Tilläggsanslag till skatteförvaltningen samt sänkt postmoms
Betänkande 1993/94:SkU21
Skatteutskottets betänkande
1993/94:SKU21
Tilläggsanslag till skatteförvaltningen samt sänkt postmoms
Innehåll
1993/94 SkU21
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet förslaget i proposition 1993/94:105 om en sänkning av mervärdesskatten på brevporto till 12 % fr.o.m. den 1 mars 1994.
Med anledning av motioner i ärendet föreslås att det klargörs att den nuvarande mervärdesskattefriheten för medlemsblad och personaltidningar även gäller distributionen. Vidare föreslår utskottet med anledning av ett motionsyrkande härom att mervärdesskatten på brevporto skall avse även brev som skickas till utlandet. Utskottet avstyrker ett yrkande om förenklad redovisning av mervärdesskatten på porto.
Utskottet tillstyrker vidare de förslag om tilläggsanslag till Riksskatteverket och Skattemyndigheterna för budgetåret 1993/94 som läggs fram i propositionen.
I betänkandet görs slutligen en rättelse i lagen om statlig fastighetsskatt.
Vid betänkandet har fogats ett särskilt yttrande (s) samt en meningsyttring (v).
SJUNDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1993/94:105 avsnitt 6
under punkt B mom. 1--2 (s. 17--21)
1. att riksdagen till Riksskatteverket på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 4 500 000 kr,
2. att riksdagen till Skattemyndigheterna på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 65 500 000 kr.
I proposition 1993/94:105 avsnitt 6 föreslås vidare att riksdagen antar ett i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.
Riksdagen har i beslut den 17 december 1993 (bet. 1993/94:TU11, rskr. 119), med anledning av Postverkets bolagisering och den därigenom uppkomna skatteplikten till mervärdesskatt för Postens tjänster, gett regeringen till känna att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om lägre mervärdesskatt på brevbefordran. Enligt riksdagens mening bör mervärdesskatten för sådana tjänster utgå med 12 %.
Regeringen föreslår därför att lagen (1968:430) om mervärdeskatt (ML) ändras så att tjänster avseende befordran av brev i postverksamhet skall beskattas med en skattesats på 12 % i stället för 25 %. De föreslagna bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 mars 1994 samtidigt som bolagiseringen av Postverket genomförs.
Lagförslaget har följande lydelse.
NY SIDA STÅENDE TEXT se prop. s. 41--43 NY SIDA
Motionerna
Motion väckt med anledning av propositionen
1993/94:Sk33 av Rolf Clarkson (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar att det skattefria undantaget av kringtjänster avseende vissa publikationer även innefattar postbefordran i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994
1993/94:Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medlemstidningars undantag från mervärdesskatt.
1993/94:Sk619 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om momsbefrielse för Postens befordran av ideella organisationers tidningar och publikationer.
1993/94:Sk643 av Lars Biörck (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förenklad självdeklaration för portoutlägg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrikes och utrikes brevbefordran behandlas lika vad avser mervärdesskatt.
Utskottet
Skatteförvaltningen
I propositionen föreslås ett tilläggsanslag på 4,5 miljoner kronor till Riksskatteverket och ett tilläggsanslag på 65,5 miljoner kronor till Skattemyndigheterna budgetåret 1993/94.
Det nyligen fattade beslutet om fortsatt reformering av företagsbeskattningen innehåller viktiga förändringar i de skatteregler som gäller för enskilda näringsidkare och handelsbolag och förutsätter enligt regeringen en omfattande information till de skattskyldiga samt att ändringar görs i ADB-stödet för skatteförvaltningen. Kostnaderna för dessa åtgärder beräknas till 6 miljoner kronor. Även hanteringen av de nya bestämmelserna om skattereduktion för reparation av bostadshus förutsätter information till de skattskyldiga och utveckling av nya ADB-rutiner. I propositionen beräknas kostnaden för detta till 4,5 miljoner kronor. För handläggningen beräknas ett tillskott av 14,5 miljoner kronor.
Slutligen förutsätter den satsning på en effektivare skattekontroll som aviserats i 1993 års kompletteringsproposition att ytterligare medel anslås för detta budgetår i enlighet med riksdagens begäran härom. Riksskatteverket har i sin anslagsframställning för budgetåret 1994/95 redovisat hur uppbyggnaden av resurserna under perioden 1993/94--1995/96 bör gå till. Anslaget för 1995/96 uppgår enligt detta förslag till 200 miljoner kronor. För innevarande budgetår föreslår Riksskatteverket ett tillskott på 57 miljoner kronor. Av dessa medel bör enligt Riksskatteverket 11 miljoner kronor avsättas för särskilda insatser inom mervärdesskatteområdet och 25 miljoner kronor inom företagskontrollen, varav 16 miljoner kronor för revision. Resterande belopp föreslås av Riksskatteverket använt för att förstärka kontrollen av löntagare.
Regeringen gör inte någon i grunden annan bedömning än Riksskatteverket. Med hänsyn till att uppbyggnaden bör ske gradvis för att undvika störningar i den ordinarie verksamheten begränsas tillskottet för 1993/94 dock till 45 miljoner kronor. Medlen bör enligt regeringen fördelas i huvudsak på det sätt som Riksskatteverket föreslagit. Kontrollen på mervärdesskatteområdet bör dock ägnas särskild uppmärksamhet. Hela det av Riksskatteverket föreslagna beloppet på 11 miljoner kronor bör därför användas för detta ändamål. För revision och annan kontroll av företag bör enligt förslaget användas cirka 18 miljoner kronor och för löntagarkontroll cirka 15 miljoner kronor. Av medlen anvisas 1 miljon kronor till Riksskatteverket och övriga medel till Skattemyndigheterna.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot regeringens förslag om ytterligare tillskott för Skatteförvaltningen eller mot de överväganden som redovisats i anslutning härtill. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del.
Mervärdesskatt på posttjänster
Riksdagen har under hösten 1993 fattat beslut om ändrade verksamhetsformer för Postverket (prop. 1993/94:38, TU9 och TU11). Enligt beslutet överflyttas Postverkets verksamhet den 1 mars 1994 till Posten AB. Den kostnadsökning som uppkommer genom att befordran av brev m.m. blir mervärdesskattepliktig som en följd av bolagiseringen motverkas genom olika åtgärder. Vid riksdagsbehandlingen bedömdes det som nödvändigt att komplettera dessa åtgärder med en reducering av mervärdesskatten på brevbefordran till 12 %. Riksdagen begärde därför att regeringen skulle återkomma med ett förslag om 12 % mervärdesskatt på brevbefordran.
I propositionen lägger regeringen fram det begärda förslaget om 12 % mervärdesskatt på brevbefordran. Med befordran av brev avses detsamma som i den nya postlagen, dvs. adresserade postförsändelser som är inneslutna i kuvert eller annat omslag och som väger högst 2 kg. Vykort, brevkort och liknande försändelser jämställs med brev. Med postverksamhet avses enligt postlagen regelbunden befordran mot avgift av brev m.m. Sådan verksamhet får enligt postlagen bedrivas först efter anmälan hos tillsynsmyndighet. Det nuvarande undantaget för Postverkets tjänster föreslås slopat. Däremot kvarstår undantaget för frimärken. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 mars 1994.
I motionerna Sk33 av Rolf Clarkson (m), Sk353 yrkande 26 av Lars Hedfors m.fl. (s) och Sk619 av Berndt Ekholm m.fl. (s) yrkar motionärerna att skattefriheten för medlemsblad och personaltidningar anpassas till den nya situationen med mervärdesskatt på brevbefordran m.m. genom att det klargörs att distributionen av dessa publikationer är skattefri.
Enligt utskottets mening bör de åtgärder som vidtagits för att dämpa kostnadsökningen när Postverkets verksamhet övergår till Posten AB kompletteras med en sänkning av mervärdesskatten på brevbefordran till 12 % i enlighet med vad riksdagen tidigare begärt.
Som anförs i flera motioner medför bolagiseringen att det uppkommer en viss osäkerhet om hur distributionen av de i övrigt mervärdesskattefria personaltidningarna och medlemsbladen skall behandlas. Enligt utskottets mening bör distributionen av dessa publikationer fortsätta att vara mervärdesskattefri, och utskottet föreslår därför att lagtexten kompletteras med en bestämmelse som klargör att distribution är en av de skattebefriade tjänster som kan tillhandahållas av framställaren.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och de nu aktuella motionerna.
I motion Sk643 av Lars Biörck (m) framhålls att mervärdesskatten på porto medför administrativa problem både för Posten AB och för företagen. För att förenkla hanteringen föreslår motionären att någon form av förenklad redovisning skall medges vid avdrag för mervärdesskatt på porto (yrkande 1) och att inrikes och utrikes brev behandlas lika i mervärdesskattehänseende (yrkande 2).
Enligt utskottets mening finns det goda möjligheter för Riksskatteverket och Posten AB att gemensamt komma fram till rutiner som medför att såväl postbolagens som företagens hantering av dessa frågor blir enkel och smidig.
Utskottet är också berett att medverka genom den förenkling som det innebär om inrikes och utrikes brevbefordran behandlas lika i mervärdesskattehänseende. Utskottet föreslår därför att även utrikes brevbefordran beläggs med mervärdesskatt. De rationaliseringsvinster som Posten AB kan tillgodoräkna sig som en följd härav utgår utskottet ifrån kommer kunderna till godo.
Utskottet förutsätter att regeringen uppmärksamt följer utvecklingen och lägger fram de förslag till förbättringar som är motiverade.
Det anförda innebär att motion Sk643 yrkande 2 tillgodoses. I övrigt avstyrker utskottet motionen.
Övrigt
Genom riksdagsbeslut i december 1993 infördes i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt bestämmelser om nedsatt fastighetsskatt på hyreshus vid om- och tillbyggnad (prop. 1993/94:91, SkU17, rskr. 111, SFS 1993:1525). De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. Bestämmelserna togs in i en ny paragraf som av förbiseende felaktigt åsatts beteckningen 4 §. I stället bör den nya paragrafen betecknas 3 a § med hänsyn till att bestämmelserna i den sedan tidigare gällande 4 § inte upphävts.
Utskottet föreslår att reglerna justeras på det sätt som framgår av utskottets hemställan.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande tilläggsanslag till Riksskatteverket att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:105 avsnitt 6 till Riksskatteverket på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 4 500 000 kr,
2. beträffande tilläggsanslag till Skattemyndigheterna att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:105 avsnitt 6 till Skattemyndigheterna på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 65 500 000 kr,
3. beträffande mervärdesskatt på posttjänster att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:105 i denna del och motionerna 1993/94:Sk33, 1993/94:Sk353 yrkande 26, 1993/94:Sk619 och 1993/94:Sk643 yrkande 2 och med avslag på motion 1993/94:Sk643 yrkande 1 antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt med
dels den ändringen att ingressen erhåller följande ändrade lydelse,
Regeringens förslag Utskottets förslag
Härigenom föreskrivs att Härigenom föreskrivs att
8 och 13 §§ skall ha 8 och 13 §§ och
följande lydelse. anvisningarna till 2 a §
skall ha följande lydelse.
dels den ändringen att
anvisningarna till 2 a §
erhåller följande
lydelse,
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
Anvisningar till 2 a §1
Bestämmelserna i tredje stycket 2, 3, 5, 7--9 eller 11--16 gäller endast när tjänsten avser verksamhet som uppdragsgivaren bedriver i utlandet och som skulle ha medfört skattskyldighet om den utövats här i landet.
1 Senaste lydelse 1990:576.
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
Bestämmelserna i sjätte stycket tillämpas inte i de fall när köparen är bosatt i Danmark, Finland eller Norge. Vid leverans till sådan köpare av vara eller grupp av varor som normalt utgör en helhet och med ett försäljningspris, exklusive mervärdeskatt, om minst 1 000 kronor anses dock leveransen ha skett genom export under förutsättning att varan i nära anslutning till leveransen av köparen har införts till Danmark, Finland eller Norge och att mervärdeskatt eller motsvarande allmän omsättningsskatt har erlagts vid införseln enligt tullräkning eller motsvarande handling.
Som export räknas inte
befordran till utlandet av
brev i sådan postverksamhet
som avses i 3 § postlagen
(1993:1684) eller
förmedling av sådan
befordran.
dels den ändringen att 8
§ erhåller följande
ändrade lydelse,
Regeringens förslag Utskottets förslag
8 §
Från skatteplikt -- -- -- Från skatteplikt -- -- --
som anges i 10, 12) som anges i 10, 12)
framställning av framställning av
publikation av sådant slag publikation av sådant slag
som anges i 10 samt tjänst som anges i 10 samt tjänst
som framställaren som framställaren
tillhandahåller i samband tillhandahåller i samband
därmed, 13) verksamhet hos därmed såsom
Sveriges -- -- -- eller annan distribution av upplagan, 13)
inredning för sport- eller verksamhet hos Sveriges -- --
idrottsutövning. -- eller annan inredning
för sport- eller
idrottsutövning.
(Se vidare anvisningarna)
4. beträffande lagen om statlig fastighetsskatt att riksdagen antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt dels att den genom lagen (1993:1525) om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt införda nya 4 § skall betecknas 3 a §, dels att punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (1993:1525) om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2. I stället för vad som 2. I stället för vad som
följer av punkt 5 av följer av punkt 5 av
övergångsbestämmelserna övergångsbestämmelserna
till lagen (1990:652) om till lagen (1990:652) om
ändring i lagen (1984:1052) ändring i lagen (1984:1052)
om statlig fastighetsskatt om statlig fastighetsskatt
skall, om en reduceringsfaktor skall, om en reduceringsfaktor
enligt 4 § har bestämts enligt 3 a § har
för hyreshusenhet, skatten bestämts för
beräknas på sätt som hyreshusenhet, skatten
följer av 3 och 4 §§ beräknas på sätt som
om en sådan beräkning följer av 3 och 3 a
leder till lägre §§ om en sådan
fastighetsskatt. Om beräkning leder till
fastighetsskatt skall lägre fastighetsskatt. Om
beräknas enligt punkt 5 av fastighetsskatt skall
övergångsbestämmelserna beräknas enligt punkt 5 av
till lagen (1990:652) om övergångsbestämmelserna
ändring i lagen (1984:1052) till lagen (1990:652) om
om statlig fastighetsskatt ändring i lagen (1984:1052)
skall en reduceringsfaktor om statlig fastighetsskatt
inte beaktas. skall en reduceringsfaktor
inte beaktas.
Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk Författningssamling och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.
Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 10 februari 1994
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Ivar Franzén (c), Karl-Gösta Svenson (m), Bruno Poromaa (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Sverre Palm (s), Fredrik Reinfeldt (m), Karl Hagström (s), Kaj Larsson (s) och Inger Lundberg (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Särskilt yttrande
Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Sverre Palm, Karl Hagström, Kaj Larsson och Inger Lundberg (alla s) anför:
Trots stark kritik från vår sida genomför regeringen nu en avreglering av postverksamheten och en bolagisering av Postverket. Detta sker trots uppenbara risker för att postservicen kommer att försämras väsentligt i glesbygderna och utan någon belysning av hur avregleringen kommer att påverka andra postala frågor och inverka på konkurrenssituationen i Sverige. Åtgärderna genomförs utan bärande skäl med stor brådska, vilket gör att det inte heller har funnits något utrymme för att närmare bedöma betydelsefulla internationella frågor.
När riksdagen behandlade dessa frågor i höstas föranledde bristerna i regeringens förslag att bolagiseringen sköts upp till den 1 mars. Avsikten var att därmed bereda regeringen tillfälle att återkomma med förslag till ändringar beträffande mervärdesskatten för att begränsa de kostnadsökningar som reformen innebär på detta område. Bakgrunden härtill är uppfattningen att det undantag från mervärdesskatt som gäller för Postverket inte bör omfatta den bolagiserade verksamheten.
Det förslag som regeringen nu i sista stund kastar fram är lika illa underbyggt som förslaget i höstas. Förslaget innebär moms på brevbefordran men att skatten skall utgå med 12 % i stället för 25 %. Inte heller denna gång presenterar regeringen något underlag som gör det möjligt att bedöma konsekvenserna av förslaget. De rent hanteringstekniska problemen är betydande, och konsekvenserna för andra viktiga postala och internationella frågor och för allmänheten kan för närvarande inte bedömas.
Vi har gång på gång kritiserat regeringen för att den hastar fram omfattande ändringar utan att redovisa ett tillräckligt underlag för en allsidig bedömning. Denna kritik gäller i hög grad beträffande detta ärende och riktar sig också mot skatteutskottets behandling. Enligt vår uppfattning borde trafikutskottet ha fått tillfälle att göra en samlad bedömning av de aktuella frågorna, före skatteutskottets och riksdagens ställningstaganden. Skatteutskottet har emellertid avvisat detta krav. Mot bakgrund av de stora bristerna i propositionen och av att utskottets förslag till korrigeringar också har tillkommit i sista stund, utan något som helst underlag, är detta högst otillfredsställande.
Utskottet har vid sin bedömning förutsatt att regeringen i fortsättningen kommer att följa utvecklingen och lägga fram de förslag till förbättringar som kan anses motiverade. Med tanke på att de aktuella ändringarna skall träda i kraft den 1 mars framställer vi därför inte nu något särskilt yrkande i dessa frågor.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
Från Vänsterpartiets sida instämmer vi i den kritik som Lars Hedfors m.fl. (s) har anfört mot bolagiseringen av Posten och regeringens förslag i dessa frågor. Enligt vår uppfattning kan man inte acceptera att så viktiga frågor som det här är fråga om forceras fram på det sätt som nu skall ske.
Som exempel på egendomliga effekter av bolagiseringen kan nämnas att brevbefordran i fortsättningen kommer att beläggas med moms. På grund av internationellt vedertagna regler kommer visserligen frimärken att undantas från mervärdesskatt. Momsbeskattningen av postbefordran merdför dock att postföretagen skall inleverera moms till Statsverket, och den kostnad detta innebär kommer givetvis att slå ut i priset för frimärkena. Allmänheten kommer därmed att uppleva denna fördyring på samma sätt som om momsen tagits ut direkt på frimärket. Det kan med fog ifrågasättas om detta är en tillfredsställande lösning.
Det finns anledning att noga följa den framtida utvecklingen på detta område. Om den aktuella reformen medför negativa effekter bör regeringen skyndsamt lägga fram förslag till åtgärder.