Tilläggsbudget 1 för budgetåret 2002 (prop.2001/02:100)

Fru talman! Vi kan konstatera att tilläggsbudgeten är ovanligt omfattande, och ändå saknas viktiga initi- ativ. Regeringen har inte tidigare tagit till sig de var- ningssignaler som alltfler, nu senast ESV, kommer med. Det gäller framför allt den ofattbart höga sjuk- frånvaron och utslussningen från arbetsmarknaden genom förtidspensioneringar. Det är något i grunden fel när människor på detta sätt i förtid försvinner ur förvärvslivet och även tryggheten. Det är inte bra för dem, och det är inte bra för landet. "Förödande" är inte ett för starkt ord i det sammanhanget - ekono- miskt och socialt. Det som till att börja med var ett smygande hot syns nu i ekonomiska termer. Den budgeteringsmar- ginal som för lite drygt två år sedan var 33,7 miljar- der minskar nu till 0,9. Det om något är ett tecken på att regeringen inte har lyckats kontrollera kostnadsut- vecklingen. Genom detta dragspel har regeringen skaffat sig utrymme för att smygexpandera. Redan beslutade utgifter har tillåtits att öka, och nya har tillkommit. Det är ett reptrick i valtider, men som alltid kommer det surt efteråt. Kortsiktigt uppnår man kanske sina syften, men svenska folket får stå för fiolerna nu eller senare. Delvis har detta kunnat passera tack vare ökade skatteintäkter, som en försenad efterbörd av den pas- serade högkonjunkturen, men det var då det. Som alla har kunnat notera har tiderna förändrats. Tillväxten har sjunkit. Företag har varslat, och krisen inom våra stora svenska flaggskepp har varit en daglig mätare på den obalans som vi befinner oss i. Arbetsmark- nadsläget är skakigt. Just i detta läge och efter det att vårpropositionen har lämnats till riksdagen, mitt un- der motionsperioden, kommer spenderbyxorna på igen, och regeringen lovar en höjning av nivån i a- kassan till den nätta summan 3 miljarder kronor per år. Visst är det valrörelse! Det är alltså ytterligare en permanent budgetpåfrestning. Hade det inte varit klokare, om man nu ändå ska flirta, att kraftsamla när det gäller rehabilitering och återvändande till arbete än att förstärka utanförskap? Fru talman! I stället för att använda den frist som högkonjunkturen faktiskt innebar till att göra de of- fentliga finanserna mindre konjunkturkänsliga genom sänkta utgifter och tillväxtbefrämjande skattesänk- ningar har uppladdningen inför valåret varit viktigare än det långsiktiga perspektivet. Det kan bli bekym- mer. Det blir bekymmer om man ska tro ESV. De kommande åren är osäkra. Den bild som regeringen presenterar i vårproposi- tionen är med andra ord långt ifrån fullständig, och hoten är flera. Kostnaderna för sjukskrivningarna är ett. Flyktingmottagningen och läkemedelsanvänd- ningen är andra. Detta leder till ackumulerade under- skott som förr eller senare måste betalas. Jag ska bara ta upp några ytterligare exempel. För polisen kommer det med nuvarande verksamhet och anslag att fattas ca 1 miljard, för kriminalvården un- gefär lika mycket. För flyktingmottagningen, som jag har nämnt, riskerar detta med samma förutsättningar att uppgå till närmare 7 miljarder. Det ingående un- derskottet för läkemedelssubventionen är 1,6 miljar- der, och det ska delas mellan staten och landstingen - landstingen som redan är hårt drabbade. Det sam- manlagda underskottet när det gäller sjukpeng och förtidspensioneringar kommer enligt RFV:s progno- ser att uppgå till ca 28 miljarder. När det gäller för- äldrapengen och underhållsbidragen beräknas det bli mer än en halv miljard i underskott. Det nya löftet om en höjd ersättning i a-kassan innebär, som sagt, 3 miljarder. Fram till 2004 betyder den nya nivån ökade utgifter på 7 ½ miljard kronor. Det skulle jag vilja kalla en jobspost. Hur går detta ihop? Vad är det som regeringen vet men inte vi andra, inte ESV heller? Till detta kommer hattandet med tidpunkter för utbetalningar exempelvis av EU:s jordbruksstöd. Dit hör omvandlingen av bidrag till riktade skattesänk- ningar, t.ex. den tillfälliga nedsättningen av arbetsgi- varavgifter till kommunsektorn, som Kommunför- bundet för övrigt ser som en björntjänst. Och dit hör inte minst lånefinansieringen av infrastruktursats- ningarna. Listan kan göras längre. Vad är det som regeringen vet men inte vi andra? Fru talman! Det är inte roligt att vara den som sä- ger stopp och belägg, och någon av oss på den bor- gerliga sidan kommer säkert att kallas för gnällspik, men sammantaget innebär vår kritik att underlaget, som ligger till grund för bedömningen i vårproposi- tionen, är missvisande. Och i konsekvens med detta är det missvisande även för tilläggsbudgeten. I betänkandet har vi moderater ett antal reserva- tioner, noga räknat åtta, och ett särskilt yttrande. I den första redogör vi, som sagt, för det pressade läget och det missvisande beräkningsunderlag som ligger till grund för regeringens antaganden. Och det kan inte nog betonas, eftersom statens underliggande under- skott nu ökar mycket snabbt. Enligt Ekonomistyr- ningsverket kommer det underliggande underskottet i statens finanser att uppgå till 60 miljarder kronor nästa år. Den stora sprängkraften ligger i de fortfa- rande stigande kostnaderna för ohälsan. Denna trend måste