Tilläggsbudget 1 för budgetåret 1998
Betänkande 1997/98:FiU27
Finansutskottets betänkande
1997/98:FIU27
Tilläggsbudget 1 för budgetåret 1998 (prop. 1997/98:150)
Innehåll
1997/98 FiU27
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet vårpropositionens förslag om tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändrade och nya anslag på tilläggsbudget. Inledningsvis redovisar utskottet uppföljningen av budgetåren 1997 och 1998. Utskottet övergår därefter till att behandla förslag på tilläggsbudget. Utskottet har inhämtat yttranden från berörda utskott. Utskottet konstaterar att tack vare den positiva ekonomiska utvecklingen under innevarande mandatperiod har riksdagen i flera omgångar kunnat besluta om höjda statsbidrag till kommuner och landsting från och med 1997. Utskottet finner det tillfredsställande att det nu finns utrymme att tillföra ytterligare 4 miljarder kronor innevarande och kommande år. Med de tidigare besluten blir resurstillskottet 12 miljarder kronor 1998, 16 miljarder kronor 1999 och 20 miljarder kronor år 2000 och framåt. Under femårsperioden 1997-2001 tillförs därmed kommuner och landsting sammanlagt 72 miljarder kronor extra. Utskottet kan konstatera att skolan, vården och omsorgen stärks ytterligare. För att säkerställa att Samhall kan svara mot kraven på en minsta sysselsättningsvolym tillstyrker utskottet regeringens förslag att tillföra Samhall 100 miljoner kronor. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande med anledning av regeringens förslag att den som anvisas resursarbete får ersättas med högst 90 % av avtalsenlig lön. En arbetsgivare skall kunna få bidrag från staten för anordnandet av resursarbete om ersättningen till deltagaren uppgår till högst 90 % av lönen enligt det ordinarie kollektivavtalet eller - om det är fördelaktigare för den enskilde - högst 90 % av den dagpenninggrundade inkomsten enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring. I båda fallen får ersättningen per dag uppgå till högst ett belopp som bestäms av regeringen. Den ersättning som staten betalar till arbetsgivaren skall vara oförändrad, dvs. 80 % av den dagpenninggrundande inkomsten samt därtill hörande sociala avgifter och särskild löneavgift. Utskottet tillstyrker att regeringen bemyndigas att under budgetåret 1998 fatta beslut som innebär sammanlagda utgifter om högst 1 miljard kronor under åren 1999, 2000 och 2001 under anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling. Utskottet förutsätter, i likhet med vad arbetsmarknadsutskottet anfört i sitt yttrande, att bemyndigandet fördelas enligt den princip som de s.k. länsanslagen fördelas efter. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen detta till känna. Utskottet tillstyrker propositionens förslag att regeringen, med anledning av avvecklingen av Barsebäck 1, skall bemyndigas att, som underlag för slutlig fastställelse i domstol, träffa och genomföra för staten bindande avtal med Sydkraft, och med andra eventuella parter, om ersättning i form av pengar eller egendom som staten direkt eller indirekt förfogar över. Även det av regeringen föreslagna anslaget B 11 Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket under utgiftsområde 21 Energi tillstyrks. Regeringen bemyndigas att under budgetåret 1998 besluta om att det föreslagna ramanslaget får överskridas om ett riksdagsbeslut om ökning av anslagsbeloppet inte hinner inväntas. Utskottet tillstyrker propositionens förslag beträffande Botniabanan. Vad gäller frågan om finansiering, planering, projektering, upphandling och byggande av Botniabanan anför utskottet bland annat följande. Utskottet erinrar om att det tidigare har uttalat att statliga investeringar i infrastruktur- anläggningar såsom broar, järnvägar och liknande normalt bör finansieras med anslag över statsbudgeten. En sådan finansieringsform ger riksdagen bäst möjlighet till inflytande och överblick. När det gäller det aktuella beslutet om Botniabanan anser dock utskottet att riksdagen genom ställningstagande till garantierna har inflytande över det faktiska investeringsbeslutet. I syfte att slå vakt om riksdagens inflytande och handlingsfrihet anser finansutskottet att statliga infrastrukturinvesteringar i huvudsak skall finansieras med anslag i takt med att anläggningen utförs. Netto föreslås statens utgifter öka med 1,6 miljarder kronor på tilläggsbudget. Utskottet framhåller att utvecklingen av de offentliga finanserna är mycket positiv och att förslaget till tilläggsbudget därför ryms inom de budgetpolitiska målen. Efter de föreslagna åtgärderna uppgår budgeteringsmarginalen till 857 miljoner kronor. I höstas bedömdes upplåningsbehovet för år 1998 till 15 miljarder kronor. Utskottet konstaterar att prognoserna nu i stället visar på ett överskott vilket innebär att statsskulden kan börja amorteras redan i år. Samtliga motioner avstyrks. Till betänkandet har fogats 33 reservationer och 6 särskilda yttranden.
Inledning I detta betänkande behandlar finansutskottet
dels proposition 1997/98:150, såvitt avser avsnitt 5.4 Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 (yrkandena 5 och 8, båda i berörda delar, yrkandena 10-49 samt 60),
dels de med anledning av propositionen väckta motionerna 1997/98:Fi17 av Carl Bildt m.fl. (m) i vad avser yrkande 9, 1997/98:Fi18 av Olof Johansson m.fl. (c) i vad avser yrkandena 26 och 27, 1997/98:Fi19 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) i vad avser yrkandena 11-22 och 26, 1997/98:Fi20 av Gudrun Schyman m.fl. (v) i vad avser yrkandena 5 och 30-43, 1997/98:Fi21 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) i vad avser yrkande 44, 1997/98:Fi22 av Alf Svensson m.fl. (kd) i vad avser yrkandena 9 och 10, 1997/98:Fi26 av Beatrice Ask m.fl. (m) i vad avser yrkandena 6 och 7, 1997/98:Fi27 av Mikael Odenberg m.fl. (m, fp, kd), 1997/98:Fi29 av Carl-Johan Wilson m.fl. (fp), 1997/98:Fi30 av Lars Tobisson m.fl. (m), 1997/98:Fi31 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m), 1997/98:Fi32 av Rune Evensson och Bengt-Ola Ryttar (s), 1997/98:Fi37 av Knut Billing m.fl. (m), 1997/98:Fi39 av Inger Segelström m.fl. (s), 1997/98:Fi40 av Förste vice talman Anders Björck m.fl. (m), 1997/98:Fi44 av Bengt Kronblad (s), 1997/98:Fi45 av Per Westerberg m.fl. (m), 1997/98:Fi46 av Karin Falkmer m.fl. (m), 1997/98:Fi49 av Gun Hellsvik m.fl. (m), 1997/98:Fi51 av Lars Tobisson m.fl. (m), 1997/98:Fi52 av Lars Tobisson m.fl. (m), 1997/98:Fi54 av Per Unckel m.fl. (m) samt 1997/98:Fi56 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp).
Regeringens lagförslag De av regeringen i proposition 1997/98:150 framlagda lagförslag som behandlas i detta betänkande återfinns i bilaga 1 till betänkandet, nämligen - (1) förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring (regeringens lagförslag i prop. 1997/98:150 har sammanförts med regeringens lagförslag i prop. 1997/98:133 som har överlämnats från skatteutskottet, se närmare nedan), - (4) förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) (gällande lydelse såvitt avser förslaget till ändring i punkt 6 av anvisningarna till 46 § har justerats med hänsyn till de ändringar som träder i kraft den 30 juni 1998 enligt betänkande 1997/98:SkU27, gällande lydelse såvitt avser förslaget till ändring i punkt 1 av anvisningarna till 48 § har justerats med hänsyn till de ändringar som träder i kraft den 1 november 1998 enligt betänkande 1997/98:SfU13), - (6) förslag till lag om ändring i lagen (1995:706) om kommuners ansvar för ungdomar, - (7) förslag till lag om ändring i lagen (1997:1268) om kommuners ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år, - (8) förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480), - (9) förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857) och - (10) förslag till lag om ändring i lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till kommuner och landsting. I regeringens förslag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring finns bl.a. ett förslag till ändring i 11 kap. 2 §. En ändring i samma lagrum föreslås i den till skatteutskottet remitterade propositionen 1997/98:133 (lagförslag 2.2). Skatteutskottet har beslutat att överlämna lagförslag 2.2 i proposition 1997/98:133 till finansutskottet för författningsteknisk samordning av de båda ändringsförslagen. I bilaga 1 till detta betänkande har regeringens ändringsförslag i propositionerna 1997/98:150 och 1997/98:133 sammanförts. Regeringens förslag i proposition 1997/98:150 om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring och förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) behandlas såväl i detta betänkande som i betänkande 1997/98:FiU20. De i detta betänkande behandlade förslagen till ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring och i kommunalskattelagen (1928:370) har överförts till betänkande 1997/98:FiU20 för författningsteknisk samordning.
Yttranden från andra utskott Finansutskottet har berett riksdagens övriga utskott tillfälle att avge yttrande över de förslag i propositionen jämte motioner som rör respektive utskotts område. Yttranden har avlämnats från - konstitutionsutskottet (protokollsutdrag 1997/98:43.7), - skatteutskottet (1997/98:SkU5y), - justitieutskottet (1997/98:JuU9y), - utrikesutskottet (1997/98:UU3y), - försvarsutskottet (protokollsutdrag 1997/98:29.6), - socialutskottet (1997/98:SoU8y, - kulturutskottet (1997/98:KrU5y), - utbildningsutskottet (1997/98:UbU9y), - trafikutskottet (1997/98:TU5y), - jordbruksutskottet (1997/98:JoU4y), - näringsutskottet (1997/98:NU9y), - arbetsmarknadsutskottet (1997/98:AU9y) samt - bostadsutskottet (1997/98:BoU7y).
Yttrandena återfinns i bilagorna 4-14 till betänkandet.
Sammanställningar av tilläggsbudgetförslagen I bilaga 2 till betänkandet återges regeringens förslag om reviderade ramar för utgiftsområden samt reviderade och nya anslag jämte oppositionspartiernas svar på detta. En sammanställning över propositionens tilläggsbudgetförslag samt oppositionspartiernas syn på förslagen återfinns i bilaga 3. Båda bilagorna bygger på vad partierna anfört i parti- och kommittémotioner.
Propositionen
I proposition 1997/98:150 föreslår regeringen såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 5. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring (delvis), 8. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) (delvis), 10. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:706) om kommuners ansvar för ungdomar, 11. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:1268) om kommuners ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år, 12. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480), 13. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857), 14. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till kommuner och landsting, 15. att riksdagen godkänner att arbetslösa som anvisas resursarbete får ersättas med högst 90 % av avtalsenlig lön (avsnitt 5.4.8), 16. att riksdagen godkänner att arbetsgivare som anordnar resursarbete ersätts med en schablonmässigt beräknad månadsersättning som regleras vid anvisningstidens slut (avsnitt 5.4.8), 17. att riksdagen godkänner att privata vårdhem och andra som upphandlats på entreprenad för en längre period av en kommun liksom stiftelser och friskolor fr.o.m. den 1 juli 1998 får anordna resursarbeten (avsnitt 5.4.8), 18. att riksdagen godkänner att möjligheten att ansöka om generationsväxling förlängs till och med den 31 december 1998 för personer som fyller 63 år senast den 31 augusti 1998 (avsnitt 5.4.8), 19. att riksdagen bemyndigar regeringen att budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda ramanslaget B 5 Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet besluta om en högsta ram för åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter under perioden 1999-2003 som uppgår till högst 420 000 000 kr (avsnitt 5.4.9), 20. att riksdagen godkänner en ändrad åldersgräns i vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder (avsnitt 5.4.9), 21. att riksdagen godkänner att försöksverksamhet med särskilt introduktions- och uppföljningsstöd för svårt funktionshindrade personer, SIUS, blir permanent från och med den 1 juli 1998 (avsnitt 5.4.9), 22. att riksdagen godkänner att särskilt utbildningsbidrag till arbetslösa under perioden 1 juli 1998 till 30 juni 1999 får lämnas för ett andra utbildningsår samt att särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa får lämnas för två års studier på gymnasial nivå (avsnitt 5.4.10), 23. att riksdagen bemyndigar regeringen, eller den myndighet som regeringen beslutar, att under budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda ramanslaget D 18 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning fatta beslut om anskaffningar som innebär utgifter inklusive tidigare åtaganden på 47 000 000 kr för år 1999, 26 000 000 kr för år 2000, 24 000 000 kr för år 2001, 18 000 000 kr för år 2002 och 18 000 000 kr för år 2003 (avsnitt 5.4.11), 24. att riksdagen bemyndigar regeringen att efterge statens fordringar på stiftelsen Sätra Brunn om 12 513 000 kr med högst detta belopp (avsnitt 5.4.11), 25. att riksdagen godkänner regeringens förslag om en satsning på radio och TV i allmänhetens tjänst i enlighet med de riktlinjer som redovisas samt att Sveriges Television AB för budgetåret 1998 tilldelas 37 500 000 kr ur rundradiokontot för särskilt kvalificerad programproduktion (avsnitt 5.4.12), 26. att riksdagen godkänner att Statens geotekniska institut (SGI) blir medlem i en ekonomisk förening för utveckling av programsystemet AutoGRAF (avsnitt 5.4.13), 27. att riksdagen bemyndigar regeringen att budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling uppförda ramanslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder fatta beslut om åtaganden som innebär sammanlagda utgifter inklusive tidigare åtaganden om högst 1 000 000 000 kr under åren 1999, 2000 och 2001 (avsnitt 5.4.15), 28. att riksdagen bemyndigar regeringen att budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget A 4 Investeringar och skötsel för naturvård fatta beslut om förvärv av eller intrångsersättningar i värdefulla naturområden som innebär utgifter inklusive tidigare åtaganden på sammanlagt högst 120 000 000 kr (avsnitt 5.4.15), 29. att riksdagen bemyndigar regeringen att budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget B 4 Energiforskning fatta beslut om stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som innebär utgifter inklusive tidigare åtaganden på högst 240 000 000 kr för år 1999, 190 000 000 kr för år 2000, 160 000 000 kr för år 2001, 130 000 000 kr för år 2002, 90 000 000 kr för år 2003 och 60 000 000 kr för år 2004 (avsnitt 5.4.16), 30. att riksdagen godkänner att Energiteknikfonden avvecklas, fondens behållning tillförs statsbudgeten och dess utestående åtaganden förs över till Statens energimyndighet (avsnitt 5.4.16), 31. att riksdagen bemyndigar regeringen att budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 21 Energi föreslagna ramanslaget B 10 Energiteknikstöd fatta beslut om stöd till ny energiteknik som innebär utgifter inklusive tidigare åtaganden på högst 100 000 000 kr för år 1999, 80 000 000 kr för år 2000, 65 000 000 kr för år 2001, 50 000 000 kr för år 2002, 40 000 000 kr för år 2003 och 25 000 000 kr för år 2004, (avsnitt 5.4.16) 32. att riksdagen bemyndigar regeringen med anledning av avvecklingen av Barsebäck 1 att, som underlag för slutlig fastställelse i domstol, träffa och genomföra för staten bindande avtal med Sydkraft AB och med eventuella andra parter som kan erfordras i samband med en överenskommelse om ersättning i form av pengar eller egendom som staten direkt eller indirekt förfogar över (avsnitt 5.4.16), 33. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1998 enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten besluta att det under utgiftsområde 21 Energi föreslagna ramanslaget B 11 Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket får överskridas om ett riksdagsbeslut om ökning av anslagsbeloppet inte hinner inväntas (avsnitt 5.4.16), 34. att riksdagen godkänner att Clearingfonden och Energiforskningsfonden avvecklas och att behållningen tillförs satsbudgeten (avsnitt 5.4.16), 35. att riksdagen godkänner regeringens förslag att aktierna i SweRoad AB skall ägas av staten och förvaltas av Vägverket samt att Väginvests verksamhet skall omfatta skilda former av projektfinansiering av infrastrukturanläggningar, ägande och förvaltning av aktier, andelar och andra rättigheter i bolag samt att Väginvests verksamhet skall bedrivas inom vägsektorn och banhållningsområdet (avsnitt 5.4.17), 36. att riksdagen bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret utställa kapitaltäckningsgarantier till skydd för Botniabanan AB:s egna kapital samt att garantera Botniabanan AB:s förpliktelser gentemot långivare, rättighetsinnehavare och fordringsägare, inom en ram som exklusive mervärdesskatt uppgår till 1 495 000 000 kr, varav 195 000 000 kr avser finansiella kostnader (avsnitt 5.4.17), 37. att riksdagen godkänner att det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar får användas för lån till Botniabanan AB:s verksamhet inom en ram om 50 000 000 kr (avsnitt 5.4.17), 38. att riksdagen bemyndigar regeringen att använda det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar för att ersätta Mälarbanans Intressenter AB (MIAB) med 34 500 000 kr för vissa kostnader som MIAB haft för garantiåtaganden gentemot staten (avsnitt 5.4.17), 39. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om statens ekonomiska förpliktelser enligt den nya Göteborgsöverenskommelsen och om finansiering av dessa (avsnitt 5.4.17), 40. att riksdagen bemyndigar regeringen att dels låta Riksgäldskontoret inom ramen för Göteborgsöverenskommelsen begränsa tidigare givna garantibemyndiganden till 2 200 000 000 kr beräknat i 1998 års prisnivå, dels låta Riksgäldskontoret inom ramen för Göteborgsöverenskommelsen teckna statlig borgen för ytterligare 1 500 000 000 kr för lånefinansiering av den statliga andelen (avsnitt 5.4.17), 41. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar avseende Statens Haverikommissions förvaltningskostnader (avsnitt 5.4.17), 42. att riksdagen godkänner att Sjöfartsverket får täcka de kostnader som uppkommit med anledning av grundstötningen av en f.d. trålare hösten 1994 (avsnitt 5.4.17), 43. att riksdagen bemyndigar regeringen att utöka Luftfartsverkets totala låneram för budgetåret 1998 till 5 500 000 000 kr samt godkänner vad regeringen i övrigt förordar rörade Luftfartsverkets finansiella befogenheter (avsnitt 5.4.17), 44. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 1998 låta SJ få rätt att teckna borgensförbindelser till förmån för bolag inom SJ-koncernen inom en total ram på 1 900 000 000 kr (avsnitt 5.4.17), 45. att riksdagen bemyndigar regeringen att tillgodose Statens jordbruksverks behov av rörelsekapital för EU-verksamhet intill ett sammanlagt belopp om 5 500 000 000 kr på myndighetens särskilda räntekonto i Riksgäldskontoret (avsnitt 5.4.18), 46. att riksdagen bemyndigar regeringen att fatta beslut om utestående ekonomiska förpliktelser under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar vid utgången av år 1998 enligt följande: B 8 Strukturstöd inom livsmedelssektorn 55 000 000 kr, B 9 Från EG-budgeten finansierat strukturstöd 89 000 000 kr, B 12 Kompletterande åtgärder inom jordbruket 3 200 000 000 kr, B 13 Från EG-budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket 3 100 000 000 kr (avsnitt 5.4.18), 47. att riksdagen bemyndigar regeringen att låta Exportkreditnämnden få erbjuda upp till 100 % täckning i exportkreditgarantier samt att låta Exportkreditnämnden få lämna rembursgarantier med mer än 12 månaders kredittid och 18 månaders risktid samt att få försäkra remburser med s.k. ensidig bekräftelse (avsnitt 5.4.19), 48. att riksdagen godkänner att det under fjortonde huvudtiteln för budgetåret 1995/96 uppförda reservationsanslaget A 8 Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning får användas för att bekosta Miljöteknikdelegationen med ett belopp uppgående till 20 000 000 kr (avsnitt 5.4.19), 49. att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i efterföljande tabell, 60. att riksdagen godkänner regeringens förslag om finansiering m.m. av det statliga bolag som enligt förslag i proposition 1997/98:119 skall kunna bildas för att äga och förvalta bostadsföretag och fastigheter som övertas från kommuner (avsnitt 7.6.4),
Specifikation av förslag om reviderade ramar för utgiftsområden samt reviderade och nya anslag för budgetåret 1998 Belopp i 1 000-tal kronor -------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------- | |Utgiftsområde ||Belopp |Regeringens|förslag| | | ||enl. | | | -------------------------------------------------------------- | |Anslag ||statsbudget|Förändring|Ny ram| | | ||1998 |av ram/ |/Ny | | | || |anslag |anslagsnivå| -------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------- |1 |Rikets styrelse ||3 976 700| ±0 |3 976 700| -------------------------------------------------------------- | C 3 |Allmänna val, ramanslag ||205 000 |+12 400 |217 400| -------------------------------------------------------------- | C 4 |Stöd till politiska ||145 200 |-12 400 |132 800| | |partier, ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | E 2 |Presstöd, ramanslag ||531 579 |+12 000 |543 579| -------------------------------------------------------------- | E 3 |Stöd till radio- och || | | | | |kassettidningar, ||127 300 |-12 000 |115 300| | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------- |2 |Samhällsekonomi och ||2 062 814|-21 400|2 041 414| | |finansförvaltning || | | | -------------------------------------------------------------- | A 2 |Riksrevisionsverket, ||176 625 |-27 400 |149 225| | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- |A 8 |Riksgäldskontoret: || | | | | |Förvaltningskostnader, ||82 644 |+1 125 |83 769| | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | A 9 |Riksgäldskontoret: || | | | | |Kostnader för upplåning och ||769 000 |-1 400 |767 600| | |låneförvaltning, ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | A |Bokföringsnämnden, || 5 394 | +800 | 6 194| |16 |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | A |Bidrag till Stiftelsen för || | | | |17 |utvecklande av god || 800 | -800 | 0| | |redovisningssed, obetecknat || | | | | |anslag || | | | -------------------------------------------------------------- | A |Ekonomistyrningsverket, || nytt |+26 275 |26 275| |21 |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | B 1 |Åtgärder för att stärka det || | | | | |finansiella ||55 000 |-15 871 |39 129| | |systemet, ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | B 2 |Avgift för || | | | | |Stadshypotekskassans ||134 700 |-20 000 |114 700| | |grundfond, ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | B 3 |Bidrag till kapitalet i || | | | | |Europeiska || nytt |+15 871 |15 871| | |investeringsbanken, || | | | | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------- |3 |Skatteförvaltning och ||5 662 254|+10 000|5 672 254| | |uppbörd || | | | -------------------------------------------------------------- | A 1 |Riksskatteverket, ramanslag ||356 304 |-4 000 |352 304| -------------------------------------------------------------- | A 3 |Tullverket, ramanslag ||1 036 369|+14 000|1 050 369| -------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------- |4 |Rättsväsendet ||21 034 170|-4 300|21 029 870| -------------------------------------------------------------- | D 1 |Kriminalvården, ramanslag ||3 376 390|-4 300 |3 372 090| --------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------- | |Utgiftsområde ||Belopp |Regeringens|förslag| | | ||enl. | | | -------------------------------------------------------------- | |Anslag ||statsbudget|Förändring|Ny ram| | | ||1998 |av ram |/Ny | | | || |/ |anslagsnivå| | | || |anslag | | -------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------- |5 |Utrikesförvaltning och || | | | | |internationell ||2 811 310| ±0 |2 811 310| | |samverkan || | | | -------------------------------------------------------------- | A 1 |Utrikesförvaltningen, ||1 757 629| -100 |1 757 529| | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | A 2 |Nordiskt samarbete, || 1 452 | +100 | 1 552| | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | D 1 |Utredningar och andra || | | | | |insatser på det utrikes- || 2 259 | -500 | 1 759| | |politiska området, || | | | | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | D 4 |Forskning till stöd för || | | | | |nedrustning och inter- ||10 262 | +500 |10 762| | |nationell säkerhet, || | | | | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------- |6 |Totalförsvar ||41 243 865|+100 000|41 343 865| -------------------------------------------------------------- | A 2 |Fredsfrämjande ||384 419 |+150 000|534 419| | |truppinsatser, ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | B 2 |Funktionen Försörjning med || | | | | |industrivaror, ramanslag ||140 974 |-25 000 |115 974| -------------------------------------------------------------- | B 3 |Funktionen Befolkningsskydd || | | | | |och räddningstjänst, ||1 182 554|-28 700|1 153 854| | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | B 9 |Funktionen Transporter, ||190 500 |+3 700 |194 200| | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------- |9 |Hälsovård, sjukvård och ||22 499 516|+254 300|22 753 816| | |social omsorg || | | | -------------------------------------------------------------- | B |Bidrag till äldrebostäder || | | | |10 |m.m., || nytt |+250 000|250 000| | |reservationsanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | C 5 |Statens ||503 986 |+4 300 |508 286| | |institutionsstyrelse, || | | | | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- |13 |Ekonomisk trygghet vid ||42 723 356| - |38 485 022| | |arbetslöshet || |4 238 334| | -------------------------------------------------------------- | A 1 |Bidrag till || | | | | |arbetslöshetsersättning, ||40 681 334| - |36 443 000| | |ramanslag || |4 238 334| | -------------------------------------------------------------- |14 |Arbetsmarknad och arbetsliv ||47 541 952|+706 000|48 247 952| -------------------------------------------------------------- | A 2 |Arbetsmarknadspolitiska || | | | | |åtgärder, ||21 043 793|+606 000|21 649 793| | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | B 1 |Arbetarskyddsverket, ||365 196 | +147 |365 343| | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | B 6 |Bidrag till Samhall AB, ||4 356 419|+100 000|4 456 419| | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | B |Bidrag till Stiftelsen || | | | |11 |Utbildning Nordkalotten, || 4 147 | -147 | 4 000| | |obetecknat anslag || | | | -------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------- |15 |Studiestöd ||21 333 755|-60 000|21 273 755| -------------------------------------------------------------- | A 3 |Vuxenstudiestöd m.m., ||8 624 280|-27 500|8 596 780| | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | A 7 |Särskilt vuxenstudiestöd || | | | | |till studerande vid vissa || | | | | |naturvetenskapliga och ||491 371 |-32 500 |458 871| | |tekniska utbildningar, || | | | | |ramanslag || | | | --------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------- | |Utgiftsområde ||Belopp |Regeringens|förslag| | | ||enl. | | | -------------------------------------------------------------- | |Anslag ||statsbudget|Förändring|Ny ram| | | ||1998 |av ram |/Ny | | | || |/ |anslagsnivå| | | || |anslag | | -------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------- |16 |Utbildning och ||27 050 554|+60 000|27 110 554| | |universitetsforskning || | | | -------------------------------------------------------------- | C 3 |Centrala ||253 924 |+60 000 |313 924| | |studiestödsnämnden, || | | | | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------- |17 |Kultur, medier, trossamfund ||7 334 967| ±0 |7 334 967| | |och fritid || | | | -------------------------------------------------------------- | A 1 |Statens kulturråd, ||26 920 | +500 |27 420| | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | A 2 |Bidrag till allmän || | | | | |kulturverksamhet, || | | | | |utveckling samt ||125 075 | +500 |125 575| | |internationellt || | | | | |kulturutbyte och samarbete, || | | | | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | D 2 |Konstnärlig gestaltning av || | | | | |den gemensamma miljön, ||42 938 |-1 000 |41 938| | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------- |18 |Samhällsplanering, || | | | | |bostadsförsörjning och ||22 825 533|+76 850|22 902 383| | |byggande || | | | -------------------------------------------------------------- |A 11 |Bonusränta för || | | | | |ungdomsbosparande, || 3 000 |+1 400 | 4 400| | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- |A 12 |Investeringsbidrag för || | | | | |anordnande av bostäder för || nytt |+75 000 |75 000| | |studenter m.fl., ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | C 1 |Länsstyrelserna m.m., ||1 646 031| +450 |1 646 481| | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------- |20 |Allmän miljö- och naturvård ||1 178 052|+36 750|1 214 802| -------------------------------------------------------------- | A 1 |Statens naturvårdsverk, ||268 104 |+1 750 |269 854| | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | A 2 |Miljöövervakning m.m., ||85 452 |+15 000 |100 452| | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | A 4 |Investeringar och skötsel || | | | | |för naturvård, ramanslag ||291 473 |+20 000 |311 473| -------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------- |21 |Energi ||1 583 041|+428 150|2 011 191| -------------------------------------------------------------- | A 1 |Statens energimyndighet: || | | | | |Förvaltningskostnader, ||138 041 |+7 150 |145 191| | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | B 5 |Bidrag till || | | | | |Energiteknikfonden, ||90 000 |-90 000 | 0| | |obetecknat anslag || | | | -------------------------------------------------------------- | B |Energiteknikstöd, ramanslag || nytt |+510 000|510 000| |10 | || | | | -------------------------------------------------------------- | B |Ersättning för avveckling || | | | |11 |av en reaktor i Barsebäcks- || nytt |+1 000 | 1 000| | |verket, ramanslag || | | | --------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------- | |Utgiftsområde ||Belopp |Regeringens|förslag| | | ||enl. | | | -------------------------------------------------------------- | |Anslag ||statsbudget|Förändring|Ny ram| | | ||1998 |av ram |/Ny | | | || |/ |anslagsnivå| | | || |anslag | | -------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------- |22 |Kommunikationer ||24 100 564|-2 200|24 098 364| -------------------------------------------------------------- | A 1 |Vägverket: Administration, ||1 209 781|-63 000|1 146 781| | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | A 2 |Väghållning och ||11 835 873|+21 300|11 857 173| | |statsbidrag, ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | A 4 |Investeringar samt drift || | | | | |och underhåll av statliga ||7 490 404|-72 200| 418 204| | |järnvägar, ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | B 4 |Bidrag till sjöfarten, ||400 000 |+110 000|510 000| | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | B 6 |Utredningsarbete med || | | | | |anledning av M/S Estonias || nytt |+1 700 | 1 700| | |förlisning, obetecknat || | | | | |anslag || | | | -------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------- |23 |Jord- och skogsbruk, fiske || | | | | |med anslutande näringar ||13 725 623| ±0 |13 725 623| -------------------------------------------------------------- | D 1 |Främjande av rennäringen ||61 700 |-5 700 |56 000| | |m.m., ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | E 3 |Djurhälsovård och || | | | | |djurskyddsfrämjande ||18 792 |+3 700 |22 492| | |åtgärder, ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | E 5 |Bekämpande av smittsamma || | | | | |husdjurssjukdomar, ||89 500 |+2 000 |91 500| | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------- |24 |Näringsliv ||2 698 330|+19 850|2 718 180| -------------------------------------------------------------- | A 1 |Närings- och || | | | | |teknikutvecklingsverket: ||208 355 |-7 150 |201 205| | |Förvaltningskostnader, || | | | | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | E 3 |Exportkreditnämnden, ||50 000 |-2 600 |47 400| | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | E 4 |AB Svensk Exportkredits || | | | | |statsstödda || 9 063 |+2 600 |11 663| | |exportkreditgivning, || | | | | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | E 6 |Världsutställningen i || | | | | |Hannover år 2000, || nytt |+27 000 |27 000| | |reservationsanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | F 1 |Marknadsdomstolen, || 4 686 |-1 000 | 3 686| | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | F 2 |Konsumentverket, ramanslag ||67 876 |+1 000 |68 876| -------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------- |25 |Allmänna bidrag till ||93 048 700|+4 270 000|97 318 700| | |kommuner || | | | -------------------------------------------------------------- | A 1 |Generellt statsbidrag till || | | | | |kommuner och landsting, ||71 326 400|+3 585 000|74 911 400| | |ramanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | A 2 |Bidrag till särskilda || | | | | |insatser i vissa kommuner ||736 600 |+400 000|1 136 600| | |och landsting, || | | | | |reservationsanslag || | | | -------------------------------------------------------------- | A 3 |Statligt utjämningsbidrag || | | | | |till kommuner och ||20 985 000|+285 000|21 270 000| | |landsting, obetecknat || | | | | |anslag || | | | -------------------------------------------------------------- | |Summa anslagsförändringar || | | | | |på tilläggsbudget || |+1 635 666| | -------------------------------------------------------------- --------------------------------------------------------------
Motionerna
1997/98:Fi17 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 9. att riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande och nytt anslag B 11 med anledning av avvecklingen av Barsebäck 1 i enlighet med vad som anförts i motionen, 1997/98:Fi18 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 26. att riksdagen avslår regeringens förslag i tilläggsbudgeten till nytt reservationsanslag för B 10 Bidrag till äldrebostäder, i enlighet med vad som anförts i motionen, 27. att riksdagen avslår den föreslagna fördelningen i tilläggsbudgeten av den utökade utgiftsramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Fi19 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 11. att riksdagen avslår regeringens förslag att möjligheten att ansöka om generationsväxling förlängs t.o.m. den 31 december 1998 för personer som fyller 63 år senast den 31 augusti 1998, 12. att riksdagen - med avslag på regeringens förslag om en satsning på radio och TV i allmänhetens tjänst i enlighet med de riktlinjer som regeringen redovisar - som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsningar på radio och TV, 13. att riksdagen avslår regeringens förslag att Sveriges Television AB för budgetåret 1998 tilldelas 37 500 000 kr ur rundradiokontot för särskilt kvalificerad programproduktion, 14. att riksdagen avslår regeringens begäran om bemyndigande att under budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling uppförda ramanslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder fatta beslut om åtaganden som innebär sammanlagda utgifter inklusive tidigare åtaganden om högst 1 000 000 000 kr under åren 1999, 2000 och 2001, 15. att riksdagen avslår förslaget att bemyndiga regeringen med anledning av förtidsavvecklingen av Barsebäck 1 att, som underlag för slutlig fastställelse i domstol, träffa och genomföra för staten bindande avtal med Sydkraft AB och med eventuella andra parter som kan erfordras i samband med en överenskommelse om ersättning i form av pengar eller egendom som staten direkt eller indirekt förfogar över, 16. att riksdagen avslår förslaget att bemyndiga regeringen att under budgetåret 1998 enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten besluta att det under utgiftsområde 21 Energi föreslagna ramanslaget B 11 Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket får överskridas om ett riksdagsbeslut om ökning av anslagsbeloppet inte hinner inväntas, 17. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts om att "öronmärka" det extra statsbidraget till kommuner och landsting för budgetåret 1998, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att expeditionsavgiften inom CSN:s återbetalningsverksamhet inte skall höjas, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ändamålet för det statliga investeringsbidraget för anordnandet av studentbostäder inte skall vidgas, 20. att riksdagen bemyndigar regeringen att budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget A 4 Investeringar och skötsel för naturvård fatta beslut om förvärv av eller intrångsersättningar i värdefulla naturområden som innebär utgifter - inklusive tidigare åtaganden - på sammanlagt högst 220 000 000 kr, 21. att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag i förhållande till regeringens förslag i enlighet med specifikation i tabell B, 22. att riksdagen - på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 - hos regeringen begär förslag till höjda anslag i enlighet med vad som ovan anförts och som framgår av tabell B, 26. att riksdagen avslår regeringens förslag om finansiering m.m. av det statliga bolag som skall kunna bildas för att äga och förvalta bostadsföretag och fastigheter som övertas från kommuner. 1997/98:Fi20 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 5. att riksdagen avslår förslaget att ge regeringen bemyndigande att för år 1998 fatta beslut om ytterligare 500 miljoner kronor för perioden 1999-2001 (avsnitt 15, utgiftsområde 19), 30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resursarbeten under 1999, 31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förordningen om generationsväxling, 32. att riksdagen avslår regeringens förslag till besparing då det gäller det särskilda vuxenstudiestödet vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar (avsnitt 15 utgiftsområde 15), 33. att riksdagen - på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 - hos regeringen begär förslag om höjt anslag med 40 000 000 kr för år 1998 till timersättning för studerande i svenskundervisning för invandrare (avsnitt 15 utgiftsområde 15), 34. att riksdagen beslutar om sådan ändring i kommunalskattelagen (1928:370) att timersättning vid svenskundervisning för invandrare (sfi) räknas som skattepliktig intäkt av tjänst, 35. att riksdagen beslutar att anslå 50 000 000 kr till anslaget Centrala studiestödsnämnden för 1998 (avsnitt 15 utgiftsområde 16), 36. att riksdagen avslår regeringens förslag till minskning av anslaget Konstnärlig gestaltning och i stället - på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 - hos regeringen begär förslag om höjt anslag med 1 000 000 kr för 1998 (avsnitt 15 utgiftsområde 17), 37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avtalet med Fastighetsverket (avsnitt 15 utgiftsområde 17), 38. att riksdagen - på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 - hos regeringen begär förslag om höjt anslag med 50 000 000 kr till folkbildningen för år 1998 (avsnitt 15 utgiftsområde 17), 39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelning av medel i kunskapslyftet till folkhögskolorna (avsnitt 15 utgiftsområde 17), 40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den regionala fördelningen av medel (avsnitt 15 utgiftsområde 19), 41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl., 42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöstyrande avgifter i trafiken i större städer (avsnitt 15 utgiftsområde 22), 43. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av anslagen Djurhälsovård och djurskyddsåtgärder och Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (avsnitt 15 utgiftsområde 23). 1997/98:Fi21 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 44. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att resursarbeten inte får beviljas under år 1999 (utg.omr. 13). 1997/98:Fi22 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas 9. att riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande att utan ytterligare riksdagsbeslut träffa avtal med Sydkraft AB, 10. att riksdagen avslår regeringens förslag om inrättande av nytt ramanslag B 11 Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket. 1997/98:Fi26 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas 6. att riksdagen avslår regeringens förslag att höja expeditionsavgiften inom CSN:s återbetalningsverksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen. 7. att riksdagen avslår regeringens förslag avseende s.k. sommarverksamhet inom ramen för kunskapslyftet i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Fi27 av Mikael Odenberg m.fl. (m, fp, kd) vari yrkas 1. att riksdagen avslår förslaget att under utgiftsområde 21 Energi anvisa nytt ramanslag B 11 Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket, 2. att riksdagen avslår förslaget om bemyndigande för regeringen att träffa och genomföra för staten bindande avtal med Sydkraft AB och med eventuella andra parter, 3. att riksdagen avslår förslaget om bemyndigande för regeringen att överskrida ramanslaget B 11 under utgiftsområde 21. 1997/98:Fi29 av Carl-Johan Wilson m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag om särskilda så kallade kvalitetspengar till Sveriges Television, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen skall återkomma med förslag enligt utredningen Bidrag till fri svensk TV-produktion SOU 1997:172. 1997/98:Fi30 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag till finansieringsmodell avseende Botniabanan i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Fi31 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag att öka anslaget till Statens kulturråd i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett världskulturmuseum i Göteborg, 3. att riksdagen avslår regeringens förslag om ökad medelstilldelning till Sveriges Television AB i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Fi32 av Rune Evensson och Bengt-Ola Ryttar (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om generationsväxling. 1997/98:Fi37 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag att anslå 75 000 000 kr år 1998 under utgiftsområde 18 anslag A 12 i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Fi39 av Inger Segelström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det särskilda utbildningsbidraget. 1997/98:Fi40 av Förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag att tillföra anslag E 2 Presstöd 12 000 000 kr för år 1998. 1997/98:Fi44 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om generationsväxling. 1997/98:Fi45 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag till utökat bidrag för sociala avgifter i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen avslår regeringens förslag till förändringar av SweRoad AB och Väginvest i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen avslår regeringens förslag till finansiering av Botniabanan i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Göteborgsöverenskommelsen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Statens järnvägar. 1997/98:Fi46 av Karin Falkmer m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen under anslaget F 2 inom utgiftsområde 24 anvisar ett i förhållande till regeringen minskat anslag med 1 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen under anslaget C 2 inom utgiftsområde 24 anvisar ett i förhållande till regeringen ökat anslag med 1 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen under anslaget A 1 inom utgiftsområde 24 anvisar ett i förhållande till regeringen ökat anslag med 7 150 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen under anslaget A 1 inom utgiftsomåde 21 anvisar ett i förhållande till regeringen minskat anslag med 7 150 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Fi49 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag att överföra 4 300 000 kr från utgiftsområde 4 anslag D 1 Kriminalvården till utgiftsområde 9 anslag C 5 Statens institutionsstyrelse. 1997/98:Fi51 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen - på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 - hos regeringen begär förslag om höjt anslag med 100 miljoner kronor till en kommission med uppgift att underlätta och samordna dataomställningen vid millenieskiftet i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av anslaget. 1997/98:Fi52 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till höjning av det generella statsbidraget till kommuner och landsting år 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Fi54 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att arbetslösa som anvisas resursarbete får ersättas med högst 90 % av avtalsenlig lön i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen avslår regeringens förslag om att arbetsgivare som anordnar resursarbete ersätts med en schablonmässigt beräknad månadsersättning som regleras vid anvisningstidens slut i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen avslår regeringens förslag om att privata vårdhem och andra som upphandlats på entreprenad för en längre period av en kommun liksom stiftelser och friskolor fr.o.m. den 1 juli 1998 får anordna resursarbeten i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen avslår regeringens förslag om att möjligheten att ansöka om generationsväxling förlängs t.o.m. den 31 december 1998 för personer som fyllt 63 år senast den 31 augusti 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Interpraktikstipendier, 6. att riksdagen avslår regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda ramanslaget B 5 Forskning och utveckling besluta om en högsta ram för åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter under perioden 1999-2003 som uppgår till högst 420 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 7. att riksdagen avslår regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling uppförda ramanslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder fatta beslut om åtaganden som innebär sammanlagda utgifter inklusive tidigare åtaganden om högst 1 000 000 000 kr under åren 1999, 2000 och 2001 i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Fi56 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att arbetslösa som anvisas resursarbete får ersättas med högst 90 % av avtalsenlig lön, 2. att riksdagen avslår regeringens förslag om att arbetsgivare som anordnar resursarbete ersätts med en schablonmässigt beräknad månadsersättning som regleras vid anvisningstidens slut, 3. att riksdagen avslår regeringens förslag om att privata vårdhem och andra som upphandlats på entreprenad för en längre period av en kommun liksom stiftelser och friskolor fr.o.m. den 1 juli 1998 får anordna resursarbeten, 4. att riksdagen avslår regeringens förslag om att möjligheten att ansöka om generationsväxling förlängs t.o.m. den 31 december 1998 för personer som fyller 63 år senast den 31 augusti 1998, 5. att riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande för regeringen att budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda ramanslaget B 5 Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet besluta om en högsta ram för åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter under perioden 1999-2003 som uppgår till högst 420 000 000 kr, 6. att riksdagen beslutar att anslaget C 3 Centrala studiestödsnämnden inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökas med 120 000 000 kr i stället för som av regeringen föreslagna 60 000 000 kr att finansieras i enlighet med tabell 1, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade expeditionsavgifter inom CSN (utgiftsområde 16), 8. att riksdagen hos regeringen begär en analys av uppkommet överskott på anslaget D 2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anfört som ökad mångfald för kvalificerad programproduktion (utgiftsområde 17), 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om framtida finansiering av Världskulturmuseet (utgiftsområde 17), 11. att riksdagen avslår regeringens förslag om ett bemyndigande för regeringen att budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling uppförda ramanslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder fatta beslut om åtaganden som innebär sammanlagda utgifter inklusive tidigare åtaganden om högst 1 000 000 000 kr under åren 1999, 2000 och 2001, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen vid behov av ytterligare medel år 1998 för skydd av naturskogar skall återkomma till riksdagen med förslag till finansiering (utgiftsområde 20), 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen på det nya anslaget B 10 Energiteknikstöd under utgiftsområde 20 Energi, 14. att riksdagen avslår regeringens förslag om att utöka Luftfartsverkets totala låneram för budgetåret 1998 till 5 500 000 000 kr, 15. att riksdagen avslår regeringens förslag om att låta Exportkreditnämnden få erbjuda upp till 100 % täckning i exportkreditgarantier, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av det statliga stödet till ett svenskt deltagande i världsutställningen i Hannover, 17. att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i tabell 1.
Utskottet
Inledning Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen på tilläggsbudget göra ny beräkning av statsinkomster samt ändra anslag och anvisa nya anslag. Om behov uppkommer avses regeringen i den nya budgetprocessen redovisa förslag till tilläggsbudget vid två tillfällen per år, i den ekonomiska vårpropositionen och i budgetpropositionen. Utskottet inleder med att behandla uppföljningen av budgetåren 1997 och 1998. Därefter redovisas förslagen på tilläggsbudget utgiftsområdesvis. I det avslutande avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget redovisar utskottet konsekvenserna av sina ställningstaganden för anslag och utgiftsramar för år 1998. Utskottet tar i en hemställanspunkt ställning till förslagen i propositionen och motionerna om ändringar av anslag och ramar (hemställan moment 39).
Uppföljningen av budgetåren 1997 och 1998 Den nya budgetprocessen innebär skärpta krav på uppföljning och redovisning av statsbudgetens inkomster och utgifter. Regeringen skall enligt budgetlagen noggrant följa hur statens inkomster, utgifter och upplåning utvecklas. Senast fyra månader efter budgetåret skall regeringen för riksdagen redovisa statsbudgetens preliminära utfall. Regeringen skall förklara väsentliga skillnader mellan budgeterade belopp och det preliminära utfallet (37 § budgetlagen).
Uppföljningen av budgetåret 1997 Regeringen redovisar nu i vårpropositionen (avsnitt 5.2) för första gången i den nya budgetprocessen föregående budgetårs preliminära utfall.
Tabell 1. Sammandrag av regeringens redovisning av statsbudgetens preliminära utfall år 1997
Miljarder kronor --------------------------------------------- | |Statsbudget,| | Differens| | | inkl. |Utfall | utfall-| | |tilläggsbudget| |budgeterat| --------------------------------------------- |Inkomster | 623,4 | 648,9 | +25,5| --------------------------------------------- |Utgifter | 689,5 | 655,1 | -34,4| |1 | | | | --------------------------------------------- |Lånebehov | -66,1 | -6,2 | +59,8| ---------------------------------------------
1 Samtliga utgiftsområden, Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m. och förbrukning av anslagsbehållningar. Beloppen är avrundade i propositionen och summerar därmed inte. Bland avvikelserna på inkomstsidan kan noteras att för fysiska personers inkomstskatt blev utfallet drygt 4 miljarder kronor högre än budgeterat. Högre skatter avseende 1996 års inkomster, framför allt skatt på realisationsvinster, medförde höga fyllnadsinbetalningar i början av år 1997. På inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt blev utfallet drygt 12 miljarder kronor högre än beräknat. Utfallet förklaras i huvudsak av högre bolagsvinster 1996 än beräknat, med stora fyllnadsinbetalningar som följd. Utfallet för mervärdesskatten blev 5,4 miljarder kronor högre än budgeterat. Däremot blev utfallet för energiskatterna nära 6 miljarder kronor lägre än beräknat, vilket främst beror på en lägre konsumtion av bensin och oljeprodukter till följd av en mild vinter. I statsbudgeten beräknades inte några inkomster från försåld egendom. Under 1997 såldes emellertid aktier i Stadshypotek AB och i Nordbanken för sammanlagt nära 16 miljarder kronor. Beträffande utgifterna kan konstateras att på 16 utgiftsområden underskreds utgiftsområdesramen med sammanlagt 25,1 miljarder kronor. På åtta utgiftsområden överskreds ramen med sammanlagt 2,2 miljarder kronor. Resterande tre utgiftsområden avvek mindre än 50 miljoner kronor från budgeterade belopp. På sju av de utgiftsområden där ramarna överskreds uppgick överskridandena till högst 0,3 miljarder kronor. På utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppgick dock utgifterna till 12,1 miljarder kronor jämfört med en ram på 11,0 miljarder kronor. Detta förklaras av att ingående reservationer använts för biståndsverksamheten. Utrikesutskottet tar i sitt yttrande (UU3y) upp frågan om reservationer i biståndet. Utrikesutskottet anför bland annat att målet inte är att uppnå så höga utbetalningar som möjligt. Biståndet behövs bäst där det är svårast att genomföra, vilket är en viktig orsak till reservationerna. Sammanfattningsvis blev inkomsterna drygt 25 miljarder kronor högre än beräknat, medan utgifterna blev drygt 34 miljarder kronor lägre än vad som anvisats. Utfallet blev således nära 60 miljarder kronor bättre än budgeterat. Lånebehovet blev drygt 6 miljarder kronor. Det framgår dock av propositionen (diagram 4.4, s. 95) att det underliggande underskottet, dvs. underskottet rensat från engångsåtgärder och tekniska omläggningar för år 1997 alltjämt var ca 44 miljarder kronor. I propositionen redovisas att ingående anslagsbehållningar år 1998 preliminärt uppgår till nära 50 miljarder kronor. Av detta utgör anslagssparandet på förvaltningsanslagen drygt 13 miljarder kronor. Enligt gällande bestämmelser får myndigheterna disponera anslagssparandet om inte regeringen beslutar annat. Regeringen har för avsikt att strama upp reglerna så att anslagssparande som överstiger tre procent av anslaget får disponeras först efter beslut av regeringen. Prövningen skall ske samlat i samband med budgetarbetet. Förändringen syftar till att få en bättre finansiell styrning av myndigheterna. Utskottet välkomnar för sin del åtgärder som gör den finansiella styrningen mer ändamålsenlig.
Takbegränsade utgifter Det statliga utgiftstaket omfattar samtliga utgiftsområden utom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Till de takbegränsade utgifterna hör även utgifterna inom socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten samt förändringen av anslagsbehållningar. Som framgår av tabell 5.4 i propositionen beräknades i statsbudgeten de takbegränsade utgifterna år 1997 till drygt 712 miljarder kronor, vilket lämnade en marginal till utgiftstaket på 10,5 miljarder kronor. Både utgifterna för utgiftsområdena och för socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten blev lägre än beräknat. De takbegränsade utgifterna understiger sammantaget den ursprungliga beräkningen med 13,6 miljarder kronor. Marginalen till utgiftstaket uppgick således preliminärt till drygt 24 miljarder kronor.
Tabell 2. Regeringens redovisning av takbegränsade utgifter år 1997
Miljarder kronor ------------------------------------------------- | |Statsbudget|Utfall|Differens| ------------------------------------------------- |Summa utgiftsområden, | | | | |exkl. stats- | 574,5 |569,2 | -5,3| |skuldsräntor | | | | ------------------------------------------------- |Minskning av | 6,0 | | -6,0| |anslagsbehållningar | | | | ------------------------------------------------- |Summa | 580,5 |569,2 | -11,3| ------------------------------------------------- |Socialförsäkringssektorn| | | | |vid sidan av | 132,0 |129,7 | -2,3| |statsbudgeten | | | | ------------------------------------------------- |Summa takbegränsade | 712,5 |698,9 | -13,6| |utgifter | | | | ------------------------------------------------- |Budgeteringsmarginal | 10,5 | 24,1 | +13,6| ------------------------------------------------- |Utgiftstak | 723 | 723 | (0| -------------------------------------------------
Utgifterna höll sig således under utgiftstaket år 1997. Ramarna för utgiftsområdena överskreds som nämnts dock i åtta fall, men endast i ett fall (utgiftsområde 7 Internationellt bistånd) med mer betydande belopp. Utskottet noterar att underlag ännu inte har lämnats till riksdagen avseende utfallet på anslag. Regeringen uppger i propositionen att den avser att återkomma till riksdagen med en detaljerad redovisning av det slutliga utfallet i en skrivelse i juni 1998.
Uppföljningen av budgetåret 1998 Regeringen redovisar i vårpropositionen att sammantaget beräknas nu utgifterna under utgiftstaket år 1998 till 719,1 miljarder kronor.
Tabell 3. Regeringens redovisning av takbegränsade utgifter år 1998
Miljarder kronor ---------------------------------------------------- | |Statsbudget|Prognos|Differens| ---------------------------------------------------- |Utgifter exkl. | 583,7 | 586,7 | +3,0| |statsskuldräntor 1 | | | | ---------------------------------------------------- |Socialförsäkringssektorn| | | | |vid sidan av | 132,7 | 132,4 | -0,3| |statsbudgeten | | | | ---------------------------------------------------- |Summa takbegränsade | 716,4 | 719,1 | +2,7| |utgifter | | | | ---------------------------------------------------- |Budgeteringsmarginal | 3,6 | 0,9 | -2,7| ---------------------------------------------------- |Utgiftstak för staten | 720 | 720 | (0| ----------------------------------------------------
1 Inklusive förbrukning av anslagsbehållningar på 5 miljarder kronor. Regeringen gör bedömningen att för så gott som samtliga utgiftsområden kommer utgifterna under 1998 att rymmas inom tillgängliga medel. Det enda utgiftsområde där ramarna beräknas överskridas är utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar. Överskridandet beräknas uppgå till ca 500 miljoner kronor. Vidare redovisar regeringen att anslaget för underhållsstöd bedöms överstiga budgeterade medel med ca 1 miljard kronor. Ramen för det aktuella utgiftsområdet (12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn) överskrids dock ej eftersom flertalet av anslagen inom området har reviderats ned som följd av att det föds färre barn än beräknat. Regeringen anger att den avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen beträffande utgiftsområde 8 samt systemet för underhållsstöd. I förra årets vårproposition saknades det uppgift om hur budgeteringsmarginalen och de budgetposter som ingår i utgiftstaket påverkades av de nya beräkningarna i den då aktuella propositionen (jfr 1996/97:FiU20 s. 229-230). Utskottet välkomnar att detta i årets vårproposition är tydligt redovisat. Utskottet noterar att budgeteringsmarginalen inte är större än 0,9 miljarder kronor. Utskottet förutsätter att regeringen i enlighet med budgetlagens bestämmelser noga följer utvecklingen. Statens lånebehov år 1998 har i jämförelse med riksdagens budgetbeslut i december 1997 utvecklats enligt följande.
Tabell 4. Statens lånebehov år 1998
Miljarder kronor ------------------------------------------------------- | |Statsbudget|Vårprop. |Differens| | | | 1998 | | ------------------------------------------------------- |Inkomster | 676,1 | 686,3 | +10,2| ------------------------------------------------------- |Utgifter 1 | 692,8 | 690,1 | -2,7| ------------------------------------------------------- |Summa | -16,7 | -3,8 | -12,9| ------------------------------------------------------- |Nettoutlåning i | -1,8 | -4,9 | -3,1| |Riksgäldskontoret 2 | | | | ------------------------------------------------------- |Lånebehov | 14,9 | -1,1 | -16,0| -------------------------------------------------------
1 Samtliga utgiftsområden och förbrukning av anslagsbehållningar.
2 Negativ nettoutlåning innebär att myndigheternas m.m. inlåning i RGK överstiger upplåningen. Detta minskar statens samlade lånebehov. Staten kan enligt propositionen således amortera 1,1 miljarder kronor på statsskulden år 1998. Ökningen av inkomsterna förklaras i huvudsak av inkomster från juridiska personers inkomstskatt (+8,7 miljarder kronor jämfört med budgetpropositionen). Denna inkomstökning är enligt propositionen av tillfällig karaktär. Inkomsterna av försåld egendom anges uppgå till 22,3 miljarder kronor. I budgetpropositionen beräknades inkomsterna av försåld egendom uppgå till 15 miljarder kronor. Ökningen i vårpropositionen beror enligt uppgift från Finansdepartement på att delpensionsfonden i enlighet med tidigare riksdagsbeslut skall avskaffas och att fondens behållning skall levereras in på inkomsttitel 3312 Övriga inkomster av försåld egendom. Vidare beräknas utgifterna för statsskuldräntor, som ligger utanför utgifts- taket, bli nära 6 miljarder kronor lägre än budgeterat. Riksgäldskontorets nettoutlåning minskar, dvs. myndigheterna betalar av lån i större utsträckning än beräknat alternativt lånar mindre än beräknat. Utskottet har tidigare påpekat att utvecklingen på inkomstsidan redovisats på en mycket aggregerad nivå (1996/97:FiU20 s. 233-234, 1997/98:FiU11 s. 42). Utskottet kan nu med tillfredsställelse konstatera att uppföljningen av inkomsterna redovisas mer detaljerat än vid de tidigare uppföljningstillfällena i den nya budgetprocessen. Redovisningen är dock utspridd på flera ställen i propositionen. En mer samlad redovisning bör övervägas liksom en mer systematiskt genomförd jämförelse med budgetpropositionens prognoser över inkomsternas utveckling.
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Allmänna val (C 3)
Propositionen I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 205 000 000 kronor. Av anvisade medel kommer som vid tidigare val en viss del att avsättas för valteknisk information till invandrare. Invandrare som bott i Sverige i minst tre år får rösta och väljas till kommunala församlingar. Regeringen föreslår att anslaget C 3 Allmänna val ökas med 12 400 000 kronor för detta ändamål. Finansiering sker genom att anslaget C 4 Stöd till politiska partier minskas med samma belopp. Konstitutionsutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, anser att regeringens förslag bör tillstyrkas.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet, propositionens förslag (yrkande 49 delvis). Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1998.
Presstöd (E 2)
Propositionen I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 531 579 000 kronor. Anslaget får användas i enlighet med bestämmelserna i presstödsförordningen (1990:524) samt förordningen om tillfälligt driftsstöd (1997:1205). Riksdagen har beslutat om tillfälligt driftsstöd (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU11 Tilläggsbudget 2 för budgetåret 1997, rskr. 1997/98:45) som är ett bidrag för att lösa de akuta ekonomiska problem som många tidningar med allmänt driftsstöd har. Stödet fördelas för åren 1997 och 1998. Enligt Presstödsnämndens prognos för år 1998 täcker inte anslaget beräknade utbetalningar. För att täcka kostnaderna för presstödet inklusive det tillfälliga driftsstödet för år 1998 föreslår regeringen att ytterligare 12 miljoner kronor anvisas anslaget E 2 Presstöd. Finansiering sker genom att anslaget E 3 Stöd till radio- och kassettidningar minskas med samma belopp. Enligt regeringen påverkar inte minskningen på det sistnämnda anslaget verksamhetens nuvarande omfattning.
Motionen Enligt kommittémotion Fi40 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) är systemet för presstöd i behov av en reformering och gradvis avveckling. Motionärerna yrkar avslag på regeringens förslag att tillföra anslaget E 2 Presstöd 12 miljoner kronor för 1998. Konstitutionsutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, anser att regeringens förslag bör tillstyrkas. Moderata samlingspartiets företrädare i konstitutionsutskottet har reserverat sig mot detta.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet, propositionens förslag (yrkande 49 delvis). Motion Fi40 (m) avstyrks. Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1998.
Kommission för dataomställningen inför millennieskiftet
Motionen I kommittémotion Fi51 av Lars Tobisson m.fl. (m) erinras om att runt om i världen finns dataprogram som är kodade med två i stället för fyra siffror i årtalet. Om dessa inte kodas om eller byts ut till modernare program, kommer kaos att uppstå i datasystemen vid övergången till år 2000. För att påskynda och intensifiera arbetet med 2000-problematiken anser motionärerna att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om att 100 miljoner kronor anslås till C 1 Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1. Anslaget skall användas för tillsättandet av en nationell kommission med deltagande från hela samhället (yrkande 1). Motionärerna erinrar om att förslag om besparingar på 4 miljarder kronor netto jämfört med regeringens förslag finns i de olika kommittémotioner Moderata samlingspartiet har väckt med anledning av tilläggsbudgeten i vårpropositionen. Skapandet av det nya anslaget förutsätter enligt motionen besparingar motsvarande åtminstone 100 miljoner kronor netto på övriga utgiftsområden i tilläggsbudgeten. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen (yrkande 2).
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet vill hänvisa till försvarsutskottets av riksdagen i december 1997 godkända betänkande 1997/98:FöU1. Försvarsutskottet kunde där notera att regeringen vidtog åtgärder i syfte att förhindra allvarliga samhällsstörningar i samband med övergången till år 2000. Således har regeringen bl.a. beslutat om en förordning om översyn av statliga myndigheters informationssystem inför år 2000 (SFS 1997:30). Vidare har regeringen beslutat att tillkalla en särskild delegation för att behandla frågor rörande omställningen av datorer och system vars funktioner måste ses över inför år 2000 (dir. 1998:10). Arbetet i delegationen har påbörjats. Utskottet utgår, i likhet med försvarsutskottet i det ovan nämnda betänkandet, från att regeringen aktivt följer utvecklingen när det gäller att lösa 2000-problematiken och vid behov vidtar ytterligare åtgärder för att underlätta övergången till år 2000. Utskottet finner inte någon särskild riksdagens åtgärd påkallad med anledning av motionen. Därmed bortfaller även kravet på finansiering för den i motionen föreslagna åtgärden. Motion Fi51 (m) avstyrks därmed. Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1998.
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Riksrevisionsverket (A 2)
Propositionen I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 176 625 000 kronor. Riksdagen har godkänt regeringens förslag (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU2, rskr. 1997/98:120) att Riksrevisionsverkets (RRV:s) verksamhet skall renodlas och koncentreras till de revisionella uppgifterna. Som en följd av detta överförs den 1 juli 1998 den del av RRV:s verksamhet som avser statens ekonomistyrningsfunktion till en ny myndighet, Ekonomistyrningsverket (ESV). För att hantera dessa frågor föreslås att 26,3 miljoner kronor överförs från anslaget A 2 Riksrevisionsverket till det på tilläggsbudget föreslagna ramanslaget A 21 Ekonomistyrningsverket. Samtidigt flyttas ansvaret för statens betalningssystem från RRV till Riksgäldskontoret (RGK). RGK:s anslag för förvaltningskostnader tillförs 1,1 miljoner kronor genom en minskning med samma belopp av anslaget A 2 Riksrevisionsverket. Totalt minskas således anslaget A 2 Riksrevisionsverket med 27,4 miljoner kronor avseende andra halvåret 1998.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (yrkande 49 delvis). Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1998.
Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader (A 8)
Propositionen I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 82 644 000 kronor. Som en följd av att Riksrevisionsverkets verksamhet skall renodlas överförs den 1 juli 1998 ansvaret för statens betalningssystem till Riksgäldskontoret. Syftet med överföringen av betalningsfunktionen är enligt regeringen att uppnå en effektivare upplåning, låneförvaltning och likviditetsförvaltning. Överföringen medför att Riksgäldskontorets tillgång till information förbättras vilket förväntas leda till lägre finansieringskostnader. För andra myndigheter skapas en högre effektivitet genom möjligheten att vända sig till en och samma myndighet för att diskutera finansiering, likviditetsförvaltning och betalningsförmedling. För att hantera det nya ansvaret för betalningsfrågor föreslås att Riksgäldskontorets anslag för förvaltningskostnader tillförs 1 125 000 kronor avseende andra halvåret 1998. Finansiering sker genom att anslaget A 2 Riksre- visionsverket minskas med samma belopp.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (yrkande 49 delvis). Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1998.
Bokföringsnämnden (A 16)
Propositionen I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 394 000 kronor. Riksdagen har nyligen antagit lagen (1998:9) om miljöredovisning. Den nya lagstiftningen förutsätter att kompletterande normgivning utarbetas. Detta arbete bör falla på Bokföringsnämnden. Regeringen föreslår därför att Bokföringsnämnden får ökade resurser med 800 000 kronor. Detta finansieras genom att anslaget A 17 Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed minskas med motsvarande belopp. Detta innebär att de medel till stiftelsen som beslutades i statsbudgeten för 1998 inte avses bli tilldelade.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (yrkande 49 delvis). Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1998.
Ekonomistyrningsverket (A 21)
Propositionen Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för innevarande budgetår. Riksdagen har godkänt regeringens förslag (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU2, rskr. 1997/98:120) att statens ekonomistyrningsfunktion renodlas och att en ny myndighet inrättas. Myndigheten skall verka fr.o.m. den 1 juli 1998. Riksrevisionsverket (RRV) och Statens löne- och pensionsverk (SPV) har tidigare ansvarat för de myndighetsuppgifter som nu förs över till den nya myndigheten Ekonomistyrningsverket (ESV). ESV skall verka för en effektiv och ändamålsenlig ekonomisk styrning på alla nivåer i staten genom att som regeringens stabsmyndighet förse regeringen med underlag om den statliga ekonomin och förse Regeringskansliet och myndigheterna med verktyg för en effektiv styrning. ESV skall vara ett stöd för såväl regeringen som myndigheterna dels i styrning och uppföljning av statens verksamhet, ekonomi och resultat, dels avseende ekonomi- och personaladministrativa system. De olika leden i ekonomistyrningsprocessen har en inbördes koppling och regeringen ser därför en stor fördel i att hålla samman dessa i en gemensam organisation. För att upprätthålla en hög kompetens i ekonomistyrningen krävs att verksamheten bedrivs i nära kontakt med avnämarna, dvs. regeringen och myndigheterna. Regeringen har för avsikt att knyta ett råd samt ett redovisningsråd till verket. ESV kommer att ansvara för normering, metoder för uppföljning och utvärdering samt tillhandahållande av systemet för statlig redovisning (Riks), kontroll och analys av ekonomisk information, prognoser och avgiftsfrågor samt metodutveckling inom ekonomistyrningsområdet. Statlig produktion av ekonomi- och personaladministrativa system och stödtjänster samordnas och integreras i den nya myndigheten. Dessa verksamheter flyttas från RRV och SPV. Hela den ekonomi- och personaladministrativa system- och stödverksamheten finansieras med avgifter. Den avgiftsfinansierade verksamheten kommer att svara för ca 80 procent av den nya myndighetens omslutning. Ansvaret för normering och metodutveckling inom kassahållningsfrågor samt uppgifter som hänger samman med statens koncernredovisningssystem skall ingå i ESV eftersom det finns starka kopplingar till det statliga redovisningssystemet, medan ansvaret för statens betalningssystem flyttas till RGK. För att finansiera Ekonomistyrningsverket under andra halvåret 1998 föreslår regeringen att 26,3 miljoner kronor anvisas, vilket motsvarar ett årligt anslag på 52,6 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget A 2 Riksrevisionsverket minskas med motsvarande belopp.
Finansutskottets ställningstagande Som framgått ovan har riksdagen på förslag från finansutskottet godkänt regeringens förslag att statens ekonomistyrningsfunktion renodlas och att en ny myndighet inrättas (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU2, rskr. 1997/98:120). Utskottet har inget att invända mot propositionens redovisning av den nya myndigheten och dess uppgifter. Finansutskottet tillstyrker således regeringens förslag (yrkande 49 delvis). Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1998.
Bidrag till kapitalet i Europeiska investeringsbanken (B 3)
Propositionen Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för innevarande budgetår. Regeringen föreslår att ett nytt ramanslag B 3 Bidrag till kapitalet i Europeiska investeringsbanken uppgående till 15 871 000 kronor anvisas för 1998. Finansiering sker genom att anslaget B 1 Åtgärder för att stärka det finansiella systemet minskas med motsvarande belopp.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (yrkande 49 delvis). Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1998.
Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd
Riksskatteverket (A 1)
Propositionen Riksskatteverket föreslås tillföras 10 miljoner kronor för att betala ut skade- stånd till personer som på grund av innehållet i den svenska skattelag- stiftningen före den 1 juli 1997 gått miste om möjligheten att köpa lågbeskattad rödmärkt olja i Finland. Beräkningen av skadeståndsbeloppen är preliminär och regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för år 1999 med dels en mer preciserad beräkning, dels förslag till finansiering. Utgångspunkten är att finansiering skall ske inom utgiftsområdets ram. Samtidigt föreslås att anslaget till Riksskatteverket minskas med 14 miljoner kronor, som överförs till anslaget A 3 Tullverket. Netto minskas alltså anslaget A 1 Riksskatteverket med 4 miljoner kronor.
Motionen Folkpartiet anför i motion Fi19 att insatserna mot bl.a. skatteundandraganden bör skärpas. Folkpartiet föreslår att riksdagen hos regeringen begär förslag om en höjning av anslaget Riksskatteverket med 150 miljoner kronor (yrkande 22 delvis).
Skatteutskottets yttrande Skatteutskottet har i sitt yttrande (SkU5y) inget att erinra mot regeringens förslag. Skatteutskottet anser att det aktuella tilläggsanslaget får anses vara tillräckligt för att sätta i gång den nya kontrollverksamhet som redovisas på annat ställe i propositionen. Motionen avstyrks således. Folkpartiets företrädare har i en avvikande mening ställt sig bakom motionen. Särskilda yttranden har avgivits av företrädarna för Moderata samlingspartiet respektive Centerpartiet, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med skatteutskottet, propositionens förslag (yrkande 49 delvis). Motion Fi19 (fp) yrkande 22 (delvis) avstyrks. Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1998.
Tullverket (A 3)
Propositionen I propositionen 1997/98:100 om förbättrade möjligheter till punktskattekontroll m.m. föreslår regeringen bl.a. att Tullverket skall få ansvar för en kontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljor och för en kontroll av underlaget för beskattningen. Under förutsättning att riksdagen godkänner detta förslag föreslår regeringen att Tullverket tillförs 14 miljoner kronor för år 1998 för att påbörja den nya kontrollverksamheten. Finansiering sker genom att anslaget A 1 Riksskatteverket minskas med motsvarande belopp.
Skatteutskottets yttrande Skatteutskottet har i sitt yttrande (SkU5y) inget att erinra mot regeringens förslag. Under förutsättning att riksdagen i huvudsak godkänner proposition 100 tillstyrker utskottet propositionen i berörd del.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet kan konstatera att skatteutskottet har tillstyrkt proposition 1997/98:100 (bet. 1997/98:SkU28). Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag om medel till Tullverket (yrkande 49 delvis). Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1998.
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Kriminalvården (D 1)
Propositionen I proposition 1997/98:96 Vissa reformer av påföljdssystemet föreslår regeringen att en ny frihetsberövande påföljd - sluten ungdomsvård - skall införas. Ansvaret för verkställigheten av vården bör enligt regeringen ligga på Statens institutionsstyrelse. Regeringen bedömer att Institutionsstyrelsen under år 1998 måste göra vissa investeringar m.m. för att kunna starta verksamheten år 1999. Medelsbehovet beräknas till 4,3 miljoner kronor. Propositionen behandlas för närvarande av justitieutskottet. Mot den ovan redovisade bakgrunden föreslår regeringen att anslaget till Kriminalvården skall minskas med 4,3 miljoner kronor och att medlen förs till utgiftsområde 9 och anslaget C 5 Statens institutionsstyrelse.
Motionen I kommittémotion Fi49 av Gun Hellsvik m.fl. (m) avvisas regeringens förslag att medel skall föras från Kriminalvården till Statens institutionsstyrelse. Skälet härför är att motionärerna under behandlingen av proposition 1997/98:96 har motsatt sig att den nya påföljden införs.
Justitieutskottets yttrande Justitieutskottet tillstyrker i sitt yttrande (JuU9y) regeringens förslag och avstyrker motionen. Justitieutskottet tillägger att ställningstagandet naturligtvis förutsätter att riksdagen bifaller regeringens förslag i denna del i proposition 1997/98:96. I en avvikande mening tillstyrker företrädarna för Moderata samlingspartiet förslaget i motionen. I en avvikande mening avstyrker företrädaren för Vänsterpartiet regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet kan konstatera att justitieutskottet i betänkande 1997/98:JuU21 har tillstyrkt regeringens förslag i nu aktuell del. Finansutskottet tillstyrker, i likhet med justitieutskottet, regeringens förslag (yrkande 49 delvis). Motion Fi49 (m) avstyrks i denna del. Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för budgetåret 1998.
Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan
Nordiskt samarbete (A 2) I statsbudgeten finns för innevarande budgetår för nordiskt samarbete uppfört ett ramanslag på 1 452 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget A 2 Nordiskt samarbete ökas med 100 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget A 1 Utrikesförvaltningen minskas med motsvarande belopp.
Utrikesutskottets yttrande Utrikesutskottet anser i sitt yttrande (UU3y) att propositionen bör tillstyrkas.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar utrikesutskottets uppfattning och tillstyrker således propositionen (yrkande 49 delvis). Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1998.
Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet (D 4) I statsbudgeten finns för innevarande budgetår för anslaget D 4 Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet uppfört 10 262 000 kr. Regeringen föreslår att detta anslag ökas med 500 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget D 1 Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området minskas med motsvarande belopp.
Utrikesutskottets yttrande Utrikesutskottet anser i sitt yttrande (UU3y) att propositionen bör tillstyrkas.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar utrikesutskottets uppfattning och tillstyrker därmed propositionen (yrkande 49 delvis). Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1998.
Utgiftsområde 6 Totalförsvar
Fredsfrämjande truppinsatser (A 2)
Propositionen Regeringen föreslår att anslaget A 2 Fredsfrämjande truppinsatser tillförs 150 miljoner kronor för att möjliggöra en fortsatt svensk insats inom ramen för den NATO-ledda multinationella fredsstyrkan Stabilization Force (SFOR) efter den 12 juni 1998 samt för att skapa en handlingsfrihet för svensk medverkan i fredsfrämjande truppinsatser. Enligt regeringens bedömning är en fortsatt internationell militär närvaro, med svenskt deltagande i nuvarande omfattning nödvändig för att genomföra fredsavtalet för Bosnien-Hercegovina. Finansieringen föreslås till viss del ske genom att anslaget B 2 Funktionen Försörjning med industrivaror och anslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst minskas med 25 miljoner kronor vartdera. Försvarsutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med försvarsutskottet, regeringens förslag (yrkande 49 delvis). Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1998.
Funktionen Transporter (B 9)
Propositionen Regeringen föreslår att anslaget B 9 Funktionen Transporter ökas med 3,7 miljoner kronor. Finansieringen föreslås ske genom att anslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst minskas med motsvarande belopp. Försvarsutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med försvarsutskottet, regeringens förslag (yrkande 49 delvis). Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1998.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Bidrag till äldrebostäder m.m. (B 10)
Propositionen Regeringen föreslår att ett nytt reservationsanslag B 10 Bidrag till äldrebostäder m.m. uppgående till 250 miljoner kronor anvisas för år 1998. Medlen skall användas för ny- och ombyggnad samt förbättringar av dels bostäder i särskilda boendeformer, dels sådana lokaler i anslutning till det särskilda boendet som skall användas som möteslokaler, samlingslokaler m.m. för äldre. Åtgärden ökar förutsättningarna för kommunerna att uppfylla de nationella mål för äldrepolitken som bl.a. innebär att äldre skall ha möjlighet att vid behov kunna flytta till en särskild boendeform. Motionerna I motion Fi18 yrkar Centerpartiet att riksdagen avslår regeringens förslag att inrätta ett nytt reservationsanslag B 10 Bidrag till äldrebostäder m.m. Invändningen mot förslaget är att det kan betecknas som ett rent byggstöd och att kommuner som står i begrepp och är i behov av att bygga äldrebostäder gynnas på bekostnad av andra kommuner som förlagt sina bygginvesteringar till andra tillfällen. I motion Fi19 yrkar också Folkpartiet att regeringens förslag att inrätta ett nytt reservationsanslag B 10 Bidrag till äldrebostäder m.m. avstyrks.
Socialutskottets yttrande Socialutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SoU8y) regeringens förslag. Företrädarna för Folkpartiet, Centerpartiet och Moderata samlingspartiet har i en gemensam avvikande mening avstyrkt regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, regeringens förslag (yrkande 49 delvis). Motionerna Fi18 (c) yrkande 26 och Fi19 (fp) yrkande 21 (delvis) avstyrks. Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1998.
Statens institutionsstyrelse (C 5)
Propositionen Regeringen föreslår att anslaget C 5 Statens institutionsstyrelse (SiS) under år 1998 ökas med 4,3 miljoner kronor. Finansieringen föreslås ske genom att anslaget D 1 Kriminalvården under utgiftsområde 4 Rättsväsendet minskas med motsvarande belopp. Motivet för förslaget är att Statens institutionsstyrelse under år 1998 måste göra vissa investeringar, utbilda personal och vidta andra förberedande åtgärder för att, fr.o.m. år 1999, kunna ansvara för den nya frihetsberövande påföljden sluten ungdomsvård. Den nya påföljden tillskapas för att hålla de yngsta lagöverträdarna utanför fängelserna.
Motionerna I kommittémotion Fi49 yrkar Gun Hellsvik m.fl. (m) att riksdagen avslår regeringens förslag att anslaget C 5 Statens institutionsstyrelse (SiS) under år 1998 ökas med 4,3 miljoner kronor genom en överföring från anslaget D 1 Kriminalvården under utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Motionärerna förordar en annan utformning av påföljdssystemet för unga lagöverträdare. Motionärerna anser till skillnad från regeringen att reaktioner på brott främst är en uppgift för rättsväsendet. Motionärerna anser att tillskapandet av särskilda ungdomsavdelningar inom kriminalvården bör utvecklas vidare. De personer under 18 år som begår så allvarliga brott att en frihetsberövande påföljd inte kan undvikas skall kunna dömas till ungdomsstraff.
Socialutskottets yttrande Socialutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SoU8y) regeringens förslag. Socialutskottet har i yttrande till justitieutskottet, med anledning av regeringens förslag i proposition 1997/98:96 Vissa reformer av påföljdssystemet, ställt sig bakom regeringens förslag om införande av en ny frihetsberövande påföljd, sluten ungdomsvård, för brott som begåtts före 18 års ålder. Företrädarna för Moderata samlingspartiet har i en avvikande mening tillstyrkt partiets motionsförslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, regeringens förslag (yrkande 49 delvis). Motionen Fi49 (m) avstyrks i denna del. Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1998.
Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet
Bidrag till arbetslöshetsersättning (A 1)
Propositionen I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 40 681 334 000 kr. Den öppna arbetslösheten beräknas under innevarande budgetår uppgå till 6,7 %, vilket är 0,7 procentenheter lägre än den bedömning som gjordes i budgetpropositionen för 1998. Totalt beräknas utbetalningarna från anslaget för bidrag till arbetslöshetsersättning uppgå till 36 443 miljoner kronor innevarande budgetår. Det är 4 238 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i budgetpropositionen. Regeringen bedömer att antalet anvisade till resursarbete kommer att öka, bl.a. mot bakgrund av de regelförändringar som föreslås i propositionen. Regeringens avsikt är att i budgetpropositionen för 1999 återkomma med ett förslag som innebär att resursarbete får beviljas även under 1999. Den tillfälliga avgångsersättning som kunde medges under andra halvåret 1997 har fått en större omfattning än vad som beräknades i budgetpropositionen. Åtgärden generationsväxling som infördes vid årsskiftet har hittills haft en liten omfattning. Regeringen bedömer dock att antalet successivt kommer att öka bl.a. på grund av de förändringar av reglerna för åtgärden som föreslås ne- dan. I propositionen anförs att utgifterna för resursarbeten fr.o.m. den 1 juli 1998 inte längre bör beräknas under utgiftsområde 13. Utgifterna bör i stället beräknas under utgiftsområde 14. Anslaget A 1 Bidrag till arbetslöshetsersättning under utgiftsområde 13 bör därför minskas med 606 miljoner kronor samtidigt som anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under utgiftsområde 14 bör ökas med 606 miljoner kronor i förhållande till statsbudgeten. På grund av det ovan anförda föreslår regeringen att anslaget minskas med 4 238 334 000 kr.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU9y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, regeringens förslag (yrkande 49 delvis). Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för budgetåret 1998.
