilaga 11 föreslår regeringen under tolfte huvudtiteln visst medelstillskott till anslaget G 1. Lokaliseringsbidrag m.m. Under denna rubrik har för budgetåret 1991/92 anvisats ett reservationsanslag på 350 milj.kr. Trots en successivt ökad delegering av beslutanderätten till länsstyrelserna har medelsbrist uppstått på detta anslag som disponeras av NUTEK och regeringen. Det sammanlagda sökta beloppet i befintliga ansökningar om lokaliserings- och utvecklingsbidrag uppgår till ca 700 milj.kr. Regeringen föreslår därför ett medelstillskott på 200 milj.kr.
Utskottet tillstyrker den begärda medelsanvisningen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till A 1. Arbetsmarknadsdepartementet att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om utnyttjandet av de medel som anvisats till ramanslaget Arbetsmarknadsdepartementet på statsbudgeten för budgetåret 1991/92,
2. beträffande anslag till A 2. Utredningar m.m. att riksdagen till Utredningar m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 4 000 000 kr.,
3. beträffande utbildning i företag att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om bidrag till lönekostnader vid utbildning i företag,
4. beträffande handledare vid anställning av ungdomar att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om bidrag till handledare vid anställning av ungdomar,
5. beträffande inriktningen av arbetsmarknadspolitiken att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A1 yrkandena 2, 3 i denna del och 4, 1991/92:A2 yrkande 4 i denna del samt 1991/92:A3, res. 1 (s) men. (v) - delvis
6. beträffande anslag till B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder att riksdagen med bifall till propositionen i denna del samt med avslag på motionerna 1991/92:A1 yrkande 3 i denna del och 1991/92:A2 yrkande 4 i denna del till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 3 285 000 000 kr., res. 2 (s) men. (v) - delvis
7. beträffande anslagsförstärkning till arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader att riksdagen avslår motion 1991/92:A2 yrkande 3, res. 3 (s) - villk. 2
8. beträffande årlig rapportering att riksdagen avslår motion 1991/92:A2 yrkande 1,
9. beträffande samarbete med AMS att riksdagen avslår motion 1991/92:A2 yrkande 2, res. 4 (s)
10. beträffande anslag till C 7. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade att riksdagen till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 275 000 000 kr.,
11. beträffande anslag till G 1. Lokaliseringsbidrag m.m. att riksdagen till Lokaliseringsbidrag m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 200 000 000 kr.
Stockholm den 5 december 1991
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Mona Sahlin
I beslutet har deltagit: Mona Sahlin (s), Elver Jonsson (fp), Anders G Högmark (m), Georg Andersson (s), Marianne Andersson (c), Lahja Exner (s), Sten Östlund (s), Harald Bergström (kds), Laila Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman (s), Johnny Ahlqvist (s), Kent Olsson (m), Berit Andnor (s), Patrik Norinder (m) och Karin Pilsäter (fp).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Inriktningen av arbetsmarknadspolitiken (mom. 5)
Mona Sahlin, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Som framgår" och på s. 10 slutar med "tillämpliga delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening skall målet för den ekonomiska politiken vara arbete åt alla. Arbetsmarknadspolitiken har här en viktig roll att spela som en del av den ekonomiska politiken. Det är härvid angeläget att den öppna marknadens möjligheter utnyttjas, att den enskildes kompetens stärks och att den öppna arbetslösheten bekämpas. Trots den djupa lågkonjunkturen har Sverige hittills, tack vare rätt anpassade arbetsmarknadspolitiska och andra åtgärder, klarat sig bättre än i den senaste lågkonjunkturen. Arbetslösheten 1991 beräknas bli i genomsnitt 2,6 %, och den har inte stigit sedan i augusti. Internationellt sett visar statistiken från augusti 1991 att den svenska arbetslösheten är låg. Men utifrån svenska förhållanden anser utskottet att arbetslösheten är för hög och bedömningarna inför den närmaste framtiden är i högsta grad oroande. I denna situation är det viktigt att inte vidta några åtgärder som ytterligare kan försvaga tillväxten och därmed sysselsättningen. Regeringens förslag om ny inriktning av politiken inom byggsektorn är ett exempel på detta. Tvärtom bör tillväxten genom olika åtgärder öka. Därutöver anser utskottet att det är nödvändigt att med alla medel bekämpa den ökande arbetslösheten bland ungdomar och den tilltagande långtidsarbetslösheten. Utvecklingen visar enligt utskottets mening allt tydligare att de av regeringen föreslagna åtgärderna inte är tillräckliga. Av uppgifter från arbetsmarknadsdepartementet framgår också att regeringen underskattat vissa kostnader för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Utskottet anser därför i likhet med motion A2 (s) att väsentligt förstärkta insatser redan nu bör beslutas av riksdagen. I en situation som denna är det ett självklart ansvar för riksdagen att anvisa ytterligare erforderliga medel. Detta gäller särskilt med tanke på att arbetsmarknadsmyndigheterna behöver klara besked för att kunna ha en acceptabel framförhållning vid planering av åtgärderna.
Beträffande ungdomar och långtidsarbetslösa finns det skäl att göra ytterligare satsningar utöver de av regeringen föreslagna. Ungdomsgruppen 16--24 år står för ca 30 % av den totala arbetslösheten, vilket motsvarar ca 46 000 arbetslösa ungdomar av totalt 140 000 arbetslösa i oktober 1991. Beträffande 18--19-åringarna är det uppenbart att den s.k. ungdomsgarantin inte fungerar tillfredsställande. Åtgärder särskilt riktade mot ungdomar och långtidsarbetslösa innebär enligt utskottets uppfattning både kortsiktiga och långsiktiga fördelar.
