Sverige och den inre marknaden
Betänkande 1996/97:NU14
Näringsutskottets betänkande
1996/97:NU14
Sverige och den inre marknaden
Innehåll
1996/97 NU14 Ärendet I detta betänkande behandlas dels regeringens skrivelse 1996/97:83 om Sverige och den inre marknaden, dels - delvis - en motion som väckts med anledning av skrivelsen, dels - delvis - sex motioner från allmänna motionstiden.
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom den övergripande prioriteringen i regeringens skrivelse att Sverige aktivt skall verka för att säkerställa den inre marknadens effektivitet. Sverige bör ge ett starkt stöd åt det fortsatta arbetet med att avveckla återstående hinder för en väl fungerande inre marknad. Samtidigt konstaterar utskottet att det ännu återstår mycket arbete innan den inre marknaden är fullbordad. Anledningen är bl.a. att det finns betydande brister i medlemsländernas genomförande på nationell nivå av gemensamt beslutad lagstiftning. Utskottets uppfattning är att en systematisk genomgång av de nationella regelverken bör ske för att undanröja hinder för konkurrens. Ett sådant arbete bör också omfatta en granskning av EU:s gemensamma regler i syfte att åstadkomma förenklingar. Utskottet avstyrker samtliga motioner och föreslår att regeringens skrivelse läggs till handlingarna. Bland annat avstyrks en motion om inrättande av ett nytt gemenskapsorgan, en regelrevision, med uppgift att granska både gemensamma och nationella regler. Enligt utskottets mening skulle ett sådant organ leda till ytterligare byråkratisering av Europasamarbetet. De aktuella motionerna följs upp i en reservation (m, fp, kd), där kritik framförs mot regeringen beträffande det nationella arbetet med regelförenkling. I några motioner framförs synpunkter på EU:s energipolitik. Motionärerna menar att Sverige bör verka för en fortsatt avreglering av såväl el- som gashandeln. Utskottet påpekar att Sverige varit pådrivande för att åstadkomma en snabb och betydande öppning av de europeiska elmarknaderna i samband med beredningen av det nya direktivet om regler för en inre marknad för el. Slutligen berörs frågan om tjänstesektorns möjligheter att skapa nya arbetstillfällen i Europa. Utskottet menar att det är väsentligt att tjänstesektorns tillväxt på den inre marknaden underlättas och att genomförandet av lagstiftningen på tjänsteområdet effektiviseras. I en motion hänvisas till att Europaparlamentet har uppmanat medlemsländerna att bl.a. främja tjänster inriktade på hemmet och att satsa på små och medelstora företag. Motionen får stöd i en reservation (m, fp, kd), där det också erinras om den handlingsplan för ökad sysselsättning - de s.k. Essenpunkterna - som Europeiska rådet ställde sig bakom år 1994; i reservationen kritiseras regeringen för att på nationell nivå inte följa upp de rekommendationer som Sverige tillsammans med övriga medlemsländer ställt sig bakom i rådsbeslut för att öka antalet arbetstillfällen.
Skrivelsen I regeringens skrivelse 1996/97:83 ges en redovisning och lämnas en bedömning av arbetet med EU:s inre marknad, som skall leda till fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. Vidare beskrivs Sveriges mål på detta område. Skrivelsen innehåller en fördjupad genomgång av det arbete som bedrivs inom varuområdet och de instrument som finns för att bevaka och förhindra uppkomsten av tekniska handelshinder.
Motionerna
Den motion som väckts med anledning av skrivelse 1996/97:83 och som behandlas här är 1996/97:N15 av Karin Falkmer m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sanktionsmöjligheter mot medlemsländer som brister i genomförandet av överenskomna direktiv, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en systematisk genomgång av EU:s regelverk i syfte att förenkla dessa, 4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handeln med gas och el. De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande: 1996/97:K913 av Margit Gennser (m) såvitt gäller yrkandet (2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om hur nya EU-regler påverkat företagens kostnader och myndigheternas administrativa arbete. 1996/97:U502 av Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet (2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige inom EU bör verka för en regelrevision. 1996/97:U515 av Alf Svensson m.fl. (kd) såvitt gäller yrkandet (28) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall följa uppmaningen från Europaparlamentet att underlätta för små och medelstora företag. 1996/97:Jo729 av Eva Eriksson m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandet (12) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändrade bestämmelser inom energiområdet i EU. 1996/97:Jo759 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandet (9) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en integrerad europeisk energimarknad. 1996/97:N257 av Karin Falkmer m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den inre marknaden, 5. beslutar att Sverige i EU verkar för att ge kommissionen sanktionsmöjligheter i enlighet med vad som anförts i motionen, 9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av ett inre marknadsperspektiv som grund för förslag och beslut.
