Tid för undervisningsuppdraget

Betänkande 2025/26:UbU25

Utbildningsutskottets betänkande

2025/26:UbU25

Tid för undervisningsuppdraget

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i skollagen.

Lagändringarna syftar till att skapa bättre förutsättningar för lärare och förskollärare att utföra sitt undervisningsuppdrag och öka lärar- och förskolläraryrkets attraktivitet.

Ändringarna innebär bl.a. att det regleras att det i lärares och förskollärares undervisningsuppdrag ingår undervisning samt planering och uppföljning av undervisningen. Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om omfattningen av tiden för de olika delarna av undervisningsuppdraget. Ändringarna innebär vidare att information om barnets eller elevens utveckling ska ges vid tillfällen som bestäms av personal på förskolan, fritidshemmet eller skolan och att utvecklingssamtal ska äga rum minst en gång per läsår. Det förtydligas även att all personal ska vara skyldig att aktivt uppmärksamma och motverka kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier i verksamheten och se till att sådana händelser hanteras.

Lagändringarna om kränkande behandling föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026 och ändringarna om undervisningsuppdraget den 1 juli 2027. Övriga ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2028.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet finns åtta reservationer (S, V, C, MP). I en av reservationerna (S, V, C, MP) föreslås att riksdagen ska göra ett tillkännagivande till regeringen om lagändringarnas ekonomiska konsekvenser.

Behandlade förslag

Proposition 2025/26:196 Tid för undervisningsuppdraget.

13 yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Utskottets ställningstagande

Genomförandet av förslaget om tid för undervisning

Utskottets ställningstagande

Minskade krav på dokumentation

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Dialog med arbetsmarknadens parter, punkt 2 (S, C, MP)

2. Ekonomiska konsekvenser, punkt 3 (S, V, C, MP)

3. Konsekvenser för lärarbristen, punkt 4 (S, C, MP)

4. Uppföljning och utvärdering, punkt 5 (S, C)

5. Uppföljning och utvärdering, punkt 5 (MP)

6. Dialog mellan skola och vårdnadshavare, punkt 6 (S, V)

7. Dialog mellan skola och vårdnadshavare, punkt 6 (MP)

8. Uppföljning av minskade krav på dokumentation, punkt 7 (C)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Regeringens lagförslag

1.	Regeringens lagförslag

Riksdagen

a) antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i skollagen (2010:800) (lagförslag 1),

2. lag om ändring i skollagen (2010:800) (lagförslag 2),

b) godtar det som utskottet anför om regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) (lagförslag 3).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:196 punkterna 1, 2 och 3.1.

Genomförandet av förslaget om tid för undervisning

2.	Dialog med arbetsmarknadens parter

Riksdagen avslår motionerna

2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3 och

2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.

Reservation 1 (S, C, MP)

3.	Ekonomiska konsekvenser

Riksdagen avslår motionerna

2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1,

2025/26:4033 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och

2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3.

Reservation 2 (S, V, C, MP)

4.	Konsekvenser för lärarbristen

Riksdagen avslår motionerna

2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 och

2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.

Reservation 3 (S, C, MP)

5.	Uppföljning och utvärdering

Riksdagen avslår motionerna

2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 4 och 5 samt

2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 5.

Reservation 4 (S, C)

Reservation 5 (MP)

Minskade krav på dokumentation

6.	Dialog mellan skola och vårdnadshavare

Riksdagen avslår motionerna

2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 6 och

2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 4.

Reservation 6 (S, V)

Reservation 7 (MP)

7.	Uppföljning av minskade krav på dokumentation

Riksdagen avslår motion

2025/26:4033 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2.

Reservation 8 (C)

Stockholm den 28 maj 2026

På utbildningsutskottets vägnar

Joar Forssell

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Joar Forssell (L), Anders Ygeman (S), Josefin Malmqvist (M), Linus Sköld (S), Robert Stenkvist (SD), Caroline Helmersson Olsson (S), Marie-Louise Hänel Sandström (M), Mats Wiking (S), Jörgen Grubb (SD), Ulrika Heindorff (M), Isabell Mixter (V), Mathias Bengtsson (KD), Niels Paarup-Petersen (C), Anders Alftberg (SD), Camilla Hansén (MP), Niklas Sigvardsson (S) och Kent Kumpula (SD).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utbildningsutskottet regeringens proposition 2025/26:196 Tid för undervisningsuppdraget. Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslaget har granskats av Lagrådet. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Med anledning av propositionen har tre motioner väckts. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.

Utskottet har överlämnat den formella behandlingen av lagförslag 3 i propositionen till betänkande 2025/26:UbU26 Ett likvärdigt betygssystem, som riksdagen avser att besluta om i juni 2026. Överlämnandet görs för att uppnå en lagteknisk samordning av det nämnda lagförslaget och lagförslag i propositionerna 2025/26:194, 2025/26:195, 2025/26:197 och 2025/26:198. Utskottet behandlar dock det överlämnade lagförslaget i sak i detta betänkande.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till att skapa bättre förutsättningar för lärare och förskollärare att utföra sitt undervisningsuppdrag och öka lärar- och förskolläraryrkets attraktivitet.

Enligt regeringens förslag ska det regleras i skollagen att det i lärares och förskollärares undervisningsuppdrag ingår undervisning samt planering och uppföljning av undervisningen. Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om omfattningen av tiden för de olika delarna av undervisningsuppdraget.

Information om barnets eller elevens utveckling ska ges vid tillfällen som bestäms av personal på förskolan, fritidshemmet eller skolan, i stället för att den ska ges fortlöpande. Utvecklingssamtal ska äga rum minst en gång per läsår, i stället för en gång per termin, och de skriftliga planerna ska fokusera på elevers kunskapsutveckling.

Var och en som verkar inom utbildningen ska enligt regeringens förslag främja de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna. Det ska förtydligas att all personal i verksamhet enligt skollagen ska vara skyldig att aktivt uppmärksamma och motverka kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier i verksamheten och se till att sådana händelser hanteras. Personalens skyldighet att anmäla kränkande behandling till rektorn ändras till en skyldighet att informera om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för allvarlig eller upprepad kränkande behandling. Skyldigheten ska även gälla alla fall där ett barn eller en elev anser sig utsatt för kränkande behandling av någon i personalen.

Regeringen föreslår att lagändringarna om kränkande behandling ska träda i kraft den 1 augusti 2026 och ändringarna om undervisningsuppdraget den 1 juli 2027. Övriga ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2028.

Utskottets överväganden

Betänkandet är disponerat så att utskottet inleder med att behandla regeringens lagförslag. Därefter behandlas motionsyrkanden som innehåller förslag om tillkännagivanden till regeringen i frågor som anknyter till propositionens förslag.

Regeringens lagförslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag 1 och 2 och godtar det som utskottet anför om regeringens lagförslag 3.

Ändringarna innebär att det ska förtydligas i skollagen att det i lärares och förskollärares undervisningsuppdrag ingår att planera, genomföra och följa upp undervisningen. Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om omfattningen av tiden för de olika delarna av undervisningsuppdraget.

Ändringarna innebär vidare att information om barnets eller elevens utveckling ska ges vid tillfällen som bestäms av personal på förskolan, fritidshemmet eller skolan, i stället för att den ska ges fortlöpande. Utvecklingssamtal ska äga rum minst en gång per läsår, och de skriftliga planerna ska fokusera på elevens kunskapsutveckling. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna. Vidare förtydligas det att all personal i verksamhet enligt skollagen ska vara skyldig att aktivt uppmärksamma och motverka kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier i verksamheten och se till att sådana händelser hanteras.

Propositionen

Bakgrund

I propositionens avsnitt 4 ger regeringen en bakgrund till förslagen i propositionen. Regeringen lyfter där bl.a. fram följande.

Sverige behöver en stark kunskapsskola där alla elever ges förutsättningar att nå utbildningens mål samt en likvärdig förskola av god kvalitet där alla barn ges goda möjligheter till utveckling och lärande. Utbildningen ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. I detta uppdrag har lärare och förskollärare en mycket betydelsefull roll eftersom de har ett särskilt ansvar för undervisningen. Lärare och förskollärare är den viktigaste faktorn för kvaliteten i undervisningen i skolväsendet. För att alla barn och elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt är det viktigt att det finns skickliga lärare och förskollärare som har goda förutsättningar och tid för undervisningsuppdraget.

Det råder lärarbrist i det svenska skolväsendet, och antalet legitimerade lärare och förskollärare som väljer att lämna yrket har ökat. Regeringen redogör för rapporter som visar att arbetsmiljön är den enskilt största förklaringsfaktorn till varför lärare lämnar sitt arbete i skolan och att bristande arbetsmiljö även skulle kunna vara en faktor som innebär att färre väljer att söka till en lärarutbildning. Arbetssituationen för lärare kännetecknas av hög arbetsbelastning. De förändringar som har skett över tid i skolan har enligt regeringen också sammantaget inneburit att lärares arbetsbelastning ökat, med nya eller förändrade arbetsuppgifter såväl inom som utanför huvuduppdraget. Av rapporterna framgår dessutom att lärare upplever frustration över att inte i tillräcklig utsträckning hinna med de arbetsuppgifter som hör till undervisningen.

För att undervisningen i skolväsendet ska leda till att barn och elever lär sig och utvecklas i enlighet med läroplanerna samt att fler elever når goda kunskapsresultat behöver lärare och förskollärare enligt regeringen få förutsättningar att fokusera på huvuduppdraget, dvs. undervisningen.