Resursarbete
Propositionen Regeringen föreslår att den som anvisats till resursarbete får ersättas med högst 90 % av avtalsenlig lön. Enligt nuvarande regler får en arbetsgivare som tar emot en arbetslös person i resursarbete ersätta denna med högst 90 % av den dagpenninggrundande inkomsten. Detta medför vissa problem på arbetsplatserna om några av deltagarna i resursarbete har en mycket låg inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning eller endast erhåller grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen. Regeringen anför att det bör vara arbetsgivaren och de lokala arbetstagarorganisationerna som avgör storleken på ersättningen genom de särskilda kollektivavtal som tecknas då arbetsgivare anordnar resursarbeten. Lönen enligt det särskilda kollektivavtalet får dock inte överstiga 90 % av den lön som gäller enligt ordinarie kollektivavtal på den aktuella arbetsplatsen. Den ersättning staten betalar till arbetsgivarna bör dock vara oförändrad, dvs. 80 % av den dagpenninggrundande inkomsten samt därtill hörande sociala avgifter och särskild löneavgift. Förändringen innebär inte några utgiftsökningar och påverkar inte ramen för utgiftsområdet. Regeringen föreslår vidare att administrationen kring åtgärden förenklas genom att arbetsgivare som anordnar resursarbete skall ersättas med en schablonmässigt beräknad månadsersättning som regleras vid anvisningstidens slut. Regeringen föreslår även att privata vårdhem och andra verksamheter som upphandlats på entreprenad av en kommun liksom stiftelser och friskolor fr.o.m. den 1 juli 1998 får anordna resursarbeten. Detta skall avse långvarigt pågående entreprenader per den 1 april 1998. Förslaget innebär inga utgiftsökningar och påverkar inte ramen för utgiftsområdet.
Motionerna I kommittémotion Fi54 av Per Unckel m.fl. (m) yrkandena 1-3 anförs att åtgärden resursarbete inte skapar riktiga jobb. Att regeringen nu redan ett år efter det att åtgärden infördes föreslår ändringar i reglerna visar enligt motionärerna att åtgärden är illa genomtänkt. Motionärerna anför att de tidigare motsatt sig att åtgärden infördes, och de motsätter sig nu regeringens förslag om förändringar av åtgärden. Vänsterpartiet förespråkar i motion Fi20 yrkande 30 att åtgärden successivt bör avvecklas under året och ersättas med kollektivavtalsenliga arbetstillfällen och andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det bör inte beviljas några nya resursarbeten under år 1999. Miljöpartiet de gröna anför i motion Fi56 yrkandena 1-3 att åtgärden bör avskaffas eftersom den tränger bort riktiga jobb, snedvrider arbetsmarknaden och försämrar viktig offentlig verksamhet. I motion Fi21 yrkande 44 motsätter sig Miljöpartiet de gröna att nya resursarbeten beviljas under år 1999.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU9y) regeringens förslag och avstyrker motionerna. I avvikande meningar avstyrker företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna regeringens förslag. I ett särskilt yttrande anser företrädaren för Kristdemokraterna att resursarbete bör avskaffas.
Finansutskottets ställningstagande Reglerna för den arbetsmarknadspolitiska åtgärden resursarbete måste ses mot bakgrund av strävandena att minska långtidsarbetslösheten och att motverka långa tider utan reguljärt arbete. Arbets- och kompetenslinjen skall hävdas och långa tider av arbetslöshet med passivt kontantstöd skall motverkas. Liksom arbetsmarknadsutskottet ansluter sig finansutskottet till denna linje och erinrar i sammanhanget om att arbetsmarknadsutskottet tidigare uttalat att resursarbete är en lämplig åtgärd som kan möjliggöra för vissa grupper att återgå till reguljärt arbete (jfr bet. 1997/98:AU1). Det kan också nämnas att regeringen har tillsatt en särskild delegation för resursarbete. Delegationen skall bl.a. verka för att resursarbeten inte ersätter reguljära arbeten. Regeringens förslag innebär sammantaget att åtgärden resursarbete blir mer ändamålsenligt utformad och det kan antas att arbetsgivares benägenhet att anordna resursarbeten påverkas positivt. Som framgått ovan föreslår regeringen bl.a. att den som anvisats till resursarbete skall få ersättas med högst 90 % av avtalsenlig lön. Enligt det nuvarande systemet bestäms ersättningen till dem som deltar i resursarbete enligt kollektivavtal som slutits om resursarbete. En förutsättning för att arbetsgivaren skall kunna få bidrag från staten för anordnandet av resursarbete är att ersättningen till deltagaren uppgår till högst 90 procent av den dagpenninggrundande inkomsten enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, dock per dag för närvarande högst 638 kr. Staten lämnar bidrag till en arbetsgivare som tar emot arbetstagare i resursarbete med 80 % av den dagpenninggrundande inkomsten samt därtill hörande sociala avgifter och särskild löneavgift. Finansutskottet delar regeringens bedömning att nuvarande regler medför vissa problem på arbetsplatserna om några av deltagarna i resursarbete har en mycket låg inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning eller endast erhåller grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen. Regeringen har föreslagit att lönen enligt det särskilda kollektivavtalet inte bör få överstiga 90 % av den lön som gäller enligt ordinarie kollektivavtal på den aktuella arbetsplatsen. Förslaget kan emellertid leda till att en deltagare i resursarbete får en ersättning som understiger 90 % av deltagarens dagpenninggrundande inkomst. Finansutskottet förordar därför i stället att arbetsgivaren skall kunna få bidrag från staten för anordnandet av resursarbete om ersättningen till deltagaren uppgår till högst 90 % av lönen enligt det ordinarie kollektivavtalet eller - om det är fördelaktigare för den enskilde - högst 90 % av den dagpenninggrundande inkomsten enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring. I båda fallen får ersättningen per dag uppgå till högst ett belopp som bestäms av regeringen. Den ersättning som staten betalar till arbetsgivaren skall vara oförändrad, dvs. 80 % av den dagpenninggrundande inkomsten samt därtill hörande sociala avgifter och särskild löneavgift. Vad finansutskottet anfört med anledning av regeringens förslag (yrkande 15) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Liksom arbetsmarknadsutskottet tillstyrker finansutskottet regeringens förslag i övrigt (yrkandena 16 och 17). Motionerna Fi20 (v) yrkande 30, Fi21 (mp) yrkande 44, Fi54 (m) yrkandena 1-3 och Fi56 (mp) yrkandena 1-3 avstyrks.
Generationsväxling
Propositionen Regeringen föreslår att möjligheten att ansöka om generationsväxling förlängs till och med den 31 december 1998 för personer som fyller 63 år senast den 31 augusti 1998. Ändringen föreslås gälla från och med den 1 september 1998. Regeringen anför att förslaget inte medför några utgiftsökningar och inte påverkar ramen för utgiftsområdet. Regeringen anför att man har gjort en samlad bedömning och funnit det angeläget att justera villkoren för åtgärden. De ändrade reglerna har genomförts genom en ändring i förordningen (1997:1287) om generationsväxling på arbetsmarknaden, och ändringarna har trätt i kraft den 15 maj 1998. Justeringarna innebär bl.a. att det skall vara möjligt att till generationsväxling anvisa arbetslösa personer som inte är långtidsarbetslösa på grund av att de under en kortare tid innehaft en anställning eller deltagit i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. En förutsättning är att detta inte nämnvärt stärkt deras ställning på arbetsmarknaden. Som ytterligare förutsättningar gäller att personen som nyanställs omedelbart dessförinnan varit anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen under minst 12 månader och att personens sysselsättningssituation inte kan lösas på annat sätt. Personer som inte fyllt 25 år kan anvisas till generationsväxling under den enda förutsättningen att han eller hon omedelbart före nyanställningen varit anmäld som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen under minst 90 dagar. Om särskilda skäl föreligger skall det även vara möjligt att visstidsanställa, alternativt provanställa, anvisade personer i stället för att tillsvidareanställa dem.
Motionerna I kommittémotion Fi54 av Per Unckel m.fl. (m) yrkande 4 motsätter sig motionärerna förslaget om förlängd tid för ansökan om generationsväxling. Motionärerna konstaterar att åtgärden har utnyttjats i mycket begränsad omfattning, och de anser att åtgärden är ett exempel på regeringens misslyckade arbetsmarknadspolitik. Folkpartiet liberalerna avvisar i motion Fi19 yrkande 11 regeringens förslag. Motionärerna anser att åtgärden är defensiv till sin karaktär och att den inte syftar till att öka sysselsättningen. Generationsväxlingen har blivit ett praktfullt fiasko som endast ett fåtal har kunnat utnyttja. Vänsterpartiet anser i motion Fi20 yrkande 31 att reglerna om generationsväxling inte bör ändras så att det blir möjligt att visstidsanställa eller provanställa anvisade personer. Miljöpartiet de gröna anför i motion Fi56 yrkande 4 att generationsväxlingen tränger bort riktiga jobb, snedvrider arbetsmarknaden och försämrar viktig offentlig verksamhet. I motion Fi32 av Rune Svensson och Bengt-Ola Ryttar (s) anförs att det är mycket angeläget - inte minst för byggnadsarbetsmarknaden - att regeringens förslag om förlängd tid för ansökan om generationsväxling genomförs. Motionärerna anser vidare att åldersgrupperna 60-63 år och 35-45 år även bör kunna omfattas av åtgärden. I motion Fi44 av Bengt Kronblad (s) anförs att generationsväxlingens finansieringssystem innebär en merkostnad för arbetsgivarna. Detta torde vara en bidragande orsak till att så få utnyttjat möjligheten till generationsväxling. Motionären anser att regeringen bör överväga möjligheten att ändra finansieringssystemet.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU9y) regeringens förslag och avstyrker motionerna. I avvikande meningar avstyrker företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna regeringens förslag. I ett särskilt yttrande anser företrädaren för Kristdemokraterna att generationsväxlingen bör avskaffas.
Finansutskottets ställningstagande Liksom arbetsmarknadsutskottet ansluter sig finansutskottet till regeringens bedömning att de förändringar som nyligen skett och det nu aktuella förslaget kan leda till att fler använder sig av möjligheten till generationsväxling. Som arbetsmarknadsutskottet uttalade hösten 1997 får det förutsättas att regeringen följer verksamheten med generationsväxling och att det senare görs en utvärdering av åtgärden (bet. 1997/98:AU1). Finansutskottet tillstyrker således regeringens förslag (yrkande 18) och avstyrker motionerna Fi54 (m) yrkande 4, Fi19 (fp) yrkande 11, Fi20 (v) yrkande 31, Fi32 (s), Fi44 (s) och Fi56 (mp) yrkande 4.
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (A 2)
Propositionen I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 21 043 793 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökas med 606 000 000 kr. Som redovisats ovan under utgiftsområde 13 ingår resursarbeten under budgetåret 1998 i Arbetsmarknadsverkets mål för omfattningen av de konjunkturberoende åtgärderna. Utgifterna för resursarbete bör därför fr.o.m. den 1 juli 1998 inte längre beräknas under utgiftsområde 13. Utgifterna bör i stället beräknas under utgiftsområde 14. Anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under utgiftsområde 14 bör därför ökas med 606 miljoner kronor samtidigt som anslaget A 1 Bidrag till arbetslöshetsersättning under utgiftsområde 13 bör minskas med motsvarande belopp. Förslaget innebär en förenkling och ett förtydligande kring finansieringen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU9y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, regeringens förslag (yrkande 49 delvis). Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för budgetåret 1998.
Arbetarskyddsverket (B 1)
Propositionen I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 365 196 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget B 1 Arbetarskyddsverket ökas med 147 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget B 11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten minskas med motsvarande belopp.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU9y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, regeringens förslag (yrkande 49 delvis). Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för budgetåret 1998.
Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet
Propositionen I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 212 217 000 kr. Rådet för arbetslivsforskning har funnits i två år. Under denna tid har Rådet haft ett beslutsbemyndigande om totalt 160 miljoner kronor för en kommande fyraårsperiod. Detta innebär en alltför kraftig begränsning av Rådets möjligheter att fatta långsiktiga beslut. Dessutom har Rådet behov av att kunna besluta om åtaganden som sträcker sig över en längre tidsperiod än fyra år. Regeringen föreslår därför en utökad bemyndiganderam för verksamheten. I propositionen föreslår att regeringen skall bemyndigas att under 1998 i fråga om anslag B 5 Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet besluta om en högsta ram för åtaganden, som inklusive tidigare åtaganden uppgår till högst 420 000 000 kr och som medför utgifter under perioden 1999-2003.
Motionerna I kommittémotion Fi54 av Per Unckel m.fl. (m) yrkande 6 motsätter sig motionärerna regeringens förslag. Motionärerna anför att ett bifall till regeringens förslag skulle innebära att riksdagens inflytande över budgetprocessen blir mindre. Miljöpartiet de gröna anför i motion Fi56 yrkande 5 att ett bifall till regeringens förslag innebär att riksdagen får mindre inflytande över inriktningen av anslaget. Motionärerna är kritiska till den inriktning som forskningen kommit att ges under senare år. De anser i stället att regeringen bör återkomma till riksdagen med en mer preciserad inriktning av forskningen. Först därefter kan riksdagen ta ställning till frågan om ett utökat bemyndigande.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU9y) regeringens förslag. Motionerna avstyrks. I avvikande meningar tillstyrker företrädarna för Moderata samlingspartiet och Miljöpartiet de gröna sina respektive förslag.
Finansutskottets ställningstagande Den verksamhet som stöds med medel från Rådet för arbetslivsforskning är i hög grad av långsiktig karaktär. Det bemyndigande som i dag finns för anslaget är otillräckligt och innebär att Rådet inte kan fatta långsiktiga beslut i den utsträckning som är önskvärt. Finansutskottet anser därför, liksom arbetsmarknadsutskottet, att regeringen bör beviljas det begärda bemyndigandet (yrkande 19). Motionerna Fi54 (m) yrkande 6 och Fi56 (mp) yrkande 5 avstyrks.
Bidrag till Samhall AB (B 6)
Propositionen I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 4 356 419 000 kr. Samhall har för såväl år 1996 som 1997 uppvisat negativa resultat. Även det innevarande året beräknas ge ett underskott, preliminärt på ca 100 miljoner kronor. Samhall AB har i sin koncernplanering för 1999 skisserat ett scenario som innebär snabbt ökande underskott och ett direkt konkurshot något år in på 2000-talet. Mot bakgrund av det scenario som Samhall redovisat har ett analysarbete initierats inom Finans- och Arbetsmarknadsdepartementen. Analysarbetet skall ligga till grund för regeringens förslag i budgetpropositionen för 1999. Det är enligt regeringens mening angeläget att antalet arbetstillfällen för arbetshandikappade hos Samhall inte minskar. De resultatkrav som staten ställer på Samhall skall således ligga fast. Det innebär bl.a. att kravet på en minsta sysselsättningsvolym på 31,9 miljoner arbetade timmar kvarstår för år 1998. Koncernen har f.n. ca 26 200 arbetshandikappade anställda, vilket motsvarar statens krav på minsta antal arbetstimmar. För att säkerställa att Samhall kan svara mot kravet föreslår regeringen att Samhall AB tillförs 100 miljoner kronor. Som ett villkor gäller att sysselsättningen inte minskar under 1998 jämfört med 1997.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU9y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, regeringens förslag (yrkande 49 delvis). Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för budgetåret 1998.
Åldersgränsen vid vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Propositionen Regeringen föreslår att kommuners ansvar för ungdomar skall omfatta ungdomar fram till den dag de fyller 20 år. Som en konsekvens härav skall arbetslösa kunna ta del av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna arbetslivsutveckling, arbetsmarknadsutbildning, arbetsplatsintroduktion, bidrag till arbetslösa m.fl. som startar egen näringsverksamhet, datortek, individuellt anställningsstöd, interpraktikstipendier samt kommuners ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år från och med den dag den arbetslöse fyller 20 år. Förslaget skall gälla från och med den 1 juli 1998. Förslaget föranleder ändring i lagen (1995:706) om kommuners ansvar för ungdomar och i lagen (1997:1268) om kommuners ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år. I propositionen anges att förslaget inte innebär några utgiftsökningar och att det inte påverkar ramen för utgiftsområdet.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU9y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, regeringens förslag (yrkandena 10, 11 och 20).
Interpraktik
Propositionen I propositionen redovisas att regeringen gör bedömningen att minst 1 000 ungdomar bör beviljas interpraktikstipendier under budgetåret 1998. Dessa stipendier - som tidigare kallades Europastipendierna - gäller praktik i hela världen, och de beviljas till stor del unga som annars skulle ha haft svårt att praktisera utomlands. En jämn könsfördelning har uppnåtts. Andelen invandrare bland samtliga som beviljats stipendier är minst lika stor som andelen invandrare bland de arbetslösa. Den 1 oktober 1997 flyttades huvudmannaskapet för de så kallade Europastipendierna till Svenska EU- programkontoret. Det är dock inte möjligt att så här tidigt efter införandet bedöma hur många ungdomar som erhållit reguljärt arbete efter praktiken. Regeringen anser mot bakgrund av ovanstående att det är viktigt att fler ungdomar får denna möjlighet till praktik utomlands och avser därför att föreskriva att minst 1 000 ungdomar bör få denna möjlighet under budgetåret 1998.
Motionen I kommittémotion Fi54 av Per Unckel m.fl. (m) yrkande 5 anförs att syftet med stipendierna bör vara att erbjuda unga människor bättre möjligheter att tillgodogöra sig erfarenheter från andra EU-länder och en chans att etablera sig på den alleuropeiska arbetsmarknaden. Motionärerna motsätter sig att frivilliga insatser i utvecklingsländer finansieras genom arbetsmarknadspolitiska medel vilket kan bli fallet med regeringens utformning av interpraktikstipendierna.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande Arbetsmarknadsutskottet avstyrker i sitt yttrande (AU9y) motionen. I en avvikande mening tillstyrker företrädarna för Moderata samlingspartiet motionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande Liksom arbetsmarknadsutskottet ser finansutskottet inget hinder för att stipendierna beviljas för frivilligarbete i utvecklingsländer om detta i enskilda fall bedöms som lämpligt. Motion Fi54 (m) yrkande 5 avstyrks.
Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd, SIUS
Propositionen Regeringen föreslår att försöksverksamheten med särskilt introduktions- och uppföljningsstöd för svårt funktionshindrade personer, SIUS, blir permanent från och med den 1 juli 1998.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU9y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, regeringens förslag (yrkande 21).
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Vuxenstudiestöd m.m.
Propositionen Regeringens föreslår att särskilt utbildningsbidrag skall kunna lämnas under perioden 1 juli 1998-30 juni 1999 till arbetslösa för ett andra studieår samt att särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa fr.o.m. höstterminen 1998 skall kunna lämnas för två års studier på gymnasial nivå (yrkande 22). Förslaget motiveras med att det för många av deltagarna inom kunskapslyftet krävs mer än ett års studier för att få den kompetens som det treåriga gymnasiet ger. Regeringen anser därför att det finns starka skäl att under nästa läsår låta arbetslösa, som påbörjat studier med särskilt utbildningsbidrag, få fortsätta utbildningen med detta studiestöd. I konsekvens med detta bör även svuxa kunna utgå för två års studier på gymnasienivå. Regeringen gör bedömningen att dessa åtgärder ryms inom utgiftsområdets ramar.
Motionerna Vänsterpartiet föreslår i motion Fi20 att möjligheten till timersättning för studerande i svenskundervisning för invandrare (sfi) skall återinföras. Regeringen bör återkomma med förslag om att 40 miljoner kronor anvisas på tilläggsbudget år 1998 för detta ändamål (yrkande 33). I motion Fi39 förespråkar Inger Segelström m.fl. (s) att regeringens förslag att ge arbetslösa som deltagit i kunskapslyftet ett år skall kunna få särskilt utbildningsbidrag ett andra år, bör utsträckas att gälla även personer som varit tjänstlediga för att delta i kunskapslyftet.
Utbildningsutskottets yttrande Utbildningsutskottet framhåller i sitt yttrande (UbU9y) att det är angeläget att arbetslösa prioriteras när det särskilda utbildningsbidraget nu kan utökas. Därmed föreslås att propositionens förslag skall tillstyrkas samt att yrkandet i motion Fi39 (s) avstyrks. Vidare sägs att det inte framkommit några nya skäl för att återinföra timersättning vid sfi sedan utbildningsutskottet senast tog ställning i frågan (1997/98:UbU2), varför motion Fi20 (v) yrkande 33 bör avstyrkas. Till yttrandet har fogats en avvikande mening av Vänsterpartiets företrädare.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker i likhet med utbildningsutskottet propositionens förslag (yrkande 22) och avstyrker motionerna Fi39 (s) och motion Fi20 (v) yrkande 33.
Studier inom kunskapslyftet under sommaren 1998
Propositionen Regeringen meddelar att kommunerna utöver tidigare fastställda ramar för kunskapslyftet kommer att få täckning för gymnasial vuxenutbildning som anordnas under perioden 15 juni till 21 augusti 1998. Under denna period kan de studerande få studiestöd i form av särskilt utbildningsbidrag, särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller studiemedel. Eventuella ytterligare medelsbehov som kan uppkomma till följd av verksamheten under sommaren avser regeringen redovisa i tilläggsbudget hösten 1998.
Motionen
Regeringens avsikt att ge täckning för gymnasial vuxenutbildning under sommaren avvisas i kommittémotion Fi26 av Beatrice Ask m.fl. (m) (yrkande 7). Motionärerna anför att det redan i dag finns möjlighet att organisera utbildning vid sidan av traditionella terminer.
Utbildningsutskottets yttrande Utbildningsutskottet föreslår i sitt yttrande (UbU9y) att finansutskottet skall avstyrka yrkandet i motionen och konstaterar att regeringen inte begärt riksdagens godkännande av de aktuella åtgärderna. Enligt utbildningsutskottet är det värdefullt att deltagarna i kunskapslyftet kan få möjlighet att utnyttja även sommaren för sina studier. Till yttrandet har fogats en avvikande mening av Moderata samlingspartiets företrädare.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet avstyrker i likhet med utbildningsutskottet motion Fi26 (m) yrkande 7.
Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar (A 7)
Propositionen Regeringen föreslår att som finansiering av resursförstärkningen till CSN minskas anslaget A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar med 32,5 miljoner kronor. Besparingen på anslaget kan enligt regeringen göras då antalet studerande med stödet antas bli något lägre än vad som planerats.
Motionen
Vänsterpartiet motsätter sig i motion Fi20 minskningen av det aktuella anslaget (yrkande 32). Om antalet studerande väntas bli lägre än planerat bör i stället, enligt motionärerna, ansträngningar göras för att nå ut bättre med information till presumtiva sökande.
Utbildningsutskottets yttrande Utbildningsutskottet framhåller i sitt yttrande (UbU9y) att en resursförstärkning till CSN är mycket angelägen. Utbildningsutskottet har inhämtat att anslagsbeloppet under A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar i budgetpropositionen beräknats utifrån antaganden om att studiestödsformen kommer att utnyttjas i betydligt större omfattning än vad som hittills visat sig bli fallet. Det belopp som riksdagen i december 1997 anvisade på detta anslag kommer alltså inte att gå åt för ändamålet. Utbildningsutskottet föreslår att propositionens förslag tillstyrks samt att motionens yrkande avslås. Till yttrandet har fogats en avvikande mening av Vänsterpartiets företrädare.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (yrkande 49 delvis) och avstyrker motion Fi20 (v) yrkande 32. Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för budgetåret 1998.
Teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) m.m.
Propositionen Regeringen föreslår att ändringar görs i kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1962:381) om allmän försäkring och semesterlagen (1977:480) föranledda av dels att ersättning till vissa föräldrar som deltar i teckenspråksutbildning skall vara skattepliktig inkomst samt pensions- och semesterlönegrundande m.m., dels att timersättning vid sfi har avskaffats (yrkandena 5 delvis, 8 delvis och 12).
Motionen
I motion Fi20 föreslår Vänsterpartiet som en konsekvens av sitt förslag om att timersättning vid sfi skall återinföras att en ändring i kommunalskattelagen (1928:370) genomförs med innebörden att timersättning räknas som inkomst av tjänst (yrkande 34).
Utbildningsutskottets yttrande Utbildningsutskottet föreslår att propositionens yrkanden tillstyrks och att motionens yrkande avstyrks. Utbildningsutskottet säger sig utgå från att resekostnadsersättningen inom TUFF inte kommer att innebära höjd skatt för föräldrarna. Till yttrandet har fogats en avvikande mening av Vänsterpartiets företrädare.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har heller inget att invända mot regeringens förslag. Den del av TUFF som består av resekostnadsersättning är ej skattepliktig enligt uppgift från Finansdepartementet. Utskottet tillstyrker propositionens yrkanden (yrkandena 5 delvis, 8 delvis och 12) och avstyrker motion Fi20 (v) yrkande 34. Regeringens förslag (yrkandena 5 respektive 8) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring och förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) behandlas även i betänkandet 1997/98:FiU20. De i detta betänkande behandlade förslagen till ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring och i kommunalskattelagen (1928:370) har överförts till 1997/98:FiU20 för författningsteknisk samordning.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Centrala studiestödsnämnden (C 3)
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget C 3 Centrala studiestödsnämnden ökas med 60 000 000 kr. Finansiering sker genom att anslagen A 3 Vuxenstudiestöd m.m. minskas med 27 500 000 kr och A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar inom utgiftsområde 15 minskas med 32 500 000 kr. Förslaget motiveras med att satsningen på vuxenutbildningen och högskolan har inneburit en hög belastning vid Centrala studiestödsnämnden (CSN). Vidare är det angeläget att ge CSN möjlighet att finansiera systemutvecklingen inför omläggningen till ett nytt studiestödssystem år 2000.
Motionerna I motion Fi19 föreslår Folkpartiet liberalerna att resurstillskottet till CSN ökas med 10 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag (yrkande 21 delvis). Motionärerna föreslår detta som ett alternativ till den av regeringen föreslagna höjningen av expeditionsavgiften inom återbetalningssystemet som avvisas av motionärerna. Vänsterpartiet föreslår i motion Fi20 att anslaget ökas med ytterligare 50 miljoner kronor (yrkande 35). Motionärerna hänvisar till en utredning som bedömt CSN:s behov av resurstillskott till 120 miljoner kronor. I motion Fi56 föreslår Miljöpartiet de gröna att resurstillskottet till CSN bestäms till 120 miljoner kronor i stället för de 60 miljoner kronor som regeringen föreslår (yrkande 6). Medlen behövs enligt motionärerna för att CSN skall kunna genomföra en omorganisation och utveckla datasystemet för ett nytt studiestödssystem år 2000.
Utbildningsutskottets yttrande Utbildningsutskottet anför i sitt yttrande att den särskilda utredare som tillsattes i december 1997 med uppdrag att göra en översyn av CSN (dir. 1997:143) redovisade i sin delrapport i mars i år att det omedelbara behovet av resursförstärkning för CSN uppgår till 120 miljoner kronor varav 50 miljoner kronor avser investeringar och anpassningar i IT-system. Utbildningsutskottet har erfarit att regeringen avser att utöka CSN:s låneram för år 1998 med 50 miljoner kronor. Utbildningsutskottet föreslår att propositionens yrkande tillstyrks samt att motionerna avstyrks. Till yttrandet har fogats avvikande meningar av Folkpartiet liberalernas och Miljöpartiet de grönas företrädare. Dessutom har ett särskilt yttrande av Vänsterpartiets företrädare fogats till yttrandet.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (yrkande 49 delvis) och avstyrker motionerna Fi19 (fp) yrkande 21 (delvis), Fi20 (v) yrkande 35 samt Fi56 (mp) yrkande 6. Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för budgetåret 1998.
CSN:s expeditionsavgift
Propositionen Regeringen meddelar att den avser att höja expeditionsavgiften inom återbetalningsverksamheten. Höjningen beräknas ge CSN en resursförstärkning på 10 miljoner kronor år 1998.
Motionerna
Folkpartiet liberalerna motsätter sig i motion Fi19 att expeditionsavgiften höjs (yrkande 18). Motionärerna anser att det inte är rimligt att belägga studielåntagare med höjda avgifter. I kommittémotion Fi26 av Beatrice Ask m.fl. (m) anförs att det inte är rimligt att höja de administrativa avgifterna för landets studenter samtidigt som CSN uppenbarligen inte kan tillgodose studenternas krav på fullgod service. Resurstillskottet skall därför enligt motionärerna ske genom anslagshöjning i stället (yrkande 6). Även Miljöpartiet de gröna motsätter sig i motion Fi56 regeringens avsikt att höja expeditionsavgiften (yrkande 7). Motionärerna anser att det är bättre att finansiera hela verksamheten över anslag.
Utbildningsutskottets yttrande Utbildningsutskottet anför i sitt yttrande (UbU9y) att det erfarit att regeringen inte avser att höja expeditionsavgiften innevarande år utan ämnar återkomma med förslag om att på annat sätt tillgodose CSN:s behov av ytterligare medel under 1998. Motionsyrkandena om avslag på höjningen av avgiften bör därmed anses vara tillgodosedda. Utbildningsutskottet föreslår därför att motionsyrkandena avstyrks. Till yttrandet har fogats en gemensam avvikande mening av Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Miljöpartiet de gröna samt Kristdemokraterna.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet avstyrker, i likhet med utbildningsutskottet, motionerna Fi19 (fp) yrkande 18, Fi26 (m) yrkande 6 samt Fi56 (mp) yrkande 7. Utskottet utgår från att tillskjutande av ytterligare medel till CSN sker inom utgiftsområdets ram.
Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning
Propositionen
Regeringen föreslår att regeringen, eller den myndighet som regeringen beslutar, bemyndigas att under 1998 under anslaget D 18 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning fatta beslut om anskaffningar som innebär utgifter på 47 000 000 kr för 1999, 26 000 000 kr för 2000, 24 000 000 kr för 2001, 18 000 000 kr för 2002 och 18 000 000 kr för 2003 (yrkande 23). Regeringen hänvisar till ett uppdaterat underlag från Forskningsrådsnämnden (FRN) som visar att bemyndiganderamen bör revideras för att passa till det nya finansieringssystemet som införts år 1998. Regeringens förslag till reviderad bemyndiganderam för det aktuella anslaget innebär en sammantagen utökning av bemyndiganderamarna från år 1999 till och med år 2003 från 116 miljoner kronor till 133 miljoner kronor.
Utbildningsutskottets yttrande Utbildningsutskottet anför i sitt yttrande (UbU9y) att det inte har något att invända mot regeringens förslag och föreslår att finansutskottet tillstyrker propositionens yrkande.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har, i likhet med utbildningsutskottet, inget att invända och tillstyrker propositionens yrkande 23.
Sätra Brunn
Propositionen Regeringen begär bemyndigande att efterge statens fordran på Stiftelsen Sätra Brunn om 12 513 000 kr med högst detta belopp (yrkande 24). Sätra Brunn har från mitten av 1700-talet till maj 1997 förvaltats som en del av Uppsala universitet. Därefter har den ombildats till en stiftelse som förvaltas av universitetet. Universitetet har före ombildningen tagit banklån för Sätra Brunns räkning för investeringar om 12,5 miljoner kronor. Stiftelsen har försatts i konkurs, i vilken den största fordran är den om 12,5 miljoner kronor som grundas på nämnda banklån. Genom att staten efterger fordran förbättras förutsättningarna för att i lämplig form fortsätta verksamheten och bevara en anläggning av kulturhistoriskt intresse, vilket regeringen finner önskvärt. Uppsala universitet - som fattade beslut om att ta banklånet - bör enligt regeringens mening i den uppkomna situationen svara för de kostnader som följer av beslutet inom sina befintliga utgiftsramar.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet anger i sitt yttrande (UbU9y) att det inte har något att invända mot regeringens förslag och föreslår att propositionen tillstyrks.
Finansutskottets ställningstagande Inte heller finansutskottet har något att invända och tillstyrker således propositionens yrkande 24.
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Statens kulturråd (A 1)
Propositionen Regeringen föreslår att anslaget A 1 Statens kulturråd skall ökas med 500 000 kr. Finansiering föreslås ske genom att anslaget D 2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön minskas med motsvarande belopp. Kulturrådet har i regleringsbrevet för år 1998 fått i uppdrag att kartlägga och analysera det regionala utfallet av myndighetens verksamhet och att sammanställa och analysera motsvarande redovisningar från andra myndigheter och institutioner inom kulturområdet. Kulturrådet skall dessutom ta fram metoder, rutiner och förslag till uppläggning av hur en regional analys kan utvecklas samt, som jämförelse med statens insatser, ange kommunala och landstingskommunala insatser inom kulturområdet. Uppdragen innebär ett omfattande metodarbete för att utveckla analyserna. Detta fordrar extra resurser som för närvarande inte finns inom Kulturrådets tillgängliga förvaltningsmedel. Motionerna I kommittémotion Fi31 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) anförs att de redovisade regeringsuppdragen bör rymmas inom Kulturrådets ordinarie anslag. I motionen föreslås att riksdagen skall avslå regeringens förslag om höjning av anslaget (yrkande 1).
Kulturutskottets yttrande Kulturutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KrU5y) regeringens förslag. Enligt kulturutskottets uppfattning har regeringen på ett övertygande sätt visat att Kulturrådet behöver tillföras ökade resurser för sina utökade utredningsuppdrag. Motion Fi31 (m) avstyrks. Företrädarna för Moderata samlingspartiet har i en avvikande mening tillstyrkt motionen.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med kulturutskottet, regeringens förslag (yrkande 49 delvis). Motion Fi31 (m) yrkande 1 avstyrks. Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1998.
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete (A 2)
Propositionen Regeringen föreslår att anslaget A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ökas med 500 000 kronor. Finansiering föreslås ske genom att anslaget D 2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön minskas med motsvarande belopp. Föreningen Norden bedriver informationsverksamhet vid Arena Norden i Stockholm. Under Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet är - enligt regeringen - behovet av samnordiska informationsinsatser i Sverige större än vanligt. För att tillgodose detta behov behöver Föreningen Norden ett särskilt stöd, nämligen 500 000 kr, till verksamheten vid Arena Norden.
Kulturutskottets yttrande Kulturutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KrU5y) regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med kulturutskottet, regeringens förslag (yrkande 49 delvis). Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1998.
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (D 2)
Propositionen I propositionen föreslås att finansieringen av förslagen ovan under anslagen A 1 Statens kulturråd och A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete skall ske genom att anslaget D 2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön minskas med 1 000 000 kr.
Motionerna I motion Fi20 föreslår Vänsterpartiet att regeringens förslag om en minskning av anslaget D 2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön med 1 000 000 kr skall avslås. Dessutom begär motionärerna ett förslag om ett med 1 miljon kronor höjt anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 (yrkande 36). Miljöpartiet begär i motion Fi56 en analys av uppkommet överskott på det aktuella anslaget D 2 (yrkande 8).
Kulturutskottets yttrande Kulturutskottet anför i sitt yttrande (KrU5y) att av Statens konstråds budget- underlag för räkenskapsåren 1999-2001 under rubriken Anslagssparande framgår följande. Statens konstråd fick år 1997 ett vidgat uppdrag. Med detta följde en förstärkning av anslaget D 2 med 7 000 000 kr. Inom verksamheten har under år 1997 en rad projekt påbörjats som inte medför betydande utbetalningar förrän år 1998. Under år 1998 förstärktes anslaget med ytterligare 5 000 000 kr. Statens konstråd har ett anslagssparande från år 1997 på anslaget D 2 motsvarande 7 500 000 kr och på det tidigare anslaget C 25 motsvarande 4 500 000 kr. Konstrådet föreslår att dessa medel ej skall tillgodoräknas verksamheten för år 1998. Kulturutskottet har inhämtat att ett annat skäl än det som ovan nämns till att medlen för år 1997 ej tagits i anspråk till fullo är att verksamheten inom Konstrådet med det nya vidgade uppdraget inte kom i gång förrän en tid in på år 1997. Statens konstråd räknar med att anvisade medel framöver till fullo kommer att utnyttjas. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker kulturutskottet motionerna. Vänsterpartiets företrädare tillstyrker i en avvikande mening det egna partiets motion.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i enlighet med kulturutskottets ställningstagande, propositionens förslag om en minskning av det aktuella anslaget för att finansiera de två anslagshöjningarna (yrkande 49 delvis). Motionerna Fi20 (v) yrkande 36 och Fi56 (mp) yrkande 8 avstyrks. Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1998.
Radio och TV i allmänhetens tjänst
Propositionen Regeringen föreslår att Sveriges Television (SVT) fr.o.m. den 1 juli 1998 skall få särskilda medel från det s.k. rundradiokontot för kvalificerad programproduktion. Enligt regeringens bedömning kommer övergången till ny digital sändningsteknik att ställa ökade krav på programföretagen under ett initialskede. Till detta kommer angelägna satsningar på nya programkanaler. Programföretagen bör därför få ett medelstillskott under åren 1999-2001. Regeringen avser att i budgetpropositionen för år 1999 återkomma till riksdagen med förslag till medelstilldelning för satsningar på ny teknik och nya programkanaler. Vidare anförs i propositionen att SVT:s ansvar att stå för både bredd och djup när det gäller produktion och sändning av TV-program ökar i en situation där det totala TV-utbudet flerfaldigas. Det är viktigt, menar regeringen, att SVT kan vara konkurrenskraftigt när det gäller ett programutbud av hög kvalitet även under tiden för ett teknikskifte. Som ett led i satsningen på public service föreslår regeringen att SVT skall tilldelas ett nytt årligt stöd ur rundradiokontot på 75 miljoner kronor (i 1998 års prisläge enligt kompensationsindex) för särskilt kvalificerad programproduktion av typen dokumentärer, dramatik och program för barn och ungdom. De särskilda medlen för programproduktion skall i hög grad användas till att ytterligare skapa förutsättningar för utläggningar av produktionsuppdrag samt för samarbetsprojekt med fria filmare och producenter. Stödet bör utgå med början från den 1 juli 1998, vilket innebär att medelsbehovet för innevarande år uppgår till 37,5 miljoner kronor.
Motionerna I kommittémotion Fi31 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) anförs att regeringens metod att öka mångfalden inom etermedierna innebär att den vill öka stödet till den redan dominerande public service-verksamheten i Sveriges Radio (SR) och SVT. Motionärerna, som avstyrker regeringens förslag, anser att uppdraget för public service-verksamheten inte bör utformas med syftet att dominera programutbudet. I stället bör public service-uppdragets syfte vara att tillföra ett utbud av program som publiken annars inte skulle få tillgång till. Företagen bör inte se konkurrensen med de fristående TV-kanalerna och radiostationerna som sin främsta uppgift utan i stället ge prioritet åt kvalitet i det programutbud som man själv bidrar med (yrkande 3). Enligt Folkpartiets uppfattning i motion Fi19 har SVT större ekonomiska resurser än någon annan aktör på den svenska TV-marknaden. Detta är enligt motionärerna inte något problem så länge SVT har speciella uppgifter som inte utförs av andra företag. Om SVT däremot skulle se som sin uppgift att vara konkurrent till andra TV-bolag uppstår fråga om konkurrensneutralitet. Det är mot denna bakgrund som regeringens förslag skall ses, anför motionärerna, som också anser att det är fullt möjligt för SVT att ge programverksamheten en mer kvalitativ inriktning utan att tillföra nya resurser. Regeringens förslag till inriktning på det nya stödet avstyrks (yrkande 12), liksom förslaget om särskilda kvalitetspengar till SVT (yrkande 13). Också i kommittémotion Fi29 av Carl-Johan Wilson m.fl. (fp) avstyrks regeringens förslag. Motionärerna framhåller att det enligt deras uppfattning är fullt möjligt för SVT att ge programmen mer kvalitativ inriktning utan nya anslag (yrkande 1). Motionärerna anser vidare att det är oklokt att brandskatta rundradiofonden. Det bör, menar de, finnas en buffert i fonden med tanke på att TV-publikens betalningsvilja kan förändras. Vidare anförs i samma motion att SVT är den helt dominerande beställaren på den svenska TV-marknaden och att den som fått nej till en idé hos SVT inte har någon annan att vända sig till. Yrkande 2 i motionen syftar till att regeringen skall lämna förslag till riksdagen om en fristående TV-fond på grundval av vad som föreslagits av en särskild utredare i betänkandet Bidrag till fri svensk TV-produktion (SOU 1997:172). I motion Fi56 anser Miljöpartiet att fler oberoende finansieringskällor bör finnas ur vilka fria TV-producenter kan söka medel för kvalificerad programproduktion (yrkande 9). Regeringen bör skyndsamt komma med förslag till riksdagen med den angivna inriktningen.
Kulturutskottets yttrande Kulturutskottet erinrar i sitt yttrande (KrU5y) om att riksdagen våren 1996 tog ställning till public service-verksamheten för tiden 1997-2001. Ställningstagandet innebär bl.a. att public service-företagen skall tjäna hela publiken och att de skall kunna erbjuda både bredd, djup och kvalitet i programutbudet. Den snabba tekniska utvecklingen på etermedieområdet med ett ökande antal TV-kanaler har fått till följd att SVT - och även SR - befinner sig i en ny och annorlunda situation. Samtidigt som stora investeringar i ny teknik måste göras kommer etablerandet av nya programkanaler att innebära att programutbudet kommer att öka. Kulturutskottet understryker betydelsen av att i denna situation värna de värden som public service-verksamheten står för. Kulturutskottet har funnit att det kvalitetsstöd som regeringen föreslagit är väl motiverat. I sammanhanget beaktar utskottet att teknikskiftet inom SVT av allt att döma kommer att medföra ökade kostnader. Kulturutskottet utgår dock från att företagen inte avser att minska de ordinarie resurserna för kostnadskrävande kvalitetsproduktion utan att den av regeringen föreslagna medelsförstärkningen i stället innebär att SVT kan höja ambitionsnivån då det gäller produktionen av kvalitetsprogram. Det anförda leder fram till att kulturutskottet välkomnar regeringens förslag. Kulturutskottet anser vidare att det är glädjande att SVT:s möjligheter att anlita fria filmare och producenter nu kommer att kunna öka. Det bör i sammanhanget tilläggas att det enligt kulturutskottets uppfattning är en fördel att medlen för kvalitetsproduktion skall särredovisas i SVT:s redovisning till statsmakterna. Därmed bör det tydligt framgå hur resurserna har utnyttjats, vilket torde underlätta en kommande utvärdering av stödet. Med hänvisning till vad som anförs i motion Fi29 (fp) om TV-tittarnas betalningsvilja och behovet av en buffert i rundradiokontot gör kulturutskottet bedömningen att behållningen på rundradiokontot kommer att förbli positiv även med beaktande av den medelstilldelning som nu föreslagits. Vad avser frågan om inrättande av en utvecklingsfond för filmproduktion påpekar kulturutskottet att det vid två tidigare tillfällen under innevarande riksmöte behandlat likartade yrkanden (se bet. 1997/98:KrU11 och 1997/98:KrU16). Kulturutskottet har vid båda tillfällena ansett att riksdagen inte bör föregripa regeringens överväganden med anledning av utredningsförslaget. Kulturutskottet intar alltjämt samma ståndpunkt. Med hänvisning till det anförda tillstyrker kulturutskottet regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandena. Företrädare för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet har i avvikande meningar tillstyrkt yrkandena i respektive partis motionsförslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med kulturutskottet, regeringens förslag (yrkande 25). Motionerna Fi19 (fp) yrkandena 12 och 13, Fi29 (fp), Fi31 (m) yrkande 3 samt Fi56 (mp) yrkande 9 avstyrks.
Världskulturmuseet
Propositionen I vårpropositionen gör regeringen - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande bedömning rörande Världskulturmuseet. Med utgångspunkt i de förslag som Organisationskommittén för ett världskulturmuseum (Ku 1996:07) förelagt regeringen bedömer regeringen att en yta på 11 000 m2 bruttoarea (9 000 m2 lokalarea) är en ändamålsenlig storlek för den nya museibyggnaden. Investeringskostnaden för byggnaden har beräknats till 200 miljoner kronor, ett belopp som ryms inom den av riksdagen beslutade låneramen för Statens fastighetsverks investeringar. I budgetpropositionen för år 1998 redovisade regeringen att särskilda medel, 29 miljoner kronor, avsatts för nyetableringen av museet fr.o.m. år 1999. Finansieringen av de totala kostnaderna för investeringen ryms inom de ramar som avsatts för ändamålet. Regeringen har gett Fastighetsverket i uppdrag att under år 1998 genomföra en arkitekttävling för museibyggnaden.
Motionerna I kommittémotion Fi31 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) noteras att regeringen uppdragit åt Fastighetsverket att genomföra en arkitekttävling för en ny museibyggnad i Göteborg. Det är, anförs det i motionen, anmärkningsvärt att regeringen går vidare med den konkreta planeringen av museiverksamheten i Göteborg utan att först ha avvaktat resultatet av den pågående utredningens arbete. Motionärerna anser att det råder oklarhet om vad den nya museibyggnaden skall inrymma och om vilka planer regeringen har att överföra museisamlingar från de tre berörda Stockholmsmuseerna till det nya museet i Göteborg. Motionärerna framhåller slutligen att det inte framgår av propositionen om övriga museer skall bidra till den nya museiverksamheten genom minskade anslag. Dessa oklarheter bör enligt motionärerna klarläggas innan ytterligare beslut fattas (yrkande 2). I Vänsterpartiets motion Fi20 yrkas att det avtal som skall tecknas med Fastighetsverket om hyressättning, drift och underhåll för den nya museibyggnaden i Göteborg skall utformas på sådant sätt att medel för en god verksamhet kan garanteras för de publika verksamheterna både vid museet i Göteborg och vid museerna i Stockholm (yrkande 37). I motion Fi56 anser Miljöpartiet att regeringen redan nu bör redovisa hur de löpande kostnaderna för det nya Världskulturmuseet skall finansieras. Motionärerna kan inte acceptera att en finansiering av museet sker inom den ekonomiska ramen för övriga statligt stödda museer (yrkande 10).
Kulturutskottets yttrande Kulturutskottet framhåller i sitt yttrande (KrU5y) att det förhållandet att regeringen uppdragit åt Fastighetsverket att efter samråd med organisationskommittén genomföra en arkitekttävling innebär inte några låsningar för framtida ställningstaganden rörande museets verksamhetsinriktning, vad museibyggnaden skall innehålla etc. Kulturutskottet har inhämtat att den typ av tävling som Fastighetsverket avser att utlysa är en internationell allmän tävling, där även ett fåtal särskilt inbjudna arkitekter deltar. Tävlingen genomförs i två steg. Det första steget är en s.k. idétävling som har till syfte att belysa de möjligheter till funktion och gestaltning som den aktuella tomten och stadsmiljön erbjuder och att ge förslag till lösningar på olika problemställningar. Först när dessa yttre förutsättningar klargjorts är det dags att utifrån resultaten av det första steget utforma ett detaljerat program för nästa tävlingsetapp. Den första etappen av arkitekttävlingen utgör enligt kulturutskottets synsätt ett naturligt led i planeringen av det nya museet och innebär inte att regeringen föregriper resultatet av organisationskommitténs arbete. Kulturutskottet vill i sammanhanget understryka värdet av att arkitekttävlingar genomförs för att hög kvalitet skall uppnås på den slutliga produkten. För att det nya museet skall kunna stå färdigt år 2002 - vilket numera är utgångspunkten för organisationskommitténs arbete - är det angeläget att redan nu påbörja planeringen. Med hänvisning till förslaget i motion Fi20 (v) konstaterar kulturutskottet att frågor rörande kvaliteten på verksamheten vid den nya museimyndighetens samtliga museienheter är föremål för överväganden inom ramen för organisationskommitténs uppdrag. Frågor om hyressättningen som också berörs i samma motion, Fi20 (v), kommer att bli föremål för förhandling mellan Fastighetsverket och dess hyresgäst, dvs. företrädare för Världskulturmuseet. Organisationskommittén skall också komma med förslag till finansieringen av det nya museets verksamhet, en fråga som behandlas i motionerna Fi31 (m) och Fi56 (mp). Kulturutskottet är inte berett att föregripa resultatet av kommitténs arbete och regeringens överväganden med anledning därav. Kulturutskottet anser att finansutskottet skall avstyrka här aktuella mo- tionsyrkanden. Företrädare för Moderata samlingspartiet och Miljöpartiet har i avvikande meningar tillstyrkt yrkandena i respektive partis motion.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet avstyrker, i likhet med kulturutskottet, motionerna Fi31 (m) yrkande 2, Fi20 (v) yrkande 37 och Fi56 (mp) yrkande 10.
Folkbildning
Motionen I motion Fi20 konstaterar Vänsterpartiet att stora besparingar har gjorts på folkbildningsanslaget under de senaste fem åren. Mot denna bakgrund föreslår motionärerna att riksdagen skall begära att regeringen återkommer med förslag på tilläggsbudget för budgetåret 1998 om ett med 50 miljoner kronor förhöjt anslag till folkbildningen (yrkande 38). I motionen föreslås vidare att riksdagen skall göra ett tillkännagivande till regeringen om att medel avsedda för kunskapslyftet skall omfördelas till folkhögskolorna för att antalet utbildningsplatser för arbetslösa vid folkhögskolorna skall kunna ökas (yrkande 39).
Kulturutskottets och utbildningsutskottets yttranden Kulturutskottet anför i sitt yttrande (KrU5y) att regeringen i proposition 1997/98:115 om folkbildningen har aviserat att medel skall beräknas i den ekonomiska vårpropositionen inom utgiftsområde 17 för att förstärka folkbildningens möjligheter att möta människors framtida behov av kunskaper, social kompetens och förmåga att fungera i och bidra till ett demokratiskt samhälle. I vårpropositionen har regeringen därefter angivit att utgiftsområdet tillförs 40 miljoner kronor för budgetåret 1999 för detta ändamål. Kulturutskottet har i sitt yttrande 1997/98:KrU4y till finansutskottet tillstyrkt regeringens förslag till ram för utgiftsområde 17 för år 1999, inklusive ökningen av medlen till folkbildningen. Kulturutskottet erinrar vidare om att medel till kunskapslyftet för innevarande budgetår har anvisats dels inom utgiftsområde 16 för kommunernas verksamhet, dels inom utgiftsområde 17 för 10 000 platser vid folkhögskola. När kommunerna beslutar om anordnande av utbildning inom kunskapslyftet kan de både utnyttja sin egen utbildningsorganisation och upphandla utbildning av andra utbildningsanordnare, t.ex. studieförbund och folkhögskolor. Kulturutskottet har redan i tidigare sammanhang uttryckt sin uppfattning att det är viktigt att kommunerna inte endast utnyttjar sin egen utbildningsorganisation för att anordna utbildning inom kunskapslyftet utan att de även bör anlita folkbildningen. I sitt betänkande 1997/98:KrU17 (s. 27-28) redovisas att Kunskapslyftskommittén nyligen avgivit ett delbetänkande (SOU 1998:51) med en rapport från den första verksamhetsperioden inom kunskapslyftet. Kulturutskottet redovisar i nämnda betänkande kommitténs bedömning av hittills gjorda erfarenheter från kommunernas upphandling av utbildning, bl.a. från folkbildningen. Kommittén anser att det är för tidigt att göra välgrundade bedömningar beträffande kvaliteten på kommunernas utbildningar och mångfalden i kommunernas upphandlingar. Kulturutskottet förutsätter att regeringen i den kommande budgetpropositionen redovisar sina bedömningar av de resultat och erfarenheter som framkommit. Kulturutskottet anser att finansutskottet bör avstyrka de nu aktuella motionsyrkandena. Företrädare för Vänsterpartiet har i en avvikande mening tillstyrkt yrkandena i partiets motionsförslag. Utbildningsutskottet anser i sitt yttrande (UbU9y) att yrkandet om omfördelning av medel bör avstyrkas. Kommunerna kan använda såväl folkhögskolor som studieförbund som anordnare av utbildning inom kunskapslyftet. Så sker också. Därutöver har inom utgiftsområde 17 medel anvisats för 10 000 platser inom kunskapslyftet vid folkhögskolorna. Dessa medel fördelas av Folkbildningsrådet. Utbildningsutskottet är inte berett att förorda att en större del av resurserna för kunskapslyftet överflyttas från kommunernas ansvar till Folkbildningsrådets. Vänsterpartiets företrädare tillstyrker i en avvikande mening motionsyrkandet.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar kulturutskottets och utbildningsutskottets uppfattning att motionen ej bör bifallas. Således avstyrks motion Fi20 (v) yrkandena 38 och 39.
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Bonusränta för ungdomsbosparande (A 11)
Propositionen Utbetalningarna av bonusränta för ungdomsbosparande har under årets första månader varit högre än prognosticerat. Därför föreslås att 1,4 miljoner kronor tillförs anslaget. Finansiering sker genom att anslaget A 9 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning minskas med samma belopp. Effekten av finansieringsåtgärden är bl.a. att Riksgäldskontorets marknadsföringsinsatser för ungdomsbosparandet minskas.
Bostadsutskottets yttrande Bostadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (BoU7y) propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar bostadsutskottets uppfattning och tillstyrker således propositionen (yrkande 49 delvis). Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1998.
Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl. (A 12)
Propositionen Regeringen föreslår att 75 miljoner kronor anvisas på ett nytt ramanslag A 12 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl. samt att ändamålet för det hittillsvarande stödet för studentbostäder vidgas. Hittills har stödet utbetalats från ett anslag för arbetsmarknadspolitiska åtgärder under tionde huvudtiteln. Skillnaden mot vad som gällt för det hittillsvarande stödet anges vara dels att bidragskretsen vidgas, dels att bidrag enligt de nya reglerna inte begränsas till orter där det finns universitet eller högskola.
Motionerna I kommittémotion Fi37 av Knut Billing m.fl. (m) föreslås att riksdagen skall avslå förslaget att anslå medel för det nya anslaget. Motionärerna framhåller bl.a. att bostadspolitiken måste läggas om från produktions- till boendepolitik. Folkpartiet avvisar i motion Fi19 vidgningen av ändamålet för det aktuella stödet. Motionärerna anser att en vidgning av ändamålet kan leda till att studenternas bostadsbehov inte tillgodoses utan att bidraget i praktiken blir ett allmänt investeringsbidrag för bostäder (yrkande 19). Även Vänsterpartiet avvisar i motion Fi20 utvidgningen av stödet till att även omfatta ungdomsbostäder. Vänsterpartiet framhåller att man är emot särskilda bostäder för ungdomar (yrkande 41).
Bostadsutskottets yttrande Bostadsutskottet ger i sitt yttrande (BoU7y) en bakgrund mot vilken regeringens förslag bör ses. Bostadsutskottet konstaterar att problemen för ungdomar att skaffa sig en egen bostad och etablera sig på bostadsmarknaden har uppmärksammats under en längre tid. Bostadsutskottet finner det angeläget att stimulera tillkomsten av fler bostäder lämpliga för ungdomar. Bostadsutskottet anför följande i sin kommentar till motionerna:
Enligt utskottets mening bör inte heller några regler utarbetas för hur en bostad lämplig för ungdomar skall se ut. Behoven och önskemålen i fråga om bostaden varierar självklart även bland ungdomar. Inte heller bör ett rent kategoriboende för ungdomar eftersträvas. I de ungdomsbostadsprojekt som genomförts under senare tid har ett begränsat antal lägenheter lämpliga för ungdomar integrerats i vanliga bostadsområden. En strävan bör vara att stimulera tillkomsten av bostäder som kan tillgodose den lokala efterfrågan som finns i olika delar av landet. Även vad i fp-motionen anförts om att ungdomsbostäder inte bör ges stöd, eftersom detta riskerar att minska stödet till studentbostäder, bör kommenteras. Utskottet anser att det är olyckligt att som motionärerna gör ställa två grupper med svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden mot varandra. Det kan också konstateras att gruppen studenter, som investeringsbidraget hittills inriktats på, i huvudsak utgör en del av ungdomsgruppen, som förslaget om det utvidgade stödet är avsett för. Med hänvisning till det anförda tillstyrker bostadsutskottet regeringens förslag om att investeringsbidrag skall få lämnas även för produktion av ungdomsbostäder. Det bör ankomma på regeringen att utforma de närmare villkor som bör gälla för stödet i enlighet med vad utskottet anfört. Bostadsutskottet tillstyrker således regeringens förslag att 75 miljoner kronor anvisas för det nya anslaget och avstyrker motionerna. Bostadsutskottet ställer sig också bakom att ändamålet för anslaget vidgas. Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet och Vänsterpartiet har i avvikande meningar ställt sig bakom respektive partis motionsförslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med bostadsutskottet, propositionens förslag (yrkande 49 delvis). Motionerna Fi37 (m), Fi19 (fp) yrkande 19 och Fi20 (v) yrkande 41 avstyrks. Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1998.
Geoteknik
Propositionen Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att Statens geotekniska institut blir medlem i en ekonomisk förening för utveckling av programsystemet AutoGRAF. Den kontanta insatsen i föreningen är 10 000 kr. Förslaget föranleder ingen ramhöjning.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (BoU7y) propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar bostadsutskottets uppfattning och tillstyrker således propositionen (yrkande 26).
Länsstyrelserna m.m. (C 1)
Propositionen Regeringen föreslår att anslaget C 1 Länsstyrelserna m.m. ökas med 450 000 kr. Medlen avses bli tilldelade Länsstyrelsen i Skåne län för särskilda tillsyns- insatser med anledning av bl.a. akrylamidutsläppet i Hallandsåsen år 1997. Finansiering sker genom att anslaget A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar inom utgiftsområde 22 Kommunikationer minskas med motsvarande belopp.
Bostadsutskottets yttrande Bostadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (BoU7y) propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar bostadsutskottets uppfattning och tillstyrker således propositionen (yrkande 49 delvis). Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1998.
Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling
Regionalpolitiska åtgärder
Propositionen I samband med riksdagens behandling av tilläggsbudgeten hösten 1997 bemyndigades regeringen att under budgetåret 1997 besluta om åtaganden som innebär utgifter på högst 500 miljoner kronor under budgetåren 1998-2000 (bet. 1997/98:FiU11, rskr. 46). Detta bemyndigande förde regeringen vidare till länsstyrelserna. I anslutning till behandlingen av budgetpropositionen hösten 1997 beslutade riksdagen vidare om ett bemyndigande för regeringen att under budgetåret 1998 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med regionalpolitiska åtgärder som innebär utgifter på högst 500 miljoner kronor under budgetåren 1999-2001 (bet. 1997/98:AU2, rskr. 128). Av detta bemyndigande har regeringen avsatt sammanlagt 250 miljoner kronor för beslut om sysselsättningsbidrag. Regeringen föreslår i den nu behandlade propositionen ett utökat bemyndigande. Där föreslås att regeringen i tilläggsbudgeten skall bemyndigas att under budgetåret 1998 fatta beslut om åtaganden som innebär sammanlagda utgifter om högst 1 000 miljoner kronor under åren 1999-2001 avseende anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder.
Motionerna I parti- och kommittémotioner från fyra partier - Moderata samlingspartiet, Folkpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet - yrkas avslag på regeringens förslag. I kommittémotion Fi54 av Per Unckel m.fl. (m) anförs att bemyndigandet skulle innebära att riksdagens inflytande över budgetprocessen blir mindre. Det skulle minska riksdagens kontrollmakt över hur pengarna används och binda framtida riksdagsmajoriteter. Av principiella skäl avvisas regeringens förslag (yrkande 7). Folkpartiet anser i motion Fi19 att förslaget inte är resultat av rationella överväganden om hur regionalpolitiken skall bedrivas. I stället är förslaget ett resultat av regeringens förhastade och illa genomtänkta beslut som skapat stora problem för den regionalpolitiska verksamheten i många län (yrkande 14). Vänsterpartiet erinrar i motion Fi20 om att regeringen aviserar införandet av ett fullständigt bemyndigandesystem från 1999. Detta förslag bör avvaktas så att konsekvenserna kan klargöras dels när det gäller riksdagens och länens inflytande, dels i fråga om den regionala fördelningen av medel. Det nu aktuella förslaget bör avslås (yrkandena 5 och 40). I motion Fi56 anser Miljöpartiet att regeringens förslag skulle betyda att riksdagen avhänder sig möjligheten att styra hur anslaget används. Miljöpartiet anser att det finns starka skäl att riksdagen även i fortsättningen styr användningen av dessa medel, och regeringens förslag bör således avslås (yrkande 11).
Arbetsmarknadsutskottets yttrande Arbetsmarknadsutskottet anser i sitt yttrande (AU9y) att det är mycket angeläget att ta till vara den nuvarande högkonjunkturen för att få till stånd sysselsättningsskapande och tillväxtfrämjande investeringar i främst regionalpolitiskt utsatta regioner. Medel för regionalpolitiska åtgärder används huvudsakligen för att direkt stödja investeringar i småföretag samt för att utgöra en del av den svenska medfinansieringen i projekt inom ramen för EU:s strukturfonder. Arbetsmarknadsutskottet framhåller att det är särskilt viktigt att nu, när strukturfondsarbetet kan börja ge utväxling i form av många intressanta projekt, även möjligheterna tas till vara till återflöde av den avgift som Sverige erlägger till EU. Det föreligger för närvarande, enligt vad arbetsmarknadsutskottet erfarit, en uppenbar risk för att det i rådande ekonomiska konjunktur skall uppstå en betydande brist på beslutskapacitet för långsiktiga projekt som kan stödjas med medel för regionalpolitiska åtgärder. Arbetsmarknadsutskottet anser därför att regeringens förslag, att den skall bemyndigas att under budgetåret 1998 fatta beslut om åtaganden som innebär sammanlagda utgifter om ytterligare 500 miljoner kronor, dvs. tillsammans med tidigare lämnat bemyndigande totalt högst 1 000 miljoner kronor, under åren 1999, 2000 och 2001 under anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder, bör tillstyrkas av finansutskottet. Arbetsmarknadsutskottet förutsätter att bemyndigandet fördelas till länen enligt den fördelningsprincip som de s.k. länsanslagen fördelas efter. Detta bör enligt arbetsmarknadsutskottet ges regeringen till känna. Mot bakgrund av vad som anförts anser arbetsmarknadsutskottet att motionerna bör avstyrkas. Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna avstyrker i en gemensam avvikande mening regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet kan liksom arbetsmarknadsutskottet ställa sig bakom propositionens förslag i denna del. Regeringen bör bemyndigas att under 1998 fatta beslut som innebär sammanlagda utgifter om högst 1 miljard kronor under åren 1999, 2000 och 2001 under anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder. Finansutskottet förutsätter, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, att bemyndigandet fördelas till länen enligt den fördelningsprincip som de s.k. länsanslagen fördelas efter. Detta bör riksdagen med anledning av propositionen (yrkande 27) som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Fi54 (m) yrkande 7, Fi19 (fp) yrkande 14, Fi20 (v) yrkandena 5 och 40 samt Fi56 (mp) yrkande 11 avstyrks.
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Statens naturvårdsverk (A 1)
Propositionen Regeringen föreslår att Naturvårdsverket tillförs 1,75 miljoner kronor med anledning av kraftigt ökade informationsinsatser till följd av bl.a. akrylamidutsläppet i Hallandsåsen. Regeringen bedömer att det finns behov av ytterligare medel för miljöinformation. Finansiering föreslås ske genom en lika stor minskning av anslaget A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar under utgiftsområde 22.
Jordbruksutskottets yttrande I likhet med regeringen anser jordbruksutskottet i sitt yttrande (JoU4y) att behovet av miljöinformation ökat med anledning av akrylamidutsläppet i Hallandsåsen. Jordbruksutskottet tillstyrker därför regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet, regeringens förslag (yrkande 49 delvis). Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1998.
Miljöövervakning m.m. (A 2)
Propositionen Svensk bilprovning kunde tidigare ta ut en avgift för avgasgodkännade. Denna finansiering har emellertid fallit bort, och verksamheten behöver tillföras extra medel till dess en översyn har gjorts av verksamheten. Regeringen föreslår därför att anslaget tillförs 15 miljoner kronor. Finansieringen föreslås ske genom att behållningen på reservationsanslaget A 8 Investeringar för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning från år 1995/96 begränsas med ett lika stort belopp.
Motionen Folkpartiet föreslår i motion Fi19 att regeringen återkommer med förslag om höjning av anslaget med 5 miljoner kronor utöver förslaget i propositionen.
Jordbruksutskottets yttrande Jordbruksutskottet konstaterar i sitt yttrande (JoU4y) att det av regeringens proposition 1997/98:56 Transportpolitik för en hållbar utveckling (s. 88-89) framgår att regeringen avser att tillkalla en särskild utredare med uppgift att se över den samlade statliga verksamheten på avgas- och bränsleområdet. Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motionen. Företrädaren för Folkpartiet har i en avvikande mening tillstyrkt partiets motionsförslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet, regeringens förslag (yrkande 49 delvis). Motion Fi19 (fp) yrkande 22 (delvis) avstyrks. Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1998.
Investeringar och skötsel för naturvård (A 4)
Propositionen Anslaget föreslås engångsvis höjas med 20 miljoner kronor eftersom det enligt regeringen finns behov av extraordinära insatser för att skydda särskilt värdefulla naturskogsområden där avverkningar är nära förestående. Finansiering föreslås ske genom att anslaget B 2 Avgift för Stadshypotekskassans grundfond på utgiftsområde 2 minskas med motsvarande belopp.
Motionerna Folkpartiet anser i motion Fi19 att 20 miljoner kronor är otillräckligt. Anslaget bör fördubblas år 1999. Regeringen föreslås återkomma med förslag om ytterligare 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag för år 1998. I Miljöpartiets motion Fi56 välkomnas förslaget till höjning av anslaget, men höjningen med 20 miljoner kronor anses vara otillräcklig. Miljöpartiet föreslår att regeringen, om behov av ytterligare medel uppstår, återkommer till riksdagen i samband med höstens tilläggsbudget.
Jordbruksutskottets yttrande Jordbruksutskottet delar i sitt yttrande (JoU4y) regeringens uppfattning att det under år 1998 finns behov av extraordinära insatser för att skydda särskilt värdefulla naturskogsområden där avverkningar är nära förestående och insatserna inte ryms inom ramen för tidigare beslutad anslagsnivå. Enligt jordbruksutskottets uppfattning är det föreslagna beloppet om 20 000 000 kr väl avvägt. Jordbruksutskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna. I anslutning till motion Fi56 (mp) erinrar jordbruksutskottet om att det enligt gällande bestämmelser om finansmakten är riksdagen som på förslag av regeringen anvisar ändrade eller nya anslag för löpande budgetår. Det finns således ingen anledning att göra något uttalande i enlighet med detta mo- tionsyrkande. Företrädaren för Folkpartiet har i en avvikande mening tillstyrkt partiets motionsförslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet, regeringens förslag (yrkande 49 delvis). Motionerna Fi19 (fp) yrkande 22 (delvis) samt Fi56 (mp) yrkande 12 avstyrks. Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1998.
Investeringar och skötsel för naturvård (bemyndigande)
Propositionen Regeringen har valt ut 473 områden i Sverige som skall ingå i EU:s nätverk av skyddade naturområden. Enligt givna bemyndiganden kan regeringen under 1998 besluta om utgifter för 1999 på 60 miljoner kronor för förvärv eller intrångsersättning i värdefulla naturområden. Bemyndigandet är mot bakgrund av Natura 2000-satsningen otillräckligt och bör därför ökas till sammanlagt 120 miljoner kronor.
Motionen Folkpartiet anser i motion Fi19 att bemyndigandet om beslut om utgifter för år 1999 bör höjas med 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag till totalt 220 miljoner kronor.
Jordbruksutskottets yttrande Jordbruksutskottet framhåller i sitt yttrande (JoU4y) att beslutet att anmäla ytterligare s.k. Natura 2000-områden till EG-kommissionen innebär att regeringen under år 1998 kan behöva ikläda staten ekonomiska förpliktelser utöver nuvarande bemyndigande. Jordbruksutskottet anser att det föreslagna bemyndigandet bör utökas i enlighet med regeringens förslag. Jordbruksutskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionen. Företrädaren för Folkpartiet har i en avvikande mening tillstyrkt partiets motionsförslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet, regeringens förslag (yrkande 28). Motion Fi19 (fp) yrkande 20 avstyrks.
Utgiftsområde 21 Energi
Statens energimyndighets förvaltningskostnader (A 1)
Propositionen Den nya energimyndigheten - Statens energimyndighet - inrättades den 1 januari 1998 och ansvarar för de energipolitiska frågor som tidigare sköttes inom ramen för NUTEK:s program Energi. I propositionen föreslås att anslaget för Energimyndighetens förvaltningskostnader ökas med drygt 7 miljoner kronor och att en korresponderande minskning genomförs beträffande motsvarande anslag (A 1) till NUTEK under utgiftsområde 24 Näringsliv. Denna engångsvisa åtgärd är en slutjustering av förvaltningsmedlen mellan de båda myndigheterna.
Motionen I kommittémotion Fi46 av Karin Falkmer m.fl. (m) avvisas regeringens förslag. Motionärerna erinrar om att Moderata samlingspartiet ansåg att ansvaret för energifrågorna skulle ligga kvar hos NUTEK och att någon ny energimyndighet inte skulle bildas. En sådan lösning är enligt motionen fortfarande att föredra, inte minst därför att många av de anställda valt att inte flytta med Energimyndigheten till dess nya lokaliseringsort Eskilstuna med ökade kostnader som följd (yrkandena 3 och 4).
Näringsutskottets yttrande Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU9y) propositionen. Näringsutskottet har svårt att förstå motivet för avslagsyrkandet i motionen, nämligen att motionärerna tidigare motsatte sig att ansvaret för energifrågorna skulle överföras från NUTEK till en ny energimyndighet. Oavsett tidigare åsikter i frågan har nu Energimyndigheten bildats, och det har konstaterats att det bör göras en justering av förvaltningsmedlen mellan de båda myndigheterna. Motionen avstyrks. Företrädarna för Moderata samlingspartiet tillstyrker i en avvikande mening sin motion.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, propositionen (yrkande 49 delvis). Motion Fi46 (m) yrkandena 3 och 4 avstyrks med hänvisning till näringsutskottets yttrande. Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1998.
Energiforskning
Propositionen Regeringen föreslås bemyndigas att budgetåret 1998 under anslaget B 4 Energiforskning fatta beslut om stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som innebär utgifter inklusive tidigare åtaganden på högst 240 miljoner kronor för 1999, 190 miljoner kronor för 2000, 160 miljoner kronor för 2001, 130 miljoner kronor för 2002, 90 miljoner kronor för 2003 och 60 miljoner kronor för 2004.
Näringsutskottets yttrande Näringsutskottet har i sitt yttrande (NU9y) inget att erinra mot regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har ingen annan uppfattning än näringsutskottet och tillstyrker således regeringens förslag (yrkande 29).
Energiteknikstöd (B 10)
Propositionen Regeringen föreslår att ett nytt ramanslag B10 Energiteknikstöd på 510 miljoner kronor anvisas. Anslaget finansieras dels genom att anslaget B 5 Bidrag till Energiteknikfonden minskas med 90 miljoner kronor, dels genom att Energiteknikfonden avvecklas.
Motionen Miljöpartiet de gröna tar i motion Fi56 upp förslaget om att anvisa 510 miljoner kronor till det nya anslaget Energiteknikstöd. I motionen erinras om att partiet tidigare har föreslagit motsvarande ökningar till investeringsbidrag till solvärme, elproduktion från förnybara energikällor, effektivare energianvändning, introduktion av ny miljöanpassad energiteknik, energiforskning, m.m. Det nya anslaget bör enligt motionen användas med den inriktning som Miljöpartiet har föreslagit (yrkande 13).
Näringsutskottets yttrande Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU9y) regeringens förslag i berörda delar och avstyrker motionen.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har ingen annan uppfattning än näringsutskottet och tillstyrker således regeringens förslag (yrkande 49 delvis). Motion Fi56 (mp) yrkande 13 avstyrks. Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1998.
Avveckling av Energiteknikfonden Regeringen föreslår att Energiteknikfonden avvecklas, varvid fondens behållning inlevereras till inkomsttitel och utestående åtaganden förs över till Statens energimyndighet.
Näringsutskottets yttrande Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU9y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har ingen annan uppfattning än näringsutskottet och tillstyrker således regeringens förslag (yrkande 30).
Energiteknikstöd (bemyndigande)
Propositionen Regeringen föreslår att den bemyndigas att under år 1998 fatta beslut om stöd till ny energiteknik innebärande utgifter på högst 100 miljoner kronor för 1999, 80 miljoner kronor för 2000, 60 miljoner kronor för 2001, 50 miljoner kronor för 2002, 40 miljoner kronor för 2003 och 25 miljoner kronor för 2004.
Näringsutskottets yttrande Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU9y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har ingen annan uppfattning än näringsutskottet och tillstyrker således regeringens förslag (yrkande 31).
Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket (B 11)
Propositionen Regeringen beslutade i februari 1998 att rätten att driva kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1 för att utvinna kärnenergi skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1998. Beslutet fattades med stöd av lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling. Regeringen har förordnat f.d. generaldirektören Kaj Janérus att företräda staten i förhandlingar med Sydkraft AB om avvecklingen av kärnkraftsanläggningen. Det är förhandlarens uppgift att söka nå en frivillig överenskommelse om ersättningen, som därefter skall fastställas i domstol. I propositionen erinras om att en överenskommen ersättning kan bestå av såväl ersättning i pengar som överlåtelse av andra tillgångar samt andra åtaganden grundade på affärsmässiga och rättsliga överväganden. Utgångspunkten för statens förhandlingar med Sydkraft är den ersättningsnivå som det bedöms att en domstol skulle komma fram till. Regeringen föreslår nu i propositionen att regeringen, med anledning av avvecklingen av Barsebäck 1, skall bemyndigas att - som underlag för slutlig fastställelse i domstol - träffa och genomföra för staten bindande avtal med Sydkraft, och med andra eventuella parter, om ersättning i form av pengar eller egendom som staten direkt eller indirekt förfogar över. Vidare föreslår regeringen att riksdagen under utgiftsområde 21 Energi för innevarande budgetår under ett nytt ramanslag (B 11) skall anvisa en miljon kronor för ersättning för avveckling av en reaktor vid kärnkraftverket i Barsebäck. Anslaget skall kunna användas till förskott på ersättning fastställd i domstol eller till utbetalning av ersättning till Sydkraft och eventuella andra parter som en följd av ett avtal om slutlig ersättning fastställd i domstol. Anslaget skall finansieras genom inleverans till statsbudgeten av behållningen i Clearingfonden. Regeringen framhåller att anslagsbeloppet endast är av formell natur och att det självfallet kan komma att överskridas. Om anslagsbeloppet behöver överskridas avser regeringen att i första hand återkomma till riksdagen med förslag om höjning av anslaget på tilläggsbudget hösten 1998. Om emellertid detta av tidsskäl inte hinns med föreslås i propositionen - med hänvisning till gällande bestämmelser om ramanslag i budgetlagen - att regeringen skall bemyndigas att under budgetåret 1998 besluta om att ramanslaget får överskridas. Om bemyndigandet utnyttjas kommer överskridandet samt dess finansiering att ingå i de utfallsredovisningar som regeringen skall lämna till riksdagen.
Motionerna Företrädare för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna föreslår i den gemensamma motionen Fi27 (m, fp, kd) att regeringens tre nu nämnda förslag skall avslås av riksdagen. Partierna framför också liknande avslagsyrkanden i sina respektive partimotioner - Fi17 (m), Fi19 (fp) och Fi22 (kd) med anledning av propositionen. En förtida avveckling av en kärnkraftsreaktor i Barsebäck kommer att belasta staten med miljardbelopp i ersättning till reaktorägaren, hävdas det i den förstnämnda motionen. Trots detta väljer regeringen att uppföra ett rent symboliskt anslag i statsbudgeten. Därtill fogas ett bemyndigande som skulle ge regeringen helt obegränsade möjligheter att ingå för staten bindande avtal med därav åtföljande kostnader för skattebetalarna. Innebörden av regeringens förslag är att riksdagen över huvud taget inte kommer att beröras av ärendets vidare hantering. Från allmänna, demokratiska utgångspunkter är detta en helt oacceptabel ordning, heter det i motionen. Motionärerna menar vidare att den föreslagna ordningen strider mot intentionerna bakom budgetlagen. Möjligheten för riksdagen att bemyndiga regeringen att fatta beslut om att ett ramanslag får överskridas får enligt lagens förarbeten tillämpas endast i rena undantagsfall, påpekas det. Den för år 1998 kvarstående budgeteringsmarginalen är enligt motionärerna så liten att den med största sannolikhet inte kommer att förslå för att täcka de merutgifter som en stängning av reaktorn i Barsebäck skulle medföra. I så fall skulle utgiftstaket komma att överskridas. Det förda resonemanget i motionen leder alltså motionärerna till slutsatsen att riksdagen inte bör fatta beslut om ett nytt ramanslag och än mindre ge regeringen det begärda bemyndigandet. Om regeringen skulle komma att träffa en förhandlingsuppgörelse med Sydkraft får ett avtal härom på sedvanligt sätt villkoras av riksdagens godkännande. Enligt motionärerna bör riksdagen därefter sammankallas för att i ett sammanhang ta ställning till avtalet och dess finansiering.
Näringsutskottets yttrande Näringsutskottet redovisar inledningsvis i sitt yttrande (NU9y) vissa kom- pletterande uppgifter. Näringsutskottet erinrar om att enligt 6 § i budgetlagen får regeringen tillfälligt överskrida ett ramanslag genom att ta i anspråk en anslagskredit motsvarande högst 10 % av anvisat anslag. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett ramanslag får överskridas, om detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget skall kunna uppfyllas. Näringsutskottet hänvisar till den proposition som låg till grund för lagen (prop. 1995/96:220) där det framhölls beträffande den nu aktuella möjligheten till bemyndigande att det kunde tänkas situationer när det är nödvändigt, eller i vart fall lämpligt, att regeringen får besluta om utgifter på ramanslag utöver anvisat belopp. En snabb händelseutveckling kan, påpekades det i budgetlagspropositionen, leda till att ett belopp som inte ryms inom den högsta kreditgränsen måste betalas utan dröjsmål och innan riksdagens beslut om ett förhöjt anslag hinner komma. Som exempel angavs kraftigt höjda räntor på statsskulden i samband med oro på kreditmarknaden, tillkommande EU-avgifter, utgifter med anledning av katastrofer och utbetalningar till följd av infriade garantier. I den ekonomiska vårpropositionen anges att den kvarstående budgeteringsmarginalen för år 1998 uppgår till 0,9 miljarder kronor. Om det finns risk för att utgiftstaket kommer att överskridas skall regeringen enligt budgetlagen (42 §) för att undvika detta vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder. I budgetpropositionen för år 1998 (prop. 1997/98:1 finansplanen, avsnitt 4.9) begärde regeringen, på motsvarande sätt som året innan, att riksdagen skulle bemyndiga regeringen att besluta att ett ramanslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut inte hinner inväntas och om överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten. Enligt regeringens bedömning skulle det endast undantagsvis bli nödvändigt att utnyttja denna möjlighet till överskridande. På förslag av finansutskottet (bet. 1997/98:FiU1 s. 212) bifölls regeringens begäran. Finansutskottet förutsatte att överskridanderätten kommer att utnyttjas med stor återhållsamhet. I en reservation (m, fp, kd) betonades vikten av att regeringen håller sig till de av riksdagen anvisade anslagen. Trovärdigheten för den nya budgetprocessen kräver att regeringen inte har möjlighet att göra överskridanden utan att underställa dessa för riksdagens prövning, sades det. Näringsutskottet uppger att för år 1997 utnyttjade regeringen bemyndigandet för tre överskridanden (till rättsväsendet, totalförsvaret och EU-avgiften). Näringsutskottet erinrar om att med anledning av regeringens beslut att dra in rätten att driva Barsebäck 1 från utgången av juni 1998 har Sydkraft AB och Barsebäck Kraft AB hos Regeringsrätten ansökt om rättsprövning enligt lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut. Bolagen har även begärt att Regeringsrätten skall förordna att regeringens beslut tills vidare inte skall gälla, s.k. inhibition. Sydkraft har vidare begärt att EG- kommissionen skall pröva regeringens beslut ur konkurrenssynpunkt. Mot bakgrund av riksdagens tidigare beslut om bl.a. en lag om kärnkraftens avveckling ser näringsutskottet det som logiskt att riksdagen nu bemyndigar regeringen att träffa och genomföra för staten bindande avtal med Sydkraft, och andra eventuella parter, om ersättning i form av pengar eller egendom som staten direkt eller indirekt förfogar över. Det får betraktas som självklart att regeringen inte i förväg anger en bedömning av storleken på ersättningen för avvecklingen av reaktorn. Näringsutskottet tillstyrker därför förslaget i propositionen att en miljon kronor nu skall anvisas på ett nytt anslag för ändamålet och att regeringen skall bemyndigas att - utan nytt beslut av riksdagen - överskrida anslaget om regeringen av tidsskäl inte hinner invänta ett beslut av riksdagen. Näringsutskottet noterar samtidigt att regeringen, om anslagsbeloppet behöver överskridas, i första hand avser att återkomma till riksdagen under hösten 1998 med förslag om höjning av anslagsbeloppet på tilläggsbudget. I det här ärendet skulle det av budgetskäl men också av hänsyn till riksdagens ansvar vara att föredra om riksdagen fick fatta beslut om en sådan höjning av anslaget. Slutligen finner näringsutskottet skäl att erinra om bestämmelsen i budgetlagen om att regeringen, vid risk för överskridande av utgiftstaket, skall vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder. Näringsutskottet avstyrker med det nu anförda berörda motioner. Propositionen tillstyrks. I en gemensam avvikande mening avstyrker företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna regeringens förslag och tillstyrker motionerna.