Utskottet
Inledning I skrivelsen behandlas en rad frågor som ligger utanför utskottets beredningsområde. Motionsyrkanden med anledning av skrivelsen som berör andra utskotts ämnesområden har överlämnats till respektive utskott för behandling. Utskottet koncentrerar sig i det följande på frågor i skrivelsen som tagits upp i de motioner som näringsutskottet har att handlägga.
Inre marknaden och regelverket
Skrivelsen År 1985 lade EG-kommissionen fram en vitbok (KOM/85/310) med förslag till åtgärder och en tidsplan i syfte att förverkliga en inre marknad med fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital. Målet var inte bara att uppnå fri rörlighet mellan länderna utan också att helt avskaffa gränskontrollerna inom EG. För att stödja vitboksarbetet infördes år 1987 Enhetsakten med en rad ändringar i Romfördraget. Den inre marknaden definierades som ett område utan interna gränser, där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital säkerställs i enlighet med bestämmelserna i fördraget. Enhetsakten innebar också att beslutsformerna i rådet ändrades från enhällighet till kvalificerad majoritet på en rad lagstiftningsområden i syfte att underlätta genomförandet av den inre marknaden. Målet var att vitboksarbetet skulle vara avslutat den 1 januari 1993. År 1992 beslutades om en uppföljning av vitboksarbetet. Kommissionen presenterade en rapport hösten 1996 om den inre marknadens följder och effektivitet (KOM/96/520). Vitboken från år 1985 omfattar totalt 218 direktiv som skall genomföras och anmälas. Den 1 januari 1993 hade drygt tre fjärdedelar av de gemensamt beslutade åtgärderna trätt i kraft. I dagsläget har 64 % av dessa beslutade åtgärder genomförts i samtliga medlemsstater. Sverige har genomfört 213 anmälda direktiv, vilket gör att Sverige ligger på en tredje plats bland medlemsstaterna vad gäller genomförda direktiv. I en motsvar-ande sam- manställning beträffande samtliga direktiv för den inre marknaden - 1 421 stycken - har Sverige genomfört 1 213 stycken, vilket innebär en niondeplats bland medlemsländerna. Dock har Sverige, enligt vad som uppges i skrivelsen, anmält ytterligare 100 direktiv som genomförda. Rapporten från kommissionen behandlades på Europeiska rådet i Dublin i december 1996. Kommissionen fick då i uppdrag att inför nästkommande eu- ropeiska råd i Amsterdam i juni 1997 presentera en handlingsplan för den inre marknadens fortsatta utveckling fram till den 1 januari 1999. I kommissionens rapport framförs tydliga politiska rekommendationer för fortsatta insatser såväl på gemenskapsnivån som på den nationella nivån. På gemenskapsnivån återstår uppgifter från 1985 års inremarknadsprogram inom ett fåtal nyckelområden: fri rörlighet för personer, framför allt vad gäller gränskontroller; skatteområdet, framför allt vad gäller mervärdesskatt, dubbelbeskattning och beskattning av inkomster från investeringar; europeisk bolagsrätt som kan underlätta för företag att etablera sig i mer än en medlemsstat; anpassning av befintlig gemenskapslagstiftning inom t.ex. områdena byggprodukter och finansiella tjänster. På den nationella nivån måste, sägs det, medlemsstaterna dels förbättra takten i genomförandet av gemenskapslagstiftning av betydelse för den inre marknaden, dels vidta kraftfulla åtgärder för att minska nationell reglering som hämmar företagens möjligheter att komma ut på den inre marknaden och som snedvrider konkurrensen. Kommissionen anför vidare att för vissa särskilt viktiga framtidsområden behöver de rättsliga ramarna ses över, t.ex. regelverket för bioteknik och för tjänster baserade på informationsteknik. I denna synpunkt innefattas även särskilda initiativ för tjänsteområdet samt för införandet av en inre marknad för energi. Utöver utvecklingen av de rättsliga ramarna menar kommissionen att instrument inom vissa angränsande politikområden behöver utvecklas för att den inre marknaden skall kunna utnyttjas till fullo. I skrivelsen nämns bl.a. konkurrenspolitik, företagspolitik med särskild inriktning på förbättringar för små och medelstora företag, forsknings- och innovationspolitik samt konsumentpolitik. I