brytas. ESV:s syn på saken är lakonisk: Det är så här det ser ut när utgifterna börjar skena. Det är en obehaglig bild, en bild som vi känner igen. I de följande reservationerna ifrågasätter vi Sta- tens fastighetsverks förvärv av Norra Bancohuset och det vidgade uppdraget för Vasallen AB. Förslaget innebär att bolaget i framtiden även ska kunna för- värva kommunala bostadshus för omvandling till företagslokaler. Vi anser att det är olämpligt att staten blir en allt större fastighetsägare när privata intressenter med största säkerhet har lika stor eller större kompetens och kännedom om de regionala förutsättningarna. Reservationerna 5 och 6 handlar om investerings- bidrag för anordnande av studentbostäder och ny- byggnad av hyresbostäder. Vi är av den bestämda uppfattningen att bostadsmarknaden skulle må bra av en renovering utan snedvridande statliga subventio- ner. Vi har i andra sammanhang lagt fram en rad förslag som syftar till total omläggning av bostadspo- litiken. Utgångspunkten är att göra det billigare och enklare att bygga och förvalta bostäder. Man bör satsa på mer direkta åtgärder för att t.ex. få fler studentbostäder, inte lappa och laga i ett sjukt system. Det skulle kunna vara möjligt att skattefritt hyra ut en del av den egna bostaden till studenter. Det skulle utan tvekan lösa många problem. Statens fastighetsverk bör också inventera det egna fastighetsbeståndet för att se om det finns möj- lighet att ta fram ett billigt boende. Problemet i dag är att där det byggs är bostäderna så dyra att de unga inte har råd att bo i husen. Studiepengarna ska ju räcka till så mycket mer, bl.a. kurslitteratur. Skatterna på byggande och boende måste sänkas, konkurrensen inom byggsektorn förbättras, planpro- cesserna göras snabbare, effektivare och billigare. Det är de grundläggande problemen. Det är en paradox att staten sedan 1998 har betalat ut inte mindre än 4 miljarder kronor till kommuner med bostadsöverskott. Det är hus som ligger fel och som ingen efterfrågar men som ändå har producerats. Så snett kan det gå. Utöver de redan utbetalda miljarderna gör reger- ingen nu bedömningen att ytterligare 3 måste satsas, alltså sammantaget 7 miljarder för perioden 1998- 2004. De missriktade kommunala bostadsföretagen har byggts upp med hjälp av skattebetalarnas pengar. Nu ska samma skattebetalare betala för rivning och av- veckling. Den föreslagna nya myndigheten tror vi inte heller på. Vi tror inte att mer byråkrati löser problemen. Däremot bör en tillfällig delegation fortsätta i Bo- stadsdelegationens spår. Men den ska vara just tillfäl- lig och ges klara och tydliga spelregler. Ytterligare snedvridning av konkurrensen på bostads- och lokal- marknaden måste undvikas. Stödet ska bara gå till de kommuner som uttömt sina egna möjligheter men som fortfarande har stora problem. Syftet från vår sida är naturligtvis att skydda den kommunala kärn- verksamheten. Fru talman! I den sista reservationen framgår våra förslag till ramar i förhållande till regeringens förslag. Den utan tvekan viktigaste skillnaden är att vi inte går med på nedskärningar inom områden där människor- na är som mest utsatta. Det gäller 704 miljoner till arbetshandikappade och besparingarna på hälso- och sjukvårdens besvärs- och tillsynsmyndigheter. Re- geringen gör ingen analys av neddragningarnas kon- sekvenser för patientsäkerheten. Enligt den information vi har fått kommer bespa- ringarna att innebära allvarliga problem för Socialsty- relsen, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd och Smittskyddsinstitutet. Det gäller också försäkrings- kassans möjligheter att på ett mer konstruktivt sätt ägna sig åt rehabiliteringsproblematiken. Vi som har varit ute och besökt försäkringskassorna vet att man där knappt hinner betala ut pengarna. De som skulle behöva snabb planerad rehabilitering för att kunna återgå till arbete får vänta i månader på sin tur. Något mer destruktivt är svårt att tänka sig i en välfärdsstat. Fru talman! Det finns ljusglimtar. Denna dag har våra duktiga grabbar på andra sidan jordklotet gjort en fantastisk insats. Vi kan väl alla enas om att vi kommer att följa dem med uppmärksamhet och stora förväntningar. Det står visserligen inte i detta betän- kande. Den lilla ljusglimt som finns här är att finansut- skottets majoritet även ställer sig bakom en motion av Carl G Nilsson om ersättning för viltskador. Som vi ser det är detta ett steg i riktning mot den självklara principen att i den mån staten fattar beslut som inne- bär intrång eller skada, i detta fall genom sin rov- djurspolitik, ska detta kompenseras fullt ut. Fru talman! Detta är sista gången som jag står i denna talarstol. Jag ska helt kort framföra ett stort tack till all personal runtomkring i huset som under mina år här i riksdagen alltid på ett mycket tjänstvil- ligt och vänligt sätt hjälpt mig till rätta i stort och i smått. Det är få arbetsplatser där man möts av en så stor tjänstvillighet och vänlighet. Jag tackar för detta. Jag tackar naturligtvis också kolleger i utskott och runtomkring i huset men framför allt personalen. Fru talman! Jag yrkar till sist bifall till reservation nr 1 men står givetvis bakom de övriga moderata reservationerna.

