Tilläggsbudget I inom kommunikationsdepartementets område
Betänkande 1991/92:TU5
Trafikutskottets betänkande
1991/92:TU05
Tilläggsbudget I inom kommunikationsdepartementets område
Innehåll
1991/92
TU5
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens medelsförslag till kommunikationsområdet på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92. Det innebär att utskottet föreslår att riksdagen anvisar 1,5 miljarder kronor till främst investeringar i vägar, järnvägar, flygplatser och teleanläggningar. Genom dessa investeringar möjliggörs enligt utskottet en angelägen fortsatt tillväxtinriktad satsning på trafikens infrastruktur samtidigt som viktiga sysselsättningsskapande projekt kan genomföras. Utskottet förutsätter i sammanhanget att regeringen kommer att överväga åtgärder för att tidigarelägga SJs anskaffning av sovvagnar för att bl.a. trygga kompetensen och sysselsättningen inom transportmedelsindustrin. Enligt utskottets mening bör riksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen påtala angelägenheten av att flygplatsen i Hemavan bör ingå inom ramen för de fortsatta förhandlingarna om investeringar i vissa kommunala flygplatser i Norrlands inland. Utskottet tillstyrker vidare bl.a. regeringens förslag om att återuppta persontrafiken på inlandsbanan under ett rådrumsår inom en kostnadsram av 100 milj.kr.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer.
I en s-reservation yrkas att anslaget för produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder reduceras med 400 milj.kr. samt att motsvarande trafikprojekt i stället finansieras från det redan befintliga anslaget för särskilda infrastrukturinvesteringar (res.1). I en en nyd-reservation yrkas att anslaget för produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder höjs med 400 milj.kr. för att möjliggöra en påskyndad snabbtågsanpassning av södra stambanan (res.2). I en s-reservation yrkas att riksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen framhåller behovet av särskilda insatser för att tidigarelägga SJs beställningar av sovvagnar (res.3). I en s-reservation yrkas avslag på utskottets tillstyrkan av förslaget om rådrumstrafik på inlandsbanan och att motsvarande medel i stället används till att rusta upp riksväg 45, den s.k. inlandsvägen (res.4).
Till betänkandet har fogats ett särskilt yttrande av m-ledamöterna om tågtrafiken på inlandsbanan.
Vidare har fogats en meningsyttring av v-suppleanten vad gäller dels anslag för investeringar i trafikens infrastruktur, dels om inlandsbanans utvecklingsmöjligheter.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
A. Kommunikationsdepartementet m.m.
A 4. Särskilda avvecklingskostnader
Regeringen har under denna rubrik (s. 13--14) föreslagit att riksdagen till Särskilda avvecklingskostnader på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3201000 kr.
C. Trafiksäkerhet
C 2. Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister m.m.
Regeringen har under denna rubrik (s. 14--15) föreslagit att riksdagen godkänner att trafiksäkerhetsverket för administrationen av dispensavgifter enligt bilavgasförordningen (1987:586) får avräkna sina kostnader mot dispensavgifterna och att regeringen får fastställa med vilket belopp avräkning skall få ske.
G. Kollektivtrafik m.m.
G 3. Avskaffande av kollektivtrafiknämnden
Regeringen har under denna rubrik (s. 15--16) föreslagit att riksdagen antar förslaget till lag om upphävande av lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd. Lagförslaget har fogats som bilaga till detta betänkande.
G 7. Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret
Regeringen har under denna rubrik (s. 16--18) föreslagit att riksdagen till Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1980000 kr.
I. Övriga ändamål
I 2. Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Regeringen har under denna rubrik (s. 18) föreslagit att riksdagen till Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut på tilläggsbudget I för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 20000000kr.
K. Övriga infrastrukturinvesteringar
K 2. Vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder inom kommunikationsdepartementets område
Regeringen har under denna rubrik (s. 18--21) föreslagit 1. att riksdagen beslutar att persontrafiken på inlandsbanan skall återupptas i enlighet med de riktlinjer som i propositionen har anförts, 2. att riksdagen till Vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder inom kommunikationsdepartementets område på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1500000000kr.
Motionerna
1991/92:T4 av Georg Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av flygplats i Hemavan.
1991/92:T5 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprustning av riksväg 45.
1991/92:T6 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen till vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder inom kommunikationsdepartementets område på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar 500000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 2000000000 kr., 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hur anslaget skall fördelas.
1991/92:T7 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel för offensiva och framtidsinriktade infrastrukturstärkande insatser i Östergötland.
1991/92:T8 av Birger Rosqvist m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att till vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder inom kommunationsdepartementets område på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1100 milj.kr., varav 100 milj.kr. för åtgärder på riksväg 45 (inlandsvägen), 2. att riksdagen bemyndigar regeringen att för investeringar i vägar och järnvägar utnyttja 400 milj.kr. från infrastrukturanslaget, 3. att riksdagen avslår proposition 1991/92:25 vad avser rådrumstrafik under ett år på inlandsbanan.
1991/92:T9 av Bengt Hurtig och John Andersson (båda v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inlandsbanans utvecklingsmöjligheter på lång sikt.
1991/92:T10 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begör att denna tar initiativ till tidigareläggning av SJ-order av sovvagnar i enlighet med vad som anförts i motionen.
1991/92:T11 av Ian Wachtmeister och Kenneth Attefors (båda nyd) vari yrkas 1. att riksdagen till snabbtågsutbyggnad på södra stambanan anvisar 400 milj.kr. utöver de 263 milj.kr. som begärts i propositionen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tidigareläggning av snabbtågspremiären på sträckan Stockholm--Malmö.
Utskottet
1 Särskilda avvecklingskostnader
Riksdagen beslöt i våras att transportrådet skall avvecklas (prop. 1990/91:100 bil. 8, bet. TU18, rskr. 176). Avvecklingen skall vara genomförd senast den 31 december 1991. Under andra halvåret av 1991 överförs mot denna bakgrund uppgifter och medel motsvarande 44 årsarbetskrafter från transportrådet till andra myndigheter.
Enligt regeringen kommer en del arbete att återstå med avvecklingen även efter årsskiftet 1991-1992. Det innebär att det kommer att finnas behov av en övergångsordning för att slutföra avvecklingen. Det avvecklingsarbete som sker efter den 31 december 1991 anges medföra även vissa kostnader som inte tidigare har kunnat förutses eller varit möjliga att hänföra till transportrådets ordinarie förvaltningsanslag. Dessa kostnader består till en stor del av lönekostnader för den personal som fortfarande beräknas finnas kvar på transportrådet, hyreskostnader samt kostnader för avtal som ingåtts innan avvecklingsbeslutet fattades. För dessa ändamål begärs ett anslag på 3201000 kr.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
2 Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister m.m.