rapporten föreslås också ett program för en tydligare och effektivare rättstillämpning av gemenskapslagarna. Ett sådant program bör, menar kom- missionen, omfatta effektivare bestämmelser för genomförandet av beslutad lagstiftning, en förstärkt övervakning på marknaden, en ökad öppenhet hos medlemsstaterna för diskussioner om rätts tillämpning och informationsutbyte om förfaranden och problem, förbättrad kontroll av nationella åtgärder för rättstillämpning och införande av bättre rättstillämpande instrument för den inre marknaden. För att minska antalet regler och förenkla dem bör också en strategi för regelförenkling utarbetas på gemenskapsnivå. På nationell nivå bör övervägas bl.a. ett införande av register över nationella åtgärder som leder till uppdelning av marknaden, en minskning av administrativa bördor - särskilt för att göra det lättare att starta företag - samt ett utbyte av information om erfarenheter vid granskning av egna regler. Under våren 1996 lanserade kommissionen ett projekt för förenklad lagstiftning på den inre marknaden, förkortat SLIM (Simpler Legislation for the Internal Market). Syftet är att utforma en strategi för regelförenkling inom vissa sektorer. I början av år 1996 antog kommissionen allmänna riktlinjer för den framtida utformningen av lagstiftningen. I juli 1996 beslutade inremarknadsrådet att utfärda en rådsresolution med anledning av de av kommissionen framlagda riktlinjerna. I SLIM-projektet har ett antal experter från medlemsstaternas förvaltningar och näringsliv sammanförts i små arbetsgrupper under ledning av kommissionen. I en första fas har fyra sektorer valts ut: Intrastat (systemet för insamling av handelsstatistik), byggproduktdirektivet, ömsesidigt erkännande av examensbevis och direktivet om prydnadsväxter. Arbetet skall utmynna i rekommendationer för utformning av regler som kommissionen senare skall ta ställning till. Under hösten 1996 beslutade inremarknadsrådet att SLIM-projektet skall gå vidare i en andra fas under våren 1997. I skrivelsen sägs att regeringen stöder det arbete som pågår inom EU med att förenkla och förbättra regelverket inom den gemensamma marknaden. Regeringen anser SLIM-projektet vara högt prioriterat och ställer sig positiv till att projektet fortsätter med nya sektorer. Enligt uppgift från Regeringskansliet finns planer på att utsträcka regelförenklingsarbetet till översyn av mervärdesskattesystemet, finansiella tjänster inom banksektorn och bestämmelser som har anknytning till tullnomenklaturen i tredje land. Kommissionen har starkt, och vid upprepade tillfällen, understrukit att arbetet med regelreformering måste bedrivas effektivt också på den nationella nivån. Regeringen delar denna uppfattning, framhålls det i skrivelsen. För svenskt vidkommande har regeringen anmodat myndigheterna att göra konsekvensanalyser av sina egna regler. I Regeringskansliet har ett arbete på- börjats med en systematisk genomgång av regler som berör företagen. Detta arbete med regelreformering har nyligen förstärkts med en bred satsning för att i aktiva former hjälpa småföretagen genom att bl.a. identifiera och avskaffa onödiga hinder för etablering och tillväxt av småföretag. Undersökningar visar på att medlemsländerna skiljer sig åt kvalitativt och kvantitativt när det gäller genomförande och tillämpning av gemenskapslag- stiftningen, konstateras det i skrivelsen. Den bakomliggande orsaken till att medlemsstaterna hanterar lagstiftningsfrågorna olika är kulturella skillnader och skillnader i rättstraditioner, anför regeringen. För att få den inre marknaden att fungera på ett bra sätt har rådet i tre resolutioner uppmanat medlemsstaterna och kommissionen att intensifiera sina ansträngningar för att förverkliga den inre marknaden. De tre resolutioner till vilka hänvisas i skrivelsen är den i oktober 1994 avgivna resolutionen om att ge fritt spelrum för dynamiken och den innovativa potentialen i små och medelstora företag i en konkurrensinriktad ekonomi (94/C 294/04), den i juni 1994 beslutade resolutionen om utveckling av det administrativa samarbetet i samband med genomförandet och