Fru talman! Det är alltid tråkigt att peta in lagd budget som gäller, när man anser att det skulle vara en annan budget som skulle gälla för det här landet för att det i fler avseenden skulle vara bättre. Flera av de punkter som vi kritiserar och tar upp kommer att debatteras i morgon och även i eftermiddag. Anna Åkerhielm har också tagit upp några av våra gemen- samma reservationer. Jag inskränker mig i detta anförande till att yrka bifall till reservation 14. Jag vill också tacka Anna och Bengt för en god gemenskap mellan rallarsving- arna, inte minst från Bengt.

Fru talman! Vi behandlar nu Tilläggsbudget 1 för budgetåret 2002. De flesta förslag som finns är na- turliga kompletteringar till en budget som inte till fullo har varit komplett innan. Det finns inte mycket att invända mot förändringarna. Men i ett fall lappar och lagar regeringen på ett område utan att det leder någon vart. Flera har varit inne på det tidigare. Det är inom bostadspolitiken. Bostadspolitiken har lett till en återvändsgränd. Många kommunala bostadsbolag har en krisartad situation. Det råder stor obalans regionalt med brist på bostäder i vissa områden och överskott i andra. Detta har skapats genom inlåsningseffekter i första hand i hyressättningen och i stelbenta regler i övrigt. Regeringens recept är att ge bidrag till kommu- nerna för att riva bostäder, likaså att ge bidrag för att bygga nya bostäder. Vi tycker att detta inte går ihop. Vi menar att bo- stadsmarknaden måste fås i balans genom att inlås- ningseffekterna tas bort. Det är framför allt hyresrät- ten som utgör en propp i systemet. I dag är det inte någon som bygger hyreshus, eftersom det är en ren förlust att göra det. Ta bort fastighetsskatten på hyreshus! Hyreshusen är ju dubbelbeskattade i dag. Ta bort utgiftsskatten på bostadsförvaltning! Då blir det lönsammare att bygga hyreslägenheter. Gör hyressättningen mer flexibel! Då kommer detta att fungera alldeles utmärkt. Då försvinner bruksvärdessystemets delar där man håller uppe hyrorna i vissa områden. Det kommer i stället att ges utrymme i systemet för att sänka dem där det behövs. Det är en mycket bättre metod än att subven- tionera rivning av bra bostäder och ge bidrag till att bygga. Då får vi en marknad i balans. Detta är den annorlunda åtgärdskatalog vi vill se för att lösa dessa problem på naturlig väg. Därför har vi tidigare avvisat förslag om anslag till rivning av kommunala hyresfastigheter, och därför avvisar vi också i detta betänkande regeringens förslag om att öka anslagen till 600 miljoner för att bygga nya hy- resfastigheter. I propositionen föreslås det också att en kommu- nal bostadsakut ska inrättas, en statens bostadsnämnd som man kallar det, som ska ta över och rekonstruera kommunala fastigheter och bolag med krisartad eko- nomi. Av samma skäl avvisar vi denna del i den här passiva avvecklingspolitiken. Vi vill ha en utveck- lingspolitik. Vi vill utveckla fastighetsmarknaden med att ge förutsättningar för en sund bostadsmark- nad att fungera på de boendes villkor. I det här fallet förordar vi att det bolag, Vasallen AB, som har i uppdrag att utveckla försvarsfastigheter även ska få möjlighet att förvärva och utveckla kommunala bo- stadsfastigheter. Vi behöver inte ha ett särskilt organ för det, utan det kan ske där. Med det anförda ber jag att få yrka bifall till re- servation 4. I övriga punkter där inte reservation från Centerpartiet står emot yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Vi har ett underliggande underskott i statsfinanserna. Det är bara pengarna från Riksbanken som räddar saldot. Budgeteringsmarginalen, dvs. reserven för oförutsedda utgifter, är för länge sedan borta. Redan långt innan denna tilläggsbudget lades fram hade Ekonomistyrningsverket i sin prognos pekat på att utgiftstaket för i år skulle överskridas om ingenting gjordes. Då hade man ju kunnat tro att den här tilläggs- budgeten kanske skulle försöka ta tag i de sakerna, särskilt som även budgeteringsmarginalen för nästa år redan är förbrukad. Det vanliga knepet att flytta saker mellan åren går alltså inte att tillgripa. Ohälsotalet och därmed kostnaderna för långtidssjukskrivningar och förtidspensioner växer. Prognosen är att de blir högre än angiven summa i budgeten. Man hade kunnat förvänta sig att regeringen skulle ha hanterat de här sakerna på ett lite mer offen- sivt sätt. I stället kom det en tilläggsbudget med en lång rad olika små förslag som vi förstod hade föranlett många överläggningar: Om ni får 10 miljoner till det får vi 5 miljoner till det, och så finansierar vi det med en rejäl skattesänkning för kommunerna. Så uppfattar jag att det gick till. Ett par dagar efter det att detta förslag lagts fram höjdes också a-kassan varaktigt med ca 3 ½ miljard kronor, ett förslag som över huvud taget inte finns analyserat och beskrivet i det här sammanhanget. Nog är det alltså lätt att hålla med den moderata reservationen, nr 1, om att underlaget i hög grad är bristfälligt och att det kanske inte riktigt är på denna grund som Sveriges riksdag borde fatta beslut om stora, viktiga budgetfrågor som handlar om många miljarder och som kan få återverkning på människors vardag. Jag gjorde dock bedömningen att det är en överloppsgärning att tro att den här regeringen, om riksdagen skulle bestämma det, skulle komma tillba- ka med ett bättre underlag än vad man redan gjort. Jag satsade i stället på att vi i höst återkommer från en annan regering med ett bättre underlag och med en bättre budget. Fru talman! Jag tänkte därför i stället gå över till en mycket mer konkret frågeställning. Det gäller bostadspolitiken. Jag håller till fullo med om de in- vändningar som Agne Hansson riktade mot den förda bostadspolitiken och om vilken typ av förändringar man egentligen behöver göra för att komma till rätta med problemen på bostadsmarknaden. Nya bostads- akuter osv. är knappast någon lösning på något pro- blem. Jag vill särskilt ta upp frågan om Vasallen. Nu vill man ge Vasallen ett utökat mandat att inte bara hante- ra vissa försvarsfastigheter och försvarsanläggningar utan också kunna köpa upp och sedan sälja olika andra fastigheter. Göran Persson lovade för några år sedan att det skulle byggas bostäder, och inte bara lite grann utan en helt ny stor stadsdel, i Tullinge i Botkyrka kom- mun, som vi pratade lite om förut i dag. Det skulle bli hyresbostäder, och Vasallen skulle äga detta. Bl.a. av den orsaken, förmodar jag, flyttades Vasallen in di- rekt under Finansdepartementet. Detta var ganska många år sedan, och sedan dess har i praktiken ingenting hänt vad gäller bostadsbyg- gandet. Jag var där och tittade så sent som i onsdags. Det finns ingen som vill bygga några hyresbostäder där - av precis de skäl som Agne Hansson påtalade. Vad som däremot har hänt är att Sveriges största flygklubb har blivit vräkt av Vasallen. Och det hand- lar inte bara om flygklubben i Botkyrka; också poli- sen och en lång rad andra verksamheter som man under många år har lagt ned stor energi och möda på att få att etablera sig i området har nu vräkts. Det finns inga bostäder. Det finns inga vägpengar, så det kommer inte att gå att dra några kommunikationer till det här bostadsområdet om det nu kommer till. Ingen vill bygga några bostäder då det inte går att få eko- nomi i det. Det finns ingen möjlighet för kommunen att finansiera de olika tröskelinvesteringar som be- hövs på grund av de brister i utjämningssystemet som vi pratade om i den förra debatten. Vad man i stället har gjort från Vasallens sida, med Bosse Ringholms goda minne, är att sabotera de goda möjligheter till utveckling i området som finns i dag och som man lagt ned mycket energi på att nå. Nu vill man utöka det här mandatet. För mig känns det självklart att säga nej till det, och jag vill därför yrka bifall till reservation 3. I övrigt skulle jag vilja ta upp några specifika an- märkningar vi har mot den lilla lista som Socialde- mokraterna och deras stödpartier har gjort upp. Vi kan inte förstå varför man måste begränsa sig till 10 miljoner i anslaget för att kunna hjälpa utsatta kvinnor. Vi vill lägga på 10 miljoner där så att ut- vecklingen av stödet inte behöver begränsas, Siv Holma, till storstadsregionerna. Med 10 miljoner till kan det här nå hela landet. Vi tycker att det är oacceptabelt att man gör denna plötsliga och stora indragning på anslaget till arbets- handikappade. Vi tycker inte att man ska minska på kvalificerad yrkesutbildning. Vi vill inte inrätta en ny myndighet för hundar och katter utan tycker att man ska återkomma med ett nytt system för samlad livsmedelssäkerhet som inkluderar hela djurskyddet. De 15 miljonerna tycker vi att man delvis borde använda till de akuta behov som finns för livsmedelskontroll på Livsmedelsverket och till ett ökat anslag på 5 miljoner kronor till konsumentor- ganisationerna. Fru talman! Jag står givetvis bakom alla mina re- servationer men yrkar bifall bara till reservation 3.

