Sveriges tillträde till CIS-konventionen och ny lag om Tullverkets brottsregister
Betänkande 1997/98:SkU8
Skatteutskottets betänkande
1997/98:SKU08
Sveriges tillträde till CIS-konventionen och ny lag om Tullverkets brottsregister
Innehåll
1997/98 SkU8
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lagstiftning om användningen av automatisk databehandling i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet och att Sverige skall tillträda CIS-konventionen. Utskottet avstyrker de motioner som har väckts i ärendet. Vid betänkandet fogas tre reservationer (m, mp).
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1997/98:11 att riksdagen godkänner 1. konventionen den 26 juli 1995 som utarbetats på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen om användning av informationsteknologi för tulländamål, 2. avtalet den 26 juli 1995 avseende provisorisk tillämpning mellan vissa av Europeiska unionens medlemsstater av konventionen som utarbetats på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen om användning av informationsteknologi för tulländamål, 3. protokollet den 29 november 1996 upprättat på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen om förhandsavgörande av Europeiska gemenskapens domstol angående tolkningen av konventionen om användning av informationsteknologi för tulländamål, 4. att Sverige avger en förklaring enligt artikel 2.2b i protokollet om förhandsavgörande av Europeiska gemenskapens domstol angående tolkningen av konventionen om användning av informationsteknologi för tulländamål, och antar regeringens förslag till 1. lag om register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet, 2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), 3. lag om ändring i lagen (1965:94) om polisregister m.m., 4. lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137), 5. lag om ändring i lagen (1973:431) om utredning angående brott mot utländsk tullag, 6. lag om ändring i tullagen (1994:1550). Propositionen behandlar tullens möjligheter att använda informationsteknik i brottsbekämpningen i det nationella och internationella arbetet. Det internationella informationsutbytet och tullens underrättelse- och spaningsverksamhet får allt större betydelse för tullens möjligheter att målinriktat kunna ingripa mot den allvarliga och organiserade brottsligheten i den internationella varuhandeln. I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna konventionen om användning av informationsteknologi för tulländamål (CIS-konventionen) och avtalet om provisorisk tillämpning av konventionen samt ett protokoll om behörighet för EG-domstolen att lämna förhandsavgöranden om tolkning av konventionen. I propositionen föreslås också en ny lag med bestämmelser om register i tullens brottsbekämpande verksamhet. Enligt denna lag skall tullens underrättelseverksamhet få inrätta datoriserade underrättelseregister avseende allvarlig brottslig verksamhet. Reglerna för det nuvarande spaningsregistret som förs med stöd av förordningen (1987:864) föreslås överföras till den nya lagen. Därutöver föreslås följdändringar i sekretesslagen, lagen om polisregister m.m., tullregisterlagen och lagen om utredning angående brott mot utländsk tullag. Slutligen föreslås ändringar i tullagen som innebär dels att Fiskeriverket skall få upplysningar från Tullverket om import av fiskprodukter, dels att Generaltullstyrelsens beslut angående förhandsbesked om ursprung överklagas till allmän förvaltningsdomstol. De i propositionen föreslagna lagändringarna skall träda i kraft den 1 januari 1998. Riksdagens godkännande av förklaringen om svenska domstolars möjligheter att begära förhandsavgörande av EG-domstolen innefattar en överlåtelse av beslutanderätt till EG-domstolen och bör därför ske med tillämpning av regeln i 10 kap. 5 § första stycket regeringsformen. Beträffande CIS-konventionen med avtal och protokoll hänvisas till propositionen. De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.
Motionerna
1997/98:Sk22 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av regeringens fortsatta lagstiftningsarbete avseende polisunderrättelseregister. 1997/98:Sk23 av Ronny Korsberg (mp) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens proposition 1997/98:11 Sveriges tillträde till CIS-konventionen och ny lag om register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet.
