Tilläggsbudget I inom finansdepartementets område (Betänkande 1989/90:FiU11 Finansutskottet)

Finansutskottets betänkande
1989/90:FiUll

Tilläggsbudget I inom

finansdepartementets område 1989/90

FiUll

SJUNDE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen har i proposition 1989/90:25 bilaga 6 (finansdepartementet)
— efter föredragning av statsrådet Odd Engström —

dels under punkt 3 beträffande D 11. Riksgäldskontoret: Systemutveckling
m.m. (s. 34—35) föreslagit riksdagen att till Riksgäldskontoret:
Systemutveckling m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1989/90 anvisa ett reservationsanslag på 3 710 000 kr.,

dels under punkt 5 Utnyttjande av rörlig kredit (s. 37) föreslagit
riksdagen att

1. medge att AMU-styrelsen får disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret
på 160 000 000 kr.,

2. med ändring av bemyndigande FiU 1987/88:8, rskr. 114, bemyndiga
regeringen att för myndigheter med uppdragsverksamhet disponera
en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 300 000 000 kr.

Utskottet

I propositionen föreslås att riksgäldskontoret för innevarande budgetår
skall tilldelas 3,7 milj. kr. för att utveckla ett nytt upplåningsinstrument
i form av kontobaserade sparobligationer.

Regeringen har tidigare medgivit att riksgäldskontoret för samma
ändamål får anskaffa ADB-utrustning för 3,1 milj. kr. under innevarande
budgetår. Denna anskaffning har belastat anslaget B 2. Anskaffning
av ADB-utrustning under trettonde huvudtiteln.

Det nya sparobligationssystemet kommer att föra med sig vissa
ytterligare investerings- och utvecklingskostnader. Fr.o.m. år 1991 räknar
emellertid riksgäldskontoret med att det i jämförelse med upplåning
via sparobligationer i nuvarande form skall ge upphov till en
nettobesparing på ca 15 milj. kr. per år vid en emissionsvolym på
4 miljarder kronor.

1 Riksdagen 1989/90. 5 sami. Nr 11

Finansutskottet har för sin del inget att erinra mot det i propositionen
framlagda förslaget. Utskottet biträder förslaget att ett reservationsanslag
på 3,7 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget I till riksgäldskontoret
systemutveckling.

I propositionen föreslås också att AMU-styrelsen skall tilldelas en
särskild rörlig kredit i riksgäldskontoret på 160 milj. kr. Därmed skulle
AMU-styrelsen inte längre behöva belasta den rörliga kredit på 400
milj. kr. som regeringen disponerar och som är avsedd att ställas till
förfogande för myndigheter som bedriver uppdragsverksamhet. Förslaget
motiveras av att denna ram ursprungligen är avsedd att kunna
utnyttjas av myndigheter som endast till viss del bedriver verksamhet
som är uppdragsfinansierad. AMU-styrelsen är en myndighet som är
helt uppdragsfinansierad.

Samtidigt som AMU-styrelsen tilldelas en egen rörlig kredit i riksgäldskontoret
skall enligt förslaget i propositionen den ram regeringen
disponerar sänkas till 300 milj. kr. Den sammanlagda ramen för regeringens
och vissa myndigheters rörliga kredit i riksgäldskontoret ökar
därmed med netto 60 milj. kr. Härigenom kan önskemålen från vissa
myndigheter som anmält behov av en rörlig kredit tillgodoses samtidigt
som en viss marginal för nytillkomna behov upprätthålls.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag om

utnyttjandet av rörliga krediter i riksgäldskontoret.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande D 11. Riksgäldskontoret: Systemutveckling m.m.
att riksdagen till Riksgäldskontoret: Systemutveckling m.m. på
tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1989/90 anvisar
ett reservationsanslag på 3 710 000 kr.,

2. beträffande utnyttjande av rörlig kredit

a) att riksdagen medger att AMU-styrelsen får disponera en
rörlig kredit i riksgäldskontoret på 160 000 000 kr.,

b) att riksdagen, med ändring av bemyndigande FiU
1987/88:8, rskr. 114, bemyndigar regeringen att för myndigheter
med uppdragsverksamhet disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret
på 300 000 000 kr.

Stockholm den 28 november 1989
På finansutskottets vägnar

Filip Fridolfsson

1989/90: Fi LJ11

Närvarande: Lars Tobisson (m), Arne Andersson i Gamleby (s), Gunnar
Björk (c), Per Olof Håkansson (s), Rune Rydén (m). Lisbet Calner
(s), Arne Kjörnsberg (s), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ivar
Franzén (c), Lars-Ove Hagberg (vpk), Carl Frick (mp), Marianne
Carlström (s), Sonia Karlsson (s), Maria Hed (s) och Ingela Mårtensson
(fp).

1989/90: FiU 11

Särskilt yttrande

D 11. Riksgäldskontoret: Systemutveckling m.m.
(mom. 1)

Lars Tobisson, Rune Rydén och Filip Fridolfsson (alla m) anför:

Beträffande statsupplåningen har vi tidigare framhållit att hushållens
bidrag med fördel kan ske via avkastningsfonder, vilka i sin tur
placerar i t.ex. riksobligationer och statsskuldväxlar. Sparobligationer i
hittillsvarande form bör avvecklas. Förslaget om kontobaserade sparobligationer
synes oss ofullständigt belyst vad beträffar bl.a. tänkbar
volym och kostnadseffektivitet.