Kompletterande information Efter det att näringsutskottet avgivit sitt yttrande har Regeringsrätten förordnat att regeringens beslut den 5 februari 1998 om upphörandet av rätten att driva kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1 tills vidare inte skall gälla (beslut meddelat den 14 maj 1998, mål nr 1424-1998). Regeringens beslut har alltså inhiberats.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet kan inledningsvis konstatera att riksdagen tidigare har antagit en lag om kärnkraftens avveckling. De nu aktuella förslagen är i huvudsak en följd av de beslut riksdagen tidigare fattat om avveckling av kärnkraften. Näringsutskottet noterar i sitt yttrande att regeringen, om anslagsbeloppet behöver överskridas, i första hand avser att återkomma till riksdagen under hösten 1998 med förslag om höjning av anslagsbeloppet på tilläggsbudget. I det här ärendet skulle det, enligt näringsutskottet, av budgetskäl men också av hänsyn till riksdagens ansvar vara att föredra om riksdagen fick fatta beslut om en sådan höjning av anslaget. Finansutskottet vill med anledning av näringsutskottets yttrande i denna del erinra om att finansutskottet tidigare har framhållit att grundregeln alltid bör vara att behov av extra medel som överstiger kreditgränsen i första hand skall begäras på tilläggsbudget (bet. 1997/98:FiU1, s. 213). Det gäller naturligtvis också i det nu aktuella fallet. Finansutskottet anser att det vore önskvärt om möjlighet gavs för riksdagen att fatta beslut om en sådan anslagsförändring, om den skulle aktualiseras. Det skulle bland annat möjliggöra en bedömning av hur en eventuell anslagshöjning skall finansieras. I linje med vad utskottet anförde i sitt yttrande över budgetlagen (1995/96:FiU8y), vill utskottet framhålla att beslut om tilläggsbudget ger riksdagen information om bakgrunden till de befarade överskridandena och möjlighet att pröva och debattera de aktuella frågorna, även om utgifterna i praktiken redan är fullbordade. Utskottet vill också, även detta i enlighet med tidigare ställningstaganden, framhålla att en redogörelse för hur eventuella överskridanden finansieras alltid bör ingå i de utfallsredovisningar regeringen lämnar riksdagen. Utskottet noterar att regeringen anger i propositionen att om bemyndigandet att överskrida ramanslaget utnyttjas kommer överskridandet samt, vilket utskottet särskilt välkomnar, dess finansiering att ingå i de utfallsredovisningar som regeringen skall lämna till riksdagen. I likhet med näringsutskottet vill finansutskottet erinra om bestämmelsen i budgetlagen om att regeringen, vid risk för överskridande av utgiftstaket, skall vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder. Utskottet har vid flera tillfällen framhållit betydelsen av transparens i regeringens budgetförslag. För att riksdagen skall kunna fatta sina beslut på fullgott beslutsunderlag krävs att de anslag som föreslås är uppsatta med realistiska belopp. Avvecklingen av förslagsanslag och 1 000-kronorsanslag har varit steg i rätt riktning som utskottet välkomnat. I det fall som nu är aktuellt kan utskottet dock ha förståelse för att regeringen inte kan ange en preciserad bedömning av belastningen på statsbudgeten för ersättningen för avvecklingen av reaktorn. Det ligger naturligtvis också i riksdagens intresse att regeringen kan träffa en överenskommelse som är så fördelaktig som möjligt för staten. I detta specifika fall kan alltså regeringens förslag om anslagsbelopp accepteras. Det föreslagna bemyndigandet att under vissa förutsättningar överskrida anslaget grundas på en bestämmelse i budgetlagen. Utskottet anser bemyndigandet som regeringen begär ligga inom ramen för såväl budgetlagens bokstav som dess intentioner. Som framgått ovan gäller bemyndigandet om rätten att överskrida anslaget under budgetåret 1998. Därefter upphör det nu föreslagna bemyndigandet att gälla. Med hänvisning till det anförda tillstyrker finansutskottet att regeringen, med anledning av avvecklingen av Barsebäck 1, skall bemyndigas att, som underlag för slutlig fastställelse i domstol, träffa och genomföra för staten bindande avtal med Sydkraft AB och med eventuella andra parter som kan erfordras i samband med en överenskommelse om ersättning i form av pengar eller egendom som staten direkt eller indirekt förfogar över (yrkande 32). Vidare bör regeringen bemyndigas att under budgetåret 1998 besluta om att det föreslagna ramanslaget får överskridas om ett riksdagsbeslut om ökning av anslagsbeloppet inte hinner inväntas (yrkande 33). Därmed avstyrks motionerna Fi17 (m) yrkande 9 (delvis), Fi19 (fp) yrkandena 15 och 16, Fi22 (kd) yrkande 9 samt Fi27 (m, fp, kd) yrkandena 2 och 3 avstyrks. Följaktligen tillstyrker utskottet att riksdagen anvisar en miljon kronor under ett nytt ramanslag B 11 Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket under utgiftsområdet (yrkande 49 delvis). Motionerna Fi17 (m) yrkande 9 (delvis), Fi19 (fp) yrkande 21 (delvis), Fi22 (kd) yrkande 10 samt Fi27 (m, fp, kd) yrkande 1 avstyrks därmed. Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1998.
Avveckling av Clearingfonden och Energiforskningsfonden
Propositionen Enligt regeringens förslag skall Clearingfonden och Energiforskningsfonden avvecklas och behållningen på totalt ca 13,7 miljoner kronor tillföras en inkomsttitel på statsbudgeten. Sedan budgetåret 1986/87 redovisas inkomster från avgifterna direkt på statsbudgetens inkomstsida och fonderna tillförs inga nya medel. Det påpekas också i propositionen att medlen på de båda fonderna inte har använts.
Näringsutskottets yttrande Näringsutskottet har i sitt yttrande (NU9y) inget att erinra mot regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har ingen annan uppfattning än näringsutskottet och tillstyrker således regeringens förslag (yrkande 34).
Ändring av ellagen
Propositionen Den nya ellagen (1997:857) trädde i kraft den 1 januari 1998 och ersatte den gamla ellagen från år 1902. Bestämmelser om tillsyn finns i 12 kap. i den nya lagen. Där stadgas bl.a. att den myndighet som utövar tillsyn såvitt avser frågor om elsäkerhet, för närvarande Elsäkerhetsverket, får meddela förbud i vissa angivna avseenden. Det saknas möjlighet enligt den nya ellagen att förena ett sådant förbud med vite. Med hänvisning till att ett vitesföreläggande är det mest verksamma påtryckningsmedlet vid överträdelser mot de aktuella förbuden anser regeringen att det bör införas en möjlighet att förena ett förbud med vite och framlägger förslag om erforderlig ändring i ellagen. Vidare föreslås korrigeringar av två andra paragrafer.
Näringsutskottets yttrande Näringsutskottet har i sitt yttrande (NU9y) inget att erinra mot regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har ingen annan uppfattning än näringsutskottet och tillstyrker således regeringens förslag till ändring i ellagen (yrkande 13).
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Väghållning och statsbidrag (A 2)
Propositionen Regeringen föreslår att anslaget A 2 Väghållning och statsbidrag ökas med 21,3 miljoner kronor för att möjliggöra en ökad satsning på Vägverkets sektorsuppgifter inom miljö- och trafiksäkerhetsområdet. Finansieringen sker genom en minskning av anslaget A 1 Vägverket: Administration med motsvarande belopp. Den föreslagna överföringen av medel från administration till sektorsuppgifter innebär bl.a., framhåller regeringen, att Vägverket kommer att kunna öka sina insatser när det gäller trafiksäkerhetsarbetet. Därmed fördjupas arbetet med att förverkliga den s.k. nollvisionen inom trafiksäkerhetsområdet.
Motionen I Miljöpartiets motion Fi56 (yrkande 17 delvis) godtas regeringens förslag att minska anslaget A 1 Vägverket: Administration med 63 miljoner kronor. Motionärerna motsätter sig däremot den av regeringen föreslagna ökningen av anslaget A 2 Väghållning och statsbidrag och framhåller att det anslaget tvärtom bör minskas kommande år.
Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU5y) regeringens förslag och avstyrker motionen. Företrädaren för Miljöpartiet tillstyrker i en avvikande mening motionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar trafikutskottets uppfattning och tillstyrker regeringens förslag till höjning av anslaget A 2 Väghållning och statsbidrag (yrkande 49 delvis) och avstyrker motion Fi56 (mp) yrkande 17 (delvis). Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar de samlade konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för budgetåret 1998.
Bidrag till sjöfarten (B 4)
Propositionen Regeringen föreslår att anslaget B 4 Bidrag till sjöfarten ökas med 110 miljoner kronor. Förslaget till höjning hänger samman dels med en uppbördsteknisk ändring av sjömansskatten, dels med att att bidraget till kostnader för sociala avgifter avses höjas från 29 000 kr till 45 000 kr per kalenderår och årsarbetskraft fr.o.m. den 1 juli 1998. Belastningen på anslaget B 4 Bidrag till sjöfarten kommer därvid att öka med 70 respektive 40 miljoner kronor under år 1998. Finansiering sker genom att anslaget A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar minskas med 70 miljoner kronor samt genom att anslaget A 1 Vägverket: Administration minskas med 40 miljoner kronor.
Motionerna I kommittémotion Fi45 av Per Westerberg m.fl. (m) (yrkande 1) avvisas regeringens förslag om ökat statligt bidrag till sjöfartsnäringens sociala avgifter. Motionärerna framhåller att specifika industristöd skapar ineffektiva organisationer och snedvrider marknaden. Det största problemet för svensk rederinäring är inte hård internationell konkurrens i sig - betonar motionärerna - utan snarare svensk arbetsrätt och avsaknaden av ett internationellt register av dansk eller norsk modell. Även Miljöpartiet de gröna yrkar i motion Fi56 (yrkande 17 delvis) avslag på regeringens förslag i denna del.
Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet erinrar i sitt yttrande (TU5y) om att riksdagen i december 1996 antog ett nytt näringspolitiskt mål för sjöfartspolitiken som innebär att staten skall tillförsäkra den svenska handelsflottan rimliga konkurrensvillkor och härigenom tillvarata sjöfartens möjligheter att såsom en konkurrenskraftig exportnäring stärka betalningsbalansen (prop. 1996/97:1, utg.omr. 22, bet. 1996/97:TU1, rskr. 1996/97:115). Regeringen redovisade sina bedömningar av konkurrenssituationen för den svenska sjöfartsnäringen i en särskild skrivelse till Sveriges Redareförening den 6 november 1997. I skrivelsen angavs att inriktningen skulle vara att snabbt pröva förutsättningarna för att kunna reducera bemanningskostnaderna. Regeringen säger sig ha för avsikt att återkomma i budgetpropositionen för år 1999 med konkreta förslag till lösningar i dessa frågor i enlighet med den inriktning som angavs i regeringens skrivelse. I avvaktan härpå kommer regeringen från den 1 juli 1998 att tillfälligt öka bidraget till kostnader för socialavgifter från 29 000 till 45 000 kr per kalenderår och årsarbetskraft. Trafikutskottet vidhåller sin uppfattning att staten bör tillförsäkra den svenska handelsflottan rimliga konkurrensvillkor på det internationella planet. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att anslaget B 4 Bidrag till sjöfarten tillfälligt ökar genom höjda bidrag till kostnader för socialavgifter. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet torde sålunda inte vara erforderlig. Trafikutskottet avstyrker därför för sin del motion Fi45 (m) yrkande 1. Trafikutskottets ståndpunkt till förmån för regeringens förslag om en ökning av anslaget B 4 Bidrag till sjöfarten är inte förenlig med ställningstagandet i motion Fi56 (mp) mot en sådan ökning. Företrädarna för Moderata samlingspartiet och Miljöpartiet de gröna tillstyrker i avvikande meningar respektive motion.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar trafikutskottets uppfattning och tillstyrker regeringens förslag till höjning av anslaget B 4 Bidrag till sjöfarten (yrkande 49 delvis) och avstyrker motionerna Fi45 (m) yrkande 1 och Fi56 (mp) yrkande 17 i denna del. Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar de samlade konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för budgetåret 1998.
Utredningsarbete med anledning av M/S Estonias förlisning (B 6)
Propositionen Regeringen föreslår att ett nytt obetecknat anslag B 6 Utredningsarbete med anledning av M/S Estonias förlisning uppgående till 1 700 000 kr anvisas. Finansiering sker genom att anslaget A 1 Vägverket: Administration minskas med motsvarande belopp. Såvitt nu kan bedömas kommer efterarbetet med anledning av utredningen om M/S Estonias förlisning som lämnades i december 1997 att pågå under år 1998. Statens haverikommissions kostnader för detta arbete beräknas till 1,7 miljoner kronor.
Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU5y) propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar trafikutskottets uppfattning och tillstyrker regeringens förslag till nytt anslag B 6 Utredningsarbete med anledning av M/S Estonias förlisning (yrkande 49 delvis). Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar de samlade konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för budgetåret 1998.
Väginvest
Propositionen Regeringen föreslår att Vägverkets Investeringsaktiebolag, AB Väginvest, förändras i syfte att uppnå administrativa samordningsvinster. Den upplåning till väginvesteringar som i dag sker för Vägverkets räkning i Stockholm och Göteborg genom särskilda dotterbolag bör fortsättningsvis ske direkt av Väginvest. Vidare föreslås att statens aktieinnehav i SweRoad AB överförs från Väginvest till Vägverket. Regeringen anger att Väginvest bör äga och förvalta den statliga andelen av aktierna i projektbolaget Botniabanan AB. Därmed kan enligt propositionen Väginvests verksamhet renodlas till att omfatta skilda former av projektfinansiering av infrastrukturanläggningar, ägande av aktier i projektbolag m.m.
Motionen Enligt kommittémotion Fi45 yrkande 2 av Per Westerberg m.fl. (m) bör staten visa stor restriktivitet när det gäller att låta statliga verk ha dotterbolag. En sammanblandning av ekonomi och funktioner mellan bolag och myndigheter blir nämligen ofta följden. För bolagsverksamhet gäller heller inte offentlighetsprincipen vilket är olyckligt ur demokratisynpunkt. Vidare erinras om att de historiska erfarenheterna av statlig bolagsverksamhet inte är helt positiva. Motionärerna anser att förslaget om att överföra förvaltningen av SweRoad direkt till Vägverket bör anstå till dess utredningen om statlig tjänsteexport har slutbehandlats. Vidare anges att det är olyckligt att Väginvest ombildas till ett statligt förvaltningsbolag som bl.a. skall äga Botniabanan AB. Enligt motionen bör statens infrastruktur på trafikområdet ägas direkt av statsverket och inte via statliga finansbolag. Vidare framhålls att regeringens förslag innebär att Väginvest kan teckna förbindelser och ingå avtal som påverkar statsbudgeten vilket inte förutsatts i budgetlagen. Mot denna bakgrund avstyrks regeringens förslag.
Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet anser i sitt yttrande (TU5y) att det är angeläget att statens verksamhet sköts effektivt och rationellt så att administrativa kostnader kan begränsas. Trafikutskottet ser därför positivt på att ansvaret för statens upplåning av olika väginvesteringar samlas i ett enda företag, nämligen Väginvest. Trafikutskottet konstaterar vidare att SweRoad, som bedriver konsultverksamhet, försäljning och export av produkter och tjänster inom väghållningsområdet i ett stort antal länder, har helt annorlunda uppgifter än Väginvests övriga verksamhet. SweRoad har därför inte haft några väsentliga fördelar av att vara ett dotterbolag till Väginvest. Trafikutskottet delar regeringens uppfattning att SweRoad bör återgå till att förvaltas direkt av Vägverket. För att uppnå samordningsvinster inom trafikområdet är det vidare enligt trafikutskottets mening lämpligt att ändamålet för Väginvests verksamhet utvidgas till att gälla även banhållningsområdet. Därmed kan statens aktier i Botniabanan AB förvaltas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Finansutskottet bör därför enligt trafikutskottets mening tillstyrka regeringens förslag (yrkande 35) att Väginvests verksamhet skall omfatta skilda former av projektfinansiering av infrastrukturanläggningar, ägande och förvaltning av aktier, andelar och andra rättigheter i bolag samt att Vägverkets verksamhet skall bedrivas inom vägsektorn och banhållningsområdet. Av det anförda följer att motion Fi45 (m) yrkande 2 bör avslås. Företrädarna för Moderata samlingspartiet tillstyrker i en avvikande mening motionen.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet anser i likhet med trafikutskottet att det är angeläget att statens verksamhet sköts effektivt och rationellt så att administrativa kostnader kan begränsas. Det finns flera fördelar med att koncentrera ansvaret för att låna upp medel för att finansiera statlig verksamhet. Trafikutskottet ser positivt på att Väginvest ges ansvaret för denna verksamhet avseeende väginvesteringar och tillstyrker att Väginvests verksamhet utvidgas till att gälla även banhållningsområdet samt att aktierna i Botniabanan AB tillförs bolaget. Finansutskottet har i sitt yttrande FiU4y till trafikutskottet redovisat budgetlagens bestämmelser avseende finansieringen av infrastrukturinvesteringar och i detta sammanhang uttryckt sin syn på finansiering av denna typ av investeringar. Som framgår av 23 § lagen om statsbudgeten kan undantag göras från att finansiering av infrastrukturinvesteringar skall ske över anslag. Det gäller exempelvis om avgifter skall tas ut för utnyttjande av en trafikanläggning, framgår det av motivtexten i proposition 1995/96:220 om lag om statsbudgeten. När andra finansiärer än staten medverkar i finansieringen kan det som utskottet ser det vidare vara lämpligt att verksamheten organiseras i bolagsform. Väginvest bör kunna ha en viktig uppgift i sådana sammanhang. Utskottet tillstyrker således att Väginvests verksamhet skall omfatta skilda former av projektfinansiering av infrastrukturanläggningar, att äga och förvalta aktier, andelar och andra rättigheter i bolag och skall bedrivas inom vägsektorn och banhållningsområdet. Utskottet tillstyrker i likhet med trafikutskottet att aktierna i SweRoad AB skall ägas av staten och förvaltas av Vägverket. Vad utskottet anfört innebär att det följer trafikutskottets förslag och tillstyrker propositionen yrkande 35 samt avstyrker motion Fi45 (m) yrkande 2.
Botniabanan
Propositionen Regeringen har i proposition 1997/98:62 Regional tillväxt - för arbete och välfärd angett att kostnaderna för finansiering, planering, projektering, upphandling och byggande av Botniabanan, exklusive resecentra, som beräknas uppgå till högst 8 200 miljoner kronor, bör finansieras med lån. Enligt propositionen bör staten och berörda kommuner bilda ett aktiebolag, Botniabanan AB, med ansvar att finansiera, projektera, upphandla, bygga och hyra ut Botniabanan. I enlighet med dessa riktlinjer föreslås i 1998 års ekonomiska vårproposition att regeringen bemyndigas att för den första utbyggnadsetappen mellan Örnsköldsvik och Husum samt för det fortsatta planeringsarbetet ställa ut kapitaltäckningsgarantier till skydd för Botniabanan AB:s eget kapital och att garantera bolagets förpliktelser gentemot långivare, rättighetsinnehavare och fordringsägare, inom en ram som exklusive mervärdesskatt uppgår till 1 495 miljoner kronor i prisnivå 1 januari 1997, varav 195 miljoner kronor avser finansiella kostnader. För att möjliggöra att Botniabanan AB utan dröjsmål skall kunna starta och bygga upp sin verksamhet, föreslås att Banverket får använda anslaget A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar för lån till Botniabanan AB:s verksamhet inom en ram på 50 miljoner kronor. Botniabanan AB skall återbetala medlen till Banverket senast den 1 juli 1999. Av propositionen framgår vidare att regeringen avser att fortlöpande återkomma till riksdagen i budgetpropositionen i syfte att följa upp utbyggnaden av Botniabanan.
Motionerna Regeringens förslag till finansiering av Botniabanan avstyrks i motionerna Fi30 och Fi45 (båda m). I kommittémotion Fi45 yrkande 3 av Per Westerberg m.fl. (m) framhålls att investeringar som finansieras på ett tvivelaktigt sätt och i strid med budgetlagen inte bör accepteras. Enligt motionen finns det dessutom starka skäl för att en genomgripande genomgång görs av projektet i syfte att uppnå besparingar och effektiviseringar. Motionärerna anser därför att mycket talar för en senareläggning av Botniabanan. I kommittémotion Fi30 av Lars Tobisson m.fl. (m) erinras om att riksdagen nyligen har lagt fast regler för hur budgeten skall utformas med syfte att skapa en stram och effektiv beslutsprocess där kostnaderna och effekterna för olika budgetåtaganden redovisas på ett tydligt sätt. Med regeringens finansieringsförslag för Botniabanan omöjliggörs sådana bedömningar. Regeringens förslag strider även mot syftet med budgetlagens bestämmelser om finansiering av infrastrukturinvesteringar. Enligt motionärerna kringgås även riksdagens beslut om utgiftstak genom att lånefinansieringen innebär att utgiftstaket inte längre återspeglar statens ekonomiska åtaganden. Projektet bör i stället enligt motionärernas mening finansieras över anslag i samband med att kostnaden uppstår. Därigenom framgår tydligt belastningen på statsbudgeten och effekterna på den statliga upplåningen.
Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet anser i sitt yttrande (TU5y) att väl fungerande järnvägskommunikationer i Norrland är en viktig förutsättning för att näringslivet i norra Sverige skall kunna vara konkurrenskraftigt bl.a. på den internationella marknaden. Genom utbyggnaden av Botniabanan längs Norrlands relativt sett tätt befolkade kust ökar möjligheterna till en effektiv trafikförsörjning mellan orterna längs mellersta Norrlandskusten. Enligt utskottets mening är det också ett nationellt intresse att säkerställa en viktig länk i det nationella järnvägsnätet till övre Norrland. Trafikutskottet anser därför att Botniabanan har stor betydelse för Norrlands framtid och är ett viktigt trafikpolitiskt projekt som bör genomföras. Beträffande den valda finansieringslösningen hänvisar trafikutskottet till vad finansutskottet nyligen anfört i sitt yttrande (FiU4y) med anledning av proposition 1997/98: 62 Regional tillväxt - för arbete och välfärd. Trafikutskottet har ingen erinran mot att regeringen bemyndigas att för den första utbyggnadsetappen mellan Örnsköldsvik och Husum samt för det fortsatta planeringsarbetet ställa ut kapitaltäckningsgarantier till skydd för Botniabanan AB:s egna kapital och garantera bolagets förpliktelser gentemot långivare, rättighetsinnehavare och fordringsägare, inom en ram som exklusive mervärdesskatt uppgår till 1 495 miljoner kronor i prisnivå 1 januari 1997, varav 195 miljoner kronor avser finansiella kostnader. Enligt trafikutskottet är det vidare angeläget att Botniabanan AB utan dröjsmål kan inleda sin verksamhet. Trafikutskottet har därför ingen erinran mot regeringens förslag att Banverket får använda anslaget A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar för ett tillfälligt lån till Botniabanan AB:s verksamhet inom en ram på 50 miljoner kronor. Trafikutskottet har sålunda inget att invända mot regeringens förslag (punkterna 36 och 37) och föreslår att finansutskottet tillstyrker dem. Av det anförda följer att motionerna Fi30 och Fi45 (båda m) bör avslås i nu behandlad del. Företrädarna för Moderata samlingspartiet tillstyrker i en avvikande mening motionen. Folkpartiet liberalernas företrädare har avgivit ett särskilt yttrande i denna del.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker i likhet med trafikutskottet förslaget i propositionen (yrkande 37) att Banverket får använda anslaget A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar för ett tillfälligt lån till Botniabanan AB:s verksamhet inom en ram på 50 miljoner kronor. Vad gäller frågan om finansiering, planering, projektering, upphandling och byggande av Botniabanan vill finansutskottet anföra följande. Som framgår av inledningen av budgetlagen omfattas inte statliga bolag av bestämmelserna i denna lag. Några formella hinder föreligger således inte enligt budgetlagen för att i detta fall medge att ett statligt aktiebolag, Botniabanan AB, får uppta lån för att finansiera första etappen mellan Örnsköldsvik och Husum. Regeringen bör således kunna bemyndigas att låta Riksgäldskontoret ställa ut kapitaltäckningsgarantier till skydd för Botniabanans eget kapital och garantera bolagets förpliktelser gentemot långivare, rättighetsinnehavare och fordringsägare inom en ram om 1 495 000 000 kr. Finansutskottet har tidigare uttalat att statliga investeringar i infrastruktur-anläggningar såsom, broar, järnvägar och liknande normalt bör finansieras med anslag över statsbudgeten. En sådan finansieringsform ger riksdagen bäst möjlighet till inflytande och överblick. När det gäller det aktuella beslutet om Botniabanan anser dock utskottet att riksdagen genom ställningstagande till garantierna har inflytande över det faktiska investeringsbeslutet. Det ligger i sakens natur att infrastrukturinvesteringar av dessa slag - trots att de kan vara samhällsekonomiskt lönsamma - sällan tillför ägaren monetära inkomster som kan användas för att betala räntor och amorteringar på lån som eventuellt tagits upp för att finansiera anläggningen. Om en sådan anläggning direkt lånefinansieras kommer därför anslagsmedel att under lång tid behöva avdelas för att betala räntor och amorteringar. Om lånefinansiering tillämpas i större utsträckning kommer efter hand anslagen i allt högre grad att bli låsta för att betala redan gjorda investeringar, och framtida riksdagars möjlighet att besluta om nya, angelägna investeringar minskar inom de givna ramarna. I syfte att slå vakt om riksdagens inflytande och handlingsfrihet anser därför finansutskottet att statliga infrastrukturinvesteringar även i fortsättningen i huvudsak skall finansieras med anslag i takt med att anläggningen utförs. Finansutskottet kan emellertid konstatera att under senare år ett antal större infrastrukturprojekt i Sverige har lånefinansierats. Detta gäller både när det är staten själv som har utfört investeringen och när samverkan skett med andra intressenter. Särskilda omständigheter i de olika fallen har fått motivera undantag från grundprincipen om anslagsfinansiering. Budgetlagen innehåller också en möjlighet för riksdagen att besluta om undantag. Utskottet noterar vidare att nya former för finansiering av infrastrukturinvesteringar har börjat tillämpas i andra europeiska länder. I sammanhanget noterar utskottet att Statskontoret fått i uppdrag att analysera innebörden av olika finansieringsformer för infrastrukturinvesteringar. Anslagen för investeringar och drift av vägar och järnvägar är i och för sig av betydande storlek. Icke desto mindre innebär de beslut om lånefinansieringen som fattats att framtida anslagsutrymme intecknats. Riksdagen bör ha full överblick över de framtida anslagskonsekvenserna. Mot denna bakgrund har utskottet i sitt yttrande till trafikutskottet framfört att det är angeläget att riksdagen får en redovisning av i vilken utsträckning anslagsramarna är intecknade för att betala framtida räntor och amorteringar på lån, arrenden och hyror, bidrag samt underhåll för investeringar som beslutats av såväl riksdag och regering som ansvarig myndighet. Det återstående fria utrymmet för nya åtaganden bör komma fram som en restpost. Även ställda garantier bör redovisas och bedömas. På trafikutskottets förslag har riksdagen begärt att en sådan redovisning skall ingå i höstens budgetproposition. Utskottet konstaterar avslutningsvis att enligt 15 § budgetlagen en avgift skall tas ut för garantiåtaganden. Avgiftens storlek skall motsvara statens ekonomiska risk och övriga kostnader för åtagandet om inte riksdagen för ett visst åtagande beslutat annat. Regeringen föreslog i budgetpropositionen hösten 1996 en ny modell för garantihanteringen i staten. Den nya modellen, som riksdagen då ställde sig bakom (1996/97:FiU1), innebär att risken i varje garantiengagemang eller grupp av engagemang skall beräknas och att det därigenom sätts ett pris, i form av en årlig avgift, på garantin. Till den del avgifter inte erhålls från garantitagaren är det fråga om en statlig subvention, anfördes det i propositionen. En sådan subvention skall belasta ett anslag. Utskottet utgår från att de redovisade riktlinjerna för garantigivningen också kommer att tillämpas för garantierna till Botniabanan AB. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag (yrkande 36) och avstyrker motionerna Fi30 (m) och Fi45 (m) yrkande 3.
Vissa frågor angående Mälarbanan
Propositionen Efter överläggningar mellan Kommunikationsdepartementet och Mälarbanans Intressenter AB (MIAB) har en överenskommelse nåtts som innebär bl.a. att staten åtar sig att genomföra vissa investeringsobjekt på Mälar- och Svealandsbanorna inom ramen för stomnätsplanen. Staten åtar sig vidare att ersätta MIAB med 34,5 miljoner kronor för vissa garantikostnader som företaget erlagt. Regeringen föreslår att anslaget A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar får användas för att ersätta MIAB med 34 500 000 kr för vissa kostnader som bolaget haft för dessa garantiåtaganden gentemot staten.
Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet har i sitt yttrande (TU5y) inget att invända mot regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar trafikutskottets uppfattning och tillstyrker regeringens förslag att anslaget A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar får användas för att ersätta MIAB med 34 500 000 kr för vissa kostnader som bolaget haft för garantiåtaganden gentemot staten (yrkande 38).
Göteborgsöverenskommelsen
Propositionen I december 1997 godkände riksdagen ett förslag av regeringen till förändringar i trafiklösningarna i Göteborgsregionen (prop. 1996/97:160, bet. 1997/98:TU1, rskr. 1997/98:104). Genom detta riksdagsbeslut bifölls också ett förslag av regeringen i budgetpropositionen om bemyndigande för regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna statlig borgen om ytterligare 100 miljoner kronor för fortsatt planerings- och förberedelsearbete för den nya trafiklösningen i Göteborg. Regeringen erinrar om att i den ursprungliga trafiköverenskommelsen för Göteborgsregionen förutsattes finansiering ske med vägtullar. I Göteborg finns emellertid för närvarande inte förutsättningar för att införa någon form av särskild avgift för biltrafiken. I denna situation har en ny finansieringslösning krävts för att inom befintliga utgiftsområdesramar kunna klara finansiering av Göteborgsöverenskommelsen, utan att projekt, som är angelägna för andra regioner, skjuts på framtiden. Den överenskomna finansieringen innebär, framhåller regeringen, att staten ansvarar för 75 % och regionen eller enskilda kommuner för 25 % av kostnaderna för projekten i ett samfinansierat investeringsprogram. Totalkostnaden för programmet uppskattas till 4 200 miljoner kronor i prisnivå januari 1998. För att inom befintlig ram för utgiftsområdet kunna fullfölja statens åtaganden enligt överenskommelsen måste, framhåller regeringen, utgifterna fördelas över en längre tidsperiod och finansieringen ske med lån under byggnadstiden. Därefter avses lånen återbetalas med medel från statsbudgeten fr.o.m. år 2004. Regeringen framhåller att det angivna förfarandet innebär avsteg från grundprincipen i 22 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten att infrastrukturinvesteringar skall finansieras med anslag och ej lånefinansieras. Enligt lagens 23 § kan riksdagen dock i vissa fall besluta att finansiering sker på annat sätt än som anges i 22 §. Regeringen säger sig ha för avsikt att i budgetpropositionen för år 1999 redovisa, beträffande anslagen A 2 Väghållning och statsbidrag samt A 4 Investeringar i samt drift och underhåll av statliga järnvägar, inom utgiftsområde 22, i vilken utsträckning som framtida anslagsutrymme intecknas av redan fattade beslut. Den statliga andelen av investeringsprogrammet finansieras med nya lån, när så blir nödvändigt. För att täcka den statliga andelen i återstoden av investeringsprogrammet bör riksdagen bemyndiga regeringen att låta Riksgäldskontoret garantera lån på ytterligare 1 500 miljoner kronor. Regeringen erinrar avslutningsvis om att den i 1997 års ekonomiska vårproposition redovisat utgiftstak för åren 1999 och 2000. För utgiftsområde 22 Kommunikationer har särskilda medel för ett nationellt investeringsprogram om 1 650 miljoner kronor aviserats för åren 1999 och 2000. Av dessa medel är 500 miljoner kronor avsatta för Göteborg, för vart och ett av de båda åren. Dessa medel bör enligt regeringen användas för att finansiera återbetalningen av nya lån och projekt enligt programmet. Återstoden av de statliga åtagandena finansieras med de statligt garanterade lånen på sammanlagt 3 700 miljoner kronor, vilka skall börja avbetalas med medel som skall inrymmas i statsbudgeten fr.o.m. år 2004. I propositionen föreslås - att riksdagen godkänner vad regeringen anför om statens ekonomiska förpliktelser enligt den nya Göteborgsöverenskommelsen och om finansiering av dessa (yrkande 39), - att riksdagen bemyndigar regeringen att dels låta Riksgäldskontoret inom ramen för Göteborgsöverenskommelsen begränsa tidigare givna garantibemyndiganden till 2 200 000 000 kr beräknat i 1998 års prisnivå, dels låta Riksgäldskontoret inom ramen för Göteborgsöverenskommelsen teckna statlig borgen för ytterligare 1 500 000 000 kr för lånefinansiering av den statliga andelen (yrkande 40).
Motionerna I motion Fi20 anför Vänsterpartiet att biltrafiken av miljö- och rättviseskäl bör bära sina egna kostnader. Regeringen bör därför verka för att miljöstyrande avgifter bör användas för styrning av trafiken i större städer. I kommittémotion Fi45 framhåller Per Westerberg m.fl. (m) att en vidare genomlysning av trafikfrågorna i Göteborg är nödvändig för att uppnå en helhetslösning baserad på en bred politisk och regional förankring. Motionärerna betonar att Moderata samlingspartiet har varit, och är, berett att medverka till breda politiska diskussioner för att nå en långsiktig lösning på storstädernas trafikförsörjning. Inom storstadsregionerna finns en betryggande majoritet för en långsiktig lösning den dag Socialdemokraterna kan enas om en ståndpunkt.
Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet delar i sitt yttrande (TU5y) regeringens uppfattning att genomförande av en ny trafiklösning i Göteborgsregionen är av stor betydelse med avseende på såväl sysselsättning som trafiksäkerhet. Trafikutskottet anser också att fullföljandet av en hållbar trafiklösning för Göteborg är en angelägenhet för hela landet. Vad regeringen anfört om statens ekonomiska förpliktelser enligt den nya Göteborgsöverenskommelsen och om finansiering av dessa föranleder ingen erinran från trafikutskottets sida. Trafikutskottet tillstyrker därför för sin del regeringens förslag i den delen (punkt 39). Det sagda gäller också regeringens förslag om bemyndigande för regeringen att låta Riksgäldskontoret inom ramen för Göteborgsöverenskommelsen dels begränsa tidigare angivna garantibemyndiganden till 2 200 000 000 kr beräknat i 1998 års prisnivå, dels teckna statlig borgen för ytterligare 1 500 000 000 kr för lånefinansiering av den statliga andelen av förpliktelserna (punkt 40). I motion Fi45 framhålls Moderata samlingspartiets beredvillighet att medverka till breda politiska diskussioner i syfte att nå långsiktiga lösningar på storstädernas trafikproblem. Även utskottet finner det angeläget att dessa problem får en lösning och noterar uppgiften i propositionen att den nya Göteborgsöverenskommelsen tillkommit efter överläggningar mellan företrädare för staten och för regionen. Något riksdagens uttalande med anledning av yrkande 4 i motion Fi45 (m) synes inte erforderligt, varför trafikutskottet för sin del avstyrker detta yrkande. Företrädarna för Moderata samlingspartiet respektive Miljöpartiet de gröna har avgivit var sina särskilda yttranden i denna del. Trafikutskottet avstyrker i yttrande TU4y (över den preliminära fördelningen på utgiftsområden 1999-2001) motion Fi20 (v) yrkande 42. Företrädaren för Vänsterpartiet har i en avvikande mening tillstyrkt motionen.
Finansutskottets ställningstagande Som finansutskottet redovisat tidigare framgår av 23 § lagen om statsbudgeten att undantag får göras från att finansiering av infrastrukturinvesteringar skall ske över anslag. Det gäller exempelvis om avgifter skall tas ut för utnyttjande av en trafikanläggning (prop. 1995/96:220 lag om statsbudgeten). I sådana fall bör finansiering kunna ske genom lån. Som redovisas i vårpropositionen förutsattes i den ursprungliga trafiköverenskommelsen för Göteborgsregionen att en finansiering skulle ske med vägtullar. I Göteborg finns emellertid för närvarande inte förutsättningar för att införa någon form av särskild avgift för biltrafiken. I denna situation har en ny finansieringslösning krävts för att inom befintliga utgiftsområdesramar kunna klara finansieringen av Göteborgsöverenskommelsen, utan att projekt, som är angelägna för andra regioner, skjuts på framtiden. Den överenskomna finansieringen innebär ett samfinansierat investeringsprogram där staten ansvarar för 75 % och regionen eller enskilda kommuner för 25 % av kostnaderna för projekten. Totalkostnaden för programmet uppskattas till 4 200 miljoner kronor i prisnivå januari 1998. För att inom befintlig ram för utgiftsområdet kunna fullfölja statens åtaganden enligt överenskommelsen måste, framhåller regeringen, utgifterna fördelas över en längre tidsperiod och finansieringen ske med lån under byggnadstiden. Därefter avses lånen återbetalas med medel från statsbudgeten fr.o.m. år 2004. Innebörden härav är att anslagsmedel under lång tid framöver kommer att behöva avdelas för att betala räntor och amorteringar. Om lånefinansiering kommer att tillämpas i större utsträckning kommer efter hand anslagen i allt högre grad att bli låsta för att betala redan gjorda investeringar, och framtida riksdagars möjlighet att besluta om nya, angelägna investeringar minskar inom de givna ramarna. Utskottet vill mot denna bakgrund och med anledning av motion Fi20 (v) erinra om att regeringen i den transportpolitiska propositionen bedömer att särskilda tätortsavgifter kan utgöra ett effektivt sätt att styra trafiken i dessa områden. Regeringen har påbörjat ett arbete för att skapa det regelverk som krävs för att särskilda vägavgiftssystem skall kunna införas. Det bör dock ankomma på de berörda kommunerna och regionerna att ta slutlig ställning till om och hur avgiftssystemen skall införas. Utskottet tillstyrker med det anförda förslagen i vårpropositionen (yrkandena 39 och 40) samt avstyrker motionerna Fi20 (v) yrkande 42 och Fi45 (m) yrkande 4.
Statens haverikommission
Propositionen Regeringen föreslår att Statens haverikommissions förvaltningskostnader får uppgå till högst 8 700 000 kr. Den föreslagna ökningen av förvaltningskostnaderna bör fördelas på myndigheter i enlighet med vad som anges i Haverikommissionens regleringsbrev för år 1998. Förslaget har inga anslagskonsekvenser.
Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet har i sitt yttrande (TU5y) för sin del ingen erinran mot regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker mot bakgrund av trafikutskottets ställningstagande regeringens förslag (yrkande 41).
Kostnadstäckning för utgifter till följd av lagen om förorening från fartyg
Propositionen I propositionen redovisas att regeringen kan besluta att kostnader betalas som uppkommit till följd av förelägganden eller förbud som Sjöfartsverket föreskriver med stöd av lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg. I samband med grundstötningen av en f.d. trålare hösten 1994 har kostnader på drygt 6 miljoner kronor uppkommit. Regeringen föreslår att dessa kostnader bärs av Sjöfartsverket. Förslaget har inga anslagskonsekvenser.
Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet anser i sitt yttrande (TU5y) att riksdagen bör bifalla regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker i likhet med trafikutskottet regeringens förslag (yrkande 42).
Luftfartsverkets finansiella befogenheter
Propositionen Regeringen redovisar att Luftfartsverkets finansiella befogenheter under senare år har utökats väsentligt. Av propositionen framgår vidare att Luftfartsverket i skrivelse till regeringen den 11 februari 1998 har hemställt om vissa förändringar och preciseringar av verkets finansiella befogenheter. I huvudsaklig överensstämmelse med verkets hemställan föreslår regeringen att Luftfartsverkets finansiella befogenheter utökas enligt följande. Verkets kassamässiga överskott får för närvarande på vissa villkor placeras i bank, i statsgaranterade skuldebrev samt på räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Regeringen föreslår att kassamässiga överskott också skall få placeras hos motpart med kreditvärdighet motsvarande kategori K1 enligt Nordisk Rating AB. Vidare bör verket bemyndigas att genomföra s.k. lease-holdaffärer i syfte att åstadkomma en förbättrad finansiering av investeringar i fast egendom som terminaler och bansystem. En lease-holdaffär innebär att verket överlåter nyttjanderätten till en investerare i utlandet. Luftfartsverket leasar därefter tillbaka nyttjanderätten till en lägre kostnad och får därmed en intäkt som grundas på en lägre skattekostnad för investeraren. Luftfartsverket behåller hela tiden äganderätten till anläggningen. Enligt regeringens förslag skall bemyndigandet begränsas till att avse investeringar i nya fasta anläggningar. I enlighet med gällande bemyndigande (prop. 1997/98:1, utg.omr. 22, bet. 1997/98:TU1, rskr. 1997/98:104) har Luftfartsverket rätt att under år 1988 ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret inom en total ram på 3,5 miljarder kronor. Mot bakgrund av att verket numera redovisar finansiell leasing i balansräkningen föreslår regeringen att ramen utökas till totalt 5,5 miljarder kronor. Av propositionen framgår att merparten av ökningen avser Luftfartsverkets finansiella leasingåtagande vad gäller Sky City-anläggningen på Arlanda.
Motionen I motion Fi56 föreslår Miljöpartiet de gröna att riksdagen avslår regeringens förslag om utökning av Luftfartsverkets totala låneram. Motionärerna hänvisar till att det finns starka miljöskäl att inte främja en utökad flygtrafik.
Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet gör samma bedömning som regeringen och anser därför att riksdagen bör bifalla regeringens förslag. Ställningstagandet innebär att motion Fi56 (mp) yrkande 14 avstyrks. Miljöpartiet de grönas företrädare tillstyrker i en avvikande mening motionen.
Finansutskottets ställningstagande Regeringen föreslår att Luftfartsverket för budgetåret 1998 skall få en utökad ram till 5,5 miljarder kronor för att få uppta kort- och långfristiga lån. Det är ett villkor att anbud alltid måste infordras från Riksgäldskontoret. Som utskottet ser det är det angeläget att statliga myndigheters och verks möjligheter att ägna sig åt utlåningsverksamhet begränsas och regleras på ett tydligt sätt. Utskottet förutsätter mot denna bakgrund att regeringen i regleringsbrev till Luftfartsverket tydligt preciserar begränsningarna för verkets placering av det kassamässiga överskottet. Det är också angeläget att de av riksdagen och regeringen godtagna principerna för kreditgarantigivning (prop. 1996/97:1, bet. FiU1, rskr. 53) tillämpas gentemot statliga affärsverk. Med det anförda tillstyrker utskottet att Luftfartsverket medges vidgade finansiella befogenheter (yrkande 43) och avstyrker motion Fi56 (mp) yrkande 14.
SJ:s borgensram
Propositionen Riksdagen har med anledning av budgetpropositionen för år 1998 fastställt SJ:s låneram till 9,2 miljarder kronor och borgensramen till 400 miljoner kronor för år 1998. Enligt regeringen har den angivna borgensramen visat sig vara för liten och gett upphov till icke önskvärda finansieringslösningar. Det gäller anskaffning av en järnvägsfärja som enligt propositionen bör finansieras genom ett borgensåtagande på cirka 800 miljoner kronor. För Statsverkets räkning kan det dessutom finnas andra tillfällen där det kan vara fördelaktigt att låta SJ teckna borgensförbindelse för att få ned kapitalkostnaden vid t.ex. leasingaffärer. Regeringen anser därför att det bör finnas handlingsutrymme i SJ:s borgensram för situationer där det kan vara ekonomiskt bättre att SJ ställer ut borgensförbindelser än använder bankgarantier för att garantera vissa åtaganden. Regeringen föreslår därför att SJ:s borgensram höjs till totalt 1 900 miljoner kronor för år 1998.
Motionen I kommittémotion Fi45 yrkande 5 av Per Westerberg m.fl. (m) framhålls att borgensramen inte behöver utökas om SJ bolagiseras. Vidare anges att det är olämpligt att staten genom SJ lämnar borgensåtaganden för sina dotterbolag med hänsyn till de avskräckande erfarenheter som finns av vidsträckta borgensförbindelser. Motionärerna förordar därför att SJ omedelbart bolagiseras och därefter börsintroduceras eller på annat sätt privatiseras. Målet bör vara att skapa en expansiv, internationell, konkurrenskraftig och lönsam järnvägssektor. Inför en bolagisering bör en översyn ske av SJ:s finansiering och långsiktiga kapitalbehov. Till dess att bolagiseringen genomförts kan dock ett tidsbegränsat borgensåtagande accepteras.
Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet anser i sitt yttrande (TU5y) att det är viktigt att SJ ges lämpliga beslutsbefogenheter för att möjliggöra en angelägen utveckling av järnvägstrafiken. Trafikutskottet har ingen erinran mot regeringens förslag att ramen för SJ:s borgensåtagande, med ändring av riksdagens beslut med anledning av 1998 års budgetproposition (prop. 1997/98:1, utg.omr. 22, bet. 1997/98:TU1, rskr. 1997/98:104), anges till 1 900 miljoner kronor för år 1998 (punkt 44). Med hänvisning till det anförda föreslår trafikutskottet att finansutskottet avstyrker motion Fi45 (m) yrkande 5. I en avvikande mening tillstyrker Moderata samlingspartiets företrädare motionen.
Finansutskottets ställningstagande Utskottet konstaterar att det genom den utvidgade borgensramen blir möjligt att renodla verksamheten så att leasingaffärer bedrivs i dotterbolaget SJ Invest och järnvägsverksamheten i affärsverket. Förslaget om utvidgad borgensram medför inga skattekonsekvenser. Eftersom denna leasingaffär görs upp med utländsk investerare blir kostnadseffekten av leasingaffären positiv för såväl SJ som svenska staten. Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens förslag (yrkande 44) och avstyrker i likhet med trafikutskottet motion Fi45 (m) yrkande 5.
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Statens jordbruksverk
Propositionen Regeringen föreslår att den bemyndigas att tillgodose Statens jordbruksverks behov av rörelsekapital för EU-verksamhet intill ett sammanlagt belopp om högst 5 500 000 000 kr på myndighetens särskilda räntekonto i Riksgälden.
Jordbruksutskottets ställningstagande Jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (JoU4y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet, regeringens förslag (yrkande 45).
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder (E 3) samt Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (E 5)
Propositionen Jordbruksverket bör under år 1998 ta initiativ till en landsomfattande tillsyn av djurtransporter. För detta ändamål föreslås anslaget E 3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder ökas med 3,7 miljoner kronor. EHEC är en smittsam sjukdom som kan överföras från djur till människa genom förorenat nötkött, opastöriserad mjölk eller genom direktkontakt med nötkreatur. Antalet fall har på senare år ökat från 3 till ca 100 stycken. För att komma till rätta med problemet föreslår regeringen att anslaget E 5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar ökas med 2 miljoner kronor. Resurserna krävs bl.a. för att genomföra besättningsstudier i syfte att erhålla kunskaper om möjligheten att bekämpa EHEC-bakterien. I båda fallen föreslås att finansiering sker genom att anslaget D 1 Främjande av rennäringen m.m. minskas med motsvarande belopp.
Motionerna Vänsterpartiet tillstyrker i motion Fi20 regeringens förslag men avvisar den föreslagna finansieringen. Enligt motionen är den reservation som finns under anslaget D 1 Främjande av rennäringen m.m. avsedd för att tillskapa en katastroffond för rennäringen. Folkpartiet avvisar i motion Fi19 den av regeringen föreslagna finansieringen
Jordbruksutskottets yttrande Jordbruksutskottet instämmer i sitt yttrande (JoU4y) i regeringens bedömning att såväl tillsyn av djurtransporter som arbetet med att finna en lösning för att minimera risken för att människor smittas av EHEC är mycket angelägna frågor. När det gäller finansieringen har jordbruksutskottet inhämtat från Jordbruksdepartementet att det på anslaget D 1 Främjande av rennäringen m.m. finns icke förbrukade anslagsmedel t.o.m. budgetåret 1997 uppgående till ca 35 000 000 kr. Jordbruksdepartementet gör vidare bedömningen att inte heller 1998 års anslag kommer att förbrukas. Totalt kommer det enligt departementets bedömning att finnas 50-60 miljoner kronor sparade vid 1998 års utgång, trots den föreslagna anslagsminskningen. Jordbruksutskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna. Företrädarna för Folkpartiet och Vänsterpartiet tillstyrker i avvikande meningar respektive motion.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet, regeringens förslag (yrkande 49 delvis). Motionerna Fi20 (v) yrkande 43 samt Fi19 (fp) yrkande 21 (delvis) avstyrks. Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1998.
Bemyndigande för vissa ekonomiska förpliktelser efter år 1998
Propositionen Vissa stödformer till jordbruket samfinansieras med EU-budgeten och bygger på fleråriga åtaganden mellan staten och stödmottagaren. Staten tar således på sig framtida ekonomiska förpliktelser som inte ryms inom ramen för redan anvisade anslagsmedel. Regeringen föreslår därför att den skall bemyndigas att godkänna utestående ekonomiska förpliktelser för följande anslag med högst följande belopp: B 8 Strukturstöd inom livsmedelssektorn 55 miljoner kronor; B 9 Från EU- budgeten finansierat strukturstöd 89 miljoner kronor; B 12 Kompletterande åtgärder inom jordbruket 3 200 miljoner kronor; B 13 Från EU-budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket 3 100 miljoner kronor.
Jordbruksutskottets ställningstagande Jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (JoU4y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet, regeringens förslag (yrkande 46).
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Exportkreditnämnden
Propositionen Riksdagen har ställt sig bakom principen att Exportkreditnämnden (EKN) vid sin garantigivning normalt skall tillämpa ett system med självrisker och att täckningsgraden i en garanti normalt får uppgå till högst 95 % (prop. 1989/90:44, bet. 1989/90:NU19, rskr. 1989/90:153). I enlighet med detta har i förordningen (1990:113) om exportkreditgaranti föreskrivits att exportkreditgaranti får avse högst 90 % eller i särskilda fall 95 % av den uppkomna förlusten. Motiven för självrisk föreligger framför allt när det gäller kommersiell risktäckning. Däremot har garantitagaren oftast inga eller mycket begränsade möjligheter att bedöma den politiska risken och påverka skeendet vid politiska händelser. Regeringen instämmer därför i ett förslag från EKN om att nämnden skall få möjlighet att lämna upp till 100 % täckning i sina garantier. EKN avser, om förslaget godkänns, att införa ett system för täckningsgrader som normalt innebär 100 % täckning för politiska risker och 90 % för kommersiella risker. Tanken är att täckningsgraden skall kunna justeras uppåt eller nedåt beroende på omständigheterna i den enskilda affären. Det kan nämnas att garantiinstituten i flera andra länder, bl.a. Kanada, Norge, Storbritannien och USA, kan erbjuda 100 % täckning. Vidare föreslås att EKN skall få lämna rembursgarantier med mer än 12 månaders kredittid och 18 månaders risktid samt få försäkra remburser med s.k. ensidig bekräftelse.
Motionen Miljöpartiet de gröna motsätter sig i motion Fi56 yrkande 15 att EKN skall få erbjuda upp till 100 % täckning i sina exportkreditgarantier. Motionärerna anser att det är rimligt att även de exporterande företagen i dessa fall exponeras för marknadsrisken varför det inte är lämpligt att ett statligt organ som EKN skall bära hela risken.
Näringsutskottets yttrande Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU9y) regeringens förslag och avstyrker motionen.
Finansutskottets ställningstagande Som framgått ovan är EKN:s avsikt att full täckning normalt endast skall tillämpas för politiska risker och inte för kommersiella risker. Liksom näringsutskottet tillstyrker finansutskottet regeringens förslag (yrkande 47). Motion Fi56 (mp) yrkande 15 avstyrks.
AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning (E 4)
Propositionen I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 9 063 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget E 4 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning ökas med 2 600 000 kr. Finansieringen sker genom att anslaget E 3 Exportkreditnämnden minskas med motsvarande belopp.
Näringsutskottets yttrande Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU9y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, regeringens förslag (yrkande 49 delvis). Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för budgetåret 1998.
Världsutställningen i Hannover år 2000 (E 6)
Propositionen Sverige har inbjudits att delta i en världsutställning som kommer att äga rum i Hannover år 2000. Regeringen påpekar att Tyskland är Sveriges enskilt största handelspartner varför det är angeläget att Sverige deltar i utställningen där möjligheterna att främja svenska ekonomiska intressen är stora. Regeringen har för övrigt redan anmält Sverige som deltagare i utställningen. Totalkostnaden för det svenska deltagandet beräknas uppgå till ca 60 miljoner kronor, varav näringslivet åtagit sig att bidra med hälften. Kommuner och länsstyrelser väntas bidra med sammanlagt ca 3 miljoner kronor. Det är svårt att i dagsläget exakt beräkna när utgifterna uppstår. Regeringens bedömning är dock att en mindre kostnad för förberedelsearbetet uppstår redan budgetåret 1998 samt att merparten av utgifterna uppstår budgetåret 1999. I propositionen föreslås att riksdagen under ett nytt reservationsanslag E 6 Världsutställningen i Hannover år 2000 skall anvisa 27 miljoner kronor för budgetåret 1998 som ett engångsbelopp för att täcka den beräknade kostnaden för statlig medverkan i utställningen. Finansieringen sker genom att ramen för budgetåret 1999 engångsvis minskas med 3 miljoner kronor på vart och ett av utgiftsområdena 5, 9, 14, 16, 18, 19, 20, 22 och 23.
Motionen Miljöpartiet de gröna anser i motion Fi56 yrkande 16 att det är viktigt att bevaka att världsutställningen inte bara blir en möjlighet för de större och etablerade företagen. Motionärerna anser att en del av det statliga stödet bör användas för att mindre företag skall ges tillfälle att marknadsföra sig på utställningen.
Näringsutskottets yttrande Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU9y) regeringens förslag. Motionen bör inte föranleda något initiativ från riksdagens sida. Näringsutskottet förutsätter att också mindre företag uppmuntras och ges tillfälle att marknadsföra sig på utställningen.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet är, liksom näringsutskottet, inte berett att med anledning av motionen föreslå någon riksdagens åtgärd. Finansutskottet tillstyrker således regeringens förslag (yrkande 49 delvis) och avstyrker motion Fi56 (mp) yrkande 16. Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för budgetåret 1998.
Konsumentverket (F 2)
Propositionen I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 67 867 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget till Konsumentverket för innevarande år skall ökas med 1 miljon kronor. Regeringen aviserar att den under 1998 kommer att ge Konsumentverket i uppdrag att - inom en kostnadsram på detta belopp - utveckla och praktiskt pröva en modell för att mäta och ge konsumenterna en bättre information om konsumentpriser i dagligvaruhandeln. Modellen skall passa in i Konsumentverkets långsiktiga verksamhet. Finansiering sker genom att anslaget F 1 Marknadsdomstolen minskas med motsvarande belopp under budgetåret 1998. Detta innebär ett minskat ekonomisk utrymme för Marknadsdomstolens verksamhet. Det är dock regeringens bedömning att domstolens verksamhet kan bedrivas inom det anvisade anslaget.
Motionerna I kommittémotion Fi46 av Karin Falkmer m.fl. (m) yrkandena 1 och 2 avvisas regeringens förslag att anslaget till konsumentverket skall ökas. Motionärerna anser att ytterligare satsningar på Konsumentverket är onödiga eftersom en politik som gynnar konsumenterna inte kan byggas på dyr, statlig och centraliserad administration utan måste utgå från konkurrens och valfrihet. Motionärerna anser att medlen i stället bör föras till anslaget för konkurrensforskning. En utvecklad konkurrensforskning kan lägga grunden för en långsiktigt framgångsrik konsumentpolitik. Folkpartiet liberalerna motsätter sig i motion Fi19 att anslaget till marknadsdomstolen minskas.
Näringsutskottets yttrande Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU9y) regeringens förslag och avstyrker motionen. I en avvikande mening tillstyrker företrädarna för Moderata samlingspartiet sitt förslag. I en avvikande mening tillstyrker företrädaren för Folkpartiet liberalerna sitt förslag och motsätter sig även att anslaget till Konsumentverket ökas.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har, liksom näringsutskottet, inte något att erinra mot regeringens förslag att Konsumentverket tillförs ytterligare medel. Med en ökad prisinformation till konsumenterna främjas en effektiv konkurrens. Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (yrkande 49 delvis) och avstyrker motionerna Fi46 (m) yrkandena 1 och 2 och Fi19 (fp) yrkande 21 i denna del. Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för budgetåret 1998.
Miljöteknikdelegationen
Propositionen Regeringen föreslår att det under fjortonde huvudtiteln för budgetåret 1995/96 uppförda anslaget A 8 Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning får användas för att bekosta Miljöteknikdelegationen med ett belopp uppgående till 20 000 000 kr.
Jordbruksutskottets yttrande Jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (JoU4y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet, regeringens förslag (yrkande 48).
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Generellt statsbidrag till kommuner och landsting (A 1) samt Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting (A 2)
Propositionen Regeringen föreslår i propositionen att kommuner och landsting tillförs 4 000 miljoner kronor fr.o.m. år 1998. Syftet är dels att stärka kvaliteten i skola, vård och omsorg och därigenom uppnå positiva sysselsättningseffekter, dels att minska behovet av att höja kommunalskatterna. Av tillskottet bör 3 600 miljoner kronor tillföras anslaget A 1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting, varav 2 160 miljoner kronor till kommunerna och 1 440 miljoner kronor till landstingen. Resterande 400 miljoner kronor bör tillföras anslaget A 2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. Regeringen anför att det ökade generella statsbidraget till landstingen skall fördelas som ett invånarrelaterat bidrag. Av det ökade generella statsbidraget till kommunerna skall 1 620 miljoner kronor fördelas som ett åldersrelaterat bidrag. De resterande 540 miljoner kronorna fördelas invånarrelaterat. Förslaget föranleder ändring i lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till kommuner och landsting. Regeringen föreslår i propositionen Vissa kommunala frågor (prop. 1997/98:153) ändrade regler för systemet för återbetalning av viss mervärdesskatt till kommuner och landsting, det s.k. kommunkontosystemet. Förändringarna innebär att statens inkomster per helår beräknas minska med ca 30 miljoner kronor och att kommunernas utgifter minskas med samma belopp. Eftersom de nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1998 bör det generella statsbidraget sänkas med 15 miljoner kronor för detta år. Beträffande anslaget A 2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting gör regeringen bedömningen att det även inom de närmaste åren finns behov av särskilda insatser för kommuner och landsting med en särskilt svår ekonomisk situation. Dessutom har regeringen i propositionen Bostadspolitik för en hållbar utveckling (prop. 1997/98:119) föreslagit åtgärder för att stödja kommuner med övermäktiga åtaganden för boendet, som kommer att finansieras från anslaget. Regeringen gör därför bedömningen att anslaget bör ökas med 400 miljoner kronor för år 1998.
Motionerna I kommittémotion Fi52 av Lars Tobisson m.fl. (m) erinras om att höjningen av statsbidragen (från år 1996 till år 2000) motsvarar, vilket också regeringen poängterar, 2 kr i kommunal utdebitering. Motionärerna framhåller att även statsbidrag finansieras med skatteinkomster. I praktiken tillåts alltså skattetrycket att stiga ytterligare. Motionärerna kan inte biträda regeringens förslag att fr.o.m. 1998 skjuta till knappt 4 miljarder kronor i generellt statsbidrag till kommunsektorn. Det kommunala budgetarbetet för verksamhetsåret 1998 avslutades för cirka ett halvår sedan. Således har det ytterligare tillskottet till kommuner och landsting för innevarande budgetår dåliga förutsättningar att användas på ett fullgott sätt. Risken är att dessa extra medel används till mindre angelägna uppgifter i stället för att direkt komma till medborgarnas nytta. I motionen yrkas således avslag på regeringens förslag till höjning av det generella statsbidraget till kommuner och landsting 1998. Centerpartiet avstyrker i motion Fi18 regeringens förslag om 400 miljoner kronor för särskilda insatser för utsatta kommuner. Anslagsökningen får enligt motionen anses ha som ett syfte att statsråd skall kunna ge mer resurser till utvalda kommuner. Centerpartiet föreslår att hela det utökade bidraget fördelas enligt allmänna principer under anslaget A 1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting (yrkande 27). Folkpartiet välkomnar i motion Fi19 det ökade statsanslaget till kommunerna. Motionärerna vill dock söka säkerställa att pengarna används för vård, barnomsorg, äldreomsorg, förskola-ungdomsskola och socialtjänsten, dvs det som är kommunernas kärnuppgifter. Regeringens förslag om beräknad fördelning i högre grad efter antal barn och äldre, samt tillkommande krav på redovisningar och uppföljning utgör inte någon tillräcklig garanti. Alltför många skräckexempel på förlusttäckning i bolag eller andra äventyrliga affärer finns dessvärre. Riksdagen bör besluta om en s.k. öronmärkning av det extra statsbidraget till kommunerna år 1998. Kommuner som använder de nya resurserna för att t.ex. fylla hålen i kommunala bostadsbolag, eller använder pengarna på andra sätt som inte stämmer med intentionerna, skall enligt motionärerna kunna bli återbetalningsskyldiga (yrkande 17). I samma motion avvisas höjningen av anslaget A 2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. Motiven för bidragen övergår enligt motionärerna alltmer till att handla om att ge bidrag till de kommuner som misskött sina bolagsaffärer och inte förmår ta ansvar för detta (yrkande 21 delvis).
Utbildningsutskottets yttrande Utbildningsutskottet anför, med anledning av Folkpartiets yrkande om s.k. öronmärkning, följande i sitt yttrande (UbU9y). Regeringens förslag innebär att kommunernas kärnverksamheter kan förstärkas. När det gäller skolan presenterar regeringen ett tiopunktsprogram som anger riktlinjerna för den fortsatta utvecklingen. I detta ingår bl.a. att de nationella målen skall uppnås i alla skolor, att skolan skall öppnas mot arbetslivet och att eleverna skall nå förbättrade kunskaper i naturvetenskap, teknik och miljö. Det framgår av propositionen att regeringen, i syfte att förbättra underlaget för en samlad bedömning av måluppfyllelse och resursutnyttjande i den kommunala verksamheten, kommer att intensifiera arbetet med uppföljning av den kommunala verksamheten och ekonomin. Utbildningsutskottet föreslår att motionsyrkandet avstyrks. Folkpartiet liberalernas företrädare tillstyrker i en avvikande mening motionsyrkandet.
Finansutskottets ställningstagande Utskottet vill, i likhet med vad som anförs i propositionen, framhålla att huvudinriktningen i välfärdspolitiken är att prioritera verksamheter före bidrag. I det omfattande programmet för att sanera svensk ekonomi efter perioden 1991-1994 har statsbidragen till kommuner och landsting undantagits från besparingar trots att så gott som samtliga andra budgetposter har fått vidkännas omfattande besparingskrav. Som regeringen påpekar har det däremot inte varit möjligt att helt skydda den kommunala sektorn mot effekterna av den tidigare svaga ekonomiska utvecklingen. Tack vare den positiva ekonomiska utvecklingen under innevarande mandatperiod har riksdagen i flera omgångar kunnat besluta om höjda statsbidrag till kommuner och landsting fr.o.m. år 1997. Utskottet finner det tillfredsställande att det nu finns utrymme att tillföra ytterligare 4 miljarder kronor innevarande och kommande år. Med de tidigare besluten blir resurstillskottet 12 miljarder kronor år 1998, 16 miljarder kronor år 1999, och 20 miljarder kronor år 2000 och framåt. Under femårsperioden 1997-2001 tillförs därmed kommuner och landsting sammanlagt 72 miljarder kronor extra. Utskottet kan konstatera att skolan, vården och omsorgen stärks ytterligare. I förra årets vårproposition (prop. 1996/97:150) föreslog regeringen att 4 000 miljoner kronor skulle tillföras kommuner och landsting på tilläggsbudget 1997. Utskottet, som tillstyrkte regeringens förslag, kunde konstatera att det fanns en bred uppslutning i riksdagen kring behovet av resurstillskott till kommuner och landsting (bet. 1996/97:FiU20 s. 228). Utskottet noterar nu att det även denna gång är endast Moderata samlingspartiet som har en starkt avvikande syn på den kommunala sektorns omfattning, inriktning och finansiering. Utskottet noterar att regeringen står fast vid sin tidigare bedömning att resurstillskottet bör tillföras kommuner och landsting genom en höjning av de generella bidragen. Regeringen understryker samtidigt vikten av att de ökade statsbidragen används i enlighet med de prioriteringar som regeringen har givit uttryck för i de för välfärden och för framtiden så viktiga verksamheterna vård, skola och omsorg. Utskottet delar regeringens uppfattning att det är viktigt att verksamheterna vård, skola och omsorg prioriteras. Utskottet vill dock som svar på motions- yrkandet om s k öronmärkning av medlen erinra om att de generella statsbidragen enligt gällande lagstiftning utgör ett allmänt finansiellt stöd till kommunsektorn och att medlen utges till kommuner och landsting utan villkor från statsmakternas sida. Enligt utskottets uppfattning är det inte aktuellt att ändra den nuvarande lagstiftningen. Utskottet tillstyrker propositionens förslag (yrkande 49 delvis). Utskottet har således inget att invända mot medlens fördelning på respektive anslag. Motionerna Fi18 (c) yrkande 27, Fi19 (fp) yrkandena 17 och 21 (delvis) samt Fi52 (m) avstyrks. Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1998. Också propositionens yrkande 14 om ändring i lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till kommuner och landsting tillstyrks.
Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting (A 3)
Propositionen Det kommunala utjämningssystemet syftar till att ge kommuner respektive landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Utgifterna för utjämningsbidraget belastar det nu aktuella anslaget medan inkomsterna av utjämningsavgiften redovisas som en inkomst på statsbudgetens inkomstsida. Systemet är i princip självfinansierat. Statistiska centralbyrån fastställer i januari månad de utjämningsbidrag respektive utjämningsavgifter som kommunerna respektive landstingen skall erhålla eller betala under året. Beräkningarna kan leda till att omslutningen i utjämningssystemet ökar eller minskar jämfört med den i budgetpropositionen bedömda nivån. De av Statistiska centralbyrån fastställda nivåerna avseende år 1998 innebär att omslutningen blir högre än vad riksdagen beslutade i samband med budgetpropositionen för 1998. Utjämningsbidraget beräknas bli 285 miljoner kronor högre än det anslagna beloppet. Av denna anledning bör anslaget A 3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting höjas med 285 miljoner kronor för 1998. Höjningen motsvaras av att den utjämningsavgift som kommuner och landsting betalar in till staten ökar i motsvarande mån. Förslaget har således ingen effekt på statens lånebehov.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (yrkande 49 delvis). Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1998.
Bildande av bolag för övertagande av kommunala bostadsföretag m.m.
Propositionen I den bostadspolitiska propositionen (1997/98:119) föreslås att regeringen ges möjlighet att bilda ett bolag med uppgift att äga och förvalta bostadsföretag och fastigheter som övertas från kommuner, i avvaktan på att en mer permanent lösning kan åstadkommas. Detta föreslås kunna ske i samband med statliga stödinsatser till kommuner med övermäktiga åtaganden för boendet. Bolaget bör kunna vara ett nytt eller befintligt bolag som ägs direkt av regeringen eller som ingår i en befintlig statlig koncernstruktur (t.ex. Venantius AB). Bolaget kan knytas till Venantius eller i någon annan form tillgodogöra sig den upparbetade kompetens och erfarenhet i finansiella frågor och frågor om bostadsfastigheter som finns i Venantius AB. Bolaget måste kunna tillförsäkras erforderlig finansiering. Regeringen bedömer att det kan vara lämpligt att låta bolaget ta upp lån i Riksgäldskontoret. Vidare måste regeringen kunna tillskjuta kapital till bolaget i erforderlig omfattning. Kapitaltillskottet föreslås belasta det under utgiftsområde 25 uppförda anslaget A 2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. Regeringen föreslår i den ekonomiska vårpropositionen (avsnitt 7.6.4) att riksdagen godkänner regeringens förslag om finansiering m.m. av detta statliga bolag.
Motionen Folkpartiet avvisar i motion Fi19 regeringens tankar om stöd för konstruktioner för vidare drift av kommunala bolag. Bolagen bör enligt motionärerna säljas. I motionen yrkas avslag på propositionens förslag (yrkande 26).
Bostadsutskottets yttrande Bostadsutskottet erinrar i sitt yttrande (BoU7y) om beredningen av proposition 1997/98:119 Bostadspolitik för en hållbar utveckling. Bostadsutskottet konstaterar att den fortsatta beredningen av vissa förslag i den ekonomiska vårpropositionen, inom andra utgiftsområden än det som bostadsutskottet bereder, delvis blir beroende av riksdagens ställningstagande med anledning av den bostadspolitiska propositionen. Bostadsutskottet syftar främst på förslaget i vårpropositionen om finansiering av ett statligt bolag för övertagande av kommunala bostadsföretag m.m.
Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet kan konstatera att bostadsutskottet i betänkande 1997/98:BoU10 har tillstyrkt de relevanta förslagen i proposition 1997/98:119. Finansutskottet har inget att erinra mot förslaget i den ekonomiska vårpropositionen som därmed tillstyrks (yrkande 60). Motion Fi19 (fp) yrkande 26 avstyrks.
Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget Regeringen föreslår på tilläggsbudget för år 1998 höjningar av 39 anslag (+ 6,3 miljarder kronor) och minskningar av 25 anslag (-4,7 miljarder kronor). Netto föreslås statens utgifter öka med 1,6 miljarder kronor på tilläggsbudget. Totalt berörs 20 utgiftsområden. Finansieringen av höjningarna anges på de flesta anslag. Höjningarna finansieras huvudsakligen genom minskningar av anslag och höjda inkomster. Utskottet har återgivit regeringens uppgifter under respektive anslag ovan. Utskottet vill framhålla att regeringens tydliga redovisning av finansieringen av de flesta enskilda anslagshöjningarna ligger i linje med vad utskottet tidigare uttalat. Det är också positivt att finansieringen sker genom att riksdagen fattar beslut om anslagsminskningar snarare än genom indragningar av anslagsbehållningar som inte underställs riksdagen för prövning. Utskottet noterar emellertid att av de totala ökningarna på tilläggsbudget på 6,3 miljarder kronor anges ingen finansiering för 4,4 miljarder kronor. Av anslagsminskningarna sker samtliga utom en för att någon särskild anslagshöjning skall finansieras. Undantaget är anslaget A 1 Bidrag till arbetslöshetsersättning inom utgiftsområde 13. Av minskningen på detta anslag tas drygt 3,6 miljarder kronor inte explicit i anspråk för höjning av annat anslag. Utskottet vill erinra om att i tilläggsbudgeten i budgetpropositionen hösten 1997 redovisades finansiering för samtliga drygt trettio anslagshöjningar utom två, assistansersättning (höjning med 338 miljoner kronor) och arbetslöshetsersättning (höjning med 1 585 miljoner kronor). Utskottet uttryckte i sitt betänkande förståelse för svårigheten att finna finansiering men erinrade om att utskottet tidigare har ställt sig bakom regeringens uttalade strävan att ställa krav på att varje ytterligare utgift, varje överskridande och varje annan försvagning av budgeten skall vara fullt ut finansierade (1997/98:FiU11, s. 41). Utskottet vill framhålla att utvecklingen av de offentliga finanserna är mycket positiv och att förslaget till tilläggsbudget därför ryms inom de budgetpolitiska målen. Efter de föreslagna åtgärderna uppgår budgeteringsmarginalen till 857 miljoner kronor. I höstas bedömdes upplåningsbehovet för år 1998 till 15 miljarder kronor. Utskottet konstaterar att prognoserna nu visar att statens lånebehov kommer att bli negativt, dvs. statsskulden kan börja amorteras redan år 1998. Amorteringen uppgår till drygt 1 miljard kronor. Utskottet har ovan behandlat propositionens och motionernas förslag till förändringar på tilläggsbudget och där tagit ställning till de föreslagna anslagsförändringarna. Utskottet har i samtliga fall tillstyrkt regeringens förslag och avstyrkt motionsyrkandena. Det innebär att utskottet också tillstyrker propositionens förslag om ändrade ramar för utgiftsområden. Således tillstyrks propositionens yrkande 49. De motioner som behandlats i anslutning till anslagsfrågorna avstyrks. Det gäller motioner som har behandlats under följande rubriker:
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Presstöd (E 2) Kommission för dataomställningen inför millennieskiftet Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd Riksskatteverket (A 1) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Kriminalvården (D 1) Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Bidrag till äldrebostäder m.m. (B 10) Statens institutionsstyrelse (C 5) Utgiftsområde 15 Studiestöd Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar (A 7) Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Centrala studiestödsnämnden (C 3) Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Statens kulturråd (A 1) Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (D 2) Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl. (A 12) Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Miljöövervakning m.m. (A 2) Investeringar för skötsel och naturvård (A 4) Utgiftsområde 21 Energi Statens energimyndighets förvaltningskostnader (A 1) Energiteknikstöd (B 10) Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket (B 11) Utgiftsområde 22 Kommunikationer Väghållning och statsbidrag (A 2) Bidrag till sjöfarten (B 4) Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder (E 3) samt Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (E 5) Utgiftsområde 24 Näringsliv Världutställningen i Hannover år 2000 (E 6) Konsumentverket (F 2) Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Generellt statsbidrag till kommuner och landsting (A 1) samt Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting (A 2) Utskottets förslag till beslut framgår av hemställan moment 39. I parti- och kommittémotioner har förts fram alternativa förslag om anvisande av medel på tilläggsbudget. Dessa förslag framgår av bilaga 2.