Utskottet
Register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet
Propositionen I propositionen föreslås en lag som skall reglera användningen av automatisk databehandling i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Lagen omfattar tre slags register. Ett gemensamt underrättelseregister skall föras löpande av tullmyndigheterna för att de skall få underlag för att genomföra särskilda undersökningar om allvarlig brottslighet, dvs. verksamhet som innefattar brott som kan ge fängelse i två år eller mer, och för att samla uppgifter om smugglingsvägar och annan strategiskt viktig information. Tillfälliga analysregister skall få användas hos respektive tullmyndighet i de fall då en särskild undersökning om en misstänkt allvarlig brottslighet har inletts i syfte att få underlag för beslut om förundersökning eller operativa brottsbekämpande åtgärder. Ett analysregister skall utan Datainspektionens tillstånd kunna samköras med andra personregister inom tullen och polisen. Med hänsyn till ändamålet med analysregistren och att de kan komma att innehålla känsliga uppgifter skall ett sådant register i princip vara tillgängligt endast för de tjänstemän som arbetar med den särskilda undersökning som ett visst analysregister har upprättats för. För tullens spanings- och kontrollverksamhet innebär förslaget att ett spaningsregister som i stort sett är tänkt att motsvara det nuvarande s.k. spaningsdiariet (SPADI) skall föras med stöd av den nya lagen i stället för som i dag med stöd av polisregisterlagen (1965:94) och förordningen (1987:864) om Tullverkets register för brottsbekämpande verksamhet. Spaningsregistret skall som i dag få omfatta alla typer av brott som tullen enligt lag eller förordning har befogenhet att ingripa mot, om registreringen är av särskild betydelse för brottsbekämpningen. De register i den brottsutredande verksamheten som i dag förs med Datainspektionens tillstånd, nämligen ett centralt register över tullmål och tillfälliga lokala förundersökningsregister, berörs inte av den nya lagen. Dessa register skall utredas närmare och samordnas med vad som kommer att gälla i framtiden för polisens motsvarande register. Beträffande uppgifter som direkt eller indirekt kan hänföras till enskilda personer skall ett analysregister få innehålla sådana uppgifter under förutsättning att uppgifterna har anknytning till och är nödvändiga för en särskild undersökning. Analysregister kan därför komma att innehålla inte bara uppgifter om personer som är direkt intressanta för en undersökning utan även t.ex. namn på anhöriga eller arbetskamrater som inte själva kan antas ta befattning med den förmodade allvarliga brottsligheten. För att uppgifter som kan hänföras till en enskild person skall få registreras i underrättelseregistret måste det finnas en skälig misstanke om att personen i fråga utövar eller kan komma att utöva brottslig verksamhet. Spaningsregistret skall få innehålla uppgifter som kan hänföras till en enskild person som är brottsmisstänkt om registreringen är av särskild betydelse för brottsbe- kämpningen. Registren skall också få innehålla uppgifter om transportmedel, varor och hjälpmedel vid brott även om dessa uppgifter indirekt kan hänföras till personer som inte är misstänkta för brott. I sådant fall skall registret innehålla en upplysning om att den person som uppgiften kan härledas till inte är misstänkt. En person får enligt förslaget inte föras in i något av registren enbart på grund av vad som är känt om personens ras eller etniska ursprung, hälsa, sexuella läggning, politiska åskådning, religiösa tro eller filosofiska övertygelse eller medlemskap i en fackförening. Uppgifter av sistnämnda