Telekommunikationer
Betänkande 1991/92:TU20
Trafikutskottets betänkande
1991/92:TU20
Telekommunikationer
Innehåll
- Sammanfattning
- Propositionerna m.m.
- Motioner framlagda under den allmänna motionstiden i januari
- Utskottet
- Hemställan
- Reservationer
- Innehållsförteckning
1991/92
TU20
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet förslag om telekommunikationer i årets budgetproposition, proposition 1991/92:163 om anslag till en ny myndighet på telekommunikationsområdet för budgetåret 1992/93 m.m. samt riksdagens revisorers förslag till riksdagen 1990/91:20 angående televerkskoncernens verksamhet. Vidare behandlas motioner i telefrågor som väcktes under den allmänna motionstiden i år. Förslagen i budgetpropositionen avser främst inriktningen av televerkets verksamhet, ekonomiska mål för denna verksamhet, bolagsbildning av televerket samt bildande av en ny myndighet på telekommunikationsområdet. Förslagen i proposition 163 gäller avgiftsfinansiering av den nya telemyndigheten samt en medelsanvisning på 6 milj.kr., som denna övergångsvis behöver. Revisorernas förslag gäller allmänna mål för televerket, krav på att beslutsunderlaget för riksdagens ställningstaganden i frågor som behandlas i televerkets treårsplaner baseras på aktuellare uppgifter än vad som för närvarande sker, krav på en förbättrad information till riksdagen i vissa telefrågor samt krav på att noggranna utredningar föregår förslag till riksdagen om en ändrad associationsform för televerket. Den fråga som i motionerna tilldrar sig det största intresset gäller bolagsbildning av televerket. Regeringens avsikt är att televerket skall bolagiseras den 1 januari 1993 och att dessförinnan återkomma till riksdagen med en samlad redovisning av åtgärder och förslag, däribland ett förslag till en telelag. Motionsyrkanden, vari uttalas farhågor för att en bolagisering kan äventyra vissa av riksdagen fastställda telepolitiska mål, avstyrks i avvaktan på de förslag som regeringen aviserar. Målen i fråga innebär att telesystemet skall utformas så att det bidrar till regional balans och möjliggör sociala hänsynstaganden. Med den nämnda motiveringen föreslår utskottet också att revisorernas samtliga förslag lämnas utan vidare åtgärd. Motionerna i övrigt gäller bl.a. telekommunikationer för handikappade, telekommunikationer i glesbygd samt taxe- och servicefrågor. Utskottet tillstyrker samtliga regeringsförslag och avstyrker, i flera fall med hänvisning till tidigare riksdagsbeslut eller till regeringens aviserade förslag, samtliga motionsyrkanden.
Till betänkandet är fogat tre reservationer och en meningsyttring av v-suppleanten, avseende fyra moment i utskottets hemställan.
Propositionerna m.m.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Proposition 1991/92:100 (budgetpropositionen) bilaga7
J. Telekommunikationer
Regeringen föreslår i proposition 1991/92:100 bilaga 7 (kommunikationsdepartementet) under avsnitt J. Telekommunikationer (s. 137--150) 1. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om inriktningen av televerkets verksamhet, 2. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om ekonomiska mål för televerkets verksamhet, 3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om bolagsbildning av televerket, 4. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om televerkets ansvar för bastelefoner, 5. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om bildande av en ny myndighet på telekommunikationsområdet.
Proposition 1991/92:163 om anslag till en ny myndighet på telekommunikationsområdet för budgetåret 1992/93, m.m.
Regeringen (kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1991/92:163 om anslag till en ny myndighet på telekommunikationsområdet för budgetåret 1992/93, m.m. 1. att riksdagen bemyndigar regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att föreskriva om avgifter i enlighet med vad i propositionen har anförts, 2. att riksdagen till telemyndigheten för budgetåret 1992/93 under sjätte huvudtiteln -- med återkallande av förslaget i proposition 1991/92:100 bilaga 7 om anslag till statens telenämnd -- anvisar ett förslagsanslag om 6000000 kr.
Förslag 1990/91:20 Riksdagens revisorers förslag angående televerkskoncernens verksamhet
I förslag 1990/91:20 hemställer riksdagens revisorer 1. att riksdagen beträffande allmänna mål hos regeringen begär en översyn av de allmänna målen för televerket i enlighet med vad revisorerna anfört, 2. att riksdagen beträffande treårsplaner begär att beslutsunderlaget för riksdagens ställningstaganden i frågor som behandlas i televerkets treårsplaner baseras på aktuellare uppgifter än vad som för närvarande sker, 3. att riksdagen beträffande informationen till riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna anfört om en förbättrad information till riksdagen, 4. att riksdagen beträffande associationsform som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna anfört om eventuell ändrad associationsform för televerket.
Motioner framlagda under den allmänna motionstiden i januari
1992
1991/92:T201 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunikationer i skogslänen beträffande telekommunikationer.
1991/92:T226 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det inför den kommande bolagiseringen av televerket och avregleringen av telemarknaden är nödvändigt att skapa långsiktiga garantier för att de sociala och regionalpolitiska målen med telepolitiken skall kunna upprätthållas.
1991/92:T802 av Birgit Henriksson och Karin Falkmer (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att undersöka förutsättningarna för att tidigarelägga utbyggnaden av AXE-systemet i Västmanland.
1991/92:T803 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att staten genom fortsatt ägande av televerket skall säkra telekommunikationernas höga kvalitet och det sociala och regionalpolitiska ansvar som riksdagen beslutat om, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om televerkets bolagisering, 3. att riksdagen beslutar att det statliga ansvaret för telekommunikationerna skall omfatta både telefonitjänster och grundläggande datatjänster i hela landet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om televerkets personalpolitik, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avkastningskraven på televerket kan reduceras för att televerket skall kunna uppfylla sina sociala och regionalpolitiska åtaganden vad gäller taxor, service och investeringar.
1991/92:T804 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elektronisk hemtjänst genom human telefoni i syfte att förgylla och förbilliga tillvaron för utsatta grupper i samhället.
1991/92:T805 av Lars Svensk (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om televerkets 071-nummer.
1991/92:T806 av Lars Svensk (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en inom länen gemensam teletaxa till länens myndigheter och serviceorgan.
1991/92:T807 av Ian Wachtmeister och Kenneth Attefors (båda nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att dela på nuvarande televerk så att nätdelen blir fristående, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett sådant förslag lämnas senast i anslutning till beslut om ändrad associationsform för televerket.
1991/92:T808 av Kenneth Attefors (nyd) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att televerket utreder de tekniska möjligheterna med en pensionärsteletaxedifferentiering samt vad kostnaden för en sådan differentiering blir för televerkets del.
1991/92:T809 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att minska upplagan på telefonkatalogerna.
1991/92:T810 av Birger Rosqvist m.fl. (s) vari yrkas 1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt ägande av posten och televerket, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vissa villkor för en ombildning av televerket till aktiebolag.
1991/92:T812 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om goda telekommunikationer även i glesbygd.
1991/92:T813 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den orimligt höga teletaxan till Estland, Lettland och Litauen.
1991/92:T817 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att goda telekommunikationer och andra förbindelser tillförsäkras glesbygden i samma takt som övriga orter och regioner inom riket.
1991/92:T818 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anläggning av AXE-stationer i Bräcke och Strömsund i Jämtlands län.
1991/92:T821 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grundläggande telekommunikation, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ansvars- och finansieringsprincipen.
Utskottet
1. Allmänna mål för telepolitiken
Enligt ett beslut av riksdagen i maj 1988 (prop. 1987/88:118, bet. TU28, rskr. 402) är det övergripande målet för telepolitiken att medborgarna, näringslivet och den offentliga förvaltningen i landets olika delar skall erbjudas en tillfredsställande tillgång på telekommunikationer till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Detta mål vidareutvecklas i beslutet i fem delmål. Enligt dessa skall telesystemet utformas så att det ger god tillgänglighet och service för grundläggande telekommunikationer, det bidrar till ett effektivt resursutnyttjande i samhället som helhet, samtidigt som telesystemet i sig är effektivt, utvecklingsmöjligheterna tas till vara, det bidrar till regional balans och möjliggör sociala hänsynstaganden, det skall vara uthålligt och tillgängligt under kriser och i krig.