Fordonsägare kan i vissa fall få dispens från bilavgasförordningen (1987:586) av naturvårdsverket. När undantag meddelas tas en dispensavgift ut enligt en taxa som fastställs av statens naturvårdsverk efter samråd med riksrevisionsverket. Avgiftshanteringen administreras numera av trafiksäkerhetsverket vid dess bil- och körkortsregister i Örebro.
Regeringen bedömer att det är rationellt att tillvarata den kompetens som finns inom trafiksäkerhetsverkets registeravdelning för administrationen av dispensavgifter enligt bilavgasförordningen. För att få kostnadstäckning för trafiksäkerhetsverkets administration föreslås att verket får avräkna de kostnader som uppstår för hanteringen mot dispensavgifterna. Regeringen föreslås vidare få fastställa med vilket belopp avräkningen skall få ske. I propositionen anges att verket för närvarande har beräknat administrationskostnaderna till 10 kr. per ärende.
Utskottet anser även för sin del att trafiksäkerhetsverkets registeravdelning i Örebro bör vara väl ägnad att effektivt svara för administrationen av dispenser och tillstyrker därför regeringens förslag. Utskottet noterar i sammanhanget att regeringen i proposition 1991/92:47 om ändrad instansordning enligt bilavgaslagen (1986:1386) anmält att de nuvarande bilavgasbestämmelserna kan behöva förenklas och ses över, bl.a. mot bakgrund av den överenskommelse som nyligen ingåtts om ett EES-avtal.
3 Avskaffande av kollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafiknämnden inrättades år 1978 med uppgift att vid tvister fastställa ersättningen till trafikföretag för sådan trafik som omfattas av lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik.
Enligt regeringen innebär den rätt som trafikhuvudmännen har fått från den 1 juli 1989 att driva trafik som omfattas av huvudmannaskapet utan krav på trafiktillstånd att tiden nu är mogen för att avskaffa kollektivtrafiknämnden. Som en illustration till det förändrade läget anges att kollektivtrafiknämnden inte har haft ett enda ärende för beslut sedan den 1 juli 1989. Mot denna bakgrund föreslås att kollektivtrafiknämnden avskaffas vid utgången av år 1991.
Utskottet tillstyrker förslaget att kollektivtrafiknämnden avvecklas i enlighet med vad som föreslås i propositionen.
4 Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret
Riksdagsbeslutet om transportrådets avveckling (prop. 1990/91:100 bil. 8, bet. TU18, rskr. 176) har inneburit att myndighetsansvaret för funktionen Transporter inom den civila delen av totalförsvaret överflyttats till överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB), medan myndighetsansvaret för drivmedelsransoneringen förts till närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). Det övergripande ansvaret för funktionen Transporter och drivmedelsransonering tillhör dock fortfarande kommunikationsdepartementets ansvarsområde.
I propositionen anges att omfördelningen av arbetsuppgifterna inom beredskapsområdet på grund av transportrådets avveckling innebär att vissa kvarstående anslagsreservationer från tidigare budgetår inte längre är möjliga att disponera. Vidare anges att den statliga omorganisationen gör det nödvändigt att se över vissa rutiner och informationsskrifter för drivmedelsransoneringen. Mot denna bakgrund begärs ett anslag på sammanlagt 1980000 kr. för vissa beredskapsändamål.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
5 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Sverige är sedan starten år 1986 medlem i den europeiska vädersatellitorganisationen EUMETSAT, vars syfte är att upprätta, underhålla och utnyttja europeiska operationella meteorologiska satellitsystem. Organisationen avser att inom en snar framtid etablera ett nytt system för väderinformation genom satelliter med meteorologiska instrument.
I propositionen anger departementschefen att han för närvarande bedömer det som angeläget att Sverige även fortsättningsvis är medlem i EUMETSAT-samarbetet. För att bidra till att täcka Sveriges medlemsbidrag för år 1992 föreslås att 20 milj.kr. avsätts för ändamålet.
Riksdagen har tidigare genom beslut vid 1988/89 års riksmöte godkänt riktlinjer för Sveriges deltagande i det fortsatta EUMETSAT-samarbetet (prop 1988/89:100 bil. 8, bet. TU8, rskr. 117). Utskottet är fortfarande av den uppfattningen att det internationella samarbetet på området är väsentligt för att förbättra prognosverksamheten och för att kunna bedriva en effektiv vädertjänst. Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund den föreslagna medelsanvisningen.
6 Vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder inom kommunikationsdepartementets område
6.1 Nytt anslag för infrastrukturinvesteringar
Regeringens förslag innebär att sammanlagt 1500 milj.kr. avsätts för investeringar och sysselsättningsskapande åtgärder i trafikens infrastruktur. Av denna medelsram avser 1347 milj.kr. investeringar inom väg- och järnvägsområdet samt kostnader för att återuppta trafiken på inlandsbanan. Resterande belopp, dvs. 153 milj.kr., avser finansiering av vissa tidigareläggningar inom luftfartssektorn och på teleområdet som initierats och förberetts av den tidigare regeringen men som ännu inte har finansierats. I det följande beskrivs kort innehållet i dessa två skilda investeringsprogram. Enligt propositionen har regeringen för avsikt att uppdra åt vägverket och banverket att tidigarelägga investeringar och andra åtgärder inom väg- och järnvägsområdet för 1347 milj.kr. Inom vägområdet innebär tidigareläggningen att projekt för 984 milj.kr. kan påbörjas. Detta innebär dels att brobyggen, inom ramen för det av riksdagen tidigare beslutade programmet för bärighetshöjande åtgärder som avser främst vägar i norra Sverige, kan utföras tidigare än beräknat, dels att broar, främst i mellersta och södra Sverige som inte omfattas av detta program, kan förstärkas och förbättras. Tidigareläggningen innebär vidare att ett antal större projekt, främst på viktiga delar av riksvägnätet, kan tidigareläggas. Åtgärderna inom järnvägsområdet koncentreras till en tidigareläggning av arbetet med att anpassa södra stambanan för den planerade snabbtågstrafiken mellan Stockholm och Malmö. Sammanlagt avses projekt tidigareläggas för 263 milj.kr. För projekt som tidigare förberetts för en tidigareläggning men som inte finansierats föreslås att till luftfartsverkets flygplatser i Östersund, Umeå och Kiruna anvisas sammanlagt 29 milj.kr. för olika kapacitetshöjande åtgärder beträffande banor, drifts- och stationsbyggnader. Statlig medverkan föreslås vidare för att tillsammans med andra intressenter tidigarelägga investeringar i vissa kommunala flygplatser. I propositionen meddelas att en statlig förhandlingsman har fått i uppdrag att förhandla med de tre kommunerna Lycksele, Vilhelmina och Arvidsjaur om en statlig medverkan vid utbyggnader av de kommunala flygplatserna i dessa kommuner. De statliga insatserna beräknas högst uppgå till 44 milj.kr. På teleområdet slutligen innebär tidigareläggningen projekt för sammanlagt ca 80 milj.kr. i Karlstad, Gävle, Sundsvalls och Östersunds teleområden. Dessa projekt innebär i huvudsak att en forcerad modernisering kan ske av telenätet genom en fortsatt AXE-utbyggnad och optokabeldragning.