Faktorer som i hög utsträckning skulle bidra till att lärare skulle välja att återvända till yrket är enligt regeringen bl.a. mer tid för att förbereda, genomföra och följa upp undervisningen, en rimligare arbetsbelastning och större möjligheter att styra över arbetssituationen. Det är även faktorer som har betydelse för att fler ska stanna kvar i yrket och för att fler ska välja att söka sig till det. Att lärare och förskollärare ges en hållbar arbetssituation och goda arbetsvillkor är enligt regeringens uppfattning alltså avgörande för såväl undervisningens kvalitet som yrkenas attraktivitet.

I propositionens avsnitt 5 lämnas en redogörelse för den nuvarande regleringen på området. I det följande återges regeringens förslag i den ordning de presenteras i propositionen. Skälen för regeringens förslag beskrivs sammanfattat (se även avsnitt 6–8 i propositionen).

Tiden för undervisningsuppdraget ska regleras

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att det ska regleras i skollagen vad som ingår i lärares och förskollärares undervisningsuppdrag. I undervisningsuppdraget ska det ingå undervisning samt planering och uppföljning av undervisningen.

Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om omfattningen av tiden för undervisningsuppdraget och de olika delarna av uppdraget när det gäller grundskolan, anpassade grundskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.

Regeringen föreslår vidare att det införs upplysningsbestämmelser i skollagen om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, med stöd av den s.k. restkompetensen kan meddela föreskrifter om omfattningen av tiden för de olika delarna av undervisningsuppdraget i specialskolan och sameskolan samt tiden för planering och uppföljning när det gäller förskola och fritidshem som bedrivs av statliga huvudmän.

Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om den minsta omfattningen av tiden för planering och uppföljning av undervisningen i förskolan och fritidshemmet som bedrivs av huvudmän som inte är statliga och kommunal vuxenutbildning.

Skälen för regeringens förslag

Undervisning av likvärdig kvalitet förutsätter att alla lärare har goda förutsättningar för sitt uppdrag

Även om det råder stor enighet om lärares och förskollärares betydelse för elevers och barns lärande och utveckling saknas ett nationellt likvärdigt sätt att ge lärare och förskollärare goda förutsättningar för arbetet med sitt huvuduppdrag. Det kan leda till att kvaliteten på den undervisning som elever får varierar mellan olika skolor och huvudmän, även när undervisningen bedrivs av behöriga och skickliga lärare. Avsaknaden av nationella regler för lärares och förskollärares förutsättningar för undervisningsuppdraget medför enligt regeringen därför utmaningar när det gäller att leva upp till skollagens krav på att alla barn och elever ska ges en likvärdig utbildning, oavsett var i landet som utbildningen anordnas.

Undervisningsuppdraget är ett vidare begrepp än undervisning

Antalet arbetsuppgifter som lärare förväntas utföra har ökat över tid, och det finns allt mindre tid över till huvuduppdraget, dvs. undervisningen. Det förekommer att lärare och förskollärare i dag även utför arbetsuppgifter som visserligen kan vara viktiga och bra men som enligt regeringen mycket väl skulle kunna utföras av annan personal. Det är viktigt att lärares och förskollärares tid används på det sätt som bäst gynnar verksamheten, barnen och eleverna, särskilt eftersom det råder brist på behöriga lärare och förskollärare. Regeringen bedömer att lärares och förskollärares huvuduppdrag är undervisningen och uppgifter som hör till undervisningen samt att det uppdraget bör värnas. Att uppdraget värnas är viktigt för att lärare och förskollärare ska kunna genomföra en undervisning av god kvalitet och samtidigt ha en dräglig arbetssituation.

Regeringen bedömer att skollagens definition av undervisning inte är en tillräcklig utgångspunkt för att ge en enhetlig förståelse för lärares och förskollärares hela undervisningsuppdrag. Det finns enligt regeringen därför skäl att reglera vilka ytterligare delar, utöver genomförandet av undervisningen, som bör anses ingå i undervisningsuppdraget. Planering, genomförande och uppföljning av undervisning är enligt regeringens bedömning av sådan central betydelse för undervisningens kvalitet och för barns och elevers lärande och utveckling att de bör ha en särställning i lärares uppdrag. Ett tydliggörande av dessa centrala delar kan bidra till att undervisningsuppdraget fredas och ge vägledning om vilka andra arbetsuppgifter som kan behöva prioriteras ned eller omfördelas till annan personal än lärare och förskollärare. Regeringen anser att en definition av undervisningsuppdraget som inkluderar planering och uppföljning kan bidra till ökad tydlighet och möjlighet till likvärdighet inom såväl förskola som skola.

Tiden för undervisning behöver regleras

Om en likvärdig utbildning för barn och elever ska kunna säkerställas behöver likvärdigheten i lärares och förskollärares förutsättningar stärkas enligt regeringen. I dag finns det stora skillnader när det gäller hur många undervisningstimmar en heltidsanställd lärare ska genomföra. Regeringen bedömer att det finns ett stort generellt behov av att förbättra lärares och förskollärares arbetsmiljö. Vidare menar regeringen att avsaknaden av nationella bestämmelser om lärares undervisningstid har bidragit till att likvärdigheten och lärares förutsättningar har försämrats och att det därför behövs insatser för att säkerställa att lärare hinner göra det som är nödvändigt för att genomföra en undervisning av god kvalitet. Reglerad tid kan bidra till goda arbetsförhållanden och ett ökat fokus på undervisningen. Regeringen anser därför det finns skäl att införa en nationell reglering av hur mycket en lärare som mest ska undervisa.

Undervisningstiden behöver anpassas efter lärarens förutsättningar

En lärares arbetssituation har betydelse för hur mycket tid som är rimligt att läraren ägnar åt att undervisa. Vissa lärarkategorier har som regel behov av färre undervisningstimmar. Det kan bl.a. finnas variationer mellan skolformer och årskurser. Regeringen anser mot den bakgrunden att regleringen av undervisningstiden bör vara olika beroende på t.ex. skolform och årskurs. Regleringen föreslås därför ange ett intervall för vad som kan vara den högsta mängden undervisningstid för en lärare i t.ex. grundskolans högstadium och ett annat intervall för t.ex. grundskolans låg- och mellanstadium. Vid en bedömning av var inom intervallet en lärare ska placeras och således vad som är den lärarens mesta undervisningstid, ska hänsyn tas till lärarens förutsättningar, t.ex. hur många elever som läraren undervisar och hur många av eleverna som har behov av särskilt stöd. Denna bedömning bör enligt regeringen göras lokalt av rektorn. Under vissa särskilda omständigheter bör det också vara möjligt att göra avsteg från regleringen. Regeringen betonar dock att ett sådant undantag ska tillämpas restriktivt och bara när det finns starka skäl. För att säkerställa att regleringen får avsedd effekt och för att få underlag för eventuella justeringar avser regeringen att följa upp frågan om undantag.

Undervisningstiden bör inte regleras i alla skolformer

I förskolan och fritidshemmet är undervisning inte alltid tydligt avgränsad från omsorg och andra delar av utbildningen. Till skillnad från skolan regleras inte heller hur många undervisningstimmar som varje barn eller elev ska ges i förskolan eller fritidshemmet. Regeringen framhåller att det därför inte är relevant att reglera undervisningstiden för förskollärare i förskolan och lärare i fritidshemmet. Lärarnas förutsättningar i kommunal vuxenutbildning (komvux) skiljer sig också från de andra skolformerna i skolväsendet. Den flexibilitet som finns inbyggd i komvux innebär enligt regeringen att det inte heller här är lämpligt att sätta en gräns för hur många timmar en lärare maximalt ska undervisa.

Utöver tiden för undervisningen behöver även tiden för planering och uppföljning säkerställas

Regeringen bedömer att det inte räcker med att reglera undervisningstiden för lärare, det behöver även säkerställas att alla lärare och förskollärare har tillräckligt med tid för planering och uppföljning. Därför bör det regleras hur mycket tid för planering och uppföljning av undervisningen som lärare och förskollärare ska ha som minst. Det gäller för förskollärare och lärare i alla skolformer och fritidshemmet. Det gäller även lärare i komvux. I likhet med tiden för undervisning bör tiden för planering och uppföljning enligt regeringen anpassas utifrån lärarens eller förskollärarens förutsättningar. Det bör också enligt regeringen under vissa särskilda omständigheter vara möjligt att göra avsteg från regleringen.

När och hur tiden för planering och uppföljning ska ges bör bestämmas lokalt

Regeringen anser att det är viktigt med tydliga krav som innebär att alla lärare och förskollärare får rimlig tid för planering och uppföljning av undervisningen, men menar att det samtidigt behöver tas hänsyn till lokala förutsättningar. Det är viktigt att förskolor och skolor kan planera och organisera verksamheten utifrån de lokala förutsättningarna och behoven. En reglering av tiden för planering och uppföljning bör enligt regeringen därför inte fastställa exakt när och hur förskollärare och lärare ska ges sådan tid. För att rektorer ska kunna organisera verksamheten så att hela uppdraget kan genomföras är det enligt regeringen avgörande att huvudmannen ger rektorn det stöd och de förutsättningar som behövs.

Fler frågor om reformen

Enligt regeringen innebär förslagen om reglering av undervisningstid en reglering på en detaljnivå som inte är lämplig i skollagen. I stället föreslår regeringen att regeringen ska bemyndigas att meddela föreskrifter om omfattningen av tiden för undervisning liksom omfattningen av tiden för planering och uppföljning av undervisning. När det gäller förskola, fritidshem och komvux föreslås regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om omfattningen av tiden för planering och uppföljning.