slag skall inte heller få användas som sökbegrepp i registren. Uppgifter om en registrerad person skall i underrättelseregistret gallras senast tre år efter att uppgifterna infördes i registret om inte en särskild undersökning som rör denna person har inletts. Ett analysregister får finnas under längst ett år om inte registret är av särskild betydelse för att den undersökning för vilken det inrättats skall kunna avslutas. Personuppgifter i spaningsregistret skall i princip kunna finnas kvar så länge en brottsmisstanke inte har prövats av åklagare eller domstol. De uppgifter som finns i registren skall kunna lämnas ut till Rikspolisstyrelsen, polismyndigheter och Kustbevakningen. Utlämnande till annan myndighet skall få göras med hjälp av automatisk databehandling endast i fråga om uppgifter ur spaningsregistret som tillförs polismyndighet eller polisregister. Uppgifter får enligt lagförslaget vidare lämnas till utländska myndigheter eller en mellanfolklig organisation via tullinformationssystemet inom EU eller om det följer av internationella överenskommelser. Det kan enligt propositionen aldrig bli aktuellt med ett automatiskt överförande av uppgifter till tullinformationssystemet. Utlämnande till tullinformationssystemet skall avse enstaka uppgifter både i den del av systemet som regleras i förordningen (EG) nr 515/97 om ömsesidigt bistånd och i den del av systemet som regleras i CIS-konventionen. Eftersom tullens register i den brottsbekämpande verksamheten är kopplade till polisregisterlagen omfattas de av s.k. absolut sekretess och ger inte den enskilde någon rätt att ta del av uppgifter om sig själv (7 kap. 17 § sekretesslagen). Under utredningsarbetet med polisregistren har den absoluta sekretessen ifrågasatts. I propositionen föreslås som en tillfällig lösning att ändring inte görs i rättsläget och att regeringen får återkomma i frågan. Eftersom arbete pågår med en ny datalagstiftning och en ny polisregisterlag- stiftning förutses i propositionen att de nya bestämmelserna om tullens register i den brottsbekämpande verksamheten måste ses över inom kort.
Motionerna I motion Sk22 av Gun Hellsvik m.fl. (m) yrkas om avslag på förslaget till lag om register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (yrkande 1). Motionärerna yrkar vidare att riksdagen skall besluta om ett tillkännagivande till regeringen av innebörd att det fortsatta lagstiftningsarbetet bör vara inriktat på att registrering av personuppgifter i datoriserade kriminalunderrättelseregister av integritetshänsyn inte bör ske om inte den lägsta graden av misstanke - anledning att anta - föreligger (yrkande 2). Enligt motionen åsidosätts den enskildes behov av integritetshänsyn om brottsbekämpande myndigheter ges rätt att i dataregister lagra personuppgifter som är känsliga ur integritetssynpunkt utan att det föreligger någon som helst brottsmisstanke mot personen i fråga. Motionärerna anser också att tullkrimina- lens personal bör integreras med polisen i en ny gemensam myndighetsstruktur, vilket skulle göra ett separat register för tullen överflödigt. I motion Sk23 av Ronny Korsberg (mp) yrkas om avslag på propositionen. Motionären hänvisar till den pågående översynen av polisregister- och datalag- stiftningen och anser att ett samlat förslag bör avvaktas. Enligt motionen bör en rad frågor som hänger samman med datoriseringen tas upp till en övergripande behandling. Frågor som bör belysas är enligt motionären bl.a. om det egentligen är önskvärt att allt fler och mer omfattande dataregister upprättas och vilken betydelse detta får för samhällsklimatet, demokratin, medborgarnas förtroende för myndigheterna och för den personliga integriteten.
Utskottets ställningstagande Den alltmer välorganiserade brottslighet som förekommer i samband med den gränsöverskridande handeln gör det angeläget att tullen har tillgång till effektiva hjälpmedel för att den skall kunna upptäcka och förhindra brott mot tullförfattningar och stoppa illegal införsel av narkotika och sprit, m.m. En utbyggd underrättelseverksamhet och användning av modern informationsteknik är grundläggande och kommer att få en allt större betydelse i tullens brottsbekämpande verksamhet. Mot denna bakgrund finns det ett behov av att nu fastställa riktlinjer och regler för hantering och registrering av person- uppgifter i tullens brottsbekämpande verksamhet. Vid inrättande och utformning av register som skall innehålla uppgifter om enskilda människor måste integritetsfrågorna ställas i förgrunden. En utgångs- punkt är härvid föreskriften i 2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen att en person skall skyddas i den utsträckning som närmare anges i lag mot att den personliga integriteten kränks genom registrering med hjälp av automatisk data- behandling. Generella bestämmelser om personuppgifter finns i datalagen. Det är emellertid angeläget från integritetssynpunkt att gränserna för tullens brottsbekämpande register läggs fast i en särskild lag. Genom den föreslagna lagen anges tydligare än i dag för vilket ändamål och för vilken tullverksamhet som register får föras. Lagförslaget har utformats med beaktande av de övergripande principerna i Europarådets rekommendation No R (87) 15 om användning av personuppgifter inom polissektorn, vilka också gäller i tullmyndigheternas brottsbekämpande arbete. Det innebär bl.a. att olika kategorier av uppgifter så långt som möjligt skall hållas åtskilda efter graden av tillförlitlighet och riktighet och att uppgifter om misstankar och påföljder inte blandas. Den nya lagen föreslås mot bakgrund härav innehålla bestämmelser om dels vilka centrala register, dels vilka lokala arbetsregister som skall få föras i tullens underrättelse- och spaningsverksamhet med hjälp av automatisk databehandling. Lagförslaget innehåller begränsningar för registrering och spridning av personuppgifter för att tillförsäkra att registreringen inte medför en för långtgående kränkning av den personliga integriteten för de registrerade. Beträffande frågan som tas upp i motion Sk22 om registrering av uppgifter om personer som inte är misstänkta vill utskottet framhålla att det torde vara svårt att undvika att sådana uppgifter skall kunna registreras i viss utsträckning i de nu ifrågavarande registren. Flera olika bestämmelser samverkar dock på ett sådant sätt att ett godtagbart skydd åstadkoms för berörda personer. Den föreslagna lagstiftningen uppställer höga krav när det gäller för vilka ändamål registren får föras, och uppgifterna får föras in bara om detta har bedömts vara nödvändigt med hänsyn till registrets ändamål. Uppgifter som kan hänföras till en enskild person som det inte finns någon misstanke mot skall förses med en upplysning om detta förhållande. För analysregister skall härutöver gälla, att en mycket begränsad personkrets kommer att ha tillgång till vart och ett av dessa register. Utskottet anser att det förslag till registerlag som har lagts fram i propositionen bör godtas. Det är samtidigt viktigt att de lösningar som nu valts för tullens register ses över i samband med den pågående beredningen av frågor rörande registrering av personuppgifter. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionerna Sk22 yrkandena 1 och 2 och Sk23 i denna del. I den mån yrkande 2 i motion Sk22 tar sikte även på polisregister vill utskottet erinra om att riksdagen nyligen har avslagit ett liknande yrkande med hänvisning till den pågående beredningen av en ny lagstiftning om polisregister (bet. 1997/98:JuU2, rskr. 1997/98:22).
CIS-konventionen
Propositionen I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna konventionen om användning av informationsteknologi för tulländamål (CIS-konventionen) och ett avtal om att konventionen skall tillämpas provisoriskt när den har tillträtts av minst åtta länder samt ett protokoll om behörighet för EG-domstolen att lämna förhandsavgöranden om tolkning av konventionen. Vidare föreslås att riksdagen skall godkänna att Sverige avger en förklaring som ger svenska domstolar möjlighet att inhämta förhandsavgöranden från EG-domstolen. CIS-konventionen skall stärka samarbetet mellan tullmyndigheter och andra brottsbekämpande myndigheter som har att ingripa mot olaglig handel och bekämpa grova brott mot sådan nationell lagstiftning som begränsar varors fria rörlighet, t.ex. narkotika, vapen, dopningsmedel m.m. Konventionen och den nyligen antagna förordningen (EG) nr 515/97 om ömsesidigt bistånd utgör grunden för att upprätta ett för EU gemensamt datoriserat tullinformationssystem (Customs Information System, CIS). Tullinformationssystemet skall bestå av en central databas som kommissionen ansvarar för och som tullmyndigheterna i varje medlemsstat skall ha tillgång till via terminaler. Redan den nyss nämnda EG-förordningen innebär att tullinformationssystemet, som enligt planerna skall tas i bruk i mars 1998, skall innehålla information och förslag till konkreta operativa åtgärder medlemsstaterna emellan för att bekämpa allvarliga överträdelser av EU:s tull- och jordbrukslagstiftning. För att systemet även skall kunna användas för att bekämpa allvarlig brottslighet mot sådan nationell lagstiftning som tullmyndighet har befogenhet att ingripa mot måste riksdagen godkänna CIS- konventionen. Den centrala databasen skall innehålla uppgifter om personer, transporter, företag och varor. Uppgifterna får registreras i systemet endast i syfte att de skall leda till olika åtgärder såsom observation, rapportering, övervakning eller kontrollåtgärder. Endast vissa kategorier av personuppgifter får registreras och bara om personer som på grund av faktiska bevis misstänks för grova överträdelser. Via systemet kommer också att förmedlas uppgifter om bl.a. utvecklingen vad gäller bedrägerier. Innan uppgifter kan hämtas ur eller lämnas i tullinformationssystemet skall det finnas nationell lagstiftning som säkerställer ett tillräckligt skydd för personuppgifter. Uppgifterna i tullinformationssystemet skall omfattas av samma sekretesskydd som nationella uppgifter av samma slag. Gallring av uppgifter skall ske efter hand som de blir inaktuella. En eller flera kommittéer med företrädare från medlemsstaterna och kommissionen kommer att inrättas för att övervaka en riktig tillämpning av tullinformationssystemet och att säkerheten i tullinformationssystemet är tillräcklig. Datainspektionen blir tillsynsmyndighet på nationell nivå i Sverige.
Motionen I den tidigare redovisade motionen Sk23 av Ronny Korsberg (mp) yrkas avslag även på propositionen i fråga om godkännande av CIS-konventionen med avtal och protokoll.
Utskottets ställningstagande Internationellt samarbete mellan tullmyndigheter i flera länder sker redan med stöd bl.a. av tullsamarbetsavtal. Samverkan mellan tullmyndigheterna har visat sig vara effektivt i brottsbekämpningen. Numera görs många större beslag efter underrättelser från utlandet. Tullinformationssystemet kan förutses bli ett viktigt hjälpmedel för att effektivisera samarbetet mellan myndigheterna inom EU i bekämpningen av den grova gränsöverskridande brottsligheten. Det är enligt utskottets mening viktigt att Sverige deltar aktivt i uppbyggnaden av tullinformationssystemet och att tullen har tillgång till detta system för bekämpningen av den organiserade och allvarliga brottsligheten som t.ex. den organiserade narkotika-, sprit- och cigarettsmugglingen. Utskottet anser att riksdagen bör godkänna CIS-konventionen med avtal och protokoll. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen i denna del och avstyrker motion Sk23 i motsvarande del.
Övriga frågor
Propositionen I propositionen föreslås två ändringar i tullagen. Den ena ändringen gäller att Tullverket på Fiskeriverkets begäran skall kunna lämna uppgifter ur tulldatasystemet (TDS) om import eller export av fiskprodukter. Uppgifterna skall vara sådana som behövs hos Fiskeriverket för att myndigheten till kommissionen skall kunna lämna uppgifter om den svenska importen av lax och om priserna på importerade fiskprodukter. Den andra ändringen innebär att Generaltullstyrelsens beslut angående förhandsbesked om ursprung skall överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Motionen Avslagsyrkandet i den tidigare redovisade motionen Sk23 av Ronny Korsberg (mp) omfattar även propositionen i dess övriga delar.
Utskottets ställningstagande Utskottet har inte något erinra mot regeringens förslag i nu nämnda delar eller i övrigt. Följaktligen tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionen i denna del.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet att riksdagen godtar proposition 1997/98:11 i denna del och avslår motionerna 1997/98:Sk22 yrkandena 1 och 2 och 1997/98:Sk23 i denna del, res. 1 (m) - delvis res. 2 (mp) - delvis 2. beträffande CIS-konventionen att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:11 i denna del och med avslag på motion 1997/98:Sk23 i denna del godkänner dels konventionen den 26 juli 1995 som utarbetats på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen om användning av informations- teknologi för tulländamål, dels avtalet den 26 juli 1995 avseende provisorisk tillämpning mellan vissa av Europeiska unionens medlemsstater av konventionen som utarbetats på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen om användning av informationsteknologi för tulländamål, dels protokollet den 29 november 1996 upprättat på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen om förhandsavgörande av Europeiska gemenskapens domstol angående tolkningen av konventionen om användning av informationsteknologi för tulländamål, dels att Sverige avger en förklaring enligt artikel 2.2b i protokollet om förhandsavgörande av Europeiska gemenskapens domstol angående tolkningen av konventionen om användning av informationsteknologi för tulländamål, res. 3 (mp) - delvis 3. beträffande övriga frågor att riksdagen godtar proposition 1997/98:11 i denna del och avslår motion 1997/98:Sk23 i denna del, res. 3 (mp) - delvis 4. beträffande lagförslagen att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar de vid proposition 1997/98:11 fogade förslagen till 1. lag om register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet, 2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), 3. lag om ändring i lagen (1965:94) om polisregister m.m., 4. lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137), 5. lag om ändring i lagen (1973:431) om utredning angående brott mot utländsk tullag, 6. lag om ändring i tullagen (1994:1550). res. 1 (m) - delvis res. 2 (mp) - delvis res. 3 (mp) - delvis
Stockholm den 18 november 1997
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Per Rosengren (v), Ulla Wester-Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Lars U Granberg (s), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp).
Reservationer
1. Register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (mom. 1 och mom. 4 i motsvarande del) Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ?Den alltmer? och på s. 17 slutar med ?1997/98:22? bort ha följande lydelse: Sveriges medlemskap i EU och övrig internationalisering ställer ökade krav på såväl polisens som tullens insatser. En absolut förutsättning för att brottsbekämpningen skall bli framgångsrik är att de myndigheter som har att samarbeta över nationsgränserna i brottsförebyggande och brottsbeivrande syfte kan göra detta på ett effektivt sätt. Det är viktigt att modern informationsteknik används i kampen mot brottsligheten och utvecklas till ett vitalt arbetsredskap för bl.a. de brottsbekämpande myndigheterna. Det är emellertid inte acceptabelt att i en demokrati och rättsstat låta behovet av en effektiv brottsbekämpning överordnas den enskildes behov av integritetshänsyn, vilket enligt utskottets mening blir resultatet om brottsbekämpande myndigheter ges rätt att i dataregister lagra personuppgifter som är känsliga ur integritetssynpunkt utan att det föreligger någon som helst brottsmisstanke mot personen i fråga. Som Moderata samlingspartiet har påpekat i andra sammanhang, bl.a. i EU-nämnden och motionsvägen, är det respektive lands nationella lagstiftning som sätter gränserna för vilken information som införs i de nationella underrättelseregistren. Detta innebär att varken Europolkonventionen eller den här aktuella CIS-konventionen uppställer några hinder för en nationell lagstiftning som kräver att registrering i de datoriserade underrättelseregistrena skall baseras på en - om än låg - grad av brottsmisstanke. Enligt utskottets mening bör regeringens förslag om att inrätta ett datoriserat underrättelseregister för tullen avslås och regeringens aviserade förslag rörande polisens datoriserade kriminalunderrättelseregister inväntas. Riksdagen bör också redan i detta sammanhang slå fast att inriktningen på det fortsatta lagstiftningsarbetet i ärendet bör vara att registrering av personuppgifter i datoriserade kriminalunderrättelseregister av integritetshänsyn inte bör ske om inte den lägsta graden av brottsmisstanke - anledning att anta - föreligger. Detta bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 1 och 4 i motsvarande del bort ha följande lydelse: 1. beträffande register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk22 yrkandena 1 och 2 och 1997/98:Sk23 i denna del avslår proposition 1997/98:11 i denna del och som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1997/98:Sk22 anförts om inriktningen på det fortsatta lagstiftningsarbetet, 4. beträffande lagförslagen i fråga om register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts avslår de vid proposition 1997/98:11 fogade lagförslagen såvitt avser 1. lag om register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet, 2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), 3. lag om ändring i lagen (1965:94) om polisregister m.m.,
2. Register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (mom. 1 och mom. 4 i motsvarande del) Ronny Korsberg (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ?Den alltmer? och på s. 17 slutar med ?1997/98:22? bort ha följande lydelse: Den fria rörligheten inom EU skapar problem, vilket givetvis medför behov av effektivare arbetsmetoder inom bl.a. tullen. En möjlighet att öka effektiviteten skulle kunna vara att upprätta olika typer av databasregister för spaning och analys. Inom Regeringskansliet bereds för närvarande olika förslag som berör ADB- register m.m. I proposition 1997/98:11 framhålls att den pågående översynen av polisregister- och datalagstiftningen kommer att påverka reglerna avseende Tullverkets register för brottsbekämpande verksamhet. Regeringens förslag kan därför endast ses som ett provisorium i avvaktan på en generell reglering av register rörande brottslig verksamhet, och en ny översyn av bestämmelserna kommer att behövas inom kort. Eftersom regeringens förslag grundas på ett i dagsläget alltför osäkert underlag bör propositionen avslås. Riksdagen bör avvakta med beslut i denna fråga tills ett mer samlat förslag kommer från regeringen avseende polisregister- och datalagstiftningen. Några övergripande frågor när det gäller utvecklingen mot ett allt större inslag av datorisering i samhället är om det egentligen är önskvärt att allt fler och mer omfattande dataregister upprättas. Vilka följder får detta för samhällsklimat, demokrati och medborgarnas förtroende för myndigheter och den offentliga förvaltningen? På vad sätt hotar olika typer av personregistrering och sambearbetning individers personliga integritet? Utskottet förutsätter att den fortsatta beredningen av ADB-frågorna skall kunna belysa denna typ av frågeställningar. dels att utskottets hemställan under 1 och 4 i motsvarande del bort ha följande lydelse: 1. beträffande register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk22 yrkande 1 och 1997/98:Sk23 i denna del avslår proposition 1997/98:11 i denna del och motion 1997/98:Sk22 yrkande 2, 4. beträffande lagförslagen i fråga om register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts avslår de vid proposition 1997/98:11 fogade lagförslagen såvitt avser 1. lag om register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet, 2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), 3. lag om ändring i lagen (1965:94) om polisregister m.m.,
3. CIS-konventionen och Övriga frågor (mom. 2, mom. 3 och mom. 4 i motsvarande del) Ronny Korsberg (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ?Interna- tionellt samarbete? och på s. 19 slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse: Det är angeläget att tullen har tillgång till effektiva arbetsmetoder och hjälpmedel för att den skall kunna bekämpa sådan gränsöverskridande brottslighet som den har befogenhet att ingripa mot. Viktigt i detta sammanhang är naturligtvis att det internationella samarbetet mellan tullmyndigheterna i olika länder utvecklas. Innan Sverige ansluter sig till en konvention som har kommit till i syfte att underlätta uppbyggnaden av en gemensam stor databas inom EU måste det vara helt klart hur information rörande underrättelseverksamhet skall hanteras internt inom tullen. Detta förutsätter bl.a. att den pågående beredningen av datalagstiftningen kan slutföras. Riksdagen bör mot den angivna bakgrunden avslå propositionen såvitt avser ett godkännande av CIS-konventionen med avtal och protokoll och i övrigt såvitt avser bl.a. uppgiftslämnande till EU. dels att utskottets hemställan under 2, 3 och 4 i motsvarande del bort ha följande lydelse: 2. beträffande CIS-konventionen att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk23 i denna del avslår proposition 1997/98:11 i denna del, 3. beträffande övriga frågor att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk23 i denna del avslår proposition 1997/98:11 i denna del, 4. beträffande lagförslagen i fråga om tullregisterlagen, utredning angående brott mot utländsk tullag och tullagen att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts avslår de vid proposition 1997/98:11 fogade lagförslagen såvitt avser 4. lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137), 5. lag om ändring i lagen (1973:431) om utredning angående brott mot utländsk tullag, 6. lag om ändring i tullagen (1994:1550).
Gotab, Stockholm 1997