Fru talman! Gastkramningen är över för den här gången. Sverige har kvalificerat sig till åttondelsfinal i fotbollens världsmästerskap. Sverige leder också EU:s välståndsliga i ett sammanvägt index som tar upp 20 välfärdsindikatorer. Därmed kan den här de- batten förhoppningsvis ske i viss avspändhet. Tilläggsbudget 1 innehåller en rad skarpa förslag. Anslaget för sjukpenning och rehabilitering höjs med 2 ½ miljard kronor. Flyktingmottagningen förstärks för att effektivisera handläggningen och minska vän- tetiderna. Investeringsbidragen för studentbostäder utökas och förlängs. Investeringsbidraget för nybygg- nad av hyresbostäder förlängs. Vasallen AB, som expanderat mycket snabbt och med framgång förädlat nedlagda försvarsfastigheter, får nu även förvärva kommunala fastigheter för omvandling till företags- lokaler eller andra lämpliga ändamål. Som en uppföljning av rovdjurspolitiken tillstyrks delvis en moderatmotion angående ersättningar för viltskador - ja, alltså till de moderata rovdjuren. Propositionen har tagits fram i samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, vars konstruktiva insatser i sammanhanget förtjänar att framhållas. De borgerliga partierna har fogat 16 reservationer och 4 särskilda yttranden till utskottets betänkande. De kan sammanfattas under den vidsynta samlingsru- briken Har ni hört dem förut? eller Intet nytt under solen. I samtliga fall saknas bästföredatum. I reservation 1 kräver Moderaterna och Kristde- mokraterna ett nytt s.k. relevant beräkningsunderlag för budgeten. De talar om manipulationer, sjunkande tillväxt, m.m. Nu har tillväxten sjunkit, klagar Mode- raterna och Kristdemokraterna. Att Kristdemokrater- na hakar på dvärgalåten är lite förvånande med tanke på att man inte har någon egen motion i frågan. Mot de förenade högerpartiernas samlade vekla- gan kan vi ställa Internationella valutafondens årliga examination av Sveriges ekonomi. Sverige beröms i rapporten för att kunna kombinera tillväxt, stabilitet och social välfärd, samtidigt som vi delar med oss av vår välfärd genom ett internationellt sett högt bistånd. Det är i och för sig riktigt att tillväxten inte varit tillräckligt stark under 70-, 80- och 90-talen. Men utvecklingen har brutits under de senaste åren. Mellan 1994 och 2001 hade Sverige en högre tillväxttakt än genomsnittet för EU-länderna. BNP ökade under första kvartalet 2002 med 1,1 %, jämfört med första kvartalet 2001. Den ökningen är kraftigare än väntat. Några manipulationer är det definitivt inte tal om. Beräkningarna baseras på gällande regler och konse- kvensberäkningar av fattade eller aviserade beslut. Enligt konsekvensberäkningen uppnås de budgetpoli- tiska målen. Det innebär att utgiftstaket klaras samti- digt som det konjunkturbaserade saldot förväntas uppgå till omkring 2 %. Det nyligen aviserade försla- get om höjda ersättningsnivåer i a-kassan beräknas kosta ca 1,5 miljarder kronor i år och 3 miljarder fr.o.m. 2003. Utgiftshöjningen ryms inom de av riks- dagen beslutade ramarna om anslagssparande och den flexibilitet som finns i övrigt inom budgetsystemet, dvs. anslagskrediten beaktas. Regeringen har aldrig haft för avsikt att dölja någ- ra åtgärder. Mot slutet av förra året visade det sig att de takbegränsade utgifterna skulle bli betydligt lägre än förväntat för 2001 samtidigt som det makroeko- nomiska läget försämrades. I den situationen var det naturligt att tidigarelägga vissa utgifter för att därige- nom säkerställa att utgiftstaket klarades även i ett sämre ekonomiskt läge. De borgerliga partierna reserverar sig mot försla- get att vidga uppdraget för AB Vasallen till att också omfatta övertagande av bostadsfastigheter som inte längre behövs för bostadsändamål. När reservanterna frånkänner företaget kompetens på området talar de mot bättre vetande. I själva verket har Vasallen varit mycket framgångsrikt i sin uppgift att förädla nedlag- da försvarsfastigheter. Utveckling och satsningar sker inom exempelvis utbildningsområdet, forskning, kontor, service, bostäder och industri. I reservation 6 motsätter sig samtliga borgerliga partier investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbo- städer. Som vanligt är det kolartron på marknadens osynliga hand som präglar de borgerliga partiernas syn på hyresmarknaden. Eftersom marknaden uppenbarligen inte kunnat lösa problemen med bostadsbrist, och betydande svårigheter att skaffa sig en bostad råder framförallt för ungdomar och studenter, har regeringen inrättat investeringsbidrag till byggande av hyreslägenheter och till studentbostäder. Det kommer att byggas ca 12 600 nya studentbostäder med hjälp av det här bidraget under 2001 och 2002. Behovet är större än så. Därför har regeringen i vårbudgeten föreslagit att det satsas ytterligare 125 miljoner kronor på inve- steringsstöd till byggande av studentbostäder under 2003. Investeringsbidrag till hyresbostäder har på bara ett drygt halvår beviljats till 3 500 lägenheter. Bidraget har fördelats utifrån behovet på orten och med hänsyn till kostnadsläget. Det innebär därutöver att hyreskostnaden för den boende kunnat sänkas med 1 200 kr per månad. Fru talman! Jag yrkar bifall till finansutskottets förslag på samtliga punkter och avslag på reservatio- nerna. Fru talman! Eftersom detta uppenbarligen är mitt sista framträdande i denna kammare vill jag passa på tillfället att tacka för den tid som varit. Ett varmt tack till mina politiska trätosystrar och trätobröder, Anna, Lena, Karin, Siv och Yvonne. Tack också till Gunnar och Gunnar, Mats, Per, Lennart, Agne och Johan. Ett minst lika varmt tack till finansutskottets eminenta kansli och dess personal. Och sist men inte minst ett mycket varmt tack till riksdagens talmän och hela riksdagens personal för gedigna insatser. Ett tack för att ni stått ut med mig under alla dessa år. En som jag ändå särskilt vill framhålla i detta tack är Per Landgren. Förutom en förmåga att se det hu- moristiska i politisk polemik har Per Landgren bidra- git till en riksdagsklassiker fullt jämförbar med de bevingade ord som skapades under den första borger- liga regeringsepoken under efterkrigstiden, 1976- 1979, då en centerpartist i ett riksdagsutskott efter det att borgerligheten hade övertagit taburetterna sade de berömda orden: "Här diskuterar vi inte, här voterar vi." Per Landgrens bidrag lyder: "Vi hakar på." Närmare bestämt: Vi hakar på moderaternas linje när vi inte har någon egen. Jag har haft roligt nästan varje dag. Eller för att travestera Nils Ferlin: Jag har framfört charader på riksdagsestrader Och Gud må förlåta mig somliga rader. Låt mig få avsluta med en liten solskenshistoria. När Gunnar Lange vid påsktid 1970 lämnade den socialdemokratiska regeringen utbrast han vid skär- torsdagens regeringslunch något vemodigt: "Jag känner mig som Jesus vid den sista måltiden." Olof Palmes replik kom blixtsnabbt: "Må så vara, bara du inte återuppstår på söndag." För min del tänker jag dock återuppstå, närmare bestämt som kommunpolitiker i Höganäs. Med en lätt travestering av Churchills slutet-på-en-början-tal skulle jag, något utmanande, kanske kunna säga: Detta är inte slutet, det är inte ens början till slutet, möjligen är det slutet på en början. Tack för mig! (Applåder)

Fru talman! Nu har vi hört att Bengt Silfverstrand är stolt och nöjd. Samtidigt kommer han med ankla- gelser om att vi moderater och representanter för den borgerliga sidan manipulerar, ser mörkt på och kom- mer med falska upplysningar om sjunkande tillväxt och annat. Häromdagen fick jag på mitt skrivbord verk- stadsindustrins uppdaterade utsikter för det här året. Bengt Silfverstrand jämför sig gärna med Europa och internationellt. Det finns kanske fog för att göra det: I jämförelse med vår tidigare bedömning ser vi mer positivt på utvecklingen i USA och i någon mån för Europa. För Sverige har vi däremot reviderat ned siffrorna. Sett till helåret i år minskar produktionen i svensk verkstadsindustri, och nedgången i antalet anställda blir större än i fjol. Detta och många andra siffror hamnar på våra skrivbord, och det är utifrån dem vi gör våra bedöm- ningar. Är det social välfärd att så många svenskar i dag står utanför arbetsmarknaden, att så många väljer att sjukskriva sig, att så många hamnar i förtidspen- sion? Varför finns det inga konkreta förslag i tilläggsbudgeten när det handlar om dessa männi- skor? Det vi hittar i tilläggsbudgeten är nedskärningar för arbetshandikappade. De hör också till de mest utsatta. Det bryr sig inte Bengt Silfverstrand om. Han är nöjd och stolt.

Fru talman! Jag är definitivt inte nöjd. Men den sociala välfärden kan knappast förbättras när vi vet vilka stora problem vi har med ohälsan. Vi tycker att de är mycket allvarliga och är på väg att genomföra och har aviserat en rad olika åtgärder. Den sociala välfärden blir definitivt inte bättre om man som Moderaterna ska sänka skatterna med gi- gantiska belopp och dra undan möjligheterna för samhället att förstärka på de punkter där samhället fortfarande är svagt. Det är allvarligt när man tar steget från att på po- litiska grunder kritisera att tillräckligt inte görs till att använda uttryck som manipulation. Det betyder att Moderaterna med fullt fog beskyller regeringen för att fiffla med siffror. Jag kan nu konstatera att alla förändringar är redovisade. På de punkter man har frångått tidigare beslut har man tydligt och klart mo- tiverat varför och redovisat konsekvenserna. Den välfärd som Moderaterna beskriver är en be- gränsad välfärd. Nu kan vi se hur en tysk tidskrift, Soziale Indikatoren, har redovisat ett välfärdsmått som också tar hänsyn till barnadödlighet, medellivs- längd, utbildning, läkare per tusen invånare osv. Där ligger Sverige på toppen. Vi kan med stor tillförsikt se framtiden an, och vi är beredda att göra insatser på de områden där det finns uppenbara brister.