För att komma till rätta med dessa problem bör man enligt utskottets mening göra en sådan kraftfull satsning som föreslås i motion A2 (s). Det gäller att ge AMS både ekonomiska och personella resurser för att kunna göra en långsiktig kraftansträngning för att bekämpa ungdoms- och långtidsarbetslösheten. Tyvärr är det också ungdomar som i stor utsträckning riskerar att bli långtidsarbetslösa. Utskottet delar också uppfattningen i motionen att AMS bör få friare händer att finna så effektiva medel som möjligt i kampen mot just dessa former av arbetslöshet. Inte minst viktigt är det att AMS härvid kan ytterligare engagera sig för att aktivera ungdomarna i åldern 20--24 år. Samtidigt bör AMS få möjlighet att bedriva försöksverksamhet med den inriktning som anges i motionen. Inriktningen bör vara att i första hand få ungdomarna i arbete inom den privata arbetsmarknaden och då främst vid små och medelstora företag. I andra hand bör utbildning komma i fråga och i sista hand anställning i offentlig sektor. Beträffande de långtidsarbetslösa är det angeläget att sådan uppsökande verksamhet som omtalas i motionen kan sättas i gång.
Utskottet noterar också i detta sammanhang att AMS vid ingången av innevarande budgetår hade reserverade medel som motsvarar de beräkningar som utskottet gjorde i samband med prövningen av anslaget till AMS under vårens riksdagsbehandling. De reserverade medlen ingick alltså som en del när ramen för AMS lades fast.
Det anförda innebär att utskottet instämmer med motion A2 (s) i fråga om arbetsmarknadspolitikens inriktning. Övriga i sammanhanget behandlade yrkanden avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande inriktningen av arbetsmarknadspolitiken att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A2 yrkande 4 i denna del samt med avslag på motionerna 1991/92:A1 yrkandena 2, 3 i denna del och 4 samt 1991/92:A3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Anslag till B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom. 6)
Mona Sahlin, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet har" och slutar med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det behövs en utökad volym av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i förhållande till regeringens förslag. I konsekvens härmed bör anslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder räknas upp med 770 milj.kr. Av dessa medel bör 750 milj.kr. användas för att öka antalet ungdomar i aktiva åtgärder varvid ramen för otraditionella medel höjs till 300 milj.kr. Den tidigare nämnda uppsökande verksamheten för långtidsarbetslösa bör ha en volym motsvarande 20 milj.kr. Utskottet tillstyrker därför motsvarande anslagsyrkande i motion A2 (s).
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande anslag till B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A2 yrkande 4 i denna del, med anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag på motion 1991/92:A1 yrkande 3 i denna del till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 4 055 000 000 kr.,
3. Anslagsförstärkning till arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader (mom. 7)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Mona Sahlin, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "När det" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående uttalat sig för en kraftfull satsning på arbetsmarknadspolitiska åtgärder. För att denna arbetsmarknadspolitiska inriktning skall kunna genomföras fullt ut bör 400 personer snarast rekryteras till arbetsförmedlingen för att arbeta fram t.o.m. nästa budgetår. Arbetsmarknadsverket bör därför ges ökade resurser motsvarande 50 milj.kr. i år till förvaltningskostnader. För nästa budgetår kan 100 milj.kr. beräknas för detta ändamål.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion A2 i denna del.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande anslagsförstärkning till arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A2 yrkande 3 till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under tionde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 50 000 000 kr.,
4. Samarbete med AMS (mom. 9)
Mona Sahlin, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet menar" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Utskottet menar vidare att arbetsmarknadspolitiska aspekter måste vägas in när det gäller anvisningen av arbetskraft till dessa projekt. Här bör ett nära samarbete med arbetsmarknadsmyndigheterna komma till stånd. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion A2 (s) i berörd del ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande samarbete med AMS att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A2 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Karl-Erik Persson (v) anför:
Enligt vänsterpartiets mening bör arbetsmarknadspolitiken inriktas på åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa. Arbetslinjen bör gälla även ungdomarna. Kommunerna måste vilja och kunna ta ekonomiskt ansvar för alla ungdomar. Samhällsekonomiskt innebär det en vinst att utöka ungdomsgarantin till att gälla alla under 25 år. Vidare bör riksdagen hos regeringen begära förslag till en teknisk-humanistisk utbildning med syfte dels att höja kunskapsnivån, dels att ge arbetslösa större möjligheter till arbete. Förutom arbetsmarknadsutbildning -- vilken i vissa fall kan vara mindre ändamålsenlig än andra åtgärder -- bör regeringens förslag även omfatta praktikplatser och beredskapsarbeten.
En sådan arbetsmarknadspolitik förutsätter enligt vänsterpartiets mening att 1,3 miljarder kronor utöver regeringens förslag avsätts under anslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (yrkandet i motion A1 upptar av misstag 1,3 milj.kr.).
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 5 och moment 6 borde ha hemställt:
5. beträffande inriktningen av arbetsmarknadspolitiken
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A1 yrkandena 2, 3 i denna del och 4 samt med avslag på motionerna 1991/92:A2 yrkande 4 i denna del och 1991/92:A3 ger regeringen till känna vad ovan anförts,
6. beträffande anslag till B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A1 yrkande 3 i denna del samt med anledning av dels propositionen i motsvarande del, dels motion 1991/92:A2 yrkande 4 i denna del till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 4 585 000 000 kr.,