Hemställan
Utskottet hemställer
Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet
1. beträffande resursarbete att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkandena 16 och 17 samt med anledning av proposition 1997/98:150 yrkande 15 och med avslag på motionerna 1997/98:Fi20 yrkande 30, 1997/98:Fi21 yrkande 44, 1997/98:Fi54 yrkandena 1-3 samt 1997/98:Fi56 yrkandena 1-3 dels godkänner att arbetsgivare som anordnar resursarbete ersätts med en schablonmässigt beräknad månadsersättning som regleras vid anvisningstidens slut, dels godkänner att privata vårdhem och andra som upphandlats på entreprenad för en längre period av en kommun liksom stiftelser och fri- skolor fr.o.m. den 1 juli 1998 får anordna resursarbeten, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ersättning för deltagande i resursarbete, res. 1 (m, fp, mp) res. 2 (v) 2. beträffande generationsväxling att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 18 samt med avslag på motionerna 1997/98:Fi19 yrkande 11, 1997/98:Fi20 yrkande 31, 1997/98:Fi32, 1997/98:Fi44, 1997/98:Fi54 yrkande 4 samt 1997/98:Fi56 yrkande 4 godkänner att möjligheten att ansöka om generationsväxling förlängs t.o.m. den 31 december 1998 för personer som fyller 63 år senast den 31 augusti 1998, res. 3 (m, fp, mp) res. 4 (v)
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
3. beträffande bemyndigande om forskning och utveckling inom arbetslivsområdet att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 19 samt med avslag på motionerna 1997/98:Fi54 yrkande 6 samt 1997/98:Fi56 yrkande 5 bemyndigar regeringen att budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda ramanslaget B 5 Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet besluta om en högsta ram för åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter under perioden 1999-2003 som uppgår till högst 420 000 000 kr, res. 5 (m) res. 6 (mp) 4. beträffande åldersgränsen vid vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkandena 10, 11 och 20 dels antar regeringens förslag till - lag om ändring i lagen (1995:706) om kommuners ansvar för ungdomar, - lag om ändring i lagen (1997:1268) om kommuners ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år, dels godkänner en ändrad åldersgräns i vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder, 5. beträffande interpraktik att riksdagen avslår motion 1997/98:Fi54 yrkande 5, res. 7 (m) 6. beträffande särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 21 godkänner att försöksverksamhet med särskilt introduktions- och uppföljningsstöd för svårt funktionshindrade personer, SIUS, blir permanent fr.o.m. den 1 juli 1998,
Utgiftsområde 15 Studiestöd
7. beträffande vuxenstudiestöd m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 22 samt med avslag på motionerna 1997/98:Fi20 yrkande 33 och 1997/98:Fi39 godkänner att särskilt utbildningsbidrag till arbetslösa under perioden den 1 juli 1998 till den 30 juni 1999 får lämnas för ett andra utbildningsår samt att särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa får lämnas för två års studier på gymnasial nivå, res. 8 (v) 8. beträffande studier inom kunskapslyftet under sommaren 1998 att riksdagen avslår motion 1997/98:Fi26 yrkande 7, res. 9 (m) 9. beträffande teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) m.m. att riksdagen dels med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 5 i denna del och yrkande 8 i denna del godkänner vad utskottet anfört,1 dels med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 12 antar regeringens förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480), dels avslår motion 1997/98:Fi20 yrkande 34, res. 10 (v)
1 De här aktuella förslagen till ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring och i kommunalskattelagen (1928:370) har överförts till betänkande 1997/98:FiU20 för författningsteknisk samordning.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
10. beträffande Centrala studiestödsnämndens expeditionsavgifter att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Fi19 yrkande 18, 1997/98:Fi26 yrkande 6 samt 1997/98:Fi56 yrkande 7, res. 11 (m, fp, mp, kd) 11. beträffande bemyndigande om medel för dyrbar vetenskaplig utrustning att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 23 bemyndigar regeringen, eller den myndighet som regeringen beslutar, att under budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda ramanslaget D 18 Medel för dyrbar veten- skaplig utrustning fatta beslut om anskaffningar som innebär utgifter inklusive tidigare åtaganden på 47 000 000 kr för 1999, 26 000 000 kr för 2000, 24 000 000 kr för 2001, 18 000 000 kr för 2002 och 18 000 000 kr för 2003, 12. beträffande bemyndigande om Sätra Brunn att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 24 bemyndigar regeringen att efterge statens fordran på stiftelsen Sätra Brunn om 12 513 000 kr med högst detta belopp,
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
13. beträffande radio och TV i allmänhetens tjänst att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 25 samt med avslag på motionerna 1997/98:Fi19 yrkandena 12 och 13, 1997/98:Fi29, 1997/98:Fi31 yrkande 3 samt1997/98:Fi56 yrkande 9 godkänner regeringens förslag om en satsning på radio och TV i allmänhetens tjänst i enlighet med de riktlinjer som redovisas samt att Sveriges Television AB för budgetåret 1998 tilldelas 37 500 000 kr ur rundradiokontot för särskilt kvalificerad programproduktion, res. 12 (m) res. 13 (fp) res. 14 (mp) 14. beträffande Världskulturmuseet att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Fi20 yrkande 37, 1997/98:Fi31 yrkande 2 samt 1997/98:Fi56 yrkande 10, res. 15 (m) res. 16 (mp) 15. beträffande folkbildning att riksdagen avslår motion 1997/98:Fi20 yrkandena 38 och 39, res. 17 (v)
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
16. beträffande Geoteknik att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 26 godkänner att Statens geotekniska institut (SGI) blir medlem i en ekonomisk förening för utveckling av programsystemet AutoGRAF,
Utgiftsområde 19 Regional utveckling och utjämning
17. beträffande bemyndigande om regionalpolitiska åtgärder att riksdagen med anledning av proposition 1997/98:150 yrkande 27 samt med avslag på motionerna 1997/98:Fi19 yrkande 14, 1997/98:Fi20 yrkandena 5 och 40, 1997/98:Fi54 yrkande 7 samt 1997/98:Fi56 yrkande 11 dels bemyndigar regeringen att budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling uppförda ramanslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder fatta beslut om åtaganden som innebär samman- lagda utgifter inklusive tidigare åtaganden om högst 1 000 000 000 kr under åren 1999, 2000 och 2001, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om fördelningsprincipen, res. 18 (m, fp, v, mp, kd)
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
18. beträffande bemyndigande om investeringar och skötsel för naturvård att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 28 samt med avslag på motion 1997/98:Fi19 yrkande 20 bemyndigar regeringen att budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget A 4 Investeringar och skötsel för naturvård fatta beslut om förvärv av eller intrångsersättningar i värdefulla naturområden som innebär utgifter inklusive tidigare åtaganden på sammanlagt högst 120 000 000 kr, res. 19 (fp)
Utgiftsområde 21 Energi
19. beträffande bemyndigande om energiforskning att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 29 bemyndigar regeringen att budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget B 4 Energiforskning fatta beslut om stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som innebär utgifter inklusive tidigare åtaganden på högst 240 000 000 kr för år 1999, 190 000 000 kr för år 2000, 160 000 000 kr för år 2001, 130 000 000 kr för år 2002, 90 000 000 kr för år 2003 och 60 000 000 kr för år 2004, 20. beträffande avveckling av Energiteknikfonden att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 30 godkänner att Energiteknikfonden avvecklas, fondens behållning tillförs statsbudgeten och dess utestående åtaganden förs över till Statens energimyndighet, 21. beträffande bemyndigande om energiteknikstöd att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 31 bemyndigar regeringen att budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 21 Energi föreslagna ramanslaget B 10 Energiteknikstöd fatta beslut om stöd till ny energiteknik som innebär utgifter inklusive tidigare åtaganden på högst 100 000 000 kr för år 1999, 80 000 000 kr för år 2000, 65 000 000 för år 2001, 50 000 000 kr för år 2002, 40 000 000 kr för år 2003 och 25 000 000 kr för år 2004, 22. beträffande bemyndiganden om ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkandena 32 och 33 samt med avslag på motionerna 1997/98:Fi17 yrkande 9 i denna del, 1997/98:Fi19 yrkandena 15 och 16, 1997/98:Fi22 yrkande 9 samt 1997/98:Fi27 yrkandena 2 och 3 dels bemyndigar regeringen med anledning av avvecklingen av Barsebäck 1 att, som underlag för slutlig fastställelse i domstol, träffa och genomföra för staten bindande avtal med Sydkraft AB och med eventuella andra parter som kan erfordras i samband med en överenskommelse om ersättning i form av pengar eller egendom som staten direkt eller indirekt förfogar över, dels bemyndigar regeringen att under budgetåret 1998 enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten besluta att det under utgiftsområde 21 Energi föreslagna ramanslaget B 11 Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket får överskridas om ett riksdagsbeslut om ökning av anslagsbeloppet inte hinner inväntas, res. 20 (m, fp, kd) 23. beträffande avveckling av Clearingfonden och Energiforskningsfonden att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 34 godkänner att Clearingfonden och Energiforskningsfonden avvecklas och att behållningen tillförs statsbudgeten, 24. beträffande ändring av ellagen att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 13 antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857),
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
25. beträffande Väginvest att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 35 samt med avslag på motion 1997/98:Fi45 yrkande 2 godkänner regeringens förslag att aktierna i SweRoad AB skall ägas av staten och förvaltas av Vägverket samt att Väginvests verksamhet skall omfatta skilda former av projektfinansiering av infrastrukturanläggningar, ägande och förvaltning av aktier, andelar och andra rättigheter i bolag samt att Väginvests verksamhet skall bedrivas inom vägsektorn och banhållningsområdet, res. 21 (m) 26. beträffande bemyndigande om Botniabanan att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkandena 36 och 37 samt med avslag på motionerna 1997/98:Fi30 samt 1997/98:Fi45 yrkande 3 dels bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret utställa kapital- täckningsgarantier till skydd för Botniabanan AB:s egna kapital samt att garantera Botniabanan AB:s förpliktelser gentemot långivare, rättig- hetsinnehavare och fordringsägare, inom en ram som exklusive mervärdesskatt uppgår till 1 495 000 000 kr, varav 195 000 000 kr avser finansiella kostnader, dels godkänner att det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar får användas för lån till Botniabanan AB:s verksamhet inom en ram om 50 000 000 kr, res. 22 (m, kd) 27. beträffande bemyndigande angående Mälarbanan att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 38 bemyndigar regeringen att använda det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar för att ersätta Mälarbanans Intressenter AB (MIAB) med 34 500 000 kr för vissa kostnader som MIAB har haft för garantiåtaganden gentemot staten, 28. beträffande bemyndigande om Göteborgsöverenskommelsen att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkandena 39 och 40 samt med avslag på motionerna 1997/98:Fi20 yrkande 42 samt 1997/98:Fi45 yrkande 4 dels godkänner vad regeringen anfört om statens ekonomiska förpliktelser enligt den nya Göteborgsöverenskommelsen och om finansiering av dessa, dels bemyndigar regeringen att dels låta Riksgäldskontoret inom ramen för Göteborgsöverenskommelsen begränsa tidigare givna garantibemyndiganden till 2 200 000 000 kr beräknat i 1998 års prisnivå, dels låta Riksgäldskontoret inom ramen för Göteborgsöverenskommelsen teckna statlig borgen för ytterligare 1 500 000 000 kr för lånefinansiering av den statliga andelen, res. 23 (v) 29. beträffande Statens haverikommission att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 41 godkänner det som regeringen förordar avseende Statens haverikommissions förvaltningskostnader, 30. beträffande kostnadstäckning för utgifter till följd av lagen om förorening från fartyg att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 42 godkänner att Sjöfartsverket får täcka de kostnader som uppkommit med anledning av grundstötningen av en f.d. trålare hösten 1994, 31. beträffande bemyndigande om Luftfartsverkets finansiella befogenheter att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 43 samt med avslag på motion 1997/98:Fi56 yrkande 14 bemyndigar regeringen att utöka Luftfartsverkets totala låneram för budgetåret 1998 till 5 500 000 000 kr samt godkänner vad regeringen i övrigt förordar rörande Luftfartsverkets finansiella befogenheter, res. 24 (mp) 32. beträffande bemyndigande om SJ:s borgensram att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 44 samt med avslag på motion 1997/98:Fi45 yrkande 5 bemyndigar regeringen att under 1998 låta SJ få rätt att teckna borgensförbindelser till förmån för bolag inom SJ-koncernen inom en total ram på 1 900 000 000 kr, res. 25 (m)
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
33. beträffande bemyndigande om Statens jordbruksverk att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 45 bemyndigar regeringen att tillgodose Statens jordbruksverks behov av rörelsekapital för EU-verksamhet intill ett sammanlagt belopp om 5 500 000 000 kr på myndighetens särskilda räntekonto i Riksgäldskontoret, 34. beträffande bemyndigande för vissa ekonomiska förpliktelser efter år 1998 att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 46 bemyndigar regeringen att fatta beslut om utestående ekonomiska förpliktelser under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar vid utgången av 1998 enligt följande: B 8 Strukturstöd inom livsmedelssektorn 55 000 000 kr, B 9 Från EG-budgeten finansierat strukturstöd 89 000 000 kr, B 12 Kompletterande åtgärder inom jordbruket 3 200 000 000 kr, B 13 Från EG-budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket 3 100 000 000 kr,
Utgiftsområde 24 Näringsliv
35. beträffande bemyndigande om Exportkreditnämnden att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 47 samt med avslag på motion 1997/98:Fi56 yrkande 15 bemyndigar regeringen att låta Exportkreditnämnden få erbjuda upp till 100 % täckning i exportkreditgarantier samt att låta Exportkreditnämnden få lämna rembursgarantier med mer än 12 månaders kredittid och 18 månaders risktid samt få försäkra remburser med s.k. ensidig bekräftelse, res. 26 (mp) 36. beträffande Miljöteknikdelegationen att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 48 godkänner att det under fjortonde huvudtiteln för budgetåret 1995/96 uppförda reservationsanslaget A 8 Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning får användas för att bekosta Miljöteknikdelegationen med ett belopp uppgående till 20 000 000 kr,
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
37. beträffande ändring i lagen om generellt statsbidrag till kommuner och landsting att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 14 antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till kommuner och landsting, 38. beträffande bildande av bolag för övertagande av kommunala bostadsföretag m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 60 samt med avslag på motion 1997/98:Fi19 yrkande 26 godkänner regeringens förslag om finansiering m.m. av det statliga bolag som enligt förslag i proposition 1997/98:119 skall kunna bildas för att äga och förvalta bostadsföretag och fastigheter som övertas från kommuner, res. 27 (fp)
Sammanställning av förslag på tilläggsbudget
39. beträffande sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 49 samt med avslag på motionerna 1997/98:Fi17 yrkande 9 i denna del, 1997/98:Fi18 yrkandena 26 och 27, 1997/98:Fi19 yrkandena 17, 19, 21 och 22, 1997/98:Fi20 yrkandena 32, 35, 36, 41 och 43, 1997/98: Fi22 yrkande 10, 1997/98:Fi27 yrkande 1, 1997/98:Fi31 yrkande 1, 1997/98:Fi37, 1997/98:Fi40, 1997/98:Fi45 yrkande 1, 1997/98:Fi46 yrkandena 1-4, 1997/98:Fi49, 1997/98:Fi51, 1997/98:Fi52 samt 1997/98:Fi56 yrkandena 6, 8, 12, 13, 16 och 17 - på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 - godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikationen i appendix till hemställan. res. 28 (m) res. 29 (c) res. 30 (fp) res. 31 (v) res. 32 (mp) res. 33 (kd)
Stockholm den 28 maj 1998
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Lars Tobisson (m), Lennart Hedquist (m), Arne Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson (s), Fredrik Reinfeldt (m), Carl B Hamilton (fp), Susanne Eberstein (s), Kristina Nordström (s), Per Bill (m), Roy Ottosson (mp), Mats Odell (kd), Sven-Erik Österberg (s), Per Olof Håkansson (s), Lars Bäckström (v) och Bengt Kronblad (s).
Förslag till beslut om tilläggsbudget 1 för budgetåret 1998 (mom. 39 i hemställan)
Specifikation av reviderade ramar för utgiftsområden samt reviderade och nya anslag för budgetåret 1998
Belopp i tusental kronor
Utskottets förslag till ramar och anslag överensstämmer med regeringens förslag. ------------------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------------------ | |Utgiftsområde |Belopp ||Regeringens|förslag| | | | enl. || | | ------------------------------------------------------------------ | |Anslag |statsbudget||Förändring|Ny ram| | | | 1998 || av ram | /Ny| | | | ||/anslag |anslagsnivå| ------------------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------------------ |1 |Rikets styrelse |3 976 700|| ±0 |3 976 700| ------------------------------------------------------------------ | C |Allmänna val, ramanslag |205 000 ||+12 400 |217 400| |3 | | || | | ------------------------------------------------------------------ | C |Stöd till politiska partier, |145 200 ||-12 400 |132 800| |4 |ramanslag | || | | ------------------------------------------------------------------ | E |Presstöd, ramanslag |531 579 ||+12 000 |543 579| |2 | | || | | ------------------------------------------------------------------ | E |Stöd till radio- och |127 300 ||-12 000 |115 300| |3 |kassettidningar, ramanslag | || | | ------------------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------------------ |2 |Samhällsekonomi och |2 062 814||-21 400 |2 041 414| | |finansförvaltning | || | | ------------------------------------------------------------------ | A |Riksrevisionsverket, ramanslag |176 625 ||-27 400 |149 225| |2 | | || | | ------------------------------------------------------------------ | A |Riksgäldskontoret: | || | | |8 |Förvaltningskostnader, ram- |82 644 || +1 125 |83 769| | |anslag | || | | ------------------------------------------------------------------ | A |Riksgäldskontoret: Kostnader | || | | |9 |för upplåning och |769 000 || -1 400 |767 600| | |låneförvaltning, ramanslag | || | | ------------------------------------------------------------------ | A |Bokföringsnämnden, ramanslag | 5 394 || +800 | 6 194| |16 | | || | | ------------------------------------------------------------------ | A |Bidrag till Stiftelsen för | || | | |17 |utvecklande av god | 800 || -800 | 0| | |redovisningssed, obetecknat | || | | | |anslag | || | | ------------------------------------------------------------------ | A |Ekonomistyrningsverket, | nytt ||+26 275 |26 275| |21 |ramanslag | || | | ------------------------------------------------------------------ | B |Åtgärder för att stärka det | || | | |1 |finansiella systemet, ramanslag |55 000 ||-15 871 |39 129| ------------------------------------------------------------------ | B |Avgift för Stadshypotekskassans | || | | |2 |grundfond, ramanslag |134 700 ||-20 000 |114 700| ------------------------------------------------------------------ | B |Bidrag till kapitalet i | || | | |3 |Europeiska investeringsbanken, | nytt ||+15 871 |15 871| | |ramanslag | || | | ------------------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------------------ |3 |Skatteförvaltning och uppbörd |5 662 254||+10 000 |5 672 254| ------------------------------------------------------------------ | A |Riksskatteverket, ramanslag |356 304 || -4 000 |352 304| |1 | | || | | ------------------------------------------------------------------ | A |Tullverket, ramanslag |1 036 369||+14 000 |1 050 369| |3 | | || | | ------------------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------ | |Utgiftsområde |Belopp ||Regeringens|förslag| | | | enl. || | | ------------------------------------------------------------------ | |Anslag |statsbudget||Förändring|Ny ram| | | | 1998 || av ram | /Ny| | | | ||/anslag |anslagsnivå| ------------------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------------------ |4 |Rättsväsendet |21 034 170||-4 300 |21 029 870| ------------------------------------------------------------------ | D |Kriminalvården, ramanslag |3 376 390||-4 300 |3 372 090| |1 | | || | | ------------------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------------------ |5 |Utrikesförvaltning och | || | | | |internationell samverkan |2 811 310|| ±0 |2 811 310| ------------------------------------------------------------------ | A |Utrikesförvaltningen, ramanslag |1 757 629|| -100 |1 757 529| |1 | | || | | ------------------------------------------------------------------ | A |Nordiskt samarbete, ramanslag | 1 452 || +100 | 1 552| |2 | | || | | ------------------------------------------------------------------ | D |Utredningar och andra insatser | || | | |1 |på det utrikespolitiska | 2 259 || -500 | 1 759| | |området, ramanslag | || | | ------------------------------------------------------------------ | D |Forskning till stöd för | || | | |4 |nedrustning och internationell |10 262 || +500 |10 762| | |säkerhet, ramanslag | || | | ------------------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------------------ |6 |Totalförsvar |41 243 865||+100 000|41 343 865| ------------------------------------------------------------------ | A |Fredsfrämjande truppinsatser, |384 419 ||+150 000 |534 419| |2 |ramanslag | || | | ------------------------------------------------------------------ | B |Funktionen Försörjning med | || | | |2 |industrivaror, ramanslag |140 974 ||-25 000 |115 974| ------------------------------------------------------------------ | B |Funktionen Befolkningsskydd och | || | | |3 |räddningstjänst, ramanslag |1 182 554||-28 700 |1 153 854| ------------------------------------------------------------------ | B |Funktionen Transporter, |190 500 || +3 700 |194 200| |9 |ramanslag | || | | ------------------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------------------ |9 |Hälsovård, sjukvård och social |22 499 516||+254 300|22 753 816| | |omsorg | || | | ------------------------------------------------------------------ | B |Bidrag till äldrebostäder m.m., | || | | |10 |reservationsanslag | nytt ||+250 000 |250 000| ------------------------------------------------------------------ | C |Statens institutionsstyrelse, |503 986 || +4 300 |508 286| |5 |ramanslag | || | | ------------------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------------------ |13 |Ekonomisk trygghet vid |42 723 356|| - |38 485 022| | |arbetslöshet | ||4 238 334| | ------------------------------------------------------------------ | A |Bidrag till |40 681 334|| - |36 443 000| |1 |arbetslöshetsersättning, | ||4 238 334| | | |ramanslag | || | | ------------------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------------------ |14 |Arbetsmarknad och arbetsliv |47 541 952||+706 000|48 247 952| ------------------------------------------------------------------ | A |Arbetsmarknadspolitiska |21 043 793||+606 000|21 649 793| |2 |åtgärder, ramanslag | || | | ------------------------------------------------------------------ | B |Arbetarskyddsverket, ramanslag |365 196 || +147 |365 343| |1 | | || | | ------------------------------------------------------------------ | B |Bidrag till Samhall AB, |4 356 419||+100 000|4 456 419| |6 |ramanslag | || | | ------------------------------------------------------------------ | B |Bidrag till Stiftelsen | || | | |11 |Utbildning Nordkalotten, | 4 147 || -147 | 4 000| | |obetecknat anslag | || | | ------------------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------ | |Utgiftsområde |Belopp ||Regeringens|förslag| | | | enl. || | | ------------------------------------------------------------------ | |Anslag |statsbudget||Förändring|Ny ram| | | | 1998 || av ram | /Ny| | | | ||/anslag |anslagsnivå| ------------------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------------------ |15 |Studiestöd |21 333 755||-60 000|21 273 755| ------------------------------------------------------------------ | A |Vuxenstudiestöd m.m., ramanslag |8 624 280||-27 500 |8 596 780| |3 | | || | | ------------------------------------------------------------------ | A |Särskilt vuxenstudiestöd till | || | | |7 |studerande vid vissa |491 371 ||-32 500 |458 871| | |naturvetenskapliga och tekniska | || | | | |utbildningar, ramanslag | || | | ------------------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------------------ |16 |Utbildning och |27 050 554||+60 000|27 110 554| | |universitetsforskning | || | | ------------------------------------------------------------------ | C |Centrala studiestödsnämnden, |253 924 ||+60 000 |313 924| |3 |ramanslag | || | | ------------------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------------------ |17 |Kultur, medier, trossamfund och |7 334 967|| ±0 |7 334 967| | |fritid | || | | ------------------------------------------------------------------ | A |Statens kulturråd, ramanslag |26 920 || +500 |27 420| |1 | | || | | ------------------------------------------------------------------ | A |Bidrag till allmän | || | | |2 |kulturverksamhet, utveckling |125 075 || +500 |125 575| | |samt internationellt | || | | | |kulturutbyte och samarbete, | || | | | |ramanslag | || | | ------------------------------------------------------------------ | D |Konstnärlig gestaltning av den | || | | |2 |gemensamma miljön, ramanslag |42 938 || -1 000 |41 938| ------------------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------------------ |18 |Samhällsplanering, | || | | | |bostadsförsörjning och byggande |22 825 533||+76 850|22 902 383| ------------------------------------------------------------------ | A |Bonusränta för | 3 000 || +1 400 | 4 400| |11 |ungdomsbosparande, ramanslag | || | | ------------------------------------------------------------------ | A |Investeringsbidrag för | || | | |12 |anordnande av bostäder för | nytt ||+75 000 |75 000| | |studenter m.fl., ramanslag | || | | ------------------------------------------------------------------ | C |Länsstyrelserna m.m., ramanslag |1 646 031|| +450 |1 646 481| |1 | | || | | ------------------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------------------ |20 |Allmän miljö- och naturvård |1 178 052||+36 750 |1 214 802| ------------------------------------------------------------------ | A |Statens naturvårdsverk, |268 104 || +1 750 |269 854| |1 |ramanslag | || | | ------------------------------------------------------------------ | A |Miljöövervakning m.m., |85 452 ||+15 000 |100 452| |2 |ramanslag | || | | ------------------------------------------------------------------ | A |Investeringar och skötsel för | || | | |4 |naturvård, ramanslag |291 473 ||+20 000 |311 473| ------------------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------------------ |21 |Energi |1 583 041||+428 150|2 011 191| ------------------------------------------------------------------ | A |Statens energimyndighet: | || | | |1 |Förvaltningskostnader, |138 041 || +7 150 |145 191| | |ramanslag | || | | ------------------------------------------------------------------ | B |Bidrag till Energiteknikfonden, |90 000 ||-90 000 | 0| |5 |obetecknat anslag | || | | ------------------------------------------------------------------ | B |Energiteknikstöd, ramanslag | nytt ||+510 000 |510 000| |10 | | || | | ------------------------------------------------------------------ | B |Ersättning för avveckling av en | || | | |11 |reaktor i Barsebäcksverket, | nytt || +1 000 | 1 000| | |ramanslag | || | | ------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------ | |Utgiftsområde |Belopp ||Regeringens|förslag| | | | enl. || | | ------------------------------------------------------------------ | |Anslag |statsbudget||Förändring|Ny ram| | | | 1998 || av ram | /Ny| | | | ||/anslag |anslagsnivå| ------------------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------------------ |22 |Kommunikationer |24 100 564||-2 200 |24 098 364| ------------------------------------------------------------------ | A |Vägverket: Administration, |1 209 781||-63 000 |1 146 781| |1 |ramanslag | || | | ------------------------------------------------------------------ | A |Väghållning och statsbidrag, |11 835 873||+21 300|11 857 173| |2 |ramanslag | || | | ------------------------------------------------------------------ | A |Investeringar samt drift och | || | | |4 |underhåll av statliga |7 490 404||-72 200 |7 418 204| | |järnvägar, ramanslag | || | | ------------------------------------------------------------------ | B |Bidrag till sjöfarten, |400 000 ||+110 000 |510 000| |4 |ramanslag | || | | ------------------------------------------------------------------ | B |Utredningsarbete med anledning | || | | |6 |av M/S Estonias förlisning, | nytt || +1 700 | 1 700| | |obetecknat anslag | || | | ------------------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------------------ |23 |Jord- och skogsbruk, fiske med | || | | | |anslutande näringar |13 725 623|| ±0 |13 725 623| ------------------------------------------------------------------ | D |Främjande av rennäringen m.m., |61 700 || -5 700 |56 000| |1 |ramanslag | || | | ------------------------------------------------------------------ | E |Djurhälsovård och | || | | |3 |djurskyddsfrämjande åtgärder, |18 792 || +3 700 |22 492| | |ramanslag | || | | ------------------------------------------------------------------ | E |Bekämpande av smittsamma | || | | |5 |husdjurssjukdomar, ramanslag |89 500 || +2 000 |91 500| ------------------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------------------ |24 |Näringsliv |2 698 330||+19 850 |2 718 180| ------------------------------------------------------------------ | A |Närings- och | || | | |1 |teknikutvecklingsverket: |208 355 || -7 150 |201 205| | |Förvaltningskostnader, | || | | | |ramanslag | || | | ------------------------------------------------------------------ | E |Exportkreditnämnden, ramanslag |50 000 || -2 600 |47 400| |3 | | || | | ------------------------------------------------------------------ | E |AB Svensk Exportkredits | || | | |4 |statsstödda | 9 063 || +2 600 |11 663| | |exportkreditgivning, ramanslag | || | | ------------------------------------------------------------------ | E |Världsutställningen i Hannover | || | | |6 |år 2000, reservationsanslag | nytt ||+27 000 |27 000| ------------------------------------------------------------------ | F |Marknadsdomstolen, ramanslag | 4 686 || -1 000 | 3 686| |1 | | || | | ------------------------------------------------------------------ | F |Konsumentverket, ramanslag |67 876 || +1 000 |68 876| |2 | | || | | ------------------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------------------ |25 |Allmänna bidrag till kommuner |93 048 700||+4 270 000|97 318 700| ------------------------------------------------------------------ | A |Generellt statsbidrag till | || | | |1 |kommuner och landsting, |71 326 400||+3 585 000|74 911 400| | |ramanslag | || | | ------------------------------------------------------------------ | A |Bidrag till särskilda insatser | || | | |2 |i vissa kommuner och landsting, |736 600 ||+400 000 |1 136 600| | |reservationsanslag | || | | ------------------------------------------------------------------ | A |Statligt utjämningsbidrag till | || | | |3 |kommuner och landsting, |20 985 000||+285 000|21 270 000| | |obetecknat anslag | || | | ------------------------------------------------------------------ | |Summa anslagsförändringar på | || | | | |tilläggsbudget | ||+1 635 666| | ------------------------------------------------------------------
Reservationer
1. Resursarbete (mom. 1) (m, fp, mp) Lars Tobisson (m), Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Carl B Hamilton (fp), Per Bill (m) och Roy Ottosson (mp) anser dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Resursarbete bort ha följande lydelse: Utskottet anser att den arbetsmarknadspolitiska åtgärden resursarbete bör avskaffas. Åtgärden har negativ inverkan på förändringsbenägenheten i kommunerna. Vidare medför den att undanträngningseffekter uppstår, att konkurrensen snedvrids och att övervältrings- och inlåsningseffekter gör sig gällande. Finansutskottet anser - med anledning av motionerna Fi21 (mp) yrkande 44, Fi54 (m) yrkandena 1-3 och Fi56 (mp) yrkandena 1-3 - att regeringens förslag skall avstyrkas (yrkandena 15, 16 och 17). Motion Fi20 (v) yrkande 30 avstyrks. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande resursarbete att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Fi21 yrkande 44, 1997/98:Fi54 yrkandena 1-3 och 1997/98:Fi56 yrkandena 1-3 avslår proposition 1997/98:150 yrkandena 15-17 och motion 1997/98:Fi20 yrkande 30,
2. Resursarbete (mom. 1) (v) Lars Bäckström (v) anser dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Resursarbete bort ha följande lydelse: Finansutskottet anser att den arbetsmarknadspolitiska åtgärden resursarbete successivt skall avvecklas under året och ersättas med kollektivavtalsenliga ordinarie arbetstillfällen och andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utskottet anser därmed att det inte skall beviljas nya resursarbeten under 1999. Finansutskottet anser med tillstyrkande av motion Fi20 (v) yrkande 30 att regeringens förslag i propositionen skall avstyrkas (yrkandena 15, 16 och 17). Motionerna Fi21 (mp) yrkande 44, Fi54 (m) yrkandena 1-3 och Fi56 (mp) yrkandena 1-3 avstyrks. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande resursarbete att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi20 yrkande 30 avslår proposition 1997/98:150 yrkandena 15-17 samt motionerna 1997/98: Fi21 yrkande 44, 1997/98:Fi54 yrkandena 1-3 och 1997/98: Fi56 yrkandena 1-3,
3. Generationsväxling (mom. 2) (m, fp, mp) Lars Tobisson (m), Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Carl B Hamilton (fp), Per Bill (m) och Roy Ottosson (mp) anser dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Generationsväxling bort ha följande lydelse: Finansutskottet anser att den arbetsmarknadspolitiska åtgärden generationsväxling bör avskaffas. På principiell grund kan bl.a. framhållas att åtgärden inte bidrar till ökad sysselsättning. I praktiken har möjligheten till generationsväxling utnyttjats i så få fall att den är meningslös. Finansutskottet anser - med anledning av motionerna Fi19 (fp) yrkande 11, Fi54 (m) yrkande 4 och Fi56 (mp) yrkande 4 - att regeringens förslag (yrkande 18) skall avstyrkas. Motionerna Fi20 (v) yrkande 31, Fi32 (s) och Fi44 (s) avstyrks. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande generationsväxling att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Fi19 yrkande 11, 1997/98:Fi54 yrkande 4 och 1997/98:Fi56 yrkande 4 avslår proposition 1997/98:150 yrkande 18 samt motionerna 1997/98:Fi20 yrkande 31, 1997/98:Fi32 och 1997/98:Fi44,
4. Generationsväxling (mom. 2) (v) Lars Bäckström (v) anser dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Generationsväxling bort ha följande lydelse: Finansutskottet motsätter sig den ändring som innebär att förordningen om generationsväxling gör det möjligt att visstids- eller provanställa personer som anvisas till åtgärden. Finansutskottet ställer sig således bakom yrkandet i motion Fi20 (v) yrkande 31 att regeringens förslag skall avstyrkas (yrkande 18). Motionerna Fi19 (fp) yrkande 11, Fi32 (s), Fi44 (s), Fi54 (m) yrkande 4 och Fi56 (mp) yrkande 4 avstyrks. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande generationsväxling att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi20 yrkande 31 avslår proposition 1997/98:150 yrkande 18 samt motionerna 1997/98:Fi19 yrkande 11, 1997/98:Fi32 och 1997/98:Fi44, 1997/98:Fi54 yrkande 4 och 1997/98:Fi56 yrkande 4,
5. Bemyndigande om forskning och utveckling inom arbetslivsområdet (mom. 3) (m) Lars Tobisson, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och Per Bill (alla m) anser
dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet bort ha följande lydelse: Finansutskottet kan i likhet med motionärerna i Fi54 (m) yrkande 6 av principiella skäl inte ställa sig bakom regeringens förslag om att regeringen skall bemyndigas att under budgetåret 1998 i fråga om anslag B 5 Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet besluta om utgifter avseende åren 1999-2003. Ett beslut om bemyndigande av denna karaktär skulle innebära att riksdagens inflytande över budgetprocessen minskar. Det skulle reducera riksdagens kontrollmakt över medelsanvändningen och inskränka beslutsutrymmet för framtida riksdagsmajoriteter. Med det anförda tillstyrker finansutskottet motion Fi54 (m) yrkande 6 och avstyrker förslaget i propositionen (yrkande 19) och motion Fi56 (mp) yrkande 5. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande bemyndigande om forskning och utveckling inom arbetslivsområdet att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi54 yrkande 6 avslår proposition 1997/98:150 yrkande 19 samt motion 1997/98:Fi56 yrkande 5,
6. Bemyndigande om forskning och utveckling inom arbetslivsområdet (mom. 3) (mp) Roy Ottosson (mp) anser
dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet bort ha följande lydelse: Finansutskottet har i likhet med motionärerna i motion Fi56 (mp) yrkande 5 invändningar mot regeringens förslag om att den skall bemyndigas att under budgetåret 1998 i fråga om anslaget B 5 Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet besluta om utgifter avseende åren 1999-2003. Ett bifall till regeringens förslag skulle innebära att riksdagens inflytande över anslagets användning minskar. Utskottet, som instämmer i motionärernas kritik mot inriktningen på rådets forskningsstöd, anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till preciseringar av forskningsinriktningen. Riksdagen bör ta ställning i fråga om forskningsinriktningen innan ett utökat bemyndigande kan aktualiseras. Med bifall till motion Fi56 (mp) yrkande 5 avstyrker finansutskottet regeringens förslag (yrkande 19) och motion Fi54 (m) yrkande 6. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande bemyndigande om forskning och utveckling inom arbetslivsområdet att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi56 yrkande 5 avslår proposition 1997/98:150 yrkande 19 samt motion 1997/98:Fi54 yrkande 6,
7. Interpraktik (mom. 5) (m) Lars Tobisson, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och Per Bill (alla m) anser dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Interpraktik bort ha följande lydelse: Av regeringens framställning framgår att de år 1995 införda Europastipendierna inte varit en framgång. Reglerna har nu ändrats så att stipendierna gäller praktik i hela världen, och regeringen aviserar ytterligare föreskrifter för att öka stipendiernas användning. Den genomförda utvidgningen innebär bl.a. att stipendierna är tillgängliga för volontärarbete i utvecklingsländerna. Utskottet kan inte ställa sig bakom denna ordning. Utskottet anser inte att arbetsmarknadspolitiska medel skall användas för att uppmuntra och finansiera frivilliga insatser i tredje världen. Det naturliga vore i stället att knyta an till Sveriges medlemskap i EU och ge unga människor en möjlighet att etab- lera sig på den alleuropeiska arbetsmarknaden. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion Fi54 (m) yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande interpraktik att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi54 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 7) (v) Lars Bäckström (v) anser dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Vuxenstudiestöd m.m. bort ha följande lydelse: Finansutskottet delar Vänsterpartiets uppfattning att timersättning bör kunna lämnas till invandrare som vill delta i svenskundervisning för invandrare (sfi) fastän de redan fått arbete. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om anslag på 40 miljoner kronor för detta ändamål på tilläggsbudget för år 1998. Finansutskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion Fi20 (v) yrkande 33 som sin mening ger detta regeringen till känna. I övrigt kan utskottet ställa sig bakom regeringens förslag i denna del och avstyrker därmed motion Fi39 (s). dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande vuxenstudiestöd m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 22 och med anledning av motion 1997/98:Fi20 yrkande 33 samt med avslag på motion 1997/98:Fi39 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Studier inom kunskapslyftet under sommaren 1998 (mom. 8) (m) Lars Tobisson, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och Per Bill (alla m) anser dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Studier inom kunskapslyftet under sommaren 1998 bort ha följande lydelse: Finansutskottet anser att regeringens aviserade åtgärd att ge kommunerna extra bidrag till kurser inom kunskapslyftet under sommartid inte bör genomföras. Åtgärden kan närmast betraktas som ett sätt att förbättra arbetslöshetsstatistiken. Det är dessutom redan i dag möjligt att organisera utbildning vid sidan av traditionella terminer. Finansutskottet föreslår därför att riksdagen, med anledning av motion Fi26 (m) yrkande 7, som sin mening ger regeringen detta till känna. dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande studier inom kunskapslyftet under sommaren 1998 att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Fi26 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) m.m. (mom. 9) (v) Lars Bäckström (v) anser dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) m.m.bort ha följande lydelse: Finansutskottet anser att en följdändring i kommunalskattelagen (1928: 370) bör göras så att timersättningen räknas som skattepliktig intäkt av tjänst. Detta är i konsekvens med uppfattningen att timersättning vid deltagande i svenskundervisning för invandrare bör återinföras. Med anledning av motion Fi20 (v) yrkande 34 bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med förslag om en sådan ändring av den berörda lagen. I övrigt kan utskottet ställa sig bakom regeringens förslag i denna del. dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 5 i denna del, yrkande 8 i denna del och yrkande 12 samt med anledning av motion 1997/98:Fi20 yrkande 34 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Centrala studiestödsnämndens expeditionsavgifter (mom. 10) (m, fp, mp, kd) Lars Tobisson (m), Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Carl B Hamilton (fp), Per Bill (m), Roy Ottosson (mp) och Mats Odell (kd) anser dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken CSN:s expeditionsavgifter bort ha följande lydelse: Finansutskottet anser att det inte är rimligt att höja expeditionsavgiften i CSN:s återbetalningsverksamhet för att delfinansiera CSN:s verksamhet. Finansutskottet noterar att utbildningsutskottet i sitt yttrande (UbU9y) anför att det erfarit att regeringen inte avser att höja expeditionsavgiften innevarande år. Utskottet anser dock att orimligheten i höjningen kvarstår även nästa år och att höjningen därför inte bör genomföras. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Fi26 (m) yrkande 6, 1997/98:Fi19 (fp) yrkande 18 och 19978/98:Fi56 (mp) yrkande 7, som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse: 10. beträffande Centrala studiestödsnämndens expeditionsavgifter att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Fi19 yrkande 18, 1997/98:Fi26 yrkande 6 och 1997/98:Fi56 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Radio och TV i allmänhetens tjänst (mom. 13) (m) Lars Tobisson, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och Per Bill (alla m) anser dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Radio och TV i allmänhetens tjänst bort ha följande lydelse: Finansutskottet delar inte regeringens uppfattning att den i propositionen föreslagna satsningen på Sveriges Television (SVT) är ett sätt att stärka mångfalden på mediemarknaden. Utskottet anser i stället att regeringens förslag om medelsökning till SVT kan leda till en begränsning av konkurrensen inom etermedierna. Utskottet konstaterar att SVT möter konkurrensen från andra programkanaler genom att satsa på lättare program i stället för att konkurrera med kvalitet. Därmed tar inte programföretaget sitt public service-uppdrag på allvar. I stället för att sträva efter kvalitet i programverksamheten låter företaget utbudet styras av tittarsiffror, vilket utskottet inte kan acceptera. Enligt utskottets uppfattning är det inte en huvuduppgift för SVT att producera underhållningsprogram av lättare karaktär och att sända dessa på bästa sändningstid. Utskottet har vid sina överväganden kommit fram till att SVT med en annan inställning till public service-uppdraget har möjlighet att inom ramen för den ordinarie medelstilldelningen i långt högre grad än som nu är fallet satsa på program med kvalitetsinriktning. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen med bifall till motion Fi31 (m) yrkande 3 och med anledning av motionerna Fi19 (fp) yrkandena 12 och 13 och Fi29 (fp) yrkande 1 skall avslå regeringens förslag. dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse: 13. beträffande radio och TV i allmänhetens tjänst att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi31 yrkande 3 samt med anledning av motionerna 1997/98:Fi19 yrkandena 12 och 13 och 1997/98:Fi29 yrkande 1 avslår proposition 1997/98:150 yrkande 25 samt motionerna 1997/98:Fi29 yrkande 2 och 1997/98:Fi56 yrkande 9,
13. Radio och TV i allmänhetens tjänst (mom. 13) (fp) Carl B Hamilton (fp) anser dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Radio och TV i allmänhetens tjänst bort ha följande lydelse: Enligt finansutskottets uppfattning är det fullt möjligt för SVT att, som anförs i motionerna Fi19 (fp) och Fi29 (fp) ge programverksamheten en mer kvalitativ inriktning utan att ytterligare medel tillförs företaget. Utskottet anser vidare att det är angeläget att det finns en reserv i rundradiofonden för den händelse betalningsviljan hos TV-publiken skulle minska. Sammantaget anser utskottet att starka skäl talar mot regeringens förslag att öka medelstilldelningen till SVT. Utskottet anser liksom motionärerna bakom motion Fi29 (fp) att det är önskvärt att öka möjligheterna för fria filmare, producenter m.fl. att göra kvalitetsprogram. De idéer som presenterats av den särskilde utredaren i betänkandet Bidrag till fri svensk TV-produktion bör därför beredas av regeringen som därefter bör lägga fram förslag till riksdagen i detta hänseende. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen med bifall till motionerna Fi19 (fp) yrkandena 12 och 13 och Fi29 (fp) yrkande 1 och med anledning av motion Fi31 (m) yrkande 3 skall avstyrka regeringens förslag. Vad utskottet anfört rörande möjligheterna för fria filmare, producenter m.fl. att göra kvalitetsprogram bör riksdagen med bifall till motion Fi29 (fp) yrkande 2 och med anledning av motion Fi56 (mp) yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse: 13. beträffande radio och TV i allmänhetens tjänst att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Fi19 yrkandena 12 och 13 och 1997/98:Fi29 och med anledning av motionerna 1997/98:Fi31 yrkande 3 och 1997/98:Fi56 yrkande 9 samt med avslag på proposition 1997/98:150 yrkande 25 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Radio och TV i allmänhetens tjänst (mom. 13) (mp) Roy Ottosson (mp) anser dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Radio och TV i allmänhetens tjänst bort ha följande lydelse: I likhet med motionärerna bakom motion Fi56 (mp) anser finansutskottet att det är angeläget att det finns flera av varandra oberoende finansieringskällor ur vilka fristående TV-producenter och filmare kan söka medel. Utskottet anser att regeringen skyndsamt skall återkomma med ett förslag i denna riktning. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion Fi56 (mp) yrkande 9 och med anledning av motion Fi29 (fp) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner avstyrks. Utskottet kan i övrigt ställa sig bakom propositionen i denna del. dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse: 13. beträffande radio och TV i allmänhetens tjänst att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkande 25 och motion 1997/98:Fi56 yrkande 9 och med anledning av motion 1997/98:Fi29 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1997/98:Fi29 yrkande 1, 1997/98:Fi31 yrkande 3 och 1997/98:Fi19 yrkandena 12 och 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15.Världskulturmuseet (mom. 14) (m) Lars Tobisson, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och Per Bill (alla m) anser dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Världskulturmuseet bort ha följande lydelse: Finansutskottet konstaterar att utredningsarbetet rörande etablerandet av ett världskulturmuseum i Göteborg pågår och att - som framhålls i motion Fi31 (m) - många oklarheter återstår för organisationskommittén att lösa. Det gäller bl.a. frågan vad den nya museibyggnaden skall inrymma. I kommitténs arbete ingår också att ta ställning till hur samarbetet med de tre Stockholmsmuseerna Folkens museum - Etnografiska, Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet skall utformas och hur museilokalerna i Stockholm skall disponeras. Inte heller är frågan om finansieringen av det nya museet i Göteborg klarlagd. Utskottet kan inte acceptera att regeringen redan innan kommittén lämnat färdiga förslag i här aktuellt avseende går vidare med den konkreta planeringen av museiverksamheten i Göteborg. Mot den angivna bakgrunden anser utskottet att genomförandet av en arkitekttävling bör anstå till dess att förutsättningarna för byggandet av museet har klarlagts. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Fi31 (m) yrkande 2, med anledning av motion Fi56 (mp) yrkande 10 och med avslag på motion Fi20 (v) yrkande 37 som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse: 14. beträffande Världskulturmuseet att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi31 yrkande 2 och med anledning av motion 1997/98:Fi56 yrkande 10 samt med avslag på motion 1997/98:Fi20 yrkande 37 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Världskulturmuseet (mom. 14) (mp) Roy Ottosson (mp) anser dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Världskulturmuseet bort ha följande lydelse: Finansutskottet konstaterar att finansieringen av det nya museet för världskultur är oklar. I likhet med motionärerna bakom motion Fi56 (mp) kan utskottet inte acceptera ett förslag som förutsätter en omfördelning inom den samlade anslagsramen för museiområdet, vilket enligt direktiven för organisationskommittén kan vara en möjlig finansieringsväg. Regeringen bör klargöra för riksdagen hur den avser att lösa denna fråga. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion Fi56 (mp) yrkande 10 och med anledning av motion Fi31 (m) yrkande 2 och med avslag på motion Fi20 (v) yrkande 37 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse: 14. beträffande Världskulturmuseet att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi56 yrkande 10 och med anledning av motion 1997/98:Fi31 yrkande 2 samt med avslag på motion 1997/98:Fi20 yrkande 37 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Folkbildning (mom. 15) (v) Lars Bäckström (v) anser dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Folkbildning bort ha följande lydelse: Finansutskottet vill påminna om att folkbildningen fått vidkännas stora besparingar under de senaste fem åren. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen med bifall till motion Fi20 (v) yrkande 38 som sin mening bör ge regeringen till känna att den skall återkomma till riksdagen med förslag på tilläggsbudget för budgetåret 1998 om ett med 50 miljoner kronor förhöjt anslag till folkbildningen. Vidare vill utskottet erinra om att Kunskapslyftskommittén nyligen i ett delbetänkande (SOU 1998:51) har redovisat hittills gjorda erfarenheter från kommunernas upphandling av utbildning, bl.a. från folkbildningen. Kommittén har bl.a. framhållit vikten av att olika utbildningsanordnare med olika profil, inriktning och kompetens utnyttjas så att de studerandes behov och intressen kan tillgodoses. En av de möjligheter som kommittén pekar på är att kanalisera en större del av resurserna för kunskapslyftet via Folkbildningsrådet. Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Fi20 (v) om att medel avsedda för kunskapslyftet bör omfördelas från kommunerna till folkhögskolorna för att antalet utbildningsplatser för arbetslösa vid folkhögskolorna skall kunna ökas. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i frågan. Riksdagen bör med bifall till yrkande 39 i motionen som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet här anfört. dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse: 15. beträffande folkbildning att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi20 yrkandena 38 och 39 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Bemyndigande om regionalpolitiska åtgärder (mom. 17) (m, fp, v, mp, kd) Lars Tobisson (m), Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Carl B Hamilton (fp), Per Bill (m), Roy Ottosson (mp), Mats Odell (kd) och Lars Bäckström (v) anser dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Regionalpolitiska åtgärder bort ha följande lydelse: Som framgått tidigare beslutade riksdagen i anslutning till behandlingen av budgetpropositionen hösten 1997, trots reservationer från fem av riksdagens sju partier, om ett bemyndigande för regeringen att under budgetåret 1998 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med regionalpolitiska åtgärder som innebär utgifter på högst 500 miljoner kronor under budgetåren 1999-2001. Finansutskottet vill i sammanhanget erinra om att det i förarbetena till budgetlagen (prop. 1995/96:220) konstateras att ett bemyndigande är liktydigt med att anslag så småningom måste anvisas. Därför är det enligt förarbetena naturligt att beslut om omfattningen av och ändamålet med ett bemyndigande prövas lika noga som ett anslagsbeslut. Utskottet anser att det inte finns anledning att bifalla regeringens förslag om en utökning av bemyndigandet. Konsekvenserna av ett vidgat bemyndigande är, enligt utskottets uppfattning, mycket bristfälligt belysta i propositionen. Ett bifall skulle kunna innebära en inskränkning av riksdagens möjligheter att påverka budgetprocessen. Mot bakgrund av vad som här har anförts och med anledning av motionerna Fi54 (m) yrkande 7, Fi19 (fp) yrkande 14, Fi20 (v) yrkandena 5 och 40 och Fi56 (mp) yrkande 11 avstyrker finansutskottet propositionens yrkande 27. dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse: 17. beträffande bemyndigande om regionalpolitiska åtgärder att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Fi19 yrkande 14, 1997/98:Fi20 yrkandena 5 och 40, 1997/98:Fi54 yrkande 7 samt 1997/98:Fi56 yrkande 11 avslår proposition 1997/98:150 yrkande 27,
19. Bemyndigande om investeringar och skötsel för naturvård (mom. 18) (fp) Carl B Hamilton (fp) anser dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Investeringar och skötsel för naturvård (bemyndigande) bort ha följande lydelse: Finansutskottet delar uppfattningen i motion Fi19 (fp) att regeringens förslag om bemyndigande för regeringen att fatta beslut under 1998 om förvärv eller intrångsersättningar i värdefulla naturområden är otillräckligt. Riksdagen bör med bifall till motion Fi19 (fp) yrkande 20 bemyndiga regeringen att budgetåret 1998 fatta beslut om förvärv av eller intrångsersättningar i värdefulla naturområden som innebär utgifter - inklusive tidigare åtaganden - på sammanlagt högst 220 000 000 kr, dvs. 100 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse: 18. beträffande bemyndigande om investeringar och skötsel för naturvård att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi19 yrkande 20 samt med avslag på proposition 1997/98:150 yrkande 28 bemyndigar regeringen att för budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget A 4 Investeringar och skötsel för naturvård fatta beslut om förvärv av eller intrångsersättningar i värdefulla naturområden som innebär utgifter inklusive tidigare åtaganden på sammanlagt högst 220 000 000 kr,
20. Bemyndiganden om ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket (mom. 22) (m, fp, kd) Lars Tobisson (m), Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Carl B Hamilton (fp), Per Bill (m) och Mats Odell (kd) anser dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket (B 11) bort ha följande lydelse: Att riksdagen tidigare - trots kraftig opposition från Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna men också från näringslivet och fackföreningsrörelsen - har beslutat att snabbavveckla kärnkraftverket i Barsebäck kommer att få allvarliga konsekvenser för landets ekonomi, sysselsättning, företagande och miljö. Det energipolitiska beslutet våren 1997 fattades utan att några samhällsekonomiska eller miljömässiga konsekvensanalyser förelåg. Inte heller belystes effekterna för energiförsörjningen, hushållens ekonomi eller för boendekostnaderna (och då särskilt för ägare till småhus med elvärme). Det saknades även en redovisning av de kostnader som skulle komma att drabba staten till följd av den förtida avvecklingen. På ett beträffande de ekonomiska konsekvenserna utmanande sätt fattade sedan riksdagen i december 1997 beslut om att införa lagen om kärnkraftens avveckling. Inte heller vid detta tillfälle redovisade regeringen vilka ekonomiska konsekvenser som besluten om avvecklingen kommer att få för staten eller för samhällsekonomin i stort. Än mindre antyddes hur avvecklingen skulle finansieras. Riksdagen fattade ett avgörande beslut utan att någon haft möjlighet att bedöma konsekvenserna av beslutet. Med det nu framlagda förslaget fortsätter regeringen att handlägga energipolitiken på ett sätt som urholkar riksdagens möjligheter till insyn och påverkan. Finansutskottet finner regeringens tillvägagångssätt mycket anmärkningsvärt och respektlöst mot riksdagen. Innebörden av det föreslagna ramanslaget och de föreslagna bemyndigandena är nämligen att riksdagen över huvud taget inte kommer att beröras av ärendets vidare hantering - annat än att i efterhand bli informerad om det ekonomiska utfallet av regeringens olika åtgärder. Det är förvånande att partier, som annars säger sig vilja främja riksdagens ställning, i denna fråga helt ansluter sig till regeringens förslag utan att synas vilja skaffa sig kännedom om storleken på ersättningen för avvecklingen eller hur denna ersättning skall finansieras. Härtill kommer att förslaget uppenbart strider mot intentionerna bakom budgetlagen. Av den föregående redovisningen framgår att den möjlighet till bemyndigande att överskrida ett ramanslag som regeringen nu begär, bara skall tillämpas undantagsvis - t.ex. i samband med oro på kreditmarknaden eller med anledning av katastrofer. Utskottet finner också skäl att erinra om att den kvarstående budgeteringsmarginalen för innevarande år är så liten att den - såvitt man nu kan bedöma - inte kommer att förslå för att täcka de merutgifter som en stängning av Barsebäck 1 skulle medföra. Slutligen vill utskottet anföra att Regeringensrättens inhibering av regeringens beslut att efter utgången av juni månad i år inte tillåta att kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1 drivs vidare för att utvinna kärnenergi visar på att regeringens hantering av frågan varit oskickligt och äventyrligt skött inte endast ur ekonomisk och miljömässig synpunkt utan även ur juridisk synpunkt. Mot bakgrund av det anförda anser finansutskottet att riksdagen nu inte bör bevilja regeringen de begärda bemyndigandena. Om regeringen skulle komma att träffa en förhandlingsuppgörelse med Sydkraft AB får ett sådant avtal villkoras av riksdagens godkännande - för övrigt helt i linje med att 1997 års bolagsstämma hos Sydkraft har begärt att en eventuell uppgörelse med staten skall underställas bolagsstämman för beslut. När ett avtal föreligger får riksdagen sammankallas för att i ett sammanhang ta ställning till avtalet och dess finansiering. Finansutskottets ställningstagande innebär alltså att de här berörda förslagen i propositionen avstyrks. Med ett sådant beslut av riksdagen blir de här aktuella yrkandena i motionerna helt tillgodosedda. dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse: 22. beträffande bemyndiganden om ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Fi17 yrkande 9 i denna del, 1997/98:Fi19 yrkandena 15 och 16, 1997/98:Fi22 yrkande 9 och 1997/98:Fi27 yrkandena 2 och 3 avslår proposition 1997/98:150 yrkandena 32 och 33,
21. Väginvest (mom. 25) (m) Lars Tobisson, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och Per Bill (alla m) anser dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Väginvest bort ha följande lydelse: Finansutskottet anser att staten bör visa stor restriktivitet när det gäller att låta statliga myndigheter och affärsverk ha dotterbolag. En sammanblandning av ekonomi och funktioner mellan bolag och myndigheter blir nämligen ofta följden. För bolagsverksamhet gäller heller inte offentlighetsprincipen, vilket är olyckligt ur demokratisynpunkt. Enligt finansutskottets mening bör frågan om att överföra förvaltningen av Sweroad AB till Vägverket anstå till dess resultatet av den speciella utredningen om statlig tjänsteexport föreligger. Finansutskottet anser det vidare olyckligt att Väginvest ombildas till ett statligt förvaltningsbolag som bl.a. skall äga Botniabanan AB. Enligt utskottets mening bör statens infrastruktur på trafikområdet ägas direkt av Statsverket och inte via statliga finansbolag. Med det anförda tillstyrker finansutskottet motion Fi45 (m) yrkande 2 och avstyrker regeringens förslag om Väginvest (yrkande 35). dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse: 25. beträffande Väginvest att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi45 yrkande 2 avslår proposition 1997/98:150 yrkande 35,
22. Bemyndigande om Botniabanan (mom. 26) (m, kd) Lars Tobisson (m), Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Per Bill (m) och Mats Odell (kd) anser dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Botniabanan bort ha följande lydelse: Finansutskottet anser i likhet med vad regeringen anförde i proposition 1995/96:220 om budgetlagen att anslagsfinansiering av infrastrukturella investeringar ger riksdagen bättre överblick och större inflytande än lånefinansiering. Detta är särskilt viktigt i fråga om stora infrastrukturella investeringar som inte ger monetär avkastning. En lånefinansiering som sker via ett statligt bolag inskränker väsentligt riksdagens möjligheter att utöva sin finansmakt och strider mot de intentioner som kommer till uttryck i budgetlagen. Finansutskottet delar bedömningen i den avvikande meningen i finansutskottets yttrande till trafikutskottet om Botniabanan med anledning av proposition 1998/98:62 Regional tillväxt - för arbete och välfärd (yttr. 1997/98:FiU4y). Utskottet anser således att de skäl som ett enigt finansutskott vid ett flertal tillfällen redovisat och riksdagen ställt sig bakom - och som numera även kommit till uttryck i lagen om statsbudgeten - alltjämt bör tillämpas. De anförda motiven för att anslagsfinansiera infrastrukturinvesteringar kan sammanfattas i följande punkter: * En lånefinansiering skapar i sig inte något ökat realt utrymme som gör det möjligt att öka investeringarna totalt i samhället. * Investeringar i infrastruktur är resultatet av en statlig verksamhet, inte en investering i den statliga verksamheten. Jämförelse kan göras med ett industriföretag som producerar investeringsvaror, t.ex. maskiner eller bilar. Även om de som nyttjar dessa produkter ser detta som en investering i sin egen verksamhet betraktas de inte som investering av det producerande företaget. * Investeringar i infrastruktur ger normalt inte någon monetär avkastning. Enligt de företagsekonomiska redovisningsprinciperna får inte ett företag redovisa en investering som tillgång om avkastningen från investeringen inte tillfaller företaget. För många statliga investeringar gäller att de framtida inkomsterna inte tillfaller staten direkt utan andra samhällssektorer. Det är i själva verket oftast den viktigaste orsaken till att viss verksamhet kan bedrivas på ett samhällsekonomiskt mer effektivt sätt i offentlig regi än i privat regi att inkomsterna från verksamheten inte tillfaller ägaren utan sprids i samhället. Denna typ av verksamhet brukar i ekonomisk teori benämnas kollektiva tjänster. För de trafikanläggningar där avgifter planeras att tas ut kan det däremot vara riktigt att finansiera dessa med lån (detta motsvarar undantaget i 23 § budgetlagen). * En grundläggande princip som kännetecknar en effektiv och rationell budgetprocess och som också kommer till uttryck i budgetlagen är att olika utgifter som staten står för skall redovisas över statsbudgeten och återspegla de budgetmässiga effekterna av dessa åtaganden. Detta sker inte om utgifter bokförs på statsbudgeten långt efter det att investeringen genomförts. * Riksdagens inflytande över investeringarnas omfattning och inriktning och möjligheterna att utöva finansmakten underlättas med en korrekt redovisning över statsbudgeten där de faktiska utgifterna bokförs när de uppstår. * Till detta kan också läggas att en anslagsfinansiering av utgifter för infrastrukturella investeringar ger utformningen av utgiftstaket ett reellt innehåll. Utgiftstaket kan därmed utgöra ett effektivt instrument för att begränsa de statliga utgifterna och bidra till en god hushållning. * Att låta ett statligt bolag svara för upplåningen och genomföra investeringsprojekt kan möjligen i något slags formell mening vara ett sätt att undgå att behöva tillämpa budgetlagen men strider mot de grundläggande principer som ett enigt finansutskott ställt sig bakom vid ett flertal tillfällen det senaste decenniet. Med hänvisning till det anförda och med anledning av motionerna Fi30 (m) och Fi45 (m) yrkande 3 avstyrker utskottet regeringens förslag om Botniabanan (yrkandena 36 och 37). dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse: 26. beträffande bemyndigande om Botniabanan att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Fi30 och 1997/98:Fi45 yrkande 3 avslår proposition 1997/98:150 yrkandena 36 och 37,
23. Bemyndigande om Göteborgsöverenskommelsen (mom. 28) (v) Lars Bäckström (v) anser dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Göteborgsöverenskommelsen bort ha följande lydelse: Finansutskottet anser liksom motionärerna i Fi20 (v) yrkande 42 att regeringen bör verka för att det införs miljöstyrande avgifter i trafiken i våra större städer. Biltrafiken bör av miljö- och rättviseskäl bära sina egna kostnader. Vad finansutskottet anfört med bifall till motion Fi20 (v) yrkande 42 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet kan i övrigt acceptera regeringens förslag i denna del (yrkandena 39 och 40). Motion Fi45 (m) yrkande 4 avstyrks. dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse: 28. beträffande bemyndigande om Göteborgsöverenskommelsen att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:150 yrkandena 39 och 40 samt motion 1997/98:Fi20 yrkande 42 och med avslag på motion 1997/98:Fi45 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Bemyndigande om Luftfartsverkets finansiella befogenheter (mom. 31) (mp) Roy Ottosson (mp) anser dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Luftfartsverkets finansiella befogenheter bort ha följande lydelse: Finansutskottet anser liksom motionärerna i Fi56 (mp) yrkande 14 att det finns starka miljöskäl för att inte främja ökad flygtrafik. I stället bör mer miljöanpassade lösningar eftersträvas. I enlighet härmed bör riksdagen avslå regeringens förslag om att Luftfartsverkets låneram för år 1998 skall utvidgas till 5,5 miljarder kronor (yrkande 43). Härav följer att utskottet tillstyrker motion Fi56 (mp) yrkande 14. dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse: 31. beträffande bemyndigande om Luftfartsverkets finansiella befogenheter att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi56 yrkande 14 avslår proposition 1997/98:150 yrkande 43,
25. Bemyndigande om SJ:s borgensram (mom. 32) (m) Lars Tobisson, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och Per Bill (alla m) anser dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken SJ:s borgensram bort ha följande lydelse: Finansutskottet anser att målet bör vara att skapa en expansiv, internationellt konkurrenskraftig och lönsam järnvägssektor. För att uppnå detta mål bör järnvägstrafiken helt avregleras, SJ bolagiseras och SJ-koncernen börs- introduceras eller på annan sätt privatiseras. Finansutskottet konstaterar att med en sådan framtidsinriktad och marknadsorienterad järnvägspolitik bortfaller behovet av att ha någon statlig reglering av vare sig borgensåtaganden eller låneramar. För att öka järnvägens attraktivitet och konkurrenskraft anser utskottet mot denna bakgrund att en skyndsam översyn bör göras av SJ:s finansiering och långsiktiga kapitalbehov. I avvaktan på resultatet av denna översyn och SJ:s bolagisering bör enligt finansutskottets mening den nuvarande borgensramen på högst 400 miljoner kronor gälla, dock längst till 1998 års utgång. Med det anförda tillstyrker finansutskottet motion Fi45 (m) yrkande 5 och avstyrker regeringens förslag (yrkande 44). Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse: 32. beträffande bemyndigande om SJ:s borgensram att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi45 yrkande 5 avslår proposition 1997/98:150 yrkande 44 samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
26. Bemyndigande om Exportkreditnämnden (mom. 35) (mp) Roy Ottosson (mp) anser dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Exportkreditnämnden bort ha följande lydelse: Finansutskottet kan inte ställa sig bakom regeringens förslag att Exportkreditnämnden (EKN) skall kunna erbjuda upp till hundraprocentig täckning i sina exportkreditgarantier. I enlighet med vad som anförs i motion Fi56 (mp) yrkande 15 anser finansutskottet att företagen också i fråga om export till länder med s.k. politiska risker bör svara för en viss självrisk. Med regeringens förslag - om det skulle genomföras - skall EKN tillämpa full täckning ?normalt? endast för politiska risker. Det ligger i farans riktning att full täckning också kan komma att tillämpas för kommersiella risker om så bedöms erforderligt för den enskilda affären. Detta skulle innebära att företagen i sådana affärer helt skulle friskrivas från kommersiell risktagning. Med bifall till motion Fi56 (mp) yrkande 15 avstyrker finansutskottet regeringens förslag i propositionen (yrkande 47). dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse: 35. beträffande bemyndigande om Exportkreditnämnden att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi56 yrkande 15 avslår proposition 1997/98:150 yrkande 47,
27. Bildande av bolag för övertagande av kommunala bostadsföretag m.m. (mom. 38) (fp) Carl B Hamilton (fp) anser dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Bildande av bolag för övertagande av kommunala bostadsföretag m.m. bort ha följande lydelse: Finansutskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion Fi19 (fp) att kommunerna bör koncentrera sig på de väsentliga uppgifterna vård och skola och inte bedriva annan verksamhet i bolagsform. Detta gäller även bostadsföretag. Det finns dock enligt utskottets mening ingen anledning att överföra kommunala bolag till statligt ägande. Bolagen borde i stället säljas till privata intressenter. Finansutskottet avstyrker med det ovan sagda regeringens förslag (yrkande 60) och tillstyrker motion Fi19 (fp) yrkande 26. dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse: 38. beträffande bildande av bolag för övertagande av kommunala bostadsföretag m.m. att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi19 yrkande 26 avslår proposition 1997/98:150 yrkande 60,
28. Sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 (mom. 39) (m) Lars Tobisson, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och Per Bill (alla m) anser dels att finansutskottets ställningstagande under följande rubriker bort utgå:
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Presstöd (E 2) Kommission för dataomställningen inför millennieskiftet Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Kriminalvården (D 1) Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Bidrag till äldrebostäder m.m. (B 10) Statens institutionsstyrelse (C 5) Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Statens kulturråd (A 1) Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl. (A 12) Utgiftsområde 21 Energi Statens energimyndighets förvaltningskostnader (A 1) Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket (B 11) (den del av utskottets yttrande som börjar med ?Följaktligen tillstyrker utskottet? och slutar med ?1 avstyrks därmed?) Utgiftsområde 22 Kommunikationer Bidrag till sjöfarten (B 4) Utgiftsområde 24 Näringsliv Konsumentverket (F 2) Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Generellt statsbidrag till kommuner och landsting (A 1) samt Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting (A 2) dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget bort ha följande lydelse: Finansutskottet vill inledningsvis framhålla att det delar de uppfattningar som kommer till uttryck i Moderata samlingspartiets parti- och kommittémotioner. Det innebär att utskottet förordar följande förändringar jämfört med propositionens förslag. Utskottet anser att systemet för presstöd är i behov av en reformering och gradvis avveckling. Utskottet avstyrker regeringens förslag att tillföra anslaget E 2 Presstöd inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse 12 miljoner kronor för 1998. Utskottet vill i likhet med vad som anförs i kommittémotion Fi51 av Lars Tobisson m.fl. (m) erinra om att runt om i världen finns dataprogram som är kodade med två i stället för fyra siffror i årtalet. Om dessa inte kodas om eller byts ut till modernare program, kommer kaos att uppstå i datorsystemen vid övergången till år 2000. För att påskynda och intensifiera arbetet med 2000-problematiken anser utskottet att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om att 100 miljoner kronor anslås till C 1 Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1. Anslaget skall användas för tillsättandet av en nationell kommission med deltagande från hela samhället. Utskottet vill framhålla att förslag om besparingar på 4 miljarder kronor netto jämfört med regeringens förslag finns i de olika kommittémotioner Moderata samlingspartiet har väckt med anledning av tilläggsbudgeten i vårpropositionen och som utskottet tillstyrker. Utskottet delar den uppfattning som Moderata samlingspartiet gett uttryck för i en motion med anledning av propositionen om vissa reformer av påföljdssystemet. Bl.a. föreslår Moderata samlingspartiet att det fåtal personer under 18 år som begår så pass allvarliga brott att en frihetsberövande påföljd inte kan undvikas skall kunna dömas till ungdomsstraff. Utskottet anser till skillnad från regeringen att reaktioner på brott främst är en uppgift för rättsväsendet. Den nya, alternativa påföljden ungdomsstraff skall därför verkställas på för unga särskilt anpassade kriminalvårdshem, alternativt på särskilda ungdomsavdelningar inom anstalterna. Det väsentliga är att verkställigheten sker i kriminalvårdens regi. Statens institutionsstyrelse behöver därför inte vidta något förberedande arbete och behöver därför inte heller något ytterligare anslag. Således bör riksdagen avslå regeringens förslag att överföra 4 300 000 kr från utgiftsområde 4 anslag D 1 Kriminalvården till utgiftsområde 9 anslag C 5 Statens institutionsstyrelse. Utskottet anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag om ett nytt reservationsanslag B 10 Bidrag till äldrebostäder under utgiftsområde 9. Erforderliga medel för ändamålet kan reserveras under det allmänna bidraget till kommunerna A 1 under utgiftsområde 25. Enligt utskottets uppfattning bör det vara fullt möjligt för Kulturrådet att inom ramen för sitt myndighetsanslag utföra de uppdrag som regeringen i årets regleringsbrev ålagt myndigheten. Utskottet anser således att riksdagen skall avslå regeringens förslag om en höjning av anslaget med 500 000 kr. Utskottet delar den principiella utgångspunkten för inriktningen av bostadspolitiken som redovisas i motion Fi37 (m). Det är således angeläget att styra över bostadspolitiken från produktionspolitik till boendepolitik. Detta innebär också att den nuvarande regeringens försök att påverka bostadsproduktionen med en rad olika bidrag bör avvisas. Inriktningen bör i stället vara att genom bl.a. en sund skattepolitik och en fortsatt avreglering ge förutsättningar för en fungerande bostadsmarknad. Detta kan skapa goda förutsättningar för att såväl ungdomar som övriga hushåll skall kunna tillgodose sitt bostadsbehov på den reguljära bostadsmarknaden. Med denna utgångspunkt finns inte skäl att tillstyrka regeringens förslag om att inrätta ett särskilt anslag för investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl. samt att vidga ändamålet för detta stöd. I enlighet med förslaget i motionen bör i stället bidragsformen även i sin nuvarande form snarast avvecklas. Vad utskottet nu med anledning av motion Fi37 (m) anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet avstyrker regeringens förslag att anslaget till Energimyndighetens förvaltningskostnader skall ökas med drygt 7 miljoner kronor och att en motsvarande minskning skall göras av NUTEK:s förvaltningsanslag. Enligt utskottets mening är det fortfarande att föredra att ansvaret för energifrågorna ligger kvar hos NUTEK, inte minst eftersom många av de anställda på energimyndigheten valt att inte flytta till energimyndighetens nya lokaliseringsort. Detta har orsakat staten extra kostnader. Med det sagda tillstyrker utskottet det aktuella yrkandet i motion Fi46 (m). Att riksdagen tidigare - trots kraftig opposition - har beslutat att avveckla kärnkraftverket i Barsebäck kommer att få förödande konsekvenser för landets ekonomi, sysselsättning, företagande och miljö. Utskottet behandlar de av regeringen begärda bemyndigandena på annat ställe i detta betänkande. I detta sammanhang vill utskottet endast framhålla att förslagen uppenbart strider mot intentionerna bakom budgetlagen. Utskottet avstyrker således regeringens förslag om att inrätta ett nytt ramanslag Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket. Det innebär att motionerna Fi17 (m) yrkande 9 (delvis), Fi19 yrkande 21 (delvis), Fi22 (kd) yrkande 10 samt Fi27 (m, fp, kd) yrkande 1 tillstyrks. Utskottet avvisar, i enlighet med motion Fi45 (m), regeringens förslag om en ökning av anslaget B 4 Bidrag till sjöfarten i den del förslaget avser ett utökat bidrag för sociala avgifter. Utskottet kan inte ansluta sig till regeringens förslag att ytterligare 1 miljon kronor skall anvisas till Konsumentverket för att verket skall kunna utveckla och pröva en modell för att mäta och ge konsumenterna bättre information om konsumentpriserna i dagligvaruhandeln. Enligt utskottets mening gynnas konsumenterna bättre av en politik baserad på konkurrens och valfrihet än genom utveckling av prismätningsmodeller hos Konsumentverket. De frigjorda medlen bör i stället anvisas till anslaget för konkurrensforskning, varigenom en långsiktigt framgångsrik konsumentpolitik kan främjas. Beträffande regeringens förslag till höjning av det generella statsbidraget till kommuner och landsting vill utskottet erinra om att höjningen av statsbidragen (från år 1996 till år 2000) motsvarar, vilket också regeringen poängterar i propositionen 2 kr i kommunal utdebitering. Utskottet vill framhålla att även statsbidrag finansieras med skatteinkomster. I praktiken tillåts alltså skattetrycket att stiga ytterligare. Utskottet vill vidare erinra om att det kommunala budgetarbetet för verksamhetsåret 1998 avslutades för cirka ett halvår sedan. Således har det ytterligare tillskottet till kommuner och landsting för innevarande budgetår dåliga förutsättningar att användas på ett fullgott sätt. Risken är att dessa extra medel används till mindre angelägna uppgifter i stället för att direkt komma till medborgarnas nytta. Utskottet avstyrker således regeringens förslag till höjning av det generella statsbidraget till kommuner och landsting 1998. Vad utskottet anfört innebär att motionerna Fi17 (m) yrkande 9 (delvis), Fi19 (fp) yrkande 21 (delvis), Fi22 (kd) yrkande 10, Fi27 (m, fp, kd) yrkande 1, Fi31 (m) yrkande 1, Fi37 (m), Fi40 (m), Fi45 (m) yrkande 1, Fi46 (m) yrkandena 1-4, Fi49 (m), Fi51 (m) samt Fi52 (m) tillstyrks. Övriga motioner avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda. De förslag i propositionen som inte avstyrkts med det anförda tillstyrks. Utskottet anser att riksdagen därutöver bör anvisa medel på tilläggsbudget samt godkänna ändrade ramar i enlighet med följande tabell.
----------------------------------------------------------------- ----------------------------------------------------------------- ----------------------------------------------------------------- |Specifikation av förslag om reviderade ramar för utgiftsområden| |samt reviderade och nya anslag för budgetåret 1998 | | | |Belopp i 1 000-tal kronor | ----------------------------------------------------------------- | |Utgiftsområde |Belopp | Regeringens |m:s | | | |enl. | förslag | för-| | | |statsbudget| | slag| | | |1998 | | jäm-| | | | | | fört| | | | | | med| | | | | | reg.| | | | | |förslag | ----------------------------------------------------------------- | |Anslag | |Förändring|Ny ram/| | | | | |av ram/| Ny | | | | | |anslag |anslags-| | | | | | | nivå | | ----------------------------------------------------------------- ----------------------------------------------------------------- |1 |Rikets styrelse | 3 976 | ±0 | 3 976 | -12| | | | 700 | | 700 | 000| ----------------------------------------------------------------- |E 2|Presstöd, ramanslag |531 579|+12 000|543 579 | -12| | | | | | | 000| ----------------------------------------------------------------- |4 |Rättsväsendet |21 034 |-4 300 | 21 029 |+4 300| | | | 170 | | 870 | | ----------------------------------------------------------------- |D 1|Kriminalvården, ramanslag | 3 376 |-4 300 | 3 372 |+4 300| | | | 390 | | 090 | | ----------------------------------------------------------------- |9 |Hälsovård, sjukvård och |22 499 | +254 | 22 753 | -254| | |social omsorg | 516 | 300 | 816 | 300| ----------------------------------------------------------------- |B |Bidrag till äldrebostäder | | | | | |10 |m.m., reservationsanslag | 0 | +250 |250 000 | -250| | | | | 000 | | 000| ----------------------------------------------------------------- |C 5|Statens |503 986|+4 300 |508 286 |-4 300| | |institutionsstyrelse, | | | | | | |ramanslag | | | | | ----------------------------------------------------------------- |17 |Kultur, medier, trossamfund | 7 334 | ±0 | 7 334 | -500| | |och fritid | 967 | | 967 | | ----------------------------------------------------------------- |A 1|Statens kulturråd, ramanslag|26 920 | +500 | 27 420 | -500| ----------------------------------------------------------------- |18 |Samhällsplanering, | | | | | | |bostadsförsörjning och |22 825 |+76 850| 22 902 | -75| | |byggande | 533 | | 383 | 000| ----------------------------------------------------------------- |A |Investeringsbidrag för | | | | | |12 |anordnande av bostäder för | 0 |+75 000| 75 000 | -75| | |studenter m.fl., ramanslag | | | | 000| ----------------------------------------------------------------- |21 |Energi | 1 583 | +428 | 2 011 |-8 150| | | | 041 | 150 | 191 | | ----------------------------------------------------------------- |A 1|Statens energimyndighet: |138 041|+7 150 |145 191 |-7 150| | |Förvaltningskostnader, | | | | | | |ramanslag | | | | | ----------------------------------------------------------------- |B |Ersättning för avveckling av| | | | | |11 |en reaktor i | 0 |+1 000 | 1 000 |-1 000| | |Barsebäcksverket, ramanslag | | | | | -----------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------- | |Utgiftsområde |Belopp | Regeringens |m:s | | | |enl. | förslag | för-| | | |statsbudget| | slag| | | |1998 | | jäm-| | | | | | fört| | | | | | med| | | | | | reg.| | | | | |förslag | ----------------------------------------------------------------- | |Anslag | |Förändring|Ny ram/| | | | | |av ram/| Ny | | | | | |anslag |anslags-| | | | | | | nivå | | ----------------------------------------------------------------- ----------------------------------------------------------------- |22 |Kommunikationer |24 100 |-2 200 | 24 098 | -40| | | | 564 | | 364 | 000| ----------------------------------------------------------------- |B 4|Bidrag till sjöfarten, |400 000| +110 |510 000 | -40| | |ramanslag | | 000 | | 000| ----------------------------------------------------------------- |24 |Näringsliv | 2 698 |+19 850| 2 718 |+7 150| | | | 330 | | 180 | | ----------------------------------------------------------------- |A 1|Närings- och | | | | | | |teknikutvecklingsverket: |208 355|-7 150 |201 205 |+7 150| | |Förvaltningskostnader, | | | | | | |ramanslag | | | | | ----------------------------------------------------------------- |C 2|Konkurrensforskning, | 3 473 | ±0 | 3 473 |+1 000| | |ramanslag | | | | | ----------------------------------------------------------------- |F 2|Konsumentverket, ramanslag |67 876 |+1 000 | 68 876 |-1 000| ----------------------------------------------------------------- |25 |Allmänna bidrag till |93 048 |+4 270 | 97 318 |-3 585| | |kommuner | 700 | 000 | 700 | 000| ----------------------------------------------------------------- |A 1|Generellt statsbidrag till | | | | | | |kommuner och landsting, |71 326 |+3 585 | 74 911 |-3 585| | |ramanslag | 400 | 000 | 400 | 000| ----------------------------------------------------------------- ----------------------------------------------------------------- |Summa förändringar i | | | | | |förhållande till regeringens | | | |-3 963| |förslag | | | | 500| ----------------------------------------------------------------- dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse: 39. beträffande sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Fi17 yrkande 9 i denna del, 1997/98:Fi19 yrkande 21 i denna del, 1997/98:Fi22 yrkande 10, 1997/98:Fi27 yrkande 1, 1997/98:Fi31 yrkande 1, 1997/98:Fi37, 1997/98:Fi40, 1997/98:Fi45 yrkande 1, 1997/98:Fi46 yrkandena 1-4, 1997/98:Fi49, 1997/98:Fi51, 1997/98:Fi52 och med anledning av proposition 1997/98:150 yrkande 49 samt med avslag på motionerna 1997/98:Fi18 yrkandena 26 och 27, 1997/98:Fi19 yrkandena 17, 19, 21 i denna del och 22, 1997/98:Fi20 yrkandena 32, 35, 36, 41 och 43 samt 1997/98:Fi56 yrkandena 6, 8, 12, 13, 16 och 17 dels - på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 - godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med Moderata samlingspartiets förslag i ovanstående tabell samt i övrigt bifaller regeringens förslag i denna del, dels som sin mening ger regeringen till känna att den skall återkomma med förslag om ändrade anslag på tilläggsbudget i enlighet med vad utskottet anfört, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om avskaffande av bidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl.,
29. Sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 (mom. 39) (c) Per-Ola Eriksson (c) anser dels att finansutskottets ställningstagande under följande rubriker bort utgå:
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Bidrag till äldrebostäder m.m. (B 10) Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Generellt statsbidrag till kommuner och landsting (A 1) samt Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting (A 2) dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget bort ha följande lydelse: Finansutskottet vill inledningsvis framhålla att det delar de uppfattningar som kommer till uttryck i Centerpartiets motion Fi18. Det innebär att utskottet förordar följande förändringar jämfört med propositionens förslag. Utskottet anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag om ett nytt reservationsanslag B 10 Bidrag till äldrebostäder under utgiftsområde 9. En stark invändning mot förslaget, som måste betecknas som ett rent byggstöd, är att kommuner som står i begrepp och är i behov av att bygga äldrebostäder gynnas på bekostnad av andra kommuner som förlagt sina bygginvesteringar till andra tillfällen. Erforderliga medel för ändamålet kan reserveras under det allmänna bidraget till kommunerna A 1 under utgiftsområde 25. Motion Fi18 (c) yrkande 26 tillstyrks således. Beträffande allmänna bidrag till kommuner vill utskottet framhålla att det, i likhet med Centerpartiet, föredrar generella regler och en generell fördelning av medel. Således avstyrks regeringens förslag om 400 miljoner kronor för särskilda insatser för utsatta kommuner. En ökning av anslaget på detta sätt får anses ha som syfte att statsråd skall kunna ge mer resurser till utvalda kommuner. Det är enligt utskottets uppfattning fel metod för fördelning av den höjda ramen för de allmänna kommunbidragen. Utskottet föreslår att hela det utökade bidraget till kommunsektorn skall fördelas enligt allmänna principer under anslaget A 1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting. Vad utskottet anfört innebär att motion Fi18 (c) yrkandena 26 och 27 tillstyrks. Övriga motioner avstyrks. De förslag i propositionen som inte avstyrkts med det anförda tillstyrks. Utskottet anser att riksdagen därutöver bör anvisa medel på tilläggsbudget samt godkänna ändrade ramar i enlighet med följande tabell.