tillämpningen av gemenskapsrätten inom den inre marknaden (94/C 179/01) samt den i juli 1996 avlämnade resolutionen om samarbete mellan förvaltningar för att genomföra den lagstiftning som rör den inre marknaden (96/C 224/03). Regeringens sammanfattande bedömning i denna del är att förvaltningsområdet håller på att knytas samman för att stödja samarbetet för ett gränslöst Europa. Detta är en förutsättning för att skapa förtroende för en effektiv marknadskontroll och ett ömsesidigt erkännande. En utredning pågår för närvarande om utformningen av ett svenskt s.k. kontaktpunktssystem som skall bidra till att svara upp mot de tre resolutionerna.
Motionerna I motion 1996/97:U502 (m) påpekas att det ännu återstår mycket arbete innan den inre marknaden är fullbordad. Konkurrenshinder, monopol och subventioner snedvrider fortfarande konkurrensen och hämmar utvecklingen, sägs det. Medlemsländerna borde uppmanas att systematiskt gå igenom sina nationella regelverk för att undanröja hinder för konkurrens. Motionärerna menar också att EG:s eget regelverk måste underkastas en motsvarande analys. I motionen begärs att ett nytt gemenskapsorgan, en regelrevision, skall inrättas med uppgift att systematiskt granska både gemensamma och nationella regler; resultatet av granskningarna skall offentliggöras, och rådet skall därefter rekommendera hur bristerna skall åtgärdas. Sverige bör med kraft påverka övriga medlemsländer så att de i dag ofullbordade delarna av den inre marknaden - liberaliseringen av transport- sektorn, telekommunikationerna och energimarknaden - realiseras, anförs det i motion 1996/97:N15 (m). Sverige borde ta initiativ till en förstärkning av kommissionens möjligheter att agera mot medlemsländer som brister i genomförandet av EG-direktiv. Motionärerna efterlyser en sanktionsmöjlighet mot medlemsländer som brister i genomförandet av överenskomna direktiv. I motionen hänvisas också till kommissionens program för regelreformering - det s.k. SLIM-projektet. Motionärerna anser att de övergripande idéerna bakom SLIM är goda men att genomförandet fortfarande är dåligt. Arbetet med regelreformering är väsentligt, menar motionärerna och ser det som angeläget att Sverige understödjer krav på en systematisk genomgång av EG:s regelverk i syfte att åstadkomma förenklingar. Liknande påpekanden framförs i motion 1996/97:N257 (m), där det understryks att svenskt näringsliv är direkt beroende av att den inre marknaden fungerar väl. Det är för svenska företag angeläget att bristande nationellt genom- förande och tillämpning av den inre marknadens regler om fri rörlighet snabbt kan åtgärdas genom ingripande av kommissionen. Även i denna motion framförs uppfattningen att kommissionen måste ha sanktionsmöjligheter med vars hjälp ingripande kan ske mot medlemsländer som brister i genomförandet av direktiv för den inre marknaden. Annars finns det, sägs det, en uppenbar fara för att nationella regelsystem och nya förslag kommer att skapa hinder för en positiv och dynamisk utveckling av den inre marknaden. Inom Regeringskansliet måste det, enligt motionärerna, finnas en stark inremarknadsenhet med uppgift att bevaka att svenska förslag och beslut inte strider mot grundtankarna bakom den inre marknaden och dess funktion. I motion 1996/97:K913 (m) görs en jämförelse mellan olika EU-länder beträffande takten i och benägenheten att införliva EG-direktiv i den nationella lagstiftningen. Motionärens slutsats är att det innebär en försämrad konkurrensförmåga för den grupp av länder - till vilka Sverige hör - som snabbt anpassar sig till EG-direktiven. I motionen hävdas att EG-reglerna många gånger uppfattas som svåra att förstå och ofta leder till ett betydande pappersarbete i samband med tillämpningen. Konsekvensen blir att reglerna kan verka kostnadsdrivande och att tillämpningen skiljer sig åt mellan olika delar av vårt land. Effekterna av olika EG-regler är sannolikt ännu inte fullt kända, sägs det. I motionen begärs därför att en utredning skall tillsättas med uppgift att studera hur nya EG-regler påverkat företagens kostnader och myndigheternas administrativa arbete.