Riksdagens revisorer (revisorerna) framhåller i sitt förslag angående televerkskoncernens verksamhet att en precisering av de allmänna målen bör eftersträvas i syfte att underlätta en kontroll och uppföljning av dessa mål. Härvid bör också övervägas hur detaljerad statsmakternas styrning av televerkets verksamhet bör vara. Revisorerna föreslår att riksdagen hos regeringen begär en översyn av de allmänna målen.
I budgetpropositionen framhålls att regeringen mot bakgrund av den ökande internationaliseringen och liberaliseringen av telekommunikationsmarknaden i land efter land nu intensifierar arbetet med att anpassa den svenska telemarknaden till denna utveckling och till den ökande konkurrensen. I en marknadsekonomi är det statens viktigaste näringspolitiska uppgift att utforma stabila regelsystem samt att säkra en god infrastruktur och fungerande marknader. Den svenska telekommunikationsmarknaden präglas i dag inom vissa sektorer av stark dominans från televerket. Därför bör enligt regeringen förändringar av regelverk och strukturella åtgärder vidtas för att åstadkomma en fungerande marknad. Detta innebär bl.a. att organisation och styrning av företaget utformas så att en fungerande konkurrens på telemarknaden möjliggörs. Av budgetpropositionen framgår att en särskild utredare -- telelagsutredningen (K1991:03, dir. 1991:34) -- har tillsatts med uppgift att förbereda en lag som ger utgångspunkt för den nödvändiga regleringen på telekommunikationsområdet. Med stöd av en sådan lag kan sedan närmare villkor föreskrivas för televerksamheten. Inför en bolagisering av televerket -- en fråga som utskottet återkommer till i det följande -- har regeringen för avsikt att genomföra en fördjupad analys av vissa frågor. I samband därmed kan det vara nödvändigt att förtydliga och precisera mål, inriktning och medel för telepolitiken.
Utskottet delar revisorernas uppfattning att en översyn, med den inriktning de föreslagit, av nuvarande allmänna mål för telepolitiken bör komma till stånd. Eftersom även regeringen synes inställd på att låta företa en sådan översyn torde någon riksdagens åtgärd med anledning av revisorernas förslag i denna del inte vara erforderlig.
I 1988 års telepolitiska beslut fastslogs, som nämnts, bl.a. att telesystemet skall utformas så att det ger god tillgänglighet och service för grundläggande telekommunikationer. Innebörden av detta telepolitiska mål preciserades genom ett riksdagsbeslut förra året (prop. 1990/91:87, bet. TU28, rskr. 369), enligt vilket det statliga ansvaret för tillhandahållande av teletjänster begränsas till att omfatta telefontjänsten. I beslutet framhölls att det statliga ansvaret för telepolitiken kan delas upp i två huvudfrågor. Dels är det fråga om att bedriva en politik som möjliggör och underlättar en teknisk utveckling av sektorn. Dels gäller det att garantera att de tjänster som omfattas av ett specificerat statligt ansvar också kan utnyttjas av alla. Tjänster utöver den grundläggande telefontjänsten är förvisso väsentliga inslag i samhällets infrastruktur, betonades det i beslutet. Olika användare har dock olika behov av tjänster. Det är knappast praktiskt möjligt att definiera ett generellt behov av "tilläggstjänster", vilka även snabbt undergår en teknisk utveckling. Olika tekniska lösningar har också olika för- och nackdelar för användarna. Det är därför i hög grad osäkert vilka specialnättjänster som kommer att få störst spridning och utnyttjandegrad.
I motion T803 (v) yrkas att riksdagen beslutar att det statliga ansvaret för telekommunikationerna skall omfatta både telefonitjänster och grundläggande datatjänster i hela landet. I avvaktan på resultatet av regeringens översyn av mål, inriktning och medel för telepolitiken finner utskottet inte skäl frångå sin ovan redovisade uppfattning att det statliga ansvaret för tillhandahållande av teletjänster skall begränsas till att omfatta telefontjänsten och avstyrker därför motionsyrkandet.
Motion T821 (s) gäller telekommunikationer för handikappade. Motionären framhåller att grundläggande telekommunikation för många handikappade är något mer än en fungerande telefontjänst. Det är möjligheten att med hjälp av telekommunikationer i kombination med datateknik kunna utföra vardagliga sysslor, upprätthålla sociala kontakter och delta i samhällslivet. Det föreligger enligt motionären viss oklarhet beträffande vem som har ansvaret för att goda teletjänster för handikappade utvecklas, tillhandahålls och finansieras. Det är nu dags att inom telekommunikationsområdet slå fast principen enligt 1982 års handikappolitiska program att varje sektor har handikappansvar och finansieringsansvar. För att få en solidarisk finansiering mellan olika operatörer kan t.ex. en fond bildas för finansiering, och ansvaret regleras i lag. I det nämnda riksdagsbeslutet förra året behandlades även frågor om telekommunikationer för handikappade. I beslutet fastslogs sålunda att telefontjänsten och telefonterminaler bör utformas så att de så långt som möjligt kan användas oberoende av handikapp. Vidare betonades att ansvaret för den speciella anpassning av teletjänster som krävs för att handikappade skall kunna dra nytta av dessa tjänster åvilar televerket, i den del det berör det av verket förvaltade telenätet. Televerket bör särredovisa kostnader för särskilda åtaganden som inte kan rymmas inom normala affärsmässiga hänsyn och kompenseras härför genom att verkets inleverans av medel till staten minskas i motsvarande mån. Utskottet erinrade också om att riksdagen beslutat att döva, dövblinda och talskadade sedan den 1 juli 1979 skall kunna ordineras texttelefon genom hälso- och sjukvårdshuvudmännen. År 1981 beslutade riksdagen att det skulle finnas en förmedlingstjänst för förmedling av samtal mellan texttelefoner och vanliga telefoner. Televerket får via ett anslag på socialdepartementets huvudtitel ersättning för texttelefoner som lämnas åt dem som ordinerats sådana och för den nämnda förmedlingstjänsten. För nästa budgetår har riksdagen beslutat anvisa 74,6 milj.kr. över anslaget (prop. 1991/92:100 bil. 6, SoU15, rskr. 223). I fjolårets riksdagsbeslut erinrades vidare om att det sedan år 1984 finns ett väl fungerande samarbete mellan televerket, Handikappinstitutet och handikapporganisationerna. Därvid betonades vikten av att verksamheten vidareutvecklades till att övergå i permanent form. Det framhölls även att televerket bör tillhandahålla en i princip avgiftsfri nummerupplysningstjänst till dem som inte kan utnyttja den avgiftsfria telefonkatalogen. Den i motionen aktualiserade frågan om att inte bara televerket utan också andra operatörer på teletjänstmarknaden bör omfattas av förpliktelser i fråga om handikappanpassning uppmärksammades även den i fjolårets riksdagsbeslut. Däri framhölls nämligen att frågan borde övervägas i samband med arbetet på en mer utförlig författningsmässig reglering av teletjänstmarknaden. Sådana överväganden pågår också för närvarande, enligt vad utskottet erfarit. Med hänvisning till det anförda finner utskottet syftet med motion T821 (s) tillgodosett. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen torde sålunda inte vara erforderlig, varför densamma avstyrks.
