Terroristlagstiftningen
Betänkande 1990/91:JuU11
Justitieutskottets betänkande
1990/91:JUU11
Terroristlagstiftningen
Innehåll
1990/91 JuU11
Skrivelse
I skrivelse 1990/91:73 har regeringen (arbetsmarknadsdepartementet) till riksdagen överlämnat en redogörelse för tillämpningen av lagen (1989:530) om åtgärder för att förebygga våldsdåd med internationell bakgrund (terroristlagen) under tiden den 1 juli 1989 -- den 30 juni 1990.
Motioner
1990/91:Ju19 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sådan ändring av terroristlagen bör ske att ärenden enligt denna lag skall handläggas av allmän domstol, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att beskrivningen av vad som betecknas som terroristaktiviteter i Turkiet måste göras mot bakgrund av den faktiska situationen i landet.
1990/91:Ju20 av Göran Ericsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett nytt nationellt program mot terrorism.
Utskottet
Bakgrund
Särskilda regler i syfte att bekämpa internationell terrorism infördes i svensk lagstiftning år 1973 genom lagen (1973:162) om särskilda åtgärder till förebyggande av vissa våldsdåd med internationell bakgrund. Lagen hade det primära syftet att göra det möjligt att hindra presumtiva terrorister från att komma in i eller stanna kvar i Sverige. Samtidigt syftade bestämmelserna till att skapa möjlighet till särskild kontroll i de fall då sådana utlänningar av humanitära skäl ändå måste beredas en fristad här i landet. Lagen var tidsbegränsad.
År 1975 införlivades huvuddelen av lagens bestämmelser med den då gällande utlänningslagen (1954:193). Samtidigt fick reglerna om telefonavlyssning och vissa andra tvångsåtgärder bilda en särskild lag, lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall, den s.k. spaningslagen. Lagen, som var tidsbegränsad, gavs genom successiva beslut fortsatt giltighet till den 1 juli 1989.
1954 års utlänningslag ersattes år 1980 av en ny lag till vilken terroristbestämmelserna överfördes med i stort sett oförändrat sakligt innehåll. Denna lag har från och med den 1 juli 1989 ersatts av utlänningslagen (1989:529). Samtidigt bröts terroristbestämmelserna ut och bildar, tillsammans med spaningslagens bestämmelser, den nu gällande lagen (1989:530) om åtgärder för att förebygga våldsdåd med internationell bakgrund (terroristlagen). Lagen trädde i kraft den 1 juli 1989; samtidigt upphörde spaningslagen att gälla (prop. 1988/89:86, SfU19 och 22, rskr. 325; jfr 1988/89:JuU25).
Regeringen har till riksdagen årligen lämnat redovisning för tillämpningen av de aktuella bestämmelserna (se 1989/90:JuU21 s. 2 och där gjorda hänvisningar). Den nu ifrågavarande skrivelsen avser tillämpningen under tiden den 1 juli 1989 -- den 30 juni 1990.
Gällande ordning
Terroristbestämmelserna ger möjlighet att under speciella förutsättningar ingripa med åtgärder som syftar till att minska riskerna för att våldsdåd utförs i Sverige av internationellt förgrenade terroristorganisationer.
I första hand är det fråga om möjligheter att från Sverige avvisa eller utvisa en utlänning som bedöms vara presumtiv terrorist. För de mycket speciella fall då utlänningen trots beslut om avlägsnande tillåtits stanna i landet finns regler om villkor för utlänningens vistelse här och om viss kontroll och övervakning av honom.
Enligt den sedan den 1 juli 1989 gällande terroristlagen skall en utlänning avvisas vid ankomsten till Sverige eller, om han redan uppehåller sig här, utvisas om två förutsättningar är uppfyllda. För det första skall det finnas grundad anledning att anta att han tillhör eller verkar för en sådan organisation eller grupp som, med hänsyn till vad som är känt om dess verksamhet, kan befaras utanför sitt hemland använda våld, hot eller tvång för politiska syften och därvid begå sådana handlingar här i landet -- organisationsrekvisitet. För det andra skall det, med hänsyn till vad som är känt om utlänningens tidigare verksamhet eller i övrigt, föreligga fara för att han här i landet medverkar till att använda våld, hot eller tvång för politiska syften -- det personliga rekvisitet. Beslut om avvisning eller utvisning meddelas av regeringen.