Fru talman! Genomföra och avisera! Det är detta, Bengt Silfverstrand, vi inte har sett än. Ni hänvisar ofta till regeringens elvapunktsprogram. Nu ska jag inte föregripa morgondagens debatt, men om vi tittar på regeringens elvapunktsprogram ser vi att det är fråga om att få fler människor från sjukskrivningar ut i arbete. En av punkterna är mål för ökad hälsa i arbetsli- vet. Regeringen efterlyser fortfarande en målformule- ring. Vidare ska det vara trepartssamtal mellan reger- ingen och arbetsmarknadens parter. Samtalen förs, men de är problematiska och har knappt påbörjats. Vidare ska det vara ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att förebygga ohälsa - utredningsupp- drag. Utveckling av arbetsmiljöarbete - utrednings- uppdrag. Hälsobokslut - lagstiftning där allt läggs på företagen. Former för sjukskrivningsprocessen - ytterligare utredningsuppdrag. Det här är vad regeringen gör och vad Bengt Silf- verstrand är företrädare för, dvs. skjuter på framtiden. Det är inga pengar nu, möjligtvis i framtiden. Samti- digt har vi ESV:s prognoser om växande problem och underskott. Hur ska detta betalas? Vad är det för besparingar som så småningom ska komma? Vad vet regeringen? Vad vet Bengt Silfverstrand som vi andra inte får reda på?

Fru talman! Vad jag gör är mindre intressant än vad Socialdemokraterna gör. I det här fallet görs en hel del. I den här tilläggsbudgeten satsas 2 ½ miljarder kronor. Det kommer mer. Vi har ett elvapunktsprogram. Vad har Modera- terna? Jo, Moderaterna anslår i sin budget 20 miljar- der kronor mindre i utgifter för ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Hur kan man med den utgångspunkten ta munnen så full som Anna Åkerhi- elm gör? Ni har inte täckning för det ni kräver. Moderaterna skriver att detta beror på den åt- gärdsplan som de redovisar för i sin motion. Den kommer att få konsekvenser i form av ett minskat utgiftsbehov. Även införandet av en andra karensdag leder till minskade utgifter. Det leder till minskade utgifter för vem? Är det för de sjuka och arbetslösa som drabbas av de för- sämringar som Moderaterna genomför för att kunna finansiera sina gigantiska skattesänkningar för för- mögna och väletablerade? Två av punkterna i programmet gäller att sjuk- skrivningarna måste handhas på ett medicinskt ge- nomtänkt sätt, dvs. en genomtänkt användning av sjukskrivningens positiva effekter för de långtidssju- ka och deras rehabilitering. Tala om oprecist! Det enda konkreta är införandet av en andra karensdag. Det är något som Moderaterna inte har lyckats få med de andra partierna på i en gemensam reservation.

Fru talman! Den sista delen av Bengt Silfver- strands huvudanförande är det svårt att begära replik på. Jag vill gärna återgälda tacket för samarbetet till Bengt Silfverstrand, och jag vill gärna inflika Anna Åkerhielm i det även om repliken inte gäller henne. Det är helt uppenbart att riksdagen tappar en god satiriker. Jag har med förtjusning läst mr Rimfrosts funderingar på hemsidan. Jag hoppas att de kan få framträda även i framtiden. Jag önskar att slutet på början blir gott. Fru talman! Jag vill rätta mig själv i mitt huvudan- förande. Jag råkade tappa ett inte när jag pratade om Vasallen. Vasallen ska inte ha det vidgade uppdraget på grundval av de argument jag anförde, annars blir det svårt att yrka bifall till reservation nr 4. Bengt Silfverstrand sade att en rad skarpa förslag har lagts fram i budgeten. Jag vill inte betrakta dem så. Jag tycker att förslaget om höjt investeringsbidrag till studenter är bra. Men att vi tvingas föra in mer pengar till sjukförsäkringen är bevis på någonting annat, dvs. en utveckling som går åt fel håll och som vi egentligen inte vill bifalla. Tyvärr måste vi göra det. Andra grundläggande åtgärder måste till, vilket ska debatteras senare. Slutligen har vi frågan om marknadens osynliga hand på bostadsmarknaden. Det måste vara den dra- matiska svarta marknaden. Det är den vi vill åt för att få en fungerande vit marknad, och det är därför vi yrkar avslag på regeringens förslag.

Fru talman! Här finns en rad förslag, Agne Hans- son, som tar hänsyn till de problem som vi vet finns på marknaden. När det gäller den svarta marknaden kan jag fylla på och konstatera att byggmarknaden faktiskt är en synnerligen konservativ marknad där konkurrensen fungerar dåligt. Marknaden präglas av monopollik- nande förhållanden. Det borde ni borgerliga ta upp en och annan gång. Nyligen dokumenterades ett antal upprörande fall där fusk och slarv har varit legio - mögelhus, fallfär- diga broar, asfaltskarteller osv. Nu genomför vi en rad åtgärder som på intet sätt kommer att lösa alla problemen men som sannolikt kommer att bidra till förbättringar. Investeringsstöd för byggande ger i praktiken samma effekter som en lägre moms. Men det är en riktad insats som är lättare att kontrollera och följa upp. Den kritik jag har riktat mot det särskilda bolag som ska inrättas har varit för att stärka kommunernas möjligheter. Det är i samarbete med kommunerna som åtgärderna ska vidtas. Det kan röra sig om kre- ditgarantier, tillskott av aktiebolag, övertagande av fastigheter och hela bostadsföretag. Det förutsätter en anpassning till lokala behov och förhållanden, dvs. en flexibilitet i systemet. Det är förvånansvärt att Cen- terpartiet inte kan ställa upp på detta.

Fru talman! Riktade specialbidrag ökar inte flexi- biliteten. Risken är att inlåsningseffekterna och stel- heten i systemet blir ännu mer besvärande. Det är betydligt bättre att ta bort skatter som förhindrar att marknaden fungerar på ett bra sätt. Det blir en betyd- ligt bättre effekt av utvecklingen om dubbelbeskatt- ningen på hyreshus tas bort. Jag håller med om att det finns mycket att göra för att öka konkurrensen på byggmaterialsidan. Men jag har inte sett några förslag i det här betänkandet som direkt ökar den konkurrensen. Var finns de förslagen?

Fru talman! Allt kan inte göras på en dag. Det viktigaste är att de insatser som görs tar hänsyn till att marknaden inte själv klarar problemen. Skulle vi verkligen få lägre boendekostnader om vi slopar skatter eller släpper hyrorna fria och tar bort dagens bruksvärdessystem? Det är ett kärt och om- huldat tema från borgerligheten. Ja, vi kan vänta oss 50-100 % högre hyror i storstädernas innerstäder. Är det till gagn för de boende? Hur många vanliga hus- håll har råd att betala dessa hyror? Marknadshyror skulle förstärka den segregation vi redan lider av. Det kan vi från socialdemokratiskt håll definitivt inte acceptera.