2. Inriktningen av televerkets verksamhet m.m.
Statsmakternas styrning av televerket sker genom att service- och kvalitetsmål för telefontjänsten läggs fast samtidigt som ekonomiska krav anges i form av högsta godtagbara prishöjningar samt krav på avkastning och soliditet. Till grund för dessa beslut ligger rullande treårsplaner som televerket varje år utarbetar. I budgetpropositionen återges i sammandrag televerkets reviderade treårsplan för perioden 1992--1994. Departementschefen erinrar om att riksdagen förra året beslutade att verkets finansiella struktur och ekonomiska styrning skulle förändras och anpassas till vad som gäller för aktiebolag. Samtidigt godkände riksdagen ett regeringsförslag att en förändrad associationsform skulle införas för televerket den 1 juli 1992. De förutsättningar som treårsplanen bygger på kommer därför att förändras i och med att associationsformen förändras. Utskottet återkommer i det följande till regeringens förslag att televerkets verksamhet skall överföras till aktiebolagsform. I treårsplanen framhåller verket inledningsvis att telekommunikationsmarknaden internationaliseras alltmer. Verket möter en hårdnande konkurrens som från att tidigare mest ha gällt kundutrustning nu i allt högre grad också gäller nät och nättjänster. Man har såväl ambitionen som förutsättningarna att aktivt svara mot konkurrensen. Ett viktigt steg är fortsatt kostnadsanpassning av taxorna. Den snabba tekniska och marknadsmässiga utvecklingen inom telekommunikationsområdet har -- framhålls det i planen -- påskyndat rationaliseringsarbetet inom verket. För att minska kostnaderna och anpassa organisationen till den nya tekniken genomförs en omorganisation av verket. De tidigare 20 teleområdena ersätts med åtta regioner, vilka arbetar som självständiga geografiska resultatenheter. Övergång till ny och mindre resurskrävande teknik, i kombination med de organisatoriska förändringarna, medför ett kraftigt reducerat personalbehov under kommande treårsperiod. Verket planerar en personalminskning med totalt 4200 anställda under år 1992. Man har ambitionen att klara denna minskning utan att tillgripa uppsägningar. Ytterligare personalminskningar för tiden därefter kan förutses. För att tillgodose kundernas krav på kostnadseffektiva teletjänster krävs en fortgående utbyggnad och modernisering av telenätet, framhålls det i treårsplanen. Utbyggnaden genomförs med digital teknik. Takten i moderniseringen bestäms dels av efterfrågeutvecklingen, dels av den tekniska standarden i det befintliga nätet. Verket erinrar om att riksdagen, i fråga om telefonitjänstens kvalitet, har preciserat krav på framkomlighet, felfrekvens och service. Kravet på framkomlighet, mätt som ett medelvärde, är att 98% av alla försök att under dagtid koppla upp rikssamtal med acceptabel kvalitet skall lyckas. Den genomsnittliga framkomligheten under år 1990 var 98,9%. Kravet på driftsäkerhet innebär högst 160 kundanmälda fel per 1000 terminaler och år. Fr.o.m. innevarande år kan kravet skärpas till högst 120 kundanmälda fel. Utfallet år 1990 blev 119 fel. Kravet på felavhjälpning för telefonabonnemang i permanentbostäder är att sådan i normalfallet skall ske senast dagen efter kundanmälan (helgfri måndag till fredag). Utfallet år 1990 blev att 85,7% av felanmälningarna klarades av inom denna tid. I fråga om leveranstid är kravet, vid installation och flyttning av telefonabonnemang, fem dagar i normalfallet. Utfallet under år 1990 blev att 96,4% av abonnemangen levererades inom denna tid. Investeringarna utgör -- framhålls det i treårsplanen -- ett viktigt medel för att genomföra televerkets marknadsstrategier och för att uppnå uppställda kvalitets- och servicemål. Televerkets investeringar beräknas uppgå till ca 30 miljarder kronor i löpande priser under perioden 1992--1994. Av detta belopp avser ca 16,4 miljarder kronor investeringar i telenätet. Därutöver sker också stora investeringar i mobiltelefonnäten. Investeringarna i telenätet innebär i huvudsak att digital teknik införs genom att äldre elektromekaniska telestationer ersätts med AXE-stationer samt att optofiberkablar införs. Departementschefen förordar att riksdagen godkänner den inriktning av verksamheten som televerket föreslagit under perioden fram till den tidpunkt då verket bolagiseras. Departementschefen betonar också att det är av stor vikt att tydligt definiera vad en kostnadsanpassning av televerkets taxor skall innebära. Den frågan kommer därför att särskilt ses över i samband med arbetet att bolagisera televerket.
I motion T803 (v) framhålls att tusentals jobb inom televerkskoncernen nu hotas genom de rationaliseringar som bl.a. de hårda kapitalavkastningskraven på televerket innebär. De inkomster staten får av en hårdhänt personalpolitik slår tillbaka på utgiftssidan. Om inte en rimlig personalpolitik kan upprätthållas, måste regeringen vara beredd att föreslå en reducering av kapitalavkastningskravet. Televerket bör enligt utskottets mening bedriva sin verksamhet i så effektiva former som möjligt. Det kan inte ligga i vare sig kundernas eller samhällets intresse att verket avstår från att genomföra möjliga rationaliseringar av verksamheten. Sådana torde också vara nödvändiga mot bakgrund av den ökande konkurrensen inom teleområdet. Med det sagda avstyrker utskottet motionsyrkandet och tillstyrker regeringens förslag om inriktningen av televerkets verksamhet i motsvarande del. Frågan om kapitalavkastningskraven på televerket återkommer utskottet strax till, i samband med behandlingen av regeringens förslag om ekonomiska mål för televerket. Vad gäller inriktningen av verksamheten i övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag. Därvid vill utskottet även för sin del betona vikten av att en översyn görs om innebörden av en kostnadsanpassning av televerkets taxor.
Vad gäller de ekonomiska målen för televerket framhåller departementschefen att verkets investeringsprogram utgör ett viktigt medel för att klara fastlagda kvalitets- och servicemål. Samtidigt skall investeringarna kunna rymmas inom de ekonomiska mål som statsmakterna har lagt fast. Det har hittills varit möjligt att förena en hög investeringsnivå med de ekonomiska mål som ställts upp för televerket. En utgångspunkt för en fortsatt hög investeringstakt är att den går att förena med fastlagt avkastningskrav. Verket skall inrikta verksamheten på att nå uppsatta ekonomiska mål, och det är departementschefens bedömning att man inom dessa ramar skall kunna bibehålla en hög investeringstakt. Soliditeten -- fortsätter departementschefen -- kommer enligt treårsplanen att gå ned till 28% år 1992, vilket ligger under den satta miniminivån på 30%, för att återgå till en nivå över denna gräns under år 1993. I fjolårets riksdagsbeslut förutsattes en inleverans från televerket till staten i storleksordningen 7 miljarder kronor. Televerket har i sina beräkningar utgått från en inleverans på ca 7 miljarder kronor och därutöver beräknat inleverans av utdelning och skattemotsvarighet. I regeringens beslut om ekonomiska bestämmelser m.m. för perioden 1992--1994 avseende televerket har regeringen utgått från att utdelning och skattemotsvarighet skall ligga inom ramen för en total inleverans om 7,2 miljarder kronor. Med denna utformning kommer också soliditeten, i jämförelse med verkets beräkningar, att nå uppsatt miniminivå under år 1992. Av samma anledning beräknar departementschefen det av televerket uppgivna upplåningsbehovet på 15 miljarder kronor till ca 14 miljarder kronor.
I motion T803 (v) framhålls att kapitalavkastningskraven på televerket kan reduceras för att televerket skall kunna uppfylla sina sociala och regionalpolitiska åtaganden vad gäller taxor, service och investeringar. Ett minimikrav i fråga om den sociala hänsynen är att abonnemangsavgifterna sänks eller helt tas bort för utsatta grupper såsom låginkomstpensionärer och handikappade. Utskottet, som återkommer till frågan om de sociala och regionalpolitiska aspekterna på televerkets verksamhet, är inte för sin del berett att ompröva fjolårets riksdagsbeslut om en förändring av televerkets finansiella struktur och ekonomiska styrning. Beslutet innebar bl.a. att avkastningskravet på televerket skärptes. Vid tiden för beslutet fanns inget fastslaget avkastningskrav för televerkskoncernen, utöver kravet på att räntabiliteten skulle vara sådan att soliditeten uppnåddes. I beslutet fastställdes ett långsiktigt realt avkastningskrav uppgående till 5% på totalt kapital före skatt. Med de närmast föregående årens inflationstakt beräknades detta innebära en nominell räntabilitet på 13--15% på totalt kapital, vilket kunde jämföras med koncernens motsvarande räntabilitet under samma period på 8--11%. I televerkets reviderade treårsplan för perioden 1992--1994 erinras om det skärpta avkastningskravet och framhålls att räntabiliteten kommer att uppnå en acceptabel nivå först år 1993. Verkets förklaring är att effekterna av omstruktureringen inte hunnit slå igenom år 1991 och att man genomför en förkortning av avskrivningstiderna på grund av den snabba tekniska utvecklingen. Sålunda förkortas avskrivningstiderna för lokallinjenät från 20 till 15 år och för AXE-utrustning från 15 till 10 år. Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet. Regeringens förslag i fråga om ekonomiska mål för televerkets verksamhet tillstyrks i motsvarande del.
Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag i övrigt i fråga om de ekonomiska målen för televerkets verksamhet.
Televerkets treårsplaner behandlas också av revisorerna, som framhåller att dessa utgör det viktigaste beslutsunderlaget för regering och riksdag avseende inriktning och omfattning av televerkskoncernens verksamhet. Televerkets styrelse framlägger treårsplanen årligen, regelmässigt i juni, och planen föreläggs normalt riksdagen i januari året därpå. Riksdagsbehandlingen sker därefter på hösten samma år. Revisorerna understryker det angelägna i att riksdagens beslutsunderlag är så aktuellt som möjligt. De föreslår att riksdagen hos regeringen begär att beslutsunderlaget för riksdagens ställningstaganden i frågor som behandlas i treårsplanerna baseras på aktuellare uppgifter än vad som för närvarande sker. Vidare konstaterar revisorerna att informationen till riksdagen i frågor som rör investeringar, service- och kvalitetsmål är mycket begränsad och att underlag saknas som visar de ekonomiska konsekvenserna för olika handlingsalternativ. De pekar också på behovet av en mer samlad information om affärsverken och föreslår att riksdagen hos regeringen begär att förutsättningarna för en förbättrad information till riksdagen i de nämnda frågorna utreds.
Utskottet delar revisorernas uppfattning att nuvarande ordning, som innebär att beslutsunderlag som behandlas av riksdagen har upprättats drygt ett år tidigare, är otillfredsställande. Tillgång till aktuellare uppgifter synes angeläget, särskilt med hänsyn till den mycket snabba utvecklingen inom telekommunikationsområdet. I likhet med revisorerna anser utskottet också att informationen i övrigt till riksdagen behöver förbättras i bl.a. de avseenden de anger. Utskottet förutsätter att regeringen -- i samband med beredningen av telelagsutredningens betänkande samt översynen av mål, inriktning och medel för telepolitiken -- överväger frågor av det slag som revisorerna aktualiserar och förelägger riksdagen förslag därom i samband med förslag om en telelagstiftning. Med hänsyn härtill synes revisorernas förslag kunna lämnas utan vidare åtgärd.
3. Bolagsbildning av televerket
Som nämnts godkände riksdagen förra året ett regeringsförslag att en förändrad associationsform för televerket skulle införas den 1 juli 1992. I beslutet framhölls att starka skäl talade för att verket drivs i aktiebolagsform. Med hänsyn till verkets omfattande sociala och regionala betydelse borde man dock, innan slutlig ställning togs till associationsformen, ytterligare analysera möjligheterna att bedriva verksamheten inom ramen för en utvecklad affärsverksform. Av budgetpropositionen framgår att en sådan analys har genomförts av en interdepartemental arbetsgrupp, som tillsattes av kommunikationsministerns företrädare. Gruppens slutsats är att aktiebolagsformen är den bästa verksamhetsformen för att uppnå det centrala målet för telepolitiken -- att erbjuda kunderna, både företag och hushåll, väl fungerande telekommunikationer till lägsta möjliga pris. Regeringen föreslår, som nämnts, att televerket skall ombildas till aktiebolag och räknar med att så skall kunna ske den 1 januari 1993. Vidare ämnar regeringen se över förutsättningarna för ett framtida privat ägande i telebolaget. En eventuell framtida privatisering accentuerar behovet av en fungerande marknad på telekommunikationsområdet redan vid den tidpunkt då televerket bolagiseras. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en samlad redovisning av åtgärder och förslag inför bolagiseringen.
I motion T810 (s) framhålls (yrkande 4) att en lagstiftning för telekommunikationsområdet måste vara sådan att staten kan utkräva ett socialt och regionalt ansvar från alla aktörer som uppträder på den svenska telemarknaden, inte bara televerket. Alternativ med finansiering av sociala och regionala kostnader via statsbudgeten måste avvisas av flera skäl. I den nuvarande telepolitiska målsättningen ligger en korssubventionering mellan olika typer av hushåll och regioner. En större differentiering av teletaxorna än dagens, vilket blir den yttersta följden av en strikt kostnadsprissättning, leder till regionalpolitiska och socialpolitiska spänningar. Motionärerna säger sig acceptera en ombildning av televerket till aktiebolag, under förutsättning att regeringen återkommer till riksdagen med förslag som garanterar att de av riksdagen fastlagda målen för telepolitiken kan upprätthållas. I motion T810 (s) framhålls vidare (yrkande 1) att det är ett grundläggande samhällsintresse att det även framöver kommer att vara möjligt att genom i sista hand politiska beslut garantera medborgarna tillgång till teletjänster. Televerket är en gemensam tillgång, uppbyggd som en del av folkhushållet. Det är genom en fortsatt gemensam förvaltning av denna tillgång -- säger motionärerna -- som vi socialdemokrater vill fortsätta att bygga landet. Vi känner ett ansvar att föra detta demokratiska uppdrag vidare som en motvikt till de kortsiktiga kapitalintressena på marknaden. Därför säger motionärerna ett bestämt nej till en utförsäljning av televerket. I motion T201 (s) framhålls att statsmakterna måste slå vakt om de mål i fråga om regional och social service som gäller för telekommunikationerna. Dessa mål får inte genom en ändrad organisationsform försvagas. Kostnaden för utnyttjande av teleservice bör inte vara beroende av var i landet man bor. Likvärdig service till lika kostnad är en viktig princip, säger motionärerna, som bör gälla på teleområdet. Vidare framhåller motionärerna att en privatisering av televerket skulle vara mycket olycklig. Det torde inte vara möjligt att upprätthålla nuvarande servicenivå i mera avlägsna delar av landet i ett televerk som styrs av privata ägares avkastnings- och lönsamhetskrav. Motionärerna säger sig på goda grunder befara att glesbygden skulle drabbas hårt av en sådan utveckling. De motsätter sig därför en privatisering. I motion T226 (c) framhålls att det inför en bolagisering av televerket är nödvändigt att skapa långsiktiga garantier för att de sociala och regionalpolitiska målen för telepolitiken skall kunna upprätthållas. I motion T807 (nyd) framhålls att televerkets roll som förvaltare av det allmänna telenätet bör upphöra. Nätet bör stå fritt från verket och drivas av ett självständigt organ som erbjuder kapacitet på lika villkor till alla konkurrenter inom teleområdet. Förslag i frågan bör föreläggas riksdagen inom ramen för den samlade redovisning av åtgärder och förslag som regeringen aviserat inför bolagiseringen. I motion T803 (v) framhåller motionärerna (yrkande 2) att Vänsterpartiet tidigare motsatt sig en bolagisering av televerket, eftersom denna företagsform leder till att kapitalavkastningskravet överordnas alla andra målsättningar. Verket kan därmed inte självt ta det sociala och regionalpolitiska ansvar som samhället ålagt verket. Bolagiseringen måste enligt motionärerna uppskjutas till dess det visas att de mål för telepolitiken som riksdagen fastställt kan uppfyllas, om verksamheten drivs i bolagsform. I motion T803 (v) föreslås vidare (yrkande 1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att staten genom fortsatt ägande av televerket skall säkra telekommunikationernas höga kvalitet och det sociala och regionalpolitiska ansvar som riksdagen beslutat om.
Revisorerna, som lämnade sitt förslag i juni 1991, anser att en eventuellt ändrad associationsform för televerket måste föregås av utredningar som noga penetrerar för- och nackdelar med en bolagisering. De frågor som då särskilt bör bli belysta är hur en bolagisering påverkar televerkets marknadsförutsättningar, dess regionala och sociala ansvar, statsmakternas insyn i och kontroll av verksamheten samt affärssekretessen och offentlighetsprincipen. Revisorerna föreslår att de frågor de sålunda pekat på noga övervägs av regeringen innan slutlig ställning tas i ärendet och förslag presenteras för riksdagen om en ändrad associationsform.