Regeringens förslag till medelsanvisning har behandlats i tre motioner. I motion T6 (v) bedöms regeringens förslag till tidigareläggning av olika trafikinvesteringar som otillräckligt. Anslaget bör därför enligt motionärerna höjas med 500 milj.kr. till sammanlagt 2 miljarder kronor. Av denna medelsram föreslås att 1--1,2 miljarder kronor används på järnvägsområdet för bl.a. tidigareläggning av snabbtågsanpassning av järnvägen mellan Stockholm och Sundsvall och en upprustning av Bergslagsbanan, Haparandabanan, norra stambanan och stambanan genom övre Norrland. Vidare förordas reinvesteringar på ett flertal bansträckor samt investeringar för kombitrafik på järnvägen. På vägområdet förordas en förändrad investeringsinriktning där resurserna i stället för att inriktas på det s.k. bärighetsprogrammet används till att höja standarden på mindre vägar. I motion T8 (s) yrkas att 400 milj.kr. av regeringens förslag till investeringar finansieras inom ramen för det särskilda infrastrukturanslag som riksdagen anvisade i maj 1991. Detta bör enligt motionärerna gälla den föreslagna tidigareläggningen av snabbtågsanpassningen av södra stambanan samt byggnadsobjekten på E3:an och E4:an. Enligt motionen behöver riksdagen därför endast anvisa 1100 milj.kr. under det av regeringen föreslagna anslaget. I motion T11 (nyd) konstateras att regeringens föreslag att tidigarelägga snabbtågstrafiken på södra stambanan innebär att trafikstarten kan framflyttas till år 1995. Enligt motionen finns det dock en rad motiv som talar för att en ytterligare forcering bör göras av snabbtågsprogrammet. Förutom den ytterligare sysselsättning som därmed skapas vid banverket ger en tidigareläggning arbetstillfällen i samband med tillverkningen av snabbtågen. Vidare gäller att med en utvecklad snabbtågstrafik kan vinster göras på miljöområdet, samtidigt som resenärerna kan erbjudas ett snabbare, bekvämare och ett mer prisvärt resalternativ. Motionärerna yrkar bl.a. mot denna bakgrund att ett ytterligare anslag av 400 milj.kr. anvisas för snabbtågsanpassningen.
Utskottet vill med anledning av regeringens förslag till anslag för investeringar i trafikens infrastruktur inledningsvis erinra om att ett enigt utskott vid flera tillfällen tidigare framhållit att det är angeläget att investeringarna i trafikens infrastruktur ökas. För att uppnå de trafikpolitiska målen och skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt är det enligt utskottets mening nödvändigt att skapa ett väl fungerande kommunikationsnät i hela landet. Den negativa konjunkturutvecklingen i landet gör det samtidigt än mer angeläget att nu tidigarelägga sysselsättningsskapande investeringar i trafikens infrastruktur. Investeringar på kommunikationsområdet kan därmed enligt utskottets mening påtagligt bidra till att förbättra landets ekonomi. Utskottet ser därför positivt på att investeringar i infrastrukturen också används som ett verksamt arbetsmarknadspolitiskt medel. Vad gäller motion T6 (v) om en anslagsökning till 2 miljarder kronor och en förändrad medelsanvändning förutsätter utskottet att medelsanvisningar -- utöver regeringens förslag -- kan komma i fråga om sysselsättningsläget så skulle påkalla det. I sammanhanget kan vidare erinras om regeringens proposition om privatisering av statligt ägda företag, m.m. där det anges att ytterligare investeringsmedel kan komma att frigöras till angelägna satsningar för en fortsatt utbyggnad och modernisering av infrastrukturen (prop. 1991/92:69). Beträffande motion T8 (s) att den föreslagna medelsanvisningen reduceras med 400 milj.kr. och att regeringen bör bemyndigas att finansiera motsvarande investeringar inom ramen för det redan befintliga särskilda infrastrukturanslaget kan utskottet konstatera följande. Enligt riksdagens beslut om inrättandet av det särskilda infrastrukturanslaget som motionärerna åsyftar (prop. 1990/91:87 delvis, bet. TU24, rskr. 286) gäller att anslaget kan disponeras av regeringen för främst större sammanhållna investeringar av nationell betydelse inom järnvägs-, kollektivtrafik- och vägområdena som gagnar tillväxten och miljön. En snabbtågsanpassning av bannätets huvudstråk och en utbyggnad av vissa Europavägar har därvid angetts som exempel på tänkbara projekt. Utskottet konstaterar därmed att regeringen redan har det bemyndigande som motionärerna efterlyser om samfinansieringslösningar kan åstadkommas. Utskottet anser vidare att oberoende av detta bemyndigande bör regeringen inte vara förhindrad att finansiera vissa investeringar i infrastrukturen på annat sätt om så bedöms vara lämpligt. Utskottet kan vad gäller motion T11 (nyd) om en forcerad snabbtågsutbyggnad av södra stambanan instämma i vad som framförs om behovet av bananpassning för att möjliggöra högre tåghastigheter. Utskottet kan också konstatera att regeringens riktlinjer för en tidigareläggning innebär att bantekniska förutsättningar för snabbtågstrafik på hela sträckan mellan Stockholm och Malmö beräknas kunna finnas år 1995 mot tidigare beräknat år 1996. Enligt vad utskottet erfarit avser SJ vidare att införa snabbtågstrafik etappvis på södra stambanan med trafik i slutet av år 1992 på delsträckan Stockholm--Linköping/Norrköping. Det finns dock enligt vad utskottet erfarit skäl som gör att en forcering av snabbtågsanpassningen på södra stambanan inte kan ske i den takt som motionärerna efterlyser. Den höga trafiktätheten på banan över hela dygnet gör exempelvis att banarbeten inte beräknas kunna utföras snabbare än vad propositionens förslag innebär, om inte de trafikmässiga störningarna för tågtrafiken skall bli allför besvärande under utbyggnadstiden. Med hänvisning till vad som nu anförts tillstyrker utskottet regeringens förslag att anvisa 1,5 miljarder kronor för vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder inom kommunikationsdepartementets område. Härav följer att utskottet avstyrker samtliga nu behandlade motionsyrkanden.