Fru talman! Jag ska inte ge mig in i någon debatt om svartkontrakt och skyhöga förortshyror, för det hör faktiskt inte hit, även om den debatten är mycket intressant. Bengt Silfverstrand anför här som representant för majoriteten och regeringen att man när det gäller ohälsa har en lång rad skarpa förslag och anför bl.a. att man satsar 2 ½ miljard. Jag tror att vi har väldigt olika definitioner på hur man satsar på att bekämpa ohälsa och vad som är skarpa förslag. Att ni höjer utgiftsramen med hälften av den pro- gnostiserade automatiska utgiftsökningen känns inte heller så handlingskraftigt. Förslagen sägs vara på väg, men det återstår att se. Men fru talmannen tillät ju Folkpartiet att väcka en motion i detta ärende, just på grund av avsaknaden av handling från regeringen. Den debatten kommer upp lite senare i eftermiddag. Jag blir också lite orolig när det gäller a-kassan och de varaktiga, höjda utgifterna, som inte ens finns med i tilläggsbudgeten, att det ska vara med hjälp av anslagssparande och anslagskrediter man ska lösa den frågeställningen. Vi vet ju hur svårt man har att han- tera den redan förbrukade budgeteringsmarginalen och oförutsedda utgifter och allt detta tricksande med att flytta fram och tillbaka. Det är inte någon särskilt bra lösning för människor i längden. Jag tycker att det finns mycket i övrigt att önska när det gäller både redovisningen och innehållet i tilläggsbudgeten. Låt mig till sist, fru talman, ställa en konkret fråga till Bengt Silfverstrand. Han säger att Vasallen är framgångsrik. Anser Bengt Silfverstrand att det är ett exempel på framgångsrik förvaltning och utveckling av ett område att man vräker samtliga verksamheter, företag, utbildningar och annat som finns på F 18? Samtliga är vräkta, och inget annat finns i sikte. Är det framgångsrikt? Är det i så fall bra att sprida det till fler ställen?

Fru talman! Jag kan svara mycket enkelt på den frågan. Jag bad riksdagens utredningstjänst ta reda på hur Vasallen AB hade skött sig. Det visar sig att på område efter område, på praktiskt taget varje ort där förband har lagts ned och Vasallen har kommit in i bilden, har det lett till att man har kunnat förädla försvarsfastigheter. Nu går framför allt Moderaterna ut i en kampanj, där de på varje ort som har råkat ut för förbandsned- läggningar kritiserar regeringen. De gör en förenklad, förgrovad politisk kampanj och pratar om resursslöse- ri. En sådan kampanj förutsätter att man river de byggnader som är uppförda på F 10 i Ängelholm, för att ta ett exempel. I själva verket kommer dessa byggnader till användning. Jag kan nämna ett mycket intressant exempel. F 15 i Söderhamn lades ned till följd av 1996 års försvarsbeslut. Nu har utvecklingen och den dynamik som kom i gång med olika åtgärder inneburit att när- mare 1 000 personer i dag är verksamma inom områ- det. Det är fler än under flottiljtiden, och antalet fö- retag på området ökar. Exemplen kan mångfaldigas. Försök vara lite konkret i stället, Karin Pilsäter! Här kan jag alltså svara tydligt på frågan. Vad är Folkpartiets bidrag i den politiska debatten? Är det "sluta djävlas med stockholmarna"? Är Folkpartiet en svordom?

Fru talman! Ibland gör språkförbistringen mellan stockholmare och skåningar att jag inte riktigt förstår vad Bengt Silfverstrand säger. Ibland förstår jag det inte även om jag förstår orden. Det sista som Bengt Silfverstrand försökte säga förstod jag över huvud taget inte. Det som det viftades med var en lokal broschyr som handlar om ett antal förslag som Folkpartiet vill genomföra. Det var egentligen en väldigt bra illustra- tion när Bengt Silfverstrand tog fram den. Jag ställde frågan om Bengt Silfverstrand anser att det är framgångsrikt när Vasallen lyckas vräka all verksamhet som finns på F 18 i södra Storstockholm, om det är ett bra exempel på att Vasallen är fram- gångsrikt. Jag fick inget svar om det, utan jag fick ett svar som handlade om andra regementen på andra ställen. Sedan fick jag en fråga om vårt bidrag. Jag vet inte om jag ska tolka Bengt Silfverstrands svar som att han anser att Vasallen är framgångsrikt när de har lyckats vräka alla de företag som man har fått att etablera sig där och där många människor arbetar, att det är ett exempel på att Vasallen är fram- gångsrikt. Då är det också ett exempel just på att regeringen har utsett stockholmarna, inte oss politi- ker, till någon sorts motståndare. Jag önskar verkligen Bengt Silfverstrand lycka till i hans fortsatta gärning. Återuppståndelsen får möjli- gen vara en fråga mellan Bengt Silfverstrand och väljarna i Höganäs. Likafullt önskar jag honom lycka till, och jag vill tacka för den tid som har varit. Givetvis vill jag även tacka Anna Åkerhielm för gott samarbete i utskottet. Jag tror att vi därmed kan lägga den här diskus- sionen åt sidan.

Fru talman! Om man nu har misslyckats, eller inte varit särskilt framgångsrik, på ett område - jag tänker på Vasallen AB, som Karin Pilsäter tog upp - och om man har lyckats på 10-15 andra områden kan man inte därmed dra slutsatsen att det hela är förfelat och att man med den motiveringen inte tycker att Vasal- len AB ska kunna få ett utvidgat uppdrag och använ- da sina goda erfarenheter också på andra områden. Vi har Kiruna, Härnösand, Sollefteå, Falun, Sö- dertälje, Fårösund, Kristianstad och Karlskrona, där Vasallen AB har aktivt bidragit till att man har kunnat utnyttja fastigheter som tidigare har använts i en inte särskilt utvecklande verksamhet, förädlat dem och sett till att de kan bidra till flera sysselsättningstill- fällen och ökad välfärd.

Fru talman! Bengt Silfverstrand är en satiriker, fick vi höra. Han är också en boren polemiker - men kanske inte bara boren, utan det är nog en förmåga som han har tränat upp i riksdagen under de år som han har varit här. När jag tar del av Bengt Silfver- strands skriverier och tal leder det mig till insikten att han har fällt bevingade ord långt mer än vad jag nå- gonsin skulle våga hävda att jag har gjort under min korta tid här. Med Bengt Silfverstrand försvinner också en av dessa brokiga socialdemokrater, som ibland rättar in sig i leden men ibland bråkar och stångas. Den frisyr som ryms under en och samma hatt kan ibland vara mer av en punkfrisyr. Bengt Silfverstrand är i utrikespolitiska frågor, vad gäller Israel, Bosnien, USA osv., och även i inri- kespolitiska frågor inte rädd för att ta strid även in- ternt. Han är konservativ i viss mening vad gäller det egna partiets politik. Jag uppskattar den färgklick som Bengt Silfverstrand utgör. Jag vill önska Bengt Silfverstrand all lycka nere i Skåne, mestadels privat, om än icke offentligt - det skulle ju drabba mina partikamrater och den borgerli- ga sidan där nere.

Fru talman! Jag kan bara känna mig överväldigad och har inte mycket mer att säga än att det mycket väl kan bli så att jag efterkommer Per Landgrens önske- mål genom att säga att vi ses i min kommande bok.