Utskottet delar revisorernas uppfattning att det är mycket angeläget att en allsidig belysning görs av frågor av det slag som de fäster uppmärksamheten på. Konstitutionsutskottet har i ett yttrande till trafikutskottet, 1991/92:KU1y, över revisorernas förslag 1991/92:17 angående granskningen av de statliga affärsverkskoncernerna, framhållit att det delar revisorernas uppfattning att de konstitutionella aspekterna bör belysas inför ställningstaganden om ändrade associationsformer för affärsverken. Sistnämnda förslag av revisorerna och konstitutionsutskottets yttrande kommer att behandlas i trafikutskottets betänkande 1991/92:TU22 om trafikpolitikens inriktning. Utan att föregripa det betänkandet vill trafikutskottet framhålla att de konstitutionella aspekterna på en bolagisering av televerket synes vara av stor vikt. I direktiven för telelagsutredningen framhålls att en grundläggande utgångspunkt för en telelag är att staten skall ges förutsättningar att styra och kontrollera verksamheten på telekommunikationsområdet så att gällande telepolitiska mål kan uppfyllas. I flera motioner har uttalats farhågor för att en bolagisering av televerket skulle kunna äventyra det telepolitiska målet att telesystemet skall utformas så att det bidrar till regional balans och möjliggör sociala hänsynstaganden. Mot bakgrund av telelagsutredningens direktiv synes dessa farhågor ogrundade. Vad gäller de motionsledes framförda synpunkterna på en privatisering av ett televerk som ombildats till aktiebolag och ett sådant aktiebolags struktur anser utskottet att den av regeringen aviserade samlade redovisningen av åtgärder och förslag inför bolagiseringen bör avvaktas. Utskottet förutsätter att regeringen i denna samlade redovisning kommer att behandla alla sådana frågor som aktualiserats i de motioner som nu är i fråga och i revisorernas förslag. Motionsyrkandena och revisorernas förslag i den del som nu är i fråga synes därför inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd. Som en följd av detta ställningstagande avstyrker utskottet motionsyrkandena. Regeringens förslag att riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen anförs om bolagsbildning av televerket tillstyrks.
4. Vissa taxefrågor
I motion T804 (nyd) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elektronisk hemtjänst genom human telefoni i syfte att förgylla och förbilliga tillvaron för utsatta grupper i samhället. Motionärerna vill att televerket skall undersöka förutsättningarna och kostnaderna för att programmera in extra låga trafiktaxor för in- och utgående samtal på vissa telefonnummer, t.ex. för gamla, handikappade eller sjuka. En sådan sänkning av taxan bör enligt motionärerna finansieras över statsbudgeten. Ett förslag med huvudsakligen samma innebörd som det nämnda återfinns även i motion T808 (nyd). I den motionen tas emellertid inte ställning till finansieringsfrågan. Enligt vad utskottet inhämtat från televerket är motionärernas förslag inte tekniskt genomförbart, i vart fall inte inom de närmaste fem åren. Utskottet är mot den bakgrunden inte berett att nu närmare överväga motionärernas förslag och avstyrker därför motionerna.
I motion T806 (kds) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en inom länen gemensam teletaxa till länens myndigheter och serviceorgan. Motionären framhåller att kostnaden för att inom ett län ringa till olika länsorgan varierar med avståndet så att ett tio minuters samtal kostar som lägst 1 kr. 20 öre och som högst 11 kr. 50 öre. På riksnivå har motsvarande problem, att på lika villkor ringa en myndighet i Stockholm, uppmärksammats av finansutskottet -- säger motionären -- vilket resulterat i att frågan utreds av STATTEL-delegationen (C1991:03, dir. 1991:29). Regeringen bör nu vidga delegationens uppdrag till att även omfatta samtal till länsmyndigheter eller tillsätta en ny utredning i frågan. STATTEL-delegationen har enligt sina direktiv i uppdrag att genomföra åtgärder för att effektivisera statliga myndigheters telekommunikation. Arbetet skall bl.a. omfatta statliga myndigheters telefonservice åt allmänheten. I direktiven uppmärksammas den s.k. 020-tjänsten, som innebär att den som abonnerar på denna står för trafikavgifterna för inkommande samtal med undantag för avgiften för den första markeringen, vilken den uppringande står för. Det betonas att ett införande av en sådan tjänst kraftigt ökar statens kostnader, varför även andra lösningar måste utredas. I avvaktan på resultatet av utredningsarbetet är utskottet inte berett att förorda någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen, varför densamma avstyrks.
I motion T813 (m) behandlas telekommunikationerna med de baltiska staterna. Motionären framhåller att det är orimligt dyrt att ringa till Estland, Lettland och Litauen och vill att regeringen och televerket vidtar åtgärder för att sänka taxorna. Taxorna i fråga är, som motionären framhåller och enligt vad utskottet inhämtat, att betrakta som en kvarleva från Sovjetunionens tid. Detsamma gäller själva teleförbindelserna, som i huvudsak fortfarande kopplas via Moskva i brist på direkta förbindelser mellan Sverige och de baltiska staterna. För Estlands del har situationen dock förbättrats på senare tid genom att huvuddelen av telefontrafiken i dag genomförs via Helsingfors. Kostnaderna har därigenom sänkts, varför televerket planerar att sänka taxan från Sverige till Estland vid nästa taxejustering. I samband med utbyggnad av mer direkta förbindelser till Lettland och Litauen kommer även kostnaderna för trafik till dessa länder att minska, så att taxorna kan reduceras. Detta planeras ske inom något år. Med det anförda finner utskottet syftet med motionen tillgodosett, varför denna inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Motionen avstyrks följaktligen.
5. Vissa nätutbyggnadsfrågor
I motion T817 (kds) framhålls att en förutsättning som tenderar att bli alltmer avgörande för företagsamhet i glesbygd är tillgången till goda telekommunikationer. Det är därför angeläget att glesbygden och de mindre orterna i landet inte kommer i efterhand vid utbyggnaden av telekommunikationerna i landet. Glesbygdens behov av goda telekommunikationer bör tvärtom få hög prioritet även i jämförelse med befolkningstäta och företagsintensiva regioner. Införande av ny teknik eller andra åtgärder som syftar till förbättrade telekommunikationer bör snabbt komma till glesbygdens nytta. Televerket bygger ut och underhåller telenätet i såväl tätort som glesbygd så att de av riksdagen fastställda kraven på telesystemet kan uppfyllas. Enhetliga abonnemangsvillkor samt kvalitets- och servicekrav gäller i hela Sverige för den grundläggande telefontjänsten. Som utskottet framhöll i sitt av riksdagen godkända betänkande 1990/91:TU28 (rskr. 369) är det televerkets mål att 95% av alla kunder skall ha tillgång till telefax av rätt kvalitet och därmed till datakommunikation, upp till en viss hastighet, vid utgången av år 1994. Utbyggnad av t.ex. avancerade datakommunikationstjänster sker på strikt affärsmässiga villkor, eftersom verket arbetar i konkurrens med andra företag på telemarknaden. I sammanhanget vill utskottet erinra om riksdagens beslut i juni 1990 att stöd i form av lokaliserings- eller utvecklingsbidrag bör kunna lämnas till företag för investeringar i datakommunikationer, om övriga villkor för regionalpolitiskt stöd är uppfyllda (prop. 1989/90:76, bet. AU13, rskr. 346). Med det anförda finner utskottet syftet med motionen i huvudsak tillgodosett, varför någon riksdagens åtgärd med anledning av denna inte synes erforderlig. Motionen avstyrks följaktligen.
Telekommunikationer i glesbygd behandlas även i motionerna T812 (s) och T818 (c). I den förstnämnda motionen erinrar motionärerna om riksdagens beslut i december 1991, som innebar att televerkets planerade taxeomläggning per den 1 januari 1992 inte kunde genomföras. Med hänvisning till det beslutet minskar nu televerket drastiskt sina investeringar, säger motionärerna. Risken är överhängande att dessa minskningar går ut över Norrlands telekommunikationer, framför allt den norrländska glesbygdens. Det är enligt motionärerna mycket angeläget att en fortsatt satsning sker på utbyggnad av AXE-växlar till alla riktnummerområden, på optokabelringar till kommunernas, landstingens och och statens enheter i kommunhuvudorterna samt på digitalisering av alla knutstationer. I motion T818 (c) framhålls att en av riksdagen beslutad tidigareläggning av AXE-utbyggnad och optokabeldragning i Bräcke och Strömsund bör fullföljas. Enligt vad utskottet erfarit har televerket upphävt sitt beslut om att reducera planerade nätinvesteringar under hänvisning bl.a. till att osäkerheten om den framtida taxepolitiken minskat. Syftet med motionerna synes därmed tillgodosett, varför någon riksdagens åtgärd inte torde vara erforderlig. Motionerna avstyrks följaktligen.
