Tilläggsbudget 1 för budgetåret 2003(prop. 2002/03:100)
Betänkande 2002/03:FIU21
Finansutskottets betänkande2002/03:FIU21
Tilläggsbudget 1 för budgetåret 2003(prop. 2002/03:100)
Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag till tilläggsbudget för budgetåret 2003 (prop. 2002/03:100, avsnitt 7). Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag, med undantag för anslaget för bostadsbidrag som till följd av utskottets ställningstagande angående regeringens förslag till ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag lämnas på oförändrad nivå jämfört med statsbudgeten för 2003. Utskottets förslag innebär att anvisade medel ökar med 538 miljoner kronor netto, vilket är 18 miljoner högre jämfört med regeringens förslag. De föreslagna ökningarna uppgår till 5 359 miljoner kronor och de föreslagna minskningarna uppgår till 4 821 miljoner kronor. Vidare tillstyrks regeringens förslag om bl.a. nya och ändrade bemyndiganden att ingå ekonomiska förpliktelser. I frågan om regeringens förslag angående förbättrad kapitalstruktur i statliga företag tillstyrker utskottet, i enlighet med konstitutionsutskottets yttrande, att särskilda åtgärder vidtas för att underlätta finansiella omstruktureringar inom den statliga bolagssfären. Utskottet anser att riksdagens inflytande över åtgärderna bör tydliggöras i förhållande till regeringens förslag. Vidare redovisar utskottet i betänkandet hur förslaget bör kunna inordnas i riksdagens rambeslutsmodell för hanteringen av budgetpropositionen. Beträffande frågan om ett vidgat uppdrag för Vasallen AB ställer sig utskottet bakom regeringens förslag. Utskottet behandlar i betänkandet åtta förslag till ändringar i nu gällande lagar, vilka tas upp i samband med förslaget till tilläggsbudget för 2003. Regeringens förslag till ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag avslås, i enlighet med bostadsutskottets yttrande, mot bakgrund av reviderade beräkningar som visar att de i propositionen föreslagna regeländringar inledningsvis inte ger den tänkta besparingen. Samtidigt ser utskottet skäl för regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till effektivisering av bostadsbidragssystemet. Förutsättningen för detta måste dock vara att förslagets effekter finansieras på ett för det statsfinansiella läget adekvat sätt. Vidare tillstyrker utskottet, i enlighet med socialförsäkringsutskottets yttrande, delvis regeringens förslag till ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Finansutskottet tillstyrker även delvis regeringens förslag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön, i likhet med socialförsäkringsutskottet. Övriga förslag till lagändringar tillstyrks av utskottet. Till följd av regeringens förslag att ett nytt anslag för gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet anvisas på tilläggsbudget för 2003 behandlar finansutskottet i betänkandet, på trafikutskottets förslag, även Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR13 angående radiokommunikation för trygghet och säkerhet jämte tre motioner som trafikutskottet tar upp i samband med ärendet. Utskottet påpekar att Riksdagens revisorers förslag samt motionsförslagen angående ett gemensamt radiokommunikationssystem för trygghet och säkerhet ligger väl i linje med riktlinjerna för fortsatt arbete med systemet enligt den av regeringen tillsatta utredningen RAKEL. Med hänvisning till den pågående beredningen av utredningens förslag inom Regeringskansliet avstyrker utskottet Riksdagens revisorers förslag och motionerna. Övriga motioner avstyrks. Till betänkandet har fogats 8 reservationer och 7 särskilda yttranden av företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut Omstrukturering av statliga företag 1. Kapital för omstrukturering av statliga bolag Riksdagen godkänner dels att högst 3 000 000 000 kr överförs från de statliga bolagen som extra utdelningar 2003 i enlighet med vad utskottet anför till ett konto i Riksgäldskontoret, dels vad utskottet föreslår om en förbättrad kapitalstruktur i statliga bo-lag samt ger som sin mening regeringen till känna vad utskottet anfört. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2002/03:100 punkt 37 och avslår motionerna 2002/03:Fi18 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 2 och 2002/03:Fi23 Mats Odell m.fl. (kd) yrkandena 3 och 4. Reservation 1 (m, fp, c) Reservation 2 (kd) 2. Omfinansiering av kapitaltillskott till Teracom AB Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om omfinansiering av ett avsett kapitaltillskott till Teracom AB. Därmed bifaller riksdagen pro- position 2002/03:100 punkt 38. Reservation 3 (m, fp, kd, c) Vasallen AB 3. Vidgat uppdrag för Vasallen AB Riksdagen godkänner att Vasallen AB även ska få utveckla fastigheter som inrättats för försvarsindustrins behov i enlighet med vad regeringen förordar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:100 punkt 39. Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 4. Riksrevisionsverket: Avvecklingskostnader (anslagsvillkor) Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under ut- giftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda ansla-get 1:15 Riksrevisionsverket: Avvecklingskostnader. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:100 punkt 17. 5. Statens fastighetsverk (ny investeringsplan) Riksdagen godkänner en ny investeringsplan för Statens fastighetsverk i enlighet med vad regeringen förordar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:100 punkt 18. 6. Försäljning av fastighet i Paris, Frankrike Riksdagen godkänner att staten säljer en fastighet i Paris, Frankrike. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:100 punkt 19. 7. Riksrevisionen (bemyndigande) Riksdagen bemyndigar riksdagsstyrelsen att för 2003 besluta att Riksrevisionen får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används för verksamheten intill ett belopp av 50 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:100 punkt 41. Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 8. Lag om fortsatt giltighet av lagen (1999:613) om försöksverksamhet med videokonferens i rättegång Riksdagen antar regeringens förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1999:613) om försöksverksamhet med videokonferens i rättegång. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:100 punkt 9. Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 9. Försvarets materielverk (bemyndigande) Riksdagen bemyndigar regeringen att 2003 låta Försvarets materielverk disponera en kredit i Riksgäldskontoret på högst 25 500 000 000 kr för att tillgodose behovet av rörelsekapital. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:100 punkt 20. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 10. Biståndsverksamhet (bemyndigande angående ekonomiska förpliktelser) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003, för det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda reservationsanslaget 8:1 Biståndsverksamhet, ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 24 164 000 000 kr efter 2003. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:100 punkt 21. 11. Biståndsverksamhet (bemyndigande angående lån från Europeiska investeringsbanken) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003 utfärda garantier intill ett sammanlagt belopp av 580 825 000 kr för de lån som Europeiska investeringsbanken lämnar inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:100 punkt 22. 12. Biståndsverksamhet (anslagsvillkor) Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 8:1 Biståndsverksamhet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:100 punkt 23. Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar 13. Integrationsåtgärder (motionsförslag) Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi20 av Nyamko Sabuni (fp). 14. Mottagande av asylsökande (anslagsvillkor) Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar uppförda anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:100 punkt 24. Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 15. Lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:100 punkt 12 samt avslår motion 2002/03:Fi23 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkande 2. Reservation 4 (kd, c) Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad 16. Lag om ändring i lagen (2002:1134) om ändring i lagen (2002:545) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:1134) om ändring i lagen (2002:545) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:100 punkt 13. 17. Lag om ändring i lagen (2002:1135) om ändring i lagen (2002:543) om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:1135) om ändring i lagen (2002:543) om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:100 punkt 14. Utgiftsområde 14 Arbetsliv 18. Arbetslivsinstitutet (bemyndigande) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003, för det under utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda ramanslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 100 000 000 kr under 2004-2007. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:100 punkt 26. 19. Medel för individuell kompetensutveckling Riksdagen godkänner att 2 300 000 000 kr från inkomsttitel 1428 Energiskatt förs till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:100 punkt 27. Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 20. Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter (anslagsvillkor) Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande uppförda anslaget 31:7 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:100 punkt 28. Utgiftsområde 22 Kommunikationer 21. Väghållning och statsbidrag (bemyndigande) Riksdagen bemyndigar regeringen att 2003 låta Vägverket förvärva en konferens- och museianläggning i Borlänge för högst 46 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:100 punkt 30. 22. Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter (bemyndigande angående tunnlar genom Hallandsås) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003, för det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 13 700 000 000 kr efter 2003. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:100 punkt 31. 23. Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter (bemyndigande angående Botniabanan) Riksdagen godkänner att regeringen 2003 får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 12 050 000 000 kr för Botniabanan AB för den första och andra utbyggnadsetappen mellan Örnsköldsvik-Husum respektive Nyland-Örnsköldsvik, för den tredje utbyggnadsetappen på delen Husum-Nordmaling samt för planeringsarbete för den återstående delen av den tredje utbyggnadsetappen Nordmaling-Umeå. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:100 punkt 32. 24. Riksdagens revisorers förslag angående radiokommunikation för trygghet och säkerhet Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR13 och motionerna 2002/03:Fö269 av Kenth Högström (s), 2002/03:Fö3 av Else-Marie Lindgren och Ragnwi Marcelind (båda kd) samt 2002/03:Fö4 av Allan Widman m.fl. (fp) yrkandena 1-3. Reservation 5 (fp) Reservation 6 (kd) 25. Finansiering av Citytunneln i Malmö (motionsförslag) Riksdagen avslår motion 2002/03: Fi22 av Allan Widman och Marie Wahlgren (fp) yrkandena 1-3. Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 26. Centrala försöksdjursnämnden (bemyndigande) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003, för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar uppförda ramanslaget 42:4 Centrala försöksdjursnämnden, besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda etaganden medför utgifter på högst 10 000 000 kr under 2004. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:100 punkt 33. 27. Statens jordbruksverk (bemyndigande) Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2003 låta Statens jordbruksverk ha tillgång till en kredit på myndighetens särskilda räntekonto för EU-verksamhet i Riksgäldskontoret på högst 5 650 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:100 punkt 34. 28. Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. (bemyndigande) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003, för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar uppförda anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m., besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 195 000 000 kr under 2004 och högst 195 000 000 kr under 2005. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:100 punkt 35 och avslår motion 2002/03:Fi17 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 10. Reservation 7 (kd, c) Utgiftsområde 24 Näringsliv 29. Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. (anslagsvillkor) Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda anslaget 38:20 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:100 punkt 36 och avslår motion 2002/03:Fi17 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 11. Ramar för utgiftsområden samt anslag 30. Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag Riksdagen antar dels regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1999:591) om kreditering av anställningsstöd och sjöfartsstöd på skattekonto (bilaga 2), dels utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring samt utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön (bilaga 3), avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag (bilaga 2), godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp uppförda anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m., bemyndigar regeringen att under 2003, för det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande uppförda ramanslaget 31:14 Omstrukturering av kommunala bostadsbolag, göra åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 150 000 000 kr efter 2003 och godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med bifogad specifikation. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:100 punkterna 15, 25, 29 och 42, bifaller delvis proposition 2002/03:100 punkterna 10, 11 och 40, avslår proposition 2002/03:100 punkt 16 och avslår motionerna 2002/03:Fi17 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 8, 9 och 12, 2002/03:Fi18 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 1, 2002/03:Fi19 av Bo Könberg (fp) yrkandena 1-5 samt 2002/03:Fi21 av Lennart Fremling (fp) yrkandena 1 och 2. Reservation 8 (c) Stockholm den 27 maj 2003 På finansutskottets vägnar Sven-Erik Österberg Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Österberg (s), Fredrik Reinfeldt (m)*, Karin Pilsäter (fp)*, Sonia Karlsson (s), Mats Odell (kd)*, Lars Bäckström (v), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m)*, Tommy Waidelich (s), Christer Nylander (fp)*, Lena Ek (c), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m)*, Agneta Gille (s), Bo Berhardsson (s), Per- Olof Svensson (s) och Mikael Johansson (mp). *) Har ej deltagit i beslutet under förslagspunkt 30. Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för budgetåret 2003 Belopp i tusental kronor Utgiftsområde Utskottets förslag Anslag Belopp Förändr Ny enligt ing av ram/ny statsb ram/ans anslag udget lag snivå 2003 1 Rikets styrelse 7 674 14 229 7 688 618 847 27: Radio- och TV-verket 11 676 700 12 376 4 90: Kungliga hov- och 87 597 4 000 91 597 1 slottsstaten 90: Riksdagens ledamöter 603 008 16 550 619 2 och partier m.m.1 558 90: Riksdagens 56 426 2 500 58 926 4 ombudsmän, justitieombudsmännen 1 90: Regeringskansliet 5 180 -10 221 5 170 5 m.m. 433 212 90: Expertgruppen för EU- 9 179 700 9 879 7 frågor 2 Samhällsekonomi och 9 078 14 250 9 092 finansförvaltning 095 345 1:5 Statistiska 414 139 -1 250 412 centralbyrån 889 1:7 Kammarkollegiet 27 459 500 27 959 2:1 Finansinspektionen 163 680 15 000 178 680 3 Skatt, tull och 8 265 1 567 8 267 exekution 923 490 3:2 Skattemyndigheterna 5 087 1 567 5 088 212 779 4 Rättsväsendet 24 584 198 050 24 782 790 840 4:1 Polisorganisationen 13 559 -1 950 13 557 801 851 4:2 Säkerhetspolisen 547 409 -50 000 497 409 4:3 Åklagarorganisatione 788 314 20 000 808 n 314 4:4 Ekobrottsmyndigheten 321 640 -10 000 311 640 4:5 Domstolsväsendet 3 667 38 000 3 705 m.m. 435 435 4:6 Kriminalvården 4 472 200 000 4 672 939 939 4:7 Brottsförebyggande 60 993 -1 000 59 993 rådet 4:1 Brottsoffermyndighet 19 093 3 000 22 093 0 en 6 Försvar samt 44 704 -1 950 44 702 beredskap mot 155 205 sårbarhet 6:2 Materiel, 19 163 -25 000 19 138 anläggningar samt 960 960 forskning och teknikutveckling 6:8 Försvarets 454 307 25 000 479 radioanstalt 307 6:1 Nämnder m.m. 7 095 -1 950 5 145 1 7 Internationellt 17 140 -74 979 17 065 bistånd 303 324 8:1 Biståndsverksamhet 15 886 -94 979 15 791 126 147 8:2 Styrelsen för 492 10 000 502 internationellt 740 740 utvecklingssamarbete 8:4 Folke 0 10 000 10 000 Bernadotteakademin, ramanslag (nytt anslag) Utgiftsområde Utskottets förslag Anslag Belopp Förändr Ny enligt ing av ram/ny statsb ram/ans anslag udget lag snivå 2003 8 Invandrare och 7 128 227 800 7 356 flyktingar 470 270 10: Integrationsåtgärder 51 742 30 000 81 742 2 11: Utvecklingssinsatser 230 40 000 270 1 i storstadsregionerna 000 000 12: Migrationsverket 617 5 800 623 1 511 311 12: Mottagande av 3 154 122 000 3 276 2 asylsökande 274 274 12: Utlänningsnämnden 114 10 000 124 4 074 074 12: Offentligt biträde i 127 5 000 132 5 utlänningsärenden 027 027 12: Utresor för avvisade 105 15 000 120 6 och utvisade 556 556 9 Hälsovård, sjukvård 33 356 574 000 33 930 och social omsorg 735 735 13: Sjukvårdsförmåner 2 608 430 000 3 038 1 m.m. 000 000 14: Statens 124 85 000 209 4 folkhälsoinstitut 894 894 14: Folkhälsopolitiska 86 554 5 000 91 554 7 åtgärder 16: Statsbidrag till 166 -7 000 159 3 särskilt 884 884 utbildningsstöd 16: Bidrag till viss 80 394 500 80 894 4 verksamhet för personer med funktionshinder 16: Bidrag till 157 1 500 158 5 handikapporganisation 248 748 er 16: Bilstöd till 164 56 000 220 7 handikappade 000 000 16: Statens institut för 26 373 2 000 28 373 9 särskilt utbildningsstöd 17: Stimulansbidrag och 35 446 1 000 36 446 1 åtgärder inom äldrepolitiken 10 Ekonomisk trygghet 119 -858 118 vid sjukdom och 398 000 540 handikapp 964 964 19: Sjukpenning och 46 943 -2 460 44 483 1 rehabilitering m.m. 496 000 496 19: Aktivitets- och 58 024 1 600 59 624 2 sjukersättningar 970 000 970 19: Kostnader för 8 000 2 000 10 000 5 sysselsättning av vissa personer med aktivitets- och sjukersättning 12 Ekonomisk trygghet 52 889 -470 52 419 för familjer och barn 100 000 100 21: Föräldraförsäkring 22 340 -470 21 870 2 000 000 000 13 Arbetsmarknad 60 306 -550 59 756 689 000 689 22: Bidrag till 36 363 -104 36 259 2 arbetslöshetsersättni 000 000 000 ng och aktivitetsstöd 22: Köp av 4 708 -40 000 4 668 3 arbetsmarknadsutbildn 812 812 ing och övriga kostnader 22: Särskilda insatser 7 185 -281 6 904 4 för 857 000 857 arbetshandikappade 22: Bidrag till 57 427 -3 000 54 427 8 administration av grundbeloppet 22: Bidrag till Samhall 4 262 -125 4 137 9 AB 419 000 419 22: Inspektionen för 4 774 3 000 7 774 12 arbetslöshetsförsäkri ngen Utgiftsområde Utskottets förslag Anslag Belopp Förändr Ny enligt ing av ram/ny statsb ram/ans anslag udget lag snivå 2003 14 Arbetsliv 1 149 7 250 1 156 627 877 23: Arbetsdomstolen 19 971 6 000 25 971 4 23: Medlingsinstitutet 46 891 1 250 48 141 8 17 Kultur, medier, 8 372 5 230 8 378 trossamfund och 903 133 fritid 25: Bidrag till 9 544 68 9 612 3 kontakttolkutbildning 26: Statens ljud- och 40 112 285 40 397 1 bildarkiv 28: Riksarkivet och 278 2 644 281 21 landsarkiven 454 098 28: Bidrag till 251 15 000 266 26 kulturmiljövård 745 745 28: Centrala museer: 744 -6 900 737 28 Myndigheter 627 727 28: Bidrag till vissa 48 176 5 700 53 876 31 museer 28: Forum för levande 40 000 -10 000 30 000 34 historia 28: Stöd till trossamfund 50 750 -1 567 49 183 39 18 Samhällsplanering, 9 482 -126 9 355 bostadsförsörjning 356 500 856 och byggande 21: Bostadsbidrag 3 829 0 3 829 1 000 000 31: Statens 14 064 -2 000 12 064 3 bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader 31: Statens 200 -100 100 4 bostadskreditnämnd: 000 000 000 Garantiverksamhet 31: Statens geotekniska 26 573 2 000 28 573 8 institut 31: Lantmäteriverket 428 -27 000 401 9 028 028 32: Länsstyrelserna m.m. 2 060 500 2 060 1 166 666 19 Regional utjämning 3 607 -2 500 3 605 och utveckling 776 276 33: Allmänna 1 535 -2 500 1 532 1 regionalpolitiska 335 835 åtgärder 20 Allmän miljö- och 3 363 -150 3 213 naturvård 075 000 075 34: Åtgärder för 994 -10 000 984 3 biologisk mångfald 908 908 34: Sanering och 460 -150 310 4 återställning av 770 000 770 förorenade områden 34: Bidrag till Sveriges 211 10 000 221 12 meteorologiska och 584 584 hydrologiska institut m.m. 22 Kommunikationer 25 858 -500 25 357 344 650 694 36: Väghållning och 14 923 -408 14 515 2 statsbidrag 449 000 449 36: Banverket: 7 063 -84 000 6 979 4 Banhållning och 972 972 sektorsuppgifter 36: Ersättning till 45 000 -8 000 37 000 5 Statens järnvägar för kostnader i samband med utdelning från AB Swedcarrier, m.m. 37: Upphandling av 153 -8 000 145 2 samhällsåtaganden 484 484 37: Gemensam 0 7 350 7 350 6 radiokommunikation för skydd och säkerhet, ramanslag (nytt anslag) Utgiftsområde Utskottets förslag Anslag Belopp Förändr Ny enligt ing av ram/ny statsb ram/ans anslag udget lag snivå 2003 23 Jord- och skogsbruk, 10 480 -194 10 286 fiske med anslutande 979 000 979 näringar 25: Sveriges 1 233 -6 000 1 227 1 lantbruksuniversitet 964 964 43: Fiskeriverket 102 11 000 113 8 255 255 43: Fiskevård 20 500 -5 000 15 500 11 44: Åtgärder för 2 223 -9 000 2 214 1 landsbygdens miljö 000 000 och struktur 44: Stöd till jordbrukets 3 000 -1 000 2 000 4 rationalisering m.m. 44: Återföring av skatt 420 -184 236 6 på handelsgödsel och 000 000 000 bekämpningsmedel m.m. 24 Näringsliv 3 542 -107 3 435 675 600 075 38: Näringslivsutveckling 229 -15 000 214 2 m.m. 562 562 38: Rymdverksamhet 512 -15 000 497 14 855 855 39: Exportfrämjande 233 -30 000 203 3 verksamhet 956 956 39: Näringslivsutveckling 200 -50 000 150 6 i Östersjöregionen 000 000 40: Allmänna 20 268 2 000 22 268 3 reklamationsnämnden 40: Fastighetsmäklarnämnd 9 041 400 9 441 4 en 25 Allmänna bidrag till 68 486 2 531 71 018 kommuner 664 676 340 48: Bidrag till särskilda 347 -1 950 345 2 insatser i vissa 750 800 kommuner och landsting 48: Statligt 23 759 2 533 26 293 3 utjämningsbidrag till 414 626 040 kommuner och landsting Summa anslagsförändring på 537 873 tilläggsbudget 1Anslag avsedda för riksdagen eller dess myndigheter.
2002/03 FiU21 Redogörelse för ärendet Ärendet och dess beredning I den ekonomiska vårpropositionen (prop. 2002/03:100, avsnitt 7, punkterna 9-40) föreslår regeringen ändringar på tilläggsbudget. Även riksdagsstyrelsens förslag till ändringar på tilläggsbudget inkluderas i vårpropositionen (punkterna 41-42). Med anledning av regeringens förslag har sju motioner väckts. Förslagen i propositionen och i motionerna återges i bilaga 1 till detta betänkande. De lagförslag som regeringen lägger fram i propositionen återges i bilaga 2 Utskottets lagförslag presenteras i bilaga 3 Lagrådets yttrande återges i bilaga 4. En sammanställning av regeringens och partiernas förslag till ändrade och nya anslag finns i bilaga 5. Finansutskottet har berett berörda utskott tillfälle att yttra sig över de förslag i propositionen och i motionerna som rör respektive utskotts område. - Yttranden har avlämnats från - - konstitutionsutskottet (2002/03:KU6y) - - justitieutskottet (2002/03:JuU3y) - - socialförsäkringsutskottet (2002/03:SfU3y) - - socialutskottet (protokollsutdrag 2002/03:32) - - trafikutskottet (2002/03:TU4y) - - miljö- och jordbruksutskottet (2002/03:MJU2y) - - näringsutskottet (protokollsutdrag 2002/03:29) - - bostadsutskottet (2002/02:BoU3y) - Yttrandena återfinns i bilagorna 6-13. Skatteutskottet, utrikesutskottet, försvarsutskottet, kulturutskottet och arbetsmarknadsutskottet har beslutat att inte avge något yttrande över tilläggsbudgeten. I samband med sitt yttrande överlämnar trafikutskottet Riksdagens revisorers förslag angående gemensam radiokommunikation för trygghet och säkerhet (förslag 2002/03:RR13) samt de två motioner som väckts i ärendet samt en motion från den allmänna motionstiden hösten 2002 för slutbehandling i finansutskottet. Överlämnandet föranleds av regeringens förslag i vårpropositionen att ett nytt anslag för gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet anvisas på tilläggsbudgeten för 2003 under utgiftsområde 22 Kommunikationer, vilket har betydelse för behandlingen av Riksdagens revisorers förslag. .