Fru talman! Vi har en ny budgetordning, som in- nebär att budgetbesluten tas samlat på hösten. På våren tar riksdagen endast beslut om riktlinjer och sparmål samt justeringar i årets budget. Det som vi just nu ska behandla är den s.k. tilläggsbudgeten. Tilläggsbudgeten är ett resultat av samarbetet mellan Vänsterpartiet, socialdemokratiska partiet och Miljöpartiet. I detta sammanhang vill jag framföra ett tack till samarbetspartierna. Till den borgerliga oppositionen vill jag säga att det inte blev någon rödgrön röra, utan tvärtom. Vi har visat prov på uthållighet, och resultatet blev en röd- grön reda. Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer. Fru talman! I denna tilläggsbudget har det varit nödvändigt att tillskjuta mer pengar till sjukförsäk- ringen, flyktingmottagningen, kriminalvården, löne- garantin och det kommunala ujämningssystemet. Dessutom har vi anslagit pengar till att öka valdelta- gandet för personer med utländsk bakgrund, kvinno- jourer, omstrukturering av kommunala bostadsbolag, läkemedel, en djurskyddsmyndighet, bilstöd till han- dikappade och Kunskapslyftet. Vi kan finansiera detta med lägre EU-avgifter och omdisponeringar och besparingar som inte försämrar verksamheter. Dessutom har vi minskat budgete- ringsmarginalen från fem miljarder till en miljard. Vi anser från Vänsterpartiets sida att vi även i år skulle kunna göra en teknisk justering som den vi gjorde förra året, då vi justerade utgiftstaket på grund av att utjämningssystemets volym ökade med 1,7 miljarder. Nu handlar det om 2,9 miljarder. Utjämningssystemet är statsfinansiellt neutralt, dvs. att vi får in lika mycket på inkomstsidan som vi betalar ut på utgiftssidan. Eftersom det är statsfinan- siellt neutralt finns det skäl som talar för att höja taket genom en beräkningsteknisk justering av denna summa. Vi har kommit överens om att alla tekniska justeringar ska behandlas i ett sammanhang under hösten. För oss innebär detta att budgeteringsmargi- nalen kan öka från en till fyra miljarder. Fru talman! Vi har också reformer som vi har kommit överens om sedan tidigare och som kommer att träda i kraft den 1 juli i år. Det gäller reformering- en av arbetsskadeförsäkringen, högkostnadsskydd i tandvården för äldre och maxtaxa och förbehållsbe- lopp i äldreomsorgen. I tilläggsbudgeten aviserade vi att a-kassan skulle kunna höjas fr.o.m. den 1 juli i år om det statsfinansiella läget tillät detta. Efter utvärde- ringen gjorde vi bedömningen att detta utrymme fanns, och det blev en höjning åt alla på det sätt som Vänsterpartiet ivrigt drivit på för. Fru talman! Av reservationerna framgår att de borgerliga partierna inte gillar våra satsningar på bostäder. Det går en tydlig skiljelinje mellan oss och det borgerliga blocket när det gäller synen på en soci- al bostadspolitik. Vänsterpartiets motto är att bosta- den ska vara en social rättighet och inte en handelsva- ra. Vi anser att det är nödvändigt med ett samhällsan- svar i form av regler och stöd för att vi ska kunna leva efter detta motto. De borgerliga partierna driver konsekvent en linje för avregleringar och sänkta skatter. De tror att de åtgärderna ska klara bostadsproblematiken. Vi vet att de fria marknadskrafterna inte tagit och inte kommer att ta något socialt ansvar, för det brukar inte rymmas i deras kostnadskalkyler. Investeringsstödet för att bygga billiga hyresrätter ska stimulera till ökat byggande i storstadsområdena. Bristen på bostäder i större städer har ökat under mandatperioden och är för närvarande i det närmaste katastrofal i Stockholm, Göteborg och Malmö. Da- gens hyror i hyresrätter och insatser i bostadsrätter innebär att man vänder sig till ca 3 % av befolkning- en, dvs. till dem som är rikast. Vi skulle vilja ha ett ännu större investeringsstöd. Men det som satsas 2001-2006 är två och en halv miljarder, och det är viktiga och riktiga satsningar som går åt rätt håll. Fru talman! De borgerliga partierna gillar inte heller att vi stöder kommuner med bostadsöverskott. Moderaterna visar en viss förståelse genom att de är beredda att satsa blygsamma 40 miljoner på en till- fällig bostadsdelegation. Det är visserligen lite kons- tigt, med tanke på att Riksdagens revisorer inte gilla- de detta. Men i förhållande till vad de tomma lägen- heterna kostar för kommuner med befolkningsminsk- ning är Moderaternas satsning alldeles för snålt tillta- gen. Det finns beräkningar på att det kan kosta uppåt 10 miljarder. Dessa problem är alltså alldeles för stora för att kommunerna ska klara dem ensamma, utan statligt stöd. Därför är kreditgarantierna på tre miljarder viktiga. Många kommuner med tomma lägenheter har dessutom en svag ekonomi. Centerpartiet skriver i reservationen om att Småorts-Sverige ska utvecklas och inte rivas. Samtidigt är man inte beredd att till- skjuta pengar för detta. Jag upplever det som att det brister i trovärdigheten. Tomma lägenheter är faktiskt en realitet i dag i många kommuner. Det har kostat, och det kostar enorma summor. Jag fick inte tillräck- ligt svar på frågan vad Centerpartiet har för recept för att klara den akuta krisen. Det jag drar mig till minnes är att Centerpartiets partiledare snabbt gick ut och talade om att det inte var bra när vi aviserade att dessa pengar skulle kom- ma i regionalpolitiska propositionen. Det är konstigt med tanke på den regionalpolitiska profil som Cen- terpartiet har. Kristdemokraterna i sin tur menar att de 250 mil- jonerna i tilläggsbudgeten ska gå till alla fastighets- ägare i utsatta kommuner i form av stöd till bostads- marknaden. Det tycker vi inte heller är rätt väg att gå, eftersom det är de kommunala bostadsföretagen som har kostnader för tomma lägenheter. Vänsterpartiets politik innebär att det ska finnas möjligheter att bo och arbeta i hela landet. Många av de kommuner som har tomma bostäder har också, som jag tidigare sade, en svag ekonomi. Vi har därför medverkat till att inrätta bostads- och kommunakuter. Stödet till dessa kommuner har varit starkt reglerat från statens sida. När det gäller bostäder har det ensi- digt inriktats på rivning. En ny bostadsmyndighet inrättas från den 1 juli 2002. Vi krävde att även utveckling av bostäder till andra ändamål ska ges stöd, vilket vi också fick gehör för. På lång sikt kräver vi att man inför ett utveck- lingsbidrag som kommuner kan disponera friare än vad de nu kan. Men sammanfattningsvis går våra rödgröna satsningar i helt rätt riktning. Moderaterna säger nej till investeringsbidrag för studentbostäder. Man motiverar sitt avslag med det gamla vanliga mantrat "Inga statliga subventioner, total omläggning av bostads- och skattepolitiken". Vidare föreslår de att enskilda personer skattefritt ska få hyra ut en del av den egna bostaden och att man ska inventera statens fastighetsbestånd, som med enkla medel görs om till studentbostäder. Till det senare är man inte ens beredd att tillskjuta pengar. Jag kallar det att trolla med knäna. Fru talman! Avslutningsvis kan jag inte låta bli att undra varför Moderaterna inte vill satsa på att öka valdeltagandet bland personer med utländsk bak- grund. Moderaterna påstår i sin reservation att val- deltagandet bland röstberättigade med svenskt med- borgarskap sjönk trots att riksdagen anvisade drygt 12 miljoner