I motion T802 (m) begärs en undersökning av förutsättningarna att tidigarelägga utbyggnaden av AXE-systemet i Västmanland. Västmanland har enligt televerket goda telekommunikationer. Cirka 50% av samtliga kunder är anslutna till AXE-stationer och kan erbjudas s.k. PLUS-tjänster. Hela det långväga nätet är digitalt, något som garanterar en god överföringskvalitet. Moderniseringsgraden motsvarar riksgenomsnittet. En fortsatt modernisering av telenätet kommer att ske, men i en takt som i första hand styrs av lönsamhetskriterier. I sammanhanget vill utskottet fästa uppmärksamheten på vissa uppgifter i budgetpropositionen om AXE-utbyggnaden. Av dessa uppgifter framgår att vid utgången av år 1990 var 38% av huvudledningarna anslutna till en AXE-station. Vid slutet av år 1995 kommer denna andel att ha ökat till närmare 90%. Målet är att alla kunder skall vara anslutna till det digitala nätet vid sekelskiftet. Detta innebär att moderniseringsprogrammet tidigarelagts med ca 15 år i förhållande till de planer som gällde för två år sedan. Med det anförda finner utskottet syftet med motionen i huvudsak tillgodosett, varför denna inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Motionen avstyrks följaktligen.
6. Vissa servicefrågor
I budgetpropositionen erinrar departementschefen om televerkets nuvarande ansvar för bastelefoner. I samband med att anslutningsmonopolet för telefonapparater avskaffades (prop. 1984/85:158, bet. TU28, rskr. 382) infördes en föreskrift om att televerket vid abonnemang på en anslutning till det allmänna telenätet skall tillhandahålla abonnenten en bastelefon. Därmed avses en telefonapparat som repareras och underhålls utan särskild avgift för abonnenten. Vid denna tid förekom en omfattande handel med s.k. pirattelefoner av undermålig kvalitet. Grunden för föreskrifterna om bastelefoner var därför en önskan att tillförsäkra hushållskunderna telefonapparater av god kvalitet som fungerade överallt i det allmänna telenätet. De telefoner som i dag finns på den svenska telemarknaden och som godkänts av statens telenämnd har en sådan kvalitet att de utan störningar kan anslutas till det allmänna telenätet. Andra telefoner får inte anslutas till detta nät. Samtliga telefoner som televerket säljer till hushållskunder har i dag god kvalitet oavsett om de är bastelefoner eller inte. Genom att en bastelefon skall underhållas och repareras utan särskild avgift för abonnenten blir en sådan -- fortsätter departementschefen -- betydligt dyrare än likvärdiga produkter som televerkets konkurrenter säljer. Eftersom försäljningen av telefonapparater sker på en öppen marknad, innebär skyldigheten att tillhandahålla en bastelefon ett hämmande inslag i televerkets möjligheter att hävda sig på denna marknad. Skyldigheten bör därför upphöra. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen anförs om televerkets ansvar för bastelefoner.
I motion T805 (kds) behandlas televerkets 071-nummer. Motionären framhåller att de tjänster som tillhandahålls via detta nummer i media kallas snusknummer och att de skapat problem och väckt starka protester. Motionären vill att numret endast skall kunna utnyttjas av den som särskilt begär det. Om inte, skall det inte vara möjligt för en abonnent att från sin telefon utnyttja tjänsterna i fråga. Utskottet delar motionärens motvilja mot det missbruk av 071-numret som förekommer, men vill erinra om att telefonnätet sedan sin tillkomst är ett öppet nät. Den som abonnerar på en anslutning har därmed fri tillgång till att ringa alla andra abonnenter i hela det världsomspännande telenätet. Utskottet vill i dag inte uttala sig för en generell spärr för Sveriges alla 6 miljoner abonnemang att ringa 071-linjen och att släppa denna spärr först efter begäran från resp. kund. Enligt vad utskottet inhämtat från televerket spärrar verket abonnemang från 071-tjänsterna, efter anmälan och utan kostnad för kunden. Verket uppger också att utvecklingen av 071-tjänsten följer den internationella utvecklingen. Från att till en början till nästan 100% ha bestått av "underhållningsinformation" har numera endast 50% sådan karaktär. Resterande 50% är fördelade mellan affärsinriktad information, rådgivning samt textinformation via telefax. Televerket tog under hösten 1991 initiativ till att bilda ett etiskt råd, som allmänheten och marknadens parter skall kunna vända sig till för information eller för klagomål. Rådet, som kommer att starta sin verksamhet under innevarande år, är ämnat som en vägledande instans främst beträffande informationsinnehåll och marknadsföring. Utskottet förutsätter att televerket och det etiska rådet kommer till rätta med missbruket av 071-numret och är därför inte nu berett att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen. Densamma avstyrks följaktligen.
I motion T809 (s) begärs åtgärder i syfte att få till stånd en minskning av telefonkatalogens upplaga. Motionären framhåller att 15 miljoner telefonkataloger trycks årligen. Detta innebär ett stort resursslöseri, som slukar 200000 träd, under förutsättning att man inte använder returpapper. Troligen är det så -- säger motionärerna -- att långtifrån alla hushåll anser sig behöva en ny katalog varje år. En avsevärd upplageminskning skulle kunna åstadkommas genom att abonnenterna, exempelvis genom en enkel kryssmarkering på inbetalningskortet en gång per år, markerar om de vill ha en ny telefonkatalog eller ej. Enligt vad utskottet erfarit är den genomsnittliga ändringsfrekvensen per år i telefonkatalogen så pass stor som 21%. Inom televerket anser man det därför nödvändigt att årligen uppdatera telefonkatalogen. Verket bedriver för närvarande ett arbete tillsammans med pappersbruk och tryckeri som bl.a. syftar till en aktivare återanvändning av gamla kataloger till returpappersmassa. Dessutom undersöks möjligheten att trycka telefonkatalogen på returpapper. Andra åtgärder som undersöks är en förändrad katalogutformning och tryckteknik, som resulterar i minskad pappersåtgång och därmed bidrar till en minskning av telefonkatalogernas totala volym. De åtgärder som sålunda vidtas för att reducera det problem som motionärerna aktualiserar synes utskottet ägnade att i huvudsak tillgodose syftet med motionen. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen torde följaktligen inte vara erforderlig, varför densamma avstyrks.
7. En ny myndighet på telekommunikationsområdet
Statens telenämnds (STN) arbetsuppgifter avser främst frågor som rör anslutning av utrustning till det allmänna telenätet. I budgetpropositionen föreslår regeringen att STN:s nuvarande verksamhet sammanförs med televerkets frekvensförvaltning till en myndighet samt att tillkommande myndighetsuppgifter inordnas i den nya myndigheten. Till stöd för förslaget anförs att televerkets huvudsakliga verksamhet är att vara teleoperatör. Den alltmer ökande konkurrensen på den svenska teletjänstmarknaden och en anpassning till vissa EG-direktiv förutsätter att verkets myndighetsfunktioner separeras från operatörsrollen. Den nya myndigheten avses börja sin verksamhet den 1 juli 1992. Utöver de nuvarande arbetsuppgifterna inom STN och frekvensförvaltningen kommer den nya myndigheten bl.a. att handlägga vissa telepolitiska frågor, så att regeringen ges möjlighet att samråda med en myndighet i sådana frågor. Av proposition 1991/92:163 om anslag till en ny myndighet på telekommunikationsområdet för budgetåret 1992/93, m.m. framgår att den nya myndigheten på sikt avses komma att bestå av en styrelse, en generaldirektör, ett samordningssekretariat, en rättsenhet, fyra avdelningar för resp. frekvensförvaltning, tekniska frågor, teletjänster och administration samt sex regionala kontor. Vilken dimensionering myndigheten slutligen bör ha är enligt departementschefen svårt att för dagen bedöma. Svaret på frågan beror delvis på resultatet av telelagsutredningens arbete. Den nya myndigheten bör, fortsätter departementschefen, i princip finansieras med avgifter, i likhet med vad som gäller för STN och frekvensförvaltningen. De nya arbetsuppgifter som myndigheten kan komma att få vid införandet av en ny telelagstiftning bör kunna finansieras av teleoperatörerna, t.ex. genom licensavgifter. Nuvarande avgifter i frekvensförvaltningens och STN:s verksamheter har beräknats utan hänsyn till de kostnader som uppkommer till följd av sammanslagningen och myndighetens förberedelsearbete inför tillkommande arbetsuppgifter. Dessa tillkommande kostnader måste därför övergångsvis finansieras via ett anslag över statsbudgeten. Regeringen föreslår en medelsanvisning på 6 milj.kr. för nästa budgetår. Frågan om myndighetens dimensionering när en ny telelagstiftning skall börja tillämpas bör -- framhåller departementschefen -- övervägas av den nya myndigheten på grundval av telelagsutredningens betänkande. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag till en långsiktig organisation och finansieringsform för myndigheten. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bildande av en ny myndighet på telekommunikationsområdet, om bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att föreskriva om avgifter i enlighet med vad ovan anförts och om en medelsanvisning för den nya myndigheten på 6 milj.kr. för nästa budgetår.