Utskottets överväganden Inledning Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra anslag och anvisa nya anslag. Riksdagen beslutade i mars 2003 om ändrade och nya anslag på tilläggsbudget med anledning av folkomröstningen om införande av euron (prop. 2002/03:46, bet. FiU24, rskr. 115-119). I den ekonomiska vårpropositionen föreslår regeringen ytterligare ändringar på tilläggsbudget. Anslagsförändringarna i regeringens förslag till tilläggsbudget i vårpropositionen innebär att anvisade medel ökar med 520 miljoner kronor netto. De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 5 359 miljoner kronor och de föreslagna minskningarna uppgår till 4 839 miljoner kronor. 89 anslag inom 20 utgiftsområden berörs av dessa förändringar. Vidare föreslår regeringen bl.a. nya och ändrade bemyndiganden att ingå ekonomiska förpliktelser. Förslagen i propositionen har tagits fram i samarbete mellan den socialdemokratiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna. Utskottet behandlar inledningsvis regeringens förslag om omstrukturering av statliga företag samt utvidgat uppdrag för Vasallen AB. Därefter behandlas förslagen i propositionen och i motionerna utgiftsområdesvis. Under utgiftsområde 22 Kommunikationer behandlar utskottet även Riksdagens revisorers förslag angående gemensam radiokommunikation för trygghet och säkerhet (förs. 2002/03:RR13) samt de motioner som under beredningen av ärendet har överlämnats från trafikutskottet. Enligt 5 kap. 12 § fjärde stycket riksdagsordningen får beslut om anslag för löpande budgetår som innebär att en utgiftsram påverkas inte fattas innan beslut om godkännande av ändrad utgiftsram fattas. I utskottets förslag till riksdagsbeslut tas således förslagen i propositionen och motionerna om ändrade ramar och anslag upp i en punkt, punkt 31. I denna punkt behandlas också de förslag till lagändringar, bemyndiganden samt anslagsvillkor som påverkar anslagen. Övriga frågor behandlas som egna punkter i utskottets förslag till riksdagsbeslut, vilket markeras med en sammanfattningsruta med utskottets förslag till riksdagsbeslut. Omstrukturering av statliga företag En förbättrad kapitalstruktur i statliga bolag Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker att särskilda åtgärder vidtas för att underlätta finansiella omstruktureringar inom den statliga bolagssfären. Utskottet anser att riksdagens inflytande över etgärderna bör tydliggöras i förhållande till regeringens förslag. Vidare redovisar utskottet hur förslaget bör kunna inordnas i riksdagens rambeslutsmodell för hanteringen av budgetpropositionen. De aktuella motionerna avstyrks med hänvisning till de förtydliganden utskottet förordar av regeringens förslag. Jämför reservationerna 1 (m, fp, c) och 2 (kd). Propositionen Regeringen framhåller att den i dag har stora möjligheter att påverka storleken på de statliga bolagens utdelningar till statsbudgeten. Dess möjligheter att återföra medel till bolagen när detta behövs är däremot begränsade. Detta begränsar ägarens handlingsmöjligheter på ett, enligt regeringens mening, olämpligt sätt. Regeringen saknar en privat företagsägares möjlighet att fördela re surser mellan olika företag. Därför kan den inte sätta in medel i statliga bolag för att få bättre förutsättningar att justera bolagens finansiella struktur genom extra utdelningar. Den kan inte heller vidta de åtgärder som kan krävas i statliga företag med ekonomiska problem. Vidare har delägda företag ofta hembuds avtal av olika slag som regeringen inte kan fullfölja utan särskilt riksdagsbeslut. Sammantaget gör detta att statens företagsförvaltning hämmas till nackdel för företagens utveckling. Regeringen föreslår att man i samband med en översyn av kapitalstrukturen i statligt ägda bolag ska besluta om extra utdelningar på 3 miljarder kronor som tillförs ett särskilt konto i Riksgäldskontoret för insatser i av staten hel- och delägda aktiebolag. Insatserna kan vara aktieägartillskott i olika former, lån eller avse andra av riksdagen beslutade ändamål. Insatserna ska vara avsedda för att vidareutveckla en väl fungerande verksamhet som kräver ytterligare kapital eller för att kunna utnyttja hembudsavtal som redan tecknats. EU:s regelverk för stöd i enlighet med s.k. market investor principle ska beaktas vid eventuella kapitalinsatser. Det föreslagna beloppet har bestämts med hjälp av en uppskattning att det är möjligt att genomföra engångsutdelningar på minst 3 miljarder kronor utan att de statliga bolagens finansiella ställning skadas. De extra utdelningarna förutses bli beslutade under 2003. I normalfallet ska riksdagens godkännande för en kapitalinsats inhämtas innan den görs. Regeringen föreslår emellertid att den i undantagsfall, där beslut inte kan vänta, t.ex. under riksdagens sommaruppehåll, bemyndigas avseende mindre belopp att utan dröjsmål göra nödvändiga kapitalinsatser. I dessa fall ska riksdagens medgivande inhämtas i efterhand. Motionerna Moderata samlingspartiet motsätter sig i motion Fi18 regeringens förslag om förbättrad kapitalstruktur i statliga bolag (yrkande 2). Motionärerna anser att förslaget är demokratiskt tvivelaktigt eftersom det skulle leda till att riksdagen - som företräder bolagens ägare, dvs. Sveriges medborgare - får begränsad handlingsfrihet avseende användningen av skattebetalarnas pengar för kapitaltillskott i statliga aktiebolag. Vidare riskerar förslaget att skada de företag som ska tvingas till en extra utdelning av kapital. Det är samtidigt oklart om regeringens förslag står i överenskommelse med EU:s regelverk. Motionärerna framhåller att den föreslagna ordningen kan leda till snedvriden konkurrens på de marknader där statligt ägda företag verkar vid sidan om privata företag. I motion Fi23 framhåller Kristdemokraterna att regeringens förslag om förbättrad kapitalstruktur i statliga bolag inte är förenligt med 17 och 18 §§ lagen (1996:1059) om statsbudgeten. Motionärerna anser att omfördelning av statliga tillgångar måste ske inom statsbudgeten (yrkande 3). Att finansiera förändringar av kapitalstrukturen i statligt ägda bolag utanför statsbudgeten bidrar enligt motionärerna till att minska öppenheten avseende finansiella förbindelser mellan offentliga myndigheter och offentliga företag. Motionärerna förordar därför att riksdagen stiftar en lag som avgränsar användningen av det gemensamma omstruktureringskontot i Riksgäldskontoret och beskriver hur de medel som använts ska redovisas i statsbudgeten, detta för att öka öppenheten samt inordna modellen för förändringar i statliga bolags kapitalstruktur i statsbudgeten. En sådan lag bör tydligt avgränsa regeringens befogenhet att göra kapitalinsatser utan att i förväg ha inhämtat riksdagens godkännande (yrkande 4). Även Centerpartiet redovisar i sin motion Fi17 att man avstyrker regeringens förslag att flytta medel mellan statliga bolag utanför statsbudgeten. Något formellt yrkande förs dock inte fram på denna punkt. Regeringsformen Regeringsformens bestämmelser om finansmakten är inte särskilt detaljerade. Av regeringsformen framgår emellertid att statens medel inte får användas på annat sätt än riksdagen har bestämt (9 kap. 2 § första stycket) och det sker främst genom budgetregleringen (9 kap. 2 § andra stycket). Tekniskt sett går det till på så sätt att riksdagen anvisar anslag till angivna ändamål (9:3). Riksdagen får emellertid enligt 9 kap. 2 § andra stycket bestämma att statsmedel ska tas i anspråk i annan ordning än genom budgetreglering. Som illustration kan här nämnas s.k. specialdestination. I förarbetena till regeringsformen skilde man mellan tre slag av specialdestination: 1. Vid sidan om statsbudgeten (t.ex. ATP). 2. 3. I anslutning till statsbudgeten (t.ex. affärsverken). 4. 5. Inom statsbudgeten. 6. Den första formen av specialdestination sker helt utanför budgetregleringen. Den andra påverkar statsbudgeten på så sätt att t.ex. vinstmedel förs upp på inkomsttitel. Den tredje specialdestinationen sker helt inom ramen för statsbudgeten. Riksdagen har samma formella inflytande över specialdesti nationerna som över anslagen. Lag om statsbudgeten (budgetlagen) Bruttoredovisningsprincipen innebär att statens inkomster och utgifter ska tas upp var för sig på statsbudgeten. Principen kommer till uttryck i budgetlagen bl.a. i 17 § där det står att statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på statsbudgeten. Undantag från denna bestämmelse gäller om inkomsterna från en verksamhet endast bidrar till att täcka verksamhetens kostnader (17 § första stycket) och om statens kostnader helt ska täckas med verksamhetens intäkter (18 §). Inkomsterna regleras också i 9 §, där begreppet definieras, och i 30 §, som säger att om riksdagen har beslutat om försäljning av egendom ska inkomsten redovisas mot en inkomsttitel på statsbudgeten, om inte riksdagen bestämmer annat. En annan princip som regleras i budgetlagen är fullständighetsprincipen. Enligt 16 § ska regeringens förslag till statsbudget omfatta alla inkomster och utgifter med de undantag som nämns i föregående stycke. För vissa typer av investeringar kan riksdagen besluta att finansiering ska ske på annat sätt än genom anslag eller lån (23 §). Nuvarande ordning för budgetering och redovisning av inkomster från utdelningar samt utgifter för insatser i statliga bolag Inkomster från utdelningar redovisas av riksdagen mot inkomsttitel. Insatser i form av utgift för aktieägartillskott beslutas genom att anslag anvisas för ändamålet, medan lån kan tas upp av myndigheterna inom den kreditram som riksdagen årligen fastställer och de närmare villkor som regeringen beslutar om. Även andra former för tillskott har förekommit på senare år. Konstitutionsutskottets yttrande Konstitutionsutskottet framhåller i sitt yttrande (KU6y) att det finns goda skäl att underlätta kapitalomstruktureringar i den statliga företagssfären genom att tillämpa specialdestination. Förfarandet kan liknas vid att staten agerar som moderbolag och ger koncernbidrag till vissa dotterbolag och finansierar detta med medel från andra dotterföretag. Konstitutionsutskottet anser emellertid att regeringens förslag bör modifieras på ett par punkter. För det första bör bemyndigandet inte innebära att regeringen i brådskande fall och för smärre belopp får besluta om kapitalinsatser. Riksdagen bör besluta i varje enskilt fall om kapitalinsatser. För det andra bör bemyndigandet tidsbegränsas. Att på föreslaget sätt föra inkomster från extrautdelningar till ett särskilt konto i Riksgäldskontoret måste vara en engångsåtgärd. Kontots varaktighet bör dessutom bli föremål för riksdagens årliga prövning. Önskar regeringen att överblivna medel ska stå kvar på kontot i Riksgäldskontoret även under nästa år får den återkomma med förslag härom senare, lämpligtvis i budgetpropositionen. Skulle riksdagen inte förlänga bemyndigandet ska innestående medel på kontot i Riksgäldskontoret jämte eventuella ytterligare utdelningsinkomster från extrautdelningarna redovisas mot inkomsttitel i statsbudgeten. Slutligen bör det tydligt framgå av riksdagens beslut att maximalt 3 miljarder kronor får överföras till det särskilda kontot. Konstitutionsutskottet framhåller vidare att det kan finnas anledning att i lämpligt sammanhang närmare överväga formerna för kapitalomstruktureringar i den statliga företagssfären. Om regeringen menar att det ska finnas en permanent särskild ordning för sådana beslut bör den återkomma till riksdagen med förslag om hur en sådan ordning bör regleras. Finansutskottets ställningstagande I likhet med konstitutionsutskottet anser finansutskottet att det finns goda skäl att skapa en ordning som underlättar kapitalomstruktureringar i den statliga företagssfären genom att tillämpa specialdestination. Staten bör kunna agera på samma sätt som ett moderbolag som ger koncernbidrag till vissa dotterbolag och finansiera detta med medel från andra dotterföretag. Utskottet vill dock understryka att förslaget bör ges en sådan form att riksdagens inflytande garanteras på ett rimligt sätt och att riksdagen också ges möjlighet att utöva finansmakten på ett korrekt sätt. Såsom konstitutionsutskottet förordar bör därför förslaget modifieras på ett par punkter. Vidare bör förslaget få en utformning som kan anpassas till riksdagens beslutsordning för statsbudgeten, den s.k. rambeslutsmodellen. Finansutskottet delar konstitutionsutskottets uppfattning att regeringen inte bör bemyndigas att i brådskande fall och för smärre belopp få besluta om kapitalinsatser. Riksdagen bör besluta om kapitalinsatser till statliga företag i varje enskilt fall. Konstitutionsutskottet bedömer vidare att det föreslagna sättet att föra inkomster från extra utdelningar till ett särskilt konto i Riksgäldskontoret måste vara en engångsåtgärd. Kontots varaktighet bör dessutom bli föremål för riksdagens årliga prövning. Överblivna medel på kontot i Riksgäldskontoret bör efter förslag av regeringen i budgetpropositionen kunna överföras till nästa budgetår. Skulle riksdagen inte förlänga bemyndigandet ska enligt konstitutionsutskottet innestående medel på kontot i Riksgäldskontoret jämte eventuella ytterligare utdelningsinkomster från extrautdelningarna redovisas mot inkomsttitel i statsbudgeten. Det nämns inte i propositionen om det är regeringens avsikt att senare föra ytterligare medel till det särskilda kontot i Riksgäldskontoret. Finansutskottet har emellertid i sitt fortsatta resonemang förutsatt att verksamheten kan komma att utsträckas till tiden efter 2003. Slutligen bör det enligt konstitutionsutskottet tydligt framgå av riksdagens beslut att maximalt 3 miljarder kronor får överföras till det särskilda kontot. Finansutskottet delar konstitutionsutskottets principiella inställning och förordar att högst 3 miljarder kronor överförs 2003 från de statliga bolagen till ett särskilt konto i Riksgäldskontoret. Med tanke på att utgifter för omstrukturering av statliga företag genom den av regeringen föreslagna konstruktionen behandlas vid sidan av statsbudgeten bör det klargöras att detta är medel från statliga bolag som annars skulle ha legat kvar i bolagen. De ordinarie utdelningarna förutses liksom hittills redovisas på särskild inkomsttitel under statsbudgetens inkomster. Den lösning som utskottet här föreslår begränsar inte möjligheten att finansiera andra åtaganden på statsbudgeten. Utrymmet för att finansiera andra utgifter över statsbudgeten förutsätts således varken öka eller minska med den föreslagna ordningen. Syftet är att skapa möjligheter till omstruktureringar i den statliga bolagssektorn utan att belasta vare sig statsinkomsterna eller tränga undan andra utgifter. Härav följer att ordinarie aktieutdelningar inte ska tillföras kontot utan dessa ska liksom hittills tillföras statsbudgeten på en inkomsttitel. Gränsdragningen mellan vad som är ordinarie utdelningar och särskilda engångsutdelningar får göras från fall till fall. Riksdagen bör ta ställning till det förväntade beloppet för ett år i taget i anslutning till den ordinarie budgetprocessen. Medel får inte tillföras kontot på annat sätt. I de fall det inte bara är fråga om en omstrukturering av resurser mellan statliga bolag utan också finns behov av att använda skattemedel för kapitaltillskott eller för att starta ny typ av verksamhet bör anvisningen av medel ske på sedvanligt sätt över statsbudgeten. Konstitutionsutskottet framhåller vidare att det kan finnas anledning att i lämpligt sammanhang närmare överväga formerna för kapitalomstruktureringar i den statliga företagssfären. Om regeringen menar att det ska finnas en permanent särskild ordning för sådana beslut, bör den återkomma till riksdagen med förslag om hur en sådan ordning bör regleras. Finansutskottet delar konstitutionsutskottets uppfattning. Om ambitionen är att skapa ett bestående system för omfördelning av kapital mellan statliga bolag, är det angeläget att ett tydligt regelverk skapas för detta. I det sammanhanget bör utredas hur förslaget förhåller sig till budgetlagen och gällande praxis om hur kapitalutdelningar och kapitalinsatser ska beslutas och redovisas. I avvaktan på en formell reglering bör riksdagen, enligt finansutskottets mening, i samband med budgetpropositionen varje år ta ställning till hur stora medel som högst ska tillföras kontot i Riksgäldskontoret. Härvid ska framgå i vilken utsträckning överskottet från ett år bör överföras till nästa år eller tillföras statsbudgeten som inkomst. Underskott får ej uppkomma på kontot, dvs. någon kredit ska inte vara knuten till kontot. I den mån kapitaltillskott behövs och de ej kan finansieras med tillgängliga medel på kontot bör tillskottet i stället tillskjutas genom att ett anslag anvisas över statsbudgeten. Regeringen uttalade i proposition 1995/96:220 lag om statsbudgeten, med riksdagens instämmande, att statsbudgeten bör ges den avgränsningen att inkomster och utgifter samt in- och utbetalningar som kan antas påverka statens lånebehov ska tas upp på statsbudgeten (s. 42). Det betyder att statsbudgeten ska vara fullständig i så måtto att alla inkomster, utgifter och andra betalningar som påverkar statens lånebehov ska ingå i förslaget till statsbudget. Utskottet förutsätter mot denna bakgrund att nettobehållningen på kontot i Riksgäldskontoret ingår i den post på statsbudgeten som benämns Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto. Innebörden härav är att nettobehållningen på kontot kommer att påverka budgetsaldots storlek och därmed upplåningsbehovet. Huvudprincipen bör vara att riksdagen varje höst i samband med det s.k. rambeslutet tar ställning till hur stora de extra utdelningarna högst får vara och därmed beräkna det belopp som ska tillföras kontot nästa budgetår. Detta belopp utgör en ram för verksamheten. Beslut om kapitaltillskott till de statliga företagen bör, som utskottet förordat tidigare, ske i varje enskilt fall i budgetprocessens andra steg under hösten eller senare på tilläggsbudget under det löpande budgetåret och beredas av berört utskott under förutsättning att ett beslut om extra inleveranser dessförinnan fattats av riksdagen och regeringen. Utbetalningar bör kunna göras för att vidareutveckla en väl fungerande verksamhet som kräver ytterligare kapital eller för att kunna utnyttja hembudsavtal som redan tecknats. Utskottet förutsätter att EU:s regelverk för stöd i enlighet med s.k. market investor principle ska beaktas vid eventuella kapitalinsatser. Lån till företagen bör hanteras vid sidan av kontot. I första hand bör lån tas på sedvanligt sätt på kreditmarknaden. Företagen kan efter riksdagens godkännande i varje enskilt fall bemyndigas att låna i Riksgäldskontoret eller med stöd av statlig kreditgaranti låna på den privata kreditmarknaden. För kreditgarantier bör de sedvanliga reglerna gälla om avgränsning, tidsbegränsning och avgiftssättning. Sammanfattningsvis innebär utskottets förslag följande: · Ett konto inrättas i Riksgäldskontoret dit extra utdelningar i de statliga bolagen förs. · · Riksdagen beslutar för ett år i taget om hur stort belopp som ska tillföras kontot. För 2003 tillförs kontot högst 3 miljarder kronor. · · Från kontot förs utgifter för kapitaltillskott eller utnyttjande av hembudsavtal i den statliga företagssfären. Riksdagen beslutar om utgifterna i varje enskilt fall. · · Lån till statliga bolag hanteras ej över kontot. · · Om behoven av kapitaltillskott överstiger tillgängliga medel på kontot får skillnaden tillskjutas genom att anslag anvisas över statsbudgeten. Underskott får ej uppkomma på kontot. · · Regeringen förutsätts göra en tydlig presentation varje år i budgetpropositionen av hur kontot ska finansieras och utnyttjas. Huvudprincipen bör vara att riksdagen i anslutning till det s.k. rambeslutet på hösten fattar beslut om ramarna för verksamheten genom att ange hur stort belopp som beräknas tillföras kontot nästa budgetår. Därefter fattar riksdagen beslut i varje enskilt fall i budgetprocessens andra steg eller senare på tilläggsbudget under det löpande budgetåret om tillskotten till de statliga bolagen. · Vad utskottet anfört med anledning av förslaget i vårpropositionen om omstrukturering av statliga företag bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed delvis punkt 37 i propositionen. I den mån motionerna Fi18 (m) yrkande 2 och Fi23 (kd) yrkandena 3 och 4 inte tillgodosetts med de förtydliganden utskottet här förordar bör de avslås av riksdagen. Omfinansiering av kapitaltillskott till Teracom AB Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker att av de extra utdelningar som tillförs ett konto i Riksgäldskontoret får högst 500 miljoner kronor användas för ett kapitaltillskott till Teracom AB. Därmed tillstyrks punkt 38 i propositionen. Jämför reservation 3 (m, fp, kd, c). Propositionen Regeringen har i propositionen Kapitaltillskott till Teracom AB (prop. 2002/03:64) föreslagit att ett villkorat kapitaltillskott till Teracom ska finansieras med ett lån i Riksgäldskontoret. Regeringen föreslår i den nu aktuella propositionen att en översyn av kapitalstrukturen i statligt ägda bolag ska genomföras. Extra utdelningar ska tillföras ett särskilt konto i Riksgäldskontoret och kunna användas för insatser i av staten hel- och delägda bolag. Regeringen anser att det i proposition 2002/03:64 omnämnda lånet i Riksgäldskontoret så snart som möjligt ska omfinansieras med användning av den föreslagna ordningen för en förbättrad kapitalstruktur då denna lösning är mer ändamålsenlig. Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner att av behållningen på det särskilda kontot i Riksgäldskonto ret får högst 500 miljoner kronor användas för att återbetala lånet till Riksgäldskontoret eller för att göra det avsedda kapitaltillskottet till Teracom AB. Finansutskottets ställningstagande Utskottet har i det föregående ställt sig bakom att ett särskilt konto inrättas i Riksgäldskontoret dit extra utdelningar från vissa statliga bolag förs och används för kapitaltillskott till andra statliga bolag. Utskottet tillstyrker i sammanhanget att kontot 2003 tillförs ett belopp om 3 miljarder kronor. Av detta bör högst 500 miljoner kronor användas för ett kapitaltillskott till Teracom AB. Utskottet tillstyrker således propositionens förslag (punkt 38). Vasallen AB Vidgat uppdrag för Vasallen AB Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag att Vasallen AB även ska få utveckla fastigheter som inrättats för försvarsindustrins behov i enlighet med vad regeringen förordar i vårpropositionen. Därmed tillstyrks punkt 39 i propositionen. Propositionen I samband med 1997 års ekonomiska vårproposition beslutades att ett aktiebolag skulle bildas för att utveckla försvarsfastigheter som avvecklades genom 1996 års försvarsbeslut (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). Skälet till detta var bl.a. att det var viktigt att en professionell organisation för fastighetsutveckling gavs finansiell uthållighet och affärsmässiga incitament för utveckling av fastigheterna. Det bolag som bildades - Vasallen AB - skulle i samarbete med kommuner och lokalt näringsliv utveckla och förädla fastigheterna för att slutligen sälja dessa på kommersiella villkor. I samband med 2002 års ekonomiska vårproposition beslutades att Vasallen AB även ska ha möjlighet att på kommersiella villkor förvärva kommunala bostadshus för omvandling till företagslokaler eller andra lämpliga ändamål för att sedan sälja dessa på kommersiella villkor (prop. 2001/02:100, bet. 2001/02:FiU21, rskr. 2001/02:336). Inom Vasallen AB finns stor erfarenhet av att finna nya användningar för lokaler som blivit överflödiga vid regementsnedläggningar, och bolaget har i dag stor kännedom om lokala förutsättningar för att utveckla fastigheter för ny kommersiell använd ning. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att Vasallen AB ska få möjlighet att på kommersiella villkor utveckla och förädla fastigheter som inrättats för försvarsindustrins behov och sedan sälja dessa. Det ankommer på Vasallen AB:s styrelse och ledning att på affärsmässiga grunder avgöra vilka investeringar som bolaget bör göra. Kompletterande uppgifter Enligt information som utskottet inhämtat från Regeringskansliet ska det föreslagna utvidgade uppdraget för Vasallen AB möjliggöra för bolaget att praktiskt engagera sig i projektet Campus Karlskoga genom förvärv av fastigheter från SAAB Bofors AB. Något annat projekt av detta slag är för närvarande inte aktuellt. Karlskoga är en av de nio kommuner som bedömts av regeringen få stora problem på grund av nedläggningar av regementen och minskade materielinköp. Därmed omfattas Karlskoga av ett utvecklingsprogram för kommuner med särskilda omställ ningsproblem främst på grund av strukturomvandlingar inom Försvarsmakten (skr. 1999/2000:33, bet. 1999/2000:NU10, rskr. 1999/2000:170). I de kommungemensamma åtgärderna inom utvecklingsprogrammet ingår att statliga fastigheter, andra anläggningar som används för militära ändamål och vissa markområden ska ställas till förfogande för andra verksamheter och omvandlas för alternativ användning. För Karlskogas del har man utrett bl.a. möjligheten till upp byggnad av en mötesplats för forskning, utbildning, näringsliv och kultur - Campus Karlskoga - inom Bofors gamla industriområde. Örebro universitet, Försvarets materielverk och Statens räddningsverk har redan fått regeringens uppdrag att etablera delar av sina respektive forskningsverksamheter på området. För att säkerställa både lämplig kompetens och säkert investeringskapital har Karlskoga kommun vänt sig till Vasallen AB med förfrågan om en förstudie avseende etablering av ett campus i Karlskoga. Bolaget har i sin förstudie från november 2002 ställt sig positivt till idén att köpa mark på Bofors industriområde, bygga upp campusområdet och därefter hyra ut det. Då projektet inte omfattar fastigheter friställda av Försvarsmakten har man gjort bedömningen att Vasallen AB behöver ett utvidgat uppdrag från regeringen för att kunna ta ett inriktningsbeslut. Finansutskottets ställningstagande Som framgår av de kompletterande uppgifterna från Regeringskansliet avser regeringens förslag att öppna för Vasallen AB möjligheten till engagemang i ett ur samhällsperspektiv viktigt projekt i Karlskoga. Utskottet delar regeringens uppfattning att Vasallen AB har både stor erfarenhet av att finna nya användningar för lokaler som blivit överflödiga vid regementsnedläggningar och stor kännedom om lokala förutsättningar för att utveckla fastigheter för ny kommersiell användning. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet att bolaget ska få möjlighet att på kommersiella villkor utveckla och förädla fastigheter som in rättats för försvarsindustrins behov och sedan sälja dessa. Med hänvisning till det ovan anförda tillstyrks således propositionens förslag (punkt 39). Tilläggsbudget per utgiftsområde Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 27:4 Radio- och TV-verket Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 11 676 000 kr. Regeringen har i propositionen om marksänd digital-TV (prop. 2002/03:72) föreslagit att sändningstillstånd på nytt ska utlysas i det femte digitala marknätet. Radio- och TV-verket får härigenom en ökad och inte budgeterad arbetsbelastning under 2003. Regeringen anser därför att anslaget 27:4 Radio- och TV-verket behöver ökas med 700 000 kr. Konstitutionsutskottets yttrande Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU6y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 87 597 000 kr. De säkerhetshöjande åtgärderna som gjorts för att förbättra säkerheten på Stockholms slott medför ökade kostnader för drift, övervakning och underhåll. Regeringen anser att ytterligare medel behövs för de säkerhetshöjande åtgärderna. Anslaget 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten föreslås således ökas med 4 miljoner kronor. Konstitutionsutskottets yttrande Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU6y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 603 008 000 kr. Riksdagen har beslutat att inrätta en självständig revi sionsmyndighet, Riksrevisionen, under riksdagen (förs. 1999/2000:RS1, bet. 2000/01:KU8, rskr. 2000/01:116-119). Myndigheten inrättas den 1 juli 2003. Riksdagsstyrelsen har beslutat att riksdagsförvaltningen ska stå för de driftskostnader som uppkommer för förberedelser fram till dess att myndigheten inrättas. Riksdagsstyrelsen avser att lämna förslag till riksdagen om medel på tilläggsbudget för Riksrevi sionskommitténs kostnader då dessa inte kan rymmas inom förvaltningens anslag. Riksrevisionskommitténs budget för 2003 får enligt beslutet från den 19 mars 2003 uppgå till 16 550 000 kr. Riksdagsstyrelsen föreslår därför att anslaget 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. ökas med motsvarande belopp. Konstitutionsutskottets yttrande Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU6y) riksdagsstyrelsens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet, förslaget i propositionen (punkt 42 i denna del). 90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 56 426 000 kr. I budgetpropositionen för 2003 höjdes anslaget 90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen med 2 800 000 kr. Den genomförda höjningen var inte tillräcklig. Riksdagsstyrelsen anser därför att anslaget nu behöver ökas med 2 500 000 kr. Konstitutionsutskottets yttrande Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU6y) riksdagsstyrelsens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet, förslaget i propositionen (punkt 42 i denna del). 90:5 Regeringskansliet m.m. Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. minskas med 700 000 kr för att finansiera ökningen av anslaget 90:7 Expertgruppen för EU- frågor. Anslaget minskas även med 5 800 000 kr för att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar uppförda anslaget 12:1 Migrationsverket. Förändringen av den svenska valutans värde har för utrikesrepresentationen medfört en valuta kursvinst om 3 700 000 kr. Anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. bör därför minskas med detta belopp. Vidare föreslås att anslaget minskas med 21 000 kr för att finansiera en åtgärd på det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 8:1 Internationellt utvecklingssamarbete med anledning av privata bidrag för att öka biståndsmedlen. Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. därmed minskas med 10 221 000 kr. Motionen Centerpartiet anser i motion Fi17 att utgifterna inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse ökar betydligt mer än vad som är motiverat. Framför allt gäller det kostnaderna för Regeringskansliet. Motionärerna eftersträvar decentralism och mindre centrala påbud och föreslår därför att anslaget minskas med 150 miljoner kronor. Konstitutionsutskottets yttrande Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU6y) regeringens förslag och avvisar därmed motionen. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del) och avstyrker förslaget i motion Fi17 (c) yrkande 12 (i denna del). 90:7 Expertgruppen för EU-frågor Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 9 179 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor ökas med 700 000 kr för att finansiera arbetsuppgifter som tidigare har utförts i Regeringskansliet. Konstitutionsutskottets yttrande Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU6y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1:5 Statistiska centralbyrån Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 414 139 000 kr. Ansvaret för lö nestatistiken fördes 2001 över från Statistiska centralbyrån till Medlingsinstitutet. För att även anpassa finansieringen av lönestatistiken föreslår regeringen att anslaget 1:5 Statistiska centralbyrån minskas med 1 250 000 kr medan det under utgiftsom råde 14 Arbetsliv uppförda anslaget 23:8 Medlingsinstitutet ökas med samma belopp. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 1:7 Kammarkollegiet Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 27 459 000 kr. Frågor om auktorisation av tolkar och översättare prövas av Kammarkollegiet. Någon auktorisation finns för närvarande inte för teckenspråkstolkar. Regeringen anser att auktorisation av teckenspråkstolkar är angelägen för att åstadkomma en kvalitets säkring av teckenspråkstolkningen. Den ordning som nu gäller för tolkar mellan svenska och främmande språk bör kunna användas även för auktorisation av teckenspråkstolkarna. Regeringen bedömer att auktorisation av teckenspråkstolkar bör kunna införas fr.o.m. den 1 juli 2003. För att möjliggöra detta föreslås att anslaget 1:7 Kammarkollegiet ökas med 500 000 kr. Finansiering sker genom en minskning av det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda anslaget 16:3 Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 1:15 Riksrevisionsverket: Avvecklingskostnader (anslagsvillkor) Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna användningen av anslaget 1:15 Riksrevisionsverket: Avvecklingskostnader. Därmed tillstyrks punkt 17 i propositionen. Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 29 790 000 kr. Uppgiften att utse och entlediga revisorer i stiftelser med an knuten förvaltning vid statliga myndigheter åligger Riksrevisionsverket enligt stiftelseförordningen (1995:1280). Denna uppgift tas inte över av Riksrevisionen. Regeringen avser att överföra uppgiften till Länsstyrelsen i Stockholms län. I samband härmed uppstår utgifter hos den myndighet som övertar uppgifter som inte tidigare beräknats. Det kan även visa sig att ytterligare kostnader av liknande karaktär kommer att uppstå under året. Regeringen föreslår att anslaget 1:15 Riksrevisionsverket: Avvecklingskostnader bör få användas även för sådana utgifter. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 17). 2:1 Finansinspektionen Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 163 680 000 kr. Finansinspektionens ansvar och arbetsuppgifter kommer att utvidgas under innevarande år, vilket ställer krav på en utvecklad och större organisation samt på ett förbättrat IT- stöd. Förändringarna orsakas bl.a. av ett antal förändringar av den finansiella tillsynen inom EU. Anslaget 2:1 Fi nansinspektionen ökas därför med 15 miljoner kronor. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 40 i denna del). Statens fastighetsverk (ny investeringsplan) Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag om godkännande av en ny investeringsplan för Statens fastighetsverk. Därmed tillstyrks punkt 18 i propositionen. Propositionen Riksdagen har beslutat om en investeringsplan för Statens fas tighetsverk där investeringarna för 2003 uppgår till 422,9 miljoner kronor, varav 367,1 miljoner kronor i inrikes fastigheter. Ett antal projekt där byggstart planerats till 2002 har förskjutits till 2003, t.ex. ombyggnad av Östra stallet kvarteret Krubban i Stockholm, byggstart för Skissernas museum i Lund samt förbättringsåtgärder i samband med saneringen av inomhusmiljön i Moderna museet och Arkitekturmuseet. Projektkostnader på totalt 33 miljoner kronor har förskjutits från 2002 till 2003 på grund av förseningar. Vidare har kostnaderna för att bygga Världs kulturmuseet i Göteborg ökat med 40 miljoner kronor av totalt 265 miljoner kronor. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner en ny investeringsplan för Statens fastighetsverk med en utökad investeringsram till följd av försenade byggprojekt och ökade byggkostnader. För 2003 innebär förslaget att investerings planen för inrikes fastigheter bör ökas med 73 miljoner kronor till 440 miljoner kronor. Den nya investeringsplanen för Statens fastighetsverk återges i efterföljande tabell. INVESTERINGSPLAN FöR STATENS FASTIGHETSVERK 2002-2004 Miljoner kronor (grafiskt element borttaget) Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 18). Försäljning av fastighet i Paris, Frankrike Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag om försäljning av en fastighet i Paris, Frankrike. Därmed tillstyrks punkt 19 i propositionen. Propositionen Regeringen föreslår att riksdagen godkänner en försäljning av en fastighet på 105 rue de Longchamp i Neuilly-sur- Seine, Paris, Frankrike. Fastigheten ägs av staten och innehåller tolv bostadslägenheter som använts för ut landsstationerad personal. Utrikesdepartementet har sagt upp hyresavtalet för fastigheten med Statens fastighetsverk. Efter annonsering i fransk press har det högsta av tiotalet anbud antagits och en villkorad överens kommelse har träffats om försäljning av fastigheten för ca 60 450 000 svenska kronor. Regeringen anser att fastigheten bör säljas eftersom den inte längre behövs i svenska statens verksamhet. Enligt 25 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen besluta att sälja fast egendom när värdet inte överstiger 50 miljoner kronor. För att regeringen ska kunna besluta om försäljningen krävs riksdagens medgivande eftersom värdet av fastigheten överstiger 50 miljoner kronor. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 19). 90:1 Riksrevisionen (bemyndigande) Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag att den bemyndigas att för 2003 besluta att Riksrevisionen får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten intill ett belopp av 50 miljoner kronor. Därmed tillstyrks punkt 41 i propositionen. Propositionen Efter riksdagens beslut om att fastställa Riksrevisionens låneram för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten till högst 19 miljoner kronor har utgifterna för bildandet av den nya myndigheten i högre grad kunnat konkretiseras. Investeringarna i IT- och telesystem beräknas av Riksrevisionskommittén till omkring 20 miljoner kronor. Häri ingår bl.a. inköp och installation av datorer, telefoni m.m. till myndigheten. Vidare uppskattas utgifterna för förbättringar av den av Riksrevisionen hyrda fastigheten uppgå till omkring 5 miljoner kronor. Utgifterna för inredning av fastigheten uppskattas till 15 miljoner kronor. Slutligen kan det, såväl före myndighetens bildande den 1 juli 2003 som efter, komma att uppstå oförutsedda behov av investeringar. Riksdagsstyrelsen föreslår därför att låneramen ökas till sammanlagt högst 50 miljoner kronor. Den föreslagna utökningen av låneramen för investeringar kommer att innebära en ökad belastning på Riksrevisionens anslag i form av ökade kostnader för ränta och amortering, vilket kan få konsekvenser i form av omprioriteringar inom verksamheten. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 41). Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 3:2 Skattemyndigheterna Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 087 212 000 kr. Regeringen anser att skattemyndigheterna ska kompenseras för kostnaderna för att administrera uttag av avgifter till registrerade trossamfund (prop. 1998/99:124 avsnitt 7.1). Kostnaderna för uppbördshjälpen kan beräknas till 21 kr per person. Regeringen har beslutat om uppbördshjälp för sju trossamfund. Enligt uppgift svarar skattemyndigheterna 2003 för uppbörden avseende 74 632 personer. Reger ingen föreslår därför att anslaget 3:2 Skattemyndigheterna ökas med 1 567 000 kr. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 17 Kultur, medier, tros samfund och fritid uppförda anslaget 28:39 Stöd till trossamfund minskas med motsvarande belopp. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 40 i denna del). Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Lag om fortsatt giltighet av lagen (1999:613) om försöksverksamhet med videokonferens i rättegång Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1999:613) om försöksverksamhet med videokonferens i rättegång. Därmed tillstyrks punkt 9 i propositionen. Propositionen Sedan den 1 januari 2000 är det möjligt att på försök använda videoteknik i de allmänna domstolarna. Riksdagen beslutade i december 2001 att försöksverksamheten ska fortsätta att gälla t.o.m. den 30 juni 2003 (prop. 2001/02:1 utg.omr. 4, bet. 2001/02:JuU1, rskr. 2001/02:78). Försöksverksamheten har successivt utökats och omfattar i dagsläget 20 domstolar. Genom försökslagstiftningen ges en möjlighet att använda videokonfe rens vid handläggning av mål och ärenden i allmän domstol. Syftet med lagstiftningen är att ge domstolarna ett redskap som möjliggör en mer flexibel handläggning av mål och ärenden och att erbjuda medborgarna ökad tillgänglighet till domstolarna. I betänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103) har föreslagits att försöksverksamheten med videokonferens i allmän domstol permanentas. Betänkandet har remiss behandlats och flertalet remissinstanser är positiva till förslaget. Även Domstolsverket har i sin utvärdering av verksamheten föreslagit att den perma nentas. Förslaget bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen anser att försöksverk samheten med videokonferens i rättegång har utfallit positivt. Beredningen av ett förslag om att permanenta verksamheten på går. Det är viktigt att försöks verksamheten får fortsätta under den vidare beredningen av frågan. Regeringen föreslår därför att giltighetstiden för försökslagstiftningen förlängs. Regeringen framhåller att detta lagstiftningsärende faller inom Lagrådets granskningsområde, men bedömer att Lagrådets hörande är överflödigt på grund av frågans beskaffenhet. Justitieutskottets yttrande Justitieutskottet konstaterar i sitt yttrande (JuU3y) att regeringens förslag innebär att försöksverksamheten ska förlängas t.o.m. den 31 december 2004. Utskottet har inget att erinra mot förslaget. Justitieutskottet tillstyrker därmed regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med justitieutskottet, propositionens förslag (punkt 9). 4:1 Polisorganisationen Propositionen I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 13 559 801 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 4:1 Polisorganisationen minskas med 1 950 000 kr för att bidra till finansieringen av det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda nya anslaget 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet. Motionen Centerpartiet anser i motion Fi17 att polisens strama budget inte tillåter en överföring av 1 950 000 kr från anslaget för att finansiera upphandlingskostnaderna för ett nytt radiokommunikationssystem. Därför föreslår motionärerna att dessa medel återförs till polisorganisationens anslag under 2003. Justitieutskottets yttrande Justitieutskottet påpekar i sitt yttrande (JuU3y) att en ny gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet är ett för bl.a. polisen och räddningstjänsten gemensamt projekt, där polisen kommer att vara en av de största användarna. Därför är det naturligt att projektet till viss del finansieras genom en minskning av anslaget till polisen. Justitieutskottet tillstyrker därmed regeringens förslag och avstyrker motionen. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med justitieutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). Motion Fi17 (c) yrkande 12 avstyrks i denna del. 4:3 Åklagarorganisationen Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 788 314 000 kr. För att åklagar verksamheten ska kunna bedrivas med bibe hållen kvalitet anser regeringen att anslaget 4:3 Åklagarorganisationen behöver ökas med 20 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 4:4 Ekobrottsmyndigheten minskas med 10 miljoner kronor och genom att anslaget 4:2 Säkerhetspolisen minskas. Justitieutskottets yttrande Justitieutskottet tillstyrker i sitt yttrande (JuU3y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med justitieutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 4:5 Domstolsväsendet m.m. Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 667 435 000 kr. Regeringen framhåller att domstolsväsendets utgifter i samband med konkurser och brottmål fortsätter att öka. För att domstolarna ska kunna fullgöra sina uppgifter behöver de utökade resurser. Anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. föreslås därför ökas med 38 miljoner kronor. Finansiering av denna ökning och ökningen av andra anslag inom utgiftsområdet sker genom att anslaget 4:2 Säkerhetspolisen minskas med 50 miljoner kronor. Justitieutskottets yttrande Justitieutskottet tillstyrker i sitt yttrande (JuU3y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med justitieutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 4:6 Kriminalvården Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 4 472 939 000 kr. Regeringen framhåller att beläggningen inom anstalter och häkten fortsätter att öka. Kriminalvården kan inte möta volymökningarna inom nuvarande anslagsram. För att ge kriminalvården förutsättningar att öka tillgången på platser anser regeringen att anslaget 4:6 Kriminalvården behöver ökas med 200 miljoner kronor. Justitieutskottets yttrande Justitieutskottet tillstyrker i sitt yttrande (JuU3y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med justitieutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 4:10 Brottsoffermyndigheten Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 19 093 000 kr. Regeringen framhåller att antalet ansökningar om brottsskadeersättning ökar. För att kunna hantera ärendetillströmningen behöver Brottsoffermyndigheten mer personal. Utgifter för detta ryms inte inom anvisat anslag. För att ge myndigheten möjligheter att klara volymökningarna anser regeringen att anslaget 4:10 Brottsoffermyndigheten bör ökas med 3 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 4:7 Brottsförebyggande rådet minskas med 1 miljon kronor och att anslaget 4:2 Säkerhetspolisen minskas. Justitieutskottets yttrande Justitieutskottet tillstyrker i sitt yttrande (JuU3y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med justitieutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet Försvarets materielverk (bemyndigande) Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag att den bemyndigas att 2003 låta Försvarets materielverk disponera en kredit i Riksgäldskontoret på högst 25,5 miljarder kronor för att tillgodose behovet av rörelsekapital. Därmed tillstyrks punkt 20 i propositionen. Propositionen Riksdagen har bemyndigat regeringen att innevarande år låta Försvarets materielverk disponera en kredit i Riksgäldskontoret på högst 21,5 miljarder kronor för att finansiera utestående förskott till industrin och övrigt behov av rörelsekapital. Till följd av leasing av JAS 39 Gripen-flygplan till Ungern samt ett förändrat orderläge gentemot industrin har behovet av rörelsekapital ökat. Regeringen anser att krediten bör höjas med 4 miljarder kronor och föreslår därmed att den bemyndigas att 2003 låta Försvarets materielverk disponera en kredit i Riksgäldskontoret på högst 25,5 miljarder kronor för att tillgodose behovet av rörelsekapital. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 20). 6:8 Försvarets radioanstalt Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 454 307 000 kr. Regeringen framför att takten i den tekniska utvecklingen på signalspaningsområdet samt behovet av inhämtningskapacitet har ökat i en sådan omfattning att Försvarets radioanstalts investeringar i teknik behöver utökas. Anslaget 6:8 Försvarets radioanstalt ökas därför med 25 miljoner kronor. Finansie ring sker genom att anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling minskas med samma belopp. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 6:11 Nämnder m.m. Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 7 095 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 6:11 Nämnder m.m. minskas med 1 950 000 kr för att bidra till finansieringen av höjningen av det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda nya anslaget 37:6 Gemensam radiokommuni kation för skydd och säkerhet. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 40 i denna del). Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 8:1 Biståndsverksamhet (anslag) Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på 15 886 126 000 kr. Regeringen anser att anslaget 8:1 Biståndsverksamhet ska minskas med 94 979 000 kr för att bidra till att finansiera ökade utgifter inom detta utgiftsområde och utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar. Avräkningen från biståndsramen för flyktingkostnader ska ökas med 75 miljoner kronor. Sedan 1993 har privatpersoner betalat in 170 347 kr i bidrag till biståndet på ett postgirokonto som tillhör Utrikesdepartementet. Dessa pengar har sedan redovisats på inkomsttiteln Övriga inkomster av statens verksamhet. En ut betalning på 150 000 kr för biståndsän damål har gjorts. Även de återstående 20 347 kronorna ska enligt regeringens förslag överföras till anslaget 8:1 Bi ståndsverksamhet för att användas i enlighet med bidragsgivarnas syfte. Finansiering sker genom att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. minskas. Regeringen redovisar dessutom i vårpropositionen (avsnitt 1.3.2 och tabell 1.9) att biståndsökningar motsvarande 400 miljoner kronor flyttas från 2003 till 2004. Motionen Centerpartiet avvisar i motion Fi17 regeringens planer att senarelägga vissa biståndssatsningar på 400 miljoner kronor med hänvisning till att kontinuitet och tydliga spelregler är viktigt för biståndsverksamheten. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 40 i denna del) och avstyrker motion Fi17 (c) yrkande 12 (i denna del). 8:1 Biståndsverksamhet (bemyndigande angående ekonomiska förpliktelser) Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag att den bemyndigas att under 2003, för reservationsanslaget 8:1 Biståndsverksamhet, ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 24 164 miljoner kronor efter 2003. Därmed tillstyrks punkt 21 i propositionen. Propositionen Regeringen föreslår att den bemyndigas att för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet under 2003 ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 24 164 miljoner kronor efter 2003. Bemyndigandet avser det multilaterala utvecklingssamarbetet. Orsaken till att bemyndigandet behöver ökas är att justeringar som uppgår till 1 281 miljoner kronor har gjorts av förpliktelser som utestod vid utgången av 2002. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 21). 8:1 Biståndsverksamhet (bemyndigande angående garantier för lån från Europeiska investeringsbanken) Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag att den bemyndigas att under 2003 utfärda garantier intill ett sammanlagt belopp av 580 825 000 kr för de lån som Europeiska investeringsbanken lämnar inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet. Därmed tillstyrks punkt 22 i propositionen. Propositionen Regeringen föreslår att den bemyndigas att under 2003 ställa ut garantier intill ett sammanlagt belopp av 580 825 000 kr för de lån som Europeiska investeringsbanken lämnar inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet. Sverige har i samband med ingåendet av avtalet mellan EU och 77 länder i Afrika, Karibien och Stilla havet förbundit sig att dela på risken för de lån Europeiska investeringsbanken lämnar av egna medel under detta avtal. Regeringen anser därför att den bör bemyndigas att under 2003 utfärda garantier för detta ändamål. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 22). 8:1 Biståndsverksamhet (anslagsvillkor) Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna användningen av anslaget 8:1 Biståndsverksamhet. Därmed tillstyrks punkt 23 i propositionen. Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 8:1 Biståndsverksamhet även får användas för att betala avgift motsvarande full risk avspeglande premie för de garantier som svenska staten utfärdar med anledning av Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet. Regeringens bedömning är att full riskav speglande avgift inte bör debiteras förmånstagarna för dessa garantier, varför anslaget 8:1 Biståndsverksamhet ska få användas även för att betala sådana garantiavgifter. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 23). 8:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 492 740 000 kr. För den nya myndigheten Folke Bernadotteakademin har för innevarande år 20 miljoner kronor reserverats under anslaget 8:1 Biståndsverksamhet. Myndigheten har under första halvåret 2003 finansierats från anslaget 8:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, vilket nu föreslås korrigeras genom att detta anslag ökas med 10 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 8:4 Folke Bernadotteakademin (nytt ramanslag) Propositionen Regeringen föreslår att ett nytt ramanslag, 8:4 Folke Bernadotteakademin, på 10 miljoner kronor anvisas. För den nya myndigheten Folke Bernadotteakademin har för innevarande år 20 miljoner kronor reserverats under anslaget 8:1 Biståndsverksamhet. Myndigheten har tillfälligt finansierats från anslaget 8:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. Ett nytt ramanslag, 8:4 Folke Bernadotteakademin, föreslås föras upp på statsbudgeten för detta än damål med 10 miljoner kronor så att utgifterna för andra halvåret 2003 därmed täcks. Finansiering sker genom att anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 40 i denna del). Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar 10:2 Integrationsåtgärder (anslag samt motionsförslag) Utskottets förslag i korthet Utskottet anser att frivilligorganisationer, föreningar och folkrörelser har en stor betydelse i arbetet för integration och mot främlingsfientlighet och rasism i det svenska samhället. Förslaget i motionen är således i huvudsak tillgodosett. Motionen avstyrks. Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 51 742 000 kr. Regeringen föreslår i propositionen Ett utvidgat skydd mot diskriminering (prop. 2002/03:65) en ny lag om förbud mot diskriminering. Vidare föreslås ändringar i 1999 års arbetsrättsliga lagar med förbud mot diskriminering. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsman nen (HO) och Ombudsmannen mot diskrimi nering på grund av sexuell läggning (HomO) får nya uppgifter till följd av förslaget. Förslaget innebär också ett behov av informations- och utbild ningsinsatser. För att möjliggöra detta behöver resurserna ökas med 5 miljoner kronor. Regeringen anser vidare att stödet för verksamhet som förebygger och motverkar diskriminering bör förstärkas med ytterligare 5 miljoner kronor. För att upprätta ett skyddat boende m.m. för flickor och unga kvinnor som riskerar att utsättas för s.k. hedersrelaterat våld bör anslaget vidare ökas med 20 miljoner kronor. Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 10:2 Integrationsåtgärder ökas med 30 miljoner kronor. Finansiering sker delvis genom att det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande uppförda anslaget 31:3 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader minskas. Motionen I motion Fi20 av Nyamko Sabuni (fp) framhålls att folkbildningen, tack vare sin unika kompetens och vardagsnära kunskap om integrationsarbetet, har en potentiellt mycket stor betydelse för integrationen av människor med invandrarbakgrund i Sverige. Motionären anser att regeringen vid den föreslagna ökningen av ramen för utgiftsområde 8 har förbisett möjligheten att dra nytta av och involvera folkbildningen i integrationsarbetet. Därför föreslår motionären att folkbildningsorganisationer bör engageras i det arbete som finansieras inom anslaget 10:2 Integrationsåtgärder. Socialförsäkringsutskottets yttrande Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU3y) regeringens förslag om ökningen av det berörda anslaget. Vidare erinrar socialförsäkringsutskottet om att man tidigare (bl.a. i bet. 1998/99:SfU2) uttalat att folkrörelserna spelar en betydande roll när det gäller introduktionen av nyanlända flyktingar. Integrationsverket, vars uppgift är att stödja organisationer i det civila samhället som arbetar för integration och mot främlingsfientlighet och rasism, anser att frivilligorganisationer, för- eningar och folkrörelser har en stor betydelse i detta arbete. Med hänsyn till det anförda om folkrörelsernas roll i integrationsarbetet får motionen enligt utskottets mening anses vara i huvudsak tillgodosedd. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del) och avstyrker motion Fi20 (fp). 11:1 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 230 000 000 kr. Regeringen framhåller att insatserna inom de lokala utvecklingsavtalen har lett till att nya arbetssätt har tagits fram. För att permanenta nya metoder och ge tid till att hitta former i ordinarie strukturer föreslår regeringen att anslaget 11:1 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna ökas med 40 miljoner kronor. Motionen Centerpartiet förespråkar i motion Fi17 att regeringens satsning på de lokala utvecklingsavtalen i storstadsregionerna avvecklas eftersom resultaten inte står i proportion till de investerade medlen. Därmed behöver inte det nu aktuella anslaget ökas. Socialförsäkringsutskottets yttrande Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU3y) regeringens förslag och avstyrker förslaget i motionen. Utskottet noterar vidare att regeringen under 2003 avser att i en skrivelse till riksdagen redogöra för hur arbetet med att genomföra storstadspolitiken har utvecklats. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del) och avstyrker motion Fi17 (c) yrkande 12 (i denna del). 12:1 Migrationsverket Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 617 511 000 kr. Migrationsverket ska från den 1 januari 2004 överta det finansiella ansvaret för IT-stödet i migrationsarbetet på utlandsmyndig heterna. Regeringskansliet har det tekniska ansvaret för IT-stödet på utlandsmyndigheterna och ska installera de delar av IT-stödet som berör migrationsarbetet. Migrationsverket ska dock redan från den 1 juli 2003 finansiera kostnader för ersättningsinvesteringar, tillkommande infrastruktur och hårdvara som behövs för migrationsarbetet på utlandsmyndigheterna. Härigenom får Mi grationsverket både det finansiella och verksamhetsmässiga ansvaret för IT- stödet. Regeringen anser att anslaget 12:1 Migrationsverket därför bör ökas med 5 800 000 kr. Finansieringen sker genom att det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. minskas med samma belopp. Socialförsäkringsutskottets yttrande Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU3y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 12:2 Mottagande av asylsökande (anslag samt anslagsvillkor) Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna användningen av anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande. Därmed tillstyrks punkt 24 i propositionen. Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 154 274 000 kr. Regeringen framför att antalet asylsökande ligger på en fortsatt hög nivå bl.a. som en följd av Sveriges operativa inträde i Schengen samarbetet. Fler personer än beräknat finns inskrivna i Migrationsverkets mottagandesystem, vilket gör att utgifterna ökar. Anslaget 12:2 Mot- tagande av asylsökande behöver därför ökas med 122 miljoner kronor. Finansiering sker delvis genom att utgifterna minskas inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Regeringen föreslår vidare att anslaget även får användas för ersättning till kommuner för vård av barn och unga under 18 år i annat hem än barnets eget om barnet omfattas av 1 § första stycket 2 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Därutöver anser regeringen att anslaget även får användas för ersättning till kommuner för vissa utredningskostnader m.m. avseende asylsökande barn som kommit till Sverige utan legal vårdnadshavare. Enligt regeringens förslag ska den statliga ersättningen till kommunerna för dessa utredningar m.m. avseende berörda asylsökande barn gälla under en övergångstid. Regeringen avser att under denna tid, och efter samråd med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet, pröva och fastställa de närmare grunderna för statlig ersättning till kommunerna avseende asylsökande barn m.fl. Socialförsäkringsutskottets yttrande Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU3y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, propositionens förslag om ökning av det berörda anslaget (punkt 40 i denna del). Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget (punkt 24). 12:4 Utlänningsnämnden Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 114 074 000 kr. För att förkorta handläggningstiderna hos Utlänningsnämnden, och därmed minska väntetiderna i Migrationsverkets motta gandesystem, föreslår regeringen att anslaget 12:4 Utlänningsnämnden ökas med 10 miljoner kronor. Socialförsäkringsutskottets yttrande Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU3y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 127 027 000 kr. Kostnaderna för offentligt biträde i utlänningsärenden bedöms komma att överstiga anvisade medel. Regeringen anser att anslaget 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden därför bör ökas med 5 miljoner kronor. Socialförsäkringsutskottets yttrande Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU3y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 12:6 Utresor för avvisade och utvisade Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 105 556 000 kr. Antalet verkställda utresor har ökat, vilket lett till högre kostnader och en större anslagsförbrukning än tidigare beräknat. Regeringen föreslår därför att anslaget 12:6 Utresor för avvisade och utvisade bör ökas med 15 miljoner kronor. Socialförsäkringsutskottets yttrande Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU3y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:1 Sjukvårdsförmåner Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 608 miljoner kronor. Den 1 juli 2002 infördes inom tandvårdsförsäkringen ett högkostnadsskydd för protetik för personer som är 65 år eller äldre. Efterfrågan och den begärda ge nomsnittliga tandvårdsersättningen har varit betydligt högre än vad regeringen tidigare beräknat. De ökade kostnaderna beror också på att många äldre valt att skjuta upp protetiska behandlingar i väntan på att högkostnadsskyddet skulle införas. Eftersom många protetiska be handlingar tar lång tid att genomföra och det dröjer innan tandvårdsräkningar lämnas in till försäkringskassan, beräknas utgifterna för regelförändringen uppstå först under 2003. För att klara utgifterna föreslår regeringen att anslaget 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m. ökas med 430 miljoner kronor. Socialutskottets yttrande Socialutskottet, som yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 14:4 Statens folkhälsoinstitut Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 124 894 000 kr. Regeringsrätten har i ett antal domar den 20 december 2002 slagit fast att de avgifter som tagits ut med stöd av alkohollagen (1994:1738) enligt den tidigare ordningen för partihandel stått i strid med EG-för draget och att dessa avgifter måste återbetalas. Domen innebär att återbetalning måste ske till ett stort antal företag. Kostnaden har av Statens folkhälsoinstitut, som ska svara för återbetalningarna, preliminärt uppskattats till ca 85 miljoner kronor. Regeringen föreslår därför att anslaget 14:4 Statens folkhälsoinstitut ökas med detta belopp. Socialutskottets yttrande Socialutskottet, som yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 86 554 000 kr. Regeringen framhåller att den snabba utvecklingen av spelmarknaden, med nya spelformer, ökande total omsättning samt alltmer omfattande marknadsföring, kan medföra att de negativa konsekvenserna av spelande ökar både ur ett socialt och hälsomässigt perspektiv. Regeringen bedömer att det finns behov av åtgärder för att motverka negativa sociala och hälsomässiga effekter av spelberoende. Anslaget 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder förslås av dessa skäl ökas med 5 miljoner kronor. Socialutskottets yttrande Socialutskottet, som yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder samt 16:3 Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett obetecknat anslag på 80 394 000 kr. För att öka möjligheterna för handikapporganisationerna att bedriva insatser för personer med funktionshinder föreslår regeringen att anslaget 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder ökas med 500 000 kr. För att finansiera denna ökning, ökningen av andra anslag inom detta utgiftsområde, ökningen av ett anslag under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning samt ett nytt anslag under utgiftsområde 22 Kommunikationer minskas anslaget 16:3 Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd med 7 miljoner kronor. Socialutskottets yttrande Socialutskottet, som yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 16:5 Bidrag till handikapporganisationer Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett obetecknat anslag på 157 248 000 kr. I samband med att den nya förordningen om statsbidrag till handikapporganisationerna trädde i kraft den 1 juli 2001 har regeringen låtit kartlägga effekterna av de nya bestämmelserna. Resultaten visade att en övervägande del av handi kapporganisationerna anser att det nya regelsystemet är bättre och mer rättvist än det gamla. Kritik har dock riktats mot det nya systemet då ett fåtal gamla organisationer får kraftigt minskade bidrag. Regeringen anser att dessa negativa effekter bör begränsas och att anslaget 16:5 Bidrag till handikapporganisationer därför bör ökas med 1,5 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 16:3 Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd minskas. Socialutskottets yttrande Socialutskottet, som yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 16:7 Bilstöd för handikappade Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 164 miljoner kronor. För att förkorta väntetiderna för bidrag till bilstöd föreslår regeringen att anslaget 16:7 Bilstöd för handikappade ökas med 56 miljoner kronor. Finansiering sker delvis genom att det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande uppförda anslaget 21:1 Bostadsbidrag minskas som följd av den ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag som regeringen föreslår. Finansiering sker också genom att det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda anslaget 37:2 Upphandling av samhällsåtaganden minskas. Socialutskottets yttrande Socialutskottet, som yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet noterar att ökningen i det berörda anslaget föreslås delvis finansieras genom anslagsminskningar till följd av regeringens förslag till ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Detta lagförslag behandlas längre fram i betänkandet, i avsnittet om utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Finansutskottet tar därvid del av bostadsutskottets yttrande som hänvisar till reviderade beräkningar av lagförslagets effekter. Enligt dessa beräkningar uppkommer ingen utgiftsminskning inom anslaget 21:1 Bostadsbidrag under 2003 till följd av de föreslagna regeländringarna. Detta medför att den föreslagna ökningen av anslaget 16:7 Bilstöd för handikappade blir ofullständigt finansierad. Utskottet förutsätter att regeringen snarast möjligt återkommer till riksdagen med förslag till en alternativ finansiering av den aktuella anslagsförstärkningen. Med hänvisning härtill tillstyrker finansutskottet delvis propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 16:9 Statens institut för särskilt utbildningsstöd Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 26 373 000 kr. EU:s ministerråd har utlyst 2003 till Europeiska handi kappåret. Kommissionen har avsatt medel för projekt på nationell, regional och lokal nivå under förutsättning att medlemsstaterna tillskjuter motsvarande belopp. Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) har fått regeringens uppdrag att administrera och finansiera projekten under handikappåret. För 2003 erhöll Sisus 1 miljon kronor för att finansiera projekten under handikappåret. Kostnaderna som uppkommer ryms dock inte inom Sisus anslag. Regeringen föreslår därför att anslaget 16:9 Statens institut för särskilt utbildningsstöd ökas med 2 miljoner kronor för att fullt ut kunna finansiera det svenska åtagandet i samband med handikappåret. Finansiering sker genom att anslaget 16:3 Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd minskas. Socialutskottets yttrande Socialutskottet, som yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 35 446 000 kr. För att ytterligare stärka pensionärsorganisationernas möjligheter att erbjuda verksamheter för äldre samt företräda deras intressen i olika sammanhang anser regeringen att anslaget 17:1 Stimulansbidrag och åt gärder inom äldrepolitiken bör ökas med 1 miljon kronor. Finansiering sker genom att anslaget 16:3 Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd minskas. Socialutskottets yttrande Socialutskottet, som yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring Sjukpenninggrundande inkomst vid beräkning av sjukpenning Propositionen Enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) är sjukpenning-grundande inkomst den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete här i landet, antingen som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). Den sjukpenninggrundande inkomsten används som ersättningsunderlag vid beräkning av sjukpenning, föräldrapenning m.fl. dagersättningar som är avsedda att ge den enskilde individen kompensation vid inkomstförlust. Sjukskrivningarna har ökat kraftigt under de senaste åren, och ökningen av ohälsan i arbetslivet fortsätter. I synnerhet de långa sjukskrivningarna har ökat. Samhällets kostnader för ohälsorelaterade förmåner ökar, och dessutom motverkar ohälsan näringslivets utveckling på sikt. Det ökande antalet sjukskrivningar har medfört att utgifterna för sjukpenning har ökat dramatiskt. Regeringen föreslår därför som en åtgärd för att begränsa utgiftsökningarna att den sjukpenninggrundande inkomsten ska multipliceras med faktorn 0,97 vid beräkning av sjukpenning enligt AFL. Övriga dagersättningar som beräknas med utgångspunkt i sjukpenningen påverkas inte av förslaget. Föräldrapenning och havandeskapspenning beräknas således på en oreducerad sjukpenninggrundande inkomst. Den nya beräkningsregeln föreslås träda i kraft den 1 juli 2003. Motionen Centerpartiet avvisar i motion Fi17 (yrkande 8) regeringens förslag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Motionärerna avvisar regeringens förslag till omräkningsfaktor för den sjukpenninggrundande inkomsten. Socialförsäkringsutskottets yttrande Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU3y) regeringens förslag och avstyrker motion Fi17 (c) yrkande 8 i denna del. Utskottet konstaterar att beräkningen av sjukpenning på 97 % av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) medför att kompensationsnivån för sjukpenning sjunker från 80 % till 77,6 %. Socialförsäkringsutskottet delar regeringens bedömning vad gäller genomförandet av en sänkning av kompensationsnivån i det angelägna syftet att minska de höga sjukpenningskostnaderna. Utskottet noterar även att rehabiliteringsersättningen fortfarande kommer att beräknas på en oreducerad SGI, vilket ökar incitamenten till rehabilitering. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, regeringens förslag att den sjukpenninggrundande inkomsten ska multipliceras med faktorn 0,97 vid beräkning av sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring och avstyrker motion Fi17 (c) yrkande 8 i denna del. Utskottet anser, i likhet med regeringen och socialförsäkringsutskottet, att en sänkning av kompensationsnivån är angelägen för att minska de höga sjukpenningskostnaderna. Sjukpenningens storlek vid arbetslöshet Propositionen En arbetslös som är försäkrad erhåller vid sjukdom i de flesta fall en högre ersättning i form av sjukpenning än vad han eller hon annars skulle ha erhållit i arbetslöshetsersättning. Regeringen anser att alla arbetslösa som är försäkrade och som blir sjukskrivna bör behandlas på samma sätt. Regeringen föreslår att för försäkrade som är arbetslösa och som skulle ha varit berättigade till arbetslöshetsersättning, ska sjukpenningbeloppet under ett sjukdomsfall motsvara det belopp som skulle ha betalats ut i arbetslöshetsersättning. På så sätt knyts ersättningen vid sjukdom närmare till det faktiska inkomstbortfallet som den enskilde har i form av att arbetslöshetsersättning inte betalas ut under sjukperioden. Regeringen föreslår att bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 2003 och även omfattar den som redan uppbär sjukpenning när bestämmelserna träder i kraft. Motionerna Folkpartiet anser i motion Fi19 att det till hösten aviserade förslaget om ytterligare förändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring inte bör ges en inriktning som skulle leda till att arbetsgivarna betalar en del av sjukersättningen utöver sjuklöneperioden (yrkande 3). Motionärerna föreslår att en parlamentarisk arbetsgrupp för en bred socialförsäkringsreform bör tillsättas för att bl.a. utreda olika möjligheter till avgifts- och premieuttag i sjukförsäkringen (yrkande 4). Man ställer sig därutöver tveksam till om regeringens förslag om ett anställningsstöd för långtidssjukskrivna kan ha avsedd verkan utan en genomgripande omläggning av arbetsmarknadspolitiken. En reformerad arbetsmarknadspolitik enligt de av Folkpartiet förespråkade riktlinjerna anses därför ha en stor betydelse för framgången i rehabiliteringsarbetet (yrkande 5). Samtidigt befarar man att regeringens mål för antalet långa sjukskrivningsfall riskerar att uppfyllas genom snabbare förtidspensionering medan hälsotillståndet förblir oförändrat eller rentav sämre. För att undvika negativa följder av en sådan utveckling föreslår motionärerna att ett nytt mål för minskning av det sammanlagda antal personer som har sjukersättning och sjukpenning i mer än tolv månader sätts upp, vid sidan om ett mål om att antalet nya längre sjukskrivningar ska minska (yrkande 1). Centerpartiet förespråkar i motion Fi17 (yrkande 8) en ökad samordning mellan systemen för arbetslöshetsförsäkring respektive sjukförsäkring, inklusive deras administration. Samtidigt förordas en sänkt ersättningsnivå i arbetslöshets- och sjukförsäkringen till 78 %, kombinerad med historiskt beräknat underlag. Socialförsäkringsutskottets yttrande Socialförsäkringsutskottet anför i sitt yttrande (SfU3y) att det nu är angeläget att åtgärder vidtas för att minska kostnaderna inom sjukförsäkringen. Utskottet delar regeringens bedömning att sjukpenning vid arbetslöshet bör knytas närmare till det faktiska inkomstbortfallet som den enskilde har som arbetslös. Ett sätt är att, som regeringen har föreslagit, relatera sjukpenningen till den dagpenning som den försäkrade skulle ha varit berättigad till inom arbetslöshetsförsäkringen om denne inte varit sjuk. Förslaget innebär att de som är utförsäkrade eller som inte kommit in i försäkringen på grund av att de inte uppfyllt arbetsvillkoret ska uppbära sjukpenning grundad på den sjukpenninggrundade inkomsten (SGI). Detta är mer gynnsamt ekonomiskt. Regeringens förslag innebär således att enskilda kan ställa sig frågan om det för dem kan vara mer lönsamt att stå utanför arbetslöshetsförsäkringen. En annan effekt, som enligt vad utskottet erfarit inte har avsetts, är att en försäkrad som har en hög sjukpenning, för närvarande högst 19 300 kr per månad, men som endast omfattas av grundförsäkringen inom arbetslöshetsförsäkringen kan få en sjukpenning på endast ca 7 000 kr per månad fr.o.m. den 1 juli 2003. Utskottet anser att dessa effekter inte är önskvärda och att en annan lösning om möjligt bör väljas. Utskottet konstaterar vidare att regeringens förslag i sig kan innebära administrativa svårigheter för försäkringskassorna och ge utrymme för olika tolkningsalternativ. Utskottet anser att detta bör undvikas. Det kan diskuteras vilket dagpenningbelopp som ska tillämpas och hur länge. Även tillvägagångssättet kan diskuteras då flera sjukfall inträffar under en pågående ersättningsperiod inom arbetslöshetsförsäkringen. Utskottet anser att inom sjukförsäkringen bör så långt möjligt gälla enhetliga regler för alla arbetslösa. Enligt utskottet kan detta uppnås genom att sjukpenning för denna grupp inte utges med högre belopp än det högsta möjliga ersättningsbeloppet inom arbetslöshetsförsäkringen. Begränsningen ska gälla alla arbetslösa oavsett om de är medlemmar i en arbetslöshetskassa eller inte och oavsett om de uppfyller övriga villkor för rätt till arbetslöshetsersättning eller inte. Utskottet anser att med denna metod skapas en rättssäkrare bestämmelse som är administrativt enklare att tillämpa och som också omfattar alla arbetslösa. Därmed markeras även att sjukförsäkringssystemet är ett separat system. Utskottet anser att det högsta ersättningsbeloppet bör motsvara den högsta dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen. Beloppet är för närvarande 730 kr per dag som utgår fem dagar per vecka. Beloppet motsvarar en kalenderdagsberäknad dagpenning inom sjukförsäkringen om 521 kr som således kan utges sju dagar per vecka. Sjukpenningen ska först fastställas genom vanlig sjukpenningberäkning, vilket enligt regeringens förslag fr.o.m. den 1 juli 2003 bl.a. innefattar att den beräknas på 97 % av SGI. Om sjukpenningbeloppet vid beräkningen överstiger det nu angivna högsta beloppet om 521 kr ska sistnämnda belopp utbetalas. Vid sjukskrivning på deltid ska det högsta beloppet utges i förhållande till motsvarande del av arbetsoförmåga. Den av utskottet föreslagna lösningen medför inte ökade utgifter för sjukförsäkringen jämfört med regeringens förslag. Utskottet föreslår ändringar i 3 kap. 4 och 4 b §§ lagen (1991:1047) om allmän försäkring (se socialförsäkringsutskottets bilaga 1). Utskottet föreslår därför att riksdagen dels antar regeringens förslag avseende 3 kap. 4 § AFL med angivna ändringar, dels gör en följdändring i 3 kap. 4 b § AFL. Regeringens förslag avseende 10 c och 10 d §§ AFL bör därmed utgå. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion Fi17 (c) yrkande 8 i denna del. Finansutskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) med de ändringar som socialförsäkringsutskottet föreslagit. Regeringens förslag avseende 10 c och 10 d §§ AFL bör därmed utgå. Finansutskottet anser, i likhet med socialförsäkringsutskottet, att de effekter som regeringens förslag får i vissa hänseenden inte är önskvärda och att en annan lösning bör väljas. Finansutskottet anser vidare att inom sjukförsäkringen bör så långt möjligt gälla enhetliga regler för alla arbetslösa. Socialförsäkringsutskottets förslag till högsta ersättningsbelopp skapar en rättssäkrare bestämmelse som är administrativt enklare att tillämpa och som omfattar alla arbetslösa. Med det anförda tillstyrker utskottet delvis propositionens förslag (punkt 10) och avstyrker motionerna Fi17 (c) yrkande 8 i denna del och Fi19 (fp) yrkandena 1 och 3-5. Lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön Propositionen Bakgrund I lagen (1991:1047) om sjuklön (SjLL) regleras arbetstagarens rätt till ersättning vid korta sjukdomsfall. Från och med den andra till och med den fjortonde dagen i varje sjukperiod får arbetstagaren behålla 80 % av den lön och andra anställningsförmåner som skulle ha utbetalats om han eller hon fullgjort sina arbetsuppgifter. För den första dagen i sjuklöneperioden betalas ingen ersättning (karensdag). Regeringen beslutade i december 2000 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att föreslå en handlingsplan för vkad hälsa i arbetslivet (dir. 2000:92). Utredningen (HpH-utredningen) överlämnade i januari 2002 slutbetänkandet Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet (SOU 2002:5). I betänkandet föreslås bl.a. att den generella sjuklöneperioden ska förlängas till sextio dagar och att det för mindre arbetsgivare införs ett obligatoriskt högkostnadsskydd. Betänkandet har remissbehandlats, och remissvaren finns tillgängliga i Socialdepartementet (dnr S2002/137/SF). Lagen om sjuklön hör till Lagrådets granskningsområde. Förslaget är, enligt regeringen, av stor betydelse för regeringens ekonomiska politik redan under 2003, varför det överlämnas i 2003 års ekonomiska vårproposition. Regeringen anser att förslaget är så brådskande att den fördröjning av ärendet som granskningen skulle medföra är till avsevärt men. Förlängning av sjuklöneperioden Det ökade antalet sjukskrivningar har medfört att utgifterna för sjukpenning har ökat drastiskt. Regeringen anför att arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar, som infördes den 1 januari 1992, inte fungerat på det sätt som avsetts. För att stärka arbetsgivarnas ansvar för det tidiga och aktiva rehabiliteringsarbetet anser regeringen därför att det finns starka skäl att förlänga sjuklöneperioden och därigenom ytterligare förstärka åtgärdsansvaret med försörjningsansvaret. Regeringen föreslår därför, som en åtgärd för att begränsa utgiftsökningarna, att sjuklöneperioden förlängs från 14 till 21 dagar. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2003 och tillämpas på sjukdomsfall som inträffar efter ikraftträdandet. Sjuklöneförlängning innebär, enligt regeringen, att arbetsgivarnas kostnader i högre grad blir rörliga och därmed mer påverkbara. Detta torde, enligt regeringen, stärka incitamenten för arbetsgivarna att vidta åtgärder och därmed bidra till en snabbare rehabiliteringsprocess. Regeringen avser att, med tanke på vikten av tidiga rehabiliteringsinsatser, noga följa på vilket sätt den föreslagna förlängningen av sjuklöneperioden påverkar arbetsgivarnas samt försäkringskassornas rehabiliteringsarbete. Regeringen anför vidare att under dag 15 till 21 i en sjukperiod kan utöver sjukpenning utges viss ersättning enligt kollektivavtal. Regeringen är medveten om att förslaget att förlänga sjuklöneperioden till dag 21 innebär att denna ersättning kan påverkas av nu gällande kollektivavtal. Regeringen förutsätter dock att avtalen anpassas till den utökade sjuklöneperioden. Högkostnadsskydd för arbetsgivare med ett begränsat antal anställda Regeringen gör den bedömningen att det är nödvändigt att införa ett obligatoriskt högkostnadsskydd för arbetsgivare med ett begränsat antal anställda i samband med att arbetsgivarnas sjuklöneperiod förlängs. Syftet med högkostnadsskyddet är att minska den redan i dag höga riskexponeringen för arbetsgivare med ett begränsat antal anställda och möjliggöra en nödvändig förlängning av sjuklöneperioden. Regeringen föreslår därför att arbetsgivare med en årlig lönesumma som uppgår till högst 160 prisbasbelopp bör omfattas av ett obligatoriskt högkostnadsskydd som ersätter dagens frivilliga småföretagarförsäkring. Vid beräkningen av de sammanlagda lönekostnaderna bör bortses från socialavgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt. Genom en ny bestämmelse föreskrivs att en arbetsgivare som har rätt att begära ersättning för sjuklönekostnader och vars totala kostnader för sjuklön överstiger 90 % av den genomsnittliga sjuklönekostnaden för samtliga arbetsgivare (sjuklönetaket), har rätt att begära ersättning från försäkringskassan för den överskjutande delen av sjuklönekostnaderna. Av uttrycket totala kostnader för sjuklön följer att även socialavgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt ersätts. Till den del den överskjutande sjuklönekostnaden utgörs av ersättning till arbetstagare som omfattas av särskilt högriskskydd utgår ingen ersättning eftersom sådan utgår enligt 16 § sjuklönelagen. Regeringen anför vidare att sjuklönetaket, i form av en procentsats, bör beräknas och fastställas årligen. Det ska utgöras av arbetsgivarnas totala sjuklönesumma under ett år dividerad med arbetsgivarnas totala årslönesumma. Regeringens anser att ersättning även bör kunna erhållas årsvis i efterskott. Det bör också, för att inte äventyra företags existens till följd av likviditetsbrist, vara möjligt att ansöka om ersättning hos försäkringskassan för sjuklönekostnad som före årets utgång har överskridit det fastställda sjuklönetaket. Rutiner i syfte att minimera likviditetsproblemen hos arbetsgivare bör även ses över. För att undvika alltför stora tröskeleffekter föreslår regeringen att storleken på den ersättning en arbetsgivare kan få för kostnader över sjuklönetaket görs beroende av hur höga lönekostnader företaget har. Arbetsgivare som har upp till 100 prisbasbelopp i lönekostnader ska ha rätt till ersättning för hela det överskjutande beloppet; arbetsgivare som har lönekostnader uppgående till mellan 100 och 130 prisbasbelopp ska ha rätt till 75 % av den överskjutande sjuklönekostnaden och, slutligen, arbetsgivare som har lönekostnader som överstiger 130 men inte 160 prisbasbelopp ska ha rätt till 50 % ersättning. Regeringen anser att det är viktigt att högkostnadsskyddet blir effektivt och ändamålsenligt utformat och avser därför att noga följa och utvärdera effekterna av förslaget. Om utvärderingen visar att det finns behov av en annorlunda konstruktion är regeringen öppen för en sådan förändring. EG:s regler om statligt stöd Regeringen anför att förslaget om ett särskilt högkostnadsskydd för de mindre företagen aktualiserar frågan om förhållandet till EG:s regler om statligt stöd till näringslivet (statsstödsreglerna). EG-fördragets artikel 87.1 innehåller ett principiellt förbud mot statligt stöd som gynnar vissa företag eller viss produktion, om detta snedvrider konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Regeringen avser att göra en anmälan till kommissionen enligt EG-fördragets artikel 88.3 för rättslig klarhets skull och för att eliminera risken för ett mycket omfattande återkravsförfarande. Föreslagna regler om högkostnadsskydd kan därför, enligt regeringens bedömning, inte träda i kraft den 1 juli 2003 utan först vid en senare tidpunkt. Ändringarna i samband med högkostnadsskyddet föreslås därför träda i kraft den dag regeringen bestämmer. För att de företag som omfattas av högkostnadsskyddet inte ska gå miste om detta för tiden intill ikraftträdandet föreslår regeringen att lagändringarna, när de enligt regeringens förordnande har trätt i kraft, ska tillämpas på sjukdomsfall där sjukperioden börjat efter den 1 juli 2003. Regeringen anför att kommissionens prövning kan leda till att reglerna om högkostnadsskydd måste modifieras i något avseende. Regeringen föreslår därför en bestämmelse om att regeringen får föreskriva de begränsningar i rätten till ersättning för sjuklönekostnader som kan följa av EG-fördragets regler om statligt stöd. Motionerna Folkpartiet anser i motion Fi19 att regeringens sjuklönekonstruktioner riskerar att skapa drivkrafter för förvaltningar och företag att gallra bort arbetssökande som genom ålder, funktionshinder osv. misstänks ha förhöjd risk för framtida sjukfall. Motionärerna avvisar därför regeringens förslag om dndring i lagen (1991:1047) om sjuklön (yrkande 2). Centerpartiet motsätter sig i motion Fi17 (yrkande 9) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön. Förslaget att utöka arbetsgivarnas sjuklöneansvar med en vecka innebär enligt motionärerna en indirekt skattehöjning för näringslivet eftersom ingen kompensation ges för de höjda kostnaderna. Motionärerna anser att arbetsgivaransvaret mycket tydligare bör ta hänsyn till företagens storlek och bör motsvaras av full kompensation i form av sänkta arbetsgivaravgifter. De mindre företagen bör helt undantas från skyldigheten att genomföra en rehabiliteringsutredning vid längre sjukskrivningsfall. Lagrådet Finansutskottet har den 29 april 2003 beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön. Lagrådet anför beträffande lagstiftningens ikraftträdande att förslaget innebär en uppdelning så att ändringen avseende sjuklöneperioden träder i kraft den 1 juli 2003, medan föreskrifterna om det nya systemet för ersättning för sjuklönekostnader träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Som förklaring till att tiden för ikraftträdande i den senare delen inte fastlagts anförs i motiveringen att dessa bestämmelser troligen inte kan träda i kraft den 1 juli utan först senare på grund av att det nya ersättningssystemet aktualiserar frågan om förhållandet till EG:s regler om statligt stöd till näringslivet samt att anmälan ska göras till kommissionen i enlighet med EG- fördragets artikel 88.3. Under föredragningen inför Lagrådet har upplysts att sådan anmälan numera har gjorts. I propositionen sägs ytterligare att det inte kan uteslutas att kommissionens prövning leder till att de föreslagna reglerna om högkostnadsskyddet måste modifieras i något avseende och att det därför föreslås ett bemyndigande i 17 b § för regeringen att föreskriva de begränsningar i rätten till ersättning för sjuklönekostnader som kan följa av EG- fördragets regler om statligt stöd. Med hänsyn till vad som sålunda redovisats framstår det, enligt Lagrådet, som osäkert vilken närmare innebörd och vilka konsekvenser som det föreliggande förslaget får. Osäkerheten gör att Lagrådet ifrågasätter om den tillämnade uppdelningen av ikraftträdandet är försvarbar. Med de utgångspunkter Lagrådet har för sin granskning blir slutsatsen att lagstiftningsärendets beredning bör fullföljas genom att resultatet av den inledda anmälningsproceduren till kommissionen bör avvaktas och därmed klarhet nås i frågan i vilken mån det är möjligt att genomföra det avsedda ersättningssystemet. Lagrådet föreslår därutöver vissa omformuleringar, ändrad rubriksättning och ändrade hänvisningar i lagtexten samt förtydliganden och preciseringar. Socialförsäkringsutskottets yttrande Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU3y) regeringens förslag och avstyrker motionerna. Med hänsyn till det ekonomiskt ansträngda läge Sverige befinner sig i med stora kostnader för ohälsan, anser utskottet att både arbetsgivare och enskilda bör bidra till att minska utgifterna. Utskottet konstaterar att kompensationen för små företag även avser kostnader för sjuklön som uppstått under de första två veckorna i sjuklöneperioden, vilket således innebär en begränsning i det föreslagna ekonomiska ansvaret i övrigt. Även om det finns invändningar mot det lämpliga i att besluta om förslaget innan kommissionens prövning har genomförts, måste dock riksdagen vid sin prövning beakta det angelägna i att kostnaderna för sjukskrivningarna hålls nere. Kostnaderna för sjukfrånvaron har ökat dramatiskt under senare år och i detta läge kan, enligt utskottets mening, inte reformer som bidrar till att kostnaderna minskar skjutas på framtiden om det inte är helt nödvändigt. Utskottet gör bedömningen att ikraftträdandet bör ske i enlighet med regeringens förslag, trots de av Lagrådet redovisade betänkligheterna. För det fall att kommissionen finner att förslaget om högkostnadsskydd med hänsyn till EG-rätten inte ska genomföras förutsätter utskottet att regeringen återkommer till riksdagen med ett förslag avseende berörda arbetsgivare. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, regeringens förslag om förlängning av sjuklöneperioden och om att det införs ett högkostnadsskydd för arbetsgivare med ett begränsat antal anställda. Finansutskottet konstaterar också att antalet sjukskrivningar har ökat och att det har medfört att utgifterna för sjukpenning har ökat drastiskt. För att begränsa utgiftsökningarna anser utskottet, i likhet med regeringen och socialförsäkringsutskottet, att det är nödvändigt att sjuklöneperioden förlängs. Utskottet konstaterar vidare att det även är nödvändigt att införa ett obligatoriskt högkostnadsskydd för arbetsgivare med ett begränsat antal anställda i samband med att arbetsgivarnas sjuklöneperiod förlängs. I likhet med socialförsäkringsutskottet anser utskottet att ikraftträdandet bör ske i enlighet med regeringens förslag, trots de av Lagrådet framförda synpunkterna. Detta innebär att lagändringarna när de enligt regeringens förordande har trätt i kraft ska tillämpas på sjukdomsfall där sjukperioden börjat efter den 1 juli 2003. Finansutskottet tillstyrker i övrigt, med beaktande av Lagrådets synpunkter på utformningen av lagen om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön, regeringens förslag. Finansutskottet anser att det är viktigt att regeringen noga följer och utvärderar effekterna av förslaget. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna Fi19 (fp) yrkande 2 och Fi17 (c) yrkande 9. 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. (anslag samt anslagsvillkor) Propositionen I statsbudgeten finns för innevarande år för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 46 943 496 000 kr. Regeringen föreslår ett antal lagändringar som påverkar utgifterna för sjukpenning under innevarande år. Till följd av förslaget om att sjukpenningen inte ska överstiga ersättningen från arbetslöshetskassan om den sjukskrivne vid sjukskrivningstillfället uppbär ersättning från arbetslöshetskassa beräknas utgifterna minska med ca 300 miljoner kronor. Till följd av förslaget om att den sjukpenninggrundande inkomsten ska minskas med 3 % vid beräkning av sjukpenning, vilket minskar ersättningen vid sjukskrivning med 2,4 %, beräknas utgifterna minska med 565 miljoner kronor. Till följd av förslaget om att sjuklöneperioden ska förlängas för samtliga arbetsgivare från 14 till 21 dagar beräknas utgifterna minska med ca 800 miljoner kronor. Regeringen föreslår att anslaget även får användas för utgifter för ett högkostnadsskydd till arbetsgivare med ett begränsat antal anställda. Detta beräknas öka utgifterna med ca 125 miljoner kronor under 2003. Anslaget för innevarande år har beräknats med förutsättningen att taket i sjukförsäkringen skulle kunna höjas. I och med att takhöjningen senareläggs beräknas utgifterna minska med 920 miljoner kronor. Sammantaget gör detta att anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. föreslås minskas med 2 460 miljoner kronor. Motionen Centerpartiet avvisar i motion Fi17 regeringens förslag om en tredje sjuklönevecka samt omräkningsfaktor vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten. Motionärerna föreslår i stället en sjuklönemodell där arbetsgivarinträdet kopplas till antalet anställda med ett tak på 30 dagar. De sociala avgifterna sätts samtidigt till en nivå som motsvarar ett arbetsgivarinträde på 30 dagar. Förslaget beräknas ge en besparing inom anslaget på 1 616 miljoner kronor, samtidigt som statens inkomster från arbetsgivaravgifter förväntas minska med 1 250 miljoner kronor. Socialförsäkringsutskottets yttrande Som framgår av den föregående redovisningen, tillstyrker socialförsäkringsutskottet i sitt yttrande (SfU3y) med vissa ändringar regeringens förslag till lagändringar på sjukförsäkringsområdet. De föreslagna ändringarna medför enligt socialförsäkringsutskottets mening inte några justeringar i beräkningen av utgifter inom anslaget för sjukpenning och rehabilitering m.m. jämfört med regeringens förslag. Därmed tillstyrks regeringens förslag om minskningen av det berörda anslaget. Utskottet tillstyrker också den föreslagna användningen av anslaget. Socialförsäkringsutskottet framhåller vidare att man inte kan ställa sig bakom motionärernas förslag som helhet eller delar av detta. Motionen avstyrks således i denna del. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, propositionens förslag om minskning av det berörda anslaget (punkt 40 i denna del) och avstyrker motion Fi17 (c) yrkande 12 (i denna del). Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget (punkt 25). 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 58 024 970 000 kr. Regeringen bedömer att antalet personer som beviljas aktivitets- och sjukersättning i år blir ca 15 000 fler än tidigare beräknats. Anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar ökas därför med 1,6 miljarder kronor. Socialförsäkringsutskottets yttrande Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU3y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 19:5 Kostnader för sysselsättning av vissa personer med aktivitets- och sjukersättning Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 8 miljoner kronor. Antalet personer med tre fjärdedels aktivitets- och sjuk ersättning har ökat mer än förutsett. Ytterligare medel behövs därför för att tillgodose det stigande behovet. Anslaget 19:5 Kostnader för syssel-sättning av vissa personer med aktivitets- och sjukersättning ökas därför med 2 miljoner kronor. Socialförsäkringsutskottets yttrande Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU3y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. Därmed tillstyrks punkt 12 i propositionen. Motionen avstyrks. Jämför reservation 4 (kd, c). Propositionen Lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer (BTPL) trädde i kraft den 1 januari 2003. Genom BTPL upphävdes lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer. Enligt BTPL beviljas bostadstillägg till pensionärer (BTP) efter ansökan. Även de som vid ikraftträdandet av den nya lagen redan uppbar bostadstillägg måste på nytt ansöka för att i fortsättningen få BTP. Eftersom det är ca 450 000 ansökningar som ska hanteras av försäkringskassorna enligt de nya bestämmelserna infördes en generell bestämmelse att personer som vid ikraftträdandet uppbar eller hade rätt till bostadstillägg skulle fortsätta att få sådan förmån för en period om längst sex månader räknat fr.o.m. den 1 januari 2003. Enligt punkt 3 i övergångsbe stämmelserna till BTPL gäller således att den som var berättigad till bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer vid utgången av 2002 har rätt att fortsätta att få bostadstillägget utbetalt till dess att BTP är omräknat, dock längst t.o.m. juni 2003. Det finns en risk för att alla ansök ningar om BTP inte hunnit hanteras och att ett antal pensionärer blir utan BTP i juli 2003. Regeringen föreslår därför att bostadstillägg som betalas ut i juni 2003 enligt äldre bestämmelser får betalas ut även under juli och augusti 2003 om ansö kan om bostadstillägg har lämnats in senast den 30 juni 2003. Förlängningen gäller dock inte för de pensionärer som uppbär en förmån som fr.o.m. 1 juli 2003 inte längre ger rätt till BTP. Regeringen bedömer att den ekonomiska effekten av denna åtgärd blir tillfällig och obetydlig. Motionen Kristdemokraterna förordar i motion Fi23 att den period under vilken bostadstillägg som betalats ut under juni 2003 enligt äldre bestämmelser får betalas ut förlängs med fyra månader jämfört med regeringens förslag. Motionärerna följer härmed Riksförsäkringsverkets förslag om en förlängning av utbetalningsperioden med sex månader till utgången av år 2003 i syfte att ge försäkringskassorna en reell möjlighet att handlägga de aktuella ärendevolymerna. Förslaget bedöms inte innebära någon kostnad av en sådan storlek att en särskild reglering är nödvändig. Motionärerna föreslår därför att i övergångsbestämmelserna till lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. införs en ny punkt 6 med följande lydelse (yrkande 2): "6. Bostadstillägg som betalas ut i juni 2003 enligt äldre bestämmelser med stöd av punkterna 3 och 4 får även betalas ut för tiden juli till och med december 2003. Detta gäller endast under förutsättning att den försäkrade uppfyller förutsättningarna för rätt till bostadstillägg enligt 2 § och ansökan kommit in till försäkringskassan enligt 22 § före den 1 juli 2003." Socialförsäkringsutskottets yttrande Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU3y) regeringens förslag och avstyrker motionen. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, regeringens förslag att bostadstillägg får betalas ut under juli och augusti 2003 enligt äldre bestämmelser. Ansökan om bostadstillägg ska dock ha lämnats in senast den 30 juni 2003. Därmed tillstyrks punkt 12 i propositionen. Motion Fi23 (kd) yrkande 2 avstyrks. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring Propositionen Enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring har fr.o.m. den 1 juli 2001 föräldrar rätt till tillfällig föräldrapenning under en dag per barn och år när de avstår från förvärvsarbete i samband med besök i barns skola eller besök i fritidshem (kontaktdagar). Rätten till kontaktdagar gäller fr.o.m. det kalenderår under vilket barnet fyller sex år. Kontaktdagar som inte har tagits ut aktuellt år kan tas ut senare, dock senast det år barnet fyller elva år. Regeringen föreslår som en åtgärd för att begränsa utgiftsökningarna att rätten till kontaktdagar tas bort fr.o.m. den 1 juli 2003. Kontaktdagar som avser vissa funktionshindrade barn berörs inte av för slaget. Motionen I motion Fi17 föreslår Centerpartiet höjda tak i föräldraförsäkringen till 11 basbelopp. Samtidigt förordas att den i motionen föreslagna beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) med utgångspunkt i historisk inkomst bör införas även i föräldraförsäkringen. Motionärerna avvisar regeringens förslag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring (yrkande 8). Socialförsäkringsutskottets yttrande Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (FiU3y) regeringens förslag och avstyrker motionen. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, regeringens förslag att rätten till kontaktdagar tas bort fr.o.m. den 1 juli 2003. Kontaktdagar som avser vissa funktionshindrade barn berörs inte. Motionen Fi17 (c) yrkande 12 i denna del avstyrks. 21:2 Föräldraförsäkring Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 22 340 miljoner kronor. Regeringen bedömer att den föreslagna lagändringen i lagen (1962:381) om allmän försäkring minskar medelsbehovet på anslaget 21:2 Föräldraförsäkring med 75 miljoner kronor. Anslaget för innevarande år har dessutom beräknats med förutsättningen att taket i föräldraförsäkringen skulle kunna höjas. I och med att takhöjningen senareläggs beräknas anslaget minska med 395 miljoner kronor. Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 21:2 Föräldraförsäkring minskas med 470 miljoner kronor. Motionen Centerpartiet föreslår i motion Fi17 att taket i föräldraförsäkringen höjs till 11 basbelopp fr.o.m. den 1 juli 2003. Samtidigt ska beräkningsunderlaget för försäkringen baseras på genomsnittsinkomster under de senaste 24 månaderna före uttaget av föräldraledigheten. Sammanlagt medför motionärernas förslag en minskning av anslaget med 155 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Socialförsäkringsutskottets yttrande Socialförsäkringsutskottet framhåller i sitt yttrande (SfU3y) att man delar regeringens bedömning att den tidigare aviserade höjningen av taket i föräldraförsäkringen bör senareläggas med hänsyn till det försämrade ekonomiska läget och den fortsatt oroande utvecklingen inom ohälsoområdet. Som framgår av den föregående redovisningen ställer sig utskottet också bakom regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Därmed tillstyrks regeringens förslag. Förslaget i motionen avvisas. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del) och avstyrker motion Fi17 (c) yrkande 12 (i denna del). Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad Lag om ändring i lagen (2002:1134) om ändring i lagen (2002:545) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring Lag om ändring i lagen (2002:1135) om ändring i lagen (2002:543) om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag att Inspektionen för ar betslöshetsförsäkringen ska börja sin verksamhet den 1 januari 2004. Utskottet tillstyrker att ikraft trädandet av berörd lagstiftning skjuts fram till den 1 januari 2004. Därmed tillstyrks punkterna 13 och 14 i propositionen. Propositionen Regeringen har i propositionen Tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen (prop. 2001/02:151) föreslagit att en ny myndighet, Inspektionen för arbetslöshets försäkringen, ska bildas. Inspektionen vvertar, med undantag för utbetalningen av statsbidrag, samtliga Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) nuvarande uppgifter i förhållande till arbetslöshetskassorna. Lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor och lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring har därför ändrats. Ändringarna i lagarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2003. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2001/02:AU7, rskr. 2001/02:243). Regeringen bedömde det nödvändigt med ytterligare tid vid bildandet av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och föreslog därför i budgetpropositionen för 2003 att ikraftträdandet av lagarna skulle skjutas fram till den 1 juli 2003. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2002/03:AU1, rskr. 2002/03:78). Regeringen har nyligen beslutat att förlägga Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen till Katrineholm. Mot denna bakgrund gör regeringen nu bedömningen att ytterligare tid är nödvändig för bildandet av Inspektionen för arbetslöshetsförsäk ringen. Regeringen föreslår därför att den nya Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen ska börja sin verksamhet först den 1 januari 2004. Ikraftträdandebestämmelserna i berörd lagstiftning ändras i enlighet härmed. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet finner inga invändningar mot förslaget att den nya Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen ska börja sin verksamhet först den 1 januari 2004. Utskottet tillstyrker därmed att ikraftträdandebestämmelserna i berörd lagstiftning ändras i enlighet med propositionens förslag (punkterna 13 och 14). 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 36 363 miljoner kronor. Regeringen har lämnat förslag om ändringar i reglerna för det särskilda anställningsstödet (prop. 2002/03:44). Förslaget innebär att fler personer inom aktivitetsgarantin beräknas få en anställning med det nya särskilda anställningsstödet i stället för att delta i andra aktiviteter och uppbära aktivitetsstöd. Det nya särskilda anställningsstödet utgår också som en kreditering av arbetsgivarnas skattekonto och påverkar därmed statsbudgetens inkomstsida. Regeringen anser att anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivi tetsstöd bör minskas med 104 miljoner kronor. Denna minskning och minskningen av anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader motsvarar sammantaget minskningen av inkomster på statsbudgetens inkomstsida som följer av regeringens förslag i proposition 2002/03:44. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 40 i denna del). Vidare vill finansutskottet erinra om att regeringens förslag i proposition 2002/03:44 behandlas i arbetsmarknadsutskottets betänkande 2002/03:AU8. 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 4 708 812 000 kr. Regeringen har lämnat förslag om ändringar i reglerna för det särskilda anställningsstödet (prop. 2002/03:44). Förslaget innebär minskade inkomster på statsbudgetens inkomstsida genom att målgruppen utvidgas och subventionsgraden höjs i det nya särskilda anställningsstödet. Regeringen anser därför att anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader ska minskas med 40 miljoner kronor för att kompensera minskade inkomster på statsbudgetens inkomstsida. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 40 i denna del). Vidare vill finansutskottet erinra om att regeringens förslag i proposition 2002/03:44 behandlas i arbetsmarknadsutskottets betänkande 2002/03:AU8. Lag om ändring i lagen (1999:591) om kreditering av anställningsstöd och sjöfartsstöd på skattekonto Propositionen För att åstadkomma en administrativ förenkling anser regeringen att stödet till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) på samma sätt som för anställningsstöd bör lämnas i form av en kreditering på arbetsgivarens skattekonto. Anställningsstöden har sedan den 1 oktober 1999 lämnats på detta sätt och erfarenheterna är goda. Regeringen föreslår därför att stödet till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) ändras den 1 juli 2003 från ett kontantbidrag till en kreditering på skattekontot för arbetsgivare som anställer ar betshandikappade. Förslaget gäller ersätt ning för rekvisitioner som lämnas fr.o.m. den 1 augusti 2003. Genom att stödet till skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare (OSA) lämnas som en kreditering på arbetsgivarnas skattekonto minskar skatteinkomsterna på statsbudgeten. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 15). 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 7 185 857 000 kr. Regeringens förslag om att stödet till skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare (OSA) lämnas som en kreditering på arbetsgivarnas skattekonto beräknas minska skatteinkomsterna på statsbudgeten. För att uppväga detta föreslås att anslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade minskas med 400 miljoner kronor, vilket motsvarar det belopp som inkomsterna minskar med till följd av denna förändring. Regeringen bedömer att antalet arbetade timmar inom Samhall AB kommer att minska från 28,5 till 27,3 miljoner timmar under 2003 till följd av strukturella förändringar på arbetsmarknaden Den ersättning som staten lämnar för att bl.a. täcka kostnader för anpassad arbetstakt föreslås därför minskas. För att uppväga att Samhall inte kan syssel sätta lika många funktionshindrade som tidigare anser regeringen att andra insatser för arbetshandikappade bör öka. För att möjliggöra detta föreslås att anslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade ökas med 125 miljoner kronor. Finansiering sker genom att ansla get 22:9 Bidrag till Samhall AB minskas med motsvarande belopp. För att finansiera ökningen av det under utgifts område 14 Arbetsliv uppförda anslaget 23:4 Arbetsdomstolen minskas anslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade med 6 miljoner kronor. Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade minskas med 281 miljoner kronor. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 22:12 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag om 4 774 000 kr. Regeringen lämnar i den aktuella propositionen ett lagförslag som innebär att den nya myndigheten Inspektionen för arbetslöshetsförsäk ringen börjar sin verksamhet först den 1 januari 2004. För att täcka resursbehovet för utredningskostnader m.m. under andra halvåret 2003 för den nya myndigheten föreslår regeringen att anslaget 22:12 Inspektionen för arbetslöshetsförsäk ringen ökas med 3 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 22:8 Bidrag till administration av grundbeloppet minskas med motsvarande be lopp. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 40 i denna del). Utgiftsområde 14 Arbetsliv 23:2 Arbetslivsinstitutet (bemyndigande) Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker att regeringen bemyndigas att under 2003 för ramanslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 100 miljoner kronor under 2004-2007. Därmed tillstyrks punkt 26 i propositionen. Propositionen Regeringen har bemyndigats att under 2003 för anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter om högst 100 miljoner kronor under 2004 och 2005. Arbetslivsinstitutet använder detta bemyndigande för att göra utfästelser för nya forskningsprojekt och för nya doktorandtjänster. Det har visat sig att åtaganden behöver göras för en längre period än vad som nu är tillåtet. Regeringen anser att bemyndigandet därför bör sträckas ut och gälla perioden 2004-2007. Regeringen föreslår att den bemyndigas att under 2003 för anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter om högst 100 miljoner kronor under perioden 2004-2007. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 26). 23:4 Arbetsdomstolen Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 19 971 000 kr. Regeringen anser att anslaget 23:1 Arbetsdomstolen behöver ökas med 6 miljoner kronor för att verksamhetens kvalitet ska säkerställas. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade minskas med motsvarande belopp. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 23:8 Medlingsinstitutet Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 46 891 000 kr. Regeringen anser att anslaget 23:8 Medlingsinstitutet behöver ökas med 1 250 000 kr i och med en slutlig reglering av finansieringen av statistikansvaret sedan ansvaret för lö nestatistiken 2001 fördes över från Statistiska centralbyrån till Medlingsinstitutet. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 2 Sam hällsekonomi och finansförvaltning upp förda anslaget 1:5 Statistiska centralbyrån minskas med motsvarande belopp. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 40 i denna del). Medel för individuell kompetensutveckling Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 2,3 miljarder kronor från inkomsttitel 1428 Energiskatt förs till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning. Därmed tillstyrks punkt 27 i propositionen. Propositionen Riksdagen bemyndigade 2000 regeringen att av inkomsterna på inkomsttitel 1428 Energiskatt föra 1 350 miljoner kronor till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning. Medlen avsåg ett system för kompetensutveckling. Regeringen fick ett motsvarande bemyndigande för 2001 på 1 150 miljoner kronor. Något bemyndigande om att överföra medel för 2002 begärdes inte. För att fullfölja dessa överföringar anser regeringen att den nu behöver ett bemyndigande för 2003 för en liknande överföring avseende 2002 och 2003. Regeringen föreslår att av inkomsterna på inkomsttitel 1428 Energiskatt förs 2 300 miljoner kronor till Riksgäldskontoret för tillfällig för valtning. Medlen placeras på ett räntefritt konto i avvaktan på ett beslut om hur de ska användas för kompetensut veckling i arbetslivet. Överföringen ska redovisas mot inkomsttitel 1428 Energiskatt. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 27). Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett obetecknat anslag på 9 544 000 kr. En generell minskning på 0,7 % har genomförts på anslag för förvaltnings- och investerings ändamål för 2003. Anslaget 25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning omfattades av denna besparing men kom av misstag att dras ned med en högre procentsats. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 68 000 kr för att besparingen ska motsvara den avsedda. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 26:1 Statens ljud- och bildarkiv Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 40 112 000 kr. En generell minskning på 0,7 % har genomförts på anslag för förvaltnings- och investeringsändamål för 2003. Anslaget 26:1 Statens ljud- och bildarkiv omfattades av denna besparing men kom av misstag att dras ned med en högre procentsats. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 285 000 kr för att besparingen ska motsvara den avsedda. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 28:21 Riksarkivet och landsarkiven Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 278 454 000 kr. Riksarkivet har övertagit verksamheten Svensk Museitjänst. För att täcka verksamhetens kostnader föreslår regeringen att an slaget ökas med 2 644 000 kr. Finansie ring sker delvis genom att anslaget 28:28 Centrala museer: Myndigheter minskas. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 28:26 Bidrag till kulturmiljövård Propositionen I statsbudgeten finns för innevarande år för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 251 745 000 kr. I syfte att stärka insatserna för att bevara och tillgängliggöra kulturmiljön föreslår regeringen att anslaget 28:26 Bidrag till kulturmiljövård ökas med 15 miljoner kronor. Finansiering sker delvis genom att anslaget 28:34 Forum för levande historia minskas med 10 miljoner kronor. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 28:31 Bidrag till vissa museer Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett obetecknat anslag på 48 176 000 kr. I syfte att för stärka verksamheten vid Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna och vid Sveriges teatermuseum (tidigare Drottningholms teatermuseum) föreslår regeringen att anslaget 28:31 Bidrag till vissa museer ökas med 5,7 miljoner kronor. Anslaget 28:28 Centrala museer: Myndigheter ska minskas med 6,9 miljoner kronor för att finansiera denna ökning och ökningen av anslaget 28:21 Riksarkivet och landsarkiven samt ökningen av det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 27:4 Radio- och TV-verket. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 28:39 Stöd till trossamfund Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 50 750 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 28:39 Stöd till tros-samfund minskas med 1 567 000 kr för att finansiera ökade utgifter på det under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution uppförda anslaget 3:2 Skattemyndigheterna. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 40 i denna del). Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag Propositionen Vid den slutliga avstämningen av bostadsbidraget bestäms bidraget till högre belopp om för lågt bidrag lämnats under bidragsåret. Det slutliga bostadsbidraget bestäms till lägre belopp om för högt bidrag lämnats under bidragsåret. Belopp under 200 kr, det s.k. förlåtandeintervallet, betalas i dag varken ut eller tillbaka. Regeringen föreslår att preliminärt bostadsbidrag betalas ut med ett månadsbelopp som avrundas nedåt till närmaste jämna femtiotal kronor. När det slutliga bostadsbidraget bestäms ska belopp under 600 kr inte betalas ut eller betalas tillbaka. Regeringens förslag innebär att förlåtandeintervallet höjs till 600 kr, vilket medför att vid den slutliga avstämningen av bostadsbidrag kommer betydligt färre bidragstagare att få tilläggsbelopp och återbetalningskrav. Förslaget har utarbetats inom Regeringskansliet och under beredning av detta ärende har underhandskontakt tagits med Riksförsäkringsverket. Bostadsutskottets yttrande Bostadsutskottet framhåller i sitt yttrande (BoU3y) att regeringens förslag till ändrade regler för bostadsbidragen har flera fördelar. Samtidigt tvingas utskottet konstatera att förslaget inledningsvis ger en ökad belastning på statsbudgeten. Enligt reviderade beräkningar över förslagets effekter ger ett genomförande av regeländringar ökade utgifter med 20 miljoner kronor för 2003. Detta beror på att de ändrade avrundningsreglerna för de månatliga utbetalningarna medför en utgiftsökning 2003 samtidigt som den besparing som en höjning av förlåtandeintervallet ger får genomslag med början först 2004. Med avseende på det ansträngda statsfinansiella läget är det enligt bostadsutskottets mening mindre lämpligt att nu genomföra de föreslagna regeländringarna. Regeringens förslag avstyrks därför. Bostadsutskottet framför vidare att det i ett långsiktigt perspektiv är angeläget med regeländringar som ger större träffsäkerhet och minskade kostnader i bostadsbidragssystemet. Det finns enligt utskottets mening mot den bakgrunden skäl för regeringen att återkomma till riksdagen med förslag med denna innebörd. En förutsättning för detta är dock att eventuella inledningsvisa utgiftsökningar kan finansieras på lämpligt sätt. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar bostadsutskottets bedömning att det med avseende på det ansträngda statsfinansiella läget är mindre lämpligt att nu genomföra de av regeringen föreslagna ändringarna i lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Till grund för utskottets ställningstagande ligger de reviderade beräkningar som visar att dessa regeländringar inledningsvis inte ger den tänkta besparingen. Samtidigt ser finansutskottet, i likhet med bostadsutskottet, skäl för regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till effektivisering av bostadsbidragssystemet. Förutsättningen för detta måste dock vara att förslagets effekter finansieras på ett för det statsfinansiella läget adekvat sätt. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet propositionens förslag (punkt 16). 21:1 Bostadsbidrag Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 829 miljoner kronor. Som ett resultat av förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om bistadsbidrag bedöms medelsbehovet på anslaget 21:1 Bostadsbidrag minska med 18 miljoner kronor. Denna minskning bidrar till att finansiera höjningen av det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda anslaget 16:7 Bilstöd till handikappade. Bostadsutskottets yttrande Som framgår av redovisningen ovan, avstyrker bostadsutskottet i sitt yttrande (BoU3y) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Därmed uteblir förändringarna på det berörda anslaget. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet avstyrker, i likhet med bostadsutskottet, regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag. En konsekvens av detta är att anslaget 21:1 Bostadsbidrag blir oförändrat jämfört med statsbudgeten för 2003. Därmed avvisas propositionens förslag (punkt 40 i denna del). Finansutskottets ställningstagande angående regeländringar i systemet för bostadsbidrag innebär att den av regeringen föreslagna höjningen av anslaget 16:7 Bilstöd till handikappade blir ofullständigt finansierad. Utskottet förutsätter att regeringen snarast möjligt återkommer till riksdagen med förslag till en alternativ finansiering av denna del av anslagsförstärkningen inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. 31:3 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 14 064 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 31:3 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader minskas med 2 miljoner kronor för att finansiera ökade utgifter för bostadsrelaterade frågor som handläggs av Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsman nen, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning samt Fastighets mäklarnämnden. Bostadskreditnämnden bedöms av regeringen klara denna minskning utan att det går ut över verksamheten. Bostadsutskottets yttrande Bostadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (BoU3y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med bostadsutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 31:4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 200 miljoner kronor. Anslaget används till att avsätta medel för att täcka förluster till följd av statliga garantier för ny- och ombyggnad av bostäder inom verksamhetsgrenen Äldre garantier. Vid en förnyad analys har kon staterats att riskerna för förluster under de närmaste åren är mindre än vad som tidigare antagits. Mindre medel behöver därmed avsättas till ändamålet under 2003 än vad som tidigare bedömts. Regeringen anser därför att anslaget 31:4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet ska minskas med 100 miljoner kronor. Bostadsutskottets yttrande Bostadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (BoU3y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med bostadsutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 31:7 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter (anslagsvillkor) Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna användningen av anslaget 31:7 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter. Därmed tillstyrks punkt 28 i propositionen. Propositionen I propositionen Åtgärder för att främja visst bostadsbyggande (prop. 2002/03:98) föreslår regeringen en investeringssti mulans för anordnande av mindre hyreslägenheter och studentbostäder. För att säkerställa att berörda myndigheter har den kompetens som behövs för att administrera den nya investerings stimulansen krävs vissa utbildningsinsatser. Vidare finns behov av att utvärdera både den nu föreslagna investeringsstimulansen och övriga in satser som de senaste åren gjorts för att stimulera bostadsbyggandet. Sammantaget bedöms utgifterna för utbildning och utvärdering uppgå till 5 miljoner kronor. Regeringen föreslår därför att anslaget 31:7 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter även får användas för kompetensutveckling och ut värderingsarbete avseende insatser för att stimulera bostadsbyggande. Bostadsutskottets yttrande Bostadsutskottet framhåller i sitt yttrande (BoU3y) att man delar regeringens strävan att säkerställa kompetensen i administrationen av den föreslagna investeringsstimulansen för anordnande av mindre hyreslägenheter och studentbostäder. Stödet för studentbostäder bör sålunda kunna användas för utbildningsinsatser av olika slag. Bostadsutskottet delar även regeringens uppfattning att stödet bör få användas för utvärdering av samhällets insatser för att stimulera bostadsbyggande. Ett fördjupat arbete med uppföljning och utvärdering ligger enligt utskottets mening också väl i linje med riksdagens och utskottens utökade insatser på området. Därmed tillstyrks regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med bostadsutskottet, propositionens förslag (punkt 28). 31:8 Statens geotekniska institut Propositionen I statsbudget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 26 573 000 kr. Regeringen anser att en myndighet behöver ha ett tydligt samordningsansvar när det gäller frågor om stranderosion. Regeringen har därför gett Statens geotekniska institut i uppgift att samordna dessa frågor. För att myndigheten ska kunna utföra dessa arbetsuppgifter anser regeringen att anslaget 31:8 Statens geotekniska institut behöver ökas med 2 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 31:9 Lantmäteriverket minskas med samma belopp. Bostadsutskottets yttrande Bostadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (BoU3y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med bostadsutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 31:9 Lantmäteriverket Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 428 028 000 kr. Regeringen anser att avgifterna som uppbärs för information från Landskaps- och fastighets datadivisionen vid Lantmäteriverket ska täcka en större andel av de gemensamma kostnaderna för verkets verksamhet än vad som för närvarande är fallet. Därigenom kan anslaget 31:9 Lantmäteriverket minskas med 25 miljoner kronor. Dessutom föreslås att anslaget minskas med 2 miljoner kronor för att finansiera ökningen av anslaget 31:8 Statens geotekniska institut. Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 31:9 Lantmäteriverket minskas med 27 miljoner kronor. Bostadsutskottets yttrande Bostadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (BoU3y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med bostadsutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 31:13 Statens bostadsnämnd (motionsförslag) Motionen Centerpartiet anser i motion Fi17 att Statens bostadsnämnd ska avskaffas. Härigenom kan 5 miljoner kronor sparas inom anslaget. Bostadsutskottets yttrande Bostadsutskottet ställer sig i sitt yttrande (BoU3y) bakom den av regeringen förespråkade inriktningen av stödet till omstrukturering av kommunala bostadsföretag. Därmed avvisas förslaget i motionen. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet avstyrker, i likhet med bostadsutskottet, motion Fi17 (c) yrkande 12 (i denna del). 31:14 Omstrukturering av kommunala bostadsbolag (bemyndigande) Propositionen Riksdagen har beslutat om fortsatt stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag (prop. 2001/02:58, bet. 2001/02:BoU4, rskr. 2001/02:160). Statens bostadsnämnd inrättades 2002 för detta ändamål. Regeringen anser att det är viktigt att myndigheten kan bedriva sitt arbete långsiktigt och med möjlighet att ingå avtal som sträcker sig längre än in nevarande budgetår. Därför föreslår regeringen att den bemyndigas att under 2003 för anslaget 31:14 Omstrukturering av kommunala bostadsbolag få göra åtagan den som inklusive tidigare gjorda åtagan den medför utgifter på högst 150 miljoner kronor efter 2003. Motionerna Moderata samlingspartiet framhåller i motion Fi18 att omstruktureringar av kommunala bostadsbolag ska ske på marknadsmässiga grunder så att olika intressenter ska kunna förvärva delar eller hela kommunala bostadsföretag i kris. Motionärerna anser därför att något bemyndigande för regeringen att ingå nya förpliktelser avseende kostnader för omstrukturering av kommunala bostadsbolag inte bör medges (yrkande 1). Centerpartiet motsätter sig i motion Fi17 regeringens förslag om bemyndigande för anslaget till omstrukturering av kommunala bostadsföretag. Motionärerna anser att anslaget omedelbart bör avvecklas. Det inom anslaget uppbyggda anslagssparandet på 150 miljoner kronor kan härigenom dras in. Bostadsutskottets yttrande Bostadsutskottet framhåller i sitt yttrande (BoU3y) att Statens bostadsnämnd kan bedriva sin verksamhet på ett med riksdagens beslut förenligt sätt endast under förutsättning att nämnden förfogar över erforderliga ekonomiska medel. Man ställer sig därmed bakom den av regeringen förespråkade inriktningen av stödet till omstrukturering av kommunala bostadsföretag. Regeringens förslag tillstyrks och de motstående förslagen i motionerna avstyrks. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med bostadsutskottet, propositionens förslag (punkt 29) och avstyrker motionerna Fi17 (c) yrkande 12 (i denna del) och Fi18 (m) yrkande 1. 32:1 Länsstyrelserna m.m. Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 060 166 000 kr. Länsstyrelserna i Örebro län och Västerbottens län har utsetts till förvaltnings- och ut betalande myndigheter för gemenskaps initiativprogrammen Urban och Interreg IIIB Norra Periferin. Regeringen anser att de två myndigheterna behöver tillföras 250 000 kr var för att kunna administrera dessa två program. Anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. behöver därför ökas med 500 000 kr. Finansieringen sker genom minskning med motsvarande belopp av det under utgiftsområde 19 Regional utjäm ning och utveckling uppförda anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder. Bostadsutskottets yttrande Bostadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (BoU3y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med bostadsutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 535 335 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder minskas med 2,5 miljoner kronor för att finansiera ökade utgifter under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt under utgiftsområde 24 Näringsliv. Näringsutskottets yttrande Näringsutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 460 770 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas med 150 miljoner kronor för att medverka till ett lägre utgiftstryck på statsbudgeten för innevarande år. Motionen Centerpartiet anser i motion Fi17 att sanering och återställning av förorenade områden är viktig ur miljösynpunkt, varför satsningen på detta område borde fortsätta. Regeringens förslag till minskning av anslaget med 150 miljoner kronor avvisas därmed. Miljö- och jordbruksutskottets yttrande Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y) regeringens förslag och avvisar förslaget i motionen. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del) och avstyrker motion Fi17 (c) punkt 12 (i denna del). 34:12 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut m.m. Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 211 584 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 34:12 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut m.m. ökas med 10 miljoner kronor för att finansiera kostnader för Sveriges medver kan i det europeiska samarbetet inom European organisation for the exploitation of meteorological satellites (EUMETSAT). Finansiering sker genom att anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald minskas med samma belopp. Miljö- och jordbruksutskottets yttrande Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). Utgiftsområde 22 Kommunikationer 36:2 Väghållning och statsbidrag (anslag samt bemyndigande) Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag att den bemyndigas att 2003 låta Vägverket förvärva en konferens- och museianläggning i Borlänge för högst 46 miljoner kronor. Därmed tillstyrks punkt 30 i propositionen. Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 14 923 449 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag minskas för att medverka till ett lägre utgiftstryck på statsbudgeten för innevarande år. Regeringen föreslår vidare att den bemyndigas att under 2003 låta Vägverket förvärva en konferens- och museianlägg ning i Borlänge för högst 46 miljoner kronor. Vägverket har ett leasingavtal för konferens- och museianläggningen Pylonen i Borlänge. Avtalet löper t.o.m. 2012, och Vägverket kan då överta anläggningen för 0 kr. Vägverket har erbjudits att nu förvärva anläggningen för 46 miljoner kronor. Ett köp av an läggningen i stället för leasing ger en lägre kostnad för staten. Besparingen beräknas uppgå till 9 miljoner kronor över den återstående avtalsperioden. Förvärvet av denna anläggningstillgång ska finansieras med lån i Riksgäldskontoret inom den ram som riksdagen beslutat för 2003. Motionen Centerpartiet framhåller i motion Fi17 att infrastrukturen har stor betydelse för ett fungerande näringsliv och en ekonomisk tillväxt. Motionärerna avvisar därför regeringens besparing på 408 miljoner kronor inom anslaget. Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU4y) regeringens förslag om minskningen av det berörda anslaget. Därmed avstyrks motionärernas förslag. Vidare påpekar trafikutskottet att konferensverksamhet inte ingår i Vägverkets kärnverksamhet. Med hänsyn tagen till att den aktuella anläggningen ligger i anslutning till Vägverkets lokaler och används i Vägverkets ordinarie verksamhet har utskottet dock inget att erinra mot regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, propositionens förslag om minskningen av det berörda anslaget (punkt 40 i denna del) och avstyrker motion Fi17 (c) yrkande 12 (i denna del). Vidare tillstyrks, också i enlighet med trafikutskottets ställningstagande, propositionens förslag om bemyndigande avseende Vägverkets förvärv av en konferens- och museianläggning i Borlänge (punkt 30). 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter (anslag) Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 7 063 972 000 kr. Regeringen avser att den 1 juli 2003 föra över huvudmannaskapet för Sveriges järnvägsmuseum från Statens järnvägar till Banverket. För att täcka Banverkets kostnader för andra halvåret 2003 ökas anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter med 8 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 36:5 Ersättning till Statens järnvägar för kostnader i samband med utdelning från AB Swedcarrier, m.m. som för närvarande finansierar museet, minskas med motsvarande belopp. Regeringen föreslår också en minskning av anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter med 92 miljoner kronor för att medverka till ett lägre utgiftstryck på statsbudgeten för inneva rande år. Sammantaget beräknas anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter minskas med 84 miljoner kronor. Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU4y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter (bemyndigande angående tunnlar genom Hallandsås) Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag att den bemyndigas att under 2003 för anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 13,7 miljarder kronor efter 2003. Därmed tillstyrks punkt 31 i propositionen. Propositionen Regeringen har ett bemyndigande att för anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ingå ekonomiska förpliktelser på högst 9,2 miljarder kronor. Regeringen anser att Banverkets ram för beställningsbemyndiganden bör utökas för att möjliggöra Banverket att under 2003 träffa ett avtal med ett konsortium för utbyggnaden av tunnlar genom Hallandsås. Kostnaden för att färdigställa tunnlarna har beräknats till 4,5 miljarder kronor. Regeringen föreslår därför att den bemyndigas att under 2003 för anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 13,7 miljarder kronor efter 2003. Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU4y) regeringens förslag. Man konstaterar samtidigt att storleken på Banverkets beställningsbemyndiganden kommer att uppgå till en omfattande medelsram. Trafikutskottet ser därför fram emot att regeringen, som utlovats i budgetpropositionen för 2003, återkommer till riksdagen med information om hur beställningsbemyndiganden ska beräknas i framtiden. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, propositionens förslag (punkt 31). 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter (bemyndigande angående Botniabanan) Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag att den 2003 får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 12 050 miljoner kronor för Botniabanan AB för den första och andra utbyggnadsetappen mellan Örnsköldsvik-Husum respektive Nyland-Örnsköldsvik, för den tredje utbyggnadsetappen på delen Husum-Nordmaling samt för planeringsarbete för den återstående delen av den tredje utbyggnadsetappen Nordmaling-Umeå. Därmed tillstyrks punkt 32 i propositionen. Propositionen Regeringen framhåller att byggandet av Botniabanan mellan Sundsvall och Umeå är av väsentlig regionalpolitisk betydelse. Riksdagen har lämnat regeringen bemyn digande att godkänna ett avtal om byggandet av Botniabanan mellan staten, Kramfors kommun, Örnsköldsviks kommun, Nordmalings kommun, Umeå kommun, Västernorrlands läns landsting och Väster bottens läns landsting (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266). Regeringen beslutade den 30 maj 2002 om tillåtlighet enligt miljöbalken för Botniabanans etapp 3, delen Hu sum-Nordmaling. I Riksgäldskontoret finns för närvarande en låneram för Botniabanan på 10,4 miljarder kronor. Denna bör, enligt regeringens mening, utvidgas så att den även täcker finansieringen för Botnia banans etapp 3 på delen Husum-Nordmaling. Regeringen föreslår därför att den bör bemyndigas att låta Riksgäldskontoret låna ut högst 12 050 miljoner kronor till Botniabanan AB för den första och andra utbyggnadsetappen mellan Örnsköldsvik-Husum respektive Nyland-Örnsköldsvik, för den tredje utbyggnadsetappen på delen Husum-Nordma ling samt för planeringsarbete för den återstående delen av den tredje utbyggnadsetappen Nordmaling-Umeå. Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU4y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, propositionens förslag (punkt 32). 37:2 Upphandling av samhällsåtaganden Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 153 484 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 37:2 Upphandling av samhällsåtaganden minskas med 8 miljoner kronor för att finansiera ökade utgifter på det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda anslaget 16:7 Bilstöd till handikappade. Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU4y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet (nytt anslag) Propositionen I betänkandet Trygga medborgare - säker kommunikation (SOU 2003:10) föreslås att ett nationellt kommunikationssystem för skydd och säkerhet ska upphandlas. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskans liet. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2004 återkomma med förslag till finansiering av uppbyggnaden av hela systemet. För att ett upphandlingsförfarande ska kunna inledas under 2003 behöver medel nu anvisas för detta ändamål. Regeringen anser därför att ett nytt ramanslag, 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet, bör föras upp på statsbudgeten med 7 350 000 kr. Finansiering sker genom att anslag under andra utgiftsområden minskas. Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU4y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). Riksdagens revisorers förslag angående radiokommunikation för trygghet och säkerhet (förslag 2002/03:RR13) Utskottets förslag i korthet Riksdagens revisorers förslag samt motionsförslagen angående ett gemensamt radiokommunikationssystem för trygghet och säkerhet ligger väl i linje med riktlinjerna för fortsatt arbete med systemet enligt den av regeringen tillsatta utredningen RAKEL. Med hänvisning till den pågående beredningen av utredningens förslag inom Regeringskansliet avstyrker utskottet Riksdagens revisorers förslag och motionerna. Jämför reservationerna 5 (fp) och 6 (kd). Nedan behandlas Riksdagens revisorers förslag angående radiokommunikation för trygghet och säkerhet (förslag 2002/03:RR13) och de tre motioner som trafikutskottet behandlar i samband med ärendet. Behandlingen av ärendet i detta betänkande föranleds av regeringens förslag att ett nytt anslag för gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet anvisas på tilläggsbudgeten för 2003 under utgiftsområde 22 Kommunikationer. Bakgrund En genomgång av ärendets bakgrund återges i trafikutskottets yttrande TU4y (bilaga 10 till betänkandet). Riksdagens revisorers förslag Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat regeringens och olika myndigheters hantering av ärendet om ett gemensamt radiokommunikationssystem för polisen, räddningstjänsten, sjukvården m.fl. Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten 2002/03:5 Radiokommunikation för trygghet och säkerhet. I Riksdagens revisorers förslag angående radiokommunikation för trygghet och säkerhet (2002/03:RR13) redovisas revisorernas slutgiltiga överväganden. Riksdagens revisorer föreslår att riksdagen ger regeringen till känna vad revisorerna anför om · att regeringen snarast tar fram det underlag som behövs dels för att olika användare ska kunna ta beslut om att ansluta sig till ett nytt gemensamt system, dels för att ett nytt systems fördelar ska kunna realiseras, · · att regeringen till det underlag som ska föreläggas riksdagen angående ett nytt systems finansiering också fogar en redovisning av vilka åtgärder som man har vidtagit och framöver avser att vidta för att minimera statens ekonomiska risk. Den ekonomiska risken ska också åskådliggöras på ett bättre sätt än vad som gjorts i hittillsvarande underlag, · · att regeringen i det underlag som presenteras för riksdagen för beslut om införande av ett nytt system också redovisar hur man avser att ta ansvar för att kommunikationsmöjligheterna inom och mellan skydds- och säkerhetsaktörer på bästa sätt kan upprätthållas även under utbyggnaden av ett nytt gemensamt system, · · att regeringen i sitt underlag till riksdagen redovisar vad man vidtagit eller avser vidta för åtgärder för att säkerställa att den samordning åstadkoms som Schengensamarbetet kräver i fråga om inköp av kommunikationsutrustning som ska användas i gränsområdena mellan Sverige och Danmark, Finland respektive Norge samt undersöker möjligheterna att genom samordning med dessa länder uppnå andra positiva effekter, · · att regeringen i den fortsatta hanteringen av ärendet utreder behovet av samordning med andra länder i vårt närområde samt annan internationell samordning. · Motionerna I motion Fö269 av Kenth Högström (s) förordas att regeringen vidtar kraftfulla och skyndsamma åtgärder för att säkerställa en utbyggnad av ett nationellt radiokommunikationssystem, byggt på TETRA-standard, för den s.k. public safety-sektorn. Motionären ser en risk för att enskilda aktörer i annat fall väljer andra system, vilket skulle underminera grunden för ett nytt nationellt system. I motion Fö3 av Else-Marie Lindgren och Ragnwi Marcelind (båda kd) framhålls att många aktörer har ansvar för säkerheten i det svenska samhället, och att goda kommunikationer såväl mellan som internt inom olika organisationer är en förutsättning för framgångsrika insatser. Enligt motionärerna är det därför av största vikt att frågan om ett gemensamt modernt radiokommunikationssystem för dessa aktörer kommer till en snar lösning. Folkpartiet liberalerna framhåller i motion Fö4 att regeringen bör ta det fulla ansvaret för att ett slutgiltigt och fullgott underlag i frågan om ett radiokommunikationssystem för trygghet och säkerhet presenteras för riksdagen. Underlaget måste enligt motionärerna även innehålla förslag om internationell samordning av radiokommunikationssystemet samt förslag till finansiering som innebär att regeringen tar det centrala finansieringsansvaret för införandet av radiokommunikationssystemet. Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet överlämnar i sitt yttrande (TU4y) Riksdagens revisorers förslag samt de tre motioner som behandlas i samband med ärendet för slutbehandling i finansutskottet. Överlämnandet föranleds av regeringens förslag att ett nytt anslag, 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet, anvisas på tilläggsbudgeten för 2003, vilket har betydelse för behandlingen av Riksdagens revisorers förslag. Enligt trafikutskottets bedömning har Riksdagens revisorer gjort en förtjänstfull granskning av frågan om ett gemensamt radiokommunikationssystem. Viktiga iakttagelser har gjorts för att trygga att riksdagens kommande ställningstagande kan grundas på ett tillfredsställande beslutsunderlag. Av den redovisning som utskottet tagit del av från utredningen Radiokommunikation för effektiv ledning (RAKEL) framgår också att revisorernas förslag ligger väl i linje med förutsett fortsatt arbete. Trafikutskottet förutsätter därmed att regeringens kommande förslag till riksdagen kommer att beakta revisorernas förslag. Det gäller en bedömning av hur önskad anslutning till systemet ska kunna åstadkommas och systemets fördelar därmed kunna realiseras, information om hantering och redovisning av den ekonomiska risken med ett statligt ägande av systemets gemensamma delar, information om hur radiokommunikationen mellan berörda aktörer kommer att lösas under den tid då det nya systemet ännu inte tagits i bruk i hela landet samt information om hur regeringen avser att ta till vara eventuella fördelar med samordning med andra länder. Vidare anser trafikutskottet att en fortlöpande uppföljning av utbyggnaden, anslutningen, kostnaderna och realiserade fördelar med systemet bör redovisas för riksdagen. Utskottet konstaterar därmed att syftet med de nu behandlade motionsförslagen till väsentlig del kan förutses bli tillgodosett. Trafikutskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet i sitt yttrande anfört med anledning av revisorernas förslag och motionsförslagen om ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydds- och säkerhetsaktörer. Riksdagens revisorers förslag och motionerna tillstyrks därmed delvis. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar trafikutskottets bedömning av Riksdagens revisorers förslag angående ett gemensamt radiokommunikationssystem. Finansutskottet noterar härvid att enligt den av regeringen tillsatta utredningen RAKEL ligger revisorernas förslag väl i linje med förutsett fortsatt arbete med systemet. Utredningens betänkande har remissbehandlats och förslagen behandlas för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet förutsätter därmed att regeringen i sina kommande förslag till riksdagen kommer att beakta revisorernas förslag. Vidare utgår utskottet från att en fortlöpande uppföljning av utbyggnaden, anslutningen, kostnaderna och realiserade fördelar med systemet kommer att redovisas för riksdagen. De nu behandlade motionsförslagen kan därmed till väsentlig del förutses bli tillgodosedda. Med hänvisning till den pågående beredningen av ärendet inom Regeringskansliet avstyrker finansutskottet Riksdagens revisorers förslag RR13 samt motionerna Fö269 (s), Fö3 (kd) och Fö4 (fp) yrkandena 1-3. Finansiering av Citytunneln i Malmö (motionsförslag) Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionen med hänvisning till vad ansvarigt statsråd, Ulrica Messing, har angivit beträffande Citytunneln i Malmö i samband med en interpellationsdebatt i april 2003. Motionen I motion Fi22 av Allan Widman och Marie Wahlgren (fp) framhålls att riksdagen bör uttala att man helt står bakom statens avtal med Malmö kommun och Region Skåne gällande produktionen av Citytunneln i Malmö (yrkande 1). Motionärerna anser att Citytunneln är en viktig del av infrastruktursatsningarna i Öresundsregionen varför projektet inte bör specifikt pekas ut i vårpropositionen som sparobjekt (yrkande 2). Vidare förordas att statens andel i projektet ska utbetalas i en sådan takt att projektet till följd därav inte riskerar att försenas (yrkande 3). Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet hänvisar i sitt yttrande (TU4y) till en interpellationsdebatt den 29 april 2003 då ansvarigt statsråd, Ulrica Messing, har angivit att regeringen inte har någon avsikt att frångå det avtal om Citytunneln i Malmö som ingicks i augusti 2001. Statsrådet angav sig även beredd att verka för att Citytunneln genomförs så fort som möjligt samt klargjorde att medfinansieringen från kommunen och regionen innebär att medel finns för att starta genomförandet av Citytunneln. Vidare meddelades att när regeringen fastställer Banverkets investeringsplan omkring kommande årsskifte kommer takten för statens finansiering att klarläggas närmare. Enligt utskottets mening synes därmed inte någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsförslagen vara erforderlig. Motionen avstyrks. Trafikutskottet konstaterar vidare att regeringens vårproposition inte ger en tydligt konsekvensbeskrivning av samtliga förslag på tilläggsbudget, trots att vissa av de föreslagna förändringarna av anslagsnivåerna inte är oväsentliga. Mot denna bakgrund menar utskottet att det är angeläget att förslag om förändrade medelsanvisningar av väsentlig omfattning i framtiden åtföljs av konsekvensbeskrivningar. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet avstyrker, i likhet med trafikutskottet, motion Fi22 (fp) yrkandena 1-3. Vidare delar finansutskottet trafikutskottets bedömning att det är angeläget att förslag om förändrade medelsanvisningar av väsentlig omfattning åtföljs av konsekvensbeskrivningar. Finansutskottet förutsätter att regeringen återkommer med sådan analys vid framtida budgetförslag. Kapitaltillskott till SJ AB (motionsförslag) Motionen Centerpartiet förordar i motion Fi17 att SJ AB:s prekära finansiella situation i nuläget bör lösas genom att bolaget tar ett lån på 1 855 miljoner kronor. Enligt motionärerna bör räntekostnaden för detta lån belasta statsbudgeten genom att den tas upp på utgiftsområde 22 Kommunikationer. För 2003 beräknas denna kostnad enligt aktuell 5-årsränta på 5,3 % uppgå till 25 miljoner kronor. Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU4y) regeringens förslag till anslagsförändringar inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Därmed avstyrks motionärernas förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet avstyrker, i likhet med trafikutskottet, motion Fi17 (c) yrkande 12 (i denna del). Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 42:4 Centrala försöksdjursnämnden (bemyndigande) Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag att den bemyndigas att under 2003 för ramanslaget 42:4 Centrala försöksdjursnämnden besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 10 miljoner kronor under 2004. Därmed tillstyrks punkt 33 i propositionen. Propositionen Regeringen anser att det successivt ökade anslaget till Centrala försöksdjursnämn den för att främja utvecklingen av alter nativa försöksdjursmetoder motiverar en sammanhållen forskningsstrategi. För att förbättra förutsättningarna att planera forskningsprojekten bör det vara möjligt att fatta beslut som medför utgifter för kommande budgetår. Regeringen föreslår därför att den bemyndigas att under 2003 för anslaget 42:4 Centrala försöksdjursnämnden ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 10 miljoner kronor under 2004. Miljö- och jordbruksutskottets yttrande Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, propositionens förslag (punkt 33). Statens jordbruksverk (bemyndigande) Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag att den bemyndigas att för 2003 låta Statens jordbruksverk ha tillgång till en kredit på myndighetens särskilda räntekonto för EU-verksamhet i Riksgäldskontoret på högst 5 650 miljoner kronor. Därmed tillstyrks punkt 34 i propositionen. Propositionen I statsbudgeten för innevarande år bemyndigas regeringen att låta Statens jordbruksverk ha en kredit för EU- verksamhet i Riksgäldskontoret på högst 5 500 miljoner kronor. Regeringen anser att kreditbeloppet bör anpassas för att möjliggöra utbetalning av EU-stöd, bl.a. arealbidrag, tills motsvarande in betalning görs från EU. Regeringen föreslår därför att den bemyndigas att under 2003 låta Statens jordbruksverk ha tillgång till en kredit på myndighetens särskilda räntekonto för EU-verksamhet i Riksgäldskontoret på högst 5 650 miljoner kronor. Miljö- och jordbruksutskottets yttrande Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, propositionens förslag (punkt 34). 43:8 Fiskeriverket Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 102 255 000 kr. Regeringen anser att Fiskeriverket bör tillföras medel för bearbetning och analys av materialet från satellitövervakning, för ökade kontrollkostnader och för vidareut veckling av ett nytt datasystem till följd av åtaganden inom den gemensamma fiskeripolitiken. Ökade resurser behövs även för insatser inom kustfisket. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med närmare förslag till insatser inom kustfisket. För att möjliggöra dessa ökade insatser ökas anslaget 43:8 Fiskeriverket med 11 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet minskas med 6 miljoner kronor och anslaget 43:11 Fiskevård minskas med 5 miljoner kronor. Miljö- och jordbruksutskottets yttrande Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 223 miljoner kronor. Regeringen föreslår att anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med 9 miljoner kronor för att medverka till ett lägre utgiftstryck på statsbudgeten för innevarande år. Motionen Centerpartiet anser i motion Fi17 att satsningar på miljöförbättrande åtgärder är ett viktigt led i att ställa om jordbruket i en mer miljövänlig inriktning. Därför avvisar motionärerna regeringens besparing inom anslaget och föreslår att satsningarna på miljöförbättrande åtgärder utökas med ytterligare 10 miljoner kronor. Miljö- och jordbruksutskottets yttrande Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y) regeringens förslag. Därmed avvisas förslaget i motionen. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del) och avstyrker motion Fi17 (c) yrkande 12 (i denna del). 44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 miljoner kronor. Regeringen föreslår att anslaget 44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. minskas med en miljon kronor för att medverka till ett lägre utgiftstryck på statsbudgeten för innevarande år. Minskningen innebär att bidrag till omarronderingsprojekt avbryts under 2003. Motionerna Centerpartiet avvisar i motion Fi17 regeringens förslag att minska satsningen på omarronderingsprojekt med 1 miljon kronor. I motion Fi21 av Lennart Fremling (fp) avvisas regeringens förslag till minskning av anslaget (yrkande 2). Motionären anser att det är fullständigt oacceptabelt att omarronderingsprojekt avbryts under 2003, eftersom projekt som leder till förbättrad fastighetsstruktur är särskilt viktiga för Dalarnas län där ägosplittringen medför avsevärda merkostnader. Motionären föreslår därför att en plan för genomförande av omarrondering i Dalarna borde upprättas i samråd mellan regeringen och Länsstyrelsen i Falun (yrkande 1). Miljö- och jordbruksutskottets yttrande Miljö- och jordbruksutskottet erinrar i sitt yttrande (MJU2y) om att man tidigare vid flera tillfällen har konstaterat att omarronderingsverksamheten bör bedrivas fortlöpande. Det främsta motivet är enligt utskottet att nå de positiva effekter för enskilda och samhället som en rationalisering av fastighetsindelningen ger, särskilt vad gäller jord- och skogsbruk. En kontinuerligt bedriven omarronderingsverksamhet är också en förutsättning för att lantmäteriet ska kunna bevara och utveckla sin kompetens på området. Vidare har på utskottets förslag bidraget till jordbrukets rationalisering, som tidigare var begränsat till enbart tidigare beslutade åtgärder, även gjorts tillgängligt för nya omarronderingsprojekt. Utskottet har dessutom vid ett tidigare tillfälle framhållit de uppenbara svårigheter som följer av att anslaget minskas när det gäller möjligheten att fullfölja redan gjorda åtaganden och att finansiera nya omarronderingsprojekt. Miljö- och jordbruksutskottet konstaterar att tidigare uttalanden från utskottets sida om vikten av att omarronderingsverksamheten ges möjlighet att bedrivas fortlöpande och även framgent på minst oförändrad nivå kvarstår. Som regeringen framhåller innebär den nu föreslagna neddragningen att bidrag till omarronderingsprojekt avbryts under år 2003. Utskottet förutsätter mot denna bakgrund att anslaget återställs under det kommande budgetåret. Därmed tillstyrker miljö- och jordbruksutskottet regeringens förslag och föreslår att motionerna nu lämnas utan vidare åtgärd. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del) och avstyrker motionerna Fi17 (c) yrkande 12 (i denna del) och Fi21 (fp) yrkandena 1-2. 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. (anslag samt bemyndigande) Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag att den bemyndigas att under 2003 för anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 195 miljoner kronor under 2004 och högst 195 miljoner kronor under 2005. Därmed tillstyrks punkt 35 i propositionen. Förslaget i motionen avstyrks. Jämför reservation 7 (kd, c). Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett obetecknat anslag på 420 miljoner kronor. Regeringen föreslår att anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämp ningsmedel m.m. minskas med 184 miljoner kronor för att medverka till ett lägre utgiftstryck på statsbudgeten för inneva rande år. Minskningen sker dels genom en begränsning av återföringen av skatt, dels genom en förskjutning av återbetalning. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser som medför utgifter på högst 187 miljoner kro nor under 2004 och högst 186 miljoner kronor under 2005. De årliga utgifterna för stöd till de ca 30 000 växtodlingsplanerna har visat sig bli något högre än regeringen tidigare beräknat. Den bemyndiganderam som erhållits har därmed blivit otillräcklig. Regeringen föreslår därför att den bör bemyndigas att under 2003 för anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 195 miljoner kronor under 2004 och högst 195 miljoner kronor under 2005. Motionen Centerpartiet framhåller i motion Fi17 att den återföring av skatten på handelsgödsel till jordbruksnäringen som föreslogs i budgetpropositionen för 2003 nu förskjuts. Motionärerna anser att denna skatteintäkt ska återföras åt näringen så att svenska jordbrukare ska få konkurrera på lika villkor med kollegor i andra EU-länder. Regeringens förslag till minskning av anslaget med 184 miljoner kronor avvisas därmed (yrkande 12 delvis). Vidare motsätter sig motionärerna regeringens förslag till bemyndigande inom anslaget (yrkande 10). Miljö- och jordbruksutskottets yttrande Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y) regeringens förslag. Därmed avvisas förslagen i motionen. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, propositionens förslag om minskningen av det berörda anslaget (punkt 40 i denna del) och avstyrker motion Fi17 (c) yrkande 12 (i denna del). Vidare tillstyrks, också i enlighet med miljö- och jordbruksutskottets ställningstagande, propositionens förslag om bemyndigande avseende ramanslaget (punkt 35). Motion Fi17 (c) yrkande 10 avstyrks således. Utgiftsområde 24 Näringsliv 38:2 Näringslivsutveckling m.m. Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 229 562 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 38:2 Näringslivsutveckling m.m. minskas med 15 miljoner kronor för att medverka till ett lägre utgiftstryck på statsbudgeten för innevarande år. Näringsutskottets yttrande Näringsutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 38:14 Rymdverksamhet Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 512 855 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 38:14 Rymdverksamhet minskas med 15 miljoner kronor för att medverka till ett lägre utgiftstryck på statsbudgeten för innevarande år. Näringsutskottets yttrande Näringsutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 38:20 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. (anslagsvillkor) Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna användningen av anslaget 38:20 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. Därmed tillstyrks punkt 36 i propositionen. Förslaget i motionen avstyrks. Propositionen Regeringen har i propositionen Kapitaltillskott till Teracom AB (2002/03:64) föreslagit att ett villkorat kapitaltillskott till Teracom ska finansieras med ett lån i Riksgäldskontoret. Räntebetalningarna för lånet bör enligt regeringens mening belasta anslaget 38:20 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. Därmed behöver ändamålet för anslaget vidgas så att det även får användas för att betala ränta på de lån som tas för att finansiera kapitaltillskottet till Teracom AB. Regeringen avser omfinansiera lånet med användning av den i den aktuella propositionen föreslagna ordningen för en förbättrad kapitalstruktur i statliga bolag. Regeringen föreslår att anslaget 38:20 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. även får användas för betalning av räntekostnader förenade med ett kapitaltillskott till Teracom AB. Motionen Centerpartiet avvisar i motion Fi17 regeringens förslag om förbättrad kapitalstruktur i statliga bolag genom omfördelning av medel mellan dessa bolag utanför statsbudgeten. Man motsätter sig även förslagen om tillskott av likvida medel till bl.a. Teracom enligt samma modell. Motionärerna föreslår dessutom att regeringens förslag till användning av anslaget 38:20 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. avslås (yrkande 11). Näringsutskottets yttrande Näringsutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag och avstyrker förslaget i motionen. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, propositionens förslag (punkt 36) och avstyrker motion Fi17 (c) yrkande 11. Vidare vill finansutskottet erinra om att kulturutskottet under tiden för beredning av detta betänkande i finansutskottet har tillstyrkt regeringens förslag om finansiering av ett villkorat kapitaltillskott till Teracom AB med ett lån i Riksgäldskontoret på högst 500 miljoner kronor (bet. 2002/03:KrU7). 39:3 Exportfrämjande verksamhet Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 233 956 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 39:3 Exportfrämjande verksamhet minskas med 30 miljoner kronor för att medverka till ett lägre utgiftstryck på statsbudgeten för inneva rande år. Näringsutskottets yttrande Näringsutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 39:6 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 200 miljoner kronor. Regeringen föreslår att anslaget 39:6 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen minskas med 50 miljoner kronor för att medverka till ett lägre utgiftstryck på statsbudgeten för innevarande år. Motionen Centerpartiet framhåller i motion Fi17 att man välkomnar regeringens förslag om att minska anslaget för den s.k. Östersjömiljarden med 50 miljoner kronor. Motionärerna anser att satsningen har varit ineffektiv, varför hela anslaget borde avvecklas. Man föreslår därför att anslaget minskas med ytterligare 150 miljoner kronor. Näringsutskottets yttrande Näringsutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag och avstyrker förslaget i motionen. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del) och avstyrker motion Fi17 (c) yrkande 12 (i denna del). 40:3 Allmänna reklamationsnämnden Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 20 268 000 kr. Under senare år har ärendetillströmningen till Allmänna rekla mationsnämnden (ARN) ökat, vilket lett till att handläggningstiderna för ärenden har blivit alltför långa. Regeringen bedömer att mer resurser behövs för att ge ARN möjlighet att förkorta handläggningstiderna. Anslaget 40:3 Allmänna reklamationsnämnden ökas därför med 2 miljoner kronor. Finansiering sker genom en motsvarande minskning av det under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling uppförda anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder. Näringsutskottets yttrande Näringsutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 40:4 Fastighetsmäklarnämnden Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 9 041 000 kr. Regeringen har föreslagit en ändring i fastighetsmäklarlagen (1995:400) som innebär att hyresförmedlare ska registrera sig hos Fastighetsmäklarnämnden (prop. 2002/03:71). Nämnden behöver ytterligare medel för de initiala kostnader denna nya uppgift medför. Anslaget 40:4 Fastighets mäklarnämnden ökas därför med 400 000 kr. Finansiering sker genom en minskning av det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande uppförda anslaget 31:3 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader. Näringsutskottets yttrande Näringsutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker propositionens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, propositionens förslag (punkt 40 i denna del). Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på 347 750 000 kr. För att bidra till finansieringen av höjningen av det under utgiftsområde 22 Kommunikationer nya anslaget 37:6 Gemen sam radiokommunikation för skydd och säkerhet minskas anslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting med 1 950 000 kr. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 40 i denna del). 48:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett obetecknat anslag på 23 759 414 000 kr. Det kommunala utjämningssystemet syftar till att ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Detta sker genom en utjämning för skill nader i skatteunderlag (inkomstutjämning) och för strukturellt betingade kostnadsskillnader (kostnadsutjämning). Utgifterna för utjämningsbidraget belastar ett anslag. Inkomsterna från den utjämningsavgift kommuner och landsting betalar till staten redovisas på statsbudgetens inkomstsida. Systemet är i princip självfinansierat, och statsbudgetens saldo påverkas därmed inte. Storleken på utjämningsbidraget fastställs slutligt under budgetåret, varför avvikelser kan förekomma i förhållande till av riksdagen beslutat anslag. Beräkningar av Statistiska centralbyrån avseende bidragsåret 2003 visar att omslutningen i utjämningen blir 2 534 miljoner kronor högre än vad som ingår i statsbudgeten för 2003. Orsaken är främst nominella ökningar av det kommunala skatteunderlaget. Regeringen föreslår därför att anslaget 48:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting ökas med 2 533 626 000 kr. Höjningen av utjämningsbidraget motiverar en lika stor beräkningsteknisk uppräkning av utgiftstaket innevarande år. Motionen Centerpartiet föreslår i motion Fi17 att anslaget höjs med 575 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Motionärerna förklarar att den föreslagna förändringen av anslaget är en konsekvens av finansieringsprincipen då de i motionen presenterade förslagen till reformering av inkomstskattesystemet samt reformerat sjukförsäkringssystem påverkar kommunernas ekonomi. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 40 i denna del) och avstyrker motion Fi17 (c) yrkande 12 (i denna del) i konsekvens med sina tidigare redovisade ställningstaganden angående de av Centerpartiet föreslagna förändringarna på tilläggsbudgeten för 2003. Finansutskottets sammanställning av ändrade ramar för utgiftsområden samt av ändrade och nya anslag Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändringar i lagen (1991:591) om kreditering av anställningsstöd och sjöfartsstöd på skattekonto. Regeringens förslag till ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring samt lagen (1991:1047) om sjuklön tillstyrks delvis av utskottet. Utskottet avstyrker däremot regeringens förslag till ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag med hänvisning till reviderade beräkningar av förslagets effekter på statens utgifter. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden, med undantag för ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag till ändrade och nya anslag, med undantag för anslaget 21:1 Bostadsbidrag. Därmed avstyrks punkt 16 i propositionen. Propositionens punkter 10, 11 och 40 tillstyrks delvis. Punkterna 15, 25, 29 och 42 i propositionen tillstyrks. Motionerna avstyrks. Jämför reservation 8 (c). Propositionen Regeringens förslag till ändrade anslag har redovisats per utgiftsområde i det föregående. Förslaget innebär att anvisade medel ökar med 520 miljoner kronor netto. De föreslagna ökningarna uppgår till 5 359 miljoner kronor och de föreslagna minskningarna uppgår till 4 839 miljoner kronor. Motionerna De alternativa förslagen om ändringar på tilläggsbudget har redovisats i anslutning till de olika anslagen ovan. Av den ovanstående redovisningen framgår att endast ett parti - Centerpartiet - har presenterat ett fullständigt alternativ till regeringens förslag om ändrade anslag. I motion Fi17 av Maud Olofsson m.fl. (c) har, jämfört med propositionen, netto föreslagits minskningar med 502 miljoner kronor (varav ökningar med 1 764 miljoner kronor och minskningar med 2 266 miljoner kronor). Moderata samlingspartiet framför i motion Fi18 att man enligt de regler som gäller för budgetprocessen finner vare sig möjlighet att arbeta om innevarande års budget eller åter redovisa partiets hela budgetförslag för 2003. Eftersom riksdagen beslutade innevarande års budget i slutet av 2002, presenterar motionärerna inget fullständigt budgetalternativ i samband med regeringens förslag på tilläggsbudgeten. Folkpartiet liberalerna förklarar i motion Fi15 med anledning av 2003 års ekonomiska vårproposition att man valt att inte ta ställning till tilläggsbudgeten som helhet, eftersom partiets budgetalternativ för 2003 avslogs av riksdagen i december 2002. Enligt riksdagsordningen har motionärerna inte något utrymme att föreslå förändringar på andra anslag än de av regeringen aktualiserade, varför det inte är praktiskt möjligt för partiet att lägga fram en egen genomarbetad tilläggsbudget. Kristdemokraterna konstaterar i motion Fi16 med anledning av 2003 års ekonomiska vårproposition att förändringarna i riksdagsordningen och budgetlagen starkt begränsar möjligheten att väcka preciserade förslag om ändrade utgiftsramar. Motionärerna delar Moderata samlingspartiets och Folkpartiet liberalernas uppfattning att det därmed inte är praktiskt möjligt för oppositionspartierna att lägga fram egna genomarbetade alternativ till regeringens tilläggsbudget. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har i det föregående tagit ställning till de föreslagna anslagsförändringarna samt lagförslagen med anslagspåverkande effekt. Utskottet har ställt sig bakom regeringens förslag, med undantag för förslaget till ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag som avvisas med hänsyn till det ansträngda statsfinansiella läget. Till grund för utskottets ställningstagande i denna fråga ligger reviderade beräkningar som visar att de av regeringen föreslagna regeländringarna inledningsvis inte ger den tänkta besparingen på det inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande uppförda anslaget 21:1 Bostadsbidrag. Utskottets förslag innebär att nivån på detta anslag blir oförändrad i förhållande till den i statsbudgeten för 2003 fastställda anslagsnivån. Utskottet föreslår följaktligen att ramen för utgiftsområde 18 minskar med 126,5 miljoner kronor jämfört med statsbudgeten för 2003, vilket är 18 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslår. Därutöver har utskottet föreslagit vissa justeringar i regeringens förslag till ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring och i lagen (1991:1047) om sjuklön. Dessa justeringar medför inte några förändringar i beräkningen av statsbudgetens utgifter jämfört med regeringens förslag. Utskottet tillstyrker således att riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden, med undantag för ramen för utgiftsområde 18. Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med regeringens förslag, anslaget 21:1 undantaget. De alternativa motionsförslagen avstyrks. Utskottets förslag innebär att anvisade medel ökar med 538 miljoner kronor netto. De föreslagna minskningarna uppgår till 4 821 miljoner kronor, medan de föreslagna ökningarna är oförändrade jämfört med propositionen och uppgår till 5 359 miljoner kronor. Mot bakgrund av det ovan anförda avstyrker finansutskottet punkt 16 i propositionen och tillstyrker delvis punkterna 10, 11 och 40. Propositionens förslag i punkterna 15, 25, 29 och 42 tillstyrks i sin helhet. Motionerna Fi17 (c) yrkandena 8, 9 och 12, Fi18 (m) yrkande 1, Fi19 (fp) yrkandena 1-5 och Fi21 (fp) yrkandena 1-2 avstyrks. Utskottets förslag framgår av punkt 30 i utskottets förslag till riksdagsbeslut jämte den där efterföljande specifikationen över ändrade ramar på utgiftsområden och ändrade och nya anslag.