Vissa kompletterande uppgifter I regeringens skrivelse 1996/97:80 (s. 59) med berättelse om verksamheten i EU under år 1996 redogörs kortfattat för det formella överträdelseförfarande som inträder i det fall när kommissionen gör bedömningen att ett enskilt medlemsland inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt fördraget eller andra rättsakter. Enligt artikel 169 i Romfördraget skall kommissionen i sådana fall avge ett motiverat yttrande efter att ha givit den berörda staten tillfälle att komma in med synpunkter i ärendet. Om den berörda staten inte inom en av kommissionen angiven tidsrymd rättar sig efter synpunkterna i det motiverade yttrandet, får kommissionen föra ärendet vidare inför EG-domstolen. Även en medlemsstat får enligt artikel 170 i fördraget föra talan mot en annan medlemsstat beträffande bristande förmåga att uppfylla skyldigheter enligt fördraget. I sådana fall skall den klagande staten vända sig till kommissionen i ärendet, och kommissionen skall efter inhämtande av skriftlig och muntlig information från de berörda staterna upprätta ett motiverat yttrande. Om kommissionen i ett sådant yttrande anser att en stat brutit mot sina fördragsenliga skyldigheter och om domstolen - i det fall som den aktuella staten inte rättat sig efter kommissionens yttrande - följer kommissionens linje i frågan, måste staten i fråga vidta nödvändiga åtgärder för att åstadkomma efterrättelse till domen. I fördraget om upprättande av Europeiska unionen - Maastrichtfördraget - förstärktes de formella möjligheterna att följa upp domar där ett land blivit fällt för fördragsbrott enligt artiklarna 169 och 170. I artikel 171 punkt 2 i fördraget sägs att kommissionen får väcka talan mot en medlemsstat som underlåter att följa EG-domstolens dom, även här i form av ett motiverat yttrande. Vid ett sådant tillfälle skall kommissionen i sitt yttrande till EG-domstolen också ange nivån på ett vite som den anser lämpligt att påföra den aktuella medlemsstaten. Kommissionen har nyligen beslutat om vilka principer den anser skall tillämpas vid fastställande av vitesbeloppets storlek. Utskottet har tidigare under våren 1997 i ett näringspolitiskt betänkande (bet. 1996/97:NU10) lämnat en redogörelse för det avreglerings- och regelförenklingsarbete som för närvarande pågår inom Regeringskansliet. Vid årsskiftet 1994/95 infördes i Regeringskansliet en särskild ordning för systematisk genomgång av företagsregler. I detta arbete svarar Närings- och handelsdepartementet för en samordningsfunktion. Förteckningar över företagsregler på olika nivåer - lagar, förordningar, myndighetsföreskrifter och allmänna råd - har upprättats departementsvis. Ett väsentligt inslag i systemet är effektivare konsekvensanalyser och utvärdering av regler. Programmet är särskilt inriktat på de små och medelstora företagens situation. Av nämnda betänkande framgår också att regeringen har tillsatt en delegation - Småföretagsdelegationen (N 1996:4) - med uppgift att identifiera problem och föreslå åtgärder för att undanröja onödiga hinder för etablering och tillväxt i småföretag. Enligt direktiven (dir. 1996:70) bör delegationens arbete baseras på en bred och åtgärdsinriktad dialog med näringslivets organisationer, fackliga organisationer, statliga myndigheter och kommuner. I direktiven sägs att arbetet skall inledas med en kartläggning av förekommande typer av mer betydande problem för småföretagen. Delegationen skall också följa EG:s projekt med liknande syften samt övrigt internationellt arbete av denna karaktär.
Utskottets ställningstagande Utskottet ställer sig bakom den övergripande prioriteringen från svensk sida att aktivt verka för att säkerställa den inre marknadens effektivitet. I likhet med vad regeringen anför i skrivelsen anser utskottet att Sverige bör ge ett starkt stöd åt det fortsatta arbetet med att avveckla återstående hinder för en väl fungerande inre marknad. Utskottet delar regeringens uppfattning att det i hög grad ligger i vårt lands intresse att stödja kommissionens ansträngningar att effektivisera och fullborda den inre marknaden och att verka för att den handlingsplan som nu förbereds blir operativ och ger resultat. Tyvärr kan det konstateras att ännu mycket arbete återstår innan den inre marknaden är fullbordad. Det finns betydande brister i medlemsländernas genomförande på nationell nivå av gemensamt beslutad lagstiftning. De ofullbordade delarna av den inre marknaden - liberaliseringen av transportsektorn, telekommunikationerna och energimarknaden - bör förverkligas. Mot denna bakgrund anser utskottet att samtliga medlemsländer systematiskt bör gå igenom sina nationella regelverk för att undanröja hinder för konkurrens. Ett sådant arbete bör också omfatta en granskning av EU:s gemensamma regler i syfte att åstadkomma förenklingar. Arbetet med detta pågår, och det är betydelsefullt att det bedrivs aktivt. Utskottet finner det lovvärt med det arbete som har påbörjats inom ramen för det s.k. SLIM-projektet. Det är också utmärkt att nya sektorer nu planeras att omfattas av detta regelförenklingsprogram. Vad gäller yrkandena i motionerna 1996/97:N15 (m) och 1996/97:N257 (m) om införande av sanktionsmöjlighet för kommissionen mot medlemsländer som brister i genomförandet av inremarknadsdirektiv anser utskottet - med hänvisning till den nyss lämnade redogörelsen för de möjligheter som fördraget medger - att tillämpningen av nuvarande sanktionsmöjligheter bör avvaktas ännu en tid innan ställning kan tas till om ytterligare åtgärder skall vidtas för att vidga kommissionens handlingsutrymme i denna del. Utskottet vill emellertid betona vikten av att prövotiden i kommissionen och i EG-domstolen i samband med klagoärenden begränsas; en lång tidsutdräkt är till starkt förfång för framför allt de små och medelstora företagen som inte har konkurrenskraft och resurser att invänta de legala villkor som tillåter fullt inträde på den inre marknaden. Utskottet har vidare noterat att den nya artikeln i fördraget som medger vitesföreläggande mot enskilda medlemsstater nyligen har tillämpats mot Tyskland och Italien. Att inrätta ett nytt gemenskapsorgan i form av en regelrevision - vilket begärs i motion 1996/97:U502 (m) - riskerar enligt utskottets mening att leda till ytterligare byråkratisering av Europasamarbetet och till en organisatorisk överlappning både i förhållande till kommissionens eget arbete och till Revisionsrättens ansvarsområde. I stället bör det nuvarande arbetet med fördjupade ansträngningar att förenkla regelverket inom ramen för EU:s nuvarande organisation energiskt fullföljas. Beträffande förslaget i motion 1996/97:K913 (m) om att tillsätta en utredning med uppdrag att granska hur nya EG-regler påverkat företagens kostnader och myndigheternas administrativa arbete vill utskottet anföra följande. Som framgått av den tidigare redogörelsen pågår ett omfattande nationellt arbete med regelreformering som inbegriper också deltagande från företrädare för näringslivet, framför allt från de små och medelstora företagen. Av särskilt intresse i detta sammanhang torde Småföretagsdelegationens arbete vara. Enligt direktiven skall delegationen följa EG:s projekt för regelförenkling samt övrigt internationellt arbete av denna karaktär. Även det arbete som fullgörs inom ramen för SLIM-projektet kommer att på sikt medverka till att de olägenheter med krångliga regler som motionären finner oroande kommer att kunna minskas. Utfallet av detta pågående arbete bör därför enligt utskottets mening avvaktas innan en utvärdering i form av en utredning, eller verkställd i andra former, kan anses vara påkallad. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att nu aktuella yrkanden i motionerna 1996/97:N15 (m), 1996/97:N257 (m), 1996/97:U502 (m) och 1996/97:K913 (m) inte bör föranleda något initiativ från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därmed nämnda motioner i här berörda delar.
Inre marknaden och energiområdet
Skrivelsen Marknaderna för elenergi kännetecknas av omfattande regleringar och betydande inslag av regionala och nationella monopol med stora pris- och kostnadsskillnader, sägs det i skrivelsen. En etablering av en inre marknad med fritt utbyte av el och gas över nationsgränserna och en fri etableringsrätt för energiföretag kan ge betydande ekonomiska vinster. En inre marknad för energi kan bidra till ökad konkurrenskraft, speciellt för energikrävande företag, skapa en förbättrad försörjningstrygghet för medlemsländerna samtidigt som möjligheterna att förbättra miljön vidgas, framhålls det. I december 1996 antog rådet ett direktiv (96/22/EG) om gemensamma regler för den inre marknaden för el. Innebörden är att cirka en tredjedel av energiförbrukningen inom EU kommer att vara utsatt för konkurrens år 2003. Di- rektivet innehåller gemensamma regler om handel och investeringar inom elsektorn. Enligt direktivet skall alla större kunder efter en övergångsperiod ha rätt att välja leverantör. Syftet är att skapa en gemensam marknad, med fri handel och rätt för företag att etablera sig i alla medlemsländer. Efter det att direktivet om gemensamma regler för en inre marknad för el antogs har arbetet återupptagits med ett motsvarande direktiv avseende naturgas. Förhållandena skiljer sig dock i viktiga avseenden mellan el- och gasmarknaderna. Viktiga skillnader är bl.a. att flera av medlemsländerna saknar egna gastillgångar och att EU:s gasförsörjning till stor del baseras på källor i länder utanför EU. Naturgas svarar i dag för en blygsam del (mindre än 2 %) av den svenska energitillförseln och förekommer endast i södra och västra Sverige. Det är oklart, påpekas det, vilken roll som naturgasen kan komma att spela i den framtida svenska energiförsörjningen. En mer omfattande introduktion av gas kräver stora investeringar i gasledningar och kringutrustning. På en utbyggd marknad kan ett ökat inslag av konkurrens ha positiva effekter i form av pris- och kostnadspress. I ett skede då marknaden är under uppbyggnad finns risk för att de nödvändiga investeringarna uteblir om inte investerarna tillförsäkras en viss säkerhet i sin försäljning av gas. I arbetet med ett gasdirektiv, sägs det i skrivelsen, verkar Sverige därför, tillsammans med andra medlemsländer i liknande situation, för särskilda undantags- eller övergångsregler för marknader som inte är ?mogna?. I skrivelsen lämnas också en redogörelse beträffande transeuropeiska nätverk (TEN) inom transport-, tele- och energisektorerna. På energiområdet fattades under år 1996 beslut avseende stöd till studier av TEN för el och gas, och en serie riktlinjer antogs även på detta område. I beslutet finns angivet projekt av gemensamt intresse, som kan beviljas ekonomiskt stöd till förstudier. Sverige är med i en studie om förstärkning av elförbindelserna mellan Sverige och Norge och en studie av uppbyggnad och utveckling av förbindelser mellan gasnät i Norge, Danmark, Sverige, Finland, Ryssland och Baltikum för att skapa ett integrerat gasledningsnät, den s.k. nordiska gasaxeln. I ett särskilt avsnitt i skrivelsen behandlas miljöpolitiken utifrån ett inremarknadsperspektiv. Förhållandet mellan den inre marknaden och miljön brukar ibland beskrivas som konfliktfyllt, erinras det om. Handeln skapar i sig ett ökat tryck på miljön, inte minst på grund av de ökande transporterna. En väl fungerande inre marknad kan å andra sidan, menar regeringen, innebära en effektivare användning av naturtillgångar, vilket kan innebära miljövinster inom t.ex. energisektorn i form av minskade koldioxidutsläpp. Av kommissionens rapport om den inre marknadens effektivitet och följder framgår enligt regeringen att det ännu är för tidigt att bedöma den inre marknadens effekt på miljön. Kommissionen avser att under år 1997 initiera en politisk debatt om förhållandet mellan miljön och den inre marknaden.