För att säkerställa att regleringen får avsedd effekt och för att få underlag för eventuella justeringar avser regeringen att ge en lämplig myndighet i uppdrag att följa upp reformen.

Information till vårdnadshavare ska ges vid tillfällen som bestäms av personalen och det ska bli färre utvecklingssamtal

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att vårdnadshavare för ett barn i förskolan och eleven och elevens vårdnadshavare i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska informeras om barnets eller elevens utveckling vid tillfällen som bestäms av personal på förskolan, fritidshemmet eller skolan, i stället för att sådan information ska ges fortlöpande.

Det ska inte heller finnas krav på att de samtal som personalen i förskolan har med vårdnadshavare om barns utveckling ska ske fortlöpande.

Regeringen föreslår vidare att utvecklingssamtal i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska äga rum minst en gång per läsår, i stället för en gång per termin.

Skälen för regeringens förslag 

Information om barns och elevers utveckling fyller en viktig funktion

Det är enligt regeringen viktigt att både elever och vårdnadshavare har relevant och tillräcklig information om hur det går i skolan eller förskolan. Skolan och vårdnadshavarna har ett gemensamt ansvar för elevens skolgång. Att det finns ett samarbete och en dialog mellan vårdnadshavare och ansvariga lärare har därför ett stort värde. Ett gott samarbete kan bidra till att eleven får de bästa möjliga förutsättningarna för utveckling och lärande. Detsamma gäller för barn i förskolan. För att vårdnadshavare ska kunna ta sin del av ansvaret behöver de få information om barnets utveckling och elevens skolgång. Det är även viktigt att elever får information om sin utveckling, bl.a. för att kunna ta ansvar för sitt lärande utifrån sina förutsättningar och bidra till en god arbetsmiljö på skolan. Enligt regeringen har dock lärares och förskollärares arbete förändrats så att många lägger alltmer tid på information och dokumentation som de inte upplever som meningsfull för undervisningsuppdraget.

För att dialogen mellan skolan och vårdnadshavarna ska bli konstruktiv har det enligt regeringen stor betydelse att dialogen bygger på tillit till lärarnas och förskollärarnas professionella omdöme när det gäller planering av den egna undervisningen och bedömningen av den enskilde elevens kunskapsutveckling. Utöver denna tillit till lärares och förskollärares kompetens och förmåga att ta ett professionellt ansvar, måste det även finnas en respekt för att skolpersonalens tid är begränsad och behöver fredas för undervisningsuppdraget. I vissa fall ställs det för höga krav på lärares tillgänglighet. Det behövs enligt regeringen därför en generell förändring av förväntningarna på när lärare och förskollärare ska finnas tillgängliga för att informera och svara på frågor. Enligt regeringens uppfattning bör det inte vara vårdnadshavare och elever som sätter villkoren för hur och när information ska ges. Det bör i stället som utgångspunkt vara personal på förskolan, fritidshemmet och skolan som bestämmer när och på vilket sätt information ska ges. Det ska inte heller finnas krav på att de samtal som personalen i förskolan har med vårdnadshavare om barns utveckling ska ske fortlöpande.

Utvecklingssamtal innebär en administrativ börda, och i normalfallet behövs det inte mer än ett samtal varje läsår

Utöver det generella ansvaret att informera och föra samtal med elever och vårdnadshavare ska det i dag hållas ett utvecklingssamtal per termin. Det återkommande arbetet med insamlingen av information, dokumentationen och planeringen av samtalstider riskerar enligt regeringens bedömning att sammantaget skapa en omfattande administration för lärarna som inte alltid står i proportion till det som uppnås. Regeringen förslår därför att skollagen ändras så att det framgår att ett utvecklingssamtal ska hållas minst en gång varje läsår i stället för en gång per termin. För vissa elever behövs dock tätare kontakt. Det kan exempelvis behövas om eleven har svårt att nå målen i skolan, mår dåligt eller har sociala svårigheter. Omständigheterna i det enskilda fallet bör enligt regeringen alltid vara vägledande, och det ska alltid tas hänsyn till barnets bästa (1 kap. 10 § skollagen).

De skriftliga planerna ska fokusera på elevers kunskapsutveckling

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att skriftlig individuell utvecklingsplan ska byta namn till skriftlig plan för kunskapsutveckling. Innehållet i planen ska koncentreras till kunskapsutveckling. Möjligheten att även föra in omdömen om elevens utveckling i övrigt i planen tas bort.

Skälen för regeringens förslag

I de obligatoriska skolformerna dokumenteras elevers utveckling på olika sätt, bl.a. i skriftliga individuella utvecklingsplaner (IUP) för de elever som inte ska ges betyg. I en sådan plan ska elevens kunskapsutveckling dokumenteras. Den ska även innehålla en sammanfattning av vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna. Det får också finnas omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Enligt regeringens bedömning har bestämmelserna om IUP lett till att lärare i vissa fall behöver dokumentera mer än vad som är ändamålsenligt.

Regeringen bedömer att lärare även i fortsättningen bör dokumentera kunskapsutvecklingen för elever som inte ska ges betyg på det sätt som ska göras i dag i IUP. För att värna lärares arbetsbörda och elevers integritet bör dock elevens sociala utveckling inte dokumenteras rutinmässigt på det sätt som förekommer i IUP i dag. Av samma skäl ska rektorn enligt regeringens förslag inte heller längre få besluta att planen får innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt. En elevs sociala utveckling och utveckling i övrigt kan dock vid behov uppmärksammas på andra sätt. Regeringen konstaterar att vårdnadshavare och elever kan få information om sådan utveckling utan att den dokumenteras.

Regeringen anser att planen även i fortsättningen ska vara ett underlag om elevens kunskapsutveckling vid utvecklingssamtalen. Därutöver bör lärare ges ett större utrymme att utifrån en professionell bedömning avgöra vad i elevens övriga utveckling som behöver följas upp och vid behov dokumenteras på andra sätt och t.ex. tas upp vid utvecklingssamtal. Eftersom dokumentationen minskar kan förslaget enligt regeringen, utöver ett stärkt fokus på undervisningen, bidra till en mer hanterbar arbetssituation för lärare. Det är samtidigt enligt regeringen viktigt att det inte råder någon tvekan om att skriftlig information får ges vid andra tillfällen än vid utvecklingssamtal.

Eftersom planen endast ska innehålla uppgifter som avser elevens kunskapsutveckling ger benämningen skriftlig individuell utvecklingsplan inte längre en rättvisande bild av innehållet. Den bör således byta namn. Regeringen föreslår att planen i stället ska benämnas ”skriftlig plan för kunskapsutveckling”.

Tydligare ansvar och minskad dokumentation vid kränkande behandling

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att bestämmelsen om utformningen av utbildningen i skolväsendet i 1 kap. skollagen ska ändras så att det framgår att var och en som verkar inom utbildningen inte bara ska främja de mänskliga rättigheterna utan även de grundläggande demokratiska värderingarna. Det som anges i denna bestämmelse om att var och en som verkar inom utbildningen aktivt ska motverka alla former av kränkande behandling, ska flyttas till skollagens 6 kap., som innehåller bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling, och förstärkas. Bestämmelsen kommer genom sin nya placering inte bara att gälla i skolväsendet utan också i annan skollagsreglerad verksamhet.

Det ska i 6 kap. skollagen införas en ny bestämmelse om att all personal är skyldig att aktivt uppmärksamma och motverka kränkande behandling samt trakasserier eller sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen i samband med verksamheten och se till att sådan behandling och sådana trakasserier hanteras.

Regeringen föreslår vidare att personalens skyldighet att anmäla kränkande behandling och trakasserier eller sexuella trakasserier till rektorn ändras till en skyldighet att informera rektorn om sådan behandling och sådana trakasserier. Skyldigheten ska begränsas till vissa situationer och gälla om personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för allvarlig eller upprepad kränkande behandling eller allvarliga eller upprepade trakasserier eller sexuella trakasserier.

Skyldigheten att informera rektorn ska också gälla om personal får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier eller sexuella trakasserier av någon i personalen.

Rektorns skyldighet att anmäla till huvudmannen ska ändras till att gälla samma sorts händelser som omfattas av personalens informationsskyldighet.

Bestämmelserna om huvudmannen ska ändras så att en huvudman som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för sådan kränkande behandling som omfattas av personalens och rektorns anmälningsskyldighet ska vara skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Det ska även i 6 kap. skollagen tas in en upplysning om att det i diskrimineringslagen finns bestämmelser om utbildningsanordnarens utredningsskyldighet avseende trakasserier och sexuella trakasserier.

Slutligen föreslår regeringen att det ska göras följdändringar i de inledande paragraferna i 6 kap. skollagen som innebär att det upplyses om att bestämmelserna i kapitlet har till ändamål att motverka inte bara kränkande behandling utan även trakasserier och sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen.

Skälen för regeringens förslag

Det är viktigt att förebygga och agera mot kränkande behandling

Förskolan och skolan ska vara en trygg och säker plats för alla barn och elever. Utifrån syftena bakom det gällande regelverket är det enligt regeringen tydligt att inga barn, ungdomar eller vuxna ska behöva utsättas för någon form av kränkande behandling i skolväsendets verksamheter. Att lärare och förskollärare, liksom alla andra som verkar i verksamheterna, arbetar aktivt med detta har stor betydelse. Det är viktigt att det finns vuxna som sätter gränser, är lyhörda och skapar trygghet i skolan och studiero i klassrummet.