Reservationer Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Kapital för omstrukturering av statliga bolag, punkt 1 (m, fp, c) av Fredrik Reinfeldt (m), Karin Pilsäter (fp), Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Lena Ek (c) och Tomas Högström (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en förbättrad kapitalstruktur i statliga bolag. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2002/03:Fi18 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 2 och avslår proposition 2002/03:100 punkt 37 samt motion 2002/03:Fi23 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkandena 3 och 4. Ställningstagande Vi avvisar bestämt regeringens förslag om förbättrad kapitalstruktur i statliga bolag. Skälen för vårt ställningstagande är flera, och de gäller både formen för omstruktureringen och dess påverkan på enskilda företag samt hela marknader. En grundläggande invändning är att förslaget står i strid med budgetlagen och är konstitutionellt tvivelaktigt. Regeringen menar att den nuvarande ordningen, dvs. att riksdagen inom ramen för den ordinarie budgetprocessen beslutar om i vilken utsträckning skattebetalarnas pengar ska användas för kapitaltillskott i statligt hel- och delägda aktiebolag, ''''''''''''''''begränsar ägarens handlingsmöjligheter på ett olämpligt sätt''''''''''''''''. Det är fel. Ägarens, dvs. i förlängningen medborgarnas, företrädare, dvs. riksdagen, har fullständig handlingsfrihet. Däremot begränsas regeringens handlingsfrihet, vilket är avsikten med den gällande ordningen. Vi anser att det ur demokratisk synvinkel är angeläget att denna ordning består. Det är oroväckande att en av motiveringarna till förslaget är att riksdagens medverkan i beslutsprocessen anses hämma statens förvaltning av bolagen till nackdel för bolagens utveckling och att regeringen därmed föreslås få möjlighet, även om det endast är i undantagsfall, att själv disponera medlen på kontot för att göra nödvändiga kapitalinsatser. En annan invändning gäller användandet av bemyndigande på finansmaktens område. En viktig motivering för budgetlagen var att den ersatte en uppsjö av bemyndiganden som riksdagen givit regeringen. Bemyndigandena var av den omfattningen att det var svårt att få en önskvärd överblick, och det förelåg risk för att det kunde uppstå oklarhet om vad riksdagen hade beslutat. Det fanns behov av reglering på finansmaktens område som låg mellan regeringsformens och riksdagsordningens generella regler och de detaljerade och oöverblickbara bemyndigandena. Vid sidan om bemyndigandena fanns dessutom en rikt utvecklad praxis som ansågs behöva kodifieras. Förslaget i vårpropositionen om förbättrad kapitalstruktur tillhör den typ av bemyndiganden som riksdagen avsåg att undvika genom införandet av budgetlagen. Vi vill vidare betona den betydelse som principerna om bruttoredovisning och fullständig budgetproposition har för att riksdagen ska kunna utöva sin grundlagsreglerade finansmakt. Regeringsförslaget innebär ett flagrant brott mot budgetlagens bestämmelser. Vi noterar att den valda budgettekniken inte motiveras i propositionen. Det verkliga skälet torde vara att regeringen ännu en gång manövrerar för att kringgå de restriktioner i budgetprocessen i form av bl.a. utgiftstaket som den själv varit med om att besluta. Det framgår inte heller av propositionen på vilken grund regeringens "uppskattning" att en engångsutdelning om 3 miljarder kronor kan genomföras vilar. Beloppet verkar godtyckligt valt, inte av omsorg om de företag som dräneras på kapital utan för att räcka till behoven i förlustbolagen. Förslaget riskerar därmed att skada de företag som ska tvingas till en extra utdelning av kapital. Samtidigt kan den ordning regeringen föreslår leda till att konkurrensen snedvrids på de marknader där statligt ägda företag verkar i konkurrens med privata företag. Regeringens jämförelse med en privat företagsägare är irrelevant, dels av det uppenbara skälet att regeringen inte är en privat företagsägare, dels eftersom ett flertal statliga företag är mycket speciella, bl.a. genom att ha lagreglerade monopol. Att använda avkastningen från sådana företag som är ett slags beskattning för att ge kapitaltillskott till företag som är konkurrensutsatta kan i praktiken innebära att skattemedel används för att subventionera de konkurrensutsatta företagen. Av detta skäl är det oklart om regeringens förslag står i överensstämmelse med EU:s regelverk. Regeringen hävdar att så är fallet, men återigen saknas en redovisning av grunden för denna bedömning. Enligt regeringen ska insatserna användas för att vidareutveckla en väl fungerande verksamhet som kräver ytterligare kapital. Enligt vår mening är inte de verksamheter som åsyftas, SJ och Teracom AB, väl fungerande verksamheter. Vi anser att riksdagen som sin mening ska tillkännage för regeringen vad vi har framfört om omstruktureringen av statliga bolag. Detta innebär att riksdagen delvis bifaller motion Fi18 (m) yrkande 2 och avslår propositionens förslag i punkt 37 samt motion Fi23 (kd) yrkandena 3 och 4. 2.Kapital för omstrukturering av statliga bolag, punkt 1 (kd) av Mats Odell (kd). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en förbättrad kapitalstruktur i statliga bolag. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2002/03:Fi23 Mats Odell m.fl. (kd) yrkandena 3 och 4 samt delvis motion 2002/03:Fi18 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 2 och avslår proposition 2002/03:100 punkt 37. Ställningstagande I tilläggsbudget för 2003 lämnar regeringen ett förslag till vad man kallar "en förbättrad kapitalstruktur i statliga bolag". Regeringen föreslår att det i samband med en översyn av kapitalstrukturen i statligt ägda bolag, genom extra utdelningar, ska tillföras tre miljarder kronor till ett särskilt konto i Riksgäldskontoret. Behållningen på kontot ska brukas för insatser i av staten hel- och delägda bolag. En viktig princip i den statliga budgetprocessen är att inkomster och utgifter ska redovisas brutto. Bruttoredovisning innebär att budgeten blir tydligare och att olika åtgärder enklare kan prövas mot varandra. I syfte att kringgå utgiftstaket redovisar regeringen vissa utgifter som en minskning av statens inkomster trots att de är bidrag och således borde behandlas som utgifter. När det gäller den i propositionen föreslagna förbättringen av kapitalstrukturen i statliga bolag är tanken att inte göra någon redovisning alls i statsbudgeten. Det finns anledning att se med oro på det alltmer oförblommerade trixandet med utgiftstaket från regeringens sida. Regeringen motiverar sitt förslag med att privata företagsägare i en koncern har en möjlighet att fördela resurser mellan olika dotterföretag och att staten kan ha behov av att göra insatser i företag som har ekonomiska problem samt att fullgöra hembudsavtal av olika slag. I dagsläget krävs riksdagsbeslut för att regeringen ska kunna agera. Detta anser regeringen hämmar statens, läs regeringens, företagsförvaltning till nackdel för företagens utveckling. Regeringen föreslås därför få möjlighet, även om det endast är i undantagsfall, att själv disponera medlen på kontot för att göra nödvändiga kapitalinsatser. Kristdemokraterna har tidigare framhållit att bristsituationer i statligt ägda bolag bör avhjälpas antingen genom en omfördelning av statliga tillgångar genom extrautdelningar eller försäljningar eller genom att privata investerare skjuter till kapital. Att regeringen nu presenterar en modell som bygger på kristdemokratiska förslag måste delvis hälsas med tillfredsställelse. Dock avviker regeringens förslag på en viktig och avgörande punkt från Kristdemokraternas linje. Partiet har alltid framhållit att denna typ av överföringar av statliga tillgångar måste göras inom statsbudgeten och därmed göra det möjligt för riksdagen att besluta om kapitaltillskott i varje enskilt fall. Eftersom det även i framtiden kommer att finnas behov av att göra förändringar i kapitalstrukturen i statliga företag riskerar den modell som regeringen föreslår att få en permanent karaktär. För att öka öppenheten samt för att inordna modellen för förändringar i statliga bolags kapitalstruktur i statsbudgeten anser jag att modellen bör regleras i en lag som avgränsar kontots användning och beskriver hur de medel som använts ska redovisas över statsbudgeten. En sådan lag bör tydligt avgränsa regeringens befogenhet att göra kapitalinsatser utan att i förväg ha inhämtat riksdagens godkännande. Vad jag anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att jag delvis tillstyrker motion Fi23 (kd) yrkandena 3 och 4 samt delvis motion Fi18 (m) yrkande 2 och avstyrker propositionens förslag i punkt 37. 3. Omfinansiering av kapitaltillskott till Teracom AB - punkt 2 (m, fp, kd, c) av Fredrik Reinfeldt (m), Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Lena Ek (c) och Tomas Högström (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag om godkännande av vad regeringen förordar om omfinansiering av ett avsett kapitaltillskott till Teracom AB. Därmed avslår riksdagen proposition 2002/03:100 punkt 38. Ställningstagande Vi har i särskilda reservationer redovisat vårt ställningstagande till regeringens förslag om ett konto i Riksgäldskontoret för finansiell omstrukturering av de statliga bolagen. Vi anser att riksdagen bör avslå förslaget att av behållningen på detta konto i Riksgäldskontoret bör 500 000 000 kr få användas för att återbetala Teracoms lån till Riksgäldskontoret eller för att göra ett kapitaltillskott till Teracom. 4. Lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl., punkt 15 (kd, c) av Mats Odell (kd) och Lena Ek (c). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde ha följande lydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. med den ändringen att orden "och augusti" ersätts med orden "juli t.o.m. december". Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi23 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkande 2 och avslår delvis proposition 2002/03:100 punkt 12. Ställningstagande Regeringen föreslår i tilläggsbudgeten för 2003 att bostadstillägg som betalas ut under juni 2003 enligt äldre bestämmelser får betalas ut även under juli och augusti 2003 om ansökan om bostadstillägg har lämnats in senast den 30 juni 2003. Förslaget baseras på en skrivelse från Riksförsäkringsverket (dnr S2003/1696/SF). I skrivelsen föreslår verket en förlängning med sex månader, dvs. till utgången av 2003. Syftet med Riksförsäkringsverkets förslag är att ge försäkringskassorna en reell möjlighet att handlägga de aktuella ärendevolymerna. Eftersom Riksrevisionsverkets förslag inte innebär någon merkostnad av en sådan storlek att en särskild reglering är nödvändig anser vi att försäkringskassorna bör ges den tid som verket ursprungligen föreslog. I lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. bör därför i övergångsbestämmelserna till lagen införas en ny punkt med följande lydelse: 6. Bostadstillägg som betalas ut i juni 2003 enligt äldre bestämmelser med stöd av punkterna 3 och 4 får även betalas ut för tiden juli till och med december 2003. Detta gäller endast under förutsättning att den försäkrade uppfyller förutsättningarna för rätt till bostadstillägg enligt 2 § och ansökan kommit in till försäkringskassan enligt 22 § före den 1 juli 2003. Vi anser därmed att riksdagen bör avslå regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. Motion Fi23 (kd) yrkande 2 tillstyrks. 5. Riksdagens revisorers förslag angående radiokommunikation för trygghet och säkerhet, punkt 24 (fp) av Karin Pilsäter och Christer Nylander (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om ett gemensamt radiokommunikationssystem för samhällets trygghet och säkerhet. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fö4 av Allan Widman m.fl. (fp) yrkandena 1-3, bifaller delvis förslag 2002/03:RR13 samt avslår motionerna 2002/03:Fö3 av Else-Marie Lindgren och Ragnwi Marcelind (kd) och 2002/03:Fö269 av Kenth Högström (s). Ställningstagande Vi anser att det är av stor vikt att ett nytt kommunikationssystem för skydd och säkerhet införs så snart det har presenterats ett hållbart och noggrant övervägt underlag. Vi instämmer i Riksdagens revisorers kritik av regeringens ineffektiva och otillräckliga beredning av ärendet. Det är nu av yttersta vikt att kommande underlag som regeringen presenterar är tillräckligt väl utrett och att beredningen denna gång har skett genom väl samordnade utredningar. Regeringen måste nu ta det fulla ansvaret för att ett slutgiltigt och fullgott underlag gällande kommunikationssystemet snarast presenteras för riksdagen. Vi vill också framhålla att det är mycket viktigt med internationell samordning av ärendet. Inom EU sker ett alltmer utvidgat samarbete för att bekämpa internationell gränsöverskridande brottslighet såsom t.ex. människohandel, handel med narkotika och terrorism. Ett beslutsunderlag från regeringen måste därför baseras på noggranna överväganden med hänsyn till Schengenavtalet och arbetet för ett effektivt internationellt polis- och tullsamarbete. Underlaget måste också ta hänsyn till behovet av gemensamma insatser med våra grannländer Norge, Finland och Danmark. Vid gränsöverskridande brottslighet och större olyckor som inträffar i närliggande gränsområden behövs en god nordisk samordning. I det här aktuella förslaget menar Riksdagens revisorer att det även är viktigt med samverkan dels för att undvika störning mellan ländernas kommunikationssystem, dels för att kunna öka täckningen och minska kostnaderna. Vi delar revisorernas slutsats om vikten av att kunna samverka med andra länders skydds- och säkerhetsaktörer. Det är enligt vår mening ett oavvisligt krav att regeringens slutgiltiga förslag också innehåller underlag och förslag om internationell samordning av radiokommunikationssystemet. Vidare instämmer vi i revisorernas slutsats att finansieringsfrågan bara kan lösas om vissa nödvändiga beslut fattas - beslut som inte kan fattas av regeringen utan kräver beslut bl.a. av riksdagen - och att det därför krävs ett beslutsunderlag som tydligt belyser hur finansieringsansvaret kan fördelas. I detta sammanhang vill vi påpeka att finansieringen av radiokommunikationssystemet inte bör bygga på prioriteringar av de enskilda berörda myndigheterna. Det huvudsakliga finansiella ansvaret bör regleras i budgetpropositionen. Det måste därför slutligen ankomma på riksdagen att göra den finansiella fördelningen av medlen till de berörda myndigheterna. Detta är en förutsättning för att alla berörda aktörer ska ansluta sig och för att man ska uppnå önskvärd samordning. Därför bör regeringen snarast presentera ett väl underbyggt förslag till finansiering där regeringen tar det centrala finansieringsansvaret för införandet av radiokommunikationssystemet. Vi anser att riksdagen som sin mening ska tillkännage för regeringen vad vi har framfört om ett gemensamt radiokommunikationssystem för samhällets trygghet och säkerhet. Detta innebär att riksdagen bifaller motion Fö4 (fp) yrkandena 1-3 samt förslag RR13 (i motsvarande del) och avslår motionerna Fö3 (kd) och Fö269 (s). 6. Riksdagens revisorers förslag angående radiokommunikation för trygghet och säkerhet, punkt 24 (kd) av Mats Odell (kd). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 24 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om ett gemensamt radiokommunikationssystem för samhällets trygghet och säkerhet. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fö3 av Else- Marie Lindgren och Ragnwi Marcelind (kd) och avslår förslag 2002/03:RR13 samt motionerna 2002/03:Fö269 av Kenth Högström (s) och 2002/03:Fö4 av Allan Widman m.fl. (fp) yrkandena 1-3. Ställningstagande Sveriges säkerhets- och försvarspolitik är i omvandling. Vi lever i en tid av olika gråzoner. Skillnaden mellan krig och fred, nationell och internationell säkerhet, väpnat och icke-väpnat angrepp, det civila och det militära blir allt svårare att särskilja. I denna verklighet måste det svenska samhället kunna möta angrepp utförda av andra aktörer än stater som använder avancerade metoder och vapen, inklusive icke-konventionella vapen. Det kräver enligt min mening ökad samverkansförmåga mellan många aktörer som har ansvar för säkerheten. För att de samlade insatserna för hela befolkningens skydd ska bli effektiva och för att vi i vårt moderna men sårbara samhälle ska ha en god beredskap, krävs det nu att den utdragna frågan om ett gemensamt modernt radiokommunikationssystem kommer till en snar lösning. Det nya kommunikationssystemet bör också ta sikte på att kunna utnyttjas internationellt inte minst inom gränsområden. Jag är övertygad om att genom samordning mellan länder kan såväl ekonomiska som funktionella fördelar vinnas. Jag anser att riksdagen som sin mening ska tillkännage för regeringen vad jag har framfört om att skyndsamt införa ett gemensamt radiokommunikationssystem för samhällets trygghet och säkerhet. Detta innebär att riksdagen bifaller motion Fö3 (kd) och avslår förslag RR13 samt motionerna Fö4 (fp) yrkandena 1-3 och Fö269 (s). 7. Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. (bemyndigande), punkt 28 (kd, c) av Mats Odell (kd) och Lena Ek (c). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag att bemyndiga regeringen att under 2003, för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar uppförda anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m., besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 195 000 000 kr under 2004 och högst 195 000 000 kr under 2005. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi17 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 10 och avslår proposition 2002/03:100 punkt 35. Ställningstagande Det är vår bestämda uppfattning att svenska jordbrukare ska få konkurrera på lika villkor med kollegor i andra EU- länder. Denna konkurrens försvåras dock av att regeringen uppbär skatt på bekämpningsmedel och kväve i handelsgödsel i jordbruket, men återför endast en mindre del av det uppburna beloppet till jordbruksnäringen. Vi konstaterar att enligt budgetpropositionen för 2003 skulle skatten på handelsgödsel återföras till jordbruksnäringen. Men i den nu aktuella vårpropositionen föreslår regeringen att återföringen dels begränsas, dels förskjuts till de kommande åren. Samtidigt begär regeringen ett bemyndigande att under innevarande år för anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 195 miljoner kronor under 2004 respektive 2005. Vi anser att intäkten från skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel i sin helhet bör återföras till den svenska jordbruksnäringen. Något bemyndigande till regeringen att besluta om stöd till jordbruket på högst 195 miljoner kronor respektive för de två nästkommande åren bör därför inte lämnas. Motion Fi17 (c) yrkande 10 tillstyrks således medan propositionens förslag avstyrks. 8. Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag, punkt 30 (c) av Lena Ek (c). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 30 borde ha följande lydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1999:591) om kreditering av anställningsstöd och sjöfartsstöd på skattekonto, avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön och lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag, avslår regeringens förslag till användning av det under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp uppförda anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m., avslår regeringens förslag att bemyndiga regeringen att under 2003, för det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande uppförda ramanslaget 31:14 Omstrukturering av kommunala bostadsbolag, göra åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 150 000 000 kr efter 2003 och godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med bifogad specifikation. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi17 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 8, 9 och 12 samt proposition 2002/03:100 punkterna 15 och 42, bifaller delvis proposition 2002/03:100 punkt 40 och avslår proposition 2002/03:100 punkterna 10, 11, 16, 25 och 29 samt motionerna 2002/03:Fi18 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 1, 2002/03:Fi19 av Bo Könberg m.fl. (fp) yrkandena 1-5 och 2002/03:Fi21 av Lennart Fremling (fp) yrkandena 1 och 2. Ställningstagande Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Jag anser att utgifterna inom utgiftsområdet ökar betydligt mer än vad som är motiverat. Framför allt har kostnaderna för Regeringskansliet ökat. Enligt min mening bör decentralism och mindre av centrala påbud eftersträvas, varför jag föreslår att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. minskas med 150 miljoner kronor innevarande år. Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Det är glädjande att regeringen i sin tilläggsbudget rättar till vissa av sina felaktigheter från höstens budget, även om dessa brister borde ha upptäckts betydligt tidigare. Kriminalvården tillskjuts 200 miljoner kronor, exakt det belopp som Centerpartiet krävde redan i höstas. Regeringen anslår även ytterligare medel till åklagarorganisationen där Centerpartiet redan i höstas föreslog att medel skulle tillföras. För att finansiera upphandlingskostnaderna för ett nytt radiokommunikationssystem har regeringen valt att minska polisorganisationens anslag med 1 950 000 kr. Jag anser att polisens strama budget inte tillåter detta och föreslår att motsvarande belopp återförs till anslaget 4:1 Polisorganisationen under 2003. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Regeringen väljer att flytta 400 miljoner kronor för bistånd från 2003 till 2004. Avsikten med denna procedur, utöver att det skulle röra sig om sedvanlig kreativ bokföring från regeringens sida, förefaller något oklar. Centerpartiet anser att solidaritet för människor i svåra situationer i världen är mycket viktig. Kontinuitet och tydliga spelregler är viktiga för biståndsverksamhet. Följaktligen avvisar jag regeringens förslag att senarelägga vissa satsningar på 400 miljoner kronor inom anslaget 8:1 Biståndsverksamhet. Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar Centerpartiet förespråkar att regeringens satsning på de lokala utvecklingsavtalen i storstadsregionerna avvecklas eftersom resultaten inte står i proportion till de investerade medlen. Därmed anser jag att anslaget 11:1 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna inte behöver ökas med 40 miljoner kronor. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Jag motsätter mig regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön. Förslaget att utöka arbetsgivarnas sjuklöneansvar med en vecka innebär enligt min mening en indirekt skattehöjning på näringslivet eftersom ingen kompensation ges för de höjda kostnaderna. Jag anser att arbetsgivaransvaret mycket tydligare bör ta hänsyn till företagens storlek och bör motsvaras av full kompensation i form av sänkta arbetsgivaravgifter. De mindre företagen bör helt undantas från skyldigheten att genomföra en rehabiliteringsutredning vid längre sjukskrivningsfall. Jag föreslår därför att en sjuklönemodell införs där arbetsgivarinträdet kopplas till antalet anställda med ett tak på 30 dagar. Ett företag med 5 anställda får alltså 5 dagars arbetsgivarinträde i sjukförsäkringen per anställd. De sociala avgifterna sätts samtidigt till en nivå som motsvarar ett arbetsgivarinträde på 30 dagar, vilket innebär en bonus till små företag. Jag avvisar även regeringens förslag till omräkningsfaktor för SGI och förespråkar i stället en historisk SGI- beräkning som innebär att sjukpenninggrundande inkomst beräknas på genomsnittsinkomsten under de senaste 24 månaderna. Vidare föreslår jag en ökad samordning mellan systemen för arbetslöshetsförsäkring respektive sjukförsäkring, inklusive deras administration. Därmed avvisar jag regeringens förslag om ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Sammanlagt beräknas de ovan beskrivna förslagen ge en nettobesparing på 366 miljoner kronor under innevarande år. Utgifterna på anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. minskar med 1 616 miljoner kronor, samtidigt som statens inkomster från arbetsgivaravgifter minskar med 1 250 miljoner kronor. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familj och barn Centerpartiet utlovade i valrörelsen höjda tak i föräldraförsäkringen till 11 basbelopp. Till skillnad från regeringen håller vi våra vallöften. Jag föreslår att taket i föräldraförsäkringen höjs till 11 basbelopp fr.o.m. den 1 juli 2003. Samtidigt vill jag införa vårt förslag till historisk SGI, vilket innebär att beräkningsunderlaget för föräldrapenningen ska baseras på genomsnittsinkomster från de senaste 24 månaderna före uttaget av föräldraledigheten. Sammanlagt medför dessa förslag en minskning av anslaget 21:2 Föräldraförsäkring med 155 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Jag vill erinra om att Centerpartiet gick emot inrättandet av Statens bostadsnämnd. Det som hänt i bl.a. Kristinehamn har ytterligare stärkt vår uppfattning. Kommuner som har köpare till rivningsbostäder får ett bättre bud av staten för rivning än för att ge förutsättningar för lokal tillväxt och självbestämmande. Jag anser därför att Statens bostadsnämnd ska läggas ned och att anslaget till omstrukturering av kommunala bostadsbolag omedelbart bör avvecklas. Härigenom sparas 5 miljoner kronor på anslaget 31:13 Statens bostadsnämnd. Det inom anslaget 31:14 Omstrukturering av kommunala bostadsbolag uppbyggda anslagssparandet på 150 miljoner kronor kan dessutom dras in. Därmed avvisar jag också regeringens förslag om bemyndigande för anslaget till omstrukturering av kommunala bostadsbolag. Jag avvisar dessutom regeringens förslag till ändringar i lagen (1993:737) om bostadsbidrag med dess konsekvenser på anslaget 21:1 Bostadsbidrag, mot bakgrund av reviderade beräkningar avseende förslagets budgeteffekter. Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Regeringen drar ned anslaget för marksanering med 150 miljoner kronor med den informativa motiveringen att trycket på statsbudgeten ska minskas. Centerpartiet anser att miljöfrågan är viktig och att satsningarna på marksanering ska fortsätta. Jag avvisar därmed regeringens förslag till minskning av anslaget 34:4 Sanering och eterställning av förorenade områden med 150 miljoner kronor. Utgiftsområde 22 Kommunikationer Trots att Sveriges vägnät är i mycket dåligt skick drar regeringen ned på anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag. Centerpartiet anser att infrastrukturen har stor betydelse för ett fungerande näringsliv och ekonomisk tillväxt. Jag avvisar därför regeringens besparing på över 400 miljoner kronor på landets kommunikationer och föreslår att pengarna återförs till utgiftsområde 22. Centerpartiet bedömer vidare att SJ AB:s prekära finansiella situation i nuläget bör lösas genom ett lån på de aktuella 1,855 miljarderna. Jag anser att kostnaden för detta lån bör belasta statsbudgeten genom att den tas upp på ett anslag inom utgiftsområde 22. För 2003 beräknas denna kostnad enligt aktuell 5-årsränta à 5,3 % uppgå till 25 miljoner kronor. Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske m.m. Svenska jordbrukare har svårt att konkurrera med kollegor i andra EU- länder. Skatten på handelsgödsel skulle enligt höstens budgetproposition återföras till jordbruksnäringen men dras enligt vårpropositionen in. Jag anser att svenska jordbrukare ska få konkurrera på lika villkor och avvisar därför regeringens förslag till minskning av anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. med 184 miljoner kronor. Jag avstyrker också regeringens förslag till bemyndigande inom samma anslag, i enlighet med mitt ställningstagande i reservation 7 ovan. Regeringen föreslår därutöver att även s.k. rådgivningspengar för miljöförbättrande åtgärder dras in. Jag anser att rådgivningspengarna ska satsas som ett viktigt led i att ställa om jordbruket i en mer miljövänlig riktning. Därför avvisar jag regeringens besparing inom anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och föreslår att satsningarna på miljöförbättrande åtgärder utökas med ytterligare 10 miljoner kronor. Dessutom avstyrker jag regeringens förslag att minska satsningen på omarronderingsprojekt med 1 miljon kronor. Jag föreslår således att satsningarna på utgiftsområde 23 utökas med sammanlagt 204 miljoner kronor jämfört med förslaget i propositionen. Utgiftsområde 24 Näringsliv Regeringen minskar anslaget för den s.k. Östersjömiljarden med 50 miljoner kronor. Eftersom Centerpartiet ogillar ineffektiva satsningar välkomnar vi detta, men vi yrkar på att hela satsningen dras tillbaka. Jag föreslår således att anslaget 39:6 Näringsutveckling i Östersjöregionen minskas med ytterligare 150 miljoner kronor. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna Jag föreslår att anslaget 48:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting ökas med 575 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Genom detta kompenseras kommunerna i enlighet med den s.k. finansieringsprincipen för Centerpartiets förslag till reformering av inkomstskattesystemet samt reformerat sjukförsäkringssystem, då dessa förslag påverkar kommunernas ekonomi. Finansutskottets sammanställning av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag Jag har i denna reservation ställt mig bakom Centerpartiets förslag till ändrade anslag på tilläggsbudget. Därutöver har jag även avstyrkt regeringens förslag till ändringar i lagen (1993:737) om bostadsbidrag med dess konsekvenser. Därmed tillstyrks motion Fi17 (c) yrkandena 8, 9 och 12. Övriga motioner avstyrks. I de delar Centerpartiets förslag inte innebär att regeringens förslag avstyrks kan propositionen accepteras. Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för budgetåret 2003 Belopp i tusental kronor Utgiftsområde Belopp Regeringens C:s enl. förslag försla Anslag statsb g udget 2003 Förän Ny jämför dr. ram/n t med av y reg. ram/a ansla försla nslag gsniv g å 1 Rikets styrelse 7 674 14 7 688 -150 618 229 847 000 90: Regeringskansliet 5 180 -10 5 170 -150 5 m.m. 433 221 212 000 4 Rättsväsendet 24 198 24 + 1950 584 050 782 790 840 4:1 Polisorganisation 13 -1 13 +1950 en 559 950 557 801 851 7 Internationellt 17 -74 17 +400 bistånd 140 979 065 000 303 324 8:1 Biståndsverksamhe 15 -94 15 +400 t 886 979 791 000 126 147 8 Invandrare och 7 128 227 7 356 -40 flyktingar 470 800 270 000 11: Utvecklingsinsats 230 40 270 -40 1 er i 000 000 000 000 storstadsregioner na 10 Ekonomisk 119 -858 118 -1 616 trygghet vid 398 000 540 000 sjukdom och 964 964 handikapp 19: Sjukpenning och 46 -2 44 -1 616 1 rehabilitering 943 460 483 000 m.m. 496 000 496 12 Ekonomisk 52 -470 52 -155 trygghet för 889 000 419 000 familjer och barn 100 100 21: Föräldraförsäkrin 22 -470 21 -155 2 g 340 000 870 000 000 000 18 Samhällsplanering 9 482 -144 9 337 -137 , 356 500 856 000 bostadsförsörjnin g och byggande 21: Bostadsbidrag 3 829 -18 3 811 +18 1 000 000 000 000 31: Statens 9 930 - 9 930 -5 000 13 bostadsnämnd 31: Omstrukturering 30 - 30 -150 14 av kommunala 000 000 000 bostadsbolag 20 Allmän miljö- och 3 363 -150 3 213 +150 naturvård 075 000 075 000 34: Sanering och 460 -150 310 +150 4 återställning av 770 000 770 000 förorenade områden 22 Kommunikationer 25 -500 25 +433 858 650 357 000 344 694 36: Väghållning och 14 -408 14 +408 2 statsbidrag 923 000 515 000 449 449 Nytt anslag: - - - +25 Räntekostnader 000 för lån till SJ AB 23 Jord- och 10 -194 10 +204 skogsbruk, fiske 480 000 286 000 med anslutande 979 979 näringar 44: Åtgärder för 2 223 -9 2 214 +19 1 landsbygdens 000 000 000 000 miljö och struktur 44: Stöd till 3 000 -1 2 000 +1 000 4 jordbrukets 000 rationalisering m.m. Utgiftsområde Belopp Regeringens C:s enl. förslag försla Anslag statsb g udget 2003 Förän Ny jämför dr. ram/n t med av y reg. ram/a ansla försla nslag gsniv g å 44: Återföring av 420 -184 236 +184 6 skatt på 000 000 000 000 handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. 24 Näringsliv 3 542 -107 3 435 -150 675 600 075 000 39: Näringslivsutveck 200 -50 150 -150 6 ling i 000 000 000 000 Östersjöregionen 25 Allmänna bidrag 68 2 531 71 +575 till kommuner 486 676 018 000 664 340 48: Statligt 23 2 533 26 +575 3 utjämningsbidrag 759 626 293 000 till kommuner och 414 040 landsting Summa förändringar i förhållande till -484 regeringens förslag 050 Särskilda yttranden Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Vidgat uppdrag för Vasallen AB - punkt 3 (fp, kd) av Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd) och Christer Nylander (fp). För ett år sedan utvidgades uppdraget för Vasallen AB för att, förutom Försvarsmaktens fastigheter, även omfatta kommunala bostadshus. Regeringen föreslår nu att uppdraget för Vasallen AB återigen vidgas. Förslaget innebär denna gång att bolaget i framtiden även ska kunna förvärva och utveckla fastigheter som inrättats för försvarsindustrins behov för att sedan sälja dessa på kommersiella villkor. Precis som för ett år sedan kan det ifrågasättas om det är lämpligt att Vasallens uppdrag vidgas på detta sätt. Vi anser att privata intressenter med största säkerhet har lika stor - förmodligen större - kompetens och kännedom om de regionala förutsättningarna. Vi motsätter oss således regeringens förslag. 2. Vidgat uppdrag för Vasallen AB - punkt 3 (c) av Lena Ek (c). Vasallen AB är ett i raden av regeringens alla problembarn. Bolaget grundades 1997 för att förvalta och förhoppningsvis sälja försvarets överflödiga fastigheter. Våren 2002 utvidgades bolagets uppdrag till att omfatta förvärv och utveckling av kommunala bostadsfastigheter. I dag är verksamheten spridd i hela landet - från Ystad till Kiruna. Sedan starten har endast några få av Vasallens fastigheter gått så långt som till försäljning. Arbetet med kommunala bostadsfastigheter har inte ens påbörjats. Bolagets likviditet börjar alltså bli ytterst besvärlig för regeringen. I ren desperation föreslår man nu att Vasallen ska ges möjlighet att förvärva, utveckla och sälja fastigheter som inrättats för försvarsindustrins behov. Jag anser att bolag av detta slag ska avvecklas. Hanteringen av bolag som Vasallen är enligt min mening ett sätt för regeringen att styra över de regionalpolitiska satsningarna utan inblandning från riksdagen. Den positiva effekten av att låta statens hand vila över hela landet har hittills helt uteblivit. Centerpartiet har sedan lång tid hävdat att det regionala självstyret måste stärkas. Statliga pekpinnar försvårar regionernas planering och sätter käppar i hjulet för tillväxten. Förslaget om utvidgat uppdrag för Vasallen aktualiserar på nytt frågan om medborgarnas insyn i regeringens agerande. Regeringens tillvägagångssätt mörkar inte bara politiken utan också det prekära läget i statens finanser. Genom att bl.a. lägga regionalpolitiska satsningar via statliga bolag manipulerar man med budgettaken och undergräver därmed hela statsmaktens trovärdighet. Jag är starkt kritisk till det sätt på vilket regeringen inskränker de demokratiska beslutsprocesserna och medborgarnas insyn i statsmakten. 3. Riksdagens revisorers förslag angående radiokommunikation för trygghet och säkerhet - punkt 24 (c) av Lena Ek (c). Jag anser att Folkpartiet liberalernas motion 2002/03:Fö4 med anledning av Riksdagens revisorers förslag angående radiokommunikation för trygghet och säkerhet tar upp många viktiga frågor om ett gemensamt radiokommunikationssystem. Dessa frågor har varit under utredning under flera år, men trots detta har regeringen inte lyckats ta fram ett tillräckligt bra underlag för införande av ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet. Jag konstaterar att Riksdagens revisorer i det nu aktuella förslaget bl.a. menar att Regeringskansliets beredning av ärendet varit ineffektiv och att resultatet av uppdragen ständigt gett upphov till nya frågor som tidigare utredningar inte har gett tillräckliga svar på. Tillsammans med Folkpartiet liberalerna instämmer jag i revisorernas kritik av regeringens ineffektiva och otillräckliga beredning av ärendet. Enligt min mening måste regeringen ta det fulla ansvaret för att ett slutgiltigt och fullgott underlag gällande kommunikationssystemet snarast presenteras för riksdagen. Det är av stor vikt att det kommande underlaget från regeringen är tillräckligt väl utrett och att beredningen denna gång sker genom väl samordnade utredningar. Regeringens slutgiltiga förslag måste dessutom innehålla underlag för och förslag om internationell samordning av radiokommunikationssystemet. Samtidigt vill jag understryka att medel till radiokommunikationssystemet inte bör tas från polisens befintliga budget. Jag delar också Folkpartiet liberalernas mening att det huvudsakliga finansiella ansvaret för radiokommunikationssystemet bör regleras i budgetpropositionen. Det måste slutligen ankomma på riksdagen att göra den finansiella fördelningen av medlen till de berörda myndigheterna. Därför bör regeringen snarast presentera ett väl underbyggt förslag till finansiering där regeringen tar det centrala finansieringsansvaret för införandet av radiokommunikationssystemet. Det är angeläget att ett nytt kommunikationssystem för skydd och säkerhet införs så snart det har presenterats ett hållbart och noggrant övervägt underlag. 4. Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. - punkt 29 (c) av Lena Ek (c). Centerpartiet avvisar regeringens nya försök att undkomma budgettakens begränsningar på den egna spendersamheten. Vi föreslår alltså att riksdagen avslår regeringens förslag om att flytta medel mellan statliga bolag utanför statsbudgeten (se reservation 1) och därmed också de förslag som regeringen lagt om tillskott av likvida medel till bl.a. Teracom AB enligt samma modell. I konsekvens med detta föreslår vi också att riksdagen avslår den av regeringen föreslagna användningen av det under utgiftsområde 24 uppförda anslaget 38:20 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. Regeringen föreslår att anslaget även får användas för betalning av räntekostnader förenade med ett kapitaltillskott till Teracom AB, vilket vi avvisar. 5. Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag - punkt 30 (m) av Fredrik Reinfeldt, Gunnar Axén och Tomas Högström (alla m). Moderata samlingspartiet tar inte ställning till regeringens förslag till tilläggsbudget 1 för budgetåret 2003. Då riksdagen beslutat innevarande års budget finner vi enligt de regler som gäller för budgetprocessen varken möjlighet eller anledning att arbeta om denna eller att åter redovisa hela vårt budgetförslag. Om vårt förslag blivit riksdagens beslut, skulle nuvarande problem med skenande utgifter inte ha förelegat. De partier som bildar riksdagsmajoritet får nu ta det fulla ansvaret för de förändringar som föreslås för att hålla utgifterna under utgiftstaket. På vissa områden i tilläggsbudgeten har vi en annan syn på vad som ska göras och ger därför i motion 2002/03:Fi18 (m) en beskrivning av de åtgärder som vi förespråkar inom utgiftsområdena 1 Rikets styrelse, 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, 8 Invandrare och flyktingar, 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 13 Arbetsmarknad, 14 Arbetsliv, 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, 22 Kommunikationer, 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar och 24 Näringsliv. I samma motion avvisar vi regeringens förslag till bemyndigande att på anslaget 31:14 Omstrukturering av kommunala bostadsbolag under innevarande år ingå åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 150 miljoner kronor efter 2003. Moderata samlingspartiet har tidigare motsatt sig fortsatt stöd till omstruktureringar av kommunala bostadsföretag enligt regeringens modell. Vi har samtidigt framhållit att följderna av den hittillsvarande bostadspolitiken gör att det inte kan uteslutas att staten bör ta ett ansvar för vissa problem i de kommunala bostadsföretagen. Det kan gälla problem som uppstått på grund av förändringar i befolkningsunderlaget som varit svåra att förutse eller som en följd av den bedrivna subventionspolitiken. Vi står fortfarande kvar vid denna uppfattning. Enligt vår mening får stöd till kommuner som har dragit på sig ekonomiska problem på grund av sin hantering av det kommunägda bostadsbeståndet inte utformas så att det snedvrider konkurrensen på bostads- och lokalmarknaderna. Utgångspunkten måste vara att stödet går till kommuner som uttömt sina resurser genom att ta ansvar för bostadsbolaget men ändå har kvarvarande problem. Omstruktureringar av kommunala bostadsbolag ska ske på marknadsmässiga grunder. Olika intressenter ska kunna förvärva delar av eller hela kommunala bostadsföretag i kris. Vi lägger vid detta tillfälle inte fram något detaljerat motförslag på tilläggsbudgeten för 2003. Däremot vill vi avisera att vi liksom i tidigare budgetförslag avser anvisa ett avsevärt lägre belopp för omstrukturering av kommunala bostadsföretag under utgiftsområde 25 i höst. 6. Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag - punkt 30 (fp) av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp). Folkpartiet hade som är väl känt ett annat budgetalternativ för 2003. Detta innehöll både lägre utgifter och lägre skatter, en lång rad radikala förslag till reformer av arbetsmarknad, integrationspolitik och socialförsäkringar, ett omfattande program för att få ned sjukfrånvaron med insatser för att människor ska få ihop "livspusslet", insatser för att öka vård och rehabilitering och med större krav mot överutnyttjande av systemen. Folkpartiets budgetalternativ för 2003 innehöll en budgeteringsmarginal på 11 miljarder. Tyvärr valde riksdagens majoritet av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister att rösta ned detta förslag den 20 december 2002. Det är nu enligt vår uppfattning samma majoritet som får ta ansvar för att rädda situationen med sin egen dåligt underbyggda budget för innevarande år. Vi är givetvis alltid, varje dag och varje vecka, beredda att ta över ansvaret för Sverige. I den situation att Folkpartiet får ta över regeringsansvaret har vi att utgå från verkligheten så som den ser ut. Det var därför vi redan under valrörelsen reviderade våra egna förslag. Skulle vi därför få möjligheten att ta över ansvaret för landet skulle vi omgående genomföra utgiftsbegränsningar och besparingar så att utgiftstaket kunde hållas i avvaktan på att mera genomgripande systemreformer som ökar tillväxten och minskar kostnader för sjukfrånvaro och arbetslöshet får ekonomiska effekter. Folkpartiet tar heller inte i detalj ställning till de förslag regeringen och deras stödpartier lägger fram som förändringar i sin egen budget. Vi har enligt riksdagsordningen inte heller utrymme att föreslå förändringar på andra anslag än de av regeringen nu aktualiserade. Med anledning av regeringens förslag i årets vårproposition presenterar vi däremot i motion 2002/03:Fi19 vår syn på utvecklingen på sjukförsäkringsområdet. Regeringens mål för sjukskrivningar respektive antalet nya förtidspensioneringar ger olyckliga signaler till både kassor och privatpersoner. En ganska snabb minskning av antalet sjukpenningmottagare med hjälp av en alltför lättvindig "pensionering" av ett stort antal långtidssjukskrivna kan uppfattas som en bekväm utväg. Följderna av detta kan bli omfattande och negativa, såväl för människors välfärd som för den ekonomiska politikens förutsättningar. Enligt vår mening borde det i stället, förutom ett mål om att antalet nya längre sjukskrivningar ska minska, sättas upp ett mål om att hålla nere det sammanlagda antal personer som har sjukpenning, sjukersättning och "närbesläktade" förmåner under "längre" tid. De mål som ska gälla ska inte vara sådana att de lättare kan uppfyllas genom snabbare "förtidspensionering" medan hälsotillståndet förblir oförändrat eller rentav blir sämre. Vi anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med en revidering av de mål som förra året sattes upp för sjukpenningfall och nya beslut om sjuk- och aktivitetsersättning. Om inte ökningen av sjukskrivningar och förtidspensioneringar kan stoppas och pressas tillbaka är det ett hot mot hela välfärdssystemet. Detta hot har blivit akut. Vi avvisar regeringens förslag till ändringar i lagen (1991:1047) om sjuklön. Regeringens förslag om en ny form av återbetalning av begränsade delar av vissa mindre arbetsgivares sjuklönekostnader blir därmed obehövligt. Sjukförsäkringen bör inte urholkas som en generell socialförsäkring. Den bör inte heller skapa sådana incitament och drivkrafter som gör att förvaltningar och företag gallrar bort arbetssökande som genom ålder, funktionshinder osv. misstänks ha en förhöjd risk för framtida sjukfall. De sjuklönekonstruktioner som regeringen främst inriktat sig på är här särskilt riskabla. Det gäller även en utvidgning med en tredje sjuklönevecka. Det är ett steg i helt fel riktning i en tid då Sverige behöver ett radikalt förbättrat företagarklimat. 7.Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag - punkt 30 (kd) av Mats Odell (kd). Kristdemokraterna förordade under hösten 2002 i parti- och kommittémotioner ett komplett och sammanhängande budgetalternativ för budgetåret 2003. Detta alternativ avslogs av riksdagen i den första beslutsomgången om utgiftsområdesramar och skatteinkomster till förmån för den inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Socialdemokraterna föreslog. Av detta skäl deltog vi inte i den därpå följande behandlingen av anslag inom respektive utgiftsområde. Av samma skäl deltar vi inte heller i den fortsatta behandlingen av delar av anslagen för budgetåret 2003 - den nu föreliggande tilläggsbudgeten. Tilläggsbudgeten är Socialdemokraternas försök att hantera alla egna felbudgeteringar som gjordes hösten 2002. Därtill gäller att det inte finns någon möjlighet för oppositionspartierna att yrka på förändringar på andra anslag än de regeringen tar upp, eftersom den typen av förslag enligt gällande praxis inte anses ligga inom ärendets ram. Den ekonomiska politik och det budgetalternativ vi skulle vilja genomföra för 2003 går således inte att lägga fram för riksdagen, varpå följer att det inte är meningsfullt för oss att delta i behandlingen av Socialdemokraternas felbudgeteringar. Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på att långsiktigt förbättra Sveriges tillväxtförutsättningar genom strukturella reformer för minskad ohälsa, förbättrad lönebildning och strategiska skattesänkningar på arbete och sparande. Därigenom skapas förutsättningar för att sysselsättningen ska kunna öka i en sådan utsträckning att välfärden tryggas för alla. Det handlar bl.a. om arbetsmarknaden, som måste göras mer dynamisk. Den kraftigt ökande sjukfrånvaron måste mötas med en förbättrad arbetsmiljö och kraftfulla rehabiliteringsinsatser men också med åtgärder på flera politikområden. Det handlar om skatterna på arbete och företagande som måste sänkas och på sikt anpassas till omvärldens betydligt lägre skattetryck. Det svenska konkurrenstrycket måste förbättras. Vidare måste den offentliga sektorn förnyas för att möta konsumenternas/brukarnas behov och bättre tillvarata personalens kompetens och idéer. Dessutom måste valfriheten inom familjepolitiken öka, rättsväsendet återupprättas, pensionärernas ekonomiska situation stärkas och infrastrukturen förbättras. Målet med våra reformer på dessa områden är att skapa förutsättningar för en uthållig tillväxt på åtminstone 3 % över en konjunkturcykel, där sysselsättningen kan öka utan att inflationen tar fart, där den enskildes valfrihet, personliga ansvar och välfärd kan öka utan politisk detaljstyrning, där den offentliga sektorn kan vitaliseras och möta ökande behov utan att jagas av krympande skattebaser och där statens finanser blir mindre konjunkturkänsliga. Riksdagsmajoriteten - bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna - har för budgetåret 2003 ställt sig bakom en annan inriktning av politiken i det första rambeslutet om statsbudgeten. Det är nu majoritetens sak att ta ansvar för sin budget. Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag Proposition 100 Regeringen föreslår i proposition 2002/03:100, 2003 års vårproposition, när det gäller tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2003 att riksdagen 9. antar regeringens förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1999:613) om försöksverksamhet med videokonferens i rättegång (avsnitt 3.3 och 7.2.4), 10. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring (avsnitten 3.4 , 7.2.9 och 7.2.11), 11. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön (avsnitten 3.5 och 7.2.9), 12. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. (avsnitten 3.6 och 7.2.10), 13. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:1134) om ändring i lagen (2002:545) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (avsnitten 3.7 och 7.2.12), 14. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:1135) om ändring i lagen (2002:543) om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (avsnitten 3.8 och 7.2.12), 15. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1999:591) om kreditering av anställningsstöd och sjöfartsstöd på skattekonto (avsnitten 3.9 och 7.2.12), 16. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag (avsnitten 3.10 och 7.2.15), 17. godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 1:15 Riksrevisionsverket: Avvecklingskostnader (avsnitt 7.2.2), 18. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner en ny investeringsplan för Statens fastighetsverk i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 7.2.2), 19. godkänner att staten säljer en fastighet i Paris, Frankrike (avsnitt 7.2.2), 20. bemyndigar regeringen att 2003 låta Försvarets materielverk disponera en kredit i Riksgäldskontoret på högst 25 500 000 000 kronor för att tillgodose behovet av rörelsekapital (avsnitt 7.2.5), 21. bemyndigar regeringen att under 2003, för det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda reservationsanslaget 8:1 Biståndsverksamhet, ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 24 164 000 000 kronor efter 2003 (avsnitt 7.2.6), 22. bemyndigar regeringen att under 2003 utfärda garantier intill ett sammanlagt belopp av 580 825 000 kronor för de lån som Europeiska investeringsbanken lämnar inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonouavtalet (avsnitt 7.2.6.), 23. godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 8:1 Biståndsverksamhet (avsnitt 7.2.6), 24. godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar uppförda anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande (avsnitt 7.2.7), 25. godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp uppförda anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. (avsnitt 7.2.9), 26. bemyndigar regeringen att under 2003, för det under utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda ramanslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 100 000 000 kronor under 2004-2007 (avsnitt 7.2.13), 27. godkänner att 2 300 000 000 kronor från inkomsttitel 1428 Energiskatt förs till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning (avsnitt 7.2.13), 28. godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande uppförda anslaget 31:7 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter (avsnitt 7.2.15), 29. bemyndigar regeringen att under 2003, för det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande uppförda ramanslaget 31:14 Omstrukturering av kommunala bostadsbolag, göra åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 150 000 000 kronor efter 2003 (avsnitt 7.2.15), 30. bemyndigar regeringen att 2003 låta Vägverket förvärva en konferens- och museianläggning i Borlänge för högst 46 000 000 kronor (avsnitt 7.2.18), 31. bemyndigar regeringen att under 2003, för det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 13 700 000 000 kronor efter 2003 (avsnitt 7.2.18), 32. godkänner att regeringen 2003 får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 12 050 000 000 kronor för Botniabanan AB för den första och andra utbyggnadsetappen mellan Örnsköldsvik och Husum respektive Nyland och Örnsköldsvik, för den tredje utbyggnadsetappen på delen Husum-Nordmaling samt för planeringsarbete för den återstående delen av den tredje utbyggnadsetappen Nordmaling-Umeå (avsnitt 7.2.18), 33. bemyndigar regeringen att under 2003, för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 42:4 Centrala försöksdjursnämnden, besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 10 000 000 kronor under 2004 (avsnitt 7.2.19), 34. bemyndigar regeringen att för 2003 låta Statens jordbruksverk ha tillgång till en kredit på myndighetens särskilda räntekonto för EU-verksamhet i Riksgäldskontoret på högst 5 650 000 000 kronor (avsnitt 7.2.19), 35. bemyndigar regeringen att under 2003, för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar uppförda anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m., besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 195 000 000 kronor under 2004 och högst 195 000 000 kronor under 2005 (avsnitt 7.2.19), 36. godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda anslaget 38:20 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. (avsnitt 7.2.20), 37. godkänner vad regeringen förordar i fråga om en förbättrad kapitalstruktur i statliga bolag (avsnitt 7.2.20), 38. godkänner vad regeringen förordar om omfinansiering av ett avsett kapitaltillskott till Teracom AB (avsnitt 7.2.20), 39. godkänner att Vasallen AB även skall få utveckla fastigheter som inrättats för försvarsindustrins behov i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 7.2.20), 40. godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag, som står till regeringens disposition, enligt specifikation i tabell 2.1. 41. Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen bemyndigar riksdagsstyrelsen att för 2003 besluta att Riksrevisionen får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten intill ett belopp av 50 000 000 kronor (avsnitt 7.2.2), 42. Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen anvisar ändrade anslag, som är avsedda för riksdagen eller dess myndigheter, enligt specifikation i tabell 2.1. Riksdagens revisorers förslag RR13 angående radiokommunikation för trygghet och säkerhet 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad Riksdagens revisorer anför i avsnitt 2.2 om underlag för beslut om att inleda upphandling samt fördjupat underlag för användarnas beslut om anslutning och möjlighet att realisera ett nytt systems fördelar. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad Riksdagens revisorer anför i avsnitt 2.3 om hantering och redovisning av den ekonomiska risken med ett statligt ägande av systemets gemensamma delar. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad Riksdagens revisorer anför i avsnitt 2.4 om säkerställande av goda kommunikationsmöjligheter under utbyggnaden av ett nytt system. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad Riksdagens revisorer anför i avsnitt 2.5 om samordning av ärendet med andra länder. Följdmotioner med anledning av proposition 100 2002/03:Fi17 av Maud Olofsson m.fl. (c): 8. Riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. 9. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön. 10. Riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande att under 2003, för det under utgiftsområde 23 uppförda anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 195 miljoner kronor under 2004 och 195 miljoner kronor under 2005. 11. Riksdagen avslår den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 24 uppförda anslaget 38:20 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. 12. Riksdagen beslutar godkänna ändrade ramar för utgiftsområden och anslag i enlighet med specifikation i avsnitt 8. 2002/03:Fi18 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m): 1. Riksdagen beslutar att inte bemyndiga regeringen göra åtaganden utöver tidigare gjorda under anslaget 31:14 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag. 2. Riksdagen beslutar att inte godkänna vad regeringen förordar i frågan om förändrad kapitalstruktur i statliga bolag. 2002/03:Fi 19 av Bo Könberg m.fl. (fp): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om nytt mål för minskning av det sammanlagda antal personer som har sjukersättning och sjukpenning i mer än tolv månader. 2. Riksdagen avslår det i propositionen framlagda förslaget om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om inriktningen av till hösten aviserat förslag om lagen om allmän försäkring. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om utredningsarbete om avgifts- och premieuttag för sjukförsäkringen. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om betydelsen för rehabiliteringsarbetet av en kommande reform av arbetsmarknadspolitiken. 2002/03:Fi 20 av Nyamko Sabuni (fp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att folkbildningsorganisationer bör engageras i det arbete som finansieras inom anslag 10:2 Integrationsåtgärder. 2002/03:Fi21 av Lennart Fremling (fp): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att en plan för genomförande av omarrondering i Dalarna bör upprättas. 2. Riksdagen avslår regeringens förslag till minskning med 1 miljon kronor av anslaget 44:4. 2002/03:Fi22 av Allan Widman och Marie Wahlgren (fp): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att riksdagen helt står bakom statens avtal med Malmö kommun och Region Skåne gällande produktionen av Citytunneln i Malmö. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inte uttryckligen ange Citytunneln som ett sparobjekt. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att statens andel i projektet skall utbetalas i en sådan takt att projektet till följd därav inte riskerar att försenas. 2002/03:Fi23 av Mats Odell m.fl. (kd): 2. Riksdagen beslutar att i övergångsbestämmelserna till lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. införa en ny punkt, 6, av följande lydelse: ''''''''''''''''6. Bostadstillägg som betalas ut i juni 2003 enligt äldre bestämmelser med stöd av punkterna 3 och 4 får även betalas ut för tiden juli till och med december 2003. Detta gäller endast under förutsättning att den försäkrade uppfyller förutsättningarna för rätt till bostadstillägg enligt 2 § och ansökan kommit in till försäkringskassan enligt 22 § före den 1 juli 2003.'''''''''''''''' 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att omfördelning av statliga tillgångar måste ske inom statsbudgeten. 4. Riksdagen beslutar att utforma och anta en lag om gemensamt omstruktureringskonto för statliga bolag i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen. Följdmotioner med anledning av RR13 2002/03:Fö3 av Else-Marie Lindgren och Ragnwi Marcelind (kd): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skyndsamt införa ett gemensamt radiokommunikationssystem för samhällets trygghet och säkerhet. 2002/03:Fö4 av Allan Widman m.fl. (fp): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen nu skall ta det fulla ansvaret för att ett slutgiltigt och fullgott underlag gällande kommunikationssystemet snarast presenteras för riksdagen. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kravet att regeringens slutgiltiga förslag också innehåller underlag och förslag om internationell samordning av radiokommunikationssystemet. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen snarast skall presentera ett väl underbyggt förslag till finansiering som innebär att det är regeringen som tar det centrala finansieringsansvaret för införandet av radiokommunikationssystemet. Motion från allmänna motionstiden 2002/03:Fö269 av Kenth Högström (s) Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om utbyggnaden av ett nationellt radiosystem för svenskt räddningsväsende, den s.k. public service-sektorn.
Bilaga 2 Regeringens lagförslag (grafiskt element borttaget) (grafiskt element borttaget) (grafiskt element borttaget) (grafiskt element borttaget) (grafiskt element borttaget) (grafiskt element borttaget) (grafiskt element borttaget) (grafiskt element borttaget) (grafiskt element borttaget) (grafiskt element borttaget) (grafiskt element borttaget) (grafiskt element borttaget) (grafiskt element borttaget) 9 Senaste lydelse 1999:1362 10 Senaste lydelse 1999:1362 Bilaga 3 Utskottets lagförslag Av utskottet framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring1 dels att 3 kap. 4 och 4 b §§ samt 4 kap. 10 och 12 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 2 c §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Regeringens förslag 3 kap. 2 c § Den sjukpenninggrundand e inkomsten enligt 2 § andra stycket skall multipliceras med talet 0,97 vid beräkning av sjukpenning som utges med stöd av detta kapitel. Den sjukpenninggrundand e inkomsten skall inte multipliceras med talet enligt första stycket vid beräkning av annan förmån enligt denna eller annan lag som utges med belopp som motsvarar sjukpenning. Regeringens förslag Utskottets förslag 4 §2 För dagar i en För dagar i en sjukperiod gäller, sjukperiod gäller, om inte annat om inte annat följer av 10-10 b följer av 10-10 b och 10 d §§, §§, 1. att sjukpenning inte utges för den första dagen, och 2. att hel 2. att hel sjukpenning för de sjukpenning för de därpå följande därpå följande dagarna utgör för dagarna utgör för dag 80 procent av dag 80 procent av den fastställda den fastställda sjukpenninggrundand sjukpenninggrundand e inkomsten, delad e inkomsten, delad med 365. med 365. Sjukpenningen Sjukpenningen avrundas till avrundas till närmaste hela närmaste hela krontal. krontal. Till den del den försäkrade är arbetslös utges dock hel sjukpenning enligt 7 § med högst 521 kronor. Som sjukperiod anses tid, under vilken en försäkrad i oavbruten följd lider av sjukdom som avses i 7 § eller har rätt till sjukpenning enligt 7 b § eller rehabiliteringspenning enligt 22 kap. 7 §. Uppkommer för den försäkrade rätt till sjukpenning enligt kapitlet i omedelbar anslutning till en sjuklöneperiod enligt lagen (1991:1047) om sjuklön, skall sjukperioden enligt denna lag anses omfatta också sjuklöneperioden. Om en sjukperiod börjar inom fem dagar från det en tidigare sjukperiod avslutats skall bestämmelserna i första stycket samt 4 a och 10 a §§ tillämpas som om den senare sjukperioden utgör en fortsättning på den tidigare sjukperioden. Om den försäkrade Om den försäkrade gått miste om gått miste om sjukpenning till sjukpenning till följd av följd av bestämmelserna i bestämmelserna i första stycket 1 första stycket 1 eller 10 a § första eller 10 a § första stycket 1 för stycket 1 för sammanlagt tio sammanlagt tio dagar under de dagar under de senaste tolv senaste tolv månaderna utges månaderna utges sjukpenning för dag sjukpenning för dag som avses i första som avses i första stycket 1 med 80 stycket 1 med 80 procent av den procent av den sjukpenninggrundand sjukpenninggrundand e inkomsten, delad e inkomsten, delad med 365. med 365. Till den del den försäkrade är arbetslös utges dock hel sjukpenning enligt 7 § med högst 521 kronor. Nuvarande lydelse Utskottets förslag 4 b §3 Den allmänna Den allmänna försäkringskassan försäkringskassan kan efter skriftlig kan efter skriftlig ansökan av den ansökan av den försäkrade besluta försäkrade besluta att hel sjukpenning att hel sjukpenning för dag skall utges för dag skall utges med 80 procent av med 80 procent av den försäkrades den försäkrades sjukpenninggrundand sjukpenninggrundand e inkomst delad med e inkomst delad med 365 eller, vid 365 eller, vid sjukpenningberäknin sjukpenningberäknin g enligt 10 a §, g enligt 10 a §, med motsvarande med motsvarande arbetstidsfaktor, arbetstidsfaktor, även för dag som även för dag som avses i 4 § första avses i 4 § första stycket 1 och 10 a stycket 1 och 10 a § första stycket 1. § första stycket 1. Ett sådant beslut Ett sådant beslut får meddelas om den får meddelas om den försäkrade lider av försäkrade lider av sjukdom som kan sjukdom som kan antas medföra ett antas medföra ett större antal större antal sjukperioder med sjukperioder med rätt till rätt till sjukpenning under sjukpenning under en en tolvmånadersperiod. tolvmånadersperiod. Till den del den försäkrade är arbetslös utges dock hel sjukpenning för dag som avses i 4 § första stycket 1 med högst 521 kronor. Ett beslut som avses i första stycket får även meddelas för en sjukperiod när den sökande som givare av biologiskt material enligt lagen (1995:831) om transplantation m.m. har rätt till sjukpenning till följd av ingrepp för att ta tillvara det biologiska materialet eller förberedelser för sådant ingrepp. Ett beslut enligt första stycket gäller från och med den kalendermånad då ansökan gjordes hos försäkringskassan, om inte annat sägs i beslutet. Beslutet skall gälla för viss tid som anges i beslutet eller, om det finns särskilda skäl, tills vidare. Beslutet skall upphävas om villkoret enligt första stycket andra meningen inte längre är uppfyllt. En försäkrad som har gjort ansökan enligt första stycket är skyldig att genomgå undersökning av läkare eller tandläkare och att ge in utlåtande över undersökningen, om försäkringskassan finner att det behövs för ärendets bedömning. För den försäkrades utgifter för undersökningen och för utlåtande över undersökningen lämnas ersättning i enlighet med vad regeringen förordnar. Nuvarande lydelse Regeringens förslag 4 kap. 10 §4 En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn, som inte har fyllt tolv år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med 1. sjukdom eller smitta hos barnet, 2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare, 3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård, 4. vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna, under förutsättning att sistnämnda barn omfattas av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning. För vård av ett barn vars levnadsålder understiger 240 dagar utges tillfällig föräldrapenning enligt första stycket om tillsynen av barnet är stadigvarande ordnad. Därutöver utges ersättning för vård av ett sådant barn endast om barnet vårdas på sjukhus eller får motsvarande vård i hemmet. För vård av ett barn som är äldre än som nyss sagts utges tillfällig föräldrapenning enligt första stycket inte för tid under vilken annars föräldrapenning skulle ha uppburits; undantag gäller dock om barnet vårdas på sjukhus. Med vård på sjukhus jämställs tillfällig vård i övergångsboende för barn som omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Nuvarande lydelse Regeringens förslag En förälder har En förälder till rätt till barn som omfattas tillfällig för av 1 § lagen äldrapenning från (1993:387) om stöd och med det och service till kalenderår under vissa vilket barnet funktionshindrade fyller sex år till har rätt till och med det tillfällig kalenderår under föräldrapenning vilket barnet från barnets fyller elva år även födelse till dess när föräldern att det fyller avstår från sexton år även när förvärvsarbete i föräldern avstår samband med besök i från förvärvsarbete barnets skola eller i samband med fritidshem föräldrautbildning, (kontaktdagar). En besök i barnets förälder till barn skola eller besök i som omfattas av 1 § förskoleverksamhet lagen (1993:387) om eller stöd och service skolbarnsomsorg i till vissa vilken barnet funktionshindrade deltar har dock rätt till (kontaktdagar). tillfällig föräldra penning för kontaktdagar från barnets födelse till dess att det fyller sexton år när föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med för äldrautbildning, besök i barnets skola eller besök i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg i vilken barnet deltar. Rätt till tillfällig föräldrapenning tillkommer även en fader som avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse för att närvara vid förlossningen, sköta hemmet eller vårda barn. Vid adoption eller när två personer enligt 6 kap. 10 a § föräldrabalken har utsetts att gemensamt utöva vårdnaden om ett barn tillkommer motsvarande rätt båda adoptivföräldrarna eller de särskilt förordnade vårdnadshavarna. Vid adoption utges sådan tillfällig föräldrapenning om barnet inte fyllt tio år. Som adoption anses även att någon tar emot ett barn i avsikt att adoptera det. Försäkringskassan kan besluta att en annan försäkrad än en fader eller moder som avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse skall få rätt till tillfällig föräldrapenning för de ändamål som anges i fjärde stycket. Detta gäller om 1. det inte finns någon fader som har rätt till tillfällig föräldrapenning, 2. modern är avliden, 3. fadern avstår från sin rätt till tillfällig föräldrapenning enligt fjärde stycket och det skulle vara oskäligt att inte låta honom avstå, eller 4. fadern inte kan eller på grund av besöksförbud enligt lagen (1988:688) om besöksförbud eller liknande eller på grund av andra särskilda omständigheter sannolikt inte kommer att nyttja sin rätt enligt fjärde stycket. Vid adoption eller när två personer enligt 6 kap. 10 a § föräldrabalken har utsetts att gemensamt utöva vårdnaden om ett barn skall vad som sägs i femte stycket om fader och moder i stället gälla adoptivföräldrarna eller de särskilt förordnade vårdnadshavarna. Nuvarande lydelse Regeringens lydelse 12 §5 Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § första stycket och 10 a § utges under sammanlagt högst 60 dagar för varje barn och år. Tillfällig föräldrapenning enligt 11 § utges under högst 60 dagar för varje barn och år. Om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 10 § första stycket 1, 3 och 4 och 10 a § utges tillfällig föräldrapenning under ytterligare högst 60 dagar för varje barn och år. Tillfällig Tillfällig föräldrapenning föräldrapenning enligt 10 § tredje enligt 10 § tredje stycket första stycket utges under meningen utges högst tio dagar per under en dag per barn och år. barn och år. Har ersättning för sådana dagar inte tagits ut under ett eller flera år får den tas ut under följande år dock senast det år barnet fyller elva år. I fall som avses i 10 § tredje stycket andra meningen utges tillfällig föräldrapenning under högst tio dagar per barn och år. Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § fjärde stycket utges under högst tio dagar per barn och utges inte för tid efter sextionde dagen efter barnets hem komst efter förlossningen. Detsamma gäller tillfällig föräldrapenning enligt 10 § femte och sjätte styckena med avräkning dock för dagar med tillfällig föräldrapenning som en förälder kan ha uppburit med stöd av 10 § fjärde stycket. Vid adoption räknas tiden från den tidpunkt föräldrarna fått barnet i sin vård. Vid adoption och för särskilt förordnade vårdnadshavare fördelas de tio dagarna med hälften till vardera föräldern eller vårdnadshavaren om de inte kommer överens om annat. Om det endast finns en adoptivförälder eller sär skilt förordnad vårdnadshavare med rätt till ersättning, har den föräldern eller vårdnadshavaren ensam rätt till de tio dagarna. Uppbär en förälder oavkortade löneförmåner under tid då han bedriver studier, jämställs avstående från studier med avstående från förvärvsarbete vid tillämpning av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning, i den mån föräldern går miste om löneförmånerna. ------------- 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003. Regeringens förslag Utskottets förslag 2. De nya 2. De nya bestämmelserna i 3 bestämmelserna i 3 kap. 2 c, 4, 10 c kap. 2 c, 4 och 4 b och 10 d §§ §§ tillämpas tillämpas beträffande beträffande sjukpenning som sjukpenning som avser tid efter avser tid efter ikraftträdandet. ikraftträdandet. Detta gäller även i Detta gäller även i de fall de fall sjukperioden har sjukperioden har inletts före inletts före ikraftträdandet. ikraftträdandet. Av utskottet framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1047) om sjuklön dels att 7, 17, 25, 26 och 28 §§ skall ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 17 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 17 a och 17 b §§, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Regeringens förslag 7 §4 Sjuklöneperioden Sjuklöneperioden omfattar den första omfattar den första dag arbetstagarens dag arbetstagarens arbetsförmåga är arbetsförmåga är nedsatt på grund av nedsatt på grund av sjukdom och de sjukdom och de därpå följande därpå följande tretton kalen tjugo kalender derdagarna i dagarna i sjukperioden. En sjukperioden. En sjuklöneperiod sjuklöneperiod börjar inte om börjar inte om arbetstagaren inte arbetstagaren inte avhåller sig från avhåller sig från arbete åt arbete åt arbets arbetsgivaren. En givaren. En sjuklöneperiod sjuklöneperiod börjar dock senast börjar dock senast dag för vilken ar dag för vilken betstagaren arbetstagaren erhåller sådan erhåller sådan reseersättning som reseersättning som avses i andra avses i andra stycket. En stycket. En sjuklö sjuklöneperiod som neperiod som börjat börjat löpa bryts löpa bryts om om anställningen anställningen upphör. upphör. Som sjukperiod anses sådan tid under vilken arbetstagaren i oavbruten följd lider av sjukdom som avses i 4 §. Sjukperioden omfattar också tid då arbetstagaren för att underlätta återgång i arbetet i stället för sjuklön erhåller ersättning för resor till och från arbetet. Detta gäller även dag med reseersättning då sjuklön inte skulle ha utgivits enligt 6 § första stycket 1. Om en sjukperiod Om en sjukperiod börjar inom fem börjar inom fem dagar från det en dagar från det en tidigare sjukperiod tidigare sjukperiod avslutats skall avslutats skall sjuklöneperioden sjuklöneperioden omfatta endast så omfatta endast så många dagar att den många dagar att den tillsammans med en tillsammans med en sjuklöneperiod hos sjuklöneperiod hos samma arbetsgivare samma arbetsgivare under den tidigare under den tidigare sjukperioden utgör sjukperioden utgör fjorton tjugoen kalenderdagar. Vid kalenderdagar. Vid tillämpning av 6 § tillämpning av 6 § skall beaktas dagar skall beaktas dagar i den tidigare i den tidigare sjuklöneperioden. sjuklöneperioden. Nuvarande lydelse Utskottets förslag Försäkring mot Ersättning för vissa kostnader för kostnader för sjuklön sjuklön Nuvarande lydelse Regeringens förslag 17 §5 En arbetsgivare En arbetsgivare vars sammanlagda vars sammanlagda lönekostnader under lönekostnader under ett kalenderår inte ett kalenderår beräknas överstiga uppgår till högst 130 gånger det för 160 gånger det för året gällande året gällande prisbasbeloppet en prisbasbeloppet ligt 1 kap. 6 § enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om lagen (1962:381) om allmän försäkring allmän försäkring kan försäkra sig kan hos den hos den allmänna allmänna för försäkringskassan säkringskassan för kostnader för begära ersättning sjuklön enligt för kostnader för denna lag. Vid sjuklön enligt 17 a beräkningen av de §. Vid beräkningen sammanlagda av de sammanlagda lönekostnaderna lönekostnaderna bortses från bortses från avgifter enligt avgifter enligt socialavgiftslagen socialavgiftslagen (2000:980) och (2000:980) och lagen (1994:1920) lagen (1994:1920) om allmän om allmän lö löneavgift samt neavgift samt från från skatt enligt skatt enligt lagen lagen (1990:659) om (1990:659) om särskild löneskatt särskild löneskatt på vissa på vissa förvärvsinkomster. förvärvsinkomster. Vidare bortses från Regeringen arbetsgivarens föreskriver närmare lönekostnader för villkor för arbetstagare för försäkringen. vilka beslut enligt 13 § gäller och från ersättning som arbetsgivare betalar till försäk ringskassan till följd av bestämmel serna i 24 § första stycket. _______________________________ 1Lagen omtryckt 1982:120. 2 Senaste lydelse 1997:562. 3 Senaste lydelse 2001:1114. 4Senaste lydelse 2002:1138. 5Senaste lydelse 2002:1138. 4Senaste lydelse 2000:382. 5 Senaste lydelse 2000:991.