--------------------------------------------------------------------- | Specifikation av förslag om reviderade ramar för| |utgiftsområden samt reviderade och nya anslag för | | budgetåret 1998 | | | |Belopp i 1 000-tal kronor | --------------------------------------------------------------------- | |Utgiftsområde |Belopp |Regeringens |c:s | | | |enl. | förslag |förslag| | | |statsbudget| |jämfört| | | |1998 | |med | | | | | |reg. | | | | | |förslag| --------------------------------------------------------------------- | |Anslag | |Förändring|Ny ram/| | | | | |av ram/| Ny | | | | | |anslag |anslagsnivå| | --------------------------------------------------------------------- --------------------------------------------------------------------- |9 |Hälsovård, sjukvård och social |22 499 | +254 |22 753 | -250| | |omsorg | 516 | 300 | 816 | 000| --------------------------------------------------------------------- |B |Bidrag till äldrebostäder m.m., | 0 | +250 |250 000| -250| |10 |reservationsanslag | | 000 | | 000| --------------------------------------------------------------------- |25 |Allmänna bidrag till kommuner |93 048 |+4 270 |97 318 | ±0| | | | 700 | 000 | 700 | | --------------------------------------------------------------------- |A 1|Generellt statsbidrag till | | | | | | |kommuner och landsting, |71 326 |+3 585 |74 911 | +400| | |ramanslag | 400 | 000 | 400 | 000| --------------------------------------------------------------------- |A 2|Bidrag till särskilda insatser i| | | | | | |vissa kommuner och landsting, |736 600| + 400 | 1 136 | -400| | |reservationsanslag | | 000 | 600 | 000| --------------------------------------------------------------------- |Summa förändringar i förhållande | | | | | |till regeringens förslag | | | | -250| | | | | | 000| ---------------------------------------------------------------------
dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse: 39. beträffande sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi18 yrkandena 26 och 27 och med anledning av proposition 1997/98:150 yrkande 49 samt med avslag på motionerna 1997/98:Fi17 yrkande 9 i denna del, 1997/98: Fi19 yrkandena 17, 19, 21 och 22, 1997/98:Fi20 yrkandena 32, 35, 36, 41 och 43, 1997/98:Fi22 yrkande 10, 1997/98:Fi27 yrkande 1, 1997/98:Fi31 yrkande 1, 1997/98:Fi37, 1997/98:Fi40, 1997/98:Fi45 yrkande 1, 1997/98:Fi46 yrkandena 1-4, 1997/98:Fi49, 1997/98:Fi51, 1997/98:Fi52 och 1997/98:Fi56 yrkandena 6, 8, 12, 13, 16 och 17 - på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 - godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med Centerpartiets förslag i ovanstående tabell samt i övrigt bifaller regeringens förslag i denna del,
30. Sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 (mom. 39) (fp) Carl B Hamilton (fp) anser dels att finansutskottets ställningstagande under följande rubriker bort utgå:
Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd Riksskatteverket (A 1) Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Bidrag till äldrebostäder m.m. (B 10) Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Centrala studiestödsnämnden (C 3) Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl. (A 12) Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Miljöövervakning m.m. (A 2) Investeringar för skötsel och naturvård (A 4) Utgiftsområde 21 Energi Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket (B 11) (den del av utskottets yttrande som börjar med ?Följaktligen tillstyrker utskottet? och slutar med ?1 avstyrks därmed?) Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder (E 3) samt Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (E 5) Utgiftsområde 24 Näringsliv Konsumentverket (F 2) Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Generellt statsbidrag till kommuner och landsting (A 1) samt Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting (A 2) dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget bort ha följande lydelse: Finansutskottet vill inledningsvis framhålla att det delar de uppfattningar som kommer till uttryck i Folkpartiet liberalernas parti- och kommittémotioner. Det innebär att utskottet förordar följande förändringar jämfört med propositionens förslag. Utskottet delar Folkpartiet liberalernas syn att insatserna mot bl.a. skatteundandraganden bör skärpas. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om en höjning av anslaget Riksskatteverket med 150 miljoner kronor. I övrigt kan utskottet acceptera regeringens förslag på denna punkt. Utskottet anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag om ett nytt reservationsanslag B 10 Bidrag till äldrebostäder under utgiftsområde 9. Erforderliga medel för ändamålet kan reserveras under det allmänna bidraget till kommunerna A 1 under utgiftsområde 25. Enligt utskottets uppfattning är det inte rimligt att belägga studielåntagare med höjda återbetalningsavgifter. Således bör anslaget C 3 Centrala studie- stödsnämnden höjas med 10 miljoner kronor år 1998 utöver vad regeringen föreslagit. Att riksdagen tidigare - trots kraftig opposition - har beslutat att avveckla kärnkraftverket i Barsebäck kommer att få allvarliga konsekvenser för landets ekonomi, sysselsättning, företagande och miljö. Utskottet behandlar de av regeringen begärda bemyndigandena på annat ställe i detta betänkande. I detta sammanhang vill utskottet endast framhålla att förslagen uppenbart strider mot intentionerna bakom budgetlagen. Utskottet avstyrker således regeringens förslag om att inrätta ett nytt ramanslag Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket. Det innebär att motionerna Fi17 (m) yrkande 9 (delvis), Fi19 yrkande 21 (delvis), Fi22 (kd) yrkande 10 samt Fi27 (m, fp, kd) yrkande 1 tillstyrks. Utskottet vill erinra om att investeringsbidraget för anordnande av bostäder för studenter kom till för att möta ett ökat bostadsbehov till följd av högskoleutbyggnaden. Som framhålls i motion Fi19 (fp) har bristen på bostäder för studenter vid högskolor och universitet blivit ett stort problem på många orter. En ökad tillgång på bostäder lämpliga för studenter är nödvändig för att inte högskolesatsningen skall förhindras. De medel som står till förfogande för att stimulera tillkomsten av studentbostäder är emellertid begränsade. Det är mot denna bakgrund förvånande att regeringen nu föreslår att ändamålet för stödet skall vidgas till något som i praktiken riskerar att bli ett allmänt investeringsbidrag för bostäder. Detta skulle i sin tur leda till att utrymmet för stöd till studentbostäder kraftigt inskränks. Utskottet anser mot denna bakgrund i enlighet med förslagen i motionerna Fi19 (fp) yrkande 19 samt Fi20 (v) yrkande 41 att det aktuella investeringsbidraget även i fortsättningen skall inriktas på stöd till studentbostäder. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Däremot har utskottet inga invändningar mot att medel för stödet i sin nuvarande form förs upp på ett särskilt anslag under utgiftsområde 18. Under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård anser utskottet att regeringen bör återkomma med förslag om höjning av anslaget till miljöövervakning med 5 miljoner kronor. Regeringen bör också återkomma med förslag om en höjning av anslaget A 4 Investeringar för skötsel och naturvård med 100 miljoner kronor. I övrigt kan utskottet acceptera regeringens förslag inom utgiftsområdet. Anslagen E 3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder och E 5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar under utgiftsområde 23 föreslås i propositionen höjas med sammanlagt 5 700 000 kr. Utskottet anser att den föreslagna ökningen är riktig. Regeringens förslag att finansiera ökningen genom att minska anslaget D 1 Främjande av rennäringen m.m. under samma utgiftsområde anser utskottet emellertid inte vara godtagbart. Utskottet vill erinra om att det ställer sig bakom Folkpartiet liberalernas förslag på tilläggsbudget i sin helhet, vilket innebär att utskottet totalt sett föreslår mindre höjningar än regeringen. Utskottet välkomnar, i likhet med Folkpartiet liberalerna, det ökade statsanslaget till kommunerna. Utskottet vill dock söka säkerställa att pengarna används för vård, barnomsorg, äldreomsorg, förskola-ungdomsskola och socialtjänsten, dvs. det som är kommunernas kärnuppgifter. Regeringens förslag om beräknad fördelning i högre grad efter antal barn och äldre, samt tillkommande krav på redovisningar och uppföljning utgör inte någon tillräcklig garanti. Alltför många skräckexempel på förlusttäckning i bolag eller andra äventyrliga affärer finns dessvärre. Riksdagen bör besluta om en s.k. öronmärkning av det extra statsbidraget år 1998 till kommunerna på ett verkningsfullt men ändå obyråkratiskt sätt. En möjlig ansats är att RRV ges i uppdrag av regeringen att följa och redovisa kommunernas användning av det nya resurstillskottet, t.ex. genom att jämföra planer med utfall. Kommuner som använder de nya resurserna för t.ex. att fylla hålen i kommunala bostadsbolag, eller andra sätt som inte stämmer med intentionerna, skall enligt utskottet kunna bli återbetalningsskyldiga. Utskottet avvisar höjningen av anslaget A 2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. Motiven för bidragen övergår enligt utskottet alltmer till att handla om att ge bidrag till de kommuner som misskött sina bolagsaffärer och inte förmår ta ansvar för detta. Vad utskottet anfört innebär att motion Fi19 (fp) yrkandena 17, 19, 21 och 22 tillstyrks, liksom motion Fi17 (m) yrkande 9 (delvis), Fi22 (kd) yrkande 10 samt Fi27 (m, fp, kd) yrkande 1. Motion Fi20 (v) yrkande 41 är delvis tillgodosedd. Övriga motioner avstyrks. De förslag i propositionen som inte avstyrkts med det anförda tillstyrks. Utskottet anser att riksdagen därutöver bör anvisa medel på tilläggsbudget samt godkänna ändrade ramar i enlighet med följande tabell.
--------------------------------------------------------------------- | Specifikation av förslag om reviderade ramar för| |utgiftsområden samt reviderade och nya anslag för | | budgetåret 1998 | | | |Belopp i 1 000-tal kronor | --------------------------------------------------------------------- | |Utgiftsområde |Belopp |Regeringens |fp:s | | | | enl. |förslag |förslag | | | |statsbudget| |jämfört | | | | 1998 | | med| | | | | | reg.| | | | | |förslag | --------------------------------------------------------------------- | |Anslag | |Förändring|Ny ram/| | | | | |av ram/ | Ny | | | | | |anslag |anslagsnivå| | --------------------------------------------------------------------- --------------------------------------------------------------------- |9 |Hälsovård, sjukvård och social | 22 499 |+254 300|22 753 | -250| | |omsorg | 516 | | 816 | 000| --------------------------------------------------------------------- |B |Bidrag till äldrebostäder m.m.,| | | | | |10 |reservationsanslag | 0 |+250 000|250 000| -250| | | | | | | 000| --------------------------------------------------------------------- |16 |Utbildning och | 27 050 |+60 000 |27 110 | +10| | |universitetsforskning | 554 | | 554 | 000| --------------------------------------------------------------------- |C 3|Centrala studiestödsnämnden, |253 924 |+60 000 |313 924| +10| | |ramanslag | | | | 000| --------------------------------------------------------------------- |21 |Energi | 1 583 |+428 150| 2 011 |-1 000| | | | 041 | | 191 | | --------------------------------------------------------------------- |B |Ersättning för avveckling av en| | | | | |11 |reaktor i Barsebäcksverket, | | | | | | |ramanslag | 0 | +1 000 | 1 000 |-1 000| --------------------------------------------------------------------- |23 |Jord- och skogsbruk, fiske med | | | | | | |anslutande näringar | 13 725 | ±0 |13 725 |+5 700| | | | 623 | | 623 | | --------------------------------------------------------------------- |D 1|Främjande av rennäringen m.m., | 61 700 | -5 700 |56 000 |+5 700| | |ramanslag | | | | | --------------------------------------------------------------------- |24 |Näringsliv | 2 698 |+19 850 | 2 718 | (0| | | | 330 | | 180 | | --------------------------------------------------------------------- |F 1|Marknadsdomstolen, ramanslag | 4 686 | -1 000 | 3 686 |+1 000| --------------------------------------------------------------------- |F 2|Konsumentverket, ramanslag | 67 876 | +1 000 |68 876 |-1 000| --------------------------------------------------------------------- |25 |Allmänna bidrag till kommuner | 93 048 | +4 270 |97 318 | -400| | | | 700 | 000 | 700 | 000| --------------------------------------------------------------------- |A 2|Bidrag till särskilda insatser | | | | | | |i vissa kommuner och landsting,| | | | | | | reservationsanslag |736 600 |+400 000| 1 136 | -400| | | | | | 600 | 000| --------------------------------------------------------------------- |Summa förändringar i förhållande | | | | | |till regeringens förslag | | | | -635| | | | | | 300| ---------------------------------------------------------------------
dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse: 39. beträffande sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Fi17 yrkande 9 i denna del, 1997/98:Fi19 yrkandena 17, 19, 21 och 22, 1997/98:Fi22 yrkande 10, 1997/98:Fi27 yrkande 1 och med anledning av proposition 1997/98:150 yrkande 49 och motion 1997/98:Fi20 yrkande 41 samt med avslag på motionerna 1997/98:Fi18 yrkandena 26 och 27, 1997/98:Fi20 yrkandena 32, 35, 36, och 43, 1997/98:Fi31 yrkande 1, 1997/98:Fi37, 1997/98:Fi40, 1997/98:Fi45 yrkande 1, 1997/98:Fi46 yrkandena 1-4, 1997/98:Fi49, 1997/98:Fi51, 1997/98:Fi52, 1997/98: Fi56 yrkandena 6, 8, 12, 13, 16 och 17 dels - på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 - godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med Folkpartiets förslag i ovanstående tabell samt i övrigt bifaller regeringens förslag i denna del, dels som sin mening ger regeringen till känna att den skall återkomma med förslag om ändrade anslag på tilläggsbudget i enlighet med vad utskottet anfört, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att ändamålet för det statliga investeringsbidraget för anordnandet av studentbostäder inte skall vidgas,
31. Sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 (mom. 39) (v) Lars Bäckström (v) anser dels att finansutskottets ställningstagande under följande rubriker bort utgå:
Utgiftsområde 15 Studiestöd Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar (A 7) Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (D 2) Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl. (A 12) Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder (E 3) samt Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (E 5) dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget bort ha följande lydelse: Finansutskottet vill inledningsvis framhålla att det delar de uppfattningar som kommer till uttryck i Vänsterpartiets motion Fi20. Utskottet förordar följande förändringar jämfört med propositionens förslag. Inom utgiftsområde 15 avstyrker utskottet regeringens förslag att göra en besparing med 32,5 miljoner kronor på anslag A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Rekryteringsbasen från gymnasieskolans naturvetenskapsprogram till naturvetenskapliga och tekniska högskolestudier är fortfarande, trots de ansträngningar som gjorts, mycket bräcklig. Antalet utbildningsplatser i högskolan på detta område har utökats för att tillgodose samhällets behov. Satsningen på NT-svux och på basårsplatser har behövts och behövs fortfarande för att i någon mån rädda rekryteringssituationen. Om det visat sig svårt att rekrytera även till studier på dessa, relativt förmånliga villkor, borde man i stället för att dra in pengar anstränga sig att nå ut bättre med information till presumtiva sökande. Utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning i motion Fi20 (v) om vikten av konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. Enligt utskottets uppfattning bör anslaget D 2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön inom utgiftsområde 17 inte minskas. Utskottet avstyrker således regeringens förslag. Dessutom bör, som Vänsterpartiet föreslår, regeringen återkomma med förslag på tilläggsbudget till statsbudget för budgetåret 1998 om en ökning av anslaget med 1 miljon kronor. Detta bör riksdagen med anledning av motion Fi20 (v) yrkande 36 som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet kan, som även påpekas i Vänsterpartiets motion, konstatera att innebörden i regeringens förslag under utgiftsområde 18 om att utvidga ändamålet för det nuvarande stödet till studentbostäder är oklar. I propositionen anges endast att bidrag skall kunna utgå även till produktion av ungdomsbostäder. Någon vedertagen definition av begreppet ungdomsbostad finns inte i nuvarande regelsystem. Det får emellertid förutsättas att regeringens avsikt är att ge stöd till bostäder som endast är avsedda att upplåtas till ungdomar. Utskottet anser inte att denna form av kategoriboende bör stimuleras genom statligt stöd. Målsättningen bör i stället vara att alla typer av hushåll - även ungdomshushåll - skall ha råd att efterfråga en bostad i det vanliga bostadsbeståndet. Utskottet anser således att regeringens förslag att utvidga ändamålet för investeringsbidraget för anordnande av bostäder för studenter bör avvisas. Utskottet har däremot inga invändningar mot att medel för stödet till studentbostäder i fortsättningen anvisas på ett särskilt anslag. Vad utskottet ovan med anledning av Vänsterpartiets partimotion Fi20 yrkande 41 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär att även vad som föreslagits i motion Fi19 (fp) yrkande 19 blir tillgodosett. Utskottet vill vidare anföra följande. Regeringen föreslår att ökningen av anslagen E 3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder och E 5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar under utgiftsområde 23 finansieras genom att anslaget D 1 Främjande av rennäringen m.m. minskas med motsvarande belopp. De medel som finns reserverade under detta anslag är dock avsedda för skapandet av en katastroffond för rennäringen. Utskottet vill erinra om att i senare års budgetpropositioner har regeringen betonat vikten av att det avsätts medel för hantering av katastrofsituationer, t.ex. beteskriser. Det är därför enligt utskottets uppfattning anmärkningsvärt att anslaget D 1 föreslås minskat på det sätt som framgår av propositionen. Vad som här anförts med anledning av motion Fi20 (v) bör ges regeringen till känna. Utskottet har ovan ställt sig bakom motion Fi20 (v) yrkandena 32, 36, 41 och 43. Motion Fi19 (fp) yrkande 19 är delvis tillgodosedd. Övriga motioner avstyrks. De förslag i propositionen som inte avstyrkts med det anförda tillstyrks. Utskottet anser att riksdagen därutöver bör anvisa medel på tilläggsbudget samt godkänna ändrade ramar i enlighet med följande tabell.
------------------------------------------------------------------ | Specifikation av förslag om reviderade ramar för| |utgiftsområden samt reviderade och nya anslag för budgetåret 1998| |Belopp i 1 000-tal kronor | ------------------------------------------------------------------- | |Utgiftsområde |Belopp |Regeringens |v:s | | | |enl. |förslag |förslag | | | |statsbudget| |jämfört | | | |1998 | | med| | | | | |reg.| | | | | |förslag | ------------------------------------------------------------------- | |Anslag | |Förändring|Ny ram/| | | | | |av ram/| Ny | | | | | |anslag |anslagsnivå| | ------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------- |15 |Studiestöd |21 333 |-60 000| 21 273 | +32| | | | 755 | | 755 | 500| ------------------------------------------------------------------- |A 7|Särskilt vuxenstudiestöd till | | | | | | |studerande vid vissa | | | | | | |naturvetenskapliga och tekniska|491 371|-32 500|458 871 | +32| | |utbildningar, ramanslag | | | | 500| ------------------------------------------------------------------- |17 |Kultur, medier, trossamfund och| 7 334 | ±0 | 7 334 | +1| | |fritid | 967 | | 967 | 000| ------------------------------------------------------------------- |D 2|Konstnärlig gestaltning av den | | | | | | |gemensamma miljön, ramanslag |42 938 |-1 000 | 41 938 | +1| | | | | | | 000| ------------------------------------------------------------------- |Summa förändringar i förhållande | | | | | |till regeringens förslag | | | | +33| | | | | | 500| -------------------------------------------------------------------
dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse: 39. beträffande sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi20 yrkandena 32, 36, 41 och 43, och med anledning av proposition 1997/98:150 yrkande 49 samt motion 1997/98:Fi19 yrkande 19 och med avslag på motionerna 1997/98:Fi17 yrkande 9 i denna del, 1997/98:Fi18 yrkandena 26 och 27, 1997/98:Fi19 yrkandena 17, 21 och 22, 1997/98:Fi20 yrkande 35, 1997/98:Fi22 yrkande 10, 1997/98:Fi27 yrkande 1, 1997/98:Fi31 yrkande 1, 1997/98:Fi37, 1997/98:Fi40, 1997/98:Fi45 yrkande 1, 1997/98:Fi46 yrkandena 1-4, 1997/98:Fi49, 1997/98:Fi51, 1997/98: Fi52 samt 1997/98:Fi56 yrkandena 6, 8, 12, 13, 16 och 17 dels - på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 - godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med Vänsterpartiets förslag i ovanstående tabell samt i övrigt bifaller regeringens förslag i denna del, dels som sin mening ger regeringen till känna att den skall återkomma med förslag om ändrade anslag på tilläggsbudget i enlighet med vad utskottet anfört, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att ändamålet för det statliga investeringsbidraget för anordnandet av studentbostäder inte skall vidgas, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om finansieringen av anslagen Djurhälsovård och djurskyddsåtgärder och bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,
32. Sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 (mom. 39) (mp) Roy Ottosson (mp) anser dels att finansutskottets ställningstagande under följande rubriker bort utgå:
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Centrala studiestödsnämnden (C 3) Utgiftsområde 21 Energi Energiteknikstöd (B 10) Utgiftsområde 22 Kommunikationer Väghållning och statsbidrag (A 2) Bidrag till sjöfarten (B 4) Utgiftsområde 24 Näringsliv Världsutställningen i Hannover år 2000 (E 6) dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget bort ha följande lydelse: Finansutskottet vill inledningsvis framhålla att det delar de uppfattningar som kommer till uttryck i Miljöpartiets motion Fi56. Det innebär att utskottet förordar följande förändringar jämfört med propositionens förslag. Utskottet anser att hela den nödvändiga förstärkningen av Centrala studie- stödsnämndens verksamhet bör direktfinansieras genom anslag. Utskottet föreslår därför riksdagen på tilläggsbudget för år 1998 under anslag C 3 Centrala studiestödsnämnden inom utgiftsområde 16 anvisar 120 miljoner kronor, dvs. 60 miljoner kronor utöver vad regeringen har föreslagit. Beträffande analys av uppkommet överskott på anslag D 2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön inom utgiftsområde 17 hänvisar utskottet till kulturutskottets yttrande. Motion Fi56 (mp) yrkande 8 är därmed tillgodosedd. Beträffande förslaget om att anvisa 510 miljoner kronor till det nya anslaget Energiteknikstöd inom utgiftsområde 21 Energi vill utskottet anföra följande. Miljöpartiet de gröna har tidigare föreslagit motsvarande ökningar till investeringsbidrag till solvärme, elproduktion från förnybara energikällor, effektivare energianvändning, introduktion av ny miljöanpassad energiteknik, energiforskning, m.m. Det nya anslaget bör enligt utskottet användas med den inriktning som Miljöpartiet har föreslagit. Detta bör ges regeringen till känna. Utskottet har i detta läge inget att erinra mot regeringens förslag beträffande ersättningen för avveckling av Barsebäck 1. Dock finner utskottet anledning att påminna om att ersättningen för avvecklingen av den uppenbart osäkra kärnkraftsproduktionen skulle ha legat på en klart lägre och därmed mer realistisk nivå om de olika förslag som framlagts av Miljöpartiet vunnit bifall. Det gäller bl.a. förslag om en längsta drifttid på 25 år som grund för ersättningens bestämmande som lades fram från partiets sida i samband med att lagen om avveckling av kärnkraften stiftades. Vidare har Miljöpartiet förordat att kärnkraften skall bära sina kostnader fullt ut. Härutöver har Miljöpartiet föreslagit en ändring i regeringsformen för att göra det möjligt att reducera ersättningen vid inskränkningar i egendomsrätten om det kan visas att ingreppet är motiverat av särskilt vägande miljö- eller säkerhetsskäl. Vidare ansluter utskottet sig för sin del till den i motion Fi56 (mp) hävdade uppfattningen att utgiftsområde 22 Kommunikationer bör minskas med 60 miljoner kronor, som alltså tillförs utgiftsområde 16, anslag C 3 Centrala studiestödsnämnden. Beträffande utgiftsområde 22 anser utskottet att den av regeringen föreslagna ökningen av anslag A 2 Väghållning och statsbidrag dock inte bör genomföras. Tvärtom bör anslaget minskas kommande år. Vad gäller regeringens förslag att öka anslag B 4 Bidrag till sjöfarten med 110 miljoner kronor anser finansutskottet att det nu inte finns tillräckliga skäl att anslå ytterligare pengar till bidrag till sjöfarten. Den av regeringen föreslagna minskningen av anslag A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar för att delvis finansiera ökningen av anslaget för bidrag till sjöfarten finner utskottet helt oacceptabel. Utskottet vill särskilt framhålla att det förutsätter att regeringen vid behov av ytterligare medel under 1998 för skydd av urskogar och särskilt värdefulla naturskogsområden återkommer till riksdagen. Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion Fi56 (mp) yrkande 16 om de mindre företagens deltagande i världsutställningen i Hannover år 2000. Sålunda bör en del av den statliga finansieringen av världsutställningen avsättas för att ge de mindre företagen möjlighet att marknadsföra sig på utställningen. Härvid bör, i likhet med vad som anförs i motionen, staten särskilt främja företag med verksamhet inom miljöområdet samt företag som bedriver natur- och kulturturism. Detta bör ges regeringen till känna. Vad utskottet anfört innebär att motion Fi56 (mp) yrkandena 6, 13 och 17 tillstyrks. Övriga motioner avstyrks. De förslag i propositionen som inte avstyrkts med det anförda tillstyrks. Utskottet anser att riksdagen därutöver bör anvisa medel på tilläggsbudget samt godkänna ändrade ramar i enlighet med följande tabell.
----------------------------------------------------------------- | Specifikation av förslag om reviderade ramar för| |utgiftsområden samt reviderade och nya anslag för budgetåret| |1998 | | | |Belopp i 1 000-tal kronor | ----------------------------------------------------------------- | |Utgiftsområde |Belopp | Regeringens |mp:s | | | | enl. | förslag |förslag| | | | | |jämfört| | | | | | med| | | | | |reg.| | | | | |förslag | ----------------------------------------------------------------- | |Anslag |statsbudget|Förändring|Ny| | | | | 1998 |av ram/|ram/Ny | | | | | |anslag |anslagsnivå| | ----------------------------------------------------------------- ----------------------------------------------------------------- |16|Utbildning och | 27 050 |+60 000| 27 110 | +60| | |universitetsforskning | 554 | | 554 | 000| ----------------------------------------------------------------- |C |Centrala studiestödsnämnden, |253 924 |+60 000|313 924 | +60| |3 |ramanslag | | | | 000| ----------------------------------------------------------------- |22|Kommunikationer | 24 100 |-2 200 | 24 098 | -60| | | | 564 | | 364 | 000| ----------------------------------------------------------------- |A |Väghållning och statsbidrag, | 11 835 |+21 300| 11 857 | -21| |2 |ramanslag | 873 | | 173 | 300| ----------------------------------------------------------------- |A |Investeringar samt drift och | | | | | |4 |underhåll | 7 490 |-72 200| 7 418 | +71| | |av statliga järnvägar, | 404 | | 204 | 300| | |ramanslag | | | | | ----------------------------------------------------------------- |B |Bidrag till sjöfarten, |400 000 | +110 |510 000 |-110| |4 |ramanslag | | 000 | | 000| ----------------------------------------------------------------- |Summa förändringar i | | | | | |förhållande till regeringens | | | | ±0| |förslag | | | | | -----------------------------------------------------------------
dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse: 39. beträffande sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi56 yrkandena 6, 13, 16 och 17 och med anledning av proposition 1997/98:150 yrkande 49 samt med avslag på motionerna 1997/98:Fi17 yrkande 9 i denna del, 1997/98:Fi18 yrkandena 26 och 27, 1997/98:Fi19 yrkandena 17, 19, 21 och 22, 1997/98:Fi20 yrkandena 32, 35, 36, 41 och 43, 1997/98: Fi22 yrkande 10, 1997/98:Fi27 yrkande 1, 1997/98:Fi31 yrkande 1, 1997/98:Fi37, 1997/98:Fi40, 1997/98:Fi45 yrkande 1, 1997/98:Fi46 yrkandena 1-4, 1997/98:Fi49, 1997/98:Fi51, 1997/98:Fi52 samt 1997/98: Fi56 yrkandena 8 och 12, dels - på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 - godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med Miljöpartiets förslag i ovanstående tabell samt i övrigt bifaller regeringens förslag i denna del, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om inriktningen på det nya anslaget B 10 Energiteknikstöd under utgiftsområde 21 Energi, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om inriktningen av det statliga stödet till ett svenskt deltagande i världsutställningen i Hannover,
33. Sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 (mom. 39) (kd) Mats Odell (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket (B 11) som börjar med ?Följaktligen tillstyrker utskottet? och slutar med ?1 avstyrks därmed? bort utgå, dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget bort ha följande lydelse: Finansutskottet förordar följande förändring jämfört med propositionens förslag. Att riksdagen tidigare - trots kraftig opposition - har beslutat att avveckla kärnkraftverket i Barsebäck kommer att få förödande konsekvenser för landets ekonomi, sysselsättning, företagande och miljö. Utskottet behandlar de av regeringen begärda bemyndigandena på annat ställe i detta betänkande. I detta sammanhang vill utskottet endast framhålla att förslagen uppenbart strider mot intentionerna bakom budgetlagen. Utskottet avstyrker således regeringens förslag om att inrätta ett nytt ramanslag Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket. Det innebär att motionerna Fi17 (m) yrkande 9 (delvis), Fi19 yrkande 21 (delvis), Fi22 (kd) yrkande 10 samt Fi27 (m, fp, kd) yrkande 1 tillstyrks. Övriga motioner avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda. De förslag i propositionen som inte avstyrkts med det anförda tillstyrks. Utskottet anser att riksdagen därutöver bör anvisa medel på tilläggsbudget samt godkänna ändrade ramar i enlighet med följande tabell.
----------------------------------------------------------------- |Specifikation av förslag om reviderade ramar för utgiftsområden| |samt reviderade och nya anslag | |för budgetåret 1998 | | | |Belopp i 1 000-tal kronor | ----------------------------------------------------------------- | |Utgiftsområde |Belopp | Regeringens |kd:s | | | |enligt | förslag |förslag | | | | | |jämfört | | | | | | med| | | | | |reg.| | | | | |förslag | ----------------------------------------------------------------- | |Anslag |statsbudget|Förändring|Ny ram/|| | | | 1998 |av ram/| Ny | | | | | |anslag |anslagsnivå|| ----------------------------------------------------------------- |21 |Energi |1 583 041| +428 | 2 011 | -1| | | | | 150 | 191 | 000| ----------------------------------------------------------------- |B |Ersättning för avveckling av| | | | | |11 |en reaktor | 0 |+1 000 | 1 000 | -1| | |i Barsebäcksverket, | | | | 000| | |ramanslag | | | | | ----------------------------------------------------------------- |Summa förändringar i | | | | | |förhållande till regeringens | | | | -1| |förslag | | | | 000| ----------------------------------------------------------------- dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse: 39. beträffande sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Fi17 yrkande 9 i denna del, 1997/98:Fi19 yrkande 21 i denna del, 1997/98:Fi27 yrkande 1, 1997/98:Fi22 yrkande 10, och med anledning av proposition 1997/98:150 yrkande 49, samt med avslag på motionerna 1997/98: Fi18 yrkandena 26 och 27, 1997/98:Fi19 yrkandena 17, 19, 21 i denna del och 22, 1997/98:Fi20 yrkandena 32, 35, 36, 41 och 43, 1997/98: Fi31 yrkande 1, 1997/98:Fi37, 1997/98:Fi40, 1997/98:Fi45 yrkande 1, 1997/98:Fi46 yrkandena 1-4, 1997/98:Fi49, 1997/98:Fi51, 1997/98: Fi52, 1997/98:Fi56 yrkandena 6, 8, 12, 13, 16 och 17 - på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 - godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med Kristdemokraternas förslag i ovanstående tabell samt i övrigt bifaller regeringens förslag i denna del,
Särskilda yttranden
1. Resursarbete och generationsväxling (mom. 1 och 2) (kd) Mats Odell (kd) anför: Kristdemokraternas principiella inställning till de två arbetsmarknadspolitiska åtgärderna resursarbete och generationsväxling är att de bör avskaffas. Här kan det vara tillräckligt att framhålla att resursarbeten innebär att det skapas ett sorts B-lag inom offentlig sektor bestående av tidigare anställda som får komma tillbaka, men med lägre lön. Detta bidrar inte till nya, reella arbetstillfällen eller ökad kompetens hos den enskilde. Det är fel väg att gå. Inte heller generationsväxlingen innebär att sysselsättningen i landet ökar. Att regeringen nu gör tekniska förändringar i dessa åtgärder - som delvis gynnar privata entreprenörer - förändrar inte vår principiella hållning till åtgärderna som sådana. Jag anser att de två åtgärderna bör avskaffas.
2. Bemyndigande om Botniabanan (mom. 26) (fp) Carl B Hamilton (fp) anför: Folkpartiet liberalerna har samma principiella inställning i finansieringsfrågan som redovisas i den avvikande meningen i finansutskottets yttrande om Botniabanan med anledning av proposition 1997/98:62 Regional tillväxt - för arbete och välfärd (yttr. 1997/98:FiU4y). Folkpartiet anser således att anslagsfinansiering av infrastrukturella investeringar är den riktiga vägen att gå av de skäl som anges i den avvikande meningen, inte minst därför att det ger riksdagen bättre överblick och större inflytande än lånefinansiering. Detta är särskilt viktigt i fråga om stora infrastrukturella investeringar som inte ger monetär avkastning. Folkpartiet anser vidare att en lånefinansiering som sker via ett statligt bolag väsentligt inskränker riksdagens möjligheter att utöva sin finansmakt och strider mot de intentioner som kommer till uttryck i budgetlagen. För att inte fördröja byggandet av Botniabanan, som är ett viktigt trafikpolitiskt objekt av stor betydelse för Norrlands framtid, tillstyrker Folkpartiet emellertid vid detta beslutstillfälle den av regeringen föreslagna finansieringsmodellen. Folkpartiet kommer dock att i framtida regeringsställning verka för att upptagna lån återbetalas med anslagsmedel så snabbt som möjligt, att bolaget därefter avvecklas och att man växlar över till en finansiering genom anslagsmedel.
3. Bemyndigande om Göteborgsöverenskommelsen (mom. 28) (m) Lars Tobisson, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och Per Bill (alla m) anför: En vidare genomlysning av trafikfrågorna i Göteborg är nödvändig för att uppnå en helhetslösning baserad på en bred politisk och regional förankring. Moderata samlingspartiet har varit, och är, berett att medverka till breda politiska diskussioner för att nå en långsiktig lösning på storstädernas trafikförsörjning. Inom storstadsregionerna finns en betryggande majoritet för en långsiktig lösning den dag Socialdemokraterna kan enas om en ståndpunkt.
4. Bemyndigande om Göteborgsöverenskommelsen (mom. 28) (mp) Roy Ottosson (mp) anför: Jag anser att Göteborgsöverenskommelsen är det näst bästa alternativet ur miljösynpunkt. Jag har dock förståelse för att det med nuvarande politiska landskap inte är möjligt att få en majoritet för ett bättre alternativ som inte inbegriper motorledssatsningar som t.ex. Götaleden. Dock borde sådana motorvägssatsningar i storstad i princip alltid sammankopplas med ett trafikstyrande avgiftssystem. Att så nu inte är fallet är mycket olyckligt men tyvärr oundvikligt.
5. Sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 (mom. 39), såvitt avser anslag till CSN (v) Lars Bäckström (v) anför: Jag anser att regeringen i propositionen tydligt borde ha angivit att CSN kommer att få utökad låneram för investeringar i IT-systemet. Att detta inte redovisas i propositionen får i detta fall anses särskilt märkligt, då det är uppenbart att regeringen tagit till sig slutsatsen i den utredning som gjorts av CSN:s medelsbehov innevarande år. De åtgärder regeringen föreslår inklusive den utökade låneramen innebär ju att CSN får ökade medel motsvarande de 120 miljoner kronor som utredningen kom fram till krävdes. Det är viktigt att partierna har förutsättningarna klara för sig när de skall utforma sina alternativ till regeringens förslag.
6. Sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 (mom. 39) (kd) Mats Odell (kd) anför: Kristdemokraternas budgetalternativ för 1998 vann ej riksdagens bifall hösten 1997. Den politik som genomförts under budgetåret 1998 har Kristdemokraterna röstat mot i riksdagen. Regeringen får nu själv ta ansvar för utvecklingen och med det stöd den kan få i riksdagen vidta nödvändiga åtgärder på tilläggsbudget. Att Kristdemokraterna inte har motionerat specifikt på tilläggsbudgeten kan alltså inte tas som intäkt för ett stöd för regeringens politik. Regeringens lagförslag
3.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6 §, 3 kap. 2 a och 10 §§, 11 kap. 2 och 3 §§, 20 kap. 2 § och 22 kap. 15 § lagen (1962:381) om allmän försäkring[1]1 skall ha följande lydelse. ------------------------------------------------------- | | | |Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse | ------------------------------------------------------- | 1 kap. | | 6 §[2]2 | ------------------------------------------------------- |Inom den allmänna | Inom den allmänna| |försäkringen skall de |försäkringen skall de| |beräkningar, som anges i |beräkningar, som anges i| |denna lag, göras med |denna lag, göras med| |anknytning till ett |anknytning till ett| |basbelopp. Vissa |basbelopp. Vissa| |beräkningar skall dock |beräkningar skall dock| |göras enligt vad som anges |göras enligt vad som anges| |i tredje och femte |i tredje stycket. | |styckena. | Basbeloppet räknas fram| | Basbeloppet räknas fram |genom att bastalet 36 396| |genom att bastalet 36 273 |multipliceras med det| |multipliceras med ett |jämförelsetal som anger| |jämförelsetal som minskats |förhållandet mellan det| |med talet 1 och därefter |allmänna prisläget i juni| |multiplicerats med 0,80, |året före det som| |varefter ett tillägg |basbeloppet avser och| |gjorts med talet 1. |prisläget i juni 1997. Det| |Jämförelsetalet anger |framräknade basbeloppet| |förhållandet mellan det |avrundas till närmaste| |allmänna prisläget i juni |hundratal kronor och| |året före det som |fastställs för varje år av| |basbeloppet avser och |regeringen. | |prisläget i juni 1996. Det | | |framräknade basbeloppet | | |avrundas till närmaste | | |hundratal kronor och | | |fastställs för varje år av | | |regeringen. | | | Det enligt andra stycket | | |fastställda beloppet skall | | |minskas med två procent | | |vid beräkning av | | | a) folkpension i form av | | |ålders- | | |pension, förtidspension | | |och efterlevandepension | | |enligt 6-8 kap. samt | | |änkepension, barnpension | | |och barntillägg som | | |uppbärs med stöd av | | |övergångsbestämmelserna | | |till lagen (1988:881) om | | |ändring i denna lag, | | | b) allmän | | |tilläggspension i form av | | |ålderspension, | | |förtidspension och | | |efterlevandepension enligt | | |12-14 kap. samt | Vid beräkning av| |änkepension och |pensionsgrundande inkomst| |barnpension som uppbärs |och tillgodoräknande av| |med stöd av |pensionspoäng enligt 11| |övergångsbestämmelserna |kap. 5 och 6 §§ skall det| |till lagen (1988:881) om |i andra stycket angivna| |ändring i denna lag. |bastalet höjas till 37 144| | I fråga om |och multipliceras med| |efterlevandepension som |samma jämförelsetal. Det| |utgörs av barnpension |framräknade beloppet| |skall någon minskning |(förhöjt basbelopp)| |enligt tredje stycket inte |avrundas till närmaste| |göras när det gäller den |hundratal kronor och| |beloppsgräns som anges i 8 |fastställs för varje år av| |kap. 3 § andra meningen. |regeringen. | | Vid beräkning av | | |pensionsgrundande inkomst | | |och tillgodoräknande av | | |pensionspoäng enligt 11 | | |kap. 5 och 6 §§ skall det | | |i andra stycket angivna | | |bastalet höjas till 36 992 | | |och multipliceras med ett | | |jämförelsetal som inte | | |minskats. Det framräknade | | |beloppet (förhöjt | | |basbelopp) avrundas till | | |närmaste hundratal kronor | | |och fastställs för varje | | |år av regeringen. | | ------------------------------------------------------- 3 kap. 2 a §[3]3
Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall ersättning från en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk person anses som inkomst av annat förvärvsarbete, om ersättningen avser arbete som utförts inom riket samt arbetsgivaren och arbetstagaren träffat överenskommelse om att ersättningen skall hänföras till sådan inkomst. ------------------------------------------------------- | Vid beräkning av | | |sjukpenninggrundande | | |inkomst skall som inkomst | | |av annat förvärvsarbete | | |också anses ersättning | | |som utgör skattepliktig | | |inkomst av tjänst enligt | | |kommunalskattelagen | | |(1928:370) och som, utan | | |att anställnings- | | |förhållande förelegat, | | |utbetalas av fysisk | | |person bosatt utomlands | | |eller utländsk juridisk | | |person. Detta gäller dock | | |inte i fråga om sådan | | |skattepliktig intäkt som | | |avses i 11 kap. 2 § | | |första stycket tredje | | |meningen. | | ------------------------------------------------------- Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom ersättning för arbete under förutsättning att ersättningen betalas ut 1. till mottagare som har en F-skattsedel antingen när ersättningen bestäms eller när den betalas ut, 2. till mottagare som har en A-skattsedel eller en F-skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483) eller som saknar skattsedel på preliminär skatt, om ersättningen tillsammans med annan ersättning för arbete från samma utbetalare under inkomståret kan antas komma att understiga 10 000 kronor och utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo samt vad som utbetalats inte utgör utgift i en av utbetalaren bedriven näringsverksamhet, 3. till delägare i handelsbolag av bolaget, 4. till medlem i europeisk ekonomisk intressegruppering av grupperingen. -------------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[1]:1 Lagen omtryckt 1982:120.
[2]:2 Senaste lydelse 1997:565 Ändringarna innebär bl.a. att tredje och fjärde styckena upphävs.
[3]:3 Senaste lydelse 1997:1040. ------------------------------------------------------- |Om i fall som avses i | Om i fall som avses i | |tredje stycket 1 |andra stycket 1 | |mottagaren har en F- |mottagaren har en F- | |skattsedel med villkor |skattsedel med villkor | |enligt 4 kap. 9 § |enligt 4 kap. 9 § | |skattebetalningslagen, |skattebetalningslagen, | |räknas ersättningen som |räknas ersättningen som | |inkomst av annat |inkomst av annat | |förvärvsarbete bara om F- |förvärvsarbete bara om | |skattsedeln skriftligen |F-skattsedeln | |åberopas. |skriftligen åberopas. | ------------------------------------------------------- | 3 kap. | | 10 §[4]4 | ------------------------------------------------------- |För de första 14 dagarna i sjukperioden utges | |sjukpenning som svarar mot sjukpenninggrundande | |inkomst av anställning endast under förutsättning att| |den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat om han inte | |hade varit sjuk. För en försäkrad som avses i 5 § | |tredje stycket 1 eller 3, femte eller sjunde stycket | |skall vad som har sagts nu gälla även för tid efter | |de första 14 dagarna av sjukperioden. För | |sjukpenningen skall 10 a och 10 b §§ tillämpas. | | Med tid för förvärvsarbete enligt första stycket | |jämställs | | 1. ledighet för semester, dock inte om den | |försäkrade uppbär semes-terlön enligt semesterlagen | |(1977:480) och, enligt 15 § samma lag, kan begära att| |dag då han är oförmögen till arbete på grund av | |sjukdom inte räknas som semesterdag, | | 2. ledighet under studietid för vilken oavkortade | |löneförmåner utges, | ------------------------------------------------------- |3. ledighet under tid då | 3. ledighet under tid | |den försäkrade genomgår |då den försäkrade | |sådan utbildning eller |genomgår sådan | |undervisning som anges i |utbildning eller | |5 § tredje stycket 2 |undervisning som anges i| |eller uppbär |5 § tredje stycket 2 | |korttidsstudiestöd enligt |eller uppbär | |studiestödslagen |korttidsstudiestöd | |(1973:349), och |enligt studiestödslagen | | |(1973:349) eller | | |ersättning till | | |deltagare i | | |teckenspråksutbildning | | |för vissa föräldrar | | |(TUFF), och | ------------------------------------------------------- |4. ledighet för ferier eller för motsvarande uppehåll| |för lärare som är anställda inom utbildningsväsendet.| ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- 11 kap. 2 §[5]5
Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnadsersättning som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 § skattebetalningslagen (1997:483) undantas vid beräkning av skatteavdrag. Sådan skattepliktig intäkt i form av rabatt, bonus eller annan förmån som utgår på grund av kundtrohet eller liknande, skall också anses som inkomst av anställning, om den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen är någon annan än den som är skattskyldig för förmånen. Till sådan inkomst räknas dock inte från en och samma arbetsgivare utgiven lön som under ett år ej uppgått till 1 000 kronor. Till sådan inkomst räknas inte heller intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370) eller sådan ersättning som anges i 1 § första stycket 2-6 och fjärde stycket lagen (1990:659) om särskild lö- neskatt på vissa förvärvsinkomster. I fråga om arbete som har utförts utomlands bortses vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst från sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Såsom inkomst av anställning anses även a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst, b) föräldrapenningförmåner, c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för merkostnader, d) dagpenning från arbetslöshetskassa, f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering i form av dagpenning samt ersättning vid generationsväxling, g) korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa samt särskilt utbildningsbidrag, h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensions- försäkring, i) dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och andra som erhåller dagpenning enligt de för totalförsvarspliktiga gällande grunderna, j) utbildningsbidrag för doktorander, -------------------------------------------------------- | k) timersättning vid |k) timersättning vid| |vuxenutbildning för |vuxenutbildning för| |utvecklingsstörda (särvux), |utvecklingsstörda (särvux)| | |och ersättning till| | |deltagare i| | |teckenspråksutbildning för| | |vissa föräldrar (TUFF), | -------------------------------------------------------- l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag, m) från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden utgående bidrag som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den mån regeringen så förordnar, n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de startar egen rörelse, o) stipendium som enligt punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen skall tas upp som intäkt av tjänst, om stipendiet utbetalats av en fysisk person bosatt i Sverige eller av en svensk juridisk person, p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård, q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs själv- ständigt, r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön, s) ersättning från semesterkassa. -------------------------------------------------------- | I fråga om ersättning i | I fråga om ersättning i | |pengar eller andra |pengar eller andra | |skattepliktiga förmåner |skattepliktiga förmåner | |för utfört arbete i annan |för utfört arbete i annan| |form än pension och |form än pension och | |ersättning från se- |ersättning från se- | |mesterkassa, i fråga om |mesterkassa, i fråga om | |ersättning till |ersättning till | |idrottsutövare från visst |idrottsutövare från visst| |slag av ideell förening |slag av ideell förening | |samt i fråga om |samt i fråga om | |ersättning från |ersättning från | |vinstandelsstiftelse |vinstandelsstiftelse | |eller annan juridisk |eller annan juridisk | |person med motsvarande |person med motsvarande | |ändamål gäller i til- |ändamål gäller i til- | |lämpliga delar bestämmel- |lämpliga delar bestämmel-| |serna i 3 kap. 2 § andra |serna i 3 kap. 2 § andra | |stycket samt 2 a § tredje |stycket samt 2 a § andra | |och fjärde styckena. |och tredje styckena. | -------------------------------------------------------- Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt 3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften. Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare, som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften. Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses som arbetsgivare. 3 §[6]6
Med inkomst av annat förvärvsarbete avses a) inkomst av näringsverksamhet här i landet i vilken den försäkrade arbetat i icke oväsentlig omfattning (aktiv näringsverksamhet); b) tillfälliga förvärvsinkomster av självständigt bedriven verksamhet; c) ersättning för arbete för någon annans räkning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner; ------------------------------------------------------- | d) sjukpenning och | d) sjukpenning och | |rehabiliteringspenning |rehabiliteringspenning | |enligt denna lag samt |enligt denna lag samt | |sjukpenning enligt lagen |sjukpenning enligt lagen| |(1976:380) om |(1976:380) om | |arbetsskadeförsäkring |arbetsskadeförsäkring | |eller motsvarande |eller motsvarande | |ersättning som utgår |ersättning som utgår | |enligt annan författning |enligt annan författning| |eller på grund av |eller på grund av | |regeringens förordnande, |regeringens förordnande,| |i den mån ersättningen |i den mån ersättningen | |träder i stället för |träder i stället för | |inkomst som ovan nämnts; |inkomst som ovan nämnts | | e) ersättning som utgör |samt | |skattepliktig inkomst av | | |tjänst enligt | | |kommunalskattelagen | | |(1928:370) och som, utan | | |att anställningsför- | | |hållande förelegat, | | |utbetalats av fysisk | | |person bosatt utomlands | | |eller av utländsk | | |juridisk person samt | | ------------------------------------------------------- f) stipendium som enligt punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen skall tas upp som intäkt av tjänst; allt i den mån inkomsten inte enligt 2 § är att hänföra till inkomst av anställning. Bedömningen i första stycket a) görs för sig för varje förvärvskälla enligt kommunalskattelagen (1928:370). Har inkomst som avses i första stycket a) eller b) inte uppgått till 1 000 kronor för år, tas den inte i beräkningen. Ej heller tas sådan ersättning som avses i första stycket c) i beräkning, om ersättningen från den, för vilken arbetet utförts, under året inte uppgått till 1 000 kronor. Intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i nämnda lag eller sådan ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada som enligt 2 § första stycket lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för nämnda skatt räknas inte som inkomst av annat förvärvsarbete.
20 kap. 2 §[7]7
Vid tillämpningen av bestämmelserna i 11 kap. 6 a § om försäkrad, som vårdar barn, skall med barn som där sägs likställas fosterbarn. Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 4 § och 11 kap. 6 a § likställas den, med vilken förälder är eller varit gift eller har eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor. Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 4 § likställas den som med socialnämndens tillstånd har tagit emot ett utländskt barn för vård och fostran i syfte att adoptera det. Har någon med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt barn i sitt hem här i landet för vård och fostran i adoptionssyfte, skall vid tillämpning av bestämmelserna i 8 och 14 kap. om rätt till barnpension barnet anses som barn till denne. I sådana fall anses barnet bosatt i Sverige, om den blivande adoptivföräldern var bosatt här i landet vid den tidpunkt då han avled. -------------------------------------------------------- | Vid tillämpning av | Vid tillämpning av | |bestämmelserna i 3 kap. 2 |bestämmelserna i 3 kap. 2| |a § tredje stycket skall |a § andra stycket skall | |den som lämnat uppgift om |den som lämnat uppgift om| |innehav av en F- |innehav av en F- | |skattsedel i en |skattsedel i en | |anbudshandling, en |anbudshandling, en | |faktura eller någon |faktura eller någon | |därmed jämförlig |därmed jämförlig | |handling, som även |handling, som även | |innehåller uppgifter om |innehåller uppgifter om | |utbetalarens och |utbetalarens och | |betalningsmottagarens |betalningsmottagarens | |namn och adress eller |namn och adress eller | |andra för identifiering |andra för identifiering | |godtagbara uppgifter samt |godtagbara uppgifter samt| |uppgift om betal- |uppgift om betal- | |ningsmottagarens |ningsmottagarens | |personnummer eller |personnummer eller | |organisationsnummer anses |organisationsnummer anses| |ha en sådan skattsedel. |ha en sådan skattsedel. | |Uppgiften om innehav av |Uppgiften om innehav av | |en F-skattsedel gäller |en F-skattsedel gäller | |även som sådant |även som sådant | |skriftligt åberopande av |skriftligt åberopande av | |F-skattsedeln som avses i |F-skattsedeln som avses i| |3 kap. 2 a § fjärde |3 kap. 2 a § tredje | |stycket. Det som nu sagts |stycket. Det som nu sagts| |gäller dock inte om den |gäller dock inte om den | |som betalar ut |som betalar ut | |ersättningen känner till |ersättningen känner till | |att uppgiften om innehav |att uppgiften om innehav | |av en F-skattsedel är |av en F-skattsedel är | |oriktig. Bestämmelser om |oriktig. Bestämmelser om | |påföljd för den som |påföljd för den som | |lämnar oriktig uppgift |lämnar oriktig uppgift | |finns i skattebrottslagen |finns i skattebrottslagen| |(1971:69). |(1971:69). | -------------------------------------------------------- | 22 kap. | | 15 §[8]8 | -------------------------------------------------------- |Rehabiliteringspenningen skall minskas med det belopp | |den försäkrade för samma tid får som | | 1. sjukpenning eller föräldrapenningförmån enligt | |denna lag, | | 2. sjukpenning eller livränta enligt lagen | |(1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande | |ersättning enligt någon annan författning, dock inte | |livränta till efterlevande samt i övrigt endast till | |den del ersättningen avser samma inkomstbortfall som | |rehabiliteringspenningen är avsedd att täcka, | -------------------------------------------------------- |3. studiehjälp, | 3. studiehjälp, | |studiemedel, |studiemedel, | |korttidsstudiestöd eller |korttidsstudiestöd eller | |särskilt vuxenstudiestöd |särskilt vuxenstudiestöd | |enligt studiestödslagen |enligt studiestödslagen | |(1973:349), studiestöd |(1973:349), studiestöd | |enligt lagen (1983:1030) |enligt lagen (1983:1030) | |om särskilt vuxenstudie- |om särskilt | |stöd för arbetslösa eller |vuxenstudiestöd för | |särskilt |arbetslösa, särskilt | |utbildningsbidrag, dock |utbildningsbidrag eller | |inte till den del |ersättning till deltagare| |studiestödet är |i teckenspråksutbildning | |återbetalningspliktigt. |för vissa föräldrar | | |(TUFF), dock inte till | | |den del studiestödet är | | |återbetalningspliktigt. | -------------------------------------------------------- |Vad som föreskrivs i första stycket gäller även | |beträffande motsvarande förmån som utges till den | |försäkrade på grundval av utländsk lagstiftning. | --------------------------------------------------------
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. 2. Reglerna i 1 kap. 6 § tillämpas första gången vid beräkning och fastställande av basbelopp för år 1999. Under år 1999 skall bestämmelserna i tredje och fjärde styckena tillämpas i deras lydelse före den 1 juli 1998 med den ändringen att det enligt andra stycket fastställda beloppet skall minskas med en procent.
**FOOTNOTES**
[4]:4 Senaste lydelse 1993:752.
[5]:5 Senaste lydelse 1997:1273.
[6]:6 Senaste lydelse 1997:1274.
[7]:7 Senaste lydelse 1997:485.
[8]:8 Senaste lydelse 1996:1395. 3.4 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
3.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:706) om kommuners ansvar för ungdomar
3.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1268) om kommuners ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år
3.8 Förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480)
3.9 Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)
3.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till kommuner och landsting
Specifikation av förslag i vårpropositionen och i parti- och kommittémotioner om tilläggsbudget 1998
Tilläggsbudgetförslag i 1998 års vårproposition
Katalog över regeringens förslag till kompletterande budgetåtgärder under budgetåret 1998 redovisade i proposition 150 samt oppositionspartiernas syn på förslagen
Skatteutskottets yttrande
1997/98:SkU5y
Tilläggsbudgeten för 1998
Till finansutskottet I 1998 års ekonomiska vårproposition 1997/98:150 ingår en tilläggsbudget för 1998 med ändrade ramar bl.a. för utgiftsområde 3 med ändringar i anslagen till Riksskatteverket och Tullen (yrkande 49). I detta yttrande behandlar utskottet propositionen i denna del och de motioner som har väckts i dessa frågor. I propositionen 1997/98:100 om förbättrade möjligheter till punktskatte- kontroll m.m. föreslår regeringen bl.a. att Tullverket skall få ansvar för en kontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljor och för en kontroll av underlaget för beskattningen. Under förutsättning att riksdagen godkänner detta förslag föreslår regeringen att Tullverket tillförs 14 miljoner kronor för år 1998 för att påbörja den nya kontrollverksamheten. Samtidigt föreslås att anslaget till Riksskatteverket minskas med motsvarande belopp. Riksskatteverket tillförs dock 10 miljoner kronor för att betala ut skadestånd till personer som på grund av innehållet i den svenska skatte- lagstiftningen före den 1 juli 1997 gått miste om möjligheten att köpa lågbe- skattad rödmärkt olja i Finland. Beräkningen av skadeståndsbeloppen är preliminär. Netto minskas alltså anslaget till Riksskatteverket med 4 miljoner kronor. Skatteutskottet kommer att behandla propositionen 100 i sitt betänkande 1997/98:SkU28. Motion Fi19 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 22 innebär bl.a. att Tullverket bör få ytterligare 150 miljoner kronor för kontrollåtgärder 1998. Som framgår av vårpropositionen (s. 100) pågår en utvärdering av tidigare beslut om anslaget till Tullverket och effekterna på kontrollverksamheten och tullverksamheten i övrigt. Regeringen avser att återkomma till dessa frågor i budgetpropositionen för 1999. Det aktuella tilläggsanslaget får anses tillräckligt för att sätta i gång den nya kontrollverksamheten. Utskottet avstyrker alltså motion Fi19 yrkande 22 i denna del. Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot regeringens förslag. Under förutsättning att riksdagen i huvudsak godkänner proposition 100 tillstyrker utskottet alltså regeringens förslag i aktuella delar.
Stockholm den 12 maj 1998
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Inger Lundberg (s), Ulla Wester (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd), Lars U Granberg (s), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Carl Erik Hedlund (m), Isa Halvarsson (fp) och Marie Engström (v).
Avvikande mening
Tilläggsbudgeten för 1998 (fp) Isa Halvarsson (fp) anför: I proposition 1997/98:100 föreslår regeringen att Tullverket skall ansvara för en mer effektiv kontroll för att förhindra smuggling och skattefusk i fråga om narkotika och högt beskattade varor såsom alkohol, tobak och mineraloljor i samband med den ökande trafiken inom EU med högt beskattade varor. Även skattemyndigheterna får nya kontrollmöjligheter, och kostnaderna för kontrollen kommer totalt sett att öka. Som framgår av motion Fi19 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) anser Folkpartiet att tullkontrollen och skattekontrollen måste förbättras. För att den nya kontrollverksamhet som planerat skall kunna inledas fr.o.m. andra halvåret 1998 och för att skattemyndigheterna och Tullen även på annat sätt skall kunna förstärka sina insatser bör tillräckliga resurser ställas till myndigheternas förfogande. Enligt motionen bör 150 miljoner kronor tillföras skatte- myndigheterna för sådana ändamål såsom tilläggsanslag för år 1998, med motsvarande tillägg för utgiftsområde 3 (yrkandena 21 och 22). Anslaget skall kunna disponeras även för att förbättra verksamheten inom kronofog- demyndigheterna och för att skärpa insatserna mot missbruk av bidrags- och socialförsäkringssystemen. Jag anser att förslaget är väl motiverat och till- styrker alltså motionen i denna del.
Särskilda yttranden
1. Tilläggsbudgeten för 1998 (m) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) anför: Vi instämmer i uppfattningen att skattekontrollen och tullkontrollen bör förbättras. Regeringens förslag i proposition 1997/98:100 har emellertid mött allvarlig kritik vid remissbehandlingen och av Lagrådet. I en särskild motion i dessa frågor - Sk39 av Bo Lundgren m.fl. (m) - har vi instämt i denna kritik och yrkat avslag på propositionen. Vi förordar att kontrollfrågorna i stället löses på ett sätt som ligger inom ramen för gällande rättsprinciper. Frågorna behandlas för närvarande av skatteutskottet och kommer att redovisas i betänkande 1997/98:SkU28. Vi utgår från att proposition 100 kommer att avslås av riksdagen i enlighet med vad vi yrkat i motion Sk39. Regeringens förslag till omfördelning av anslagen inom utgiftsområde 3 från Skatteförvaltningen till Tullverket gäller endast under förutsättning att proposition 100 godtas. Vi har därför inte någon anledning att nu ställa något särskilt yrkande i dessa frågor.
2. Tilläggsbudgeten för 1998 (c, v, kd) Rolf Kenneryd (c), Holger Gustafsson (kd) och Marie Engström (v) anför: I olika motioner kräver vi att Skatteförvaltningen och Tullen får ökade resur- ser för kontroll. Vi utgår från att anslagsfrågorna för år 1998 kan lösas genom en omfördelning inom utgiftsområdet och genom tillfälliga anslags- överskridanden. Beträffande anslagen för år 1999 och senare hänvisar vi till vad vi anfört vid behandlingen av dessa frågor i yttrande 1997/98:SkU4y.
Justitieutskottets yttrande
1997/98:JuU9y
Tilläggsbudget
Till finansutskottet Finansutskottet har berett samtliga utskott tillfälle att avge yttrande över proposition 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1998, vissa skattefrågor, bedömning av kommunsektorns ekonomiska utveckling, m.m. jämte motioner i de delar som respektive utskotts beredningsområde berörs. Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1997/98:Fi17-Fi61. I detta yttrande behandlar justitieutskottet frågan om tilläggsbudget för år 1998. Propositionen i övrigt i de delar som berör justitieutskottet har behandlats i yttrande 1997/98:JuU8y Vårpropositionen. Utskottet avgränsar sitt yttrande till att avse frågor som rör utgiftsområde 4 Rättsväsendet. I propositionen yrkande 49 föreslår regeringen att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i bifogade tabell. I motion 1997/98:Fi49 av Gun Hellsvik m.fl. (m) yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag att överföra 4 300 000 kr från utgiftsområde 4, anslag D 1 Kriminalvården, till utgiftsområde 9, anslag C 5 Statens institutionsstyrelse.
Utskottet
Utgiftsområde 4: Rättsväsendet Utgiftsområdet omfattar bl.a. polisväsendet, åklagarväsendet, domstolsväsendet, kriminalvården, exekutionsväsendet, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten. Anslaget för rättsväsendet uppgår innevarande budgetår till 21 034 miljoner kronor (se 1997/98:FiU1 s. 227). Regeringen föreslår i propositionen att 4 300 000 kr skall föras från utgiftsområde 4, anslaget D 1 Kriminalvården, till utgiftsområde 9, anslaget C 5 Statens institutionsstyrelse. Anledningen härtill är att regeringen i propositionen Vissa reformer av påföljdssystemet (1997/98:96) föreslagit att en ny frihetsberövande påföljd, sluten ungdomsvård, skall införas i stället för fängelse för ungdomar under 18 år. Ansvaret för verkställigheten av vården bör enligt regeringen tillfalla Statens institutionsstyrelse. Institutionsstyrelsen har sedan den 1 april 1994 ansvaret för planeringen och driften av de särskilda ungdomshem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Mot denna bakgrund måste, enligt regeringen, Statens institutionsstyrelse anses ha goda möjligheter att inom sin organisation kunna ta hand om de unga lagöverträdare som kan komma i fråga för ett frihetsberövande. Under 1998 måste Institutionsstyrelsen göra vissa investeringar, utbilda personal och vidta andra förberedande åtgärder för att kunna starta verksamheten 1999. Medelsbehovet beräknar regeringen till 4 300 000 kr för dessa insatser. Propositionen om vissa reformer av påföljdssystemet behandlas för närvarande i utskottet. I motion Fi49 (m) yrkas avslag på regeringens förslag. Skälet härför är att Moderata samlingspartiet i samband med behandlingen av propositionen om påföljdsfrågor avvisat regeringens förslag i fråga om sluten ungdomsvård; verkställigheten bör även fortsättningsvis ske i kriminalvårdens regi. Utskottet anser i likhet med regeringen att Statens institutionsstyrelse bör ges möjlighet att vidta förberedande åtgärder för att kunna ta hand om de unga lagöverträdare som kan komma i fråga för ett frihetsberövande genom införandet av den föreslagna påföljden sluten ungdomsvård. Utskottet har inte något att invända mot det av regeringen angivna beräknade medelsbehovet. Finansieringen bör, som regeringen föreslår, ske genom en minskning av kriminalvårdens anslag. Justitieutskottet föreslår således att finansutskottet tillstyrker regeringens förslag till tilläggsbudget för år 1998 såvitt avser utgiftsområde 4 medan motion Fi49 bör avstyrkas. Utskottet vill avslutningsvis tillägga att utskottets ställningstagande naturligtvis förutsätter att riksdagen tillstyrker regeringens förslag i denna del i proposition 1997/98:96.
Stockholm den 12 maj 1998
På justitieutskottets vägnar
Gun Hellsvik
I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Lars-Erik Lövdén (s), Birthe Sörestedt (s), Göran Magnusson (s), Sigrid Bolkéus (s), Göthe Knutson (m), Märta Johansson (s), Görel Thurdin (c), Margareta Sandgren (s), Siw Persson (fp), Ann-Marie Fagerström (s), Alice Åström (v), Maud Ekendahl (m), Kia Andreasson (mp), Rolf Åbjörnsson (kd), Helena Frisk (s) och Jeppe Johnsson (m).
Avvikande meningar Gun Hellsvik (m), Göthe Knutson (m), Maud Ekendahl (m) och Jeppe Johnsson (m) anför: Som vi utvecklat i en motion med anledning av propositionen om vissa reformer av påföljssystemet förordar vi en annan utformning av påföljssystemet för unga lagöverträdare än det av regeringen föreslagna. Bl.a. föreslår vi att det fåtal personer under 18 år som begår så allvarliga brott att en frihetsberövande påföljd inte kan undvikas skall kunna dömas till ungdomsstraff. Ett sådant straff bör enligt vår mening verkställas på för unga särskilt anpassade kriminalvårdshem, alternativt på särskilda ungdomsavdelningar inom kriminalvårdsanstalterna. Verkställigheten för unga bör därför enligt vår mening även fortsättningsvis ske i kriminalvårdens regi. Statens institutionsstyrelse behöver därför inte vidta något förberedande arbete och behöver således inte heller något ytterligare anslag. Regeringens ekonomiska vårproposition bör avslås i denna del.
Alice Åström (v) anför: I samband med behandlingen av propositionen om vissa reformer av påföljdssystemet yrkar Vänsterpartiet att regeringens förslag till sluten ungdomsvård skall avslås. Statens institutionsstyrelse behöver därför inte vidta något förberedande arbete och behöver således inte heller något ytterligare anslag. Regeringens ekonomiska vårproposition bör avslås i denna del. Utrikesutskottets yttrande (Utdrag)
1997/98:UU3y
1998 års ekonomiska vårproposition
Till finansutskottet Finansutskottet har genom beslut den 15 april 1998 berett övriga utskott tillfälle att avge yttrande över 1998 års ekonomiska vårproposition (prop. 1997/98:150) i vad avser dels den ekonomiska politiken och utgiftstaket (yrkandena 1-9), vissa skattefrågor (yrkandena 50-56), kommunsektorn (yrkandena 57-60) och EU-medel (yrkande 61), dels tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 (yrkandena 10-49) samt de motioner som kan komma att väckas, i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Utrikesutskottet väljer att i det följande yttra sig över propositionens yrkanden 4 och 49 samt över motionerna 1997/98:Fi17-22 i de delar som omfattas av utskottets beredning.
1 Propositionen - - - I hemställanpunkt 49 föreslås såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i tabell (s. 41 f. i propositionen). - - -
1.3 Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 Den till yrkande 49 fogade tabellen har vad avser UU:s beredningsområde följande utseende. Specifikation av reviderade ramar för utgiftsområden samt reviderade och nya anslag för budgetåret 1998 (tusental kronor)
------------------------------------------------------------------ |Utgiftsområde/anslag|Belopp|Förändr. av|Ny ram/Ny| |5 | | |enligt |ram/anslag |anslagsnivå| |Utrikesförvaltning| | |statsbudget| | | |och | | |1998 | | | |internationell| | | | | | |samverkan | ------------------------------------------------------------------ | | | | |A 1 | 1 757 629| | 2 | 0 | 2 811 310 | |Utrikesförvaltningen,|| |811 | | | |ramanslag | | |310 | | | | | | ------------------------------------------------------------------ |-100 |1 757 | |A 2 | 1 452 | +100| | | 529 | |Nordiskt | | | | | | |samarbete, | | | | | | |ramanslag | | | ------------------------------------------------------------------ | 1 | |D 1 Utredningar | | | | |552 | |och andra | 2 259 | -500 | 1 759| | | |insatser på det | | | | | | |utrikespolitiska| | | | | | |området, | | | | | | |ramanslag | | | | ------------------------------------------------------------------ | |D 4 | | | | | | |Forskning| 10 262 | +500 | 10 762 | | | |till | | | | | | |stöd | | | | | | |för | | | | | | |nedrustning| | | | | | |och | | | | | | |internationell| | | | | | |säkerhet,| | | | | | |ramanslag| | | | | ------------------------------------------------------------------ I propositionen anförs med anledning av förslagen följande. Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra och anvisa nya anslag. De förändringar av gällande statsbudget som nu kan överblickas och andra frågor som regeringen anser bör tas upp redovisas i det följande. Regeringens ambition är att ökade utgifter skall finansieras genom motsvarande minskning av utgifterna samma år. I statsbudgeten finns för innevarande budgetår för Nordiskt samarbete uppfört ett ramanslag på 1 452 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget A 2 Nordiskt samarbete ökas med 100 000 kr. Regeringen anser att Föreningen Norden behöver särskilt ekonomiskt stöd på 1 miljon kronor till informationsverksamheten vid Arena Norden. Verksamheten beskrivs närmare under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Finansieringen delas mellan utgiftsområde 17 och utgiftsområde 5. Medlen på anslaget A 2 Nordiskt samarbete beräknas inte räcka för den del som skall finansieras av utgiftsområde 5. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 100 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget A 1 Utrikes-förvaltningen minskas med motsvarande belopp. I statsbudgeten finns för innevarande budgetår för D 4 Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet uppfört ett ramanslag på 10 262 000 kr. Regeringen föreslår att detta anslag ökas med 500 000 kr. Sverige bidrar i betydande omfattning med expertis till FN:s säkerhetsråds särskilda kommission för eliminering av Iraks massförstörelsevapen (UNSCOM). Detta sker genom att personal från Försvarets forskningsanstalt ställs till UNSCOM:s förfogande. Dessa bidrag från svensk sida förväntas komma att öka ytterligare under innevarande år. För att kunna möta ökade kostnader till följd härav föreslår regeringen att 500 000 kr tillförs anslaget. Finansiering sker genom att anslaget D 1 Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området minskas med motsvarande belopp. - - -
3.2 Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 Som framgår av ovanstående sammanfattning av propositionen föreslås vad avser utgiftsområde 5 (yrkande 49 i berörd del) att anslaget A 2 Nordiskt samarbete ökas med 100 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget A 1 Utrikesförvaltningen minskas med motsvarande belopp. Regeringen föreslår att anslaget D 4 Forskning till stöd för nedrustning och internationell säker-het ökas med 500 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget D 1 Utred-ningar och andra insatser på det utrikespolitiska området minskas med motsvarande belopp. Mot bakgrund av de förhållanden som redovisas i propositionen har utskottet ingen invändning mot regeringens förslag. Utskottet anser således att propositionens yrkande 49 i berörd del bör tillstyrkas.
Stockholm den 12 maj 1998
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Inga-Britt Johansson (s), Nils T Svensson (s), Berndt Ekholm (s), Inger Koch (m), Urban Ahlin (s), Helena Nilsson (c), Bertil Persson (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Tone Tingsgård (s), Eva Zetterberg (v), Agneta Brendt (s), Lars Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kd) och Magnus Johansson (s). - - -
Socialutskottets yttrande
1997/98:SoU8y
Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998
Till finansutskottet Finansutskottet har den 15 april 1998 beslutat bereda socialutskottet tillfälle att yttra sig över 1998 års ekonomiska vårproposition (1997/98:150) i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 jämte de motioner som kan komma att väckas i de delar som berör utskottets beredningsområde. Socialutskottet behandlar i yttrandet förslaget till tilläggsbudget för budgetåret 1998 såvitt avser utgiftsområde 9 samt motionerna Fi18 (c) yrkande 26, Fi19 (fp) yrkande 21 och Fi49 (m). (Utskottet redovisar i yttrande 1997/98:SoU7y sina ställningstaganden till den ekonomiska vårpropositionen i övrigt.)
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
B 10 Bidrag till äldrebostäder m.m.
Propositionen Regeringen föreslår att ett nytt reservationsanslag B 10 Bidrag till äldrebostäder m.m. uppgående till 250 miljoner kronor anvisas för 1998. Något anslag för detta ändamål finns alltså inte uppfört i statsbudgeten för innevarande år. Äldrereformen medförde enligt regeringen kraftigt ökade behov av goda och funktionella bostäder och lokaler avsedda för äldre. En del av dessa behov har kunnat tillgodoses genom de omfattande ny- och ombyggnationer av äldreboendet som har ägt rum i kommunerna under senare år, till en del finansierat med statliga stimulansmedel. På många sätt är dock behovet fortsatt stort av nya och ombyggda bostäder för äldre, och i många kommuner pågår också en utbyggnad. För att bl.a. säkerställa att nödvändiga nya projekt inte skjuts på framtiden har regeringen i propositionen Bostadspolitik för hållbar utveckling (prop. 1997/98:119) aviserat att en ram på motsvarande 400 miljoner kronor skall avsättas för ett tillfälligt statligt byggstöd för äldrebostäder m.m. i kommunerna under åren 1998 och 1999. Regeringen behandlar denna fråga i propositionen Nationell handlingsplan för äldrepolitiken (prop. 1997/98:113) som regeringen beslutat i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen. Åtgärden medför ökade förutsättningar för kommunerna att uppfylla de nationella mål för äldrepolitiken som bl.a. innebär att äldre skall ha möjlighet att vid behov kunna flytta till en särskild boendeform. Medlen skall kunna användas för ny- och ombyggnad samt förbättringar av dels bostäder i särskilda boendeformer, dels sådana lokaler i anslutning till det särskilda boendet som skall användas som möteslokaler, samlingslokaler etc. för äldre. För år 1998 föreslår regeringen att 250 miljoner kronor anvisas under ett nytt reservationsanslag. Medlen föreslås disponeras av Boverket i enlighet med en förordning som regeringen senare meddelar. Återstående medelsbehov har beaktats i ramarna för utgiftsområde 9 fr.o.m. 1999.
Motionerna I motion Fi18 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag i tilläggsbudgeten till nytt reservationsanslag B 10 Bidrag till äldrebostäder (yrkande 26). Motionärerna har yrkat avslag på yrkandet i den bostadspolitiska propositionen att införa ett tillfälligt investeringsbidrag för byggande av äldrebostäder. De yrkar följaktligen avslag på förslaget till tilläggsbudget för ändamålet. En stark invändning mot förslaget om tillfälligt investeringsbidrag är att det måste betecknas som ett rent byggstöd och att kommuner som står i begrepp och är i behov av att bygga äldrebostäder gynnas på bekostnad av andra kommuner som förlagt sina bygginvesteringar till andra tillfällen. Motionärerna föreslår att hela det utökade bidraget till kommunsektorn skall fördelas enligt allmänna principer under anslaget A 1 under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. I motion Fi19 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) avstyrks också regeringens förslag att inrätta ett nytt reservationsanslag B 10 Bidrag till äldrebostäder (yrkande 21). Motionärerna anser i stället att av de av regeringen extra anslagna fyra miljarderna 500 miljoner kronor skall tas till utbyggnad av eget rum.
Socialutskottets bedömning Utskottet instämmer i regeringens förslag om ett nytt reservationsanslag B 10 Bidrag till äldrebostäder m.m. uppgående till 250 miljoner kronor för år 1998 för att säkerställa att nödvändiga nya projekt inte skjuts på framtiden. Medlen skall kunna användas för ny- och ombyggnad samt förbättringar av dels bostäder i särskilda boendeformer, dels sådana lokaler i anslutning till det särskilda boendet som skall användas som möteslokaler, samlingslokaler etc. för äldre. Medlen föreslås disponeras av Boverket i enlighet med en förordning, som regeringen avser att meddela. Utskottet anser att motionerna Fi18 (c) yrkande 26 och Fi19 (fp) yrkande 21 om avslag på propositionen i denna del bör avstyrkas.
C 5 Statens institutionsstyrelse
Propositionen I statsbudgeten för innevarande budgetår finns under C 5 Statens institutionsstyrelse uppfört ett ramanslag på 503 986 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 4 300 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget D 1 Kriminalvården under utgiftsområde 4 Rättsväsendet minskas med motsvarande belopp. I propositionen Vissa reformer av påföljdssystemet (prop. 1997/98:96) framhåller regeringen att det är mycket otillfredsställande att ungdomar under 18 år placeras i fängelse när de begått allvarliga brott, eftersom fängelse är en olämplig miljö för barn och ungdomar. Därför är det angeläget att det tillskapas en alternativ form av frihetsberövande som gör det möjligt att hålla de yngsta lagöverträdarna utanför fängelserna. Regeringen föreslår således att en ny frihetsberövande påföljd skall införas, sluten ungdomsvård. Ansvaret för verkställigheten av vården bör tillfalla Statens institutionsstyrelse (SiS). Institutionsstyrelsen har sedan den 1 april 1994 ansvaret för planeringen och driften av de särskilda ungdomshem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Mot denna bakgrund måste Statens institutionsstyrelse anses ha goda möjligheter att inom sin organisation kunna ta hand om de unga lagöverträdare som kan komma i fråga för ett frihetsberövande. Under 1998 måste Institutionsstyrelsen göra vissa investeringar, utbilda personal och vidta andra förberedande åtgärder för att kunna starta verksamheten 1999. Medelsbehovet beräknas till 4,3 miljoner kronor för dessa insatser.