Skollagens bestämmelser om kränkande behandling lyfts ofta fram som en del av skolans författningar som bidrar till särskilt mycket administration för bl.a. förskollärare och lärare. Regeringen bedömer att regelverket för arbetet mot kränkande behandling har bidragit till att dokumentationskraven på lärare och annan personal successivt har ökat. Kraven på dokumentation och anmälan av alla incidenter, utan möjlighet till professionell reflektion eller rimlighetsbedömning, riskerar enligt regeringen att avprofessionalisera förskollärarna och lärarna. Utformningen av dagens anmälningsskyldighet riskerar enligt regeringens bedömning också att motverka syftet bakom regelverket eftersom fokus flyttar från det aktiva arbetet med att förebygga, uppmärksamma och agera för att hantera fall av kränkande behandling till arbetet med att dokumentera och rapportera incidenter. Eftersom regelverket innebär att ett stort antal händelser anmäls som kränkande behandling blir det vidare ofta svårt för rektorer och huvudmän att sortera och prioritera mellan ärenden. Det finns därför enligt regeringen anledning att ändra kraven för anmälning av kränkande behandling.

Personalen ska vara skyldig att informera om kränkande behandling

Regeringen anser att det nuvarande regelverket om kränkande behandling skapar en stor osäkerhet hos lärare och rektorer i skolan och riskerar att ta tid från undervisningsuppdraget. Intentionen med bestämmelserna, dvs. att händelser där en elev upplever sig ha blivit kränkt ska anmälas, utredas och i förekommande fall åtgärdas, är god men begreppet anmäla kan enligt regeringen signalera att det alltid behövs formell skriftlig dokumentation. Regeringen bedömer att det inte alltid måste finnas skriftlig dokumentation för att omständigheterna kring en händelse ska kunna utredas. Det viktiga är att rektorn får den information som behövs för att omständigheterna kring händelsen ska kunna utredas. Det är vidare viktigt att regelverket inte medför krav på onödig dokumentation som tar tid från andra viktiga uppgifter, t.ex. det förebyggande arbetet för att skapa trygghet och studiero. Regeringen föreslår därför att personalen inte ska vara skyldig att anmäla utan i stället vara skyldig att informera rektorn om kränkande behandling.

Skyldigheten att informera och anmäla bör begränsas till vissa händelser

Regelverket behöver enligt regeringen utformas på ett sätt som innebär att personalen kan göra en professionell bedömning av vilka händelser som rektorn bör informeras om. Det är mer ändamålsenligt att personalen i första hand fokuserar på att agera för att få kränkningar att upphöra snarare än att ta tid till att anmäla kränkningar. Det ska dock finnas en skyldighet att informera rektorn om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för allvarlig eller upprepad kränkande behandling eller om ett barn eller en elev anser sig utsatt för kränkande behandling av någon i personalen. Regeringen föreslår vidare att rektorns skyldighet att anmäla kränkande behandling till huvudmannen endast ska gälla sådana uppgifter som omfattas av personalens informationsskyldighet. Detsamma gäller huvudmannens ansvar att utreda och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

För att personalen inte ska behöva agera olika beroende på om en händelse kan vara trakasserier, sexuella trakasserier eller annan kränkande behandling föreslår regeringen att det som gäller för personalens skyldighet att informera om och rektorns skyldighet att anmäla kränkande behandling även ska gälla om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier. Kraven kan därmed tillämpas på ett sätt som är rimligt utifrån personalens arbetssituation. Regeringen betonar att det även i fortsättningen finns ett förbud mot alla former av diskriminering, oavsett om det handlar om händelser som ska anmälas eller inte.

Personalens ansvar för att aktivt uppmärksamma och motverka kränkande behandling och främja grundläggande demokratiska värderingar

Det bör enligt regeringen förtydligas att personalen har ansvar för att aktivt uppmärksamma och motverka kränkande behandling i samband med verksamheten och agera för att en sådan behandling hanteras. Det bör gälla oavsett om det är en händelse som ska informeras om, anmälas och utredas, eller inte. Det ska alltså även gälla enstaka handlingar som kan betraktas som mindre allvarliga och som kan redas ut på plats. Bestämmelserna om att var och en som verkar inom utbildningen bl.a. aktivt ska motverka alla former av kränkande behandling föreslås därför gälla inom all skollagsreglerad verksamhet. Regeringen föreslår vidare att det förtydligas att skyldigheten inte bara omfattar kränkningar utan även trakasserier och sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen. Enligt regeringen innebär förslagen en skärpning av personalens ansvar eftersom det bl.a. förtydligas att ansvaret innefattar att aktivt uppmärksamma kränkande behandling.

Utöver att aktivt agera för att motverka kränkande behandling är det även viktigt att skolor arbetar för att förebygga sådana situationer. Enligt regeringen är skolans värdegrundsarbete avgörande i det arbetet. Av 1 kap. 5 § skollagen framgår att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna. I samma paragraf anges att var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna. Regeringen anser att det är viktigt för skolans värdegrundsarbete att alla på skolan främjar grundläggande demokratiska värderingar. Regeringen föreslår av den anledningen att det ska framgå av skollagen att var och en som verkar inom utbildningen inte bara ska främja mänskliga rättigheter utan också ska främja grundläggande demokratiska värderingar.

Ikraftträdande

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att de ändringar i skollagen som gäller kränkande behandling ska träda i kraft den 1 augusti 2026. Ändringarna som gäller att reglera undervisningsuppdraget föreslås träda i kraft den 1 juli 2027. Ändringarna om information, utvecklingssamtal och plan för kunskapsutveckling föreslås träda i kraft den 1 juli 2028.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen konstaterar att förslagen som lämnas innebär ett arbete med att genomföra dem för myndigheter, huvudmän, skolor och förskolor de kommande åren. Regeringen bedömer dock att det är avgörande att få ordning på de brister som finns i svensk skola. Det är enligt regeringen högst angeläget för såväl enskilda elever som hela samhället att lärare och förskollärare får goda förutsättningar att genomföra sin undervisning så att fler elever kan lyckas i skolan.

Mot denna bakgrund anser regeringen att förslagen om att reglera undervisningsuppdraget bör träda i kraft så snart som möjligt, dvs. den 1 juli 2027. Regeringen bedömer att kommuner och huvudmän därmed ges tillräcklig tid för de ändringar och insatser som kan behövas.

Regeringen bedömer att ändringarna i regelverket om kränkande behandling och om utbildningens utformning kan minska snarare än öka de insatser som krävs av skolan och anser därför att dessa förslag inte kräver mer förberedelsetid utan bör träda i kraft så snart som möjligt vilket bedöms vara den 1 augusti 2026.

Förslagen som syftar till att minska personalens administrativa börda genom förändrade krav på dokumentation och information om barn och elever kommer enligt regeringen att kräva följdändringar i läroplanerna. I proposition 2025/26:194 Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola föreslås bl.a. att det ska göras ändringar i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet. Dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2028. För att genomförandet ska bli mer effektivt bör de föreslagna ändringarna träda i kraft samtidigt. Regeringen föreslår därför att ändringarna om när information ska ges till elever och vårdnadshavare, färre utvecklingssamtal och skriftlig plan för kunskapsutveckling ska träda i kraft den 1 juli 2028.

Utskottets ställningstagande

Utskottet understryker att lärare och förskollärare är den enskilt viktigaste faktorn för kvaliteten i undervisningen i skolväsendet. För att alla barn och elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt är det därför viktigt att det finns skickliga lärare och förskollärare som har goda förutsättningar och tid för undervisningsuppdraget. De behöver bl.a. få tid att planera, genomföra och följa upp sin undervisning. Att lärare och förskollärare ges en hållbar arbetssituation och goda arbetsvillkor är enligt utskottet avgörande för såväl undervisningens kvalitet som yrkenas attraktivitet. Utskottet välkomnar mot denna bakgrund regeringens förslag.

Skollagen är föremål för ändringsförslag i ett flertal andra propositioner som riksdagen avser att besluta om i juni 2026. För att uppnå en lagteknisk samordning av förslagen har utskottet överlämnat regeringens lagförslag 3 i detta ärende till betänkande 2025/26:UbU26 Ett likvärdigt betygssystem när det gäller beredningen av riksdagens beslut om att anta det nyssnämnda förslaget. Det bör dock understrykas att utskottet svarar för den sakliga behandlingen av lagförslaget i detta betänkande och tillstyrker det.

Sammantaget anser utskottet att riksdagen, av de skäl som anförs i propositionen, bör anta regeringens lagförslag 1 och 2 och godta det som utskottet anför om regeringens lagförslag 3.

Utskottet övergår nu till att behandla de motionsyrkanden som innehåller begäranden om tillkännagivanden med anledning av propositionen.

Genomförandet av förslaget om tid för undervisning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om dialog med arbetsmarknadens parter, ekonomiska konsekvenser, konsekvenser för lärarbristen samt om uppföljning och utvärdering.

Jämför reservation 1 (S, C, MP), 2 (S, V, C, MP), 3 (S, C, MP), 4 (S, C) och 5 (MP).

Motionerna

Dialog med arbetsmarknadens parter

I kommittémotion 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3 lyfter motionärerna fram vikten av att regleringen av undervisningsuppdraget genomförs i nära dialog med arbetsmarknadens parter. Detta eftersom staten går in i ett område som ligger nära arbetsmarknadens parters ansvar och det för motionärerna är centralt att förbättringar av lärarnas arbetsvillkor sker med respekt för den svenska modellen.

I kommittémotion 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2 betonar motionärerna vikten av att regeringen samverkar med arbetsmarknadens parter i det kommande förordningsarbetet så att regleringen blir så gynnsam som möjligt.