Förslag om en flygplatsutbyggnad i Hemavan tas upp i motion T4 (s). Motionären framhåller att Tärnaby/Hemavan spelar en mycket viktig roll för fjällturismen men att områdets turistanläggningar under den allra senaste tiden drabbats av svåra ekonomiska problem. Den viktigaste insatsen som enligt motionären kan göras för att förbättra situationen är att bygga ut områdets kommunikationer och då i första hand möjligheterna till förbindelser med mindre flygplan. Mot denna bakgrund föreslås att den utsedde förhandlingsmannen för investeringar i vissa kommunala flygplatser får i tilläggsuppdrag att i sitt arbete också möjliggöra en flygplatsutbyggnad i Hemavan. Utskottet bedömer, som framhålls i motion T4 (s), att en viktig insats för att förbättra situationen för Tärnaby/Hemavan är att bygga ut områdets kommunikationer och då i första hand möjligheterna till förbindelser med mindre flygplan. För en utbyggnad av flygplatsen i Hemavan talar vidare att projektet är av särskild betydelse med hänsyn till det aktuella sysselsättningsläget. Utskottet anser mot denna bakgrund att den utsedde förhandlingsmannen för investeringar i vissa kommunala flygplatser bör få tilläggsuppdrag att inom ramen för sitt arbete också söka möjliggöra en flygplatsutbyggnad i Hemavan. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att syftet med motion T4 (s) tillgodoses -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I motion T7 (s) framhålls behovet av offensiva och framtidsinriktade trafikinvesteringar i Östergötland. Som exempel på infrastrukturprojekt som behövs för att länet skall kunna tjäna som ett regionalt och nationellt kraftcentrum för tillväxt och utveckling anges bl.a. en snabbtågsutbyggnad för att sammanbinda länet med Stockholms- och Malmöregionen, fortsatt utbyggnad av E4:ans sträckning genom länet till motorvägsstandard, upprustning av riksväg 50 och riksväg 32, anläggande av vissa förbifarter i Norrköping och Linköping, utbyggnad av spårvägstrafiken i Norrköping och investeringar i bussar med alternativa drivmedel i Linköping. Utskottet anser att det bör vara regeringen och berörda infrastrukturverk som närmast har att avgöra valet av olika konkreta utbyggnadsprojekt lämpliga för en tidigareläggning enligt den inriktning som riksdagen angett. Enligt utskottets mening bör således inte riksdagen normalt sett ta ställning till enskilda investeringsprojekt. Utskottet är därmed för sin del inte berett att förorda någon ändrad geografisk inriktning av det föreslagna investeringsprogrammet. Utskottet kan vidare konstatera att ett av de i motionen angivna projekten, nämligen frågan om en snabbtågsanpassning, också återfinns bland de aktuella investeringsobjekten i propositionen. Med hänvisning till vad som nu har anförts avstyrks motionsyrkandet.
Förslag om en tidigareläggning av sovvagnsbeställning behandlas i motion T10 (s). Motionären framhåller att en välbehövlig förnyelse inletts av SJs sovvagnar men att det fortfarande rullar många äldre vagnar med låg komfort på spåren. Enligt motionen innebär SJs planer inte heller att några nya sovvagnsbeställningar kommer att göras förrän mot mitten av 1990-talet. Med hänsyn bl.a. till den arbetsbrist som därmed uppstår inom tågindustrin krävs enligt motionären en tidigarelagd beställning av nya sovvagnar. Behovet av nya sovvagnar från mitten av 1990-talet har angetts till 40--50 stycken. De extra kapitalkostnader som SJ kan förorsakas av en sådan åtgärd bör enligt motionen bekostas med arbetsmarknadsmedel. Utskottet kan konstatera att en välbehövlig modernisering av SJs sovvagnspark nyligen inletts. Enligt gällande planer kommer dock en mer utbredd trafik med moderna och kundanpassade sovvagnar att dröja. Utskottet anser mot denna bakgrund att det är angeläget att SJs modernisering av sovvagnsparken påskyndas. För detta talar såväl trafikskäl som motivet att trygga fortsatt produktionskapacitet och sysselsättning i transportmedelsindustrin. Med nuvarande leveranstakt och planer finns således risk för att nödvändig kompetens på området skingras, samtidigt som framtida leveranser av sovvagnar därmed kan komma att både fördyras och försvåras. I sammanhanget kan vidare nämnas att kommittén för statens köp av persontrafik på järnväg (K 1991:02) i en framställning till regeringen den 28 oktober 1991 har angett att en investering i sovvagnar för trafiken på övre Norrland framstår som synnerligen angelägen för att möta marknadens krav på rimlig standard. Mot bl.a. denna bakgrund har kommittén i sin anslagsberäkning för tågtrafiken trafikåret T92 inräknat en ersättning av 52 milj.kr. för särskilda utvecklingsinsatser. En moderniserad sovvagnspark kan även enligt utskottets mening betraktas som en viktig regionalpolitisk åtgärd. Med hänsyn till de affärsmässiga förutsättningar SJ har att verka under krävs dock att kompensation ges SJ för den kapitalkostnad som är förenad med en tidigareläggning av investeringar i nya sovvagnar.
Utskottet förutsätter att regeringen överväger åtgärder för att möjliggöra en tidigarelagd anskaffning av sovvagnar.
Av det anförda följer att syftet med motionen blir tillgodosett. Den påkallar därför ingen åtgärd från riksdagens sida och avstyrks följaktligen av utskottet.