kronor till riksdagspartierna för information till invandrare. Vill Moderaterna på allvar att valdel- tagandet bland personer med utländsk bakgrund ska öka? Väljarstudier visar att de med hög utbildning och hög inkomst har ett större valdeltagande än de med låg utbildning och låg inkomst. Ett annat faktum är att Moderaterna aldrig har va- rit starka i jämställdhetsfrågor. Det bekräftas när man läser deras förslag om att riksdagen ska upphäva besluten om att ändra bevisreglerna i lagen om ar- betsskadeförsäkringen. Motivet till att reformera arbetsskadeförsäkringen är att vi vill förändra dessa regler så att kvinnors arbetssjukdomar erkänns. Det gäller framför allt belastningsskador. Varför tycker moderaterna att kvinnors arbetsska- dor inte är värda att ersättas? Att motivera detta med att pengarna behövs till försäkringskassorna räcker inte. För att komma åt de höga sjuktalen behövs det mer än att ge resurser till försäkringskassorna. Det handlar om att gå till roten med det onda. Vår vision är ett arbetsliv i hälsa, där människor inte slås ut. För att uppnå det målet är det s.k. elvapunktsprogrammet för ökad hälsa i arbetslivet ett viktigt verktyg. Särskilt fokus ska riktas på kvinnors ohälsa. Den ökade ohäl- san är ett komplext problem med många orsaker. Det behövs en rad olika åtgärder, och det kommer en del förslag till hösten. Jag tycker att vi med fördel kan debattera detta när socialförsäkringsutskottets betän- kande ska diskuteras senare i dag.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka våra sam- arbetspartier för samarbetet. Det är ju en tilläggsbud- get för detta år som vi just nu diskuterar, medan vi i morgon kommer att ha en stor finanspolitisk debatt om den ekonomiska politiken. Jag vill inleda med att säga att frågan om ohälsa är oerhört viktig för Miljöpartiet och att vi har väckt en motion i den frågan i anslutning till budgetpropo- sitionen. Den frågan kommer vi dock att diskutera senare i dag, och därför kommer jag inte nu att gå in mer på den. När det gäller bostadspolitiken, som har diskute- rats väldigt mycket här, vill jag först instämma i en hel del av det som Siv Holma har sagt i dag. Jag vill också kommentera det investeringsbidrag för anord- nande av bostäder för studenter som finns med i tilläggsbudgeten. Det är fråga om ett bidrag på 125 miljoner kronor. Vi har för att kunna finansiera det här bidraget delvis tagit pengar från ett anslag som heter Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet. Vi minskar det med 80 miljoner kronor. Vi tycker att det anslag som ska främja ekologiskt byggande är bra, men det har tyvärr inte fungerat särskilt väl. Hitintills har man bara utnyttjat 18 miljo- ner av detta anslag, och anslagets utformning är ett misslyckande. Vi kom därför i budgetförhandlingarna fram till att riktlinjerna för detta ska ses över. Det är därför som vi kortfristigt kan ta medel från detta anslag. Dessutom kommer det att ställas något miljökrav på dessa studentbostäder, förmodligen på energisidan. Vi arbetar fortfarande på Finansdepartementet med att utforma ett sådant krav. Det var en begäran från vår sida att man skulle ställa någon form av miljö- krav, dock inte den typ av hårdare krav som ställs under det anslag som ska främja ekologisk hållbarhet. Det är oerhört viktigt att ett sådant anslag fungerar, men det har hitintills tyvärr inte gjort det. Det ska dock bli bättring på detta i framtiden. Vi vill när det gäller tilläggsbudgeten betona att vi tycker att en del av de nya anslagsposter som finns är väldigt viktiga. Dels behövdes verkligen en ökning av medlen till flyktingmottagande, dels finns det på den punkten också en skrivning om att man ska följa upp om det i framtiden behövs mer pengar till detta. Det är oerhört viktigt att Migrationsverket har de resurser som behövs. Migrationsverket har ju fått en hel del kritik dels för att man inte har lyckats korta ned handläggningstiderna, dels för hur man har om- händertagit vissa asylsökande, t.ex. unga ensamståen- de asylsökande. Det behövs resurser för att Migra- tionsverket ska kunna göra sitt jobb, och det bör få ett ganska stort tillskott under detta år. Om verket behö- ver mer tycker vi att det i framtiden också ska få ytterligare medel. Vi kommer att bevaka den frågan. När det gäller medel för ett ökat valdeltagande bland människor med utländsk bakgrund tycker vi att det är väldigt viktigt att sådana resurser tillförs. Jag har här en uppmaning till alla partier. Det är mycket viktigt att för dem som är nya i Sverige, speciellt för dem som är lite äldre och som ännu inte har kunnat tillgodogöra sig svenska språket, tillhandahålla in- formation på olika språk: persiska, kurdiska, arabiska, spanska osv. Partierna har normalt inte medel för detta. Det är inte något som man prioriterat. Dessut- om kanske man också behöver nå dessa grupper på ett annorlunda sätt. Nu har alla partier en reell eko- nomisk möjlighet att faktiskt göra sådana här insatser för att nå dessa grupper. Jag hoppas verkligen att partierna kommer att utnyttja den möjligheten på bästa sätt, så att vi kan få bättre siffror vid detta val. Jag är vidare väldigt lycklig över att man äntligen tack vare Miljöpartiets insats kan inrätta en djur- skyddsmyndighet. Vi tillför ett tillskott om 15 miljo- ner kronor för detta. Anledningen till detta är att vi tidigare kommit överens om att medel för en djur- skyddsmyndighet skulle anslås men att det sedan kommit fram att dess inrättande skulle komma att kosta ytterligare medel. Jag kan säga att vi däremot gärna hade velat att djurskyddsmyndighetens befo- genheter skulle innefatta även djur inom jordbruket. Nu är det tyvärr inte så, men vi kommer förmodligen att kunna återkomma till detta i framtiden. Det här är ändå en bra början. Vi har också jobbat för de pengar som nu kommer att ges till Sveriges kvinnojourer. Jag kan lugna Karin Pilsäter med att betoningen ligger på två saker: dels på att man ute i landet där det i dag inte finns kvin- nojourer ska kunna få ekonomiska resurser till såda- na, dels att kommunen och staten tillsammans ska kunna gå in för att starta kvinnojourer ute i landet där sådana i dag inte finns. Delar av pengarna ska använ- das till detta. Resten ska användas med inriktning på invandrarkvinnor. Jag vill betona att man i dag inte i alla kommuner har den kompetens som behövs för att jobba med invandrarkvinnor. 10 miljoner kronor under detta år är ändå en början, och vi ser gärna mer resurser till detta i framtiden. Vi tyckte dock att det här gällde en akut situation. Det är ju fråga om en tilläggsbudget, och en sådan handlar om akuta situationer. Också en annan väldigt viktig post som vi jobbar med hela tiden avser en akut fråga, nämligen den ökade alkoholismen och det tilltagande drogmissbru- ket. Vi har tyckt att det är väldigt viktigt att ge ett ökat stöd till klientorganisationer och andra organisa- tioner som jobbar på det här området. Vi tillför nu 15 miljoner kronor för detta arbete, som vi tycker är väldigt viktigt. Jag har nu bara kommenterat de frågor som gäller tilläggsbudgeten. Jag ska i morgon återkomma i de- batten om hela den ekonomiska politiken. Jag vill önska er som ska lämna riksdagen lycka till i framtiden och att ni får lite mer tid för att leva.