Ekonomiska konsekvenser

I kommittémotion 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 kräver motionärerna att reformen finansieras på ett ansvarsfullt sätt och inte genom nedskärningar på anslagen till skolan. Kommuner med svag ekonomi, glesbygdskommuner och huvudmän som redan i dag har svårt att rekrytera behöriga lärare kommer enligt motionärerna annars att drabbas särskilt hårt.

I kommittémotion 2025/26:4033 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 anser motionärerna att reformen av lärarnas undervisningstid är underfinansierad och framhåller att regeringen skyndsamt bör återkomma med en hållbar finansieringsmodell. Motionärerna menar att kommunerna kommer att tvingas till antingen skattehöjningar eller nedskärningar i någon annan kärnverksamhet för att finansiera reformen, vilket de menar är ett oacceptabelt urholkande av det kommunala självstyret. 

I kommittémotion 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3 vill motionärerna säkerställa att arbetstidsreformen genomförs i hela landet, även på landsbygd och i glesbygd. Motionärerna lyfter bl.a. vikten av att skolans finansiering stärks i samband med att reformen genomförs för att utbildningen ska vara likvärdig och hålla hög kvalitet.

Konsekvenser för lärarbristen

I kommittémotion 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 betonar motionärerna vikten av att reformen genomförs på ett sätt som inte leder till större barngrupper eller högre andel obehöriga lärare. I och med beslutet bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter om delar som är väsentliga för reformen. Motionärerna framhåller att de förväntar sig att regeringen förvaltar det ansvaret på ett bra sätt.

I kommittémotion 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1 vill motionärerna se särskilda satsningar för att öka andelen behöriga lärare i hela landet så att inte reformen leder till att fler lektioner leds av obehörig personal och att fler lektioner ställs in.

Uppföljning och utvärdering

I kommittémotion 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 4 framhåller motionärerna att reformens konsekvenser för små kommuner, landsbygdskommuner och huvudmän med stora kompetensförsörjningsutmaningar särskilt behöver analyseras och beaktas.

I kommittémotion 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5 föreslår motionärerna att reformens påverkan på lärarnas arbetsmiljö, undervisningens kvalitet och tillgången till behöriga lärare ska följas upp. Uppföljningen bör enligt motionärerna klargöra om tiden faktiskt används till bättre undervisning, om arbetsmiljön förbättras, om elevernas kunskapsutveckling stärks och hur reformen påverkar t.ex. klasstorlekar och andelen behöriga lärare.

I kommittémotion 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 5 framhåller motionärerna vikten av att denna och andra reformer kontinuerligt följs upp och utvärderas för att försäkra sig om att de avsedda effekterna nås och för att kunna göra justeringar om det behövs.

Propositionen

Tiden för undervisning behöver regleras

Enligt regeringens förslag ska regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om tiden för undervisningsuppdraget, inklusive tiden för planering och uppföljning av undervisningen. Förslaget, liksom en sammanfattning av regeringens skäl för förslaget, återges på s. 8 f. i betänkandet.

Regeringen konstaterar att avtalen mellan arbetsmarknadens parter inte reglerar antalet undervisningstimmar som lärare ska ha. I dag finns det stora skillnader när det gäller hur många undervisningstimmar en heltidsanställd lärare ska genomföra. Det finns i praktiken många olika slags riktmärken och schabloner som ligger till grund för hur lärares undervisningstid fastställs lokalt. Skillnaderna framträder såväl mellan huvudmän som mellan skolor med samma huvudman. För den lärare som har många undervisningstimmar kan tiden bli knapp, och det kan vara svårt att hinna med planering och uppföljning men även andra viktiga arbetsuppgifter som bidrar till utbildningens kvalitet, t.ex. fortbildning och ämnesansvar. Detta kan enligt regeringen få negativa effekter på såväl elevers utveckling och lärande som lärares arbetssituation.

Det finns enligt regeringen ett stort generellt behov av att förbättra lärares och förskollärares arbetsmiljö. Studier visar att många lärare är stressade och anser att de inte alltid hinner göra det som behövs för att undervisningen ska ha en god kvalitet, t.ex. planera och följa upp sin undervisning. Regeringen noterar att lärares undervisningstid är reglerad i många andra länder, vilket kan antas bidra till att lärare får rimliga förutsättningar och att det inte blir för stora skillnader mellan olika skolor och lärare. Sverige framstår enligt regeringen som ett undantag eftersom det internationellt är vanligare att ha någon form av reglering av lärares undervisningstid än att inte ha det. Även i Sverige var undervisningstiden fram till 1995 reglerad i kollektivavtal. Regeringen konstaterar att lärares undervisningstid har ökat sedan regleringen upphörde. En reglering av tiden kan enligt regeringen även främja likvärdigheten mellan olika huvudmän.

Arbetsmarknadens parter kommer enligt regeringens bedömning även i fortsättningen att kunna träffa kollektivavtal om arbetstid vid sidan av det reglerade undervisningsuppdraget, bl.a. om förtroendearbetstid. Huruvida huvudmännen lever upp till kraven i regleringen av lärares och förskollärares tid för undervisningsuppdraget kan bli föremål för tillsyn.

De ekonomiska konsekvenserna för skolhuvudmännen

Av regeringens konsekvensbeskrivning framgår att förslaget bedöms innebära att lärare i genomsnitt kommer att behöva undervisa färre antal timmar jämfört med i dag. För att huvudmän ska kunna se till att eleverna får det antal undervisningstimmar som de har rätt till kan de därför behöva anställa fler lärare. Det medför en ekonomisk kostnad för kommuner. Utredningen Tid för undervisningsuppdraget (SOU 2025:26) beräknar kostnaden till drygt 2,5 miljarder kronor årligen.

En utmaning när det gäller att beräkna de ekonomiska konsekvenserna av förslaget är enligt regeringen att det inte finns någon statistik över hur många timmar lärare undervisar i dag. Det behöver därför göras bedömningar av dagens nivåer för att beräkna hur stor skillnaden kommer att bli vid en reglering. Förslaget om reglering av undervisningsuppdraget innebär vidare att regeringen ska bemyndigas att få meddela föreskrifter om omfattningen av tiden för de olika delarna av undervisningsuppdraget. Kostnaden för en reglering beror således i slutändan på hur dessa föreskrifter utformas. Sammantaget gör regeringen bedömningen att det belopp som utredningen beräknar för kostnaden är rimlig. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.8) beräknar regeringen att kommunerna ska tillföras nästan 1,3 miljarder kronor 2027 (halvårseffekt) och nästan 2,6 miljarder kronor årligen från 2028 för reglering av lärares undervisningstid.

När det gäller kommunala skolhuvudmän kommer de ekonomiska konsekvenserna att skilja sig kommuner emellan eftersom kommunernas situation skiljer sig åt. Vilka konsekvenserna blir för en enskild kommun beror enligt regeringen framför allt på hur lärares och förskollärares tid används i dag. Om kommuner skulle behöva rekrytera ytterligare lärare påverkas kommunerna olika beroende på hur möjligheterna ser ut att rekrytera just de slags lärare som behövs i den enskilda kommunen och på den enskilda kommunens förutsättningar för att rekrytera. Mindre kommuner och kommuner på landsbygden kan stå inför större utmaningar när det gäller möjligheten att rekrytera mer personal. Det kan enligt regeringen vara värt att notera i sammanhanget att små kommuner bedöms vara mer sårbara för förändrade kostnader. De medel som regeringen beräknar ska avsättas för reformen från 2027 ska tillföras utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner och fördelas genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Utjämningssystemet har till syfte att ge kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar, trots skillnader i skattekraft och strukturella faktorer såsom befolkningsutveckling, ålderssammansättning och bebyggelsestruktur.

När det gäller ekonomiska konsekvenser för enskilda huvudmän konstaterar regeringen att många enskilda skolor har ett mindre antal elever och lärare. Förslagen om att reglera undervisningsuppdraget kan därmed få större konsekvenser för små huvudmän, eftersom de kan vara mer sårbara för förändrade kostnader. De enskilda huvudmännen kompenseras för förslaget genom den sedvanliga resursfördelningen, vilket även gäller för små skolor. Regeringen bedömer därmed att förslagen är möjliga att genomföra för alla huvudmän.

Undervisningsgruppernas storlek och andelen obehöriga lärare bedöms inte öka på sikt

När en högsta omfattning för lärares undervisningstid regleras, såsom regeringen föreslår i propositionen, kan vissa lärares undervisningstid behöva minskas jämfört med i dag. Ett sätt att frigöra resurser för att kunna minska lärares undervisningstid skulle enligt regeringen kunna vara att huvudmannen eller rektorn skapar större elevgrupper, vilket generellt sett riskerar att få negativa konsekvenser för eleverna. För att motverka dessa konsekvenser föreslår regeringen att vissa faktorer måste beaktas när tiden för lärares undervisningsuppdrag bestäms. Det ska bl.a. tas hänsyn till hur många elever som ingår i undervisningsgruppen eller hur många elever som en lärare regelbundet möter i sin undervisning. Som tidigare framgått beräknas det även att medel tillförs kommunerna fr.o.m. 2027 för att kompensera för ökade kostnader med anledning av att fler lärare behöver anställas.