6.2 Inlandsbanan
6.2.1 Trafikuppgifter m.m.
Utskottet har i samband med behandlingen av ärendet vad gäller persontrafiken på inlandsbanan inhämtat upplysningar och synpunkter av statssekreteraren i kommunikationsdepartementet samt representanter från statens järnvägar, banverket, järnvägsinspektionen, berörda trafikhuvudmän och Inlandskommunerna Ekonomisk Förening. I det följande återges kortfattat de riksdagsbeslut som tidigare under året fattats om trafiken på inlandsbanan samt vissa uppgifter som kommit fram bl.a. i samband med de utfrågningar som utskottet har haft i frågan.
Riksdagen beslutade den 21 mars 1991 om den reguljära persontrafiken på inlandsbanan (prop. 1990/91:100 bil. 8, bet.TU33, rskr. 147). I trafikutskottets betänkande angavs att ansvaret för persontrafiken längs inlandsbanan i första hand borde överföras till trafikhuvudmännen i de fyra berörda länen. Som förutsättning angavs att trafikhuvudmännen dels kunde erhålla en bidragsram på 36 milj.kr. per år, dels att befintlig vagnpark utan kostnad kunde få disponeras av huvudmännen. Om trafikhuvudmännen inte ansåg sig kunna driva järnvägstrafik i egen regi borde enligt riksdagsbeslutet prövas om Inlandskommunerna Ekonomisk Förening (IEF) var beredd att ta över ansvaret för järnvägstrafiken på samma villkor som trafikhuvudmännen erbjöds. I betänkandet redovisades i sammanhanget vissa uppgifter som inhämtats från banverket om merkostnader för persontrafiken i form av investeringar och underhåll som uppkommer om persontrafiken bibehålls på inlandsbanan. Dessa kostnader borde enligt utskottets mening främst betalas av de lokala och regionala intressenter som vill driva denna trafik. Först när möjligheterna till fortsatt reguljär tågtrafik enligt de givna förutsättningarna prövats bemyndigades regeringen godkänna ett avtal som tidigare träffats mellan staten genom transportrådet och berörda trafikhuvudmän om ersättningstrafik för inlandsbanan. Sedan regeringen konstaterat att inte något av alternativen till fortsatt persontrafik på inlandsbanan kunnat genomföras godkändes därefter den 18 april 1991 enligt riksdagens bemyndigande avtalet mellan transportrådet och trafikhuvudmännen. Konsekvensen av avtalet blev att den reguljära persontrafiken på inlandsbanan lades ned den 10 juni 1991 samtidigt som ersättande busstrafik infördes som efter sommaren byggts ut till att omfatta hela bansträckningen. För ersättningstrafiken uppbär trafikhuvudmännen enligt avtalet en årlig ersättning på 36 milj.kr. under tio år som prisomräknas med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen i samhället. Trafikhuvudmännen har för trafikens utförande tecknat långsiktiga avtal med olika trafikentreprenörer vilka bl.a. anställt personal och investerat i ny bussmateriel med bl.a. specialutrymme för godstransporter. Enligt den information som lämnats i samband med utskottets utfrågning uppges att antalet förbindelser i vissa relationer har utökats i jämförelse med den tidigare tågtrafiken och att resandeutvecklingen i busstrafiken varit tämligen god. På initiativ av arbetsmarknadsutskottet uttalade riksdagen den 28 maj 1991 att det fanns skäl att med regionalpolitiska medel bidra till projektet Sommartrafik -91 på inlandsbanan (1990/91:AU26, rskr. 308). Regeringen beslutade därefter den 30 maj att de berörda länsstyrelserna fick använda disponibla regionalpolitiska medel för finansiering av sommartrafik på inlandsbanan. Med anledning härav beslutade de tre nordligaste länsstyrelserna att ge ekonomiskt bidrag med sammanlagt 6 milj.kr. till Inlandskommunerna Ekonomisk Förening för turisttågstrafik på delsträckan Östersund--Gällivare fr.o.m. den 10 juni t.o.m den 15 september 1991. Till den ekonomiska bilden hör även att kommunerna längs delsträckan Östersund--Gällivare härutöver bidragit med 600000 kr. för särskilda marknadsföringsinsatser för årets sommartrafik. Länsstyrelsen i Kopparbergs län beslutade att inte lämna något bidrag varför någon trafik inte kom att upprätthållas på sträckan Mora--Östersund. I sammanhanget kan även nämnas att genom regeringsbeslut den 11 juli 1991 uppdrogs åt f.d. landshövdingen Curt Boström att som särskild utredare kartlägga förutsättningarna för fortsatt framtida sommartrafik. Utredaren redovisade sin rapport den 25 oktober 1991. I rapporten återges erfarenheter från den gångna sommarens tågtrafik. Vidare beskrivs den framtida tillgången på personal och motorvagnar och underlag redovisas kring frågor om trafikens ekonomi och organisation. Enligt kartläggningen reste under perioden den 10 juni--den 15 september 1991 drygt 12700 personer från Östersund mot Gällivare medan motsvarande antal som reste från Gällivare mot Östersund uppgick till drygt 7400 resenärer. Antalet sålda s.k. inlandsbanekort var drygt 2800. Det preliminära ekonomiska utfallet visar enligt kartläggningen att SJs kostnader uppgått till ca 12 milj.kr. medan banverket redovisat kostnader om drygt 5 milj.kr. Intäkterna från persontrafiken uppgick till knappt 8 milj.kr., varav 2,5 milj.kr. utgjort bidrag från Inlandskommunerna Ekonomisk Förening. För banunderhållet finns en överenskommelse mellan banverket och Inlandskommunerna Ekonomisk Förening om en ersättning på knappt 3 milj.kr. till banverket för sommarens tågtrafik. För en fortsatt framtida sommartågstrafik anges i rapporten att kostnaden varierar betydligt med hänsyn till val av trafikprogram, fordonsmateriel och entreprenör för spårunderhåll. Totalkostnaden anges sålunda inom ett intervall av 26,1 milj.kr.--54,3 milj.kr. Därtill kommer kostnaden för en långsiktig upprustning av banan. Genom ett tilläggsuppdrag den 24 oktober 1991 har regeringen gett utredaren i uppdrag att även förbereda en start av persontrafik under ett rådrumsår. Uppdraget omfattar planering och upphandling av såväl trafik som underhåll. Upphandlingen skall avse ett år. I uppdraget ingår också att lämna förslag och redovisa kostnader för olika nivåer då det gäller trafikens omfattning. I uppdraget framhålls vikten av att trafiken planeras i samråd med trafikhuvudmännen så att en samordning kan ske med den busstrafik som bedrivs i området. Upphandlingen av underhållsarbeten skall enligt uppdraget samordnas med de underhålls- och upprustningsarbeten som pågår på banans godstrafiksträckor. Uppdraget har vad gäller trafikeringskostnaden redovisats den 25 oktober 1991, varvid SJs kostnader för trafiken angetts till 53 milj.kr. Persontågstrafiken på inlandsbanan har därefter den 1 november 1991 återupptagits på sträckan Östersund--Gällivare och fr.o.m. den 15 november 1991 även på sträckan Mora--Östersund. Utskottet har inhämtat uppgifter från banverket om vilka kostnader i form av investeringar och underhåll som följer av fortsatt persontågstrafik på inlandsbanan. Banverket beräknar att banunderhållet för de sträckor som endast trafikeras av motorvagnarna kan komma att kosta 55 milj.kr. under en rådrumsperiod omfattande elva månader. Insatserna innefattar drift- och underhållsåtgärder av ordinär natur för 20--22 milj.kr. samt nödvändiga förstärkningsåtgärder för återstoden av beloppet. Under gynnsamma förhållanden anges att kostnaden kan sänkas liksom om en lägre ambitionsnivå väljs där inte samma "garanti" kan lämnas i fråga om att t.ex. upprätthålla hastighetsstandarden. Banverket har med dessa reservationer inför utskottet angett medelsbehovet till ca 45 milj.kr.