Motionen I motion Fi49 av Gun Hellsvik m.fl. (m) yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag att föra över 4 300 000 kr från utgiftsområde 4 anslag D 1 Kriminalvården till utgiftsområde 9 anslag C 5 Statens institutionsstyrelse. Motionärerna påpekar att de i en motion med anledning av proposition 1997/98:96 Vissa reformer av påföljdssystemet förordat en annan utformning av påföljdssystemet för unga lagöverträdare. Bl.a. föreslår de att det fåtal personer under 18 år som begår så pass allvarliga brott att en frihetsberövande påföljd inte kan undvikas skall kunna dömas till ungdomsstraff. Regeringens förslag till sluten ungdomsvård påminner visserligen om deras sedan länge framförda förslag men skiljer sig från regeringens på en central punkt. Motionärerna anser till skillnad från regeringen att reaktioner på brott främst är en uppgift för rättsväsendet. Den nya, alternativa påföljden ungdomsstraff skall därför verkställas på för unga särskilt anpassade kriminalvårdshem, alternativt på särskilda ungdomsavdelningar inom anstalterna. Det väsentliga är att verkställigheten sker i kriminalvårdens regi. Motionärernas förslag innebär att den utveckling som redan har skett inom kriminalvården vad gäller tillskapandet av särskilda ungdomsavdelningar skall utvecklas vidare. En utveckling i enlighet med förslaget ställer ökade krav på kriminalvården. Högre krav måste t.ex. kunna ställas på personaltäthet och specialistkompetens samt på de insatser som skall tillgodose de olika behov av utbildning och återanpassning till ett laglydigt liv som kan finnas hos unga lagöverträdare i åldern 15-17 år. Mot denna bakgrund avvisar motionärerna regeringens förslag att överföra 4 300 000 kr från kriminalvården till SiS. Socialutskottets bedömning Utskottet har i yttrande 1997/98:SoU6y till justitieutskottet ställt sig bakom regeringens förslag i proposition 1997/98:96 Vissa reformer av påföljdssy- stemet om införande av en ny frihetsberövande påföljd, sluten ungdomsvård, för brott som någon begått före 18 år. Påföljden, som avser att ersätta fängelsestraffet för unga lagöverträdare, skall vara tidsbestämd och verkställas av Statens institutionsstyrelse. Utskottet har i yttrandet ansett att en motion (m) om ett nytt påföljdssystem med samma innehåll som i motion 1997/98:Fi49 (m) bör avstyrkas. Ärendet bereds fortfarande av justitieutskottet. Socialutskottet, som vidhåller denna inställning, tillstyrker förslaget i propositionen att i statsbudgeten för innevarande budgetår öka ramanslaget C 5 Statens institutionsstyrelse med 4 300 000 kr och samtidigt minska anslaget D 1 Kriminalvården under utgiftsområde 4 med motsvarande belopp.
Stockholm den 12 maj 1998
På socialutskottets vägnar
Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Hans Karlsson (s), Christina Pettersson (s), Liselotte Wågö (m), Marianne Jönsson (s), Roland Larsson (c), Conny Öhman (s), Leif Carlson (m), Barbro Westerholm (fp), Mariann Ytterberg (s), Christin Nilsson (s), Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp), Chatrine Pålsson (kd) och Ingrid Burman (v).
Avvikande meningar
1. Bidrag till äldrebostäder m.m. Sten Svensson (m), Liselotte Wågö (m), Roland Larsson (c), Leif Carlson (m), Barbro Westerholm (fp) och Birgitta Wichne (m) anser att utskottets bedömning under Bidrag till äldrebostäder m.m. bort ha följande lydelse: Utskottet anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag om ett nytt reservationsanslag B 10 Bidrag till äldrebostäder under utgiftsområde 9. Erforderliga medel för ändamålet kan reserveras under det allmänna bidraget till kommunerna A 1 under utgiftsområde 25.
2. Statens institutionsstyrelse Sten Svensson, Liselotte Wågö, Leif Carlson och Birgitta Wichne (alla m) anser att utskottets bedömning under Statens institutionsstyrelse bort ha följande lydelse: Utskottet anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag att föra över 4 300 000 kr från utgiftsområde 4 anslag D 1 Kriminalvården till utgiftsområde 9 anslag C 5 Statens institutionsstyrelse. Utskottet förordar en annan utformning av påföljdssystemet för unga lagöverträdare, bl.a. att det fåtal personer under 18 år som begår så pass allvarliga brott att en frihetsberövande påföljd inte kan undvikas skall kunna dömas till ungdomsstraff. Regeringens förslag till sluten ungdomsvård påminner visserligen om utskottets förslag men skiljer sig från regeringens på en central punkt. Utskottet anser till skillnad från regeringen att reaktioner på brott främst är en uppgift för rättsväsendet. Den nya, alternativa påföljden ungdomsstraff skall därför verkställas på för unga särskilt anpassade kriminalvårdshem, alternativt på särskilda ungdomsavdelningar inom anstalterna. Det väsentliga är att verkställigheten sker i kriminalvårdens regi. Utskottets förslag innebär att den utveckling som redan har skett inom kriminalvården vad gäller tillskapandet av särskilda ungdomsavdelningar skall utvecklas vidare. En utveckling i enlighet med förslaget ställer ökade krav på kriminalvården. Högre krav måste t.ex. kunna ställas på personaltäthet och specialistkompetens samt på de insatser som skall tillgodose de olika behov av utbildning och återanpassning till ett laglydigt liv som kan finnas hos unga lagöverträdare i åldern 15-17 år. Mot denna bakgrund avvisar utskottet regeringens förslag att föra över 4 300 000 kr från kriminalvården till SiS. Kulturutskottets yttrande
1997/98:KrU5y
Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998
Till finansutskottet Finansutskottet har den 15 april 1998 beslutat bereda kulturutskottet tillfälle att avge yttrande över vissa delar av 1998 års ekonomiska vårproposition (prop. 1997/98:150) jämte motioner i de delar som rör kulturutskottets beredningsområde. Med anledning av propositionen har ett antal motioner väckts. Kulturutskottet yttrar sig i det följande över propositionen i vad avser förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998, såvitt rör utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid jämte motionerna 1997/98:Fi19 (fp) yrkandena 12 och 13, Fi20 (v) yrkandena 36-39, Fi29 (fp), Fi31 (m) och Fi56 (mp) yrkandena 8-10. Utskottet har i yttrande 1997/98:KrU4y yttrat sig över förslagen i vårpropositionen rörande den preliminära fördelningen på utgiftsområden åren 1999-2001 som skall utgöra riktlinjer för regeringens budgetarbete, såvitt rör utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid jämte motioner.
Utskottet
Inledning I vårpropositionen föreslår regeringen att riksdagen inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid på tilläggsbudget för år 1998 skall besluta om en omfördelning av medlen inom utgiftsområdet. De verksamhetsområden som berörs är Allmän kulturverksamhet och Bild och form samt konsthantverk. Vidare lämnas förslag rörande området Radio och TV i allmänhetens tjänst vilket påverkar det s.k. rundradiokontot och således inte berör statsbudgeten.
A 1 Statens kulturråd Kulturrådet har i regleringsbrevet för år 1998 fått i uppdrag att kartlägga och analysera det regionala utfallet av myndighetens verksamhet och att sammanställa och analysera motsvarande redovisningar från andra myndigheter och institutioner inom kulturområdet. Kulturrådet skall dessutom ta fram metoder, rutiner och förslag till uppläggning av hur en regional analys kan utvecklas samt, som jämförelse med statens insatser, ange kommunala och landstingskommunala insatser inom kulturområdet. Kulturrådet har även fått i uppdrag att sammanställa och sammanfatta de centrala museernas återrapportering om förbättring av samlingarnas status. Eftersom uppdragen fordrar att Kulturrådet tillförs extra resurser föreslår regeringen att anslaget Statens kulturråd skall ökas med 500 000 kronor. Finansiering föreslås ske genom att anslaget D 2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön minskas med motsvarande belopp. Motionärerna bakom motion Fi31 (m) anser att de redovisade regeringsuppdragen bör rymmas inom Kulturrådets ordinarie anslag och föreslår att riksdagen skall avslå regeringens förslag om medelsökning av anslaget (yrkande 1). Enligt utskottets uppfattning har regeringen på ett övertygande sätt visat att Kulturrådet behöver tillföras ökade resurser för sina utökade utredningsuppdrag. Bakgrunden till uppdraget är bl.a. riksdagens begäran om en översyn av den regionala fördelningen av statens stöd till kulturinstitutioner (bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129; se även bet. 1997/98:KrU1 s. 34-35). Utskottet tillstyrker således förslaget i propositionen och avstyrker motions- yrkandet.
A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete Medel för Föreningen Norden anvisas under förevarande anslag (anslagsposten 3.2). Föreningen Norden bedriver informationsverksamhet vid Arena Norden i Stockholm. Under Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet är - enligt regeringen - behovet av samnordiska informationsinsatser i Sverige större än vanligt. För att tillgodose detta behov behöver Föreningen Norden ett särskilt stöd, nämligen 500 000 kronor, till verksamheten vid Arena Norden. Regeringen föreslår att medelsökningen finansieras genom att anslaget D 2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön minskas med motsvarande belopp. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
D 2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön I propositionen föreslås att finansieringen av förslagen ovan under anslagen A 1 Statens kulturråd och A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete skall ske genom att anslaget D 2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön skall minskas med 1 000 000 kronor. I motion Fi20 (v) föreslår motionärerna att regeringens förslag om en minskning av anslaget D 2 med 1 000 000 kronor skall avslås. Dessutom begär motionärerna ett förslag om ett med 1 miljon kronor höjt anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 (yrkande 36). Motionärerna bakom motion Fi56 (mp) begär en analys av uppkommet överskott på anslaget D 2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (yrkande 8). Av Statens konstråds budgetunderlag för räkenskapsåren 1999-2001 under rubriken Anslagssparande framgår följande. Statens konstråd fick år 1997 ett vidgat uppdrag. Med detta följde en förstärkning av anslaget D 2 med 7 000 000 kronor. Inom verksamheten har under år 1997 en rad projekt påbörjats som inte medför betydande utbetalningar förrän år 1998. Under år 1998 förstärktes anslaget med ytterligare 5 000 000 kronor. Statens konstråd har ett anslagssparande från år 1997 på anslaget D 2 motsvarande 7 500 000 kronor och på det tidigare anslaget C 25 motsvarande 4 500 000 kronor. Konstrådet föreslår att dessa medel ej skall tillgodoräknas verksamheten för år 1998. Utskottet har inhämtat att ett annat skäl, än det som ovan nämns, till att medlen för år 1997 ej tagits i anspråk till fullo är att verksamheten inom Konstrådet med det nya vidgade uppdraget inte kom i gång förrän en tid in på år 1997. Statens konstråd räknar med att anvisade medel framöver till fullo kommer att utnyttjas. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionerna Fi20 (v) yrkande 36 och Fi56 (mp) yrkande 8.
Radio och TV i allmänhetens tjänst Regeringen föreslår att Sveriges Television (SVT) fr.o.m. den 1 juli 1998 skall få särskilda medel från det s.k. rundradiokontot för kvalificerad programproduktion. I propositionen redovisas att regeringen i november 1997 aviserade en omfattande satsning på radio och TV i allmänhetens tjänst i syfte att stärka mångfalden på mediemarknaden. Satsningen innebär bl.a. att SVT får möjlighet att starta nya programkanaler samt att sända via satellit. Enligt regeringens bedömning kommer övergången till ny digital sändningsteknik att ställa ökade krav på programföretagen under ett initialskede. Till detta kommer angelägna satsningar på nya programkanaler. Programföretagen bör därför få ett medelstillskott under åren 1999-2001. Regeringen avser att i budgetpropositionen för år 1999 återkomma till riksdagen med förslag till medelstilldelning för satsningar på ny teknik och nya programkanaler. Vidare anförs i propositionen att SVT:s ansvar att stå för både bredd och djup när det gäller produktion och sändning av TV-program ökar i en situation där det totala TV-utbudet flerfaldigas. Det är viktigt, menar regeringen, att SVT kan vara konkurrenskraftigt när det gäller ett programutbud av hög kvalitet även under tiden för ett teknikskifte. Som ett led i satsningen på public service föreslår regeringen att SVT skall tilldelas ett nytt årligt stöd ur rundradiokontot på 75 miljoner kronor (i 1998 års prisläge enligt kompensationsindex) för särskilt kvalificerad programproduktion av typen dokumentärer, dramatik och program för barn och ungdom. De särskilda medlen för programproduktion skall i hög grad användas till att ytterligare skapa förutsättningar för utläggningar av produktionsuppdrag samt för samarbetsprojekt med fria filmare och producenter. Stödet bör utgå med början från den 1 juli 1998, vilket innebär att medelsbehovet för innevarande år uppgår till 37,5 miljoner kronor. Invändningar mot regeringens förslag framförs i fyra motionsyrkanden. Motionärerna bakom motion Fi31 (m) menar att regeringens metod att öka mångfalden inom etermedierna innebär att den vill öka stödet till den redan dominerande public service-verksamheten i Sveriges Radio (SR) och SVT. Motionärerna som avstyrker regeringens förslag anser att uppdraget för public service-verksamheten inte bör utformas med syftet att dominera programutbudet. I stället bör public service-uppdragets syfte vara att tillföra ett utbud av program som publiken annars inte skulle få tillgång till. Företagen bör inte se konkurrensen med de fristående TV-kanalerna och radiostationerna som sin främsta uppgift utan i stället ge prioritet åt kvalitet i det programutbud som man själv bidrar med (yrkande 3). Enligt motionärerna bakom motion Fi19 (fp) har SVT större ekonomiska resurser än någon annan aktör på den svenska TV-marknaden. Detta är enligt motionärerna inte något problem så länge SVT har speciella uppgifter som inte utförs av andra företag. Om SVT däremot skulle se som sin uppgift att vara konkurrent till andra TV-bolag uppstår fråga om konkurrensneutralitet. Det är mot denna bakgrund som regeringens förslag skall ses, anför motionärerna, som också anser att det är fullt möjligt för SVT att ge programverksamheten en mer kvalitativ inriktning utan att tillföra nya resurser. Regeringens förslag till inriktning på det nya stödet avstyrks (yrkande 12), liksom förslaget till medelstilldelning (yrkande 13). Även motionärerna bakom motion Fi29 (fp) avstyrker regeringens förslag och framhåller att det enligt deras uppfattning är fullt möjligt för SVT att ge programmen mer kvalitativ inriktning utan nya anslag (yrkande 1). Motionärerna anser vidare att det är oklokt att brandskatta rundradiofonden. Det bör, menar de, finnas en buffert i fonden med tanke på att TV-publikens betalningsvilja kan förändras. Utskottet erinrar om att riksdagen våren 1996 tog ställning till public service-verksamheten för tiden 1997-2001. Ställningstagandet innebär bl.a. att public service-företagen skall tjäna hela publiken och att de skall kunna erbjuda både bredd, djup och kvalitet i programutbudet. Den snabba tekniska utvecklingen på etermedieområdet med ett ökande antal TV-kanaler har fått till följd att SVT - och även SR - befinner sig i en ny och annorlunda situation. Samtidigt som stora investeringar i ny teknik måste göras kommer etablerandet av nya programkanaler att innebära att programutbudet kommer att öka. Utskottet understyrker betydelsen av att i denna situation värna de värden som public service-verksamheten står för. Utskottet har tidigare i vår utförligt behandlat frågan om public service- företagens uppdrag i förhållande till företagens interna publikmål (bet. 1997/98:KrU11). I det sammanhanget påpekade utskottet bl.a. att de sändningsvillkor som gäller för SVT och SR innehåller bestämmelser om att företagen skall erbjuda ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av hög kvalitet och att även mindre gruppers intressen skall tillgodoses i görlig mån vid tidpunkter då en stor del av befolkningen kan ta del av programmen. Utskottet framhöll att det ankommer på Granskningsnämnden att följa i vad mån programföretagen lever upp till reglerna i sändningstillstånden. Utskottet har mot den angivna bakgrunden funnit att det kvalitetsstöd som regeringen föreslagit är väl motiverat. I sammanhanget beaktar utskottet att teknikskiftet inom SVT av allt att döma kommer att medföra ökade kostnader. Utskottet utgår dock från att företagen inte avser att minska de ordinarie resurserna för kostnadskrävande kvalitetsproduktion utan att den av regeringen föreslagna medelsförstärkningen i stället innebär att SVT kan höja ambitionsnivån då det gäller produktionen av kvalitetsprogram. Det anförda leder fram till att utskottet välkomnar regeringens förslag. Utskottet anser vidare att det är glädjande att SVT:s möjligheter att anlita fria filmare och producenter nu kommer att kunna öka. Det bör i sammanhanget tilläggas att det enligt utskottets uppfattning är en fördel att medlen för kvalitetsproduktion skall särredovisas i SVT:s redovisning till statsmakterna. Därmed bör det tydligt framgå hur resurserna har utnyttjats, vilket torde underlätta en kommande utvärdering av stödet. Med hänvisning till vad som anförs i motion Fi29 (fp) om TV-tittarnas betalningsvilja och behovet av en buffert i rundradiokontot gör utskottet bedömningen att behållningen på rundradiokontot kommer att förbli positiv även med beaktande av den medelstilldelning som nu föreslagits. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandena.
Fråga om inrättande av en utvecklingsfond för filmproduktion I motion Fi29 (fp) anförs att SVT är den helt dominerande beställaren på den svenska TV-marknaden och att den som fått nej till en idé hos SVT inte har någon annan att vända sig till. Yrkande 2 i motionen syftar till att regeringen skall lämna förslag till riksdagen om en fristående TV-fond på grundval av vad som föreslagits av en särskild utredare i betänkandet Bidrag till fri svensk TV-produktion (SOU 1997:172). Motionärerna bakom motion Fi56 (mp) anser att fler oberoende finansieringskällor bör finnas ur vilka fria TV-producenter kan söka medel för kvalificerad programproduktion (yrkande 9). Regeringen bör skyndsamt komma med förslag till riksdagen med den angivna inriktningen. Utskottet har vid två tidigare tillfällen under innevarande riksmöte behandlat likartade yrkanden (se bet. 1997/98:KrU11 och 1997/98:Kr16). För ett referat av innehållet i det utredningsbetänkande som nämns i motion Fi29 (fp) hänvisar utskottet främst till sitt betänkande 1997/98:KrU11 s. 16. Utskottet har vid båda tillfällena ansett att riksdagen inte bör föregripa regeringens överväganden med anledning av utredningsförslaget. Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt. Motionerna Fi29 (fp) yrkande 2 och Fi56 (mp) yrkande 9 avstyrks.
Världskulturmuseet Under 1996/97 års riksmöte beslutade riksdagen att staten skall överta huvudmannaskapet för Etnografiska museet i Göteborg den 1 januari 1999 och att en samlad etnografisk myndighet skall inrättas i Göteborg. Myndigheten skall innefatta Etnografiska museet i Göteborg, samt tre museer i Stockholm, nämligen Folkens museum - etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Beslutet innebar vidare att en organisationskommitté skulle tillsättas för att förbereda sammanförandet av de fyra museerna samt skapa ett nytt världskulturmuseum i Göteborg. En organisationskommitté har därefter tillsatts med uppdrag som innebär att kommittén bl.a. skall - utveckla en grundläggande verksamhetsprofil för den nya myndigheten, - lämna underlag till budgetpropositionen för år 1999, - lämna preliminära anslagsberäkningar för åren 2000-2001, - lämna de förslag till finansiering som föranleds härav, - utarbeta förslag till instruktion och organisation, - lösa lokalfrågor i Göteborg i samarbete med Statens fastighetsverk och Göteborgs kommun, - lösa problem av rättslig karaktär som kan uppstå och - i övrigt lämna de förslag och vidta eller förbereda de verkställighetsåtgärder som föranleds av uppdraget (dir. 1996:110). I vårpropositionen gör regeringen - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande bedömning rörande Världskulturmuseet. Med utgångspunkt i de förslag som Organisationskommittén för ett världskulturmuseum (Ku 1996:07) förelagt regeringen bedömer regeringen att en yta på 11 000 m2 bruttoarea (9 000 m2 lokalarea) är en ändamålsenlig storlek för den nya museibyggnaden. Investeringskostnaden för byggnaden har beräknats till 200 miljoner kronor, ett belopp som ryms inom den av riksdagen beslutade låneramen för Statens fastighetsverks investeringar. I budgetpropositionen för år 1998 redovisade regeringen att särskilda medel, 29 miljoner kronor, avsatts för nyetableringen av museet fr.o.m. år 1999. Finansieringen av de totala kostnaderna för investeringen ryms inom de ramar som avsatts för ändamålet. Regeringen har gett Fastighetsverket i uppdrag att under år 1998 genomföra en arkitekttävling för museibyggnaden. Frågor rörande Världskulturmuseet behandlas i tre motionsyrkanden. Motionärerna bakom motion Fi31 (m) har noterat att regeringen uppdragit åt Fastighetsverket att genomföra en arkitekttävling för en ny museibyggnad i Göteborg. Det är, anförs det i motionen, anmärkningsvärt att regeringen går vidare med den konkreta planeringen av museiverksamheten i Göteborg utan att först ha avvaktat resultatet av den pågående utredningens arbete. Motionärerna anser att det råder oklarhet om vad den nya museibyggnaden skall inrymma och om vilka planer regeringen har att överföra museisamlingar från de tre berörda Stockholmsmuseerna till det nya museet i Göteborg. Motionärerna framhåller slutligen att det inte framgår av propositionen om övriga museer skall bidra till den nya museiverksamheten genom minskade anslag. Dessa oklarheter bör enligt motionärerna klarläggas innan ytterligare beslut fattas (yrkande 2). I motion Fi20 (v) yrkas att det avtal som skall tecknas med Fastighetsverket om hyressättning, drift och underhåll för den nya museibyggnaden i Göteborg skall utformas på sådant sätt att medel för en god verksamhet kan garanteras för de publika verksamheterna både vid museet i Göteborg och vid museerna i Stockholm (yrkande 37). Motionärerna bakom motion Fi56 (mp) anser att regeringen redan nu bör redovisa hur de löpande kostnaderna för det nya Världskulturmuseet skall finansieras (yrkande 10). Motionärerna kan inte acceptera att en finansiering av museet sker inom den ekonomiska ramen för övriga statligt stödda museer. Med hänvisning till de synpunkter som framförts i den moderata motionen, Fi31 (m), om en arkitekttävling m.m. vill utskottet anföra följande. Enligt utskottets uppfattning innebär det förhållandet att regeringen uppdragit åt Fastighetsverket att efter samråd med organisationskommittén genomföra en arkitekttävling inte några låsningar för framtida ställningstaganden rörande museets verksamhetsinriktning, vad museibyggnaden skall innehålla etc. Utskottet har inhämtat att den typ av tävling som Fastighetsverket avser att utlysa är en internationell allmän tävling, där även ett fåtal särskilt inbjudna arkitekter deltar. Tävlingen genomförs i två steg. Det första steget är en s.k. idétävling som har till syfte att belysa de möjligheter till funktion och gestaltning som den aktuella tomten och stadsmiljön erbjuder och att ge förslag till lösningar på olika problemställningar. Först när dessa yttre förutsättningar klargjorts är det dags att utifrån resultaten av det första steget utforma ett detaljerat program för nästa tävlingsetapp. Den första etappen av arkitekttävlingen utgör enligt utskottets synsätt ett naturligt led i planeringen av det nya museet och innebär inte att regeringen föregriper resultatet av organisationskommitténs arbete. Utskottet vill i sammanhanget understryka värdet av att arkitekttävlingar genomförs för att hög kvalitet skall uppnås på den slutliga produkten. Som angavs i proposition 1997/98:117 Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design kan en tävling innebära att en problemställning belyses ur flera synvinklar och att ett debattstimulerande material kommer fram (prop. s. 27). För att det nya museet skall kunna stå färdigt år 2002 - vilket numera är utgångspunkten för organisationskommitténs arbete - är det angeläget att redan nu påbörja planeringen. Med hänvisning till förslaget i motion Fi20 (v) konstaterar utskottet att frågor rörande kvaliteten på verksamheten vid den nya museimyndighetens samtliga museienheter är föremål för överväganden inom ramen för organisationskommitténs uppdrag. Frågor om hyressättningen som också berörs i samma motion, Fi20 (v), kommer att bli föremål för förhandling mellan Fastighetsverket och dess hyresgäst, dvs. företrädare för Världskulturmuseet. Organisationskommittén skall också komma med förslag till finansieringen av det nya museets verksamhet, en fråga som behandlas i motionerna Fi31 (m) och Fi56 (mp). Utskottet är inte berett att föregripa resultatet av kommitténs arbete och regeringens överväganden med anledning därav. Sammanfattningsvis anser kulturutskottet att finansutskottet skall avstyrka här aktuella motionsyrkanden.
Folkbildning I motion Fi20 (v) konstateras att stora besparingar har gjorts på folkbildningsanslaget under de senaste fem åren. Mot denna bakgrund föreslår motionärerna att riksdagen skall begära att regeringen återkommer med förslag på tilläggsbudget för budgetåret 1998 om ett med 50 miljoner kronor förhöjt anslag till folkbildningen (yrkande 38). Kulturutskottet behandlar i sitt betänkande 1997/98:KrU17 regeringens proposition 1997/98:115 Folkbildning jämte motioner. Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag till nya syften med statsbidraget till folkbildningen. I proposition 1997/98:115 har regeringen aviserat att medel skall beräknas i den ekonomiska vårpropositionen inom utgiftsområde 17 för att förstärka folkbildningens möjligheter att möta människors framtida behov av kunskaper, social kompetens och förmåga att fungera i och bidra till ett demokratiskt samhälle. I vårpropositionen (prop. 1997/98:150) har regeringen därefter angett att utgiftsområdet tillförs 40 miljoner kronor för budgetåret 1999 för detta ändamål. Utskottet har i sitt yttrande 1997/98:KrU4y tillstyrkt regeringens förslag till ram för utgiftsområde 17 för år 1999, inklusive ökningen av medlen till folkbildningen. Utskottet kan inte tillstyrka att riksdagen skall begära att regeringen skall återkomma med förslag på tilläggsbudget om en ökning av utgiftsområdet för en förstärkning av folkbildningen redan under år 1998. Utskottet avstyrker således motion Fi20 (v) yrkande 38. I motion Fi20 (v) föreslås vidare att riksdagen skall göra ett tillkännagivande till regeringen om att medel avsedda för kunskapslyftet skall omfördelas till folkhögskolorna för att antalet utbildningsplatser för arbetslösa vid folkhögskolorna skall kunna ökas (yrkande 39). Medel till kunskapslyftet har för innevarande budgetår anvisats dels inom utgiftsområde 16 för kommunernas verksamhet, dels inom utgiftsområde 17 för 10 000 platser vid folkhögskolor. När kommunerna beslutar om anordnande av utbildning inom kunskapslyftet kan de både utnyttja sin egen utbildningsorganisation och upphandla utbildning av andra utbildningsanordnare, t.ex. studieförbund och folkhögskolor. Kulturutskottet har redan i tidigare sammanhang uttryckt sin uppfattning att det är viktigt att kommunerna inte endast utnyttjar sin egen utbildningsorganisation för att anordna utbildning inom kunskapslyftet utan att de även bör anlita folkbildningen. För många av deltagarna i olika slag av utbildning inom kunskapslyftet, t.ex. för de studieovana, kan folkbildningens pedagogik och arbetsformer underlätta studierna och medverka till att deltagarna lättare kan slutföra dem. I sitt betänkande 1997/98:KrU17 (s. 27-28) redovisar utskottet att Kunskapslyftskommittén nyligen avgivit ett delbetänkande (SOU 1998:51) med en rapport från den första verksamhetsperioden inom kunskapslyftet. Utskottet redovisar i betänkande 1997/98:KrU17 kommitténs bedömning av hittills gjorda erfarenheter från kommunernas upphandling av utbildning, bl.a. från folkbildningen. Kommittén anser att det är för tidigt att göra välgrundade bedömningar beträffande kvaliteten på kommunernas utbildningar och mångfalden i kommunernas upphandlingar. Kulturutskottet förutsätter att regeringen i den kommande budgetpropositionen redovisar sina bedömningar av de resultat och erfarenheter som framkommit. Kulturutskottet avstyrker i betänkandet ett motionsyrkande om omfördelning av resurser inom kunskapslyftet till folkhögskolorna. Kulturutskottet anser att finansutskottet bör avstyrka det nu aktuella motionsyrkandet om omfördelning av medel till folkhögskolorna.
Stockholm den 12 maj 1998
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Lennart Fridén (m), Björn Kaaling (s), Marianne Andersson (c), Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp), Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Annika Nilsson (s), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kd), Lars Lilja (s) och Elizabeth Nyström (m).
Avvikande meningar
1. A 1 Statens kulturråd Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken A 1 Statens kulturråd som börjar med ?Enligt utskottets? och slutar med ?avstyrker motionsyrkandet? bort ha följande lydelse: Enligt kulturutskottets uppfattning bör det vara fullt möjligt för Kulturrådet att inom ramen för sitt myndighetsanslag utföra de uppdrag som regeringen i årets regleringsbrev ålagt myndigheten. Utskottet anser således att riksdagen med bifall till förslaget i motion Fi31 (m) yrkande 1 skall avslå regeringens förslag i detta hänseende.
2. D 2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön Charlotta L Bjälkebring (v) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken D 2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön som börjar med ?Med hänvisning? och slutar med ?yrkande 8? bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning i motion Fi20 (v) om vikten av konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. Enligt utskottets uppfattning bör anslaget D 2 inte minskas. Finansutskottet bör således i enlighet med motion Fi20 (yrkande 36) avstyrka regeringens förslag. Dessutom bör, som motionärerna föreslår, regeringen återkomma med förslag på tilläggsbudget till statsbudget för budgetåret 1998 om en ökning av anslaget med 1 miljon kronor. Detta bör riksdagen med anledning av motion Fi20 (v) yrkande 36 som sin mening ge regeringen till känna.
3. Radio och TV i allmänhetens tjänst Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken Radio och TV i allmänhetens tjänst som börjar med ?Utskottet har? och slutar med ?avstyrker motionsyrkandena? bort ha följande lydelse: Utskottet delar inte regeringens uppfattning att den i propositionen föreslagna satsningen på SVT är ett sätt att stärka mångfalden på mediemarknaden. Utskottet anser i stället att regeringens förslag om medelsökning till SVT kan leda till en begränsning av konkurrensen inom etermedierna. Utskottet konstaterar att SVT möter konkurrensen från andra programkanaler genom att satsa på lättare program i stället för att konkurrera med kvalitet. Därmed tar inte programföretaget sitt public service-uppdrag på allvar. I stället för att sträva efter kvalitet i programverksamheten låter företaget utbudet styras av tittarsiffror, vilket utskottet inte kan acceptera. Enligt utskottets uppfattning är det inte en huvuduppgift för SVT att producera underhållningsprogram av lättare karaktär och att sända dessa på bästa sändningstid. Utskottet har vid sina överväganden kommit fram till att SVT med en annan inställning till public service-uppdraget har möjlighet att inom ramen för den ordinarie medelstilldelningen i långt högre grad än som nu är fallet satsa på program med kvalitetsinriktning. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen med bifall till motion Fi31 (m) yrkande 3 och med anledning av motionerna Fi19 (fp) yrkandena 12 och 13 och Fi29 (fp) yrkande 1 skall avslå regeringens förslag.
4. Radio och TV i allmänhetens tjänst Carl-Johan Wilson (fp) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken Radio och TV i allmänhetens tjänst som börjar med ?Utskottet har? och slutar med ?avstyrker motionsyrkandena? bort ha följande lydelse: Enligt utskottets uppfattning är det fullt möjligt för SVT att som anförs i motionerna Fi19 (fp) och Fi29 (fp) ge programverksamheten en mer kvalitativ inriktning utan att ytterligare medel tillförs företaget. Utskottet anser vidare att det är angeläget att det finns en reserv i rundradiofonden för den händelse betalningsviljan hos TV-publiken skulle minska. Sammantaget anser utskottet att starka skäl talar mot regeringens förslag att öka medelstilldelningen till SVT. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen med bifall till motionerna Fi19 (fp) yrkandena 12 och 13 och Fi29 (fp) yrkande 1 och med anledning av motion Fi31 (m) yrkande 3 skall avslå regeringens förslag.
5. Fråga om inrättande av en utvecklingsfond för filmproduktion Carl-Johan Wilson (fp) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken Fråga om inrättande av en utvecklingsfond för filmproduktion som börjar med ?Utskottet intar? och slutar med ?yrkande 9 avstyrks? bort ha följande lydelse: Utskottet anser liksom motionärerna bakom motion Fi29 (fp) att det är önskvärt att öka möjligheterna för fria filmare, producenter m.fl. att göra kvalitetsprogram. De idéer som presenterats av den särskilde utredaren i betänkandet Bidrag till fri svensk TV-produktion bör därför beredas av regeringen som därefter bör lägga fram förslag till riksdagen i detta hänseende. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Fi29 (fp) yrkande 2 och med anledning av motion Fi56 (mp) yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.
6. Fråga om inrättande av en utvecklingsfond för filmproduktion Ewa Larsson (mp) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken Fråga om inrättande av en utvecklingsfond för filmproduktion som börjar med ?Utskottet intar ? och slutar med ?yrkande 9 avstyrks? bort ha följande lydelse: I likhet med motionärerna bakom motion Fi56 (mp) anser utskottet att det är angeläget att det skall finnas flera av varandra oberoende finansieringskällor ur vilka fristående TV-producenter och filmare kan söka medel. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion Fi56 (mp) yrkande 9 och med anledning av motion Fi29 (fp) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
7. Världskulturmuseet Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken Världskulturmuseet som börjar med ?Med hänvisning till de synpunkter? och slutar med ?aktuella motionsyrkanden? bort ha följande lydelse: Utskottet konstaterar att utredningsarbetet rörande etablerandet av ett världskulturmuseum i Göteborg pågår och att - som framhålls i motion Fi31 (m) - många oklarheter återstår för organisationskommittén att lösa. Det gäller bl.a. frågan vad den nya museibyggnaden skall inrymma. I kommitténs arbete ingår också att ta ställning till hur samarbetet med de tre Stockholmsmuseerna Folkens museum - etnografiska, Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet skall utformas och hur museilokalerna i Stockholm skall disponeras. Inte heller är frågan om finansieringen av det nya museet i Göteborg klarlagd. Utskottet kan inte acceptera att regeringen redan innan kommittén lämnat färdiga förslag i här aktuellt avseeende går vidare med den konkreta planeringen av museiverksamheten i Göteborg. Mot den angivna bakgrunden anser utskottet att genomförandet av en arkitekttävling bör anstå till dess att förutsättningarna för byggandet av museet har klarlagts. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Fi31 (m) yrkande 2, med anledning av motion Fi56 (mp) yrkande 10 och med avslag på motion Fi20 (v) yrkande 37 som sin mening ge regeringen till känna.
8. Världskulturmuseet Ewa Larsson (mp) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken Världskulturmuseet som börjar med ?Organisationskommittén skall? och slutar med ?aktuella motionsyrkanden? bort ha följande lydelse: Utskottet konstaterar att finansieringen av det nya museet för världskultur är oklar. I likhet med motionärerna bakom motion Fi56 (mp) kan utskottet inte acceptera ett förslag som förutsätter en omfördelning inom den samlade anslagsramen för museiområdet, vilket enligt direktiven för organisationskommittén kan vara en möjlig finansieringsväg. Regeringen bör klargöra för riksdagen hur den avser att lösa denna fråga. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Fi56 (mp) yrkande 10, med anledning av motion Fi31 (m) yrkande 2 och med avslag på motion Fi20 (v) yrkande 37 som sin mening ge regeringen till känna.
9. Folkbildning Charlotta L Bjälkebring (v) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken Folkbildning som börjar "Utskottet kan" och slutar "yrkande 38" bort ha följande lydelse: Utskottet påminner om att folkbildningen fått vidkännas stora besparingar under de senaste fem åren. Mot denna bakgrund anser kulturutskottet att riksdagen med bifall till motion Fi20 (v) yrkande 38 som sin mening bör ge regeringen till känna att den skall återkomma till riksdagen med förslag på tilläggsbudget för budgetåret 1998 om ett med 50 miljoner kronor förhöjt anslag till folkbildningen.
10. Kunskapslyftet Charlotta L Bjälkebring (v) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken Folkbildning som börjar "I sitt" och slutar "till folkhögskolan" bort ha följande lydelse: Kunskapslyftskommittén har nyligen i ett delbetänkande (SOU 1998:51) redovisat hittills gjorda erfarenheter från kommunernas upphandling av utbildning, bl.a. från folkbildningen. Kommittén har bl.a. framhållit vikten av att olika utbildningsanordnare med olika profil, inriktning och kompetens utnyttjas så att de studerandes behov och intressen kan tillgodoses. En av de möjligheter som kommittén pekar på är att kanalisera en större del av resurserna för kunskapslyftet via Folkbildningsrådet. Kulturutskottet delar den uppfattning som framförs i motion Fi20 (v) om att medel avsedda för kunskapslyftet bör omfördelas från kommunerna till folkhögskolorna för att antalet utbildningsplatser för arbetslösa vid folkhögskolorna skall kunna ökas. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i frågan. Finansutskottet bör föreslå riksdagen att med bifall till yrkande 39 i motionen som sin mening ge regeringen till känna vad kulturutskottet här anfört. Utbildningsutskottets yttrande
1997/98:UbU9y
Tilläggsbudget för år 1998
Till finansutskottet Finansutskottet har den 15 april 1998 beslutat bereda övriga utskott tillfälle att yttra sig över 1998 års ekonomiska vårproposition (prop. 1997/98:150) bl.a. i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 jämte motioner, i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Utbildningsutskottet går i det följande in på propositionens yrkanden 5 och 8 (båda delvis), 12, 22-24 samt 49 (delvis). Vidare behandlas i yttrandet vissa yrkanden i partimotionerna 1997/98:Fi18 (c), Fi19 (fp), Fi20 (v) och Fi56 (mp) samt motionerna 1997/98:Fi26 (m) yrkandena 6 och 7 och Fi39 (s).
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Ändrade anslagsbelopp För att finansiera en förstärkning av anslaget C 3 Centrala studiestödsnämnden, som tillhör utgiftsområde 16, föreslår regeringen minskningar av två anslag inom utgiftsområde 15, nämligen dels anslaget A 3 Vuxenstudiestöd m.m. (-27 500 000 kr), dels anslaget A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar (-32 500 000 kr). Om minskningen på det sistnämnda anslaget skriver regeringen att antalet studerande i det slaget av utbildning antas bli något lägre än planerat under budgetåret 1998. Vänsterpartiet yrkar i motion 1997/98:Fi20 avslag på förslaget att minska anslaget A 7 (yrk. 32). Möjligheten att få detta s.k. NT-Svux är viktigt för rekryteringen till naturvetenskaplig och teknisk utbildning, hävdar motionärerna och menar att man därför skall öka rekryteringsansträngningarna i stället för att minska anslaget. Vänsterpartiet anser också att rätten till timersättning vid deltagande i svenskundervisning för invandrare (sfi) bör återinföras (yrk. 33). Timersättning har fram till 1998 lämnats till deltagare i sfi som förlorar arbetsinkomst eller arbetslöshetsersättning när de deltar i utbildningen. U t b i l d n i n g s u t s k o t t e t gör följande bedömning. Ändamålet med de av regeringen föreslagna minskningarna av anslag under utgiftsområde 15 är att finansiera en förstärkning av Centrala studie- stödsnämnden (CSN). Denna förstärkning - som utskottet återkommer till i det följande - är utomordentligt angelägen. Utskottet har inhämtat att anslagsbeloppen under A 3 Vuxenstudiestöd m.m. och A 7 Särskilt vuxenstudie- stöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar i budgetpropositionen beräknats utifrån antaganden om att respektive studie- stödsform kommer att utnyttjas i betydligt större omfattning än vad som visat sig bli fallet under 1997 och hittills under 1998. De belopp som riksdagen i december 1997 anvisade på dessa anslag kommer alltså inte att gå åt för respektive ändamål. Utfallet för hela utgiftsområde 15 per den 31 december 1997 blev också ett anslagssparande på 1,3 miljarder kronor (prop. s. 125). Mot denna bakgrund anser utskottet att finansutskottet bör tillstyrka regeringens förslag till ändrade anslagsbelopp på tilläggsbudget för budgetåret 1997 under utgiftsområde 15. Motion 1997/98:Fi20 yrkande 32 bör således avslås. Frågan om timersättning vid sfi behandlades av riksdagen i december 1997 (prop. 1997/98:1 utg.omr. 15, bet. UbU2, rskr. 110). Riksdagen beslutade då att avskaffa denna timersättning. I Vänsterpartiets motion förs det inte fram några nya skäl till att den skall återinföras. Utbildningsutskottet anser att finansutskottet bör avstyrka motion 1997/98:Fi20 yrkande 33.
Särskilt utbildningsbidrag och svuxa Sedan den 1 juli 1997 finns ett nytt studiestöd för vuxna, kallat särskilt utbildningsbidrag (UBS). Det kan lämnas till arbetslösa personer i ålder mellan 25 och 55 år för studier under ett läsår på grundskolenivå eller gymnasieskolenivå. Under vissa förutsättningar kan UBS för studier på samma nivå också lämnas till den som har anställning men tar tjänstledigt för studierna. UBS är i sin helhet ett bidrag. Riksdagen godkände i december 1996 riktlinjerna för det särskilda utbildningsbidraget (prop. 1996/97:1 utg.omr. 15, bet. UbU2, rskr. 101). Regeringen begär nu riksdagens godkännande av att UBS under tiden 1 juli 1998 till 30 juni 1999 skall kunna lämnas till arbetslösa även för ett andra studieår på de nämnda utbildningsnivåerna. Den studiestödsform, utöver UBS, som vanligen används för studier inom Kunskapslyftet är särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa). Enligt gällande bestämmelser i förordningen (1983:1031, ändr. 1986:394) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa kan sådant lämnas för studier på grundskolenivå samt för ett års studier på gymnasieskolenivå. Regeringen begär nu riksdagens godkännande av att svuxa skall kunna lämnas för två års studier på gymnasieskolenivå. Båda förändringarna ryms enligt regeringens bedömning inom utgiftsområdets ramar. För tiden efter den 1 juli 1999 får frågan enligt regeringen prövas med hänsyn bl.a. till sysselsättningsläget. I motion 1997/98:Fi39 (s) sägs att även de som har varit tjänstlediga för studier i Kunskapslyftet skulle ha stor glädje av att få möjlighet att söka UBS också för ett andra år. Motionärerna begär ett tillkännagivande till regeringen om detta. U t b i l d n i n g s u t s k o t t e t ser det som angeläget att arbetslösa prioriteras när det särskilda utbildningsbidraget nu kan utökas. Med detta föreslår utskottet att finansutskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionen.
Studier inom Kunskapslyftet under sommaren 1998 Regeringen meddelar i propositionen att kommunerna utöver tidigare fastställda ramar för Kunskapslyftet kommer att få täckning för gymnasial vuxenutbildning som anordnas under perioden 14 juni till 21 augusti 1998. Eleverna kommer att kunna få studiestöd i form av UBS, svuxa eller studiemedel för att delta i sådan utbildning. Eventuella medelsbehov som kan uppkomma till följd av verksamheten under sommaren avser regeringen att redovisa i tilläggsbudget hösten 1998. Moderata samlingspartiet föreslår i motion 1997/98:Fi26 att riksdagen skall avslå regeringens förslag (yrk. 7). U t b i l d n i n g s u t s k o t t e t konstaterar att regeringen inte har begärt riksdagens godkännande av de aktuella åtgärderna. Enligt utskottets mening är det värdefullt att deltagarna i Kunskapslyftet kan få möjlighet att utnyttja även sommaren för sina studier. Finansutskottet bör avstyrka motionsyrkandet.
Vissa lagändringar Regeringen föreslår ändringar i kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1962:381) om allmän försäkring och semesterlagen (1977:480), föranledda av dels att ersättning till vissa föräldrar som deltar i teckenspråksutbildning skall vara skattepliktig inkomst samt pensions- och semesterlönegrundande m.m., dels att timersättning vid sfi har avskaffats. Vänsterpartiet föreslår i motion 1997/98:Fi20, i konsekvens med sitt förslag att timersättning vid sfi skall återinföras, att regeringen skall återkomma med förslag om sådan ändring i kommunalskattelagen att denna timersättning skall räknas som skattepliktig intäkt av tjänst (yrk. 34). U t b i l d n i n g s u t s k o t t e t, som i det föregående har avstyrkt förslaget om att återinföra timersättningen vid sfi, anser att finansutskottet bör tillstyrka regeringens lagförslag och avslå motionsyrkandet. Den ersättning som utgår till föräldrar som deltar i teckenspråksutbildning består av dels ersättning för förlorad arbetsinkomst eller motsvarande, dels resekostnadsersättning. Utbildningsutskottet utgår från att resekostnadsersättningen inte skall medföra höjd skatt för föräldrarna.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Anslag till Centrala studiestödsnämnden Kunskapslyftet och utbyggnaden av högskolan har medfört en kraftigt ökad belastning på Centrala studiestödsnämnden (CSN), som det senaste året har haft stora svårigheter att klara de uppsatta målen när det gäller både handläggningstider och myndighetens tillgänglighet. En särskild utredare tillsattes i december 1997 med uppdrag att göra en översyn av CSN (dir. 1997:143). Hon lämnade i början av mars 1998 en delrapport till regeringen med förslag till omedelbara åtgärder för att säkerställa att CSN klarar höstterminen 1998 på ett tillfredsställande sätt. Regeringen föreslår i propositionen att anslaget C 3 Centrala studiestödsnämnden tillförs 60 miljoner kronor på tilläggsbudget för 1998. Därutöver höjs expeditionsavgiften inom återbetalningsverksamheten, vilket enligt regeringen ger CSN en resursförstärkning under 1998 på 10 miljoner kronor. CSN bör vidare få möjlighet att finansiera systemutvecklingen inför omläggningen till ett nytt studiestödssystem år 2000. Regeringen meddelar också att den avser att återkomma angående frågan om CSN:s förvaltningsanslag. Moderata samlingspartiet avvisar i motion 1997/98:Fi26 en ökning av expeditionsavgiften men biträder ökningen av anslaget med 60 miljoner kronor (yrk. 6). Folkpartiet avvisar i motion 1997/98:Ub19 också en höjning av expeditionsavgiften, men föreslår att anslaget till CSN i stället ökas med 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrk. 18 samt yrk. 21 i denna del). Vänsterpartiet föreslår i motion 1997/98:Fi20 att anslaget till CSN ökas med 50 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrk. 35). Motionärerna är medvetna om att regeringen i ett pressmeddelande har ställt i utsikt att CSN skall få tillgång till ytterligare 50 miljoner kronor under 1998, men de väljer att endast ta ställning till det som står i propositionen. Miljöpartiet, som avvisar både en höjning av expeditionsavgiften och finansiering av verksamheten via lån, föreslår i motion 1997/98:Fi56 att anslaget till CSN ökas med 70 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrk. 6 och 7). Det utökade anslaget finansieras i Miljöpartiets motion genom minskningar inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. U t s k o t t e t vill med anledning av regeringens förslag och motionsyrkandena anföra följande. Den särskilda utredaren har i sin rapport i mars 1998 redovisat att CSN behöver ytterligare 120 miljoner kronor utöver vad som hittills har anvisats under 1998, för att klara av verksamheten under återstoden av året på ett tillfredsställande sätt. Av detta belopp avser 50 miljoner kronor investeringar och anpassningar i IT-systemet och 40 miljoner kronor en utökning av personalstyrkan som redan har genomförts (genom överbudgetering). Därtill föreslår hon 30 miljoner kronor för en ytterligare utökning av personalstyrkan vid de största CSN-kontoren, utveckling av ett informatörssystem och inrättande av särskilda telefon/informationskiosker vid högskolor eller i anslutning till andra utbildningsanordnare. Investeringar finansieras numera genom lån i Riksgäldskontoret. Utskottet har under hand erfarit att regeringen avser att utöka CSN:s låneram för år 1998 med 50 miljoner kronor. Därmed tillgodoses enligt utskottets bedömning det av utredaren redovisade behovet när det gäller IT-systemet. Sedan nästan tio år gäller att CSN:s återbetalningsverksamhet helt skall finansieras genom avgifter (prop. 1988/89:100 bil. 10 s. 308). Avgifternas storlek bestäms av regeringen och anges i studiestödsförordningen (1973:418, ändr. i denna del 1993:870). Expeditionsavgiften debiteras i samband med avisering av hela årets återbetalningar, för vilka den första förfallodagen är den 28 februari. För år 1998 har den således redan debiterats med det hittills gällande beloppet. En höjning av expeditionsavgiften avseende år 1998 skulle därför sannolikt medföra betydande administrativa kostnader. Utskottet har erfarit att regeringen avser att återkomma med förslag om att på annat sätt tillgodose CSN:s behov av ytterligare medel under 1998. Motionsyrkandena om avslag på avgiftshöjningen bör därmed anses vara tillgodosedda. Regeringens förslag i vårpropositionen om anslagsökning för 1998 tillsammans med en utökning av CSN:s låneram motsvarar vad den särskilda utredaren föreslagit, så när som på 10 miljoner kronor. På den sistnämnda punkten avser regeringen, som nyss nämnts, att återkomma. Utskottet anser mot denna bakgrund att finansutskottet bör tillstyrka regeringens förslag i vårpropositionen och avstyrka motionerna 1997/98:Fi19 yrkandena 18 och 21 (i denna del), 1997/98:Fi20 yrkande 35, 1997/98:Fi26 yrkande 6 och 1997/98:Fi56 yrkandena 6 och 7.
Ändring av bemyndigande Riksdagen gav i december 1997 regeringen begärt bemyndigande att under år 1998 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning som finansieras under verksamhetsområdet Nationella och internationella forskningsresurser som innebär åtaganden under åren 1999-2003 (prop. 1997/98:1 utg.omr.16 avsnitt 7.4, bet. UbU1, rskr. 108). Ett av de anslag som därvid berördes är D 18 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning. Anslaget disponeras av Forskningsrådsnämnden (FRN). Sättet att finansiera investeringar i utrustning förändrades år 1998: dels avvecklades det s.k. HPD-rådet, och de medel som tidigare anvisats för rådet anvisades i stället under D 18, dels övergick man från direktavskrivning till finansiering genom lån i Riksgäldskontoret. FRN har sedermera givit regeringen ett reviderat underlag när det gäller behovet av bemyndiganden att göra åtaganden för kommande år. Regeringen föreslår nu att bemyndiganderamarna avseende anslaget D 18 ändras. Ändringarna innebär oförändrad ram för år 1999, något minskad ram för år 2000 och ökade ramar för de tre följande åren, jämfört med vad riksdagen tidigare beslutat. Totalt innebär det nya förslaget att bemyndiganderamarna ökas med 17 miljoner kronor. U t s k o t t e t har ingenting att invända mot regeringens förslag och föreslår att finansutskottet tillstyrker det.
Statens fordran på Stiftelsen Sätra Brunn Regeringen begär bemyndigande att efterge statens fordran på Stiftelsen Sätra Brunn om 12 513 000 kr med högst detta belopp. Sätra Brunn har från mitten av 1700-talet till maj 1997 förvaltats som en del av Uppsala universitet. Därefter har den ombildats till en stiftelse som förvaltas av universitetet. Universitetet har före ombildningen tagit banklån för Sätra Brunns räkning för investeringar om 12,5 miljoner kronor. Stiftelsen har försatts i konkurs, i vilken den största fordran är den om 12,5 miljoner kronor som grundas på nämnda banklån. Genom att staten efterger fordran förbättras förutsättningarna för att i lämplig form fortsätta verksamheten och bevara en anläggning av kulturhistoriskt intresse, vilket regeringen finner önskvärt. Uppsala universitet - som fattade beslut om att ta banklånet - bör enligt regeringens mening i den uppkomna situationen svara för de kostnader som följer av beslutet inom sina befintliga utgiftsramar. U t b i l d n i n g s u t s k o t t e t har för sin del inget att invända mot regeringens förslag.
Omfördelning mellan utgiftsområdena 16 och 17 Vänsterpartiet föreslår i motion 1997/98:Fi20 en omfördelning av 50 miljoner kronor från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 17 (yrk. 39). Motionärerna vill föra över medel för Kunskapslyftet från kommunerna till folkhögskolorna för fler utbildningsplatser där för arbetslösa. U t b i l d n i n g s u t s k o t t e t anser att finansutskottet bör avstyrka yrkandet. Utbildningsutskottet har flera gånger tidigare pekat på att kommunerna kan och skall planera och anordna verksamheten inom Kunskapslyftet så att utbildningens inriktning och omfattning kan bestämmas med utgångspunkt i den studerandes önskemål, behov och förutsättningar. Det innebär bl.a. att kommunerna kan använda såväl folkhögskolor som studieförbund som anordnare av utbildning inom Kunskapslyftet. Så sker också. Därutöver har inom utgiftsområde 17 medel anvisats för 10 000 platser inom Kunskapslyftet vid folkhögskolorna. Dessa medel fördelas av Folkbildningsrådet. Utskottet är inte berett att förorda att en större del av resurserna för Kunskapslyftet överflyttas från kommunernas ansvar till Folkbildningsrådets.
Öronmärkning av extra statsbidrag till kommunerna Folkpartiet föreslår i motion 1997/98:Fi19 att riksdagen skall besluta att ?öronmärka? det extra statsbidraget till kommuner och landsting för budgetåret 1997 (yrk. 17). Motionärerna vill säkerställa att medlen används till vård, omsorg och skola. U t b i l d n i n g s u t s k o t t e t vill med anledning av yrkandet anföra följande. Regeringens förslag i vårpropositionen innebär att statsbidragen till kommuner och landsting höjs med ytterligare 4 miljarder kronor år 1998, utöver tidigare beslutade höjningar. Därigenom kan kommunernas kärnverksamheter förstärkas. När det gäller skolan presenterar regeringen ett tiopunktsprogram som anger riktlinjerna för den fortsatta utvecklingen. I detta ingår bl.a. att de nationella målen skall uppnås i alla skolor, att skolan skall öppnas mot arbetslivet och att eleverna skall nå förbättrade kunskaper i naturvetenskap, teknik och miljö. Det framgår av propositionen (s. 188) att regeringen kommer att intensifiera arbetet med uppföljning av den kommunala verksamheten och ekonomin, i syfte att förbättra underlaget för en samlad bedömning av måluppfyllelse och resursutnyttjande i den kommunala verksamheten. Med hänvisning till det nu anförda föreslår utbildningsutskottet att finansutskottet avstyrker motionsyrkandet.
Stockholm den 12 maj 1998
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Bengt Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig (v), Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Tomas Högström (m).
Avvikande meningar
1. Ändrade anslagsbelopp m.m. Britt-Marie Danestig (v) anför: Inom utgiftsområde 15 anser jag att finansutskottet bör tillstyrka motion 1997/98:Fi20 yrkande 32 och avslå regeringens förslag att göra en besparing med 32,5 miljoner kronor på anslaget A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Rekryteringsbasen från gymnasieskolans naturvetenskapsprogram till naturvetenskapliga och tekniska högskolestudier är fortfarande, trots de ansträngningar som gjorts, mycket bräcklig. Antalet utbildningsplatser i högskolan på detta område har utökats för att tillgodose samhällets behov. Satsningen på NT-Svux och på basårsplatser har behövts och behövs fortfarande för att i någon mån rädda rekryteringssituationen. Om det visat sig svårt att rekrytera även till studier på dessa, relativt förmånliga villkor, borde man i stället för att dra in pengar anstränga sig att nå ut bättre med information till presumtiva sökande. Vi i Vänsterpartiet anser fortfarande att timersättning bör kunna lämnas till invandrare som vill delta i sfi fastän de redan har fått arbete. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om anslag på 40 miljoner kronor för detta ändamål på tilläggsbudget för år 1998. Detta anser jag att finansutskottet bör föreslå riksdagen att med anledning av motion 1997/98:Fi20 yrkande 33 ge regeringen som sin mening till känna. I konsekvens med min uppfattning om behovet av att återinföra timersättningen vid sfi anser jag att finansutskottet också bör föreslå riksdagen att med bifall till motion 1997/98:Fi20 yrkande 34 begära att regeringen återkommer med förslag om sådan ändring i kommunalskattelagen (1928:370) att timersättning vid sfi räknas som skattepliktig intäkt av tjänst. Folkbildningen har tvingats till stora besparingar de senaste åren. Jag föreslår en omfördelning av medel till Kunskapslyftet med 50 miljoner kronor som bör överföras från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 17 för att användas i folkhögskolan till kurser för arbetslösa. Finansutskottet bör alltså tillstyrka motion 1997/98:Fi20 yrkande 39.
2. Studier inom Kunskapslyftet under sommaren 1998 Ulf Melin, Hans Hjortzberg-Nordlund, Catharina Elmsäter-Svärd och Tomas Högström (alla m) anför: Vi anser att regeringens åtgärd att ge kommunerna extra bidrag till kurser inom Kunskapslyftet under sommartid inte bör genomföras. Den är endast ett försök att förbättra arbetslöshetsstatistiken. Det är redan i dag möjligt att organisera utbildning vid sidan av traditionella terminer. Finansutskottet bör föreslå riksdagen att med anledning av motion 1997/98:Fi26 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna vad vi här har sagt.
3. Expeditionsavgiften i CSN:s återbetalningsverksamhet Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Tomas Högström (m) anför: Vi anser det inte rimligt att höja expeditionsavgiften i CSN:s återbetalningsverksamhet för att därmed delfinansiera en förstärkning av CSN:s förvaltningsanslag. Detta bör finansutskottet föreslå riksdagen att med bifall till motionerna 1997/98:Fi19 yrkande 18 och 1997/98:Fi56 yrkande 7 och med anledning av motion 1997/98:Fi26 yrkande 6 ge regeringen som sin mening till känna.
4. Anslag till Centrala studiestödsnämnden m.m. Ola Ström (fp) anför: Eftersom det enligt min mening inte är rimligt att belägga studielånstagare med höjda återbetalningsavgifter anser jag att anslaget C 3 Centrala studie- stödsnämnden på tilläggsbudget för 1998 bör höjas med 10 miljoner kronor utöver vad regeringen har föreslagit. Finansutskottet bör föreslå riksdagen att besluta om en sådan höjning av anslaget och således bifalla motion 1997/98: Fi19 yrkande 21 i denna del. De extra statsbidragen som nu föreslås måste användas till vård, omsorg och skola. Kommunerna skall vara skyldiga att kunna visa att de använder dem till just detta och inte något annat. Jag anser att finansutskottet bör tillstyrka motion 1997/98:Fi19 yrkande 17 om en sådan ?öronmärkning?.
5. Anslag till Centrala studiestödsnämnden Gunnar Goude (mp) anför: Jag anser att hela den nödvändiga förstärkningen av CSN:s verksamhet bör direktfinansieras genom anslag. Därför bör finansutskottet föreslå riksdagen att med bifall till motion 1997/98:Fi56 yrkande 6 på tilläggsbudget för år 1998 under anslaget C 3 Centrala studiestödsnämnden anvisa 120 miljoner kronor, dvs. 60 miljoner kronor utöver vad regeringen har föreslagit.
Särskilt yttrande Britt-Marie Danestig (v) anför: Jag anser att regeringen i propositionen tydligt borde ha angivit att CSN kommer att få utökad låneram för investeringar i IT-systemet. Det är viktigt att partierna har förutsättningarna klara för sig när de skall utforma sina alternativ till regeringens förslag.
Trafikutskottets yttrande
1997/98:TU5y
Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 (utg.omr. 22 Kommunikationer)
Till finansutskottet Finansutskottet beslöt den 15 april 1998 att bereda övriga utskott tillfälle att yttra sig över 1998 års ekonomiska vårproposition (1997/98:150), i vad avser dels den ekonomiska politiken och utgiftstaket (yrkandena 1-9), vissa skattefrågor (yrkandena 50-56), kommunsektorn (yrkandena 57-60) och EU-medel (yrkande 61), dels tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 (yrkandena 10-49) jämte de motioner som kan komma att väckas, i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. I detta yttrande behandlar trafikutskottet punkterna 35-44 i propositionens förslag till riksdagsbeslut (avsnitt 5.4.17) och punkt 49, i de delar som avser trafikutskottets beredningsområde. Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i propositionen, såvitt avser till- läggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998, 35. att riksdagen godkänner regeringens förslag att aktierna i SweRoad AB skall ägas av staten och förvaltas av Vägverket samt att Väginvests verksamhet skall omfatta skilda former av projektfinansiering av infrastrukturanläggningar, ägande och förvaltning av aktier, andelar och andra rättigheter i bolag samt att Väginvests verksamhet skall bedrivas inom vägsektorn och banhållningsområdet, 36. att riksdagen bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret utställa kapitaltäckningsgarantier till skydd för Botniabanan AB:s egna kapital samt att garantera Botniabanan AB:s förpliktelser gentemot långivare, rättighetsinnehavare och fordringsägare, inom en ram som exklusive mervärdesskatt upptill 1 495 000 000 kr, varav 195 000 000 kr avser finansiella kostnader, 37. att riksdagen godkänner att det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar får användas för lån till Botniabanan AB:s verksamhet inom en ram om 50 000 000 kr, 38. att riksdagen bemyndigar regeringen att använda det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar för att ersätta Mälarbanans Intressenter AB (MIAB) med 34 500 000 kr för vissa kostnader som MIAB haft för garantiåtaganden gentemot staten, 39. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om statens ekonomiska förpliktelser enligt den nya Göteborgsöverenskommelsen och om finansiering av dessa, 40. att riksdagen bemyndigar regeringen att dels låta Riksgäldskontoret inom ramen för Göteborgsöverenskommelsen begränsa tidigare givna garantibemyndiganden till 2 200 000 000 kr beräknat i 1998 års prisnivå, dels låta Riksgäldskontoret inom ramen för Göteborgsöverenskommelsen teckna statlig borgen för ytterligare 1 500 000 000 kr för lånefinansiering av den statlig andelen, 41. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar avsende Statens Haverikommissions förvaltningskostnader, 42. att riksdagen godkänner att Sjöfartsverket får täcka de kostnader som uppkommit med anledning av grundstötningen av en f.d. trålare hösten 1994, 43. att riksdagen bemyndigar regeringen att utöka Luftfartsverkets totala låneram för budgetåret 1998 till 5 500 000 000 kr samt godkänner vad regeringen i övrigt förordar rörande Luftfartsverkets finansiella berfogenheter, 44. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1998 låta SJ få rätt att teckna borgensförbindelser till förmån för bolag inom SJ-koncernen inom en total ram på 1 900 000 000 kr, 49. att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i tabell på s. 41 i propositionen. Vidare behandlar utskottet följande motioner: - 1997/98:Fi30 av Lars Tobisson m.fl. (m), - 1997/98:Fi45 av Per Westerberg m.fl. (m), - 1997/98:Fi56 yrkandena 14 och 17 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp).
1 Anslagsfrågor
1.1 Regeringens förslag Regeringen föreslår (punkt 49) att riksdagen på tilläggsbudget för statsbudgeten för budgetåret 1998 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i tabell. I fråga om utgiftsområde 22 Kommunikationer har tabellen följande innehåll.
Tusental kronor
------------------------------------------------------------------ | | | | | | | |Utg. |Anslags-| |Belopp |Förändring|Ny ram / | |omr. |nummer | |enligt |av ram / |Ny | | | | |statsbudget|anslag |anslagsnivå| | | | |1998 | | | ------------------------------------------------------------------ - - - - - - ------------------------------------------------------------------ | | | | | | | |22 | |Kommunikationer |24 100 564 |- 2 200 |24 098 364| ------------------------------------------------------------------ | | | | | | | | |A 1 |Vägverket: |1 209 781 |- 63 000 |1 146 781 | | | |Administration, | | | | | | |ram- | | | | | | |anslag | | | | ------------------------------------------------------------------ | | | | | | | | |A 2 |Väghållning och |11 835 873 |+ 21 300 |11 857 173| | | |statsbidrag, | | | | | | |ram- | | | | | | |anslag | | | | ------------------------------------------------------------------ | | | | | | | | |A 4 |Investeringar |7 490 404 |- 72 |7 418 204 | | | |samt | | 200 | | | | |drift och | | | | | | |underhåll | | | | | | |av statliga | | | | | | |järnvägar, | | | | | | |ramanslag | | | | ------------------------------------------------------------------ | | | | | | | | |B 4 |Bidrag till |400 000 |+ 110 000 |510 000 | | | |sjöfarten, | | | | | | |ramanslag | | | | ------------------------------------------------------------------ | | | | | | | | |B 6 |Utredningsarbete| nytt |+ 1 | 1 700 | | | |med | | 700 | | | | |anledning av | | | | | | |M/S | | | | | | |Estonias | | | | | | |förlisning, | | | | | | |obetecknat | | | | | | |anslag | | | | ------------------------------------------------------------------ - - - - - - Som framgår av tabellen föreslår regeringen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer anslagsökningar med 133 miljoner kronor och anslagsminskningar med 135,2 miljoner kronor. Det belopp som ramen för utgiftsområde 22 omfattar för budgetåret 1998 minskar därmed med 2,2 miljoner kronor.
A 2 Väghållning och statsbidrag Regeringen föreslår att Anslaget A 2 Väghållning och statsbidrag ökas med 21,3 miljoner kronor för att möjliggöra en ökad satsning på Vägverkets sektorsuppgifter inom miljö- och trafiksäkerhetsområdet. Finansieringen sker genom en minskning av anslaget A 1 Vägverket: Administration med motsvarande belopp. Den föreslagna överföringen av medel från administration till sektorsuppgifter innebär bl.a., framhåller regeringen, att Vägverket kommer att kunna öka sina insatser när det gäller trafiksäkerhetsarbetet. Därmed fördjupas arbetet med att förverkliga den s.k. nollvisionen inom trafiksäkerhetsområdet.
B 4 Bidrag till sjöfarten Regeringen föreslår att anslaget B 4 Bidrag till sjöfarten ökas med 110 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar minskas med 70 miljoner kronor samt genom att anslaget A1 Vägverket:Administration minskas med 40 miljoner kronor. Regeringen erinrar om att riksdagen i enlighet med förslag i årets budgetproposition har beslutat att statligt stöd med 400 miljoner kronor skall utgå till sjöfartsnäringen. Från det nämnda anslaget B 4 utbetalar Rederinämnden bl.a. ett belopp motsvarande den skatt som inbetalas av rederierna. Fram till och med utgången av år 1997 utbetalades det belopp som motsvarar de fyra sista månaderna under föregående år i januari. Detta betyder att utbetalning av den skatt som avser de fyra sista månaderna under år 1997 utbetalades i januari i år. Med anledning av att sjömansskatten slopades den 31 december 1997, vilket medfört att utbetalningarna nu sker månadsvis, kommer belastningen på anslaget B 4 Bidrag till sjöfarten att under år 1998 temporärt öka med 70 miljoner kronor. Regeringen framhåller vidare att bidraget till kostnader för sociala avgifter avses höjas från 29 000 kr till 45 000 kr per kalenderår och årsarbetskraft fr.o.m. den 1 juli 1998. Belastningen på anslaget B 4 Bidrag till sjöfarten kommer därvid att öka med 40 miljoner kronor under år 1998.
B 6 Utredningsarbete med anledning av M/S Estonias förlisning Regeringen föreslår att ett nytt obetecknat anslag B 6 Utredningsarbete med anledning av M/S Estonias förlisning uppgående till 1 700 000 kr anvisas. Finansiering sker genom att anslaget A 1 Vägverket:Administration minskas med motsvarande belopp. Regeringen framhåller att den för Estland, Finland och Sverige gemensamma haverikommissionen för utredning av M/S Estonias förlisning lämnade sin slutrapport i december 1997. Ett omfattande arbete efter utredningsarbetets slut återstår emellertid. Såvitt nu kan bedömas kommer efterarbetet att pågå under år 1998. Statens haverikommissions kostnader för detta arbete beräknas till 1,7 miljoner kronor.
1.2 Motionsförslag Enligt motion Fi45 yrkande 1 av Per Westerberg m. fl. (m) bör riksdagen avslå regeringens förslag om ökat statligt bidrag till sjöfartsnäringens sociala avgifter. Motionärerna framhåller att specifika industristöd skapar ineffektiva organisationer och snedvrider marknaden. Betydande spridningsrisker finns till andra näringar, såsom när vi står inför hotet om utflaggning av fordonsflottor inom åkeribranschen eller hela kylskåpsfabriker, elektronikfabriker m.m. Det största problemet för svensk rederinäring är inte hård internationell konkurrens i sig - betonar motionärerna - utan snarare svensk arbetsrätt och avsaknaden av ett internationellt register av dansk eller norsk modell. En reformering av arbetsrätten måste ske som leder till att svensk rederinäring kan bemanna sina fartyg på ett sätt som gör näringen konkurrenskraftig utan behov av statligt stöd i likhet med andra näringsgrenar. Enligt motion Fi56 yrkande 17 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) bör utgiftsområde 22 minskas med 60 miljoner kronor, som tillförs utgiftsområde 16. Motionärerna godtar regeringens förslag att minska anslaget A 1 Vägverket: Administration med 63 miljoner kronor. Motionärerna motsätter sig däremot den av regeringen föreslagna ökningen av anslaget A 2 Väghållning och statsbidrag och framhåller att det anslaget tvärtom bör minskas kommande år.Vad gäller regeringens förslag att öka anslaget B 4 Bidrag till sjö-farten med 110 miljoner kronor framhåller motionärerna att det nu inte finns tillräckliga skäl att anslå ytterligare pengar till bidrag till sjöfarten. Den av regeringen föreslagna minskningen av anslaget A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar för att delvis finansiera ökningen av anslaget för bidrag till sjöfarten finner motionärerna helt oacceptabel. Däremot godtar motionärerna att anslaget A 1 Vägverket:Administration minskas med 40 miljoner kronor för finansiering av återstående del av anslagsökningen under anlaget B 4 Bidrag till sjöfarten. Motionärerna åskådliggör sitt yrkande med följande tabell.
---------------------------------------------------- | Miljoner kronor | Förändringar| | |jämfört| | |med | ---------------------------------------------------- ---------------------------------------------------- | Gällande budget | Regeringens| | |förslag| ---------------------------------------------------- | |16 | | | Utbildning| | | och| | | universitets-| | |forskning| | |C 3 | | | Centrala| | | studiestöds-| | | | | | nämnden,| | | ramanslag| | | | | |22 | | | Kommunikationer| | |A 2 | | | Väghållning| | | och| | | statsbidrag| | |A 4 | | | Investeringar| | | samt| | | drift| | | och| | | | | | underhåll| | | av| | | statliga| | | järn-| | | | | | vägar,ramanslag| | |B 4 | | | Bidrag| | | till| | | sjöfarten| ---------------------------------------------------- | | | | | | | +120 | | | |+60 | | | | | | | | 0 | | | -0,9 | | | |-21,3 | | | | | 0 |+71,3 | | | | | | | | | | | |-110 | ---------------------------------------------------- | | | | |Förändring| ---------------------------------------------------- | | | | | | | | 0 | ---------------------------------------------------- ----------------------------------------------------
1.3 Trafikutskottets ställningstagande Med anledning av yrkandet i m-motionen om det statliga stödet till sjöfartsnäringen vill utskottet erinra om att riksdagen i december 1996 antog ett nytt näringspolitiskt mål för sjöfartspolitiken som innebär att staten skall tillförsäkra den svenska handelsflottan rimliga konkurrensvillkor och härigenom tillvarata sjöfartens möjligheter att såsom en konkurrenskraftig exportnäring stärka betalningsbalansen (prop. 1996/97:1, utg.omr. 22, bet. 1996/97: TU1, rskr. 1996/97:115). I den proposition som utskottet nu behandlar erinrar regeringen om att den i budgetpropositionen för år 1998 redovisade sina bedömningar av konkurrenssituationen för den svenska sjöfartsnäringen. Regeringen utvecklade sin syn i en särskild skrivelse till Sveriges Redareförening den 6 november 1997. I skrivelsen angavs att inriktningen skulle vara att snabbt pröva förutsättningarna för att kunna reducera bemanningskostnaderna. Regeringen har nu - framhålls det i den proposition som utskottet nu behandlar - prövat dessa frågor och gör bedömningen att det finns behov av ett visst ytterligare beredningsarbete, bl.a. mot bakgrund av det nya pensionssystemet. En interdepartemental arbetsgrupp kommer därför att tillsättas. Regeringen säger sig ha för avsikt att återkomma i budgetpropositionen för år 1999 med konkreta förslag till lösningar i dessa frågor i enlighet med den inriktning som angavs i regeringens skrivelse. I avvaktan härpå kommer regeringen från den 1 juli 1998 att tillfälligt öka bidraget till kostnader för socialavgifter från 29 000 till 45 000 kr per kalenderår och årsarbetskraft. Utskottet vidhåller sin uppfattning att staten bör tillförsäkra den svenska handelsflottan rimliga konkurrensvillkor på det internationella planet. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att anslaget B 4 Bidrag till sjöfarten tillfälligt ökar genom höjda bidrag till kostnader för socialavgifter. Som framgår av vad utskottet anfört avser regeringen att återkomma till riksdagen till hösten med förslag som syftar till att bemanningskostnaderna skall kunna minskas på annat sätt än genom höjda bidrag i syfte att stärka den internationella konkurrenskraften. Därmed torde syftet med yrkande 1 i motion Fi45 (m) i väsentlig mån komma att tillgodoses. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet torde sålunda inte vara erforderlig. Trafikutskottet avstyrker därför för sin del motion Fi45 (m) yrkande 1. Utskottets ståndpunkt till förmån för regeringens förslag om en ökning av anslaget Bidrag till sjöfarten är inte förenligt med ställningstagandet i mp- motionen mot en sådan ökning. Utskottet delar inte heller den i mp-motionen uttalade uppfattningen att 60 miljoner kronor, som omfattas av den av regeringen föreslagna ramen för utgiftsområde 22, skall överföras till ett annat utgiftsområde. Av det sagda följer att trafikutskottet för sin del avstyrker motion Fi46 (mp) yrkande 17. Trafikutskottet tillstyrker däremot för sin del regeringens förslag enligt propositionens punkt 49 i den del som gäller utgiftsområde 22 Kommunikationer.
2 Väginvest
2.1 Regeringens förslag Regeringen föreslår att Vägverkets Investeringsaktiebolag, AB Väginvest, förändras i syfte att uppnå administrativa samordningsvinster. Den upplåning till väginvesteringar som i dag sker för Vägverkets räkning i Stockholm och Göteborg genom särskilda dotterbolag bör fortsättningsvis ske direkt av Väginvest. Vidare föreslås att statens aktieinnehav i SweRoad AB överförs från Väginvest till Vägverket. Regeringen anger att Väginvest bör äga och förvalta den statliga andelen av aktierna i projektbolaget Botniabanan AB. Därmed kan enligt propositionen Väginvests verksamhet renodlas till att omfatta skilda former av projektfinansiering av infrastrukturanläggningar, ägande av aktier i projektbolag m.m.
2.2 Motionsförslag Enligt motion Fi45 yrkande 2 av Per Westerberg m.fl. (m) bör staten visa stor restriktivitet när det gäller att låta statliga verk ha dotterbolag. En sammanblandning av ekonomi och funktioner mellan bolag och myndigheter blir nämligen ofta följden. För bolagsverksamhet gäller heller inte offentlighetsprincipen vilket är olyckligt ur demokratisynpunkt. Vidare erinras om att de historiska erfarenheterna av statlig bolagsverksamhet inte är helt positiva. Motionärerna anser att förslaget om att överföra förvaltningen av SweRoad direkt till Vägverket bör anstå tills dess utredningen om statlig tjänsteexport har slutbehandlats. Vidare anges att det är olyckligt att Väginvest ombildas till ett statligt förvaltningsbolag som bl.a. skall äga Botniabanan AB. Enligt motionen bör statens infrastruktur på trafikområdet ägas direkt av statsverket och inte via statliga finansbolag. Vidare framhålls att regeringens förslag innebär att Väginvest kan teckna förbindelser och ingå avtal som påverkar statsbudgeten vilket inte förutsatts i budgetlagen. Mot denna bakgrund avstyrks regeringens förslag.
2.3 Trafikutskottets ställningstagande Trafikutskottet anser att det är angeläget att statens verksamhet sköts effektivt och rationellt så att administrativa kostnader kan begränsas. Utskottet ser därför positivt på att ansvaret för statens upplåning av olika väginvesteringar samlas i ett enda företag, nämligen Väginvest. Trafikutskottet konstaterar vidare att SweRoad, som bedriver konsultverksamhet, försäljning och export av produkter och tjänster inom väghållningsområdet i ett stort antal länder, har helt annorlunda uppgifter än Väginvests övriga verksamhet. SweRoad har därför inte haft några väsentliga fördelar av att vara ett dotterbolag till Väginvest. Trafikutskottet delar regeringens uppfattning att SweRoad bör återgå till att förvaltas direkt av Vägverket. För att uppnå samordningsvinster inom trafikområdet är det vidare enligt trafikutskottets mening lämpligt att ändamålet för Väginvests verksamhet utvidgas till att gälla även banhållningsområdet. Därmed kan statens aktier i Botniabanan AB förvaltas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Finansutskottet bör därför enligt trafikutskottets mening tillstyrka regeringens förslag (punkt 35) att Väginvests verksamhet skall omfatta skilda former av projektfinansiering av infrastrukturanläggningar, ägande och förvaltning av aktier, andelar och andra rättigheter i bolag samt att Vägverkets verksamhet skall bedrivas inom vägsektorn och banhållningsområdet. Av det anförda följer att motion Fi45 (m) yrkande 2 bör avslås.
3 Botniabanan
3.1 Regeringens förslag Regeringen har i proposition 1997/98:62 Regional tillväxt - för arbete och välfärd angett att kostnaderna för finansiering, planering, projektering, upphandling och byggande av Botniabanan, exklusive resecentra, som beräknas uppgå till högst 8 200 miljoner kronor, bör finansieras med lån. Enligt propositionen bör staten och berörda kommuner bilda ett aktiebolag, Botniabanan AB, med ansvar att finansiera, projektera, upphandla, bygga och hyra ut Botniabanan. I enlighet med dessa riktlinjer föreslås i 1998 års ekonomiska vårproposition att regeringen bemyndigas att för den första utbyggnadsetappen mellan Örnsköldsvik och Husum, samt för det fortsatta planeringsarbetet ställa ut kapitaltäckningsgarantier till skydd för Botniabanan AB:s eget kapital och att garantera bolagets förpliktelser gentemot långivare, rättighetsinnehavare och fordringsägare, inom en ram som exklusive mervärdesskatt uppgår till 1 495 miljoner kronor i prisnivå 1 januari 1997, varav 195 miljoner kronor avser finansiella kostnader. För att möjliggöra att Botniabanan AB utan dröjsmål skall kunna starta och bygga upp sin verksamhet, föreslås att Banverket får använda anslaget A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar för lån till Botniabanan AB:s verksamhet inom en ram på 50 miljoner kronor. Botniabanan AB skall återbetala medlen till Banverket senast den 1 juli 1999. Av propositionen framgår vidare att regeringen avser att fortlöpande återkomma till riksdagen i budgetpropositionen i syfte att följa upp utbyggnaden av Botniabanan.
3.2 Motionsförslag Regeringens förslag till finansiering av Botniabanan avstyrks i motionerna Fi30 och Fi45 (båda m). I motion Fi45 yrkande 3 av Per Westerberg m.fl. (m) framhålls att investeringar som finansieras på ett tvivelaktigt sätt och i strid med budgetlagen inte bör accepteras. Enligt motionen finns det dessutom starka skäl för att en genomgripande genomgång görs av projektet i syfte att uppnå besparingar och effektiviseringar. Motionärerna anser därför att mycket talar för en senareläggning av Botniabanan. I motion Fi30 av Lars Tobisson m.fl. (m) erinras om att riksdagen nyligen har lagt fast regler för hur budgeten skall utformas med syfte att skapa en stram och effektiv beslutsprocess där kostnaderna och effekterna för olika budgetåtaganden redovisas på ett tydligt sätt. Med regeringens finansieringsförslag för Botniabanan omöjliggörs sådana bedömningar. Regeringens förslag strider även mot syftet med budgetlagens bestämmelser om finansiering av infrastrukturinvesteringar. Enligt motionärerna kringgås även riksdagens beslut om utgiftstak genom att lånefinansieringen innebär att utgiftstaket inte längre återspeglar statens ekonomiska åtaganden. Projektet bör i stället enligt motionärernas mening finansieras över anslag i samband med att kostnaden uppstår. Därigenom framgår tydligt belastningen på statsbudgeten och effekterna på den statliga upplåningen.
3.3 Trafikutskottets ställningstagande Trafikutskottet anser att väl fungerande järnvägskommunikationer i Norrland är en viktig förutsättning för att näringslivet i norra Sverige skall kunna vara konkurrenskraftigt bl.a. på den internationella marknaden. Genom utbyggnaden av Botniabanan längs Norrlands relativt sett tätt befolkade kust ökar möjligheterna till en effektiv trafikförsörjning mellan orterna längs mellersta Norrlandskusten. Enligt utskottets mening är det också ett nationellt intresse att säkerställa en viktig länk i det nationella järnvägsnätet till övre Norrland. Trafikutskottet anser därför att Botniabanan har stor betydelse för Norrlands framtid och är ett viktigt trafikpolitiskt projekt som bör genomföras. Beträffande den valda finansieringslösningen vill utskottet hänvisa till att finansutskottet nyligen i sitt yttrande med anledning av proposition 1997/98: 62 Regional tillväxt - för arbete och välfärd (yttr. 1997/98:FiU4y) har behandlat Botniabanan och tillstyrkt att regeringen bemyndigas att låta Riksgäldskontoret ställa ut kapitaltäckningsgarantier till skydd för Botniabanans eget kapital och garantera bolagets förpliktelser gentemot långivare, rättighetsinnehavare och fordringsägare inom en ram på 1 495 miljoner kronor, varav 195 miljoner kronor avser finansiella kostnader. Trafikutskottet anser att den valda finansieringslösningen för Botniabanan innebär att byggtiden kan minimeras och projektet färdigställas i ett sammanhang vilket har stor betydelse för järnvägstrafiken. Det innebär också att kostnaderna för att genomföra detta samhällsekonomiskt angelägna projekt kan nedbringas. Genom finansieringslösningen uppnås vidare ett lokalt och regionalt ansvarstagande i enlighet med tidigare riksdagsbeslut om ett genomförande av Botniabanan. Trafikutskottet har mot denna bakgrund ingen erinran mot att regeringen bemyndigas att för den första utbyggnadsetappen mellan Örnsköldsvik och Husum samt för det fortsatta planeringsarbetet ställa ut kapitaltäckningsgarantier till skydd för Botniabanan AB:s egna kapital och garantera bolagets förpliktelser gentemot långivare, rättighetsinnehavare och fordringsägare, inom en ram som exklusive mervärdesskatt uppgår till 1 495 miljoner kronor i prisnivå 1 januari 1997, varav 195 miljoner kronor avser finansiella kostnader. Enligt trafikutskottet är det vidare angeläget att Botniabanan AB utan dröjsmål kan inleda sin verksamhet. Trafikutskottet har därför ingen erinran mot regeringens förslag att Banverket får använda anslaget A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar för ett tillfälligt lån till Botniabanan AB:s verksamhet inom en ram på 50 miljoner kronor. Trafikutskottet har sålunda inget att invända mot regeringens förslag (punkterna 36 och 37) och föreslår att finansutskottet tillstyrker dem. Av det anförda följer att motionerna Fi30 och Fi45 (båda m) bör avslås i nu behandlad del.
4 Vissa frågor angående Mälarbanan
4.1. Regeringens förslag År 1991 ingick Banverket, Delegationen för infrastrukturinvesteringar och Mälarbanans Intressenter AB (MIAB) en överenskommelse om utbyggnad av Mälarbanan mellan Kungsängen och Örebro. Överenskommelsen innebar att MIAB delfinansierar den totala anläggningskostnaden för Mälarbanan med 530 miljoner kronor och bygger tre delsträckor. Inom Banverkets ansvar ingick att finansiera och bygga övriga delsträckor samt sträckan Kallhäll-Kungsängen som definitionsmässigt inte ingår i Mälarbanan, men som nämns i överenskommelsen som en trafikeringsförutsättning. Sträckan Kallhäll-Kungsängen skulle enligt planerna vara klar i juli 1997, men beräknas inte stå klar förrän under år 2001. Med anledning av förseningen har MIAB påkallat omförhandling av de ekonomiska villkoren i överenskommelsen. Efter överläggningar mellan Kommunikationsdepartementet och bolaget har en överenskommelse nåtts som innebär bl.a. att staten åtar sig att genomföra vissa investeringsobjekt på Mälar- och Svealandsbanorna inom ramen för stomnätsplanen, samt att staten åtar sig att ersätta MIAB med 34,5 miljoner kronor vilket avser ersättning för vissa garantikostnader som företaget erlagt. Regeringen föreslår att anslaget A4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar får användas för att ersätta MIAB med 34 500 000 kr för vissa kostnader som bolaget haft för dessa garantiåtaganden gentemot staten.
4.2 Trafikutskottets ställningstagande Trafikutskottet har inget att invända mot regeringens förslag (punkt 38) att anslaget A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar får användas för att ersätta MIAB med 34 500 000 kronor för vissa kostnader som bolaget haft för garantiåtaganden gentemot staten.
5 Göteborgsöverenskommelsen
5. 1 Regeringens överväganden och förslag Regeringen framhåller att genomförande av en ny trafiklösning i Göteborgsregionen är av stor betydelse med avseende på såväl sysselsättning som trafiksäkerhet. Regeringen erinrar också om sin bedömning i 1997 års ekonomiska vårproposition att fullföljandet av en hållbar trafiklösning är en angelägenhet för hela landet. I december 1997 godkände riksdagen ett förslag av regeringen till förändringar i trafiklösningarna i Göteborgsregionen (prop. 1996/97:160, bet. 1997/98:TU1, rskr. 1997/98:104). Genom detta riksdagsbeslut bifölls också ett förslag av regeringen i budgetpropositionen om bemyndigande för regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna statlig borgen om ytterligare 100 miljoner kronor för fortsatt planerings- och förberedelsearbete för den nya trafiklösningen i Göteborg. Regeringen erinrar om att i den ursprungliga trafiköverenskommelsen för Göteborgsregionen förutsattes finansiering ske med vägtullar. I Göteborg finns emellertid för närvarande inte förutsättningar för att införa någon form av särskild avgift för biltrafiken. I denna situation har en ny finansieringslösning krävts för att inom befintliga utgiftsområdesramar kunna klara finansiering av Göteborgsöverenskommelsen, utan att projekt, som är angelägna för andra regioner, skjuts på framtiden. Mot den angivna bakgrunden, och i syfte att åstadkomma en hållbar lösning för såväl påbörjade som vissa återstående projekt i Göteborgsregionen, har överläggningar förts mellan företrädare för staten och för regionen, vilket resulterat i en ny överenskommelse den 23 mars 1998. Den nya överenskommelsen, som ersätter tidigare överenskommelse, innebär en samfinansiering av vissa angivna projekt samt att staten tar planerings- och genomförandeansvaret för vissa projekt på det nationella vägnätet. De statsbidrag som skulle gå till kollektivtrafikprojekt enligt den ursprungliga överenskommelsen skall utbetalas enligt de principer och villkor som tidigare överenskommits. Den nya överenskommelsen innebär också att staten ersätter berörda kommuner för del av nedlagda kostnader, dock sammanlagt högst 200 miljoner kronor. Den överenskomna finansieringen innebär, framhåller regeringen, att staten ansvarar för 75 % och regionen eller enskilda kommuner för 25 % av kostnaderna för projekten i ett samfinansierat investeringsprogram. Totalkostnaden för programmet uppskattas till 4 200 miljoner kronor i prisnivå januari 1998. Programmets översiktliga innehåll framgår av följande tablå:
---------------------------------------------------- |Upprustning av Göta älvbron | 100| | |Mkr | ---------------------------------------------------- |Göteborg miljö/kollektivtrafik | 190| | |Mkr | ---------------------------------------------------- |Nya spårvagnar | 720| | |Mkr | ---------------------------------------------------- |Göteborgsregionen/tåg och stationer | 210| | |Mkr | ---------------------------------------------------- |Göteborgsregionen/miljö, kollektivtrafik | 220| | |Mkr | ---------------------------------------------------- |Trafiksäkerhet och miljö på kommunala | 420| |vägar |Mkr | ---------------------------------------------------- |Götaleden |2 160| | |Mkr | ---------------------------------------------------- |Mölndal miljö E6 | 120| | |Mkr | ---------------------------------------------------- |Informationssystem | 60| | |Mkr | ---------------------------------------------------- |Summa |4 200| | |Mkr | ----------------------------------------------------
För att inom befintlig ram för utgiftsområdet kunna fullfölja statens åtaganden enligt överenskommelsen måste, framhåller regeringen, utgifterna fördelas över en längre tidsperiod och finansieringen ske med lån under byggnadstiden. Därefter avses lånen återbetalas med medel från statsbudgeten fr.o.m. år 2004 under en period som är avsevärt kortare än avskrivningstiden. Regeringen framhåller att det angivna förfarandet innebär avsteg från grundprincipen i 22 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten att infrastrukturinvesteringar skall finansieras med anslag och ej lånefinansieras. Enligt lagens 23 § kan riksdagen dock i vissa fall besluta att finansiering sker på annat sätt än som anges i 22 §. Regeringen säger sig ha för avsikt att i budgetpropositionen för år 1999 redovisa, beträffande anslagen A 2 Väghållning och statsbidrag samt A 4 Investeringar i samt drift och underhåll av statliga järnvägar, inom utgiftsområde 22, i vilken utsträckning som framtida anslagsutrymme intecknas av redan fattade beslut. Inför byggstart av ett projekt skall parterna komma överens, framhåller regeringen om en finansieringsplan för respektive projekt. Den statliga andelen av investeringsprogrammet finansieras med nya lån, när så blir nödvändigt. Redan givna bemyndiganden för lånegarantier för Götaleden, Åbromotet, E 6 genom Göteborg samt förberedelsearbeten på totalt 2 600 miljoner kronor bör begränsas till 2 200 miljoner kronor på grund av den kommunala andelen i projektet Götaleden. För att täcka den statliga andelen i återstoden av investeringsprogrammet bör riksdagen bemyndiga regeringen att låta Riksgäldskontoret garantera lån på ytterligare 1 500 miljoner kronor. Regeringen erinrar avslutningsvis om att den i 1997 års ekonomiska vårproposition redovisat utgiftstak för åren 1999 och 2000. För utgiftsområde 22 Kommunikationer, har särskilda medel för ett nationellt investeringsprogram om 1 650 miljoner kronor aviserats för åren 1999 och 2000. Av dessa medel är 500 miljoner kronor avsatta för Göteborg, för vart och ett av de båda åren. Dessa medel bör enligt regeringen användas för att finansiera återbetalningen av nya lån och projekt enligt programmet. Återstoden av de statliga åtagandena finansieras med de statligt garanterade lånen på sammanlagt 3 700 miljoner kronor, vilka skall börja avbetalas med medel som skall inrymmas i statsbudgeten fr.o.m. år 2004. I propositionen föreslås - att riksdagen godkänner vad regeringen anför om statens ekonomiska förpliktelser enligt den nya Göteborgsöverenskommelsen och om finansiering av dessa (punkt 39 i förslaget till riksdagsbeslut), - att riksdagen bemyndigar regeringen att dels låta Riksgäldskontoret inom ramen för Göteborgsöverenskommelsen begränsa tidigare givna garantibemyndiganden till 2 200 000 000 kr beräknat i 1998 års prisnivå, dels låta Riksgäldskontoret inom ramen för Göteborgsöverenskommelsen teckna statlig borgen för ytterligare 1 500 000 000 kr för lånefinansiering av den statliga andelen (punkt 40 i förslaget till riksdagsbeslut).
5.2 Motionsförslag I motion Fi45 framhåller Per Westerberg m.fl. (m) att en vidare genomlysning av trafikfrågorna i Göteborg är nödvändig för att uppnå en helhetslösning baserad på en bred politisk och regional förankring. Motionärerna betonar att Moderata samlingspartiet har varit, och är, berett att medverka till breda politiska diskussioner för att nå en långsiktig lösning på stortstädernas trafikförsörjning. Inom storstadsregionerna finns en betryggande majoritet för en långsiktig lösning den dag Socialdemokraterna kan enas om en ståndpunkt.
5.3 Trafikutskottets ställningstagande Trafikutskottet delar regeringens uppfattning att genomförande av en ny trafiklösning i Göteborgsregionen är av stor betydelse med avseende på såväl sysselsättning som trafiksäkerhet. Trafikutskottet anser också att fullföljandet av en hållbar trafiklösning för Göteborg är en angelägenhet för hela landet. Vad regeringen anfört om statens ekonomiska förpliktelser enligt den nya Göteborgsöverenskommelsen och om finansiering av dessa föranleder ingen erinran från trafikutskottets sida. Trafikutskottet tillstyrker därför för sin del regeringens förslag i den delen (punkt 39). Det sagda gäller också regeringens förslag om bemyndigande för regeringen att låta Riksgäldskontoret inom ramen för Göteborgsöverenskommelsen dels begränsa tidigare angivna garantibemyndiganden till 2 200 000 000 kr beräknat i 1998 års prisnivå, dels teckna statlig borgen för ytterligare 1 500 000 000 kr för lånefinansiering av den statliga andelen av förpliktelserna (punkt 40). I m-motionen framhålls Moderata samlingspartiets beredvillighet att medverka till breda politiska diskussioner i syfte att nå långsiktiga lösningar på storstädernas trafikproblem. Även utskottet finner det angeläget att dessa problem får en lösning och noterar uppgiften i propositionen att den nya Göteborgsöverenskommelsen tillkommit efter överläggningar mellan företrädare för staten och för regionen. Något riksdagens uttalande med anledning av yrkande 4 i motion Fi45 (m) synes inte erforderligt, varför trafikutskottet för sin del avstyrker detta yrkande.
6 Statens haverikommission
6.1 Regeringens förslag I regleringsbrev den 18 december 1997 beslutade regeringen att förvaltningskostnaderna för Statens haverikommission för budgetåret 1998 skall få uppgå till högst 8 miljoner kronor. Senare har det visat sig att lönekostnaderna kommer att överstiga nämnda belopp med ca 500 000 kr. Vidare redovisas att vissa kostnader, bl.a. med anknytning till det nordiska samarbetet på Haverikommissionens område, inte har inräknats. Dessa kostnader har beräknats till 200 000 kr. Med hänvisning till det anförda föreslår regeringen att Statens haverikommissions förvaltningskostnader får uppgå till högst 8 700 000 kr. Den föreslagna ökningen av förvaltningskostnaderna bör fördelas på myndigheter i enlighet med vad som anges i Haverikommissionens regleringsbrev för år 1998. Förslaget har inga anslagskonsekvenser.
6.2 Trafikutskottets ställningstagande Trafikutskottet har för sin del ingen erinran mot regeringens förslag och föreslår därför att riksdagen bifaller detta (punkt 41).
7 Kostnadstäckning för utgifter till följd av lagen om åtgärder mot förorening från fartyg
7.1 Regeringens förslag I propositionen redovisas att regeringen kan besluta att kostnader betalas som uppkommit till följd av förelägganden eller förbud som Sjöfartsverket föreskriver med stöd av lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg. I samband med grundstötningen av en f.d. trålare hösten 1994 har kostnader på drygt 6 miljoner kronor uppkommit. Regeringen föreslår att dessa kostnader bärs av Sjöfartsverket. Förslaget har inga anslagskonsekvenser.
7.2 Trafikutskottets ställningstagande Trafikutskottet anser att riksdagen bör bifalla regeringens förslag (punkt 42).
8 Luftfartsverkets finansiella befogenheter
8.1 Regeringens förslag Regeringen redovisar att Luftfartsverkets finansiella befogenheter under senare år har utökats väsentligt. Av propositionen framgår vidare att Luftfartsverket i skrivelse till regeringen den 11 februari 1998 har hemställt om vissa förändringar och preciseringar av verkets finansiella befogenheter. I huvudsaklig överensstämmelse med verkets hemställan föreslår regeringen att Luftfartsverkets finansiella befogenheter utökas enligt följande. Verkets kassamässiga överskott får för närvarande på vissa villkor placeras i bank, i statsgaranterade skuldebrev samt på räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Regeringen föreslår att kassamässiga överskott också skall få placeras hos motpart med kreditvärdighet motsvarande kategori K1 enligt Nordisk Rating AB. Vidare bör verket bemyndigas att genomföra s.k. lease-holdaffärer i syfte att åstadkomma en förbättrad finansiering av investeringar i fast egendom som terminaler och bansystem. En lease-holdaffär innebär att verket överlåter nyttjanderätten till en investerare i utlandet. Luftfartsverket leasar därefter tillbaka nyttjanderätten till en lägre kostnad och får därmed en intäkt som grundas på en lägre skattekostnad för investeraren. Luftfartsverket behåller hela tiden äganderätten till anläggningen. Enligt regeringens förslag skall bemyndigandet begränsas till att avse investeringar i nya fasta anläggningar. I enlighet med gällande bemyndigande (prop. 1997/98:1, utg.omr. 22, bet. 1997/98:TU1, rskr. 1997/98:104) har Luftfartsverket rätt att under år 1988 ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret inom en total ram på 3,5 miljarder kronor. Mot bakgrund av att verket numera redovisar finansiell leasing i balansräkningen föreslår regeringen att ramen utökas till totalt 5,5 miljarder kronor. Av propositionen framgår att merparten av ökningen avser Luftfartsverkets finansiella leasingåtagande vad gäller Sky City-anläggningen på Arlanda.
8.2 Motionsförslag I motion Fi56 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag om utökning av Luftfartsverkets totala låneram. Motionärerna hänvisar till att det finns starka miljöskäl att inte främja en utökad flygtrafik.
8.3 Trafikutskottets ställningstagande Trafikutskottet gör samma bedömning som regeringen och anser därför att riksdagen bör bifalla regeringens förslag (punkt 43). Ställningstagandet innebär att motion Fi56 (mp) yrkande 14 avstyrks.
9 SJ:s borgensram
9.1 Regeringens förslag Riksdagen har med anledning av budgetpropositionen för år 1998 fastställt SJ:s låneram till 9,2 miljarder kronor och borgensramen till 400 miljoner kronor för år 1998. Enligt regeringen har den angivna borgensramen visat sig vara för liten och gett upphov till icke önskvärda finansieringslösningar. Det gäller anskaffning av en järnvägsfärja som enligt propositionen bör finansieras genom ett borgensåtagande på cirka 800 miljoner kronor. För Statsverkets räkning kan det dessutom finnas andra tillfällen där det kan vara fördelaktigt att låta SJ teckna borgensförbindelse för att få ned kapitalkostnaden vid t.ex. leasingaffärer. Regeringen anser därför att det bör finns handlingsutrymme i SJ:s borgensram för situationer där det kan vara ekonomiskt bättre att SJ ställer ut borgensförbindelser än använder bankgarantier för att garantera vissa åtaganden. Regeringen föreslår därför att SJ:s borgensram höjs till totalt 1 900 miljoner kronor för år 1998.
9.2 Motionsförslag I motion Fi45 yrkande 5 av Per Westerberg m.fl. (m) framhålls att borgensramen inte behöver utökas om SJ bolagiseras. Vidare anges att det är olämpligt att staten genom SJ lämnar borgensåtaganden för sina dotterbolag med hänsyn till de avskräckande erfarenheter som finns av vidsträckta borgensförbindelser. Motionärerna förordar därför att SJ omedelbart bolagiseras och därefter börsintroduceras eller på annat sätt privatiseras. Målet bör vara att skapa en expansiv, internationell, konkurrenskraftig och lönsam järnvägssektor. Inför en bolagisering bör en översyn ske av SJ:s finansiering och långsiktiga kapitalbehov. Tills dess bolagiseringen genomförts kan dock ett tidsbegränsat borgensåtagande accepteras.
9.3 Trafikutskottets ställningstagande Trafikutskottet anser det viktigt att SJ ges lämpliga beslutsbefogenheter för att möjliggöra en angelägen utveckling av järnvägstrafiken. Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag att ramen för SJ:s borgensåtagande, med ändring av riksdagens beslut med anledning av 1998 års budgetproposition (prop. 1997/98:1, utg. omr. 22, bet. 1997/98:TU1, rskr. 1997/98:104), anges till 1 900 miljoner kronor för år 1998 (punkt 44). Med hänvisning till det anförda föreslår trafikutskottet att finansutskottet avstyrker motion Fi45 (m) yrkande 5.
Stockholm den 12 maj 1998
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Per Westerberg (m), Håkan Strömberg (s), Jarl Lander (s), Per Erik Granström (s), Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder (s), Sivert Carlsson (c), Hans Stenberg (s), Birgitta Wi-strand (m), Monica Green (s), Karl-Erik Persson (v), Lena Sandlin (s), Lars Björkman (m), Elisa Abascal Reyes (mp), Christina Axelsson (s) och Torsten Gavelin (fp).
Avvikande meningar
1. Anslagsfrågor Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Lars Björkman (alla m) anser att trafikutskottets ställningstagande i avsnitt 1 bort ha följande lydelse: Som framhålls i motion Fi45 (m) är den del av den svenska handelsflottan som är registrerad under svensk flagg sedan år 1989 beroende av statligt stöd. Detta har motiverats med den hårda internationella konkurrensen och sjöfarts- nationernas subventioner till handelssjöfarten. Svensk rederinäring är som all annan svensk näringsverksamhet utsatt för ett hårt konkurrenstryck. Specifika industristöd skapar emellertid ineffektiva organisationer och snedvrider marknaden. Betydande spridningsrisker finns till andra näringar, såsom när vi står inför hotet om utflaggning av fordonsflottor inom åkeribranschen eller hela kylskåpsfabriker, elektronikfabriker m.m. Enligt trafikutskottets mening är det största problemet för svensk rederinäring inte hård internationell konkurrens i sig, utan snarare svensk arbetsrätt och avsaknaden av ett internationellt register av dansk eller norsk modell. Svenska fackliga organisationer har hävdat förhandlingsrätt och svenska avtal även för utländsk verksamhet som helt eller delvis ägs av svenska intressen. Detta leder till att svenskt fack kan sätta utländska fartyg i svensk hamn i blockad. En reformering av arbetsrätten måste ske som leder till att svensk rederinäring kan bemanna sina fartyg på ett sätt som gör näringen konkurrenskraftig utan behov av statligt stöd i likhet med andra näringsgrenar. Med det sagda avstyrker trafikutskottet för sin del regeringens förslag om en ökning av anslaget B 4 Bidrag till sjöfarten i den del förslaget avser ett utökat bidrag för sociala avgifter.Trafikutskottet tillstyrker för sin del motion Fi45 (m) yrkande 2.
2. Anslagsfrågor Elisa Abascal Reyes (mp) anser att trafikutskottets ställningstagande i avsnitt 1 bort ha följande lydelse: Trafikutskottet ansluter sig för sin del till den i motion Fi56 (mp) hävdade uppfattningen att utgiftsområde 22 bör minskas med 60 miljoner kronor, som tillförs utgiftsområde 16, anslaget C 3 Centrala studiestödsnämnden. Beträffande utgiftsområde 22 Kommunikationer godtar utskottet regeringens förslag att minska anslaget A 1 Vägverket:Administration med 63 miljoner kronor. Den av regeringen föreslagna ökningen av anslaget A 2 Väghåll-ning och statsbidrag bör dock inte genomföras. Tvärtom bör anslaget minskas kommande år. Vad gäller regeringens förslag att öka anslaget B 4 Bidrag till sjöfarten med 110 miljoner kronor anser trafikutskottet att det nu inte finns tillräckliga skäl att anslå ytterligare pengar till bidrag till sjöfarten. Den av regeringen föreslagna minskningen av anslaget A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar för att delvis finansiera ökningen av anslaget för bidrag till sjöfarten finner trafikutskottet helt oacceptabel. Däremot godtar utskottet att anslaget A 1 Vägverket:Administration minskas med 40 miljoner kronor. Trafikutskottet tillstyrker för sin del motion Fi46 (mp) yrkande 17 och anser att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 bör godkänna ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisa ändrade anslag i enlighet med specifikation i följande tabell.
---------------------------------------------------------- | Miljoner|Förändringar|| | Gällande| Regeringens| | kronor|jämfört|| |budget |förslag | | |med | | | | | ---------------------------------------------------------- | |16 | | | | | | | Utbildning|| | |Förändring| | | och| | | | | | | universitets-|+120|+60| | | | |forskning| | | | | | |C 3 | | | | | | | Centrala|| | | | | | studiestöds-|| | | | | | | 0 | -21,3 | | | | | nämnden,|| | | | | | ramanslag|-0,9|+71,3 | | | | | | | | | | | |22 | | | | | | | Kommunikationer|| | | | | |A 2 | 0 | -110 | | | | | Väghållning|| | | | | | och| | | | | | | statsbidrag|| | | | | |A 4 | | | | | | | Investeringar|| | | | | | samt| | | | | | | drift| | | | | | | och| | | | | | | | | | | | | | underhåll|| | | | | | av| | | | | | | statliga|| | | | | | järn-| | | | | | | | | | | | | | vägar,ramanslag|| | | | | |B 4 | | | | | | | Bidrag| | | | | | | till| | | | | | | sjöfarten|| | | | ---------------------------------------------------------- | | | | | | | |0 | ----------------------------------------------------------
3. Väginvest Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Lars Björkman (alla m) anser att trafikutskottets ställningstagande i avsnitt 2 bort ha följande lydelse: Trafikutskottet anser att staten bör visa stor restriktivitet när det gäller att låta statliga myndigheter och affärsverk ha dotterbolag. En sammanblandning av ekonomi och funktioner mellan bolag och myndigheter blir nämligen ofta följden. För bolagsverksamhet gäller heller inte offentlighetsprincipen, vilket är olyckligt ur demokratisynpunkt. Enligt trafikutskottets mening bör frågan om att överföra förvaltningen av Sweroad till Vägverket anstå till dess resultatet av den speciella utredningen om statlig tjänsteexport föreligger. Trafikutskottet anser det vidare olyckligt att Väginvest ombildas till ett statligt förvaltningsbolag som bland annat skall äga Botniabanan AB. Enligt utskottets mening bör statens infrastruktur på trafikområdet ägas direkt av Statsverket och inte via statliga finansbolag. Trafikutskottet anser mot denna bakgrund att finansutskottet bör tillstyrka motion Fi45 (m) yrkande 2 medan regeringens förslag om Väginvest bör avstyrkas (punkt 35).
4. Botniabanan Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Lars Björkman (alla m) anser att trafikutskottets ställningstagande i avsnitt 3 bort ha följande lydelse: Trafikutskottet delar den bedömning som redovisas i den avvikande meningen i finansutskottets yttrande om Botniabanan med anledning av proposition 1998/98:62 Regional tillväxt - för arbete och välfärd (yttr. 1997/98: FiU4y). Trafikutskottet anser således att anslagsfinansiering av infrastrukturella investeringar ger riksdagen bättre överblick och större inflytande än lånefinansiering. Detta är särskilt viktigt i fråga om stora infrastrukturella investeringar som inte ger monetär avkastning. Trafikutskottet anser vidare att en lånefinansiering som sker via ett statligt bolag väsentligt inskränker riksdagens möjligheter att utöva sin finansmakt och strider mot de intentioner som kommer till uttryck i budgetlagen. Trafikutskottet avstyrker därför den valda finansieringslösningen. Regeringen bör i sitt budgetarbete inför hösten beakta detta och lägga förslag härom i förslaget till statsbudget för år 1999. Trafikutskottets ställningstagande innebär att motionerna Fi30 och Fi45 yrkande 3 (båda m) bör bifallas av riksdagen medan regeringens förslag om Botniabanan bör avslås (punkterna 36 och 37).
5. Luftfartsverkets finansiella befogenheter Elisa Abascal Reyes (mp) anser att trafikutskottets ställningstagande i avsnitt 8 bort ha följande lydelse: Miljöpartiet de gröna anser att det finns starka miljöskäl att inte främja ökad flygtrafik. I stället bör mer miljöanpassade lösningar eftersträvas. I enlighet härmed bör riksdagen avslå regeringens förslag om att Luftfartsverkets låneram för år 1998 skall utvidgas till 5,5 miljarder kronor. Härav följer att motion Fi56 (mp) yrkande 14 bör bifallas.
6. SJ:s borgensram Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Lars Björkman (alla m) anser att trafikutskottets ställningstagande i avsnitt 9 bort ha följande lydelse: Trafikutskottet anser att målet bör vara att skapa en expansiv, internationellt konkurrenskraftig och lönsam järnvägssektor. För att uppnå detta mål bör järnvägstrafiken helt avregleras, SJ bolagiseras och SJ-koncernen börs-introduceras eller på annan sätt privatiseras. Trafikutskottet konstaterar att med en sådan framtidsinriktad och marknadsorienterad järnvägspolitik bortfaller behovet av att ha någon statlig reglering av vare sig borgensåtaganden eller låneramar. För att öka järnvägens attraktivitet och konkurrenskraft anser utskottet mot denna bakgrund att en skyndsam översyn bör göras av SJ:s finansiering och långsiktiga kapitalbehov. I avvaktan på resultatet av denna översyn och SJ:s bolagisering bör enligt trafikutskottets mening den nuvarande borgensramen på högst 400 miljoner kronor gälla, dock längst till 1998 års utgång. Trafikutskottets ställningstagande innebär att motion Fi45 (m) yrkande 5 bör bifallas av riksdagen medan regeringens förslag (punkt 44) bör avslås.
Särskilda yttranden
1. Botniabanan Torsten Gavelin (fp) anför: Folkpartiet liberalerna har samma principiella inställning i finansieringsfrågan som redovisas i den avvikande meningen i finansutskottets yttrande om Botniabanan med anledning av proposition 1997/98:62 Regional tillväxt - för arbete och välfärd (yttr. 1997/98:FiU4y). Folkpartiet anser således att anslagsfinansiering av infrastrukturella investeringar är den riktiga vägen att gå av de skäl som anges i den avvikande meningen, inte minst därför att det ger riksdagen bättre överblick och större inflytande än lånefinansiering. Detta är särskilt viktigt i fråga om stora infrastrukturella investeringar som inte ger monetär avkastning. Folkpartiet anser vidare att en lånefinansiering som sker via ett statligt bolag väsentligt inskränker riksdagens möjligheter att utöva sin finansmakt och strider mot de intentioner som kommer till uttryck i budgetlagen. För att inte fördröja byggandet av Botniabanan, som är ett viktigt trafikpolitiskt objekt av stor betydelse för Norrlands framtid, tillstyrker Folkpartiet emellertid vid detta beslutstillfälle den av regeringen föreslagna finansieringsmodellen. Folkpartiet kommer dock att i framtida regeringsställning verka för att upptagna lån återbetalas med anslagsmedel så snabbt som möjligt, att bolaget därefter avvecklas och att man växlar över till en finansiering genom anslagsmedel.
2. Göteborgsöverenskommelsen Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Lars Björkman (alla m) anför: En vidare genomlysning av trafikfrågorna i Göteborg är nödvändig för att uppnå en helhetslösning baserad på en bred politisk och regional förankring. Moderata samlingspartiet har varit, och är, berett att medverka till breda politiska diskussioner för att nå en långsiktig lösning på storstädernas trafikförsörjning. Inom storstadsregionerna finns en betryggande majoritet för en långsiktig lösning den dag Socialdemokraterna kan enas om en ståndpunkt.
3. Göteborgsöverenskommelsen Elisa Abascal Reyes (mp) anför: Jag anser att Göteborgsöverenskommelsen är det näst bästa alternativet ur miljösynpunkt. Jag har dock förståelse för att med nuvarande politiska landskap är det inte möjligt att få en majoritet för ett bättre alternativ som inte inbegriper motorledssatsningar som t.ex. Götaleden. Dock borde sådana motorvägssatsningar i storstad i princip alltid sammankopplas med ett trafikstyrande avgiftssystem. Att så nu inte är fallet är mycket olyckligt men tyvärr oundvikligt. Jordbruksutskottets yttrande
1997/98:JoU4y
Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998
Till finansutskottet Finansutskottet har den 15 april 1998 berett övriga utskott tillfälle att avge yttrande över 1998 års ekonomiska vårproposition (1997/98:150) i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 (yrkandena 10-49) jämte motioner, allt i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Jordbruksutskottet behandlar i sitt yttrande de förslag i propositionen som avser tilläggsbudget för utgiftsområdena 20 (Allmän miljö- och naturvård) och 23 (Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar). Regeringens förslag i dessa delar omfattas av yrkandena 28, 45-46 och 49 jämte bifogad tabell över ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för budgetåret 1998. Utskottet yttrar sig också över yrkande 48 angående att den s.k. kretsloppsmiljarden får användas för att bekosta Miljöteknikdelegationen (Näringsliv, utgiftsområde 24).
Motionerna 1997/98:Fi19 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 20. att riksdagen bemyndigar regeringen att budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget A 4 Investeringar och skötsel för naturvård fatta beslut om förvärv av eller intrångsersättningar i värdefulla naturområden som innebär utgifter - inklusive tidigare åtaganden - på sammanlagt högst 220 000 000 kr, 21. att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag i förhållande till regeringens förslag i enlighet med specifikation i tabell B, 22. att riksdagen - på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 - hos regeringen begär förslag till höjda anslag i enlighet med vad som ovan anförts och som framgår av tabell B. 1997/98:Fi20 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 43. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av anslagen Djurhälsovård och djurskyddsåtgärder och Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (avsnitt 15 utgiftsområde 23). 1997/98:Fi56 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen vid behov av ytterligare medel 1998 för skydd av naturskogar skall återkomma till riksdagen med förslag till finansiering (utgiftsområde 20), 17. att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i tabell 1.
Utskottet
Utgiftsområde 20 Regeringen föreslår att anslaget A 1 Statens naturvårdsverk ökas med 1 750 000 kr. Som skäl härför anförs att informationsinsatserna med anledning av bl.a. akrylamidutsläppet i Hallandsåsen har ökat kraftigt och att det därför finns behov av ytterligare medel för miljöinformation. Finansiering föreslås ske genom att anslaget A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar under utgiftsområde 22 minskas med motsvarande belopp. I motion Fi56 (mp) föreslås att ökningen av anslaget finansieras på annat sätt (yrkande 17 delvis). I likhet med regeringen anser utskottet att behovet av miljöinformation ökat med anledning av akrylamidutsläppet i Hallandsåsen. Utskottet har inget att erinra mot den föreslagna finansieringen. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag. Motion Fi56 (mp) yrkande 17 avstyrks i denna del. Anslaget A 2 Miljöövervakning m.m. föreslås i propositionen ökat med 15 000 000 kr. Regeringen anför att bilavgasundersökningar genomförs enligt ett avtal mellan AB Svensk Bilprovning och Statens naturvårdsverk. En ändring i förordningen (1993:446) om vissa förrättningsavgifter för Aktiebolaget Svensk Bilprovning innebar att avgiften för avgasgodkännande togs bort och finansiering måste ske på annat sätt. Miljöklassningar, tillsyn och kontroll finansieras genom en kontrollavgift enligt bilavgasförordningen, med stöd av 9 § bilavgaslagen (1986:1386). Medlen redovisas på inkomsttitel 2534 Kontrollavgift nyregistrerade bilar. Motsvarande belopp beräknas under anslaget A 2 Miljöövervakning m.m. Bilavgasverksamheten beräknas kosta 31 000 000 kr under år 1998. I och med att nuvarande finansiering har fallit bort behöver verksamheten tillskjutas medel till dess en översyn gjorts. I motion Fi19 (fp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjning av anslaget med 5 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit (yrkande 22 delvis). Utskottet vill i detta sammanhang tillägga att det i regeringens proposition 1997/98:56 Transportpolitik för en hållbar utveckling anförs (s. 88-89) att regeringen avser att tillkalla en särskild utredare med uppgift att se över den samlade statliga verksamheten på avgas- och bränsleområdet. Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motion Fi19 (fp) yrkande 22 i denna del. Regeringen föreslår att anslaget A 4 Investeringar och skötsel för naturvård ökas med 20 000 000 kr. Regeringen bedömer att det under år 1998 finns behov av extraordinära insatser för att skydda särskilt värdefulla naturskogsområden där avverkningar är nära förestående och där insatserna inte ryms inom ramen för av riksdagen tidigare beslutad anslagsnivå. Vidare föreslås att regeringen bemyndigas att under 1998 under samma anslag fatta beslut om förvärv eller intrångsersättningar i värdefulla naturområden som innebär utgifter på sammanlagt högst 120 000 000 kr för år 1999. Regeringen fattade den 22 januari 1998 beslut om att anmäla förslag till EG-kommissionen om ytterligare 423 nya områden i Sverige som bör väljas ut som områden av gemenskapsintresse enligt rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. Samma dag beslutade regeringen att fastställa en förteckning över 50 områden som bör beredas skydd i enlighet med Sveriges internationella åtaganden under rådets direktiv 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar, vilka också anmälts till kommissionen. Områdena skall ingå i ett nätverk av skyddade naturområden inom EU, Natura 2000. I motion Fi19 (fp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjning av anslaget A 4 Investeringar och skötsel för naturvård med 100 000 000 kr utöver regeringens förslag (yrkande 22 delvis). Vidare yrkas i samma motion att riksdagen bemyndigar regeringen att budgetåret 1998 fatta beslut om förvärv av eller intrångsersättningar i värdefulla naturområden som innebär utgifter - inklusive tidigare åtaganden - på sammanlagt högst 220 000 000 kr (yrkande 20). Enligt motion Fi56 (mp) yrkande 12 skall regeringen vid behov av ytterligare medel år 1998 för skydd av naturskogar återkomma till riksdagen med förslag till finansiering, t.ex. i höstens tilläggsbudget. Utskottet delar regeringens uppfattning att det under år 1998 finns behov av extraordinära insatser för att skydda särskilt värdefulla naturskogsområden där avverkningar är nära förestående och insatserna inte ryms inom ramen för tidigare beslutad anslagsnivå. Enligt utskottets uppfattning är det föreslagna beloppet om 20 000 000 kr väl avvägt. Beslutet att anmäla ytterligare s.k. Natura 2000-områden till EG-kommissionen innebär, som regeringen anför, att regeringen under år 1998 kan behöva ikläda staten ekonomiska förpliktelser utöver nuvarande bemyndigande. Utskottet anser att det föreslagna bemyndigandet bör utökas i enlighet med regeringens förslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motion Fi19 (fp) yrkandena 20 och 22 (delvis). I anslutning till motion Fi56 (mp) yrkande 12 erinrar utskottet om att det enligt gällande bestämmelser om finansmakten är riksdagen som på förslag av regeringen anvisar ändrade eller nya anslag för löpande budgetår. Det finns således ingen anledning att göra något uttalande i enlighet med detta motionsyrkande. Utskottet tillstyrker även övriga regeringsförslag under utgiftsområde 20.
Utgiftsområde 23 Regeringen föreslår bl.a. att anslaget E 3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder ökas med 3 700 000 kr och att anslaget E 5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar ökas med 2 000 000 kr. I båda fallen föreslås att finansiering sker genom att anslaget D 1 Främjande av rennäringen m.m. minskas med motsvarande belopp. Regeringen anför beträffande ökningen av anslaget E 3 att tillsyn av djurtransporter är ett komplicerat men mycket angeläget område. Tillsynen av sådana transporter försvåras av att den lokala tillsynsmyndigheten ofta inte känner till när transporterna sker och att den därför kan ha svårt att ingripa i tid. Dessutom är tillsynsmyndigheten beroende av polisens hjälp för att stoppa en transport för inspektion. Regeringen anser att det är angeläget att Jordbruksverket initierar ett landsomfattande projekt om tillsyn av djurtransporter under år 1998. Projektet bör lämpligen genomföras genom att kommunerna inom ett län samverkar med länsveterinärer och poliser. Inom ramen för projektet kommer Jordbruksverket att i samråd med företrädare för lokala och regionala tillsynsmyndigheter utarbeta anvisningar för genomförandet inklusive upprättandet av inspektionsprotokoll. Eftersom tillsynsmyndigheterna har begränsad erfarenhet av tillsyn över djurtransporter, krävs ytterligare resurser för utbildning av de lokala och regionala tillsynsmyndigheternas personal. När det gäller ökningen av anslaget E 5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar anför regeringen bl.a. följande. EHEC är en zoonos, dvs. en sjukdom som kan överföras från djur till människa. Sjukdomen kan ha dödlig utgång. Från utländska studier är det känt att nötkreatur är en vanlig smittkälla vid EHEC-infektion. Djuren bär på bakterien utan att själva bli sjuka. EHEC kan smitta bl.a. via förorenat nötkött, opastöriserad mjölk eller vid direktkontakt med nötkreatur. Från år 1988 till år 1995 konstaterades i Sverige 0-3 fall av EHEC-infektioner på människa per år. År 1995 inträffade en dramatisk ökning av antalet EHEC-fall i Sverige med ca 100 rapporterade fall. Under åren efter 1995 har EHEC etablerat sig på denna nivå. Genom en studie, utförd av Jordbruksverket, har det visat sig att ca 1 % av nötkreaturen i Sverige kan vara smittade av EHEC. Jordbruksverket, Statens livsmedelsverk, Statens veterinärmedicinska anstalt och Smittskyddsinstitutet har enats om en gemensam handlingspolicy för åtgärder föranledda av EHEC hos nötkreatur. I linje med den antagna policyn genomför och finansierar Jordbruksverket provtagning i de nötkreaturbesättningar som visat sig vara infekterade med EHEC-bakterier. Denna provtagning syftar främst till att öka kunskaperna om EHEC-bakteriens förekomst, uppträdande, spridning och saneringsbarhet. Regelrätta saneringsåtgärder eller bekämpningsåtgärder är i dagsläget inte möjliga med hänsyn till de bristfälliga kunskaperna om EHEC. Arbetet med att finna en lösning för att minimera risken för att människor skall bli smittade av EHEC har mycket hög prioritet. Mot denna bakgrund krävs ytterligare resurser för att genomföra besättningsstudier i syfte att erhålla kunskaper om möjligheten till bekämpning av EHEC-bakterien. Enligt motion Fi19 (fp) yrkande 21 (delvis) kan den föreslagna finansieringen av de båda anslagens ökning inte godtas. I Vänsterpartiets motion Fi20 yrkande 43 anförs att den reservation som finns under anslaget D 1 är avsedd för tillskapandet av en katastroffond för rennäringen och att ökningen av anslagen E 3 och E 5 bör finansieras på annat sätt. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att såväl tillsyn av djurtransporter som arbetet att finna en lösning för att minimera risken för att människor smittas av EHEC är mycket angelägna frågor. När det gäller finansieringen har utskottet inhämtat från Jordbruksdepartementet att det på anslaget D 1 Främjande av rennäringen m.m. finns icke förbrukade anslagsmedel t.o.m. budgetåret 1997 uppgående till ca 35 000 000 kr. Jordbruksdepartementet gör vidare bedömningen att inte heller 1998 års anslag kommer att förbrukas. Totalt kommer det enligt departementets bedömning att finnas 50-60 miljoner kronor sparade vid 1998 års utgång, trots den föreslagna anslagsminskningen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna Fi19 (fp) yrkande 21 i aktuella delar och Fi20 (v) yrkande 43. Utskottet tillstyrker även övriga regeringsförslag under utgiftsområde 23.
Övrigt Regeringen föreslår att delegationen för främjande av miljöanpassad teknik (Miljöteknikdelegationen, utgiftsområde 24) erhåller 20 000 000 kr för budgetåret 1998. Medel för detta ändamål tas i anspråk från anslaget A 8 under fjortonde huvudtiteln för budgetåret 1995/96, Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning, dvs. den s.k. kretslopps- miljarden. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Stockholm den 12 maj 1998
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s), Berndt Sköldestig (s), Ola Sundell (m), Berndt Ekholm (s), Lennart Fremling (fp) och Marianne Samuelsson (mp).
Avvikande meningar
1. Finansiering av ökningen av anslaget A 1 Statens naturvårdsverk under utgiftsområde 20 Marianne Samuelsson (mp) anför: Som anförs i motion Fi56 (mp) är det välkommet att regeringen föreslår att anslaget A 1 Statens naturvårdsverk under utgiftsområde 20 ökas. Finansieringen av anslagets ökning, dvs. att anslaget A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar under utgiftsområde 22 minskas med motsvarande belopp, är dock inte acceptabel. Finansieringen bör göras på det sätt som föreslås i tabell 1 i motionen. Jag anser att regeringens förslag bör avstyrkas och att motion Fi56 (mp) yrkande 17 bör tillstyrkas i denna del.
2. Anslaget A 2 Miljöövervakning m.m. under utgiftsområde 20 Lennart Fremling (fp) anför: Regeringen föreslår att anslaget A 2 Miljöövervakning m.m. ökas med 15 000 000 kr. Enligt min uppfattning är denna ökning inte tillräcklig. Som anförs i motion Fi19 (fp) bör riksdagen hos regeringen begära förslag om höjning av anslaget med 5 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit. Jag anser att regeringens förslag bör avstyrkas och att motion Fi19 (fp) yrkande 22 bör tillstyrkas i denna del.
3. Anslaget A 4 Investeringar och skötsel för naturvård under utgiftsområde 20 Lennart Fremling (fp) anför: Regeringen föreslår att anslaget A 4 Investeringar och skötsel för naturvård under utgiftsområde 20 ökas med 20 000 000 kr samt att regeringen bemyndigas att under 1998 under detta anslag fatta beslut om förvärv eller intrångsersättningar i värdefulla naturområden som innebär utgifter på sammanlagt 120 000 000 kr. Som anförs i motion Fi19 (fp) är dessa förslag otillräckliga. Enligt min mening bör anslaget ökas med 100 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit och riksdagen hos regeringen begära förslag till höjt anslag i enlighet härmed. Dessutom bör riksdagen bemyndiga regeringen att budgetåret 1998 fatta beslut om förvärv av eller intrångsersättningar i värdefulla naturområden som innebär utgifter - inklusive tidigare åtaganden - på sammanlagt högst 220 000 000 kr. Jag anser att regeringens förslag bör avstyrkas och att motion Fi19 (fp) yrkandena 20 och 22 (delvis) bör tillstyrkas.
4. Finansieringen av ökningen av anslagen E 3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder och E 5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar under utgiftsområde 23 Lennart Fremling (fp) anför: Anslagen E 3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder och E 5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar under utgiftsområde 23 föreslås i regeringens proposition ökade med sammanlagt 5 700 000 kr. Jag anser att den föreslagna ökningen är riktig. Regeringens förslag att finansiera ökningen genom att minska anslaget D 1 Främjande av rennäringen m.m. under samma utgiftsområde anser jag emellertid inte vara godtagbart. Finansieringen bör göras på det sätt som framgår av tabell B i motion Fi19 (fp). Enligt min uppfattning bör motion Fi19 (fp) yrkande 21 i denna del tillstyrkas och regeringens förslag avstyrkas.
5. Finansieringen av ökningen av anslagen E 3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder och E 5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar under utgiftsområde 23 Maggi Mikaelsson (v) anför: Regeringen föreslår att ökningen av anslagen E 3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder och E 5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar under utgiftsområde 23 finansieras genom att anslaget D 1 Främjande av rennäringen m.m. minskas med motsvarande belopp. De medel som finns reserverade under detta anslag är dock avsedda för tillskapandet av en katastroffond för rennäringen. Jag vill också framhålla att i senare års budgetpropositioner har regeringen betonat vikten av att det avsätts medel för hantering av katastrofsituationer, t.ex. beteskriser. Det är därför enligt min uppfattning anmärkningsvärt att anslaget D 1 föreslås minskat på det sätt som framgår av propositionen. Vad som här anförts med anledning av motion Fi20 (v) yrkande 43 bör ges regeringen till känna.
Näringsutskottets yttrande
1997/98:NU9y
Tilläggsbudget
Till finansutskottet Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över 1998 års ekonomiska vårproposition (prop. 1997/98:150) jämte motioner i de delar som berör näringsutskottets beredningsområde. I detta yttrande behandlas förslag i propositionen om tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 inom utgiftsområdena 21 Energi och 24 Näringsliv. Näringsutskottet tillstyrker propositionen i berörd del och avstyrker här behandlade motionsyrkanden. Till yttrandet har fogats 4 avvikande meningar.
Propositionen Näringsutskottet behandlar i detta yttrande följande förslag till riksdagsbeslut: 13. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857), 29. att riksdagen bemyndigar regeringen att budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget B 4 Energiforskning fatta beslut om stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som innebär utgifter inklusive tidigare åtaganden på högst 240 000 000 kr för år 1999, 190 000 000 kr för 2000, 160 000 000 kr för 2001, 130 000 000 kr för 2002, 90 000 000 kr för 2003 och 60 000 000 kr för 2004 (avsnitt 5.4.16), 30. att riksdagen godkänner att Energiteknikfonden avvecklas, fondens behållning tillförs statsbudgeten och dess utestående åtaganden förs över till Statens energimyndighet (avsnitt 5.4.16), 31. att riksdagen bemyndigar regeringen att budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 21 Energi föreslagna ramanslaget B 10 Energiteknikstöd fatta beslut om stöd till ny energiteknik som innebär utgifter inkl. tidigare åtaganden på högst 100 000 000 kr för 1999, 80 000 000 kr för 2000, 65 000 000 kr för 2001, 50 000 000 kr för 2002, 40 000 000 kr för 2003 och 25 000 000 kr för 2004 (avsnitt 5.4.16), 32. att riksdagen bemyndigar regeringen med anledning av avvecklingen av Barsebäck 1 att, som underlag för slutlig fastställelse i domstol, träffa och genomföra för staten bindande avtal med Sydkraft AB och med eventuella andra parter som kan erfordras i samband med en överenskommelse om ersättning i form av pengar eller egendom som staten direkt eller indirekt förfogar över (avsnitt 5.4.16), 33. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1998 enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten besluta att det under utgiftsområde 21 Energi föreslagna ramanslaget B 11 Ersättning för aveckling av en reaktor i Barsebäcksverket får överskridas om ett riksdagsbeslut om ökning av anslagsbeloppet inte hinner inväntas (avsnitt 5.4.16), 34. att riksdagen godkänner att Clearingfonden och Energiforskningsfonden avvecklas och att behållningen tillförs statsbudgeten (avsnitt 5.4.16), 47. att riksdagen bemyndigar regeringen att låta Exportkreditnämnden få erbjuda upp till 100 % täckning i exportkreditgarantier samt att låta Exportkreditnämnden få lämna rembursgarantier med mer än 12 månaders kredittid och 18 månaders risktid samt få försäkra remburser med s.k. ensidig bekräftelse (avsnitt 5.4.19), 49. (delvis) att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i tabell.
Motionerna De motioner som behandlas här är följande: 1997/98:Fi17 av Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet (9) att riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande och nytt anslag B 11 med anledning av avvecklingen av Barsebäck 1 i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Fi19 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 15. avslår förslaget att bemyndiga regeringen med anledning av förtidsavvecklingen av Barsebäck 1 att, som underlag för slutlig fastställelse i domstol, träffa och genomföra för staten bindande avtal med Sydkraft AB och med eventuella andra parter som kan erfordras i samband med en överenskommelse om ersättning i form av pengar eller egendom som staten direkt eller indirekt förfogar över, 16. avslår förslaget att bemyndiga regeringen att under budgetåret 1998 enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten besluta att det under utgiftsområde 21 Energi föreslagna ramanslaget B 11 Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket får överskridas om ett riksdagsbeslut om ökning av anslagbeloppet inte hinner inväntas, 21. (delvis) på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag i förhållande till regeringens förslag i enlighet med specifikation i tabell B. 1997/98:Fi22 av Alf Svensson m.fl. (kd) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 9. avslår regeringen förslag om bemyndigande att utan ytterligare riksdagsbeslut träffa avtal med Sydkraft AB, 10. avslår regeringens förslag om inrättande av nytt ramanslag B 11 Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket. 1997/98:Fi27 av Mikael Odenberg m.fl. (m, fp, kd) vari yrkas att riksdagen 1. avslår förslaget att under utgiftsområde 21 Energi anvisa nytt ramanslag B 11 Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket, 2. avslår förslaget om bemyndigande för regeringen att träffa och genomföra för staten bindande avtal med Sydkraft AB och med eventuella andra parter, 3. avslår förslaget om bemyndigande för regeringen att överskrida ramanslaget B 11 under utgiftsområde 21. 1997/98:Fi46 av Karin Falkmer m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen 1. beslutar att under anslaget F 2 inom utgiftsområde 24 anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med 1 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. beslutar att under anslaget C 2 inom utgiftsområde 24 anvisa ett i förhållande till regeringen ökat anslag med 1 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. beslutar att under anslaget A 1 inom utgiftsområde 24 anvisa ett i förhållande till regeringen ökat anslag med 7 150 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. beslutar att under anslaget A 1 inom utgiftsområde 21 anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med 7 150 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Fi56 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om inriktningen på det nya anslaget B 10 Energiteknikstöd under utgiftsområde 21 Energi, 15. avslår regeringens förslag att låta Exportkreditnämnden få erbjuda upp till 100 % täckning i exportkreditgarantier, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av det statliga stödet till ett svenskt deltagande i världsutställningen i Hannover.
Näringsutskottet
Utgiftsområde 21 Energi
Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket
Propositionen Med stöd av det energipolitiska beslutet våren 1997 (prop. 1996/97:84, bet. NU12) och den därefter införda lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling beslutade regeringen i februari 1998 att rätten att driva kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1 för att utvinna kärnenergi skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1998. Regeringen har förordnat f.d. generaldirektören Kaj Janérus att företräda staten i förhandlingar med Sydkraft AB om avvecklingen av kärnkraftsanläggningen. Det är förhandlarens uppgift att söka nå en frivillig överenskommelse om ersättningen, som därefter skall fastställas i domstol. Det betonas i propositionen att en överenskommen ersättning kan bestå av såväl ersättning i pengar som överlåtelse av andra tillgångar samt andra åtaganden grundade på affärsmässiga och rättsliga överväganden. Utgångspunkten för statens förhandlingar med Sydkraft är den ersättningsnivå som det bedöms att en domstol skulle komma fram till. Regeringen föreslår nu i propositionen att regeringen, med anledning av avvecklingen av Barsebäck 1, skall bemyndigas att - som underlag för slutlig fastställelse i domstol - träffa och genomföra för staten bindande avtal med Sydkraft, och med andra eventuella parter, om ersättning i form av pengar eller egendom som staten direkt eller indirekt förfogar över. Vidare föreslår regeringen att riksdagen under utgiftsområde 21 Energi för innevarande budgetår under ett nytt ramanslag (B 11) skall anvisa en miljon kronor som ersättning för avveckling av en reaktor vid kärnkraftverket i Barsebäck. Anslaget skall kunna användas till förskott på ersättning fastställd i domstol eller till utbetalning av ersättning till Sydkraft och eventuella andra parter som en följd av ett avtal om slutlig ersättning fastställd i domstol. Anslaget skall finansieras genom inleverans till statsbudgeten av behållningen i Clearingfonden (se avsnitt i det följande). Regeringen understryker att anslagsbeloppet endast är av formell natur och att det självfallet kan komma att överskridas. Om anslagsbeloppet behöver överskridas avser regeringen, framhålls det, att i första hand återkomma till riksdagen under hösten 1998 med förslag om höjning av anslaget på tilläggsbudget. Om emellertid detta av tidsskäl inte hinns med föreslås i propositionen - med hänvisning till gällande bestämmelser om ramanslag i lagen (1996:1059) om statsbudgeten, den s.k. budgetlagen - att regeringen skall bemyndigas att besluta om att ramanslaget får överskridas. Om bemyndigandet utnyttjas kommer överskridandet samt dess finansiering att ingå i de utfallsredovisningar som regeringen framöver skall lämna till riksdagen.
Motionerna Företrädare för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna föreslår i en gemensam motion, 1997/98:Fi27 (m, fp, kd), att regeringens tre nu nämnda förslag skall avslås av riksdagen. Partierna framför också liknande avslagsyrkanden i sina respektive partimotioner med anledning av propositionen, 1997/98:Fi17 (m), 1997/98:Fi19 (fp) och 1997/98:Fi22 (kd). En förtida avveckling av en kärnkraftsreaktor i Barsebäck kommer att belasta staten med miljardbelopp i ersättning till reaktorägaren, konstateras det i den förstnämnda motionen. Trots detta, fortsätter motionärerna, väljer regeringen att uppföra ett rent symboliskt anslag i statsbudgeten. Därtill fogas ett bemyndigande som skulle ge regeringen helt obegränsade möjligheter att ingå för staten bindande avtal med därav åtföljande kostnader för skattebetalarna. Från allmänna, demokratiska utgångspunkter är detta en helt oacceptabel ordning, heter det i motionen. Motionärerna menar vidare att den föreslagna ordningen strider mot grunderna för budgetlagen. Möjligheten för riksdagen att bemyndiga regeringen att fatta beslut om att ett ramanslag får överskridas får enligt lagens förarbeten tillämpas endast i rena undantagsfall, påpekas det. Med hänvisning till den begränsade kvarstående budgeteringsmarginalen för år 1998 framhåller vidare motionärerna att de merutgifter som stängningen av reaktorn i Barsebäck förorsakar kommer att leda till att utgiftstaket överskrids. Det förda resonemanget i motionen leder alltså motionärerna till slutsatsen att riksdagen inte bör fatta beslut om ett nytt ramanslag och än mindre ge regeringen det begärda bemyndigandet. Om regeringen skulle komma att träffa en förhandlingsuppgörelse med Sydkraft borde ett avtal härom på sedvanligt sätt villkoras av riksdagens godkännande. Enligt motionärerna bör riksdagen därefter sammankallas för att i ett sammanhang ta ställning till avtalet och dess finansiering.
Vissa kompletterande uppgifter Enligt 6 § i budgetlagen får regeringen tillfälligt överskrida ett ramanslag genom att ta i anspråk en anslagskredit motsvarande högst 10 % av anvisat anslag. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett ramanslag får överskridas, om detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget skall kunna uppfyllas. I den proposition som låg till grund för lagen (prop. 1995/96:220) framhölls beträffande den nu aktuella möjligheten till bemyndigande att det kunde tänkas situationer när det är nödvändigt, eller i vart fall lämpligt, att regeringen får besluta om utgifter på ramanslag utöver anvisat belopp. En snabb händelseutveckling kan, påpekades det, leda till att ett belopp som inte ryms inom den högsta kreditgränsen måste betalas utan dröjsmål och innan riksdagens beslut om ett förhöjt anslag hinner komma. Som exempel angavs kraftigt höjda räntor på statsskulden i samband med oro på kreditmarknaden, tillkommande EU- avgifter, utgifter med anledning av katastrofer och utbetalningar till följd av infriade garantier. Som en ytterligare begränsning borde enligt regeringen gälla att ett överskridande måste avräknas mot reserver som riksdagen har beslutat om eller så skall regeringen ha stöd i ett annat särskilt bemyndigande som riksdagen har lämnat. I den ekonomiska vårpropositionen (s. 94) anges att den kvarstående budgeteringsmarginalen för år 1998 uppgår till 0,9 miljarder kronor. Om det finns risk för att utgiftstaket kommer att överskridas skall regeringen enligt budgetlagen (42 §) för att undvika detta vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder. I budgetpropositionen för år 1998 (prop. 1997/98:1 finansplanen, avsnitt 4.9) begärde regeringen, på motsvarande sätt som året innan, att riksdagen skulle bemyndiga regeringen att besluta att ett ramanslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut inte hinner inväntas och om överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten. Enligt regeringens bedömning skulle det endast undantagsvis bli nödvändigt att utnyttja denna möjlighet till överskridande. På förslag av finansutskottet (bet. 1997/98:FiU1 s. 212) bifölls regeringens begäran. Finansutskottet förutsatte att överskridanderätten kommer att utnyttjas med stor återhållsamhet. I en reservation (m, fp, kd) betonades vikten av att regeringen håller sig till de av riksdagen anvisade anslagen. Trovärdigheten för den nya budgetprocessen kräver att regeringen inte har möjlighet att göra överskridanden utan att underställa dessa för riksdagens prövning, sades det. För år 1997 utnyttjade regeringen bemyndigandet för tre överskridanden (till rättsväsendet, totalförsvaret och EU-avgiften). Med anledning av regeringens beslut att dra in rätten att driva Barsebäck 1 från utgången av juni 1998 har Sydkraft AB och Barsebäck Kraft AB hos Regeringsrätten ansökt om rättsprövning enligt lagen (1988:205) om rätts- prövning av vissa förvaltningsbeslut. Företagen har också ansökt om att regeringens beslut skall upphävas i avvaktan på Regeringsrättens slutliga dom, s.k. inhibition. Enligt uppgift väntas Regeringsrätten i dagarna komma att fatta beslut beträffande yrkandet om inhibition. Sydkraft har vidare begärt att EG-kommissionen skall pröva regeringens beslut ur konkurrenssynpunkt.
Näringsutskottets ställningstagande I juni 1997 beslutade riksdagen att en kärnkraftsreaktor i Barsebäck skall stängas av före den 1 juli 1998 och att förhandlingar skulle upptas med Sydkraft om denna stängning. Vidare fattade riksdagen i december 1997 beslut om införande av en lag om kärnkraftens avveckling. Med stöd av denna lag beslutade regeringen i februari 1998 att rätten att driva kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1 skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1998. Mot denna bakgrund ser näringsutskottet det som logiskt att riksdagen nu bemyndigar regeringen att träffa och genomföra för staten bindande avtal med Sydkraft, och andra eventuella parter, om ersättning i form av pengar eller egendom som staten direkt eller indirekt förfogar över. Naturligtvis förutsätter utskottet att regeringen träffar en överenskommelse som är så fördelaktig som möjligt för staten. Det får betraktas som självklart att regeringen inte i förväg anger en bedömning av storleken på ersättningen för avvecklingen av reaktorn. Näringsutskottet tillstyrker därför förslaget i propositionen att en miljon kronor nu skall anvisas på ett nytt anslag för ändamålet och att regeringen skall bemyndigas att - utan nytt beslut av riksdagen - överskrida anslaget om regeringen av tidsskäl inte hinner invänta ett beslut av riksdagen. Utskottet noterar samtidigt att regeringen, om anslagsbeloppet behöver överskridas, i första hand avser att återkomma till riksdagen under hösten 1998 med förslag om höjning av anslagsbeloppet på tilläggsbudget. I det här ärendet skulle det av budgetskäl men också av hänsyn till riksdagens ansvar vara att föredra om riksdagen fick fatta beslut om en sådan höjning av anslaget. Slutligen finner utskottet skäl att erinra om bestämmelsen i budgetlagen om att regeringen, vid risk för överskridande av utgiftstaket, skall vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder. Näringsutskottet avstyrker med det nu anförda här behandlade yrkanden i motionerna 1997/98:Fi27 (m, fp, kd), 1997/98:Fi17 (m), 1997/98:Fi19 (fp) och 1997/98:Fi22 (kd).
Övriga förslag under utgiftsområde 21 Energi
Statens energimyndighets förvaltningskostnader Den nya energimyndigheten - Statens energimyndighet - inrättades den 1 januari 1998 och övertog merparten av myndighetsfunktionerna på energiområdet från främst Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). I propositionen föreslås att anslaget för Energimyndighetens förvaltningskostnader (A 1) skall ökas med drygt 7 miljoner kronor och att en korresponderande minskning skall genomföras beträffande motsvarande anslag (A 1) till NUTEK under utgiftsområde 24 Näringsliv. Förslaget innebär en slutjustering av förvaltningsmedlen mellan de båda myndigheterna.
Energiforskning Riksdagen bemyndigar årligen regeringen att i samband med stöd till energiforskning göra åtaganden även efter det aktuella budgetåret. Sålunda har regeringen bemyndigats att under år 1998 fatta beslut om stöd till forskning och utveckling inom energiområdet på totalt 250 miljoner kronor för åren 1999-2004. Detta beställningsbemyndigande har setts över, och regeringen föreslår i propositionen att det skall höjas till totalt 870 miljoner kronor (240, 190, 160, 130, 90 respektive 60 miljoner kronor). I det energipolitiska beslutet har sammanlagt till energiforskning beräknats 2 310 miljoner kronor fram t.o.m. år 2004.
Energiteknikstöd För innevarande budgetår har anvisats 90 miljoner kronor som bidrag till Energiteknikfonden (B 5). Medel från denna fond, som inrättades den 1 juli 1988 (prop. 1987/88:90, bet. NU40), disponeras för stöd till utveckling av ny energiteknik i företag och branscher. Forskningsinsatser som är strategiska för teknikutvecklingen skall genomföras i samverkan mellan staten och näringslivet. Från början finansierades fonden genom en särskild skatt på olja och senare med medel motsvarande 10 kr per kubikmeter olja av den allmänna energiskatten på olja. Fr.o.m. budgetåret 1993/94 har fonden tillförts dessa medel - av koldioxidskatten på oljeprodukter - via ett särskilt anslag på statsbudgeten. Enligt uppgift i propositionen uppgår behållningen i fonden för närvarande till ca 420 miljoner kronor. I det energipolitiska beslutet har beräknats sammanlagt 870 miljoner kronor för Energiteknikfondens finansieringsverksamhet för perioden 1998-2004. Enligt regeringen bör Energiteknikfonden avvecklas, varvid fondens behållning skall inlevereras till inkomsttitel på statsbudgeten och utestående åtaganden överföras till Energimyndigheten. Samtidigt skall fonden - utan att det genomförs någon ändring av inriktningen på verksamheten eller omfattningen av denna - tillföras medel över ett ramanslag som skall disponeras av Energimyndigheten. Regeringens förslag i propositionen om ett nytt anslag för ändamålet (B 10 Energiteknikstöd) på 510 miljoner kronor motsvarar storleksmässigt summan av innestående behållning på fonden och det anslag om 90 miljoner kronor som tidigare anvisats och som nu skall dras in. Enligt ett ytterligare förslag i detta avsnitt skall regeringen - på motsvarande sätt som beträffande energiforskning - bemyndigas att under år 1998 fatta beslut om stöd till ny energiteknik innebärande utgifter på högst sammanlagt 360 miljoner kronor för åren 1999-2004 (100, 80, 65, 50, 40 respektive 25 miljoner kronor).
Avveckling av Clearingfonden och Energiforskningsfonden Enligt regeringens förslag skall Clearingfonden och Energiforskningsfonden avvecklas och behållningen på totalt ca 13,7 miljoner kronor tillföras en inkomsttitel på statsbudgeten. Avgifter för clearing av oljeprodukter har tidigare tillförts Clearingfonden, vars behållning nu uppgår till ca 12,3 miljoner kronor. Vidare har det tidigare energiforskningsprogrammet finansierats genom en höjning av den särskilda beredskapsavgiften på oljeprodukter. De inkomster som svarade mot avgiftshöjningen avskiljdes och tillfördes Energiforskningsfonden, där nu 1,4 miljoner kronor är innestående. Sedan budgetåret 1986/87 redovisas inkomster från avgifterna direkt på statsbudgetens inkomstsida och fonderna tillförs inga nya medel. Det påpekas också i propositionen att medlen på de båda fonderna inte har använts.
Ändring av ellagen Den nya ellagen (1997:857) trädde i kraft den 1 januari 1998 och ersatte bl.a. den gamla ellagen från år 1902 (prop. 1996/97:136, bet. 1997/98:NU3). Bestämmelser om tillsyn finns i kapitel 12 i den nya lagen. Där stadgas bl.a. att den myndighet som utövar tillsyn såvitt avser frågor om elsäkerhet, för närvarande Elsäkerhetsverket, får meddela förbud i vissa angivna avseenden. I motsats till den gamla ellagen saknas det dock möjlighet enligt den nya ellagen att förena ett sådant förbud med vite. Med hänvisning till att ett vitesföreläggande är det mest verksamma påtryckningsmedlet vid överträdelser mot de aktuella förbuden (12 kap. 4 § punkterna 2-4) anser regeringen att det bör införas en möjlighet att förena ett förbud med vite och framlägger förslag om erforderlig ändring i ellagen. Mot bakgrund av att förslaget innebär oförändrat rättsläge jämfört med det som gällde innan den nya ellagens ikraftträdande har regeringen avstått från att höra Lagrådet i frågan. Regeringen föreslår härutöver ändringar i lagens sista kapitel i två paragrafer som behandlar straffansvar och rätten att överklaga (13 kap. 1 och 5 §§). På grund av förbiseende i samband med att regeringen lade fram förslaget till ny ellag blev hänvisningar till andra paragrafer felaktiga, vilket nu föreslås bli korrigerat. Lagförslagen återges på s. 65 i propositionen.
Motionerna I motion 1997/98:Fi46 (m) avvisas förslaget om justering av förvaltningsmedel mellan Energimyndigheten och NUTEK. Motionärerna erinrar om att Moderata samlingspartiet ansåg att ansvaret för energifrågorna skulle ligga kvar hos NUTEK och att någon ny energimyndighet inte skulle bildas. En sådan lösning är fortfarande att föredra, inte minst därför att många av de anställda valt att inte flytta med Energimyndigheten till dess nya lokaliseringsort Eskilstuna med ökade kostnader som följd, sägs det i motionen. Förslaget i propositionen om att anvisa 510 miljoner kronor till det nya anslaget Energiteknikstöd är föremål för ett yrkande i motion 1997/98:Fi56 (mp). Där påpekas att Miljöpartiet de gröna i sitt budgetförslag för år 1998 förordade kraftiga ökningar av anslagen till att främja ny elproduktion från förnybara energikällor och för att stödja en effektivare energianvändning m.m. Jämfört med regeringens förslag innebar partiets förslag en höjning av ramen för utgiftsområdet med totalt 433 miljoner kronor. Av detta belopp skulle 160 miljoner kronor anvisas till anslaget (B 2) för investeringar i elproduktion från förnybara energikällor, 80 miljoner kronor till anslaget (B 1) för att minska elanvändningen, 65 miljoner kronor till anslaget (B 3) till åtgärder för effektivare energianvändning, 55 miljoner kronor till anslaget (B 6) för introduktion av ny energiteknik, 13 miljoner kronor som bidrag till Energiteknikfonden (B 5) och 10 miljoner kronor till energiforskning (B 4). Enligt motionärerna bör de nu av regeringen föreslagna medlen användas inte bara för stöd till utveckling av ny energiteknik utan fördelas på övriga aktuella anslag inom utgiftsområdet enligt den inriktning som Miljöpartiet föreslog i sitt budgetmotion.
Näringsutskottets ställningstagande Näringsutskottet tillstyrker regeringens förslag att anslaget till Energimyndighetens förvaltningskostnader skall ökas med drygt 7 miljoner kronor och att en motsvarande minskning skall göras av NUTEK:s förvaltningsanslag. Utskottet har svårt att förstå motivet för avslagsyrkandet i motion 1997/98:Fi46 (m), nämligen att motionärerna tidigare motsatte sig att ansvaret för energifrågorna skulle överföras från NUTEK till en ny energimyndighet. Oavsett tidigare åsikter i frågan har nu Energimyndigheten bildats, och det har konstaterats att det bör göras en justering av förvaltningsmedlen mellan de båda myndigheterna. Motionen avstyrks i här aktuell del. Vidare tillstyrker utskottet förslaget i propositionen att Energiteknikfonden skall avvecklas och att summan av medel som har anvisats som bidrag till fonden för innevarande år och fondens innestående behållning skall anvisas under ett nytt ramanslag för stöd till ny energiteknik. Därmed avstyrker utskottet det aktuella yrkandet i motion 1997/98:Fi56 (mp). Regeringens förslag till bemyndigande avseende framtida åtaganden på området tillstyrks också. Förslagen i övrigt under detta utgiftsområde om förändrat bemyndigande för stödet till energiforskning, om avveckling av Clearingfonden och Energiforskningsfonden och om ändring i ellagen har näringsutskottet inget att erinra mot.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Propositionen
Exportkreditnämnden Riksdagen har ställt sig bakom principen att Exportkreditnämnden (EKN) vid sin garantigivning normalt skall tillämpa ett system med självrisker och att täckningsgraden i en garanti normalt får uppgå till högst 95 % (prop. 1989/90:44, bet. NU19). I enlighet med detta har i förordningen (1990:113) om exportkreditgaranti föreskrivits att sådan garanti får avse högst 90 % eller i särskilda fall 95 % av den uppkomna förlusten. I propositionen framhålls att motiven för självrisk föreligger framför allt när det gäller kommersiell risktäckning. Däremot, betonas det, har garantitagaren oftast inga eller mycket begränsade möjligheter att bedöma den politiska risken och påverka skeendet vid politiska händelser. Med politiska risker avses bl.a. krig, revolution, naturkatastrof eller åtgärd från utländsk myndighet som hindrar eller fördröjer betalning. Regeringen instämmer därför i ett förslag från EKN att nämnden skall få erbjuda upp till 100-procentig täckning i sina exportkreditgarantier. Med sitt förslag - om det godkänns - avser EKN att införa en täckningsgrad på normalt 100 % för politiska risker och 90 % för kommersiella risker. Det påpekas i propositionen att garantiinstituten i flera andra länder, bl.a. Förenta staterna, Kanada, Norge och Storbritannien, kan erbjuda hundraprocentig täckning. Vidare föreslås att EKN skall få lämna rembursgarantier med mer än 12 månaders kredittid och 18 månaders risktid, som är de nuvarande maximalt tillåtna tiderna för sådana garantier. Som motiv för förslaget påpekas att marknaderna för remburser har förändrats genom att kredittiderna har blivit längre och bankernas behov av riskdelning har ökat. Enligt ett ytterligare förslag i propositionen skall EKN få försäkra remburser med s.k. ensidig bekräftelse. En ensidigt bekräftad remburs innebär att EKN:s garantitagare på exportörens begäran garanterar betalning under en remburs öppnad av en utländsk bank, trots att det inte finns något uppdrag från öppnande bank att bekräfta rembursen. Syftet med den föreslagna ändringen sägs vara att erbjuda en förbättrad garanti som tar hänsyn till de förändringar som ägt rum på rembursmarknaden.
AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning För innevarande budgetår har riksdagen till ovannämnda verksamhet anvisat ca 9,1 miljoner kronor. Medlen används för ersättning till AB Svensk Exportkredit (AB SEK) för eventuellt underskott utgörande skillnaden mellan intäkter och kostnader, huvudsakligen ränteintäkter och räntekostnader, inom ramen för systemet med statsstödda exportkrediter. AB SEK redovisar verksamheten tre gånger om året till regeringen och Kammarkollegiet. Det konstateras nu i propositionen att anvisade medel för år 1998 inte kommer att vara tillräckliga för att täcka utbetalningarna. Regeringen föreslår att ytterligare 2,6 miljoner kronor skall anvisas på det aktuella anslaget (E 4). Anslagsökningen skall finansieras genom att anslaget till EKN:s verksamhet (E 3) minskas med motsvarande belopp.
Världsutställningen i Hannover år 2000 Sverige har inbjudits att delta i en världsutställning som kommer att äga rum i Hannover år 2000. Tyskland är Sveriges enskilt största handelspartner, påpekar regeringen och anför att det är angeläget att Sverige deltar i denna utställning där möjligheterna att främja svenska ekonomiska intressen är stora. Regeringen har för övrigt redan anmält Sverige som deltagare i utställningen. Kostnaden för det svenska deltagandet beräknas uppgå till totalt ca 60 miljoner kronor, varav näringslivet åtagit sig att bidra med hälften. Vidare väntas kommuner och länsstyrelser bidra med sammanlagt ca 3 miljoner kronor. Enligt regeringens bedömning kommer en mindre del av statens kostnader för förberedelsearbetet att uppstå redan under innevarande år och merparten under år 1999. I propositionen föreslås att riksdagen under ett nytt anslag (E 6) skall anvisa 27 miljoner kronor som ett engångsbelopp för att täcka den beräknade kostnaden för statlig medverkan i världsutställningen. Anslaget skall finansieras genom att ramen för år 1999 engångsvis skall minskas med 3 miljoner kronor för nio olika utgiftsområden (utgiftsområdena 5, 9, 14, 16, 18-20, 22 och 23).
Konsumentverket Regeringen framlägger också förslag i propositionen om att anslaget till Konsumentverket för innevarande år skall ökas med 1 miljon kronor. Det aviseras att Konsumentverket kommer att ges i uppdrag att - inom en kostnadsram på detta belopp - utveckla och praktiskt pröva en modell för att mäta och ge konsumenterna en bättre information om konsumentpriser i dagligvaruhandeln. Bland annat skall verket utveckla och praktiskt pröva en modell för insamling (mätning) av butikspriser samt för att sprida denna information. Det betonas att modellen skall passa in i Konsumentverkets långsiktiga verksamhet. För att finansiera denna anslagsökning skall anslaget till Marknadsdomstolen (F 1) minskas med samma belopp. Regeringen framhåller sin bedömning att domstolen ändå kan bedriva sin verksamhet inom de anvisade medlen.
Motionerna I motion 1997/98:Fi56 (mp) yrkas avslag på regeringens förslag att Exportkreditnämnden skall få erbjuda upp till hundraprocentig täckning i sina exportkreditgarantier. Motionärerna anför att det är rimligt att även de exporterande företagen i dessa fall exponeras för marknadsrisken och menar därmed att det inte är lämpligt att ett statligt organ som EKN skall bära hela risken. Beträffande den planerade världsutställningen i Hannover instämmer motionärerna i regeringens uppfattning att utställningen kan innebära goda möjligheter att marknadsföra Sverige och svenska företag. Emellertid menar motionärerna att det är viktigt att bevaka att det inte bara blir en möjlighet för de större och etablerade företagen. Därför borde en del av det statliga stödet användas för att de mindre företagen skall ges tillfälle att marknadsföra sig på utställningen. Särskilt sådana företag som står för kreativitet och nya lösningar inom miljöområdet samt inom natur- och kulturturism borde stödjas. Regeringens förslag om extra medel - 1 miljon kronor - till Konsumentverket, som skall användas för att utveckla en modell för bättre information om konsumentpriser och som skall finansieras genom en motsvarande neddragning av anslaget till Marknadsdomstolen, avvisas i motion 1997/98:Fi46 (m). En politik som gynnar konsumenterna kan inte byggas på dyr, statlig och centrerad administration utan måste utgå från konkurrens och valfrihet, anför motionärerna. De menar att medlen i stället bör föras till anslaget för konkurrensforskning (C 2) och framlägger förslag härom. En utvecklad konkurrensforskning kan lägga grunden för en långsiktigt framgångsrik konsumentpolitik, framhålls det. I motion 1997/98:Fi19 (fp) avstyrks att anslaget till Marknadsdomstolen skall minskas för att finansiera det höjda anslaget till Konsumentverket. Enligt motionärerna lämnas ingen övertygande motivering för denna neddragning i propositionen.
Näringsutskottets ställningstagande Näringsutskottet tillstyrker regeringens förslag att Exportkreditnämnden (EKN) - på motsvarande sätt som garantiinstituten i flera andra länder - skall kunna erbjuda upp till hundraprocentig täckning i sina exportkreditgarantier. Utskottet noterar EKN:s avsikt att full täckning normalt endast skall tillämpas för politiska risker och sålunda inte för kommersiella risker. Det sagda innebär att det aktuella yrkandet i motion 1997/98:Fi56 (mp) avstyrks. Enligt utskottets mening bör inte heller det andra här berörda yrkandet i nyssnämnda motion om de mindre företagens deltagande i världsutställningen i Hannover år 2000 föranleda något initiativ från riksdagens sida. Utskottet förutsätter att också dessa företag uppmuntras och ges tillfälle att marknadsföra sig på utställningen. Näringsutskottet har vidare inget att erinra mot regeringens övriga förslag i propositionen under detta utgiftsområde. Detta inkluderar då förslaget om att anslaget till Konsumentverket skall ökas med 1 miljon kronor för att verket skall kunna utveckla och pröva en modell för att mäta och ge konsumenterna bättre information om konsumentpriserna i dagligvaruhandeln. Med en ökad prisinformation till konsumenterna främjas en effektiv konkurrens. Regeringens förslag om att anslagsökningen till Konsumentverket skall finansieras genom en motsvarande neddragning av anslaget till Marknadsdomstolen tillstyrks av näringsutskottet med hänvisning till regeringens bedömning att domstolens verksamhet kan bedrivas inom det kvarvarande anslaget. Av det anförda följer att utskottet avstyrker de korresponderande yrkandena i motionerna 1997/98:Fi46 (m) och 1997/98:Fi19 (fp).
Stockholm den 12 maj 1998
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Reynoldh Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Mats Lindberg (s), Mikael Odenberg (m), Barbro Andersson (s), Kjell Ericsson (c), Marie Granlund (s), Dag Ericson (s), Nils-Göran Holmqvist (s), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kd), Hans Hoff (s), Eva Flyborg (fp) och Per Rosengren (v).
Avvikande meningar
1. Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kd) och Eva Flyborg (fp) anser att näringsutskottets ställningstagande i avsnittet om ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket bort ha följande lydelse: Att riksdagen tidigare - trots kraftig opposition från Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna men också från näringslivet och fackföreningsrörelsen - har beslutat att avveckla kärnkraftverket i Barsebäck kommer att få förödande konsekvenser för landets ekonomi, sysselsättning, företagande och miljö. Det energipolitiska beslutet våren 1997 fattades utan att några samhällsekonomiska eller miljömässiga konsekvensanalyser förelåg. Inte heller belystes effekterna för energiförsörjningen, hushållens ekonomi eller för boendekostnaderna (och då särskilt för ägare till småhus med elvärme). Det saknades även en redovisning av de kostnader som skulle komma att drabba staten till följd av den förtida avvecklingen. På ett utmanande sätt fattade sedan riksdagen i december 1997 beslut om att införa lagen om kärnkraftens avveckling. Inte heller vid detta tillfälle redovisade regeringen vilka ekonomiska konsekvenser som besluten om avvecklingen kommer att få för staten eller för samhällsekonomin i stort. Än mindre antyddes hur avvecklingen skulle finansieras. Riksdagen tvingades sålunda att återigen fatta ett avgörande beslut utan möjlighet att bedöma konsekvenserna av beslutet. Med det nu framlagda förslaget fortsätter regeringen att handlägga energipolitiken på ett sätt som urholkar riksdagens möjligheter till insyn och påverkan. Näringsutskottet finner regeringens tillvägagångssätt som mycket anmärkningsvärt och respektlöst mot riksdagen. Innebörden av det föreslagna ramanslaget och de föreslagna bemyndigandena är nämligen att riksdagen över huvud taget inte kommer att beröras av ärendets vidare hantering - annat än att i efterhand bli informerad om det ekonomiska utfallet av regeringens olika åtgärder. Det är förvånande att partier, som annars säger sig vilja främja riksdagens ställning, i denna fråga helt ansluter sig till regeringens förslag utan kännedom om storleken på ersättningen för avvecklingen eller hur denna ersättning skall finansieras. Härtill kommer att förslaget uppenbart strider mot intentionerna bakom budgetlagen. Av den föregående redovisningen framgår att den möjlighet till bemyndigande att överskrida ett ramanslag som regeringen nu begär, bara skall tillämpas undantagsvis - t.ex. i samband med oro på kreditmarknaden eller med anledning av katastrofer. Utskottet finner också skäl att erinra om att den kvarstående budgeteringsmarginalen för innevarande år är så liten att den med största sannolikhet inte kommer att förslå för att täcka de merutgifter som en stängning av Barsebäck 1 skulle medföra. Mot bakgrund av det anförda anser näringsutskottet att riksdagen nu inte bör ge regeringen de begärda bemyndigandena. Inte heller bör riksdagen fatta beslut om ett nytt ramanslag. Om regeringen skulle komma att träffa en förhandlingsuppgörelse med Sydkraft AB får ett sådant avtal villkoras av riksdagens godkännande - för övrigt helt i linje med att 1997 års bolagsstämma hos Sydkraft har begärt att en eventuell uppgörelse med staten skall underställas bolagsstämman för beslut. När ett avtal föreligger får riksdagen sammankallas för att i ett sammanhang ta ställning till avtalet och dess finansiering. Näringsutskottets ställningstagande innebär alltså att de här berörda förslagen i propositionen avstyrks. Med ett sådant beslut av riksdagen blir de nu aktuella yrkandena i motionerna 1997/98:Fi27 (m, fp, kd), 1997/98:Fi17 (m), 1997/98:Fi19 (fp) och 1997/98:Fi22 (kd) helt tillgodosedda.
2. Statens energimyndighets förvaltningskostnader Karin Falkmer, Mikael Odenberg och Ola Karlsson (alla m) anser att den del av näringsutskottets ställningstagande i avsnittet om övriga förslag under utgiftsområde 21 Energi som börjar med ?Näringsutskottet tillstyrker? och slutar med ?aktuell del? bort ha följande lydelse: Näringsutskottet avstyrker regeringens förslag att anslaget till Energimyndighetens förvaltningskostnader skall ökas med drygt 7 miljoner kronor och att en motsvarande minskning skall göras av NUTEK:s förvaltningsanslag. Regeringens förslag har sin bakgrund i att det under föregående år uppstod ett inte obetydligt anslagssparande på NUTEK:s förvaltningsanslag då många av de anställda som var verksamma med energifrågor valde att inte söka anställning vid den nya energimyndigheten. Enligt utskottets mening hade det varit att föredra att låta ansvaret för energifrågorna ligga kvar hos NUTEK. Hos NUTEK finns betydande kompetens på området för teknisk forskning och utveckling som också är av betydelse för omställningen av energisystemet. Med det sagda tillstyrker utskottet det aktuella yrkandet i motion 1997/98:Fi46 (m).
3. Konsumentverket Karin Falkmer, Mikael Odenberg och Ola Karlsson (alla m) anser att den del av näringsutskottets ställningstagande i avsnittet om utgiftsområde 24 Näringsliv som börjar med ?Näringsutskottet har? och slutar med ?och 1997/98:Fi19 (fp)? bort ha följande lydelse: I linje med vad som sägs i motionerna 1997/98:Fi46 (m) och 1997/98:Fi19 (fp) kan näringsutskottet inte ansluta sig till regeringens förslag att ytterligare 1 miljon kronor skall anvisas till Konsumentverket för att verket skall kunna utveckla och pröva en modell för att mäta och ge konsumenterna bättre information om konsumentpriserna i dagligvaruhandeln. Enligt utskottets mening gynnas konsumenterna bättre av en politik baserad på konkurrens och valfrihet än genom utveckling av prismätningsmodeller hos Konsumentverket. Som anförs i förstnämnda motion bör de frigjorda medlen i stället anvisas till anslaget för konkurrensforskning (C 2), varigenom en långsiktigt framgångsrik konsumentpolitik kan främjas. I övrigt har näringsutskottet inget att erinra mot regeringens förslag i propositionen under detta utgiftsområde.
4. Konsumentverket Eva Flyborg (fp) anser att den del av näringsutskottets ställningstagande i avsnittet om utgiftsområde 24 Näringsliv som börjar med ?Näringsutskottet har? och slutar med ?och 1997/98:Fi19 (fp)? bort ha följande lydelse I linje med vad som sägs i motionerna 1997/98:Fi46 (m) och 1997/98:Fi19 (fp) kan näringsutskottet inte ansluta sig till regeringens förslag att ytterligare 1 miljon kronor skall anvisas till Konsumentverket för att verket skall kunna utveckla och pröva en modell för att mäta och ge konsumenterna bättre information om konsumentpriserna i dagligvaruhandeln. Enligt utskottets mening gynnas konsumenterna bättre av en politik baserad på konkurrens och valfrihet än genom utveckling av prismätningsmodeller hos Konsumentverket. Näringsutskottets ställningstagande innebär att det ekonomiska utrymmet för Marknadsdomstolens verksamhet inte skall minskas. I övrigt har näringsutskottet inget att erinra mot regeringens förslag i propositionen under detta utgiftsområde.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1997/98:AU9y
Tilläggsbudget för 1998 - Utgiftsområdena 13, 14 och 19
Till finansutskottet Finansutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig över 1998 års ekonomiska vårproposition (prop. 1997/98:150) i den del som avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 samt över de motioner som väckts med anledning av propositionen i de delar som avser arbetsmarknadsutskottets beredningsområde. Utskottet yttrar sig i det följande över dels propositionens avsnitt 5 i de delar som avser utgiftsområdena 13, 14 och 19, dels följande motioner: 1997/98:Fi19 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 11 och 14, 1997/98:Fi20 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkandena 5, 30, 31, 38-40, 1997/98:Fi21 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkande 44, 1997/98:Fi32 av Rune Evensson och Bengt-Ola Ryttar (s), 1997/98:Fi44 av Bengt Kronblad (s), 1997/98:Fi54 av Per Unckel m.fl. (m) yrkandena 1-7, 1997/98:Fi56 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkandena 1-5 och 11.
1 Inledning Regeringen föreslår att riksdagen, såvitt avser tilläggsbudget för statsbudgeten för budgetåret 1998, godkänner ändrade ramar för utgiftsområdena 13 och 14 samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med den tabell som här nedan återges (regeringens förslag punkt 49 delvis). Utskottet behandlar förslagen i avsnitt 2, såvitt avser utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, och i avsnitt 3, såvitt avser utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Regeringen lämnar också andra förslag än de som rör anslag. Även dessa behandlas nedan under respektive utgiftsområde. För utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling föreslås inga ändringar som påverkar anslagsnivåer.
---------------------------------------------------------- ---------------------------------------------------------- |UTG.|AN- | | BELOPP |FÖRÄNDRING | NY RAM/| |OMR.|SLAGS-| | ENL. | AV RAM/ | NY| | |NR | |STATSBUDGET| ANSLAG |ANSLAGSNIVÅ| | | | | 1998 | | | ---------------------------------------------------------- |13 | |Ekonomisk |42 723 356 |-4 238 334 |38 485 022| | | |trygghet | | | | | | |vid | | | | | | |arbetslöshet| | | | ---------------------------------------------------------- | |A 1 |Bidrag |40 681 334 |-4 238 334 |36 443 000| | | |till | | | | | | |arbetslös-| | | | | | |hetsersätt-| | | | | | |ning, | | | | | | |ramanslag | | | | ---------------------------------------------------------- |14 | |Arbets- |47 541 952 | +706 000 |48 247 952| | | |marknad | | | | | | |och | | | | | | |arbetsliv | | | | ---------------------------------------------------------- | |A 2 |Arbetsmark-|21 043 793| +606 000 |21 649 793| | | |nadspolitiska| | | | | | |åtgärder, | | | | | | |ramanslag | | | | ---------------------------------------------------------- | |B 1 |Arbetar- | 365 196 | +147 | 365 343| | | |skyddsverket,| | | | | | |ramanslag | | | | ---------------------------------------------------------- | |B 6 |Bidrag |4 356 419 | +100 000 |4 456 419| | | |till | | | | | | |Samhall | | | | | | |AB, | | | | | | |ramanslag | | | | ---------------------------------------------------------- | |B 11 |Bidrag | 4 147 | -147 | 4 000| | | |till | | | | | | |Stiftelsen| | | | | | |Utbildning| | | | | | |Nordkalotten,| | | | | | |obetecknat| | | | | | |anslag | | | | ---------------------------------------------------------- 2 Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet Utgiftsområdet omfattar bidrag till arbetslöshetsersättning och bidrag till lönegarantiersättning.
2.1 Anslaget A 1 Bidrag till arbetslöshetsersättning I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 40 681 334 000 kr.
Regeringens förslag Regeringen föreslår att anslaget A 1 Bidrag till arbetslöshetsersättning minskas med 4 238 334 000 kr. I propositionen anges att den öppna arbetslösheten under innevarande budgetår beräknas uppgå till 6,7 %, vilket är 0,7 procentenheter lägre än den bedömning som gjordes i budgetpropositionen för 1998. Totalt beräknas utbetalningarna från anslaget för bidrag till arbetslöshetsersättning uppgå till 36 443 miljoner kronor innevarande budgetår. Det är 4 238 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i budgetpropositionen. Antalet deltagare i resursarbeten och offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa (OTA) har successivt ökat sedan årsskiftet men har ännu inte nått upp till den beräknade omfattningen på 10 000 personer per månad i respektive åtgärd. I februari 1998 fanns 3 300 kvinnor och 3 500 män i OTA och 3 100 kvinnor och 700 män i resursarbete. Regeringen bedömer att antalet anvisade till resursarbete kommer att öka, bl.a. mot bakgrund av de regelförändringar som föreslås nedan. Regeringens avsikt är att i budgetpropositionen för 1999 återkomma med ett förslag som innebär att resursarbete får beviljas även under 1999. Den tillfälliga avgångsersättning som kunde medges under andra halvåret 1997 har fått en större omfattning än vad som beräknades i budgetpropositionen och totalt hade 18 600 personer beviljats sådan ersättning i januari 1998. Åtgärden generationsväxling som infördes vid årsskiftet har hittills haft en liten omfattning. Regeringen bedömer dock att antalet deltagare successivt kommer att öka, bl.a. med anledning av de förändringar av reglerna för åtgärden som redovisas nedan. Sammantaget beräknas utbetalningarna under 1998 från anslaget till resursarbeten, OTA, tillfällig avgångsersättning samt generationsväxling uppgå till 4 433 miljoner kronor. Utgifterna för resursarbeten bör fr.o.m. den 1 juli 1998 inte längre beräknas under utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet. Utgifterna bör i stället beräknas under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Anslaget A 1 Bidrag till arbetslöshetsersättning under utgiftsområdet bör därför minskas med 606 miljoner kronor samtidigt som anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökas med 606 miljoner kronor i förhållande till statsbudgeten. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att anslaget A 1 Bidrag till arbetslöshetsersättning minskas med 4 238 miljoner kronor (avsnitt 5.4.8).
Utskottets ställningstagande Utskottet har inte någon invändning mot regeringens förslag. Det bör godkännas av riksdagen.
2.2 Resursarbeten
Regeringens förslag Regeringen föreslår att den som anvisats till resursarbete skall få ersättas med högst 90 % av avtalsenlig lön (regeringens förslag punkt 15). Enligt nuvarande regler får en arbetsgivare som tar emot en arbetslös person i resursarbete ersätta denna med högst 90 % av den dagpenninggrundande inkomsten. Detta medför vissa problem på arbetsplatserna om några av deltagarna i resursarbete har en mycket låg inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning eller endast erhåller grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen. Regeringen anger att det bör vara arbetsgivaren och de lokala arbetstagarorganisationerna som avgör storleken på ersättningen genom de särskilda kollektivavtal som tecknas då arbetsgivare anordnar resursarbeten. Lönen enligt det särskilda kollektivavtalet får dock inte överstiga 90 % av den lön som gäller enligt ordinarie kollektivavtal på den aktuella arbetsplatsen. Den ersättning som staten betalar till arbetsgivarna bör vara oförändrad, dvs. 80 % av den dagpenninggrundande inkomsten samt därtill hörande sociala avgifter och särskild löneavgift. Förändringen innebär inte några utgiftsökningar och påverkar inte ramen för utgiftsområdet. Regeringen föreslår vidare att administrationen kring åtgärden förenklas på så sätt att arbetsgivare som anordnar resursarbete ersätts med en schablonmässigt beräknad månadsersättning som regleras vid anvisningstidens slut (regeringens förslag punkt 16). Enligt nuvarande regler betalar arbetsgivaren lön till den anvisade och rekvirerar sedan i efterskott från länsarbetsnämnden ersättningen för den bidragsberättigade delen. Ersättningen varierar beroende på hur stor del av tiden personen i resursarbete haft vikariat med ordinarie avtalsenlig lön. Arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna på arbetsplatsen skall ha kommit överens om att den anvisade skall erbjudas alla lämpliga kortare vikariat som uppstår. Vid dessa vikariat erhåller den anvisade avtalsenlig lön och arbetsgivaren betalar därtill hörande sociala avgifter och särskild löneavgift. Under denna tid utgår ingen ersättning till arbetsgivaren. Regeringen anser att det i vissa fall är administrativt betungande för arbetsgivarna att månadsvis beräkna vad som är lön och ersättning. Detta sägs minska arbetsgivarnas benägenhet att vilja anordna resursarbeten. Förslaget innebär enligt propositionen inga utgiftsökningar och påverkar inte ramen för utgiftsområdet. Regeringen föreslår dessutom att privata vårdhem och andra verksamheter som upphandlats på entreprenad av en kommun liksom stiftelser och friskolor fr.o.m. den 1 juli 1998 skall få anordna resursarbeten (regeringens förslag punkt 17). Endast arbetsgivare inom den offentliga sektorn samt försäkringskassor och kyrkliga arbetsgivare kan i dag ta emot personer i resursarbete. I propositionen anges att det finns ett intresse även hos andra arbetsgivare att ta emot resursarbetare som utför tjänster inom den offentliga sektorn. Detta kan avse exempelvis kommunalt upphandlade entreprenader, där risken för undanträngning inte bedöms lika stor som hos andra privata företag på marknaden. Flera parter gynnas vid resursarbete; arbetsgivaren och den arbetslöse och - eftersom det gäller den offentliga sektorn - även allmänheten. Genom att de arbetslösa i resursarbetet som i huvudsak är kvinnor, kan gå in och ta lämpliga vikariat får de också bättre chanser på den reguljära arbetsmarknaden. Arbetslösa i kommuner där vården i stor utsträckning lagts ut på entreprenad har dock små eller inga möjligheter att bli anvisade till resursarbete. Eftersom resursarbete utgår från en trepartsöverenskommelse mellan arbetsgivare, arbetstagare och arbetsförmedling kan parterna ta ett särskilt stort ansvar för att bevaka att resursarbetet inte tränger undan reguljärt arbete när det gäller offentligt upphandlade verksamheter i privat regi. Förslaget till regelförändring omfattar endast långvarigt pågående entre- prenader per den 1 april 1998. Förslaget om utvidgning av gruppen arbetsgivare som kan anordna resursarbete innebär enligt propositionen inga utgiftsökningar och påverkar inte ramen för utgiftsområdet.
Motioner Moderaterna och Miljöpartiet yrkar i sina respektive partimotioner avslag på regeringens förslag när det gäller resursarbete. Även Folkpartiet förklarar sig vara negativt inställt till åtgärden, dock utan att framställa yrkanden i den delen. Också Vänsterpartiet och Kristdemokraterna är avvisande till åtgärden som sådan. Moderaterna framhåller i kommittémotion Fi54 att resursarbete inte skapar riktiga jobb, och att tillgången till s.k. resursarbetare ger en konstlad bild som inte stämmer överens med verkligheten. Att regeringen redan ett år efter det att åtgärden infördes nu föreslår ändringar i reglerna visar enligt motionen att åtgärden var och är illa genomtänkt; detta gäller oavsett om den tillämpas i offentlig eller privat regi. Moderaterna förklarar att de tidigare motsatt sig åtgärden som sådan och att de nu yrkar avslag på regeringens förslag om förändringar av åtgärden (yrk. 1-3). Vänsterpartiets uppfattning är, enligt partimotion Fi20, att åtgärden bör avvecklas under året och ersättas med kollektivavtalsenliga arbetstillfällen och andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Under 1999 bör inte några nya resursarbeten beviljas (yrk. 38). Enligt Miljöpartiets partimotion Fi56 tränger resursarbete bort riktiga jobb. Åtgärden sägs också snedvrida arbetsmarknaden och leda till att viktig offentlig verksamhet försämras. Miljöpartiet anser därför att regeringens förslag skall avslås (yrk. 1-3). I motion Fi21 (yrk. 44) tillägger Miljöpartiet att resursarbete bör avskaffas och att nya sådana arbeten inte bör beviljas under 1999. Kristdemokraterna har inget yrkande som avser tilläggsbudgeten men framför, i anslutning till utgiftsramarna för den kommande treårsperioden, att åtgärden resursarbete bör avvecklas.
Utskottets ställningstagande Reglerna för den arbetsmarknadspolitiska åtgärden resursarbete måste ses mot bakgrund av strävandena att minska långtidsarbetslösheten och att motverka långa tider utan reguljärt arbete. Arbets- och kompetenslinjen skall hävdas och långa perioder av arbetslöshet med passivt kontantstöd skall motverkas. Denna inriktning kommer till uttryck bl.a. i regeringens i propositionen angivna fem grundstenar för sysselsättningspolitiken och i regleringsbrev till Arbetsmarknadsverket. Utskottet ansluter sig till denna linje och vill påminna om tidigare uttalanden av innebörd att resursarbete är en lämplig åtgärd som kan möjliggöra för vissa grupper att återgå till reguljärt arbete (bet. 1997/98:AU1). Regeringens tre förslag innebär, sammantaget, att åtgärden resursarbete förenklas och förbättras i flera avseenden. Förslaget om ersättning med högst 90 % av avtalsenlig lön innebär att deltagarna i resursarbete behandlas mera likställt. Förslaget om schablonmässigt beräknad månadsersättning innebär en förenkling av de administrativa rutinerna. Förslaget om utvidgning av de verksamheter som får anordna resursarbete utgör även det ett steg mot mer likställda förhållanden. Sammantaget innebär förslagen att åtgärden blir mera ändamålsenligt utformad och det kan - som regeringen anger - antas att arbetsgivares benägenhet att anordna resursarbeten påverkas positivt. Det formella förfarandet - med gemensam ansökan från arbetsgivare och berörd arbetstagarorganisation samt prövning av ansökan hos arbetsförmedlingsnämnden eller motsvarande kommunal nämnd - bör även fortsättningsvis anses motverka riskerna för undanträngningseffekter. Utskottet kan i sammanhanget konstatera att regeringen har tillsatt en särskild delegation för resursarbete. Den skall verka för att resursarbeten inte ersätter reguljära arbeten. Den skall också bidra till att personer som får resursarbete inte tappar kontakten med den vanliga arbetsmarknaden och att deltagarna under tiden får verkliga möjligheter att utöka sin kompetens. Med detta anser utskottet för sin del att regeringens förslag bör tillstyrkas (punkterna 15, 16 och 17). Av detta följer av motionerna Fi54 (m), Fi20 (v) samt Fi21 och Fi56 (mp) bör avslås i berörda delar.
2.3 Generationsväxling
Regeringens förslag Regeringen föreslår att möjligheten att ansöka om generationsväxling förlängs till och med den 31 december 1998 för personer som fyller 63 år senast den 31 augusti 1998 (regeringens förslag punkt 18). Ändringen föreslås gälla från och med den 1 september 1998. Förslaget innebär enligt propositionen inga utgiftsökningar och påverkar inte ramen för utgiftsområdet. Generationsväxling innebär i korthet att en person som fyllt 63 år, och som har haft en sammanhängande anställning i minst två år efter överenskommelse med arbetsgivaren kan lämna sin anställning i förtid. Villkoret är att en långtidsarbetslös person som fyllt 20 men inte 35 år tillsvidareanställs. Den som lämnar sin anställning får ersättning från staten som uppgår till 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten vid avgången, dock maximalt 14 400 kr per månad under år 1998. Som delfinansiering betalar arbetsgivaren ett finansieringsbidrag till staten motsvarande 25 % av den ersättning som staten lämnar. Ansökan om generationsväxling kan enligt nuvarande regler göras under perioden den 1 januari till den 31 augusti 1998. Regeringen redovisar, vid sidan av förslaget om förlängd tid för ansökan, i propositionen att man under våren 1998 funnit det angeläget att justera villkoren för åtgärden. De ändrade reglerna har genomförts genom ändring i förordningen (1997:1287) om generationsväxling på arbetsmarknaden. Ändringen träder i kraft den 15 maj 1998. Dessa justeringar innebär bl.a. att det skall vara möjligt att till generationsväxling anvisa arbetslösa personer som inte är långtidsarbetslösa på grund av att de under en kortare tid innehaft en anställning eller deltagit i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. En förutsättning är att detta inte nämnvärt stärkt deras ställning på arbetsmarknaden. Som ytterligare förutsättningar gäller att personen som nyanställs omedelbart dessförinnan varit anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen under minst tolv månader och att personens sysselsättningssituation inte kan lösas på annat sätt. Personer som inte fyllt 25 år kan anvisas till generationsväxling under den enda förutsättningen att han eller hon omedelbart före nyanställningen varit anmäld som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen under minst 90 dagar. Om särskilda skäl föreligger skall det även vara möjligt att visstidsanställa eller provanställa anvisade personer i stället för att tillsvidareanställa dem.
Motioner Flera partier yrkar avslag på regeringens förslag om förlängd tid för ansökan om generationsväxling. Det är Moderaterna, Folkpartiet och Miljöpartiet som alla tidigare motsatt sig åtgärden och alltjämt är negativa till den. Även Kristdemokraterna intar en avvisande inställning till åtgärden som sådan. Moderaterna konstaterar i kommittémotion Fi54 att generationsväxlingen har utnyttjats av få personer och menar att åtgärden är ett exempel på regeringens misslyckade arbetsmarknadspolitik (yrk. 4). Folkpartiet anmärker i partimotion Fi19 att generationsväxling inte syftar till ökad sysselsättning och betecknar åtgärden som ett praktfullt fiasko eftersom så få utnyttjat den (yrk. 11). Miljöpartiet menar i partimotion Fi56 att generationsväxlingen tränger bort riktiga jobb, att den snedvrider arbetsmarknaden och att den medför att viktig offentlig verksamhet försämras (yrk. 4). Enligt Vänsterpartiets motion Fi20 bör reglerna om generationsväxling inte ändras så att det - som regeringen föreslår - blir möjligt att visstids- eller provanställa de personer som anvisas till åtgärden (yrk. 39). Rune Evensson och Bengt-Ola Ryttar (båda s) respektive Bengt Kronblad (s) är mer positivt inställda till åtgärden generationsväxling. Enligt de förra - i motion Fi32 - bör även åldersgrupperna 60-63 år och 35-45 år kunna omfattas av åtgärden. Bengt Kronblad menar i motion Fi44 att generationsväxlingens finansieringssystem innebär en merkostnad för arbetsgivarna och att denna är en av orsakerna till att så få utnyttjat möjligheten till generationsväxling. Han anser att regeringen bör analysera möjligheten att ändra arbetsgivarens medansvar för finansieringen.
Utskottets ställningstagande Åtgärden generationsväxling har hittills utnyttjats i mycket begränsad utsträckning. Utskottet har inhämtat att möjligheten per den 8 maj 1998 utnyttjats i 59 fall, enligt Riksförsäkringsverkets senaste tillgängliga statistik. Enligt propositionen beror åtgärdens begränsade utnyttjande bl.a. på bristfällig information kring åtgärden inledningsvis och på utformningen av delar av regelverket. Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning att bl.a. de förändringar som nyligen skett och det nu aktuella förslaget kan leda till att fler använder sig av möjligheten till generationsväxling. Som utskottet uttalade hösten 1997 får det förutsättas att regeringen följer verksamheten med generationsväxling och att det senare görs en utvärdering av åtgärden (bet. 1997/98:AU1). Med detta anser utskottet att finansutskottet bör tillstyrka regeringens förslag om förlängd tid för ansökan (punkt 18). Motionerna Fi54 (m), Fi19 (fp), Fi20 (v) och Fi56 (mp) bör avslås i berörda delar. Generationsväxling syftar till att genom frivillig avgång av äldre arbetskraft ge yngre arbetslösa personer möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Motion Fi32 ligger inte helt i linje med denna allmänna inriktning och bör därför avslås; liknande motionsyrkanden avstyrktes även hösten 1997, se ovan nämnda betänkande och bet. 1997/98:FiU20. Utskottet vill inte heller ställa sig bakom motion Fi44 om en utredning av arbetsgivares finansieringsansvar.
3 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Utgiftsområdet omfattar till största delen utgifter för arbetsmarknadspolitiska åtgärder, arbetslivsfrågor och Arbetsmarknadsverkets (AMV) förvaltningskostnader. Vidare ingår myndigheter samt forskning och utveckling på arbetslivsområdet, Samhall AB:s verksamhet, Arbetsdomstolen m.m. Här återfinns också frågor om arbetsorganisation och kompetensutveckling m.m. samt utgifter för jämställdhetspolitiska åtgärder och för statliga arbetsgivarfrågor.
3.1 Anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 21 043 793 000 kr.
Regeringens förslag Resursarbete ingår under budgetåret 1998 i Arbetsmarknadsverkets mål för omfattningen av de konjunkturberoende åtgärderna. Utgifterna för resursarbete bör därför fr.o.m. den 1 juli 1998 beräknas under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Därmed bör anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under utgiftsområdet ökas med 606 miljoner kronor samtidigt som anslaget A 1 Bidrag till arbetslöshetsersättning under utgiftsområde 13 minskas med motsvarande belopp. Förslaget innebär enligt propositionen att finansieringen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna förenklas och förtydligas (avsnitt 5.4.9).
Utskottets ställningstagande Arbetsmarknadsutskottet finner att regeringens förslag är konsekvent och anser att det bör tillstyrkas av finansutskottet. Således bör anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökas med 606 000 000 kr.
3.2 Anslaget B 1 Arbetarskyddsverket I statsbudgeten för budgetåret 1998 uppgår ramanslaget B 1 till 365 196 000 kr.
Regeringens förslag Arbetarskyddsstyrelsens medverkan i EU-arbetet har blivit alltmer kostnadskrävande. Anslaget B 1 Arbetarskyddsverket bör ökas med 147 000 kr genom en överföring från anslaget B 11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten (avsnitt 5.4.9).
Utskottets ställningstagande Arbetsmarknadsutskottet anser att regeringens förslag bör tillstyrkas av finansutskottet. Det innebär att anslaget B 1 Arbetarskyddsverket bör ökas med 147 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget B 11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten minskas med motsvarande belopp.
3.3 Anslaget B 5 Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet Anslaget B 5 Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet disponeras av den medelsbeviljande myndigheten Rådet för arbetslivsforskning. I statsbudgeten för budgetåret 1998 uppgår ramanslaget B 5 till 212 217 000 kr.
Regeringens förslag Rådet för arbetslivsforskning har funnits i två år. Under denna tid har rådet i fråga om anslaget B 5 haft ett beslutsbemyndigande om totalt 160 miljoner kronor, avseende en fyraårsperiod. Enligt regeringen innebär detta en alltför kraftig begränsning av rådets möjligheter att fatta långsiktiga beslut. Rådet behöver dessutom ha möjlighet att besluta om åtaganden som sträcker sig över längre tid än fyra år. I propositionen lämnas förslag om att regeringen i tilläggsbudgeten skall bemyndigas att under 1998 i fråga om anslaget B 5 Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet besluta om en högsta ram för åtaganden, en ram som inklusive tidigare åtaganden uppgår till högst 420 miljoner kronor och som medför utgifter under perioden 1999-2003 (regeringens förslag punkt 19).
Motioner Två partier - Moderaterna och Miljöpartiet - yrkar avslag på regeringens förslag rörande bemyndigande avseende anslaget B 5 Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet. Moderaterna anför i kommittémotion Fi54 (yrk. 6) principiella skäl för sitt avslagsyrkande. Ett bifall till regeringens förslag skulle leda till att riksdagens möjligheter till inflytande över budgetprocessen minskar och att riksdagens kontrollmakt försvagas. Miljöpartiet kritiserar i partimotion Fi56 (yrk. 5) den inriktning som forskningen haft under senare år och förordar avslag på regeringens förslag rörande bemyndigande. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till mer preciserad forskningsinriktning. Riksdagen bör först ta ställning till ett sådant förslag och därefter till förslag om bemyndigande.
Utskottets ställningstagande Rådet för arbetslivsforskning skall, enligt verksamhetsmålen i regleringsbrevet, i ökad omfattning stödja långsiktig kunskapsuppbyggnad och kompetensutveckling med mångvetenskaplig inriktning. Rådet skall bl.a. stödja forskning och utveckling inom området arbetsorganisation samt rörande arbetsmarknadspolitiska åtgärder och effekter utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Den verksamhet som stöds med medel från rådet är således i hög grad av långsiktig karaktär. Det bemyndigande som i dag finns för anslaget B 5 Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet är otillräckligt och innebär att rådet inte kan fatta långsiktiga beslut i den utsträckning som är önskvärt. Regeringen bör därför, enligt arbetsmarknadsutskottets uppfattning, bemyndigas att under år 1998 i fråga om anslaget B 5 besluta om en högsta ram för åtaganden som inklusive tidigare åtaganden uppgår till högst 420 miljoner kronor och som medför utgifter under budgetåren 1999-2003. Detta innebär jämfört med vad som nu gäller dels att bemyndigandet ökar med 260 miljoner kronor, dels att bemyndigandeperioden förlängs med ett år. Med vad som här anförts anser utskottet att propositionens förslag i berörd del (punkt 19) bör tillstyrkas medan motionerna Fi54 (yrk. 6) och Fi56 (yrk. 5) bör avstyrkas.
3.4 Anslaget B 6 Bidrag till Samhall AB I statsbudgeten för budgetåret 1998 uppgår ramanslaget B 6 till 4 356 419 000 kr.
Regeringens förslag Samhalls resultat för åren 1996 och 1997 har inneburit förluster efter finansnetto och skatt. Även för år 1998 beräknas ett underskott som preliminärt väntas uppgå till ca 100 miljoner kronor. I sin koncernplanering för år 1999 har Samhall AB redovisat ett scenario som innebär snabbt ökande underskott och ett direkt konkurshot något år in på 2000-talet. Till följd av Samhalls scenario sker en analys av Samhalls ekonomiska situation samt företagsekonomiska och organisatoriska förutsättningar. Analysen, som initierats inom Finans- och Arbetsmarknadsdepartementen, skall ligga till grund för regeringens förslag i budgetpropositionen för 1999. Det är, enligt regeringen, angeläget att antalet arbetstillfällen för arbetshandikappade hos Samhall inte minskar. De resultatkrav som staten ställer på Samhall skall således ligga fast. Det innebär bl.a. att statens krav på Samhall om minsta sysselsättningsvolym för år 1998 kvarstår. För att säkerställa att Samhall kan svara mot kravet föreslår regeringen att Samhall tillförs 100 miljoner kronor. Som ett villkor gäller att sysselsättningen inte minskar under 1998 jämfört med 1997 (avsnitt 5.4.9).
Utskottets ställningstagande Arbetsmarknadsutskottet delar regeringens uppfattning om att antalet arbetstillfällen för arbetshandikappade inom Samhall inte bör minska. Dagens resultatkrav på Samhall bör ligga fast. I syfte att säkerställa möjligheterna att uppfylla resultatkraven bör anslaget B 6 Bidrag till Samhall AB ökas med 100 000 000 kr.
3.5 Åldersgränsen vid vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Regeringens förslag Regeringen föreslår att kommuners ansvar för ungdomar skall omfatta ungdomar fram till den dag de fyller 20 år. Som en konsekvens härav skall arbetslösa kunna ta del av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna arbetslivsutveckling, arbetsmarknadsutbildning, arbetsplatsintroduktion, bidrag till arbetslösa m.fl. som startar egen näringsverksamhet, datortek, individuellt anställningsstöd, interpraktikstipendier samt kommuners ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år från och med den dag den arbetslöse fyller 20 år. Detta skall gälla från och med den 1 juli 1998. Förslaget om ändrade åldersgränser föranleder ändring i lagen (1995:706) om kommuners ansvar för ungdomar och i lagen (1997:1268) om kommuners ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 1999 föreslå motsvarande ändring när det gäller rätten till grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen. Förslaget innebär enligt propositionen inga utgiftsökningar och påverkar inte ramen för utgiftsområdet (regeringens förslag punkterna 10, 11 och 20).
Utskottets ställningstagande Utskottet - som konstaterar att inga motioner väckts i denna fråga - har inte någon invändning mot förslagen om åldergränser vid vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Dessa bör godkännas av riksdagen.
3.6 Interpraktik
Regeringens bedömning Regeringen anger i propositionen som sin bedömning att minst 1 000 ungdomar kommer att beviljas s.k. interpraktikstipendier under budgetåret 1998. Dessa stipendier - som tidigare kallades Europastipendier - gäller praktik i hela världen och beviljas till en stor del unga som annars hade haft svårt att praktisera utomlands. En jämn könsfördelning har uppnåtts. Andelen invandrare bland samtliga som beviljats stipendier är minst lika stor som andelen invandrare bland de arbetslösa. Huvudmannaskapet för stipendierna flyttades i oktober 1997 till Svenska EU-programkontoret. Det är inte möjligt att redan nu bedöma hur många ungdomar som erhållit reguljärt arbete efter praktiken. Regeringen anser mot bakgrund av ovanstående att det är viktigt att fler ungdomar får denna möjlighet till praktik utomlands och avser därför att föreskriva att minst 1 000 ungdomar får möjligheten under budgetåret 1998.
Motion När det gäller interpraktik föreligger en motion. Moderaterna anser i kommittémotion Fi54 att stipendierna bör utformas så att de ger unga människor bättre möjligheter att tillgodogöra sig erfarenheter från andra EU-länder och en chans att etablera sig på den alleuropeiska arbetsmarknaden. Partiet motsätter sig att frivilliga insatser i utvecklingsländer finansieras genom de arbetsmarknadspolitiska medlen, vilket kan ske med regeringens utformning av interpraktikstipendierna (yrk. 5).
Utskottets ställningstagande När det gäller interpraktikstipendier finns det ett värde i att arbetslösa ungdomar får internationell erfarenhet. Detta gäller inte minst för arbetshandikappade ungdomar som också de har möjlighet att söka sådana stipendier. Utskottet ser - i enlighet med vad som uttalades våren 1997 - inget hinder mot att stipendierna beviljas för frivilligarbete i utvecklingsländer om detta i enskilda fall bedöms lämpligt. Motionen Fi54 i berörd del bör därmed avslås.
3.7 Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd, SIUS
Regeringens förslag Regeringen föreslår att försöksverksamheten med särskilt introduktions- och uppföljningsstöd för svårt funktionshindrade personer, SIUS, blir permanent från och med den 1 juli 1998 (regeringens förslag punkt 21). En försöksverksamhet med särskilt introduktions- och uppföljningsstöd för svårt funktionshindrade personer, SIUS, har pågått sedan budgetåret 1993/94. SIUS lämnas till den som har behov av individuellt stöd, som underlättar en anställning. Försöksverksamheten har visat att en särskild stödperson med inriktning på individuellt stöd för introduktion och uppföljning på arbetsplatsen är den stödform som saknats för vissa grupper av arbetshandikappade. Stödpersoner i SIUS, s.k. SIUS-konsulenter, bör anställas inom AMV med nära anknytning till den yrkesinriktade rehabiliteringen. Kostnaden för SIUS- konsulenterna beräknas uppgå till högst 50 miljoner kronor per år och utgifterna bör även fortsättningsvis tas inom ramen för tilldelade medel under anslaget. Förslaget bör gälla från och med den 1 juli 1998. Förslaget innebär enligt propositionen inga utgiftsökningar och påverkar inte ramen för utgiftsområdet.
Utskottets ställningstagande Utskottet - som konstaterar att inga motioner väckts i denna fråga - har inte någon invändning mot förslaget som rör särskilt introduktions- och uppföljningsstöd, SIUS. Det bör tillstyrkas av finansutskottet.
4 Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling Utgiftsområdet omfattar främst utgifter för olika former av företagsstöd, medel för medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram, medel från EG:s regionalfond samt utgifter för Glesbygdsverket och Statens institut för regionalforskning.
4.1 Anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder Från anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder anvisas medel till följande ändamål: regionala utvecklingsbidrag, lån till privata regionala investmentbolag, landsbygdsbidrag, stöd till kommersiell service, småföretagsstöd, sysselsättningsbidrag, regional och central projektverksamhet, medfinansiering av strukturfondsprogram, vissa utgifter för beslutsgrupper knutna till strukturfondsprogram m.m., uppföljning och utvärdering samt viss central utvecklingsverksamhet m.m. I statsbudgeten för budgetåret 1998 uppgår ramanslaget A 1 till 1 597 517 000 kr.
Regeringens förslag I samband med riksdagens behandling av tilläggsbudgeten hösten 1997 bemyndigades regeringen att under budgetåret 1997 besluta om åtaganden som innebär utgifter på högst 500 miljoner kronor under budgetåren 1998-2000 (bet. 1997/98:FiU11, rskr. 46). Detta bemyndigande förde regeringen vidare till länsstyrelserna. I anslutning till behandlingen av budgetpropositionen hösten 1997 beslutade riksdagen vidare om ett bemyndigande för regeringen att under budgetåret 1998 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med regionalpolitiska åtgärder som innebär utgifter på högst 500 miljoner kronor under budgetåren 1999-2001 (bet. 1997/98:AU2, rskr. 128). Av detta bemyndigande har regeringen avsatt sammanlagt 250 miljoner kronor för beslut om sysselsättningsbidrag. I den nu behandlade propositionen lämnas förslag om ett utökat bemyndigande. Där föreslås att regeringen i tilläggsbudgeten skall bemyndigas att under budgetåret 1998 fatta beslut om åtaganden som innebär sammanlagda utgifter om högst 1 000 miljoner kronor under åren 1999-2001 avseende anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder (regeringens förslag punkt 27).
Motioner I parti- och kommittémotioner från fyra partier - Moderaterna, Folkpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet - yrkas avslag på regeringens förslag. Moderaterna anser i kommittémotion Fi54 (yrk. 7) att regeringens förslag rörande bemyndigande avseende anslaget A 1 bör avslås av principiella skäl. Ett bifall skulle innebära att riksdagens inflytande över budgetprocessen minskar. Därmed skulle också riksdagens kontrollmakt över medelsanvändningen komma att reduceras och beslutsutrymmet för framtida riksdagsbeslut inskränkas. Folkpartiet förordar i motion Fi19 (yrk. 14) avslag på regeringens förslag om bemyndigande i fråga om anslaget A 1. Förslaget är inte ett resultat av rationella överväganden om hur regionalpolitiken skall bedrivas. I stället har det lagts fram till följd av förhastade och illa genomtänkta beslut från regeringens sida. Vänsterpartiet anser i motion Fi20 (yrk. 5 och 40) att förslaget om att ge regeringen bemyndigande att för år 1998 fatta beslut om ytterligare 500 miljoner kronor för perioden 1999-2001 bör avslås. Det av regeringen aviserade förslaget om fullständigt bemyndigandesystem bör avvaktas så att konsekvenserna kan klargöras dels när det gäller riksdagens och länens inflytande, dels i fråga om den regionala fördelningen av medel. Miljöpartiet förespråkar i partimotion Fi56 (yrk. 11) avslag på regeringens förslag om utökat bemyndigande beträffande anslaget A 1. Riksdagen bör även i fortsättningen styra medelsanvändningen på anslaget. Ett bifall skulle innebära att riksdagen avhänder sig den möjligheten.
Utskottets ställningstagande Utskottet anser det vara mycket angeläget att ta till vara den nuvarande högkonjunkturen för att få till stånd sysselsättningsskapande och tillväxtfrämjande investeringar i främst regionalpolitiskt utsatta regioner. Detta är väsentligt bl.a. mot bakgrund av att de stora befolkningsminskningarna inom dessa regioner under senare år är ett allvarligt hot mot en balanserad regional utveckling. Medel för regionalpolitiska åtgärder används huvudsakligen för att direkt stödja investeringar i småföretag samt för att utgöra en del av den svenska medfinansieringen i projekt inom ramen för EG:s strukturfonder. Det är särskilt viktigt att nu, när strukturfondsarbetet kan börja ge utväxling i form av många intressanta projekt, även möjligheterna tas till vara till återflöde av den avgift som Sverige erlägger till EU. Det föreligger för närvarande, enligt vad utskottet erfarit, en uppenbar risk för att det i rådande ekonomiska konjunktur skall uppstå en betydande brist på beslutskapacitet för långsiktiga projekt som kan stödjas med medel för regionalpolitiska åtgärder. Arbetsmarknadsutskottet anser därför att regeringens förslag, att den skall bemyndigas att under budgetåret 1998 fatta beslut om åtaganden som innebär sammanlagda utgifter om ytterligare 500 miljoner kronor, dvs. tillsammans med tidigare lämnat bemyndigande totalt högst 1 000 miljoner kronor, under åren 1999, 2000 och 2001 under anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder, bör tillstyrkas av finansutskottet (punkt 27). Arbetsmarknadsutskottet förutsätter att bemyndigandet fördelas till länen enligt den fördelningsprincip som de s.k. länsanslagen fördelas efter. Detta bör enligt utskottet ges regeringen till känna. Mot bakgrund av vad som här anförts anser utskottet att finansutskottet bör avstyrka motionerna Fi54 (yrk. 7), Fi19 (yrk. 14), Fi20 (yrk. 5 och 40) samt Fi56 (yrk. 11).
Stockholm den 12 maj 1998
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund (s), Berit Andnor (s), Kent Olsson (m), Martin Nilsson (s), Elving Andersson (c), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s), Kristina Zakrisson (s), Christel Anderberg (m), Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson (kd), Paavo Vallius (s), Anna Åkerhielm (m) och Lennart Beijer (v).
5 Avvikande meningar
Gemensamma avvikande meningar
1. Resursarbete Elver Jonsson (fp), Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg, (alla m), Barbro Johansson (mp) och Anna Åkerhielm (m) anser att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 bort ha följande lydelse: Utskottet anser att den arbetsmarknadspolitiska åtgärden resursarbete bör avskaffas. Åtgärden har negativ inverkan på förändringsbenägenheten i kommunerna. Vidare medför den att undanträngningseffekter uppstår, att konkurrensen snedvrids och att övervältrings- och inlåsningseffekter gör sig gällande. Mot den bakgrunden bör de justeringar regeringen nu föreslår avslås (regeringens förslag punkterna 15, 16 och 17). Utskottet tillstyrker för sin del motionerna Fi54 (m) samt Fi21 och Fi56 (mp) i berörda delar. Motion Fi20 (v) är med detta tillgodosedd i berörd del.
2. Generationsväxling Elver Jonsson (fp), Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg (alla m), Barbro Johansson (mp) och Anna Åkerhielm (m) anser att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.3 bort ha följande lydelse: Utskottet anser att den arbetsmarknadspolitiska åtgärden generationsväxling bör avskaffas. På principiell grund kan framhållas bl.a. att åtgärden inte bidrar till ökad sysselsättning, ens om den kom till användning. I praktiken har möjligheten till generationsväxling utnyttjats i så få fall att den är meningslös. Mot den bakgrunden bör de justeringar regeringen nu föreslår avslås (regeringens förslag punkt 18). Utskottet tillstyrker för sin del motionerna Fi54 (m), Fi19 (fp) och Fi56 (mp) i berörda delar, medan motionerna Fi20 (v) samt Fi32 och Fi44 (båda s) bör avslås.
3. Utgiftsområde 19, anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder Elver Jonsson (fp), Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg, (alla m), Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson (kd), Anna Åkerhielm (m) och Lennart Beijer (v) anser att utskottets ställningstagande i avsnitt 4.1 bort ha följande lydelse: I parti- och kommittémotioner från Moderaterna, Folkpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet framställs yrkanden om att regeringens förslag bör avslås. Under utskottets beredning av ärendet har också Kristdemokraternas företrädare ansett att förslaget bör avstyrkas. Som framgått tidigare beslutade riksdagen i anslutning till behandlingen av budgetpropositionen hösten 1997 om ett bemyndigande för regeringen att under budgetåret 1998 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med regionalpolitiska åtgärder som innebär utgifter på högst 500 miljoner kronor under budgetåren 1999-2001. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det i förarbetena till budgetlagen (prop. 1995/96:220) konstateras att ett bemyndigande är liktydigt med att anslag så småningom måste anvisas. Därför är det enligt förarbetena naturligt att beslut om omfattningen av och ändamålet med ett bemyndigande prövas lika noga som ett anslagsbeslut. Utskottet anser att det inte finns anledning att bifalla regeringens förslag om en utökning av bemyndigandet. Konsekvenserna av ett vidgat bemyndigande är, enligt utskottets uppfattning, mycket bristfälligt belysta i propositionen. Ett bifall skulle kunna innebära en inskränkning av riksdagens möjligheter att påverka budgetprocessen. Mot bakgrund av vad som här har anförts anser arbetsmarknadsutskottet att finansutskottet med bifall till motionerna Fi54 (yrk. 7), Fi19 (yrk. 14), Fi20 (yrk. 5 och 40) och Fi56 (yrk. 11) bör avstyrka förslaget om att regeringen skall bemyndigas att under budgetåret 1998 fatta beslut om åtaganden som innebär sammanlagda utgifter om högst 1 000 miljoner kronor under åren 1999-2001 avseende anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder. Något utökat bemyndigande bör således inte medges.
Övriga avvikande meningar
4. Resursarbete Lennart Beijer (v) anser att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 bort ha följande lydelse: Utskottet anser att den arbetsmarknadspolitiska åtgärden resursarbete successivt skall avvecklas under året och ersättas med kollektivavtalsenliga ordinarie arbetstillfällen och andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utskottet anser därmed att det inte skall beviljas nya resursarbeten under 1999. Mot den bakgrunden bör de justeringar regeringen nu föreslår avslås (regeringens förslag punkterna 15, 16 och 17). Utskottet tillstyrker för sin del motion Fi20 (v) i berörd del. Motionerna Fi54 (m) samt Fi21 och Fi56 (mp) i berörda delar är med detta tillgodosedda.
5. Generationsväxling Lennart Beijer (v) anser att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.3 bort ha följande lydelse: Utskottet motsätter sig den ändring som innebär att förordningen om generationsväxling gör det möjligt att visstids- eller provanställa personer som anvisas till åtgärden. Med detta ansluter sig utskottet för sin del till motion Fi20 (yrk. 39) vilken bör tillstyrkas. Regeringens förslag och övriga motioner i avsnitt 2.3 bör avstyrkas.
6. Utgiftsområde 14, anslaget B 5 Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser att utskottets ställningstagande i avsnitt 3.3 bort ha följande lydelse: Arbetsmarknadsutskottet kan i likhet med Moderaterna i motion Fi54 (yrk. 6) av principiella skäl inte ställa sig bakom regeringens förslag om att den skall bemyndigas att under budgetåret 1998 i fråga om anslaget B 5 Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet besluta om utgifter avseende åren 1999-2003. Ett beslut om bemyndigande av denna karaktär skulle innebära att riksdagens inflytande över budgetprocessen minskar. Det skulle reducera riksdagens kontrollmakt över medelsanvändningen och inskränka beslutsutrymmet för framtida riksdagsmajoriteter. Det anförda innebär att utskottet avstyrker regeringens förslag i berörd del och tillstyrker motion Fi54 (yrk. 6). Motion Fi56 (yrk. 5) avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.
7. Utgiftsområde 14, anslaget B 5 Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet Barbro Johansson (mp) anser att utskottets ställningstagande i avsnitt 3.3 bort ha följande lydelse: Arbetsmarknadsutskottet har i likhet med Miljöpartiet i motion Fi56 (yrk. 5) invändningar mot regeringens förslag om att den skall bemyndigas att under budgetåret 1998 i fråga om anslaget B 5 Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet besluta om utgifter avseende åren 1999-2003. Ett bifall till regeringens förslag skulle innebära att riksdagens inflytande över anslagets användning minskar. Utskottet, som instämmer i Miljöpartiets kritik mot inriktningen på rådets forskningsstöd, anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till preciseringar av forskningsinriktningen. Riksdagen bör ta ställning i fråga om forskningsinriktningen innan ett utökat bemyndigande kan aktualiseras. Det anförda innebär att utskottet avstyrker regeringens förslag i berörd del och tillstyrker motion Fi56 (yrk. 5). Motion Fi54 (yrk. 6) avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.
8. Interpraktikstipendier Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser att utskottets ställningstagande i avsnitt 3.6 bort ha följande lydelse: Av regeringens framställning framgår att de år 1995 införda Europastipendierna inte varit en framgång. Reglerna har nu ändrats så att stipendierna gäller praktik i hela världen, och regeringen aviserar ytterligare föreskrifter för att öka stipendiernas användning. Den genomförda utvidgningen innebär bl.a. att stipendierna är tillgängliga för volontärarbete i utvecklingsländerna. Utskottet kan inte ställa sig bakom denna ordning. Utskottet anser inte att arbetsmarknadspolitiska medel skall användas för att uppmuntra och finansiera frivilliga insatser i tredje världen. Det naturliga vore i stället att knyta an till Sveriges medlemskap i EU och ge unga människor en möjlighet att etablera sig på den alleuropeiska arbetsmarknaden. Utskottet avvisar med detta den uppfattning som kommer till uttryck i propositionen och tillstyrker för sin del den moderata motionen Fi54 (yrk. 5).
6 Särskilt yttrande
Resursarbete och generationsväxling Dan Ericsson (kd) anför: Kristdemokraternas principiella inställning till de två arbetsmarknadspolitiska åtgärderna resursarbete och generationsväxling är att de bör avskaffas. Här kan det vara tillräckligt att framhålla att resursarbeten innebär att det skapas ett sorts B-lag inom offentlig sektor - tidigare anställda som får komma tillbaka, men med lägre lön. Detta bidrar inte till nya, reella arbetstillfällen eller ökad kompetens hos den enskilde. Det är fel väg att gå. Inte heller generationsväxlingen innebär att sysselsättningen i landet ökar. Att regeringen nu gör tekniska förändringar i dessa åtgärder - som till dels gynnar privata entreprenörer - förändrar inte vår principiella hållning till åtgärderna som sådana. De två åtgärderna bör därför avskaffas. Bostadsutskottets yttrande
1997/98:BoU7y
Tilläggsbudget för år 1998 avseende utgiftsområde 18
Till finansutskottet Finansutskottet har beslutat bereda bl.a. bostadsutskottet tillfälle att avge yttrande över 1998 års ekonomiska vårproposition (prop. 1997/98:150) i vad avser dels den ekonomiska politiken och utgiftstaket samt vissa övriga frågor, dels tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998, jämte de motioner som kan komma att väckas, i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. I detta yttrande behandlar bostadsutskottet frågor om tilläggsbudgeten. Vårpropositionen i övrigt vad avser frågor som faller inom bostadsutskottets beredningsområde behandlas i utskottets yttrande 1997/98: BoU5y.
Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om att Statens geotekniska institut blir medlem i en ekonomisk förening för programutveckling samt de förslag om anslagsförändringar på tilläggsbudget som avser utgiftsområde 18. Utskottets ställlningstagande till ett av anslagsförslagen - avseende anslaget A12 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl. - innebär även att regeringens förslag om en vidgning av ändamålet för detta stöd tillstyrks av utskottet. Samtliga motioner avstyrks. Till yttrandet har fogats tre avvikande meningar.
Propositionen Bostadsutskottet behandlar i detta yttrande propositionen i vad avser regeringens förslag att riksdagen 26. godkänner att Statens geotekniska institut (SGI) blir medlem i en ekonomisk förening för utveckling av programsystemet AutoGRAF (avsnitt 5.4.13), 49. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i bifogad tabell (regeringens förslag behandlas såvitt det avser utgiftsområde 18): A 11 Bonusränta för ungdomsbosparande, ramanslag, ökat anslag med 1 400 000 kronor, A 12 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl., nytt ramanslag anvisas med 75 000 000 kronor, C 1 Länsstyrelserna m.m., ramanslag, ökat anslag med 450 000 kronor.
Motionerna 1997/98:Fi19 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ändamålet för det statliga investeringsbidraget för anordnandet av studentbostäder inte skall vidgas, 1997/98:Fi20 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl., 1997/98:Fi37 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag att anslå 75 000 000 kr 1998 under utgiftsområde 18 anslag A 12 i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet I regeringens förslag till tilläggsbudget för år 1998 finns vad gäller utgiftsområde 18 tre förslag om utökade respektive nytt anslag samt ett förslag om godkännande av ett nytt åtagande för Statens geotekniska institut (SGI). Endast ett av dessa förslag, nämligen förslaget om investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl., har i motioner och vid utskottets beredning väckt invändningar. Utskottet inleder med att behandla denna fråga. Regeringen föreslår dels att ett nytt ramanslag A 12 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl. inrättas inom utgiftsområde 18 samt anvisas 75 miljoner kronor för 1998, dels att ändamålet för det hittillsvarande stödet för studentbostäder vidgas. Detta stöd tillkom efter beslut i riksdagen hösten 1996 (prop. 1996/97:1, BoU2y, FiU11, rskr. 51). Den totala ramen för stödet bestämdes till 300 miljoner kronor. Hittills har stödet utbetalats från ett anslag för arbetsmarknadspolitiska åtgärder under tionde huvudtiteln. Enligt förordningen 1996:1371 gäller bl.a. följande förutsättningar för stödet: Bidrag lämnas för anordnande av nya studentbostäder med maximalt 25 000 kronor för varje studentrum i hyreslägenheter för en eller två studerande. Med studentbostad avses lägenhet för studerande vid universitet eller högskola. Bostäderna skall anordnas genom ny- eller ombyggnad som medför tillskott av bostadslägenheter. Projekten skall påbörjas under tiden den 1 oktober 1996-den 31 december 1999 och vara färdigställda inom ett och ett halvt år från påbörjandet. Regeringens förslag om vidgning av ändamålet för stödet innebär att bidrag får lämnas även för produktion av ungdomsbostäder. Skillnaden mot vad som gällt för det hittillsvarande stödet anges vara dels att bidragskretsen vidgas, dels att bidrag enligt de nya reglerna inte begränsas till orter där det finns universitet eller högskola. Regeringens förslag har mött invändningar i tre motioner. I Folkpartiets partimotion 1997/98:Fi19 yrkande 19 föreslås att riksdagen inte godkänner vidgningen av ändamålet för det aktuella stödet. Motionärerna anser att en vidgning av ändamålet kan leda till att studenternas bostadsbehov inte kan tillgodoses. Även Vänsterpartiet avvisar i sin partimotion 1997/98:Fi20 yrkande 41 vidgningen av stödet till att även omfatta ungdomsbostäder. Vänsterpartiet framhåller att man är emot särskilda bostäder för ungdomar. Vidare påpekas i motionen att ungdomsbostäder inte är något etablerat begrepp i befintliga regelsystem. I motion 1997/98:Fi37 (m) föreslås att riksdagen skall avslå förslaget att inrätta ett nytt anslag för investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl. Detta yrkande får förstås som att bidragsformen bör avvecklas helt, även i sin nuvarande form. Motionärerna framhåller bl.a. att bostadspolitiken måste läggas om från produktions- till boendepolitik. Bostadsutskottet vill anföra följande i frågan om en utvidgning av ändamålet för investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl. Problemen för ungdomar att skaffa sig en egen bostad och etablera sig på bostadsmarknaden har uppmärksammats under en längre tid. I det läge med stor bostadsefterfrågan och snabbt stigande boendekostnader som präglade slutet av 1980-talet och början av 1990-talet var ungdomarna en utsatt grupp. Även under de senaste årens förändrade bostadsmarknad med ett stort antal lediga lägenheter i delar av landet har emellertid många ungdomar haft svårigheter att skaffa bostad. Under 1990-talet har kvarboendet i föräldrahemmet ökat. Orsakerna till detta är sannolikt flera. De senaste årens pressade ekonomiska läge för många hushåll är givetvis en av huvudförklaringarna. En omfattande ungdomsarbetslöshet har gjort att många ungdomar saknar de ekonomiska förutsättningarna för en egen bostad. En annan viktig förklaring är att bostadsutbudet inte är anpassat till ungdomars behov och önskemål. Många ungdomar efterfrågar i första hand små och billiga bostäder medan utbudet av lediga bostäder inte sällan ser annorlunda ut. Situationen varierar också starkt över landet. Speciellt i storstadsområdena och vissa högskoleorter har ånyo en mer allmän brist på bostäder uppkommit. Det tilltagande problemet för ungdomar att etablera sig på bostadsmarknaden bekräftas av en rapport som Boverket nyligen överlämnat till regeringen. Enligt denna rapport gör 40 % av landets kommuner bedömningen att det är brist på lämpliga bostäder för unga, trots att det i mer än hälften av dessa kommuner finns ett överskott på bostäder. Det bör samtidigt framhållas att det på många orter har tagits initiativ för att minska problemen för ungdomar. Enligt studier som Boverket genomfört finns ett flertal goda exempel på kommuner och bostadsföretag som med lokalt anpassade projekt funnit bra lösningar för ungdomsboende. Det handlar såväl om nyproduktion som ombyggnad av befintliga bostäder eller nedlagda institutioner och andra byggnader. I flera fall har ungdomar engagerats på ett tidigt stadium av projekten och deltagit i både planeringen av bostäderna och vissa delar av byggnadsarbetet. Det är mot den ovan i korthet beskrivna bakgrunden som regeringens förslag bör ses. Det är angeläget att stimulera tillkomsten av fler bostäder lämpliga för ungdomar. En rad olika lösningar på utformningen av ett sådant boende finns också framtagna. Utskottet vill i detta sammanhang kommentera vad som i v- motionen anförts om ungdomsbostäder. Motionärerna vänder sig mot att särskilda bostäder inrättas för ungdomar och framhåller att begreppet ungdomsbostad inte är entydigt definierat. Enligt utskottets mening bör inte heller några regler utarbetas för hur en bostad lämplig för ungdomar skall se ut. Behoven och önskemålen i fråga om bostaden varierar självklart även bland ungdomar. Inte heller bör ett rent kategoriboende för ungdomar eftersträvas. I de ungdomsbostadsprojekt som genomförts under senare tid har ett begränsat antal lägenheter lämpliga för ungdomar integrerats i vanliga bostadsområden. En strävan bör vara att stimulera tillkomsten av bostäder som kan tillgodose den lokala efterfrågan som finns i olika delar av landet. Även vad i fp-motionen anförts om att ungdomsbostäder inte bör ges stöd, eftersom detta riskerar att minska stödet till studentbostäder, bör kommenteras. Utskottet anser att det är olyckligt att som motionärerna gör ställa två grupper med svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden mot varandra. Det kan också konstateras att gruppen studenter, som investeringsbidraget hittills inriktats på, i huvudsak utgör en del av ungdomsgruppen, som förslaget om det utvidgade stödet är avsett för. Med hänvisning till det anförda tillstyrker bostadsutskottet regeringens förslag om att investeringsbidrag skall få lämnas även för produktion av ungdomsbostäder. Det bör ankomma på regeringen att utforma de närmare villkor som bör gälla för stödet i enlighet med vad utskottet anfört. Utskottet tillstyrker även förslaget om att ett nytt ramanslag A 12 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl. inrättas och anvisas 75 miljoner kronor för år 1998. Partimotionerna 1997/98:Fi19 (fp) yrkande 19 och 1997/98:Fi20 (v) yrkande 41 samt motion 1997/98:Fi37 (m) avstyrks. Som framgått ovan har övriga regeringsförslag avseende tilläggsbudget för år 1998 inom utgiftsområde 18 inte i motioner eller vid utskottets beredning mött några invändningar. Riksdagen bör således godkänna att Statens geotekniska institut blir medlem i en ekonomisk förening för utveckling av programsystemet AutoGraf. Utskottet tillstyrker även att anslaget A 11 Bonusränta för ungdomsbosparande ökas med 1,4 miljoner kronor och att anslaget C 1 Länsstyrelserna m.m. ökas med 450 000 kr. Medlen till länsstyrelserna avses bli tilldelade Länsstyrelsen i Skåne län för särskilda tillsynsinsatser med anledning av bl.a. akrylamidutsläppet i Hallandsåsen år 1997. Bostadsutskottet vill avslutningsvis erinra om att utskottet för närvarande bereder förslag framlagda i proposition 1997/98:119 Bostadspolitik för en hållbar utveckling och i motioner väckta med anledning av propositionen. Utskottet kan konstatera att den fortsatta beredningen av vissa förslag i den ekonomiska vårpropositionen inom andra utgiftsområden än det bostadsutskottet bereder, delvis blir beroende av riksdagens ställningstagande till utskottets betänkande med anledning av den bostadspolitiska propositionen. Utskottet syftar här främst på förslaget i vårpropositionen om finansiering av ett statligt bolag för övertagande av kommunala bostadsföretag m.m. (avsnitt 7.6.4). Den mer grundläggande frågan om ett sådant bolag bör bildas bereds för närvarande av bostadsutskottet. Även förslaget i vårpropositionen om att inom utgiftsområde 25 på tilläggsbudget öka anslaget A 2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting torde delvis utgå från ett riksdagens bifall till förslag i den bostadspolitiska propositionen. Bostadsutskottets betänkande med anledning av denna proposition avses justeras den 26 maj och bli föremål för kammarbehandling den 5 juni 1998.
Stockholm den 12 maj 1998
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Britta Sundin (s), Marianne Carlström (s), Rigmor Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf Björklund (kd), Peter Weibull Bernström (m) och Lisbeth Staaf-Igelström (s).
Avvikande meningar
1. Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl. Knut Billing (m), Stig Grauers (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull Bernström (m) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som under rubriken Utskottet börjar med ?Problemen för? och slutar med ?1997/98:Fi37 (m) avstyrks? bort ha följande lydelse: Utskottet delar den principiella utgångspunkten för inriktningen av bostadspolitiken som redovisas i motion 1997/98:Fi37 (m). Det är således angeläget att styra över bostadspolitiken från produktionspolitik till boendepolitik. Detta innebär också att den nuvarande regeringens försök att påverka bostadsproduktionen med en rad olika bidrag bör avvisas. Inriktningen bör i stället vara att genom bl.a. en sund skattepolitik och en fortsatt avreglering ge förutsättningar för en fungerande bostadsmarknad. Detta kan skapa goda förutsättningar för att såväl ungdomar som övriga hushåll skall kunna tillgodose sitt bostadsbehov på den reguljära bostadsmarknaden. Med denna utgångspunkt finns inte skäl att tillstyrka regeringens förslag om att inrätta ett särskilt anslag för investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl. samt att vidga ändamålet för detta stöd. I enlighet med förslaget i m-motionen bör i stället bidragsformen även i sin nuvarande form snarast avvecklas. Vad utskottet nu med anledning av motion 1997/98:Fi37 (m) anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna 1997/98:Fi19 (fp) yrkande 19 och 1997/98:Fi20 (v) yrkande 41 avstyrks.
2. Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl. Erling Bager (fp) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som under rubriken Utskottet börjar med ?Problemen för? och slutar med ?1997/98:Fi37 (m) avstyrks? bort ha följande lydelse: Investeringsbidraget för anordnande av bostäder för studenter kom till för att möta ett ökat bostadsbehov till följd av högskoleutbyggnaden. Som framhålls i motion 1997/98:Fi19 (fp) har bristen på bostäder för studenter vid högskolor och universitet blivit ett stort problem på många orter. En ökad tillgång på bostäder lämpliga för studenter är nödvändig för att inte högskolesatsningen skall förhindras. De medel som står till förfogande för att stimulera tillkomsten av studentbostäder är emellertid begränsade. Det är mot denna bakgrund förvånande att regeringen nu föreslår att ändamålet för stödet skall vidgas till något som i praktiken riskerar att bli ett allmänt investeringsbidrag för bostäder. Detta skulle i sin tur leda till att utrymmet för stöd till studentbostäder kraftigt inskränks. Utskottet anser mot denna bakgrund i enlighet med förslagen i motionerna 1997/98:Fi19 (fp) yrkande 19 samt 1997/98:Fi20 (v) yrkande 41 att det aktuella investeringsbidraget även i fortsättningen skall inriktas på stöd till studentbostäder. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Däremot har utskottet inga invändningar mot att medel för stödet i sin nuvarande form förs upp på ett särskilt anslag under utgiftsområde 18. Motion 1997/98:Fi37 (m) avstyrks således.
3. Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl. Owe Hellberg (v) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som under rubriken Utskottet börjar med ?Problemen för? och slutar med ?1997/98:Fi37 (m) avstyrks? bort ha följande lydelse: Bostadsutskottet kan, som även påpekas i Vänsterpartiets partimotion, konstatera att innebörden i regeringens förslag om att utvidga ändamålet för det nuvarande stödet till studentbostäder är oklar. I propositionen anges endast att bidrag skall kunna utgå även till produktion av ungdomsbostäder. Någon vedertagen definition av begreppet ungdomsbostad finns inte i nuvarande regelsystem. Det får emellertid förutsättas att regeringens avsikt är att ge stöd till bostäder som endast är avsedda att upplåtas till ungdomar. Bostadsutskottet anser inte att denna form av kategoriboende bör stimuleras genom statligt stöd. Målsättningen bör i stället vara att alla typer av hushåll - även ungdomshushåll - skall ha råd att efterfråga en bostad i det vanliga bostadsbeståndet. Bostadsutskottet anser således att regeringens förslag att utvidga ändamålet för investeringsbidraget för anordnande av bostäder för studenter bör avvisas. Utskottet har däremot inga invändningar mot att medel för stödet till studentbostäder i fortsättningen anvisas på ett särskilt anslag. Vad utskottet ovan med anledning av Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Fi20 yrkande 19 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär att även vad som föreslagits i motion 1997/98:Fi19 (fp) yrkande 19 blir tillgodosett. Motion 1997/98:Fi37 (m) bör avslås av riksdagen.
Innehållsförteckning
Sammanfattning......................................1 Inledning...........................................3 Regeringens lagförslag............................3 Yttranden från andra utskott......................4 Sammanställningar av tilläggsbudgetförslagen......5 Propositionen.......................................5 Motionerna.........................................13 Utskottet..........................................20 Inledning........................................20 Uppföljningen av budgetåren 1997 och 1998........20 Uppföljningen av budgetåret 1997...............20 Uppföljningen av budgetåret 1998...............22 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse..................24 Allmänna val (C 3).............................24 Presstöd (E 2).................................24 Kommission för dataomställningen inför millennieskiftet25 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning26 Riksrevisionsverket (A 2)......................26 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader (A 8).26 Bokföringsnämnden (A 16).......................27 Ekonomistyrningsverket (A 21)..................27 Bidrag till kapitalet i Europeiska investeringsbanken (B 3)29 Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd....29 Riksskatteverket (A 1).........................29 Tullverket (A 3)...............................30 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet....................30 Kriminalvården (D 1)...........................30 Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan31 Nordiskt samarbete (A 2).......................31 Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet (D 4) 32 Utgiftsområde 6 Totalförsvar.....................32 Fredsfrämjande truppinsatser (A 2).............32 Funktionen Transporter (B 9)...................33 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg33 Bidrag till äldrebostäder m.m. (B 10)..........33 Statens institutionsstyrelse (C 5).............34 Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet35 Bidrag till arbetslöshetsersättning (A 1)......35 Resursarbete...................................36 Generationsväxling.............................38 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.....40 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (A 2).........40 Arbetarskyddsverket (B 1)......................40 Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet41 Bidrag till Samhall AB (B 6)...................42 Åldersgränsen vid vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder43 Interpraktik...................................43 Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd, SIUS44 Utgiftsområde 15 Studiestöd......................44 Vuxenstudiestöd m.m............................44 Studier inom kunskapslyftet under sommaren 199845 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar (A 7) 46 Teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) m.m.47 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning48 Centrala studiestödsnämnden (C 3)..............48 CSN:s expeditionsavgift........................49 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning.......50 Sätra Brunn....................................50 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid51 Statens kulturråd (A 1)........................51 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete (A 2) 52 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (D 2)52 Radio och TV i allmänhetens tjänst.............53 Världskulturmuseet.............................56 Folkbildning...................................57 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande59 Bonusränta för ungdomsbosparande (A 11)........59 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl. (A 12) 59 Geoteknik......................................61 Länsstyrelserna m.m. (C 1).....................61 Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling62 Regionalpolitiska åtgärder.....................62 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.....64 Statens naturvårdsverk (A 1)...................64 Miljöövervakning m.m. (A 2)....................64 Investeringar och skötsel för naturvård (A 4)..65 Investeringar och skötsel för naturvård (bemyndigande)66 Utgiftsområde 21 Energi..........................66 Statens energimyndighets förvaltningskostnader (A 1)66 Energiforskning................................67 Energiteknikstöd (B 10)........................68 Avveckling av Energiteknikfonden...............68 Energiteknikstöd (bemyndigande)................69 Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket (B 11)69 Avveckling av Clearingfonden och Energiforskningsfonden74 Ändring av ellagen.............................74 Utgiftsområde 22 Kommunikationer.................75 Väghållning och statsbidrag (A 2)..............75 Bidrag till sjöfarten (B 4)....................75 Utredningsarbete med anledning av M/S Estonias förlisning (B 6)77 Väginvest......................................77 Botniabanan....................................79 Vissa frågor angående Mälarbanan...............83 Göteborgsöverenskommelsen......................83 Statens haverikommission.......................86 Kostnadstäckning för utgifter till följd av lagen om förorening från fartyg 87 Luftfartsverkets finansiella befogenheter......87 SJ:s borgensram................................88 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar89 Statens jordbruksverk..........................89 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder (E 3) samt Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (E 5) 90 Bemyndigande för vissa ekonomiska förpliktelser efter år 199891 Utgiftsområde 24 Näringsliv......................91 Exportkreditnämnden............................91 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning (E 4)92 Världsutställningen i Hannover år 2000 (E 6)...93 Konsumentverket (F 2)..........................94 Miljöteknikdelegationen........................95 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner...95 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting (A 1) samt Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting (A 2) 95 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting (A 3)98 Bildande av bolag för övertagande av kommunala bostadsföretag m.m.99 Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget 100 Hemställan......................................102 Förslag till beslut om tilläggsbudget 1 för budgetåret 1998 (mom. 39 i hemställan)........................111 Reservationer 1. Resursarbete (mom. 1) (m, fp, mp)............115 2. Resursarbete (mom. 1) (v)....................115 3. Generationsväxling (mom. 2) (m, fp, mp)......116 4. Generationsväxling (mom. 2) (v)..............116 5. Bemyndigande om forskning och utveckling inom arbetslivsområdet (mom. 3) (m) 116 6. Bemyndigande om forskning och utveckling inom arbetslivsområdet (mom. 3) (mp).............117 7. Interpraktik (mom. 5) (m)....................118 8. Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 7) (v)............118 9. Studier inom kunskapslyftet under sommaren 1998 (mom. 8) (m).................................119 10. Teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) m.m. (mom. 9) (v)................................119 11. Centrala studiestödsnämndens expeditionsavgifter (mom. 10) (m, fp, mp, kd)............................119 12. Radio och TV i allmänhetens tjänst (mom. 13) (m)120 13. Radio och TV i allmänhetens tjänst (mom. 13) (fp)121 14. Radio och TV i allmänhetens tjänst (mom. 13) (mp)121 15.Världskulturmuseet (mom. 14) (m).............122 16. Världskulturmuseet (mom. 14) (mp)...........123 17. Folkbildning (mom. 15) (v)..................123 18. Bemyndigande om regionalpolitiska åtgärder (mom. 17) (m, fp, v, mp, kd)........................124 19. Bemyndigande om investeringar och skötsel för naturvård (mom. 18) (fp)............................124 20. Bemyndiganden om ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket (mom. 22) (m, fp, kd)....125 21. Väginvest (mom. 25) (m).....................127 22. Bemyndigande om Botniabanan (mom. 26) (m, kd)127 23. Bemyndigande om Göteborgsöverenskommelsen (mom. 28) (v).............................129 24. Bemyndigande om Luftfartsverkets finansiella befogenheter (mom. 31) (mp).............................129 25. Bemyndigande om SJ:s borgensram (mom. 32) (m)130 26. Bemyndigande om Exportkreditnämnden (mom. 35) (mp)130 27. Bildande av bolag för övertagande av kommunala bostadsföretag m.m. (mom. 38) (fp)........131 28. Sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 (mom. 39) (m)131 29. Sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 (mom. 39) (c)136 30. Sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 (mom. 39) (fp)137 31. Sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 (mom. 39) (v)141 32. Sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 (mom. 39) (mp)144 33. Sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 (mom. 39) (kd)146 Särskilda yttranden 1. Resursarbete och generationsväxling (mom. 1 och 2) (kd)148 2. Bemyndigande om Botniabanan (mom. 26) (fp)...148 3. Bemyndigande om Göteborgsöverenskommelsen (mom. 28) (m)...............................148 4. Bemyndigande om Göteborgsöverenskommelsen (mom. 28) (mp)........................................149 5. Sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 (mom. 39), såvitt avser anslag till CSN (v).........................149 6. Sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 (mom. 39) (kd)149 Bilagor 1. Regeringens lagförslag.........................150 3.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.....................................150 3.4 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)157 3.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:706) om kommuners ansvar för ungdomar............................163 3.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1268) om kommuners ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år 164 3.8 Förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480)165 3.9 Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)167 3.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till kommuner och landsting 169 2. Specifikation av förslag i vårpropositionen och i parti- och kommittémotioner om tilläggsbudget 1998.......171 3. Katalog över regeringens förslag till kompletterande budget- åtgärder under budgetåret 1998 redovisade i proposition 150 samt oppositionspartiernas syn på förslagen........177 Yttranden från andra utskott: 4. Skatteutskottets yttrande 1997/98:SkU5y........225 5. Justitieutskottets yttrande 1997/98:JuU9y......228 6. Utrikesutskottets yttrande 1997/98:UU3y (Utdrag)231 7. Socialutskottets yttrande 1997/98:SoU8y........234 8. Kulturutskottets yttrande 1997/98:KrU5y........239 9. Utbildningsutskottets yttrande 1997/98:UbU9y...252 10. Trafikutskottets yttrande 1997/98:TU5y........261 11. Jordbruksutskottets yttrande 1997/98:JoU4y....281 12. Näringsutskottets yttrande 1997/98:NU9y.......288 13. Arbetsmarknadsutskottets yttrande 1997/98:AU9y303 14. Bostadsutskottets yttrande 1997/98:BoU7y......322 Tabeller 1. Sammandrag av regeringens redovisning av statsbudgetens preliminära utfall år 1997.....................20 2. Regeringens redovisning av takbegränsade utgifter år 199722 3. Regeringens redovisning av takbegränsade utgifter år 199822 4. Statens lånebehov år 1998.......................23