En konsekvens av förslaget om att reglera den högsta omfattningen av lärares undervisningstid är att huvudmännen kan behöva anställa fler lärare. Eftersom det i dag råder brist på behöriga lärare i vissa ämnen kan dock en följd enligt regeringen bli att eleverna på kort sikt i högre grad kommer att undervisas av obehöriga lärare. Regeringen påminner om att förslaget syftar till att värna lärares tid för undervisningsuppdraget, vilket dels gynnar kvaliteten i undervisningen dels förbättrar lärares arbetsmiljö och därmed yrkets attraktivitet. Av SCB:s enkätundersökning Lärare utanför yrket framgår att mer än varannan lärare som lämnat yrket kan tänka sig att komma tillbaka till professionen. Faktorer som i hög utsträckning skulle bidra till att lärare väljer att återvända är bl.a. mer tid för att förbereda, genomföra och följa upp undervisningen, en rimligare arbetsbelastning och större möjligheter att styra över arbetssituationen. Regeringen framhåller att det även är faktorer som har betydelse för att fler ska stanna kvar i yrket och för att fler ska välja att söka sig till det.

När det gäller fritidshemmet och förskolan finns det enligt regeringen en risk för att lärare och förskollärare kommer att tillbringa mindre tid i barn- och elevgruppen till förmån för planering och uppföljning av undervisningen. Det skulle innebära att bemanningen i högre grad utgörs av personal som saknar legitimation. Regeringen bedömer dock att den tid som läggs på planering och uppföljning av undervisningen är nödvändig för att i realiteten kunna erbjuda en undervisning med kvalitet i enlighet med de krav som ställs i läroplanerna för förskolan respektive fritidshemmet. Den positiva konsekvensen av att kvaliteten ökar när undervisningen kan planeras och följas upp ordentligt överväger enligt regeringen riskerna med att förskollärare och lärare är mindre tid i barn- eller elevgruppen.

Regeringen bedömer att förslagen är nödvändiga för att öka yrkenas attraktivitet och att de på sikt kommer att få positiva effekter för lärarförsörjningen. Vidare kan de närmaste årens befolkningsstruktur, med minskande barn- och elevkullar, minska risken för att andelen obehöriga lärare ökar till följd av förslagen.

Regleringen av undervisningsuppdraget bedöms gynna lärare och förskollärare

Förslaget om en reglering av lärares tid för undervisning kan enligt regeringen leda till att vissa lärare ska undervisa färre antal timmar än de gör i dag. Det innebär att dessa lärare får mer tid över till andra uppgifter, t.ex. planering och uppföljning av undervisningen. Det bedöms av regeringen ge bättre förutsättningar för att genomföra en undervisning av god kvalitet. Det kan även förväntas minska lärares stress och därmed förbättra lärarnas arbetsmiljö.

Den föreslagna regleringen av tiden för planering och uppföljning av undervisningen kommer enligt regeringens bedömning för vissa lärare och förskollärare att innebära att den tid de disponerar för planering och uppföljning ökar jämfört med i dag. Det är ett av regeringens syften med förslaget och kan förväntas leda till att kvaliteten på undervisningen kommer att öka. Det kan även innebära att lärare och förskollärare får färre uppgifter utanför undervisningsuppdraget, vilket kan resultera i att de får mer sammanhållen tid för sin planering och uppföljning.

En risk med förslaget är enligt regeringen att de lärare och förskollärare som i dag har mer tid för planering och uppföljning än den nivå som kommer att regleras kan få mindre tid till planering och uppföljning. Regeringen framhåller att rektorn ska beakta varje lärares och förskollärares omständigheter så att de får den tid som är motiverad utifrån t.ex. hur många elever läraren undervisar.

Uppföljning av reformen

För att säkerställa att regleringen får avsedd effekt och för att få underlag för eventuella justeringar anger regeringen att den avser att ge en lämplig myndighet i uppdrag att följa upp reformen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis understryka vikten av att lärare och förskollärare får förutsättningar att fokusera på sitt huvuduppdrag, dvs. undervisningen, eftersom det har stor betydelse för att barn och elever ska lära sig och utvecklas i enlighet med läroplanerna samt för att fler elever ska kunna nå goda kunskapsresultat. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det finns ett stort generellt behov av att förbättra lärares och förskollärares arbetsmiljö. Regeringens förslag att reglera tiden för undervisningsuppdraget är enligt utskottets mening en viktig del i detta arbete.

Utskottet delar regeringens bedömning att en reglering av lärares undervisningstid kan främja likvärdigheten eftersom det bidrar till att det inte blir för stora skillnader mellan olika skolor och lärare. Utskottet noterar att undervisningstiden fram till 1995 var reglerad i kollektivavtal men att avtalen mellan arbetsmarknadens parter i dag inte reglerar det antal undervisningstimmar som lärare ska ha. Sedan regleringen upphörde har lärares undervisningstid ökat. Utskottet konstaterar att förslaget att reglera undervisningstiden har remitterats och att berörda parter, inklusive arbetsmarknadens parter, därmed har haft möjlighet att lämna synpunkter på utformningen. Arbetsmarknadens parter kommer enligt regeringens bedömning även i fortsättningen kunna träffa kollektivavtal om arbetstid vid sidan av det reglerade undervisningsuppdraget, bl.a. om förtroendearbetstid.

När det gäller frågan om reformens ekonomiska konsekvenser konstaterar utskottet att regeringen avser att avsätta så mycket medel som utredningen i sitt betänkande Tid för undervisningsuppdraget (SOU 2025:26) beräknat är kostnaden för reformen. Kommunerna beräknas därmed tillföras nästan 1,3 miljarder kronor 2027 (halvårseffekt) och nästan 2,6 miljarder kronor årligen fr.o.m. 2028 för reglering av lärares undervisningstid. Avsikten är att medlen fördelas genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Utjämningssystemet har till syfte att ge kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar, trots skillnader i skattekraft och strukturella faktorer såsom befolkningsutveckling, ålderssammansättning och bebyggelsestruktur. De enskilda huvudmännen kompenseras för förslaget genom den sedvanliga resursfördelningen.

En konsekvens av förslagen att reglera tiden för undervisningsuppdraget kan vara att vissa skolhuvudmän behöver anställa fler lärare eller förskollärare och att möjligheterna att göra detta kan påverkas av den rådande lärarbristen. Utskottet påminner om att förslaget syftar till att värna lärares tid för undervisningsuppdraget, vilket dels gynnar kvaliteten i undervisningen dels förbättrar lärares arbetsmiljö och därmed yrkets attraktivitet. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att förslagen är nödvändiga för att öka yrkenas attraktivitet och att de på sikt kommer att få positiva effekter för lärarförsörjningen. Vidare konstaterar utskottet att den befolkningsstruktur som råder de närmaste åren, med minskande barn- och elevkullar, kan minska risken för att andelen obehöriga lärare ökar till följd av förslagen.

När det gäller frågan om uppföljning och utvärdering av reformen noterar utskottet att regeringen har för avsikt att ge en lämplig myndighet i uppdrag att följa upp reformen för att säkerställa att regleringen får avsedd effekt och för att få underlag för eventuella justeringar.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2025/26:4023 (S) yrkandena 1–5, 2025/26:4033 (C) yrkande 1 och 2025/26:4066 (MP) yrkandena 1–3 och 5.

Minskade krav på dokumentation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om dialog mellan skola och vårdnadshavare och uppföljning av de minskade kraven på dokumentation.

Jämför reservation 6 (S, V), 7 (MP) och 8 (C).

Motionerna

Dialog mellan skola och vårdnadshavare

I kommittémotion 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 6 framhåller motionärerna att minskade dokumentationskrav inte får leda till försämrad information till elever och vårdnadshavare eller till sämre möjligheter att upptäcka elevers stödbehov tidigt. Motionärerna betonar att skolan även i fortsättningen måste ha goda möjligheter att identifiera elever som behöver stöd i tid, och vårdnadshavare måste få relevant och tillräcklig information om barnets utveckling.

I kommittémotion 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 4 lyfter motionärerna fram vikten av att lärare, om behovet finns, fortlöpande har kontakt med elev och familj och inte begränsas av lagstiftningens miniminivå. Lärarrollen bör enligt motionärerna inte smalnas av så mycket att helhetssynen på barn och elever riskerar att gå förlorad.

Uppföljning av minskade krav på dokumentation

I kommittémotion 2025/26:4033 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2 vill motionärerna att förslaget om att ta bort rapporteringsskyldigheten vid kränkningar ska följas upp senast den 1 augusti 2027 eftersom de menar att förslaget kan få negativa konsekvenser. Enligt motionärerna finns det en risk att upprepade kränkningar som var för sig inte bedöms som allvarliga faller mellan stolarna när mindre incidenter inte längre dokumenteras systematiskt.

Propositionen

Dialogen mellan förskola, skola och vårdnadshavare

I stället för att information till vårdnadshavare ska ges kontinuerligt föreslår regeringen att den ska ges vid tillfällen som bestäms av personalen i förskolan och skolan och att det ska bli färre utvecklingssamtal. Förslaget återges på s. 12 f. i betänkandet. Regeringen bedömer att vårdnadshavare även med denna förändring kan få den information som de behöver för att ta sin del av ansvaret för elevens skolgång och att elever kan få den information som behövs för att ta ansvar för sitt eget lärande.

Det tillhör enlig regeringen lärarnas och förskollärarnas huvuduppdrag att följa barns och elevers utveckling, och det ligger i deras intresse att ha en god samverkan med vårdnadshavare i arbetet med att ge barn och elever goda förutsättningar att nå utbildningens mål. Det kan i synnerhet gälla när en elev har svårigheter i skolan. Vidare är det enligt regeringen självklart att skolor och förskolor inte ska undanhålla information som elever och vårdnadshavare bör få tillgång till. Personalen har även fortsatt ett ansvar att informera om barns och elevers utveckling. Om en elev eller vårdnadshavare önskar information om ett barns eller en elevs utveckling i förskolan eller skolan bör sådan information ges. Det bör dock enligt regeringen inte finnas en förväntan på att svar alltid ska ges omedelbart.