En förutsättning för att den som av regeringen har bedömts vara terrorist skall kunna avlägsnas ur landet är dock att det inte föreligger något hinder enligt 8 kap. 1--4 §§ utlänningslagen (1989:529) att verkställa beslutet om avvisning eller utvisning. Om så är fallet -- eller om beslutet av någon annan särskild anledning inte bör verkställas -- skall regeringen förordna att verkställighet tills vidare inte får ske (inhibition). Avvisnings- eller utvisningsbeslutet samt förordnandet om inhibition skall prövas på nytt när det finns skäl därtill. Har ett beslut om avvisning eller utvisning inhiberats får regeringen, som nyss antytts, besluta om inskränkningar och villkor i fråga om utlänningens vistelseort, byte av bostad och anställning samt anmälningsplikt. Det är föreskrifter i fråga om vistelseort m.m. som allmänt kommit att kallas "kommunarrest".
För handläggningen av ärenden av de slag som nu nämnts finns detaljerade bestämmelser.
En sådan utlänning som det här gäller kan under sin vistelse i landet bli föremål för viss kontroll och övervakning, t.ex. kan polisen besluta om husrannsakan och domstol besluta om hemlig teleavlyssning.
Lagstiftningen innehåller vidare bl.a. straffbestämmelser för den som bryter mot sådana av regeringen meddelade föreskrifter om vistelseort och anmälningsskyldighet m.m. som nyss nämnts.
Översyn av terroristbestämmelserna
Terroristlagstiftningen har nyligen setts över av en parlamentariskt tillsatt kommitté -- terroristlagstiftningskommittén. Översynen har avsett både reglernas effektivitet som ett skydd mot terrorismen och möjligheterna att förena dem med en högre grad av rättssäkerhet. Uppdraget har redovisats i betänkandet (SOU 1989:104) Terroristlagstiftningen. Betänkandet, som innehåller bl.a. förslag till en lag om särskild kontroll av utlänningar, har remissbehandlats. En proposition i ämnet är aviserad till innevarande riksmöte.
Regeringens skrivelse
Av den vid regeringens skrivelse fogade redogörelsen framgår bl.a. följande.
Inga terrordåd hänförliga till begreppet internationell terrorism har inträffat i Sverige under redovisningsperioden.
Regeringen har under perioden utvisat en person (palestinier) med stöd av terroristlagen. En annan person aktualiserades samtidigt, men lämnade Sverige frivilligt varför ärendet avskrevs.
De särskilda möjligheterna till hemlig teleavlyssning m.m., som efter tillstånd av rätten kan företas med stöd av terroristlagen, har inte använts.
År 1984 beslutade regeringen med stöd av 47 § utlänningslagen (1980:376) att nio turkiska medborgare, medlemmar av Kurdistans arbetarparti (PKK), skulle utvisas ur Sverige. Eftersom verkställighetshinder ansågs föreligga beslöt regeringen att utvisningsbesluten tills vidare inte skulle verkställas. Regeringen föreskrev vidare att sådana inskränkningar som avsågs i 48 § första stycket samma lag skulle gälla för samtliga.
Regeringen har genom beslut den 31 augusti 1989 upphävt utvisningarna beträffande två av de turkiska medborgarna och samtidigt mildrat inskränkningarna för två andra. Fyra av de turkiska medborgarna som hade erhållit föreskrifter om vistelseort har under den nu aktuella perioden överträtt föreskrifterna. Också anmälningsplikten har vid upprepade tillfällen åsidosatts. Säkerhetspolisen har vid två tillfällen medgivit undantag från föreskrifterna.
Genom beslut den 11 oktober 1990 har regeringen upphävt alla föreskrifterna utom avseende anmälningsplikten för sex av de turkiska medborgarna.
I skrivelsen lämnas också en redogörelse för en av utrikesdepartementet lämnad beskrivning av den internationella terrorismens utveckling under den aktuella tidsperioden.
Utskottets överväganden
Redan i samband med terroristlagstiftningens tillkomst år 1973 framhöll utskottet att ett utmärkande drag i den intensifierade terroristverksamheten var att den har internationell anknytning och att bakom aktionerna inte sällan står internationellt vittförgrenade, välorganiserade grupper (JuU 1973:18 s. 13 f). Utskottet har därefter, senast förra året (1989/90:JuU21), uttalat att utskottet saknar anledning att göra en annan bedömning än att sådana särskilda regler som terroristlagstiftningen innehåller alltjämt behövs.