Hemställan
Utskottet hemställer
Allmänna mål för telepolitiken
1. beträffande allmänna mål för telepolitiken att riksdagen lämnar förslag 1990/91:20 yrkande 1 utan vidare åtgärd,
2. beträffande grundläggande telekommunikationer att riksdagen avslår motion 1991/92:T803 yrkande 3, men. (v) - delvis
3. beträffande telekommunikation för handikappade att riksdagen avslår motion 1991/92:T821,
Inriktningen av televerkets verksamhet m.m.
4. beträffande televerkets personalpolitik att riksdagen med avslag på motion 1991/92:T803 yrkande 4 godkänner vad som förordas i budgetpropositionen om inriktningen av televerkets verksamhet i denna del, men. (v) - delvis
5. beträffande inriktningen av televerkets verksamhet i övrigt att riksdagen godkänner vad som förordas härom i budgetpropositionen i de delar som inte omfattas av utskottets hemställan ovan,
6. beträffande kapitalavkastningskraven på televerket att riksdagen med avslag på motion 1991/92:T803 yrkande 5 godkänner vad som anförs i budgetpropositionen om ekonomiska mål för televerkets verksamhet i denna del, men. (v) - delvis
7. beträffande ekonomiska mål för televerket i övrigt att riksdagen godkänner vad som anförs härom i budgetpropositionen i de delar som inte omfattas av utskottets hemställan ovan,
8. beträffande televerkets treårsplaner att riksdagen lämnar förslag 1990/91:20 yrkande 2 utan vidare åtgärd,
9. beträffande informationen till riksdagen att riksdagen lämnar förslag 1990/91:20 yrkande 3 utan vidare åtgärd,
Bolagsbildning av televerket
10. beträffande bolagsbildning av televerket att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:T201 yrkande 6, 1991/92:T226 yrkande 8, 1991/92:T803 yrkandena 1 och 2, 1991/92:T807 samt 1991/92:T810 yrkande 1 i denna del och yrkande 4 dels godkänner vad som anförs härom i budgetpropositionen, dels lämnar förslag 19910/91:20 yrkande 4 utan vidare åtgärd, res. 1 (s) res. 2 (nyd) men. (v) - delvis
Vissa taxefrågor
11. beträffande elektronisk hemtjänst genom human telefoni att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T804 och 1991/92:T808, res. 3 (nyd)
12. beträffande teletaxa till länsmyndigheter att riksdagen avslår motion 1991/92:T806,
13. beträffande telekommunikationerna med de baltiska staterna att riksdagen avslår motion 1991/92:T813,
Vissa nätutbyggnadsfrågor
14. beträffande glesbygdens behov av telekommunikationer att riksdagen avslår motion 1991/92:T817,
15. beträffande Norrlands telekommunikationer att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T812 och 1991/92:T818,
16. beträffande utbyggnaden av AXE-systemet i Västmanlands län att riksdagen avslår motion 1991/92:T802,
Vissa servicefrågor
17. beträffande televerkets ansvar för bastelefoner att riksdagen godkänner vad som anförs härom i budgetpropositionen,
18. beträffande televerkets 071-nummer att riksdagen avslår motion 1991/92:T805,
19. beträffande minskning av telefonkatalogens upplaga att riksdagen avslår motion 1991/92:T809,
En ny myndighet på telekommunikationsområdet
20. beträffande bildande av en ny myndighet på telekommunikationsområdet att riksdagen godkänner vad som anförs härom i budgetpropositionen,
21. beträffande avgiftsfinansiering av den nya telemyndigheten att riksdagen bemyndigar regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att föreskriva om avgifter i enlighet med vad som anförs i proposition 1991/92:163,
22. beträffande medelsanvisning för den nya telemyndigheten att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1991/92:163 till Telemyndigheten för budgetåret 1992/93 under sjätte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 6000000 kr.
Stockholm den 14 maj 1992
På trafikutskottets vägnar
Rolf Clarkson
I beslutet har deltagit: Rolf Clarkson (m), Sven-Gösta Signell (s), Håkan Strömberg (s), Elving Andersson (c), Sten-Ove Sundström (s), Jan Sandberg (m), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors (nyd), Lars Björkman (m), Anita Jönsson (s), Jarl Lander (s), Ines Uusmann (s), Hugo Bergdahl (fp), Tom Heyman (m) och Krister Örnfjäder (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Bolagsbildning av televerket (mom.10)
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Anita Jönsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Krister Örnfjäder (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "I direktiven" och slutar med "televerket tillstyrks" bort ha följande lydelse: Som framhålls i motion T810 (s) är det ett grundläggande samhällsintresse att det även framöver kommer att vara möjligt att genom i sista hand politiska beslut garantera medborgarna tillgång till teletjänster. Televerket är, vill utskottet understryka, en gemensam tillgång och som sådan en del av folkhushållet. Det kan därför enligt utskottets bestämda mening inte komma i fråga att denna gemensamma tillgång säljs och kommer i händerna på privata intressen. Som framhålls i motion T201 (s) torde det inte heller vara möjligt att upprätthålla nuvarande servicenivå i mera avlägsna delar av landet i ett televerk som styrs av privata ägares avkastnings- och lönsamhetskrav. Utskottet motsätter sig sålunda en privatisering av televerket men kan -- under vissa förutsättningar -- acceptera en sådan ombildning av televerket att det blir ett av staten helägt aktiebolag. Vissa centrala frågor i telepolitiken, som telelagsutredningen har att ta ställning till, påverkar i hög grad förändringen av televerkets associationsform. Tillgång till telefoni på rimliga villkor i hela landet är en övergripande målsättning för telepolitiken. Till detta kommer sociala mål som t.ex. tillgång till telefoni för personer med olika former av handikapp. Lagstiftningen måste vara sådan att staten kan utkräva ett socialt och regionalt ansvar från alla aktörer som uppträder på den svenska telemarknaden. Alternativ med finansiering av sociala och regionala kostnader via statsbudgeten måste enligt utskottets mening avvisas. I den nuvarande telepolitiska målsättningen ligger en korssubventionering mellan olika typer av hushåll och regioner. En större differentiering av teletaxorna än dagens, vilket blir den yttersta följden av en strikt kostnadsprissättning, leder till sociala och regionalpolitiska spänningar. Detta kan undvikas med t.ex. en koncessionslagstiftning inom vars ram alla operatörer solidariskt finansierar de regionalt och socialt betingade skillnaderna i kostnader. Vad gäller den i motion T807 (nyd) aktualiserade frågan om uppdelning av televerket i en nätdel och en trafikdel vill utskottet erinra om att televerket, i samarbete med svensk industri, utvecklat såväl telenät som teletjänster till ett effektivt sammanhållet system. FoU-samarbete och teknikutveckling har drivits fram bl.a. tack vare televerkets goda kunskap om hela marknaden och produktionskedjan. Staten, via televerket, och näringslivet har i samverkan utvecklat världsledande teknologi för telekommunikationer. Organisatoriskt skulle en sådan uppdelning som förordas i nyd-motionen kanske vara möjlig. En sådan administrativ uppdelning finns också i dagens televerk. Det är dock av långsiktigt konsumentintresse angeläget att marknadssignaler och teknikutveckling snabbt kan omsättas i praktiska lösningar. En direkt kanal inom samma koncern är en av de förutsättningar som måste föreligga för att så skall kunna ske. Ett separat nätföretag skulle också enligt utskottets uppfattning medföra att övriga operatörer antingen finge separera sina verksamheter på motsvarande sätt eller att ett formellt nätmonopol infördes. De administrativa regler som detta skulle kräva torde inte motsvaras av ökade effektivitetsvinster för konsumenterna. Med det anförda tillstyrker utskottet motion T810 (s) yrkande 1, i den del som nu är i fråga, och yrkande 4. Motion T807 (nyd) avstyrks. Syftet med de övriga motionsyrkanden som nu är i fråga torde genom utskottets ställningstagande få anses tillgodosett. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Vidare bör riksdagen enligt utskottets mening, med bifall till revisorernas förslag, som sin mening ge regeringen till känna vad dessa anfört om televerkets associationsform.