Vidare betonar regeringen att det finns andra bestämmelser som reglerar exempelvis elevers rätt till stöd och hur frånvaro ska förebyggas och åtgärdas (se t.ex. 3 kap. skollagen). I propositionen Förbättrat stöd i skolan (prop. 2025/26:195) föreslås ett nytt system för stöd och särskilt stöd som syftar till att förbättra stödet i skolan. Propositionen behandlas av riksdagen under våren 2026. Regeringen ser därmed inte en risk att skolan ska missa att uppmärksamma och kommunicera viktig information, t.ex. behov av stöd.

Information kan enligt regeringen däremot inte ges i samma utsträckning för alla elever. För vissa elever behövs tätare kontakt. Tätare kontakt kan exempelvis behövas om eleven har svårt att nå målen i skolan, mår dåligt eller har sociala svårigheter. En sådan tätare kontakt och dialog kan enligt regeringens bedömning vara särskilt nödvändig i de anpassade skolformerna och i specialskolan. Omständigheterna i det enskilda fallet bör alltid vara vägledande, och det ska alltid tas hänsyn till barnets bästa (1 kap. 10 § skollagen). Vid akuta händelser såsom allvarliga konflikter, olycksfall eller svår sjukdom hos ett barn eller en elev måste skolan eller förskolan naturligtvis skyndsamt kontakta vårdnadshavare. Om rutiner tas fram på skolan eller förskolan kan dessa enligt regeringens bedömning ge personalen stöd för hur information ska ges i normalfallet och att det ibland finns särskilda omständigheter som behöver beaktas.

När det särskilt gäller förslaget om att utvecklingssamtalen ska bli färre framhåller regeringen att det i normalfallet räcker med ett samtal varje läsår men att det kan finnas situationer då det finns behov av fler samtal där vårdnadshavare närvarar och ges samlad information om elevens utveckling. Det kan t.ex. vara fallet för elever i grundskolan eller gymnasieskolan som har svårt att tillgodogöra sig de kunskaper som anges i kursplanen, har hög frånvaro eller problem med sociala relationer i skolan. Det kan även vara fallet i någon av de anpassade skolformerna eller specialskolan samt i s.k. resursskolor där det kan finnas särskilda omständigheter eller behov som gör att endast ett utvecklingssamtal under läsåret inte kan anses tillräckligt. Det bör därför vara möjligt för en skola att välja att genomföra fler utvecklingssamtal med enskilda elever. Bedömningen av om det finns skäl att genomföra fler än ett samtal med enskilda elever bör då enligt regeringen lämpligen göras av lärare, elevhälsa och rektor i samråd. Vid en sådan bedömning behöver det övervägas om det är just ytterligare utvecklingssamtal som är den lämpligaste åtgärden för elevens svårigheter.

Regeringen bedömer därmed att förslagen inte påverkar barnets möjligheter att få sin rätt till utbildning och utveckling tillgodosedd.

Ett mer ändamålsenligt arbete mot kränkande behandling gynnar barn och elever

Som tidigare redogjorts för är regeringens bedömning att dagens regelverk motverkar syftet med arbetet mot kränkande behandling och föreslår därför att regelverket ändras. Förslagen återges på s. 14 f. i betänkandet.

Regeringen anser att fokus behöver flyttas från att anmäla och dokumentera till att aktivt motverka kränkande behandling och se till att det finns en trygg skolmiljö. Förslagen om personalens ändrade ansvar vid kränkande behandling innebär enligt regeringen att personalens ansvar att aktivt motverka alla former av kränkande behandling dels skärps, dels utvidgas till att omfatta personal i fler verksamheter, t.ex. de särskilda utbildningsformer som regleras i 24 kap. skollagen. Regeringen bedömer att detta leder till att fler barn och elever ges ett starkare skydd mot kränkande behandling.

Elever kan ibland möta många olika vuxna under sin skoldag. Om uppgifter om separata kränkningar inte når fram till rektorn finns det en risk för att det saknas en helhetsbild av en elevs situation. Regeringen anser dock att det är mer ändamålsenligt att personalen i första hand fokuserar på att agera för att få kränkningar att upphöra snarare än att ta tid till att anmäla kränkningar. Personalen på skolan behöver dock enligt regeringen vara vaksam på signaler om att kränkande behandling upprepas. När det finns aningar om att kränkande behandling kan vara upprepad kan personalen behöva höra sig för med kollegor för att få en bättre bild av helhetssituationen. Lärare och annan personal på skolan har ofta vana och kompetens att hantera konflikter mellan elever. Det är vidare personalen som har kännedom om eleverna, om det finns konflikter i en elevgrupp eller om någon elev är särskilt utsatt. Det kan därför enligt regeringen antas att personalen har goda förutsättningar att uppmärksamma om kränkningar är upprepade. Regeringen hyser därför ingen oro för att skolor skulle missa upprepade eller allvarliga kränkningar om färre händelser anmäls till rektorn och huvudmannen. Det är enligt regeringen kränkningens allvar och om det handlar om upprepad kränkning som avgör när personalen ska informera rektorn respektive när händelsen kan hanteras i stunden.

Regeringen konstaterar att Statens skolinspektion har tillsyn när det gäller de åtgärder mot kränkande behandling som regleras i 6 kap. skollagen (26 kap. 3 § skollagen). Enligt förordningen (2011:556) med instruktion för Statens skolinspektion ska Barn- och elevombudet utföra de uppgifter som enligt 6 kap. skollagen ska ombesörjas av myndigheten när det gäller att tillvarata barns och elevers enskilda rätt (13 §). Barn- och elevombudet ska i detta arbete beakta myndighetens tillsyn enligt skollagen (14 §).

Utskottets ställningstagande

Utskottet betonar vikten av att både elever och vårdnadshavare har relevant och tillräcklig information om hur det går i skolan eller förskolan. Det tillhör lärarnas och förskollärarnas huvuduppdrag att följa barns och elevers utveckling, och utskottet anser i likhet med regeringen att det ligger i deras intresse att ha en god samverkan med vårdnadshavare i arbetet med att ge barn och elever goda förutsättningar att nå utbildningens mål. Det bör enligt utskottet däremot inte finnas en förväntan på att svar om ett barns eller en elevs utveckling i förskolan eller skolan alltid ska ges omedelbart. Svaret bör kunna dröja med hänsyn till lärarens arbetssituation. Hänsyn ska dock alltid tas till barnets bästa (1 kap. 10 § skollagen). Utskottet vill vidare påminna om att det finns andra bestämmelser som reglerar arbetet med stöd (3 kap. skollagen) och att det i propositionen Förbättrat stöd i skolan (prop. 2025/26:195) föreslås ett nytt system för stöd och särskilt stöd. Propositionen bereds i utskottet under våren 2026.

I likhet med regeringen anser utskottet att personalen på skolan behöver vara vaksam på signaler om att kränkande behandling upprepas. Lärare och annan personal på skolan har ofta vana och kompetens att hantera konflikter mellan elever. Det är vidare personalen som har kännedom om eleverna, om det finns konflikter i en elevgrupp eller om någon elev är särskilt utsatt varför det kan antas att personalen har goda förutsättningar att uppmärksamma om kränkningar är upprepade. Regeringen anger att den därför inte hyser någon oro för att skolor skulle missa upprepade eller allvarliga kränkningar om färre händelser anmäls till rektorn och huvudmannen vilket utskottet anser är en rimlig bedömning. Utskottet påminner om att Barn- och elevombudet enligt Skolinspektionens instruktion har tillsyn över reglerna om kränkande behandling i skollagen.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2025/26:4023 (S) yrkande 6, 2025/26:4033 (C) yrkande 2 och 2025/26:4066 (MP) yrkande 4.

Reservationer

1.	Dialog med arbetsmarknadens parter, punkt 2 (S, C, MP)

av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3 och

2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.

Ställningstagande

Vi är kritiska till att reformen inte föregåtts av vare sig tillräcklig dialog med arbetsmarknadens parter, vilket är brukligt inom den svenska modellen, eller parlamentarisk förankring bland riksdagens partier. Det innebär att reformen sannolikt utformats på ett svagare sätt än vad som annars vore möjligt och att riskerna för problem i genomförandet ökar.

Propositionens utformning leder också till flera frågor. Regeringen föreslår att undervisningsuppdraget ska regleras i skollagen och att regeringen ska bemyndigas att meddela föreskrifter om omfattningen av tiden för de olika delarna av uppdraget. Det innebär att staten går in i ett område som ligger nära arbetsmarknadens parters ansvar. Av propositionen framgår också att remissinstanser har efterfrågat klargöranden om hur regleringen förhåller sig till annan arbetstid, såsom förtroendearbetstid, och om vem som ska besluta om tidsfördelningen i praktiken. Här är det uppenbart att reformen, i linje med den svenska modellen, borde ha utformats i närmare dialog med parterna än vad som nu skett. För oss är det centralt att förbättringar av lärarnas arbetsvillkor sker med respekt för den svenska modellen. Vi anser därför att det är angeläget att regeringen samarbetar med arbetsmarknadens parter vid utformningen av den kommande förordningen, så att regleringen blir så ändamålsenlig och gynnsam som möjligt.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.

2.	Ekonomiska konsekvenser, punkt 3 (S, V, C, MP)

av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 och

2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3 och

bifaller delvis motion

2025/26:4033 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1.