Utskottet gör inte annan bedömning nu. Samtidigt vill utskottet emellertid notera att riksdagen kan se fram emot att inom kort få ta ställning till förslag om en nyreglering av lagstiftningen på området som bl.a. syftar till att tillgodose högt ställda krav på rättssäkerhet för den enskilde. Den i motion Ju19 riktade kritiken mot redogörelsen i skrivelsen för den internationella terrorismen kan utskottet inte biträda.
Med dessa uttalanden bör regeringens skrivelse läggas till handlingarna.
Beträffande motionsönskemålen i övrigt kan utskottet konstatera att de berörs av den aviserade propositionen om terroristlagstiftningen och den förestående budgetregleringen beträffande säkerhetspolisen. Även motionerna i dessa delar avstyrks därför.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande tillämpning av terroristlagstiftningen att riksdagen, med avslag på motion 1990/91:Ju19 yrkande 2, lägger skrivelse 1990/91:73 till handlingarna, res. 1 (v)
2. beträffande domstolsbehandling att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju19 yrkande 1, res. 2 (v)
3. beträffande program mot terrorism att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju20.
Stockholm den 19 februari 1991
På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
Närvarande: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Ulla-Britt Åbark (s), Jerry Martinger (m), Birthe Sörestedt (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s), Björn Ericson (s), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c), Berith Eriksson (v), Krister Skånberg (mp), Sigrid Bolkéus (s), Kjell Ericsson (c) och Birgit Henriksson (m).
Reservationer
1. Tillämpning av terroristlagstiftningen (mom. 1)
Berith Eriksson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Utskottet gör" och slutar med "till handlingarna" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det i och för sig, såsom närmare utvecklas i motion Ju19, vara av stort värde att riksdagen får en årlig redogörelse för den internationella terrorismens utveckling. Emellertid är, såsom också utvecklas i motionen, regeringens redogörelse för den internationella terrorismen mycket knapphändig och lämnar många obesvarade frågor. Särskilt förvånande är beskrivningen av terroristaktiviteter i Turkiet. Enligt utskottets mening kan det inte kallas för internationell terrorism när en etnisk minoritet i ett land på grund av långvarigt och svårt förtryck gör uppror mot landets regim. Regeringen bör enligt utskottets mening för riksdagen redovisa vilka ställningstaganden som föranleder den skillnad i definition som görs mellan palestiniernas uppror och kurdernas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därefter bör regeringens skrivelse läggas till handlingarna.
dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande tillämpning av terroristlagstiftningen att riksdagen dels med anledning av motion 1990/91:Ju19 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om redovisning av kurdernas situation i Turkiet, dels lägger skrivelse 1990/91:73 till handlingarna.
2. Domstolsbehandling (mom. 2)
Berith Eriksson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Beträffande motionsönskemålen" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Terroristlagen innehåller inte några regler om rätt att överklaga ett av regeringen meddelat beslut om utvisning eller om sådana föreskrifter som ålagts den utvisade när hinder för utvisning föreligger. Enligt 2 kap. 9 § regeringsformen har svensk medborgare som har berövats friheten med anledning av eller misstanke om brott rätt att få sin sak prövad av domstol. Utlänning här i riket är enligt 2 kap. 20 § regeringsformen i detta hänseende likställd med svensk medborgare. Med hänsyn härtill bör terroristlagen ändras på så sätt att ärenden enligt lagen skall handläggas av allmän domstol. Vad utskottet nu med anledning av motion Ju19 i denna del anfört bör ges regeringen till känna. Önskemålet i motion Ju20 kan utskottet däremot inte ställa sig bakom.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
1. beträffande domstolsbehandling att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ju19 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Program mot terrorism (mom. 3)
Jerry Martinger, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m) anför:
Kraftfulla insatser krävs för att bekämpa terrorismen. Ingen möda bör lämnas osparad och nya idéer kan behöva prövas för att komma till rätta med den tilltagande internationella terroristverksamheten. En proposition om terroristlagstiftningen är emellertid aviserad till innevarande riksmöte, och hithörande frågor kan också komma att aktualiseras vid den förestående budgetregleringen beträffande säkerhetspolisen. Vi har därför avstått från att framställa något yrkande i detta sammanhang.