6.2.2 Regeringens förslag
I propositionen anges vad gäller inlandsbanan att i syfte att ge rådrum för att pröva framtiden för trafiken på banan har regeringen för avsikt att återuppta persontrafik på inlandsbanan under en period av ett år. För att underlätta en trafikstart anges att en särskild utredare har tillkallats med uppgift att förbereda och lägga fram förslag till när och i vilken omfattning trafiken kan återupptas. I utredarens uppdrag ingår även att upphandla såväl trafik som underhåll. I propositionen föreslås att regeringen enligt dessa riktlinjer ges bemyndigande att slutligt godkänna en trafikuppgörelse under ett rådrumsår inom en kostnadsram av 100 milj.kr.
6.2.3 Motionsförslag
I motion T8 (s) yrkas att den medelsram av 100 milj.kr. som avsatts för trafiken på inlandsbanan i stället används till att förbättra riksväg 45 mellan Mora och Gällivare. Motionärerna motsätter sig därmed förslaget om rådrumstrafik på inlandsbanan under ett år. Enligt motionärerna bör dock frågan om sommartrafik på inlandsbanan ytterligare analyseras. Med det utredningsunderlag som tagits fram anförs att regeringen ingående bör undersöka vilka aktörer som skulle kunna tänkas vilja medverka till att upprätthålla turisttrafik under sommarmånaderna på hela eller delar av inlandsbanan. I motion T5 (s) bedöms att propositionens förslag till tidigarelagda investeringar missgynnar Norrbotten. Enligt motionärerna är en absolut förutsättning för en utveckling av glesbygden att en satsning görs på att rusta upp och belägga vägnätet. Främst gäller detta riksväg 45 som anges ha en avgörande betydelse för infrastrukturen i Norrlands inland. En upprustning av vägen ger också enligt motionärerna sysselsättningseffekter i den av arbetslöshet hårdast drabbade regionen i landet.
6.2.4 Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens uppfattning att i syfte att pröva förutsättningarna för motorvagnstrafik på inlandsbanan bör möjligheter skapas att upprätthålla trafiken på banan under ett rådrumsår. Utskottet tillstyrker därför förslaget i propositionen att persontrafiken skall återupptas inom en kostnadsram av 100 milj.kr. som finansieras från anslaget för vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder. Vad gäller en upprustning av riksväg 45, som tagits upp i motionerna T5 (s) och T8 (s) som förslag till alternativ medelsanvändning, vill utskottet nämna att vissa byggnadsprojekt redan pågår på den aktuella riksvägen. I vägverkets långsiktiga planering finns vidare ytterligare insatser inlagda. Utskottet förutsätter att möjligheten till en påskyndad upprustning av riksvägen kan komma att prövas bl.a. inom ramen för eventuellt nya sysselsättningsfrämjande åtgärdsprogram. Av det anförda följer att utskottet tillstyrker att persontrafiken på inlandsbanan återupptas enligt de riktlinjer som angetts i propositionen. Härav följer att motionerna T5 (s) och T8 (s) yrkande 3 avstyrks.
Inlandsbanans utvecklingsmöjligheter har tagits upp i motion T9 (v). Enligt motionärerna bedöms att det i nuvarande skede är både samhällsekonomiskt och regionalpolitiskt oklokt att lägga ned trafiken på inlandsbanan. I de fortsatta övervägandena bör enligt motionärerna hänsyn tas till den utvecklingsmöjlighet som banan har på lång sikt. Inlandsbanan måste sålunda ses som en del av ett framtida såväl nationellt som internationellt transportsystem. I motionen anges vidare att i framtiden bör driften av banan kunna klaras genom ett särskilt bolag bildat av inlandskommunerna, SJ och kanske något europeiskt baserat turistföretag.