Ställningstagande

Det finns anledning till oro över att regeringen underfinansierar reformen. För att utbildningen ska vara likvärdig och hålla hög kvalitet behöver skolor i hela landet, även på landsbygd och i glesbygd, ha tillräckliga resurser.

Vi kräver därför att regeringen genomför reformen på ett ansvarsfullt sätt och inte genom nedskärningar av anslagen till skolan. Reformen riskerar annars att leda till ökad lärarbrist och nedskärningar. En sådan utveckling skulle direkt motverka reformens syfte och riskera att försämra både undervisningens kvalitet och elevernas och lärarnas arbetsmiljö. Om reformen dessutom finansieras med nedskärningar på andra anslag inom skolan är risken överhängande att resurser flyttas från de skolor och elever som har allra störst behov av stöd.

Vidare anser vi att regeringen måste säkerställa att reformen kan genomföras i hela landet. När regeringen arbetar vidare med att se till att de ekonomiska förutsättningarna är tillräckliga behöver det säkerställas att kommuner av olika storlek har möjlighet att genomföra reformen på riktigt. Annars riskerar det slå hårt mot kommuner med svag ekonomi, glesbygdskommuner eller skolhuvudmän som redan i dag har svårt att rekrytera behöriga lärare.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.

3.	Konsekvenser för lärarbristen, punkt 4 (S, C, MP)

av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 och

2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Ett av förslagen i propositionen är att regeringen ska bemyndigas att meddela föreskrifter kring tidsintervall och andra uppgifter som är väsentliga för genomförandet av reformen. Det innebär att det kommer att vila ett tungt ansvar på regeringen att reformen genomförs på ett ansvarsfullt sätt. Det är fortsatt oklart om regeringen kommer att använda sig av de tidsintervall som föreslås i betänkandet Tid för undervisningsuppdraget – åtgärder för god undervisning och läraryrkets attraktivitet (SOU 2025:26). Det är också oklart vilken effekt andra reformer som exempelvis den om stödundervisning kommer att få på lärares undervisningstid, och vilken effekt de särskilda skäl som regeringen diskuterar i propositionen kommer att få för det framtida behovet av lärare. Vi förutsätter att regeringen förvaltar det ansvar som riksdagen ger och genomför reformen på ett sätt som inte leder till större barngrupper eller en högre andel obehöriga lärare. Om den här reformen brister i genomförande riskerar priset för bättre arbetsvillkor bli att fler lektioner leds av obehörig personal och att fler lektioner ställs in. Riskerna är särskilt påtagliga på landsbygd och i glesbygd. Vi menar därför att det också behöver genomföras särskilda satsningar för att öka andelen behöriga lärare i hela landet.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.

4.	Uppföljning och utvärdering, punkt 5 (S, C)

av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niels Paarup-Petersen (C) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 4 och 5 samt

avslår motion

2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 5.

Ställningstagande

Vi ser ett behov av att reformen följs upp noggrant och kontinuerligt. Regeringen anger själv att regleringen behöver följas upp för att säkerställa att den får avsedd effekt. Det är ett steg på vägen. Men uppföljningen bör enligt oss vara bredare än så. Den bör inte bara mäta om mer tid frigörs, utan också om tiden faktiskt används till bättre undervisning, om arbetsmiljön förbättras, om elevernas kunskapsutveckling stärks och hur andra faktorer som klasstorlekar och andel behöriga lärare påverkas. Även reformens konsekvenser för små kommuner, landsbygdskommuner och huvudmän med stora kompetensförsörjningsutmaningar behöver särskilt analyseras och beaktas.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.

5.	Uppföljning och utvärdering, punkt 5 (MP)

av Camilla Hansén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 5 och

avslår motion

2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 4 och 5.

Ställningstagande

Regeringens samlade reformpaket har stor betydelse för hur svensk skola ska utvecklas de kommande decennierna. Jag menar att det är beklagligt att man inte har visat större intresse för att redan från början lägga grunden för breda politiska överenskommelser som står starka över tid. För att alla reformerna ska få positiva effekter är det viktigt med tillräcklig finansiering samt kontinuerlig uppföljning och utvärdering för att försäkra sig om att de avsedda effekterna nås och för att kunna göra justeringar om det behövs.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.

6.	Dialog mellan skola och vårdnadshavare, punkt 6 (S, V)

av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 6 och

avslår motion

2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 4.

Ställningstagande

Vi anser att det är viktigt att minska onödig dokumentation i skolan. Propositionen föreslår bl.a. att information om barnets eller elevens utveckling ska ges vid tillfällen som personalen bestämmer, att utvecklingssamtal ska hållas minst en gång per läsår i stället för en gång per termin och att de skriftliga planerna ska fokusera på elevers kunskapsutveckling. Det kan frigöra tid. Men genomförandet måste enligt oss ske med urskiljning. Skolan måste även i fortsättningen ha goda möjligheter att identifiera elever som behöver stöd i tid, och vårdnadshavare måste få relevant och tillräcklig information om barnets utveckling. Om relationen mellan skola och hem försvagas alltför mycket finns risken att det drabbar elevernas kunskapsutveckling negativt. En minskning av administrationen får inte innebära att kontakten mellan skola och hem försvagas eller att tidiga signaler om kunskapstapp och stödbehov missas.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.

7.	Dialog mellan skola och vårdnadshavare, punkt 6 (MP)

av Camilla Hansén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 4 och

avslår motion

2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 6.

Ställningstagande

Miljöpartiet vill minska lärares onödiga administration, men vill samtidigt framhålla vikten av att arbetet mot diskriminering och trakasserier dokumenteras i tillräcklig omfattning för att rätt insatser ska kunna genomföras på varje skola.

När det gäller utvecklingssamtal är det är en tidskrävande uppgift för mentorer att genomföra dem, men jag ställer mig tveksam till att minska skolans åtagande och erbjuda ett i stället för två utvecklingssamtal per år. Det riskerar att gå för lång tid mellan samtalen och det drabbar de elever som mest behöver dem och som behöver en nära relation mellan skola och familj. Det är viktigt att lärare har fortlöpande kontakt och tätare avstämningar än vad som är lagstiftningens miniminivå, om behovet finns.

Innehållet i de nya skriftliga planerna för kunskapsutveckling, som ersätter de individuella utvecklingsplanerna, smalnas av till att enbart behandla kunskapsuppdraget, inte elevernas utveckling som helhet. Jag anser att det är viktigt att lärarrollen, trots välbehövlig reglering för att värna undervisningsuppdraget, inte smalnas av för mycket så att helhetssynen på barn och elever riskerar att gå förlorad. Planen bör enligt min mening ha ett bredare anslag, och det bör som tidigare vara rektorn som beslutar om innehållet i den.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.

8.	Uppföljning av minskade krav på dokumentation, punkt 7 (C)

av Niels Paarup-Petersen (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4033 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

Centerpartiet delar regeringens ambition att minska den administrativa börda som arbetet mot kränkande behandling medför. Att flytta fokus från omfattande dokumentation vid mindre incidenter till att aktivt uppmärksamma och agera är i grunden sunt. Förslaget att ändra anmälningsskyldigheten till en informationsskyldighet som endast omfattar ”allvarlig eller upprepad” kränkande behandling är dock inte oproblematiskt. Jag är orolig för att denna förändring kan få negativa konsekvenser. Risken är uppenbar att upprepade kränkningar som var för sig inte bedöms som ”allvarliga” faller mellan stolarna. Om mindre incidenter inte längre systematiskt dokumenteras blir det svårare för både rektorn och huvudmannen att identifiera mönster och se när en elev utsätts för kränkningar vid upprepade tillfällen. Detta riskerar att försämra elevers trygghet. Även om jag ser fördelar med att minska administrationen måste elevers trygghet alltid komma i första hand. Regeringen måste därför noga följa vilka konsekvenser denna regelförändring får i praktiken. Regeringen bör därför senast den 1 augusti 2027 följa upp förslaget om att ta bort rapporteringsskyldigheten vid kränkningar.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2025/26:196 Tid för undervisningsuppdraget:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

3.1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

Behandlingen avser godtagandet av lagförslaget. Behandlingen av det lagtekniska antagandet sker i annat sammanhang.

Följdmotionerna

2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör finansiera reformen på ett ansvarsfullt sätt och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att regeringen genomför reformen på ett sätt som inte leder till större barngrupper och högre andel obehöriga lärare och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att regleringen av undervisningsuppdraget genomförs i nära dialog med arbetsmarknadens parter och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen särskilt ska analysera och beakta konsekvenserna för små kommuner, landsbygdskommuner och huvudmän med stora kompetensförsörjningsutmaningar och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med en uppföljning av hur regleringen påverkar lärarnas arbetsmiljö, undervisningens kvalitet och tillgången till behöriga lärare och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minskade dokumentationskrav inte får leda till sämre möjligheter att tidigt upptäcka elevers stödbehov eller till försämrad information till elever och vårdnadshavare och tillkännager detta för regeringen.

2025/26:4033 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med en hållbar finansieringsmodell för regleringen av lärarnas undervisnings- och planeringstid och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast den 1 augusti 2027 bör följa upp förslaget om att ta bort rapporteringsskyldigheten vid kränkningar och tillkännager detta för regeringen.

2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att andelen behöriga lärare stadigt ökar och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver samverka med arbetsmarknadens parter i förordningsarbetet och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa arbetstidsreformens genomförande i hela landet och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvecklingssamtal, plan för kunskapsutveckling och kontakt med vårdnadshavare och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning och utvärdering och tillkännager detta för regeringen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag