Sveriges anslutning till Världshandelsorganisationen m.m.
Betänkande 1994/95:NU8
Näringsutskottets betänkande
1994/95:NU08
Sveriges anslutning till Världshandelsorganisationen m.m.
Innehåll
1994/95 NU8
Ärendet
I detta betänkande behandlas dels proposition 1994/95:35 om Sveriges anslutning till Världshandelsorganisationen m.m., dels två motioner som har väckts med anledning av propositionen.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen (World Trade Organization, WTO), de därtill knutna handelsavtalen samt slutakten innefattande resultaten av Uruguayrundan, dvs. de internationella handelsförhandlingarna inom ramen för GATT. Förhandlingsuppgörelsen innebär att det multilaterala regelverket utvidgas till att omfatta nya områden såsom tjänstehandel, immaterialrätt och investeringsfrågor. Vidare skärps GATT-reglerna bl.a. när det gäller jordbruk och teko samt i fråga om insyn, övervakning och tvistlösning. Avtalen innebär betydande tullsänkningar -- för i-ländernas del med i genomsnitt 38 %. Enligt beräkningar av GATT-sekretariatet kan välfärdsvinsterna av WTO-avtalet komma att uppgå till närmare 500 miljarder US-dollar per år i början av 2000-talet. Förhandlingsresultatet bedöms för Sveriges del som mycket tillfredsställande.
I de två motioner (v; mp) som väckts med anledning av propositionen behandlas frågor om hur Sverige i fortsättningen bör agera inom handelspolitiken. Utskottet konstaterar att Sverige som medlem i EU kommer att företrädas av EU-kommissionen i handelspolitiska sammanhang. I motionerna betonas främst frihandels-, miljö- och u-landsaspekter. Utskottet avstyrker enhälligt motionerna med hänvisning till att de önskemål som framförs i dessa i huvudsak får anses vara tillgodosedda, eftersom de ligger i linje med den handelspolitik som regeringen förklarat att den avser att driva. Utskottet hänvisar också till WTO-avtalets regler om skydd för frihandeln, till att avtalet i stor utsträckning har anpassats till u-ländernas intressen samt till att målsättningen om en hållbar utveckling markerats i ingressen till avtalet.
Propositionen
I proposition 1994/95:35 föreslås att riksdagen 1. godkänner avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen med de till detta avtal i bilaga 1 A fogade multilaterala varuhandelsavtalen, det i bilaga 1 B fogade Allmänna tjänstehandelsavtalet, det i bilaga 1 C fogade avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter, det i bilaga 2 fogade avtalet om regler och förfaranden för tvistlösning samt det i bilaga 3 fogade avtalet om handelspolitisk granskning, jämte slutakten innefattande resultaten av Uruguayrundan, 2. godkänner avtalet om offentlig upphandling, det internationella mejerivaruavtalet och det internationella nötköttsavtalet i bilaga 4 till avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen.
Motionerna
De motioner som har väckts med anledning av propositionen är följande:
1994/95:N3 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillvarata u-ländernas intressen vid översynen av TRIMs-avtalet, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om aktiv svensk medverkan för att förhindra uppkomsten av handelsblock och förebygga handelskrig, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenskt agerande i såväl WTO som EU för att få sambandet mellan ökad handel och ökade miljöstörningar på grund av trafik kartlagt, 4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tekniskt och finansiellt samarbete för att genomföra TRIPs-avtalet i u-länderna, 5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige såväl inom WTO som inom EU skall verka för att WTO-avtalen genomförs på ett sätt som är ekologiskt ansvarsfullt och befordrar u-ländernas långsiktiga utveckling.
1994/95:N4 av Eva Goës och Ronny Korsberg (båda mp) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det i den speciella miljökommittén skall finnas representanter från miljöorganisationerna, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om djurskyddet.
Utskottet
Upprättande av Världshandelsorganisationen, m.m.
De multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), den s.k. Uruguayrundan, inleddes år 1986 och avslutades först i december 1993, varefter de överenskomna avtalen undertecknades i april 1994. I GATT-samarbetet deltar 124 länder som s.k. avtalsslutande parter, och därutöver tillämpas GATT-avtalet av ett trettiotal länder. Dessa länder svarar tillsammans för ca 90 % av världshandeln. Förhandlingarna i Uruguayrundan hade tre övergripande mål, nämligen att vidareutveckla liberaliseringen av världshandeln, att förstärka GATT:s regelverk och utvidga det till nya områden samt att stärka GATT:s roll i utformningen av internationell ekonomisk politik.
Förhandlingarna resulterade i ett avtal om upprättande av Världshandelsorganisationen (World Trade Organization, WTO). Övriga avtal som träffades under förhandlingarna ingår som bilagor till WTO-avtalet. Bland dessa bilagor kan nämnas det reviderade GATT-avtalet (som betecknas GATT 1994) samt avtal om jordbruk, teko, tekniska handelshinder, handelsrelaterade investeringsåtgärder (TRIMs), ursprungsregler, skyddsåtgärder, tjänster (GATS) och immaterialrätter (TRIPs). Dessa avtal utgör en odelbar helhet. Godkännande av WTO-avtalet innebär samtidigt ett godkännande av samtliga andra avtal.
Härutöver träffades s.k. plurilaterala avtal, som inte är automatiskt bindande för medlemmarna i WTO. Dessa avtal gäller offentlig upphandling, mejerivaror och nötkött.
Avsikten är att det samlade regelverket, med några undantag, skall träda i kraft den 1 januari 1995.
I proposition 1994/95:35 framhålls att förhandlingsresultatet ur svensk synvinkel sammantaget måste anses som mycket tillfredsställande. OECD (organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) och Världsbanken har uppskattat välfärdsvinsterna av avtalen till 200--265 miljarder US-dollar årligen i ökad global BNP i början av 2000-talet. Enligt senare beräkningar av GATT-sekretariatet kan välfärdsvinsterna komma att uppgå till närmare 500 miljarder US-dollar.
Beträffande tullsänkningar som ett resultat av förhandlingarna nämns i propositionen att i-länderna sänker tullarna med i genomsnitt 38 %. För svensk del är sänkningen 33 % till den genomsnittliga tullnivån 3,1 %. För EU-länderna blir motsvarande tullnivå 3,6 %. Uppgörelserna innebär att en betydande andel av den svenska exporten till viktiga marknader blir helt befriad från tullar. Tullsänkningarna skall genomföras i fem lika stora steg med början den dag då WTO-avtalet träder i kraft. Enligt huvudregeln skall sluttullarna börja tillämpas fyra år efter ikraftträdandet. Genom inträdet i EU blir Sverige bundet av EU:s tullregim och de sänkningar som EU åtagit sig i förhandlingarna.
Viktiga förhandlingsframgångar anses vara att det multilaterala regelverket utvidgas till att också omfatta nya frågor som tjänstehandel, immaterialrätt och investeringsfrågor. GATT-bestämmelserna har i övrigt setts över och skärps t.ex. när det gäller jordbruk och teko samt i fråga om insyn, övervakning, och tvistlösning.
Världshandelsorganisationen, som upprättas genom avtalet, bildar den institutionella ramen för det nya och sammanhållna handelsregelverket och får till uppgift att underlätta genomförandet och tillämpningen av avtalet samt främja dess målsättningar. WTO blir också forum för framtida handelsförhandlingar.
Förhandlingsresultatet innebär, som redan nämnts, att viktiga marknadsöppningar skapas för svensk industri. Samtidigt medför avtalet att svenska konsumenter kommer att gynnas genom lägre priser på importerade varor. Avtalet är också ett betydelsefullt steg för att hålla tillbaka protektionistiska krafter. Med hänsyn till de stora fördelar som står att vinna vid ett genomförande av förhandlingsresultaten föreslår regeringen att riksdagen skall godkänna WTO-avtalet med tillhörande avtal på olika områden.
Utskottet instämmer i regeringens bedömning att WTO-avtalet är ett viktigt led i en fortgående liberalisering av världshandeln och ger förutsättningar för betydande välfärdsvinster. Förhandlingsresultatet är till fördel för näringsliv och konsumenter i Sverige. Utskottet vill också understryka det positiva i att frihandelsträvandena genom WTO-avtalet kunnat få genomslag på nya områden, såsom tjänster, immaterialrätt och investeringsfrågor samt på områden som jordbruk och teko, som traditionellt varit föremål för omfattande handelshinder. Det fastare regelverket och den nya organisationen ökar möjligheterna att kontrollera efterlevnaden av avtalet och att tillförsäkra länderna att handeln sker på rättvisa och lika villkor. Detta är till fördel särskilt för de mindre länderna.
Mot bakgrund av vad som nu anförts tillstyrker utskottet regeringens förslag om ett godkännande av avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen och de till detta fogade multilaterala handelsavtalen, de plurilaterala avtalen samt slutakten innefattande resultaten av Uruguayrundan.
Sveriges agerande i Världshandelsorganisationen
Inledning
I de två motioner som väckts med anledning av propositionen ifrågasätts inte WTO-avtalet som sådant. Motionärerna riktar i stället in sig dels på hur Sverige skall agera när det gäller hur WTO-avtalet skall genomföras och följas upp, dels på vilka områden Sverige skall prioritera inom handelspolitiken. I motionerna lyfts särskilt miljöaspekterna och hänsynstagandet till u-länderna fram.
De frågor som regleras genom WTO-avtalet och de därtill knutna avtalen ligger till övervägande del inom EU:s gemensamma handelspolitik. EU:s medlemsländer företräds i handelspolitiska sammanhang av kommissionen. Sverige får således driva sin linje i dessa frågor i första hand inom EU, när denna organisation skall formulera sin handelspolitik. Vad som i det följande sägs om Sveriges agerande i handelspolitiken avser därför närmast agerandet inom EU.
Frihandel
I motion 1994/95:N3 (v) anförs att WTO-avtalet kan bli ett verksamt medel för att bemöta protektionistiska åtgärder av olika slag som Förenta staterna och EG brukat tillämpa. De rika länderna ger emellertid olika signaler i handelspolitiken, anser motionärerna; de starka länderna omger sig med skydd samtidigt som de kräver att de svaga skall avskaffa sina. Det bör vara Sveriges uppgift att stödja de fattiga länderna mot världshandelns giganter, sägs det i motionen. Sverige måste i de fortsatta handelsförhandlingarna inom WTO delta aktivt för att övervaka efterlevnaden av avtalet och för att uppkomsten av handelsblock och handelskrig skall undvikas, betonar motionärerna och föreslår ett uttalande av riksdagen i saken.
Enligt artikel XXIV i det nuvarande GATT-avtalet får medlemsländerna sluta regionala avtal som medger förmånligare villkor för deltagarna. Detta innebär ett avsteg från den s.k. mest-gynnad-nation-principen. GATT-medlemmar som inte är parter i en tullunion får enligt avtalet inte genom unionen påföras högre tullar än vad som gällde före unionens bildande. Under vissa förutsättningar har tredje-land möjlighet att begära kompensation om bildandet av en tullunion innebär höjda tullar. Genom GATT 1994 klargörs och förstärks de kriterier och förfaranden som används för granskning och översyn av tullunioner och frihandelsområden.
I propositionen sägs att regeringens avsikt är att Sverige skall fortsätta att aktivt driva frihandelsintressena inom WTO. I sin regeringsförklaring (prot. 1994/95:6) i oktober 1994 anförde den nytillträdande regeringen bl.a. att EU bör vara öppen mot omvärlden och främja frihandel. Statsminister Ingvar Carlsson har vidare markerat att han ser ett stort behov av att Sverige driver på utvecklingen inom EU för att åstadkomma mindre protektionism och friare världshandel (prot. 1994/95:28).
Utskottet har nyligen i ett yttrande (1994/95:NU1y) över proposition 1994/95:19 om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen framhållit att det är angeläget att Sverige som medlem i EU med kraft fortsätter att driva sin traditionellt frihandelsvänliga linje. Denna innefattar, anförde utskottet, även att en miljömässigt hållbar utveckling skall eftersträvas och att sociala aspekter skall beaktas.
Utskottet vill till en början understryka att det under hela efterkrigstiden har skett en gradvis liberalisering av världshandeln, vilket främjat den ekonomiska utvecklingen. Internationellt samarbete inom ramen för bl.a. GATT, OECD, EG och EFTA har här varit avgörande. Sverige har spelat en aktiv roll i dessa sammanhang, och det har därvid varit en styrka att det under lång tid rått en bred politisk enighet i landet om vikten av ökad frihandel. Med anledning av Sveriges förestående inträde i EU finns det skäl att erinra om att strävan efter ökad frihandel är en av de grundläggande principerna inom EG. I artikel 110 i Romfördraget uttrycks sålunda medlemsstaternas ambitioner att bidra till en utveckling av världshandeln, till en gradvis avveckling av restriktionerna i den internationella handeln samt till en sänkning av tullmurarna.
Utskottet vill härutöver betona att tillkomsten av WTO i sig är en viktig åtgärd för att motverka tendenser till handelsblock. Med hänsyn till de uttalanden som regeringen gjort anser utskottet att det klart framgått att Sverige som EU-medlem aktivt kommer att driva frihandelsintressena med sikte på att dessa även skall bli EU:s linje inom WTO. Motion 1994/95:N3 (v) är därför tillgodosedd i denna del och avstyrks av utskottet.
U-landsaspekter
I nyssnämnda motion anförs vidare att Sverige inom WTO och EU måste verka för att WTO-avtalen genomförs på ett sätt som befordrar u-ländernas långsiktiga utveckling. Motionärerna befarar att det s.k. TRIMs-avtalet (avtalet om handelsrelaterade investeringsåtgärder) kan bli ett hinder för u-länder att bygga upp industrier. Även om de fått längre övergångstider än i-länderna, måste deras intressen bevakas vid den översyn som skall göras om fem år, sägs det i motionen. Där erinras också om att det i TRIPs-avtalet (avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrättigheter) finns löften om tekniskt och finansiellt samarbete för att avtalets bestämmelser skall kunna genomföras i u-länder. Sverige måste driva på för att detta skall infrias, anser motionärerna.
I propositionen redovisas hur u-ländernas intressen behandlats i Uruguayrundan. Det framgår att olika åtgärder vidtagits för att underlätta u-ländernas anpassning till WTO:s regelverk, t.ex. genom längre övergångsperioder och infasningsmöjligheter. Det har också ställts mindre långtgående krav på medgivanden från u-ländernas sida i förhandlingarna om marknadstillträde när det gäller jordbruks- och industrivaror. Tullarna sänks för huvuddelen av i-ländernas import från u-länderna, men det noteras i propositionen att i-ländernas genomsnittliga tullar ändå kommer att vara något högre för import från u-länderna än från i-länderna. Enligt vad som sägs i propositionen är u-landsreaktionerna på slutresultatet av förhandlingarna övervägande positiva. Kritik har dock riktats mot bl.a. att tekorestriktionerna avvecklas för långsamt. De fattigaste u-länderna som är nettoimportörer av livsmedel riskerar vidare att drabbas av höjda priser. Detta har erkänts i ett ministerbeslut, där det anvisas åtgärder för att begränsa effekterna, t.ex. genom livsmedelsbistånd.
I WTO-avtalets artikel XI sägs att de minst utvecklade länderna endast skall avkrävas åtaganden och medgivanden i den utsträckning detta är förenligt med deras egen utveckling och deras finansiella och handelsmässiga behov samt förenligt med deras administrativa och institutionella förmåga.
TRIMs-avtalet gäller, som nämnts, handelsrelaterade investeringsåtgärder. Med detta avses krav som ett land ställer på ett utländskt företag i samband med investeringar. Som exempel kan nämnas krav på att produkterna skall ha ett visst lokalt innehåll, att exporten skall vara av viss omfattning eller att teknologisk kunskap skall överföras till landet. Vidare kan det vara fråga om begränsningar av importerade insatsvaror. I avtalet slås fast att ingen åtgärd får vidtas som står i strid med WTO-avtalets artiklar om icke-diskriminering eller förbud mot kvantitativa restriktioner. Alla villkor som strider mot avtalet skall anmälas till WTO och avvecklas på två år för i-länder, på fem år för u-länder och på sju år för de minst utvecklade länderna. U-länderna ges möjlighet att tillfälligt avvika från förbudet, och övergångstiden kan förlängas för dessa länder om det föreligger särskilt svåra omständigheter. Avtalet skall ses över inom fem år.
TRIPs-avtalet gäller, som tidigare redovisats, handelsrelaterade aspekter av immaterialrättigheter. Avtalet syftar till att ge ett effektivt skydd åt immaterialrättigheterna och att motverka den omfattande handeln med förfalskade varor. Åtskilliga u-länder inlemmas för första gången i en övergripande och sanktionerad internationell immaterialrättslig skyddsordning. TRIPs-avtalet är på flera sätt utformat så att u-ländernas speciella intressen skall beaktas. För dessa länder gäller en allmän övergångstid på fem år. För vissa produktpatent erhåller u-länderna ytterligare fem års övergångsperiod. Avtalet innehåller också bestämmelser om tekniskt och finansiellt samarbete mellan i- och u-länder, bl.a. i samband med genomförandet av avtalet i u-länderna.
I den tidigare nämnda regeringsförklaringen underströks bl.a. att det inte råder någon motsättning mellan en aktiv Europapolitik och ett starkt engagemang för de fattiga folken och för ett internationellt ansvarstagande. Det betonades vidare att EU bör vara öppet mot omvärlden och vidga sitt ekonomiska samarbete med bl.a. u-länderna.
Statsrådet Mats Hellström besvarade i oktober 1994 en interpellation av Marie Wilén (c) om handelspolitiken vid ett EU-medlemskap (prot. 1994/95:16). Statsrådet berörde därvid bl.a. handelspolitiken i förhållande till u-länderna och framhöll att det är Sveriges strävan att de preferenssystem som EU har för u-länder utformas på ett sådant sätt att de innebär största möjliga marknadstillträde för dessa länder. Han nämnde vidare att han skulle återkomma med konkreta förslag på hur man inom ramen för GATT/WTO kan bidra till att frigöra handeln med produkter som är av speciellt intresse för u-länderna.
Av den nu lämnade redovisningen av WTO-avtalet och de därtill anknutna avtalen framgår, menar utskottet, att u-ländernas intressen i flera betydelsefulla hänseenden påverkat avtalens innehåll. U-länderna har i flera fall getts särskilda övergångstider och undantagsregler och det förutsätts att i-länderna skall samarbeta med u-länderna för att underlätta deras anpassning till avtalen.
Utskottet ser mycket positivt på att det bl.a. genom de nämnda anpassningsåtgärderna varit möjligt att få en bred anslutning från u-ländernas sida till WTO-avtalet. Vid en bedömning av förhandlingsresultatet för u-ländernas sida skall också beaktas att jordbruks- och tekovaror, som är av särskilt intresse för u-länderna, för första gången inkluderats i det internationella handelsregelverket. Utskottet vill också framhålla att avtalen om investeringsåtgärder och immaterialrättsligt skydd torde kunna underlätta för u-länderna att attrahera utländska investeringar.
Av de uttalanden från regeringens sida som refererats framstår det, enligt utskottets uppfattning, som otvetydigt att Sverige kommer att verka för att berättigade u-landsintressen tillvaratas såväl inom EU som inom WTO. Detta torde gälla vid genomförandet av WTO-avtalet som helhet inkl. TRIPs-avtalet och även vid den förestående översynen av TRIMs-avtalet. Detta ligger väl i linje med vad som anförs i motion 1994/95:N3 (v). Utskottet anser därför att några uttalanden från riksdagens sida som efterlyses i den nämnda motionen inte är erforderliga. Motionen avstyrks därför i här aktuella delar.
Handel och miljö
I motion 1994/95:N3 (v) framhålls också att Sverige inom såväl WTO som EU bör verka för att WTO-avtalen genomförs på ett sätt som är ekologiskt ansvarsfullt. Det nämns vidare att en kommitté har upprättats inom WTO för förhandlingar om handel och miljö. Sverige bör, enligt motionärerna, i WTO och EU driva kravet på att sambandet mellan ökad handel och miljöstörningar på grund av trafik skall kartläggas. I motionen påtalas att långtradartrafiken, sjöfarten och flyget orsakar betydande miljöstörningar.
Även i motion 1994/95:N4 (mp) tas miljöfrågorna upp. Motionärerna anser att representanter för miljöorganisationerna bör få ingå i den speciella miljökommitté som bildats inom WTO. I motionen sägs vidare att arbetsprogrammet för miljökommittén även bör omfatta frågor om djurskyddsaspekter vid handel, t.ex. transporter och fångst av levande djur. Motionärerna hänvisar till ett uttalande i proposition 1987/88:93 som låg till grund för beslutet om införande av djurskyddslagen (1988:534). I nämnda proposition sades att frågan om import av varor som har framställts med produktionsmetoder som är förbjudna här i landet får tas upp vid internationella förhandlingar. Det är enligt motionärerna viktigt att detta fullföljs inom GATT/WTO.
Av den nu aktuella propositionen framgår att miljöfrågorna inte var med som något särskilt förhandlingsområde i Uruguayrundan, men förhandlingsresultatet visar ändå på flera områden att hänsyn tagits till miljöaspekter. Sverige har varit ett av de länder som aktivt verkat för att få till stånd en seriös diskussion om handel och miljö. I ingressen till avtalet sägs att medlemmarna skall medge ett optimalt utnyttjande av världens resurser i enlighet med målsättningen om en hållbar utveckling i syfte att skydda och bevara miljön. Enligt avtalen om tekniska handelshinder och om sanitära och fytosanitära åtgärder har medlemmarna rätt att vidta åtgärder för att skydda bl.a. miljön samt djurs och växters liv och hälsa. Motsvarande rätt kvarstår i WTO-avtalet. Överenskommelsen om jordbruksstödet är utformad så att omläggning till extensiv och miljövänlig odling uppmuntras.
Enligt regeringen finns det ett stort behov av att se över relationen mellan handelsregler och miljöregler, så att dessa kan samverka i strävan att uppnå en hållbar utveckling. Från svensk sida eftersträvas, enligt vad som framhålls i propositionen, klarare regler beträffande åtgärder för att skydda den globala miljön. Det sägs vidare att det är viktigt att det i GATT/WTO bereds utrymme för åtgärder som överenskommits inom ramen för internationella miljökonventioner.
WTO:s miljökommitté skall gå igenom handelsregelverket med avseende på miljöeffekter. Enligt vad utskottet har erfarit ligger emellertid frågan om miljöeffekter av ökad handel och trafik utanför kompetensområdet för GATT/WTO. Vidare gäller att det inom FN kommer att göras en utvärdering av Uruguayrundans effekter för miljön.
Frågan om olika intresseorganisationers deltagande i miljökommittén har enligt uppgift varit föremål för omfattande diskussioner. Samtliga medlemsländer utom Förenta staterna har motsatt sig ett sådant deltagande. Mot representation för miljöorganisationer har bl.a. anförts att det är problem att särbehandla en typ av organisation i förhållande till andra intresseorganisationer, såsom företrädare för jordbruks-, industri- och konsumentintressena. Ett annat problem är att GATT/WTO är en organisation där medlemmarna har förpliktelser och åtaganden gentemot varandra. Denna balans skulle riskera att rubbas om intresseorganisationer som inte har motsvarande skyldigheter skulle delta i processen.
I handelspolitiska sammanhang betraktas frågan om djurskydd vanligen som en miljöfråga. När det gäller handelsåtgärder till förmån för skyddet av levande djur kan detta närmast hänföras till frågan om produktionsmetoder. För närvarande medger handelsregelverket inte åtgärder riktade mot en varas tillverkningssätt, om inte detta påverkar varans egenskaper. Detta avser närmast möjligheten att ställa krav på t.ex. pasteurisering av mjölk eller värmebehandling av timmer. Sverige har varit pådrivande i OECD för att påskynda analysen av relationen mellan handel och process- och produktionsmetoder. Arbetet inom OECD skall avrapporteras till 1995 års ministermöte, och Sverige avser enligt uppgift att verka för att ett underlag då skall föras över till WTO för fortsatt behandling i miljökommittén där.
I den tidigare nämnda interpellationsdebatten nämnde statsrådet Mats Hellström att Sverige tillsammans med de övriga nordiska länderna varit pådrivande för att integrera miljöaspekter i det multilaterala handelssystemet. Även i framtiden kommer Sverige att ge hög prioritet åt frågan att anpassa GATT-reglerna så att de underlättar multilaterala lösningar på globala och regionala miljöproblem. Statsrådet markerade också att Sverige och EU har en långtgående samsyn när det gäller handel och miljö. Eftersom EU-kommissionen kommer att föra medlemsländernas talan inom WTO kommer Sverige att delta mycket aktivt i förberedelserna inom EU, underströk statsrådet. Han betonade vidare att Sverige inom OECD även i framtiden kommer att driva på för att relationen mellan handel och miljö skall analyseras.
I samband med en redovisning i november 1994 av partiledarna i fråga om EU-inträdet (prot. 1994/95:28) framhöll statsminister Ingvar Carlsson att internationell samverkan krävs för att lösa miljöproblemen. Han underströk bl.a. att trafikproblemen måste bekämpas genom skärpta miljökrav på fordon och konkreta åtgärder mot den ökade vägtrafiken.
Utskottet vill med anledning av de nu aktuella yrkandena i motionerna 1994/95:N3 (v) och 1994/95:N4 (mp) anföra följande.
Enligt utskottets uppfattning måste strävan efter en miljömässigt hållbar utveckling ges en hög prioritet vid utformningen av handelspolitiken. Detta har också kommit till uttryck i WTO-avtalet och i olika uttalanden från regeringens sida. Utskottet anser mot denna bakgrund att motion 1994/95:N3 (v) är tillgodosedd på denna punkt och avstyrker därför berört yrkande.
Beträffande frågan om representation från miljöorganisationernas sida vill utskottet betona att det är av värde att synpunkter från sådana organisationer, liksom från andra intresseorganisationer, kan vägas in bl.a. när sambandet mellan handel och miljö skall belysas. Utskottet utgår från att Sverige såväl nationellt som internationellt kommer att verka för öppenhet gentemot olika intressegrupper så att dessa kan delta i en konstruktiv dialog i dessa avseenden. En direkt representation från de aktuella organisationernas sida i WTO:s miljökommitté är emellertid, som tidigare redovisats, förenad med vissa problem, främst av formell natur. Utskottet avstyrker därför motion 1994/95:N4 (mp) i denna del.
När det så gäller frågan om hänsynstagande till djurskyddsaspekter i samband med handel har av den föregående beskrivningen framgått att Sverige varit pådrivande inom OECD för att påskynda analysen av relationen mellan handel och produktionsmetoder. Utskottet utgår från att Sverige även fortsättningsvis kommer att driva denna linje och ser det också som naturligt att djurskyddsaspekter beaktas i internationella handelspolitiska sammanhang. Även i denna del bedömer utskottet att motion 1994/95:N4 (mp) är tillgodosedd och avstyrker därför nu aktuellt yrkande.
Vad slutligen beträffar yrkandet i motion 1994/95:N3 (v) om kartläggning av sambandet mellan handel och miljöstörningar från trafiken gäller, som redan nämnts, att denna fråga ligger utanför kompetensområdet för GATT/WTO. En rad initiativ har emellertid tagits för att lyfta fram miljöaspekterna i handeln. En miljökommitté har inrättats inom WTO. Inom FN:s ram sker en viss utvärdering av Uruguayrundans effekter på miljön. I propositionen markeras att Sverige i första hand verkar för att det skall skapas klarare regler till skydd för den globala miljön. Regeringen har deklarerat att Sverige inom EU kommer att prioritera miljöfrågor och däribland den miljöpåverkan som trafiken står för. Enligt utskottets uppfattning kan de frågor som tas upp i motion 1994/95:N3 (v) därför väntas bli belysta i olika sammanhang. Något särskilt initiativ från riksdagens sida för att åstadkomma en analys speciellt inriktad på sambandet mellan handel och trafik, är enligt utskottets mening inte erforderlig innan resultaten av de studier som redan initierats föreligger. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen även i nu berörd del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande upprättande av Världshandelsorganisationen, m.m. att riksdagen dels godkänner avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen med de till detta avtal i bilaga 1 A fogade multilaterala varuhandelsavtalen, det i bilaga 1 B fogade Allmänna tjänstehandelsavtalet, det i bilaga 1 C fogade avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter, det i bilaga 2 fogade avtalet om regler och förfaranden för tvistlösning samt det i bilaga 3 fogade avtalet om handelspolitisk granskning, jämte slutakten innefattande resultaten av Uruguayrundan, dels godkänner avtalet om offentlig upphandling, det internationella mejerivaruavtalet och det internationella nötköttsavtalet i bilaga 4 till avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen,
2. beträffande frihandel att riksdagen avslår motion 1994/95:N3 yrkande 2,
3. beträffande u-landsaspekter att riksdagen avslår motion 1994/95:N3 yrkandena 1, 4 och 5, det sistnämnda i berörd del,
4. beträffande en miljömässigt hållbar utveckling att riksdagen avslår motion 1994/95:N3 yrkande 5 i berörd del,
5. beträffande representation från miljöorganisationernas sida att riksdagen avslår motion 1994/95:N4 yrkande 1,
6. beträffande djurskyddsaspekter i samband med handel att riksdagen avslår motion 1994/95:N4 yrkande 2,
7. beträffande sambandet mellan handel och miljöstörningar från trafiken att riksdagen avslår motion 1994/95:N3 yrkande 3.
Stockholm den 8 december 1994
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Hadar Cars (fp), Bo Finnkvist (s), Per Westerberg (m), Mats Lindberg (s), Karin Falkmer (m), Bo Bernhardsson (s), Kjell Ericsson (c), Sylvia Lindgren (s), Mikael Odenberg (m), Barbro Andersson (s), Lennart Beijer (v), Chris Heister (m), Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kds), Dag Ericson (s) och Laila Bäck (s).