Med hänvisning till vad som ovan anförts bör motionen inte påkalla någon åtgärd från riksdagens sida utan avstyrks följaktligen av utskottet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag för transportrådets avveckling att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Särskilda avvecklingskostnader på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3201000 kr.,
2. beträffande dispensavgifter enligt bilavgasförordningen att riksdagen godkänner regeringens förslag att trafiksäkerhetsverket för administrationen av dispensavgifter enligt bilavgasförordningen (1987:586) får avräkna sina kostnader mot dispensavgifterna och att regeringen får fastställa med vilket belopp avräkning skall få ske,
3. beträffande kollektivtrafiknämnden att riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd,
4. beträffande anslag för beredskapsåtgärder att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1980000 kr.,
5. beträffande anslag till SMHI att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 20000000 kr.,
6. beträffande anslag för investeringar i trafikens infrastruktur att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1991/92:T6, 1991/92:T8 yrkandena 1 och 2 och 1991/92:T11 yrkandena 1 och 3 till Vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder inom kommunikationsdepartementets område på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1500000000 kr.,
res. 1 (s) res. 2 (nyd) men. (v) - delvis
7. beträffande flygplatsutbyggnad i Hemavan att riksdagen med anledning av motion 1991/92:T4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. beträffande trafikinvesteringar i Östergötland att riksdagen avslår motion 1991/92:T7,
9. beträffande tidigareläggning av sovvagnsbeställning att riksdagen avslår motion 1991/92:T10,
res. 3 (s)
10. beträffande återupptagen persontrafik på inlandsbanan att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1991/92:T5 och 1991/92:T8 yrkande 3 godkänner att persontrafiken på inlandsbanan skall återupptas i enlighet med de riktlinjer som anförts i propositionen,
res. 4 (s)
11. beträffande inlandsbanans utvecklingsmöjligheter att riksdagen avslår motion 1991/92:T9.
men. (v) - delvis
Stockholm den 5 december 1991
På trafikutskottets vägnar
Birger Rosqvist
I beslutet har deltagit: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m), Håkan Strömberg (s), Sten-Ove Sundström (s), Sten Andersson i Malmö (m), Margareta Winberg (s), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors (nyd), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita Jönsson (s), Lars Björkman (m), Jarl Lander (s), Hugo Bergdahl (fp) och Rune Thorén (c).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Anslag för investeringar i trafikens infrastruktur (mom.6)
Birger Rosqvist, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Margareta Winberg, Bo Nilsson, Anita Jönsson och Jarl Lander (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Enligt riksdagens" och på s. 9 slutar med "behandlade motionsyrkanden" bort ha följande lydelse: Utskottet anser det viktigt att det statliga anslagssystemet bygger på ordning och reda. Detta innebär att medel på nya anslag inte bör beviljas om motsvarande medel redan finns disponibla under tidigare beviljade anslag. Utskottet tillstyrker därför vad som framförs i motion T8 (s) att 400 milj.kr. av regeringens anslagsram för vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder i stället bör finansieras inom ramen för det särskilda infrastrukturanslaget som riksdagen anvisade i maj 1991. Med de riktlinjer som gäller för detta anslag bör således den föreslagna snabbtågsanpassningen av södra stambanan liksom de avsedda byggnadsobjekten på E3:an och E4:an med fördel rymmas bland de ändamål som det tidigare anslaget är avsett för. Detta innebär att det av regeringen föreslagna nya anslaget bör reduceras till 1,1 miljard kronor. Utskottet kan vad gäller motion T11 (nyd) om en forcerad snabbtågsutbyggnad av södra stambanan instämma i vad som framförs om behovet av bananpassning för att möjliggöra högre tåghastigheter. Utskottet kan också konstatera att regeringens riktlinjer för en tidigareläggning innebär att bantekniska förutsättningar för snabbtågstrafik på hela sträckan mellan Stockholm och Malmö beräknas kunna finnas år 1995 mot tidigare beräknat år 1996. Enligt vad utskottet erfarit avser SJ vidare att införa snabbtågstrafik etappvis på södra stambanan med trafik i slutet av år 1992 på delsträckan Stockholm--Linköping/Norrköping. Det finns dock enligt vad utskottet erfarit skäl som gör att en forcering av snabbtågsanpassningen på södra stambanan inte kan ske i den takt som motionärerna efterlyser. Den höga trafiktätheten på banan över hela dygnet gör exempelvis att banarbeten inte beräknas kunna utföras snabbare än vad propositionens förslag innebär om inte de trafikmässiga störningarna för tågtrafiken skall bli alltför besvärande under utbyggnadstiden. Vad utskottet nu anfört innebär att motion T8 (s) yrkandena 1 och 2 tillstyrks medan övriga nu behandlade motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande anslag för investeringar i trafikens infrastruktur att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T8 yrkandena 1 och 2, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1991/92:T6 och 1991/92:T11 yrkandena 1 och 3 till Vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder inom kommunikationsdepartementets område på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1100000000 kr,
2. Anslag för investeringar i trafikens infrastruktur (mom.6)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet kan" och slutar med "behandlade motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, som framhålls i motion T11 (nyd), att en tidigareläggning av snabbtågstrafiken på södra stambanan innebär en rad fördelar som talar för att en ytterligare forcering bör göras av snabbtågsanpassningen. Förutom den ytterligare sysselsättning som därmed skapas vid banverket ger en tidigareläggning arbetstillfällen i samband med tillverkningen av snabbtågen. Vidare gäller att med en utvecklad snabbtågstrafik kan vinster göras på miljöområdet samtidigt som resenärerna kan erbjudas ett snabbare, bekvämare och mer prisvärt resalternativ. För att genomföra en påskyndad anpassning bör enligt utskottets mening prövas möjligheten att ombyggnadsarbetena i större utsträckning kan utföras i flera arbetsskift över dygnet för att därmed bl.a. få ett rationellare utnyttjande av den kostsamma produktionskapaciteten. Utskottet anser mot denna bakgrund att ytterligare 400 milj.kr. bör anvisas för snabbtågsanpassningen. Vad utskottet nu anfört innebär att motion T11 (nyd) i denna del tillstyrks. Övriga nu behandlade motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande anslag för investeringar i trafikens infrastruktur att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T11 yrkandena 1 och 3, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1991/92:T6 och 1991/92:T8 yrkandena 1 och 2 till Vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder inom kommunikationsdepartementets område på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1900000000 kr.,
3. Tidigareläggning av sovvagnsbeställning (mom.9)
Birger Rosqvist, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Margareta Winberg, Bo Nilsson, Anita Jönsson och Jarl Lander (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse: Utskottet anser därför att regeringen bör vidta särskilda åtgärder för att möjliggöra en tidigarelagd anskaffning av sovvagnar. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att syftet med motionen blir tillgodosett, bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande tidigareläggning av sovvagnsbeställning att riksdagen med anledning av motion 1991/92:T10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Återupptagen persontrafik på inlandsbanan (mom.10)
Birger Rosqvist, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Margareta Winberg, Bo Nilsson, Anita Jönsson och Jarl Lander (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 3 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att det inte föreligger några sakskäl för att nu komplettera busstrafiken med rälsbusstrafik. I ett läge där stor återhållsamhet med statliga driftbidrag krävs på alla områden är det inte en god hushållning med knappa resurser att satsa 100 milj.kr. som driftbidrag till elva månaders persontrafik på inlandsbanan. Denna trafik konkurrerar med en av staten redan starkt subventionerad busstrafik i ett område där trafikunderlaget är synnerligen begränsat. Utskottet anser att dessa medel genom alternativ användning på ett mycket effektivare sätt kan medverka till utveckling och sysselsättning i Norrlands inland. Det avsatta beloppet på 100 milj.kr. bör således i stället omföras till att möjliggöra angelägna förbättringar av riksväg 45 mellan Mora och Gällivare. Därmed skapas omedelbar sysselsättning och investeringarna ger långsiktigt god avkastning genom effektivare transporter för såväl persontrafik som godstrafik i området. Utskottet vill vidare framhålla att även om de resultat som kommit fram från den särskilda utredaren om sommartrafik på inlandsbanan visar på stora ekonomiska problem i fråga om turisttrafik bör ändå frågan analyseras ytterligare. Med det utredningsunderlag som tagits fram bör regeringen ingående undersöka vilka aktörer som skulle kunna tänkas vilja medverka till att upprätthålla turisttrafik under sommarmånaderna på hela eller delar av inlandsbanan. Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet att persontrafiken återupptas enligt de riktlinjer som meddelats i propositionen. De medel som därmed kan frigöras bör i stället omföras till en upprustning av riksväg 45 på sträckan Mora--Gällivare. Utskottets ställningstagande innebär således att motion T8 (s) yrkande 3 tillstyrks. Utskottets uppfattning innebär vidare att syftet med motion T5 (s) tillgodoses. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse: 10. beträffande återupptagen persontrafik på inlandsbanan att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T8 yrkande 3, med anledning av motion 1991/92:T5 samt med avslag på regeringens förslag, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Återupptagen persontrafik på inlandsbanan (mom.10)
Rolf Clarkson, Sten Andersson i Malmö, Jan Sandberg och Lars Björkman (alla m) anför:
Moderata samlingspartiet anser att trafikförsörjningen i Norrlands inland bör grundas på en samlad bedömning av möjligheterna till järnvägs- resp. busstrafik. Det bör således inte förekomma att staten samtidigt ger kostsamma ekonomiska bidrag till såväl motorvagnstrafik på inlandsbanan som till parallellgående busstrafik som inriktas på samma resandeunderlag. Med hänsyn till föreliggande särskilda omständigheter har vi dock inte velat motsätta oss den nytillträdda regeringens förslag om s.k. rådrumstrafik på inlandsbanan. Vi förutsätter dock att den framtida kollektivtrafiken i området efter rådrumsårets utgång kommer att grundas på kravet om en effektiv resurshållning och angelägenheten av att skapa trafiklösningar som är långsiktiga och samhällsekonomiskt sunda.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Bengt Hurtig (v) anför:
Anslag för investeringar i trafikens infrastruktur
Enligt vänsterpartiets mening har investeringarna i infrastrukturen under en rad år legat på för låg nivå. Den höga arbetslösheten motiverar att man nu snabbt försöker få till stånd så många projekt som möjligt. Regeringens förslag till tidigareläggning av olika trafikinvesteringar är dock otillräckligt. Anslaget bör därför som framhålls i motion T6 (v) höjas med 500 milj.kr. till sammanlagt 2 miljarder kronor. Av denna medelsram bör 1--1,2 miljarder kronor användas på järnvägsområdet för bl.a. en tidigareläggning av snabbtågsanpassning av järnvägen mellan Stockholm och Sundsvall och en upprustning av Bergslagsbanan, Haparandabanan, norra stambanan och stambanan genom övre Norrland. Vidare förordas reinvesteringar på ett flertal bansträckor samt investeringar för kombitrafik på järnvägen. Enligt vänsterpartiets mening bör vidare insatserna på vägområdet, i stället för på det s.k. bärighetsprogrammet, inriktas på att inom en extra kostnadsram på ca 0,8 miljarder kronor höja standarden på mindre vägar -- bl.a. grusvägar -- och att eliminera s.k. flaskhalsar och sträckor med låg säkerhet.
Inlandsbanans utvecklingsmöjligheter
Vad gäller inlandsbanan anser vänsterpartiet som framhålls i motion T9 (v) att det i nuvarande skede är både samhällsekonomiskt och regionalpolitiskt oklokt att lägga ned trafiken på inlandsbanan. I de fortsatta övervägandena bör hänsyn tas till den utvecklingsmöjlighet som banan har på lång sikt. Förändringarna i synen på järnvägen som transportmedel och internationaliseringen på Nordkalotten kan mycket väl leda till att andra möjligheter för trafik på inlandsbanan öppnas. Inlandsbanan måste sålunda ses som en del av ett framtida såväl nationellt som internationellt transportsystem. Enligt vänsterpartiets mening är det vidare möjligt att driften av banan i framtiden kan klaras genom ett särskilt bolag bildat av inlandskommunerna, SJ och kanske något europeiskt baserat turistföretag.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 6 och 11 borde ha hemställt:
6. beträffande anslag för investeringar i trafikens infrastruktur att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T6, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1991/92:T8 yrkandena 1 och 2 och 1991/92:T11 yrkandena 1 och 3, till Vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder inom kommunikationsdepartementets område på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 2000000000 kr.,
11. beträffande inlandsbanans utvecklingsmöjligheter att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T9. som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
Propositionens lagförslag
Bilaga
Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd
Härigenom föreskrivs att lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd skall upphöra att gälla vid utgången av år 1991.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen2 A. Kommunikationsdepartementet m.m.2 C. Trafiksäkerhet2 G. Kollektivtrafik m.m.2 I. Övriga ändamål3 K. Övriga infrastrukturinvesteringar3 Motionerna3 Utskottet4 1 Särskilda avvecklingskostnader4 2 Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister m.m.5 3 Avskaffande av kollektivtrafiknämnden5 4 Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret5 5 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut6 6 Vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder inom kommunikationsdepartementets område6 6.1 Nytt anslag för infrastrukturinvesteringar6 6.2 Inlandsbanan11 6.2.1 Trafikuppgifter m.m.11 6.2.2 Regeringens förslag13 6.2.3 Motionsförslag14 6.2.4 Utskottets ställningstagande14 Hemställan15 Reservationer16 Särskilt yttrande19 Meningsyttring av suppleant20 Bilaga Propositionens lagförslag22