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande bolagsbildning av televerket att riksdagen med bifall till förslag 1990/91:20 yrkande 4 och motion 1991/92:T810 yrkande 1 i denna del och yrkande 4, med anledning av regeringens förslag och motionerna 1991/92:T201 yrkande 6, 1991/92:T226 yrkande 8 och 1991/92:T803 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på motion 1991/92:T807 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Bolagsbildning av televerket (mom.10)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Vad gäller" och slutar med "televerket tillstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet delar den i motion T807 (nyd) uttalade uppfattningen att televerket bör delas upp i en nätdel och en trafikdel, som står fria från varandra, samt att regeringen bör förelägga riksdagen förslag härom i samband med de förslag som regeringen aviserat skall föregå bolagsbildningen. Med det sagda tillstyrker utskottet motion T807 (nyd) och avstyrker motion T810 (s) yrkande 4. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Övriga nu aktuella motionsyrkanden avstyrks i avvaktan på regeringens förslag. Revisorernas förslag, beträffande televerkets associationsform, torde i avvaktan på regeringens förslag kunna lämnas utan vidare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande bolagsbildning av televerket att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T807, med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1991/92:T201 yrkande 6, 1991/92:T226 yrkande 8, 1991/92:T803 yrkandena 1 och 2 och 1991/92:T810 yrkande 1 i denna del och yrkande 4 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels lämnar förslag 1990/91:20 yrkande 4 utan vidare åtgärd,
3. Elektronisk hemtjänst genom human telefoni (mom.11)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Enligt vad" och slutar med "därför motionerna" bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt de båda nyd-motionerna talar för att via teletaxorna gynna sådana kundgrupper såsom gamla, handikappade och sjuka. Televerket bör därför utreda frågan och regeringen därefter återkomma med förslag till riksdagen om ett genomförande av motionärernas förslag och dettas finansiering. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motionerna tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande elektronisk hemtjänst via human telefoni att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:T804 och 1991/92:T808 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Bengt Hurtig (v) anför:
Grundläggande telekommunikationer
Att bygga upp ett väl fungerande telekommunikationsnät är -- som framhålls i motion T803 (v) -- en viktig rättvisefråga för landsbygden och för dem som menar allvar med parollen "Hela Sverige skall leva". Därför bör det statliga ansvaret för telekommunikationerna omfatta inte bara telefontjänsten utan också grundläggande datatjänster i hela landet. Om televerket anser att det inte kan ta ett sådant ansvar, på grund av de avkastningskrav verket ålagts, måste antingen avkastningskraven reduceras eller staten "köpa" de nödvändiga tjänsterna av verket. För att så skall kunna ske måste sådana kostnader och icke vinstgivande investeringar särredovisas.
Televerkets personalpolitik
Som framhålls i motion T803 (v) hotas nu tusentals jobb inom televerkskoncernen genom de rationaliseringar som bl.a. de hårda kapitalavkastningskraven på televerket medför. Arbetslöshet är en katastrof för den som drabbas och medför ökade kostnader för samhället. De inkomster staten får av en hårdhänt personalpolitik slår tillbaka på utgiftssidan. Om inte en rimlig personalpolitik kan upprätthållas, måste regeringen vara beredd att föreslå en reducering av kapitalavkastningskravet.
Kapitalavkastningskraven på televerket
Vänsterpartiet har ansett det vara en bra princip att storkonsumenter av telekommunikationer såsom företagen i viss mån subventionerat hushållskunder. Vi har dessutom ansett att en enhetstaxa för hela landet radikalt skulle öka rättvisan mellan landets olika delar. Kritiken blev stor mot den omfördelning av taxorna som televerket hade för avsikt att genomföra vid årsskiftet 1991/92 men som uppsköts tack vare riksdagens ingripande. Ett minimikrav i den fortsatta prövningen av taxefrågan är att abonnemangsavgiften sänks eller helt elimineras för utsatta grupper såsom låginkomstpensionärer och handikappade så att televerket kan motsvara kraven på sociala hänsyn i telepolitiken. Enligt min mening bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att kapitalavkastningskraven på televerket kan reduceras för att verket skall kunna fullgöra sina sociala och regionalpolitiska åtaganden vad gäller taxor, service och investeringar.
Bolagsbildning av televerket
Vänsterpartiet har tidigare avvisat en bolagisering av televerket, eftersom bolagsformen leder till att kapitalavkastningskravet överordnas alla andra målsättningar. Televerket kan därmed inte självt ta det sociala och regionalpolitiska ansvar som samhället ålagt verket. Ett marknadsmässigt avkastningskrav har dock givetvis fördelen att det ger staten inkomster. Härtill kommer att spelreglerna på marknaden blir mer lika. Den planerade bolagiseringen bör emellertid enligt Vänsterpartiets mening uppskjutas till dess det visas att de av riksdagen fastställda målen för telepolitiken kan uppfyllas. Ett statligt ägande av televerket kan under lång tid väntas ge bra avkastning och stor tillväxt av realkapitalet. Avkastningen ger möjlighet till andra investeringar i infrastruktur varje år i framtiden. Sett på lång sikt är det därför en mycket dålig affär för staten att sälja ut televerket. En privatisering av verket måste sålunda avvisas. Ett statligt ägande av televerket är särskilt angeläget för att säkra telekommunikationernas höga kvalitet och det sociala och regionalpolitiska ansvar som riksdagen beslutat om. Vänsterpartiet befarar att marknadsanpassningen av televerket med åtföljande kapitalavkastningskrav kan komma att fördröja investeringsprogrammet på landsbygden. Den pågående indragningen av serviceställen och telebutiker är exempel på hur en hårt driven marknadsanpassning kan slå mot glesbygd och mindre orter. Neddragningen av antalet serviceställen och annan neddragning av service bör anstå till dess regeringen genomfört sin analys av bolagiseringens konsekvenser. Televerket skulle kunna kompenseras genom att kapitalavkastningskraven reduceras i motsvarande mån.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 2, 4, 6 och 10 borde ha hemställt:
2. beträffande grundläggande telekommunikationer att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T803 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
4. beträffande televerkets personalpolitik att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T803 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
6. beträffande kapitalavkastningskraven på televerket att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T803 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
10. beträffande bolagsbildning av televerket att riksdagen med bifall till förslag 1990/91:20 yrkande 4 och till motion 1991/92:T803 yrkandena 1 och 2, med anledning av regeringens förslag och motionerna 1991/92:T201 yrkande 6, 1991/92:T226 yrkande 8 och 1991/92:T810 yrkande 1 i denna del och yrkande 4 samt med avslag på motion 1991/92:T807 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionerna m.m.2 Proposition 1991/92:100 (budgetpropositionen) bilaga 72 J. Telekommunikationer2 Proposition 1991/92:163 om anslag till en ny myndighet på telekommunikationsområdet för budgetåret 1992/93, m.m.2 Förslag 1990/91:20 Riksdagens revisorers förslag angående televerkskoncernens verksamhet3 Motioner framlagda under den allmänna motionstiden i januari 19923 Utskottet5 1. Allmänna mål för telepolitiken5 2. Inriktningen av televerkets verksamhet m.m.8 3. Bolagsbildning av televerket11 4. Vissa taxefrågor14 5. Vissa nätutbyggnadsfrågor15 6. Vissa servicefrågor17 7. En ny myndighet på telekommunikationsområdet18 Hemställan19 Reservationer22 Meningsyttring av suppleant24