Motionerna Sverige bör verka för en fortsatt avreglering av såväl elhandeln som gashandeln i EU, sägs det i motion 1996/97:N15 (m). Samma tema återfinns i motion 1996/97:Jo759 (fp). EU-medlemskapet innebär möjligheter för Sverige att påverka den fortsatta integrationen och avregleringen av energimarknaderna i vår del av världen, anförs det. Motionärernas uppfattning är att energi skall omfattas av samma regelverk som andra varor och tjänster på den inre marknaden. EU:s energipolitik behöver reformeras, fastslås det i motion 1996/97: Jo729 (fp). Nationella subventioner till icke förnybara energislag får inte tillåtas, och en rättslig grund för avreglering av energimarknaderna bör föras in i fördraget, menar motionärerna. Möjligheterna för enskilda medlemsländer att subventionera och ge skattelättnader till konventionell elproduktion bör tas bort i samband med reformeringen av energifördragen. Genom en ökad konkurrens på elmarknaden, sägs det, kan konsumenterna genom sina val stimulera fram miljövänligare elproduktion. Slutsatsen i motionen är att en sådan marknadslösning på sikt innebär att de faktiska miljökostnaderna måste slå igenom på energipriset så att de mer miljövänliga alternativen klarar sig på egen hand.
Vissa kompletterande uppgifter Direktivet om gemensamma regler för den inre marknaden för el antogs i december 1996. Direktivet trädde i kraft den 19 februari 1997. Medlemsländerna har två år på sig från denna tidpunkt att införliva direktivet i nationell rätt. För svensk del är direktivet i allt väsentligt införlivat genom elmarknadsreformen. Direktivet innehåller, som nämnts, regler om handel och investeringar inom elsektorn. Syftet är att elmarknaden gradvis skall öppnas för konkurrens, samtidigt som allmänhetens tillgång till grundläggande service garanteras. Medlemsländerna skall successivt öppna sina marknader för konkurrens så att kunder med elkonsumtion motsvarande totalt cirka en tredje- del av varje medlemslands samlade elförbrukning får rätt att välja leverantör senast sex år efter direktivets ikraftträdande.
Utskottets ställningstagande Utskottet konstaterar - i likhet med regeringen - att betydande ekonomiska vinster är förknippade med en inre marknad som tillåter ett fritt utbyte av el och gas över nationsgränserna. I en sådan inre marknad bör också innefattas en fri etableringsrätt för energiföretag. En inre marknad för energi kan bidra till ökad konkurrenskraft, speciellt för energikrävande företag, och skapa en förbättrad försörjningstrygghet för medlemsländerna samtidigt som möjlig- heterna att förbättra miljön vidgas. I arbetet med det nyligen antagna direktivet om regler för en inre marknad för el har Sverige varit pådrivande för att åstadkomma en snabb och betydande öppning av de europeiska elmarknaderna. Syftet med direktivet är att skapa en gemensam marknad med fri handel och rätt för företag att etablera sig i alla medlemsländerna. Sverige har varit ett föregångsland när det gäller att avreglera elmarknaden. Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten av att de gemensamma reglerna utformas på ett sätt som leder till ömsesidighet, dvs. likvärdiga förutsättningar för handel och investeringar i alla medlemsländer. Beträffande yrkandet i motion 1996/97:Jo729 (fp) om behovet av förändrade bestämmelser inom energiområdet i EU vill utskottet hänvisa till sitt yttrande (1995/96:NU4y) till utrikesutskottet i februari 1996, där det påpekades att frågan om ett gemensamt energipolitiskt program för EU kommer att behandlas under den pågående regeringskonferensen (IGC). I avvaktan på resultatet av dessa förhandlingar finner utskottet ingen anledning att närmare gå in på den frågeställning som aktualiseras i motionen. Det sagda ligger enligt utskottets mening väsentligen i linje med de aktuella yrkandena i motionerna 1996/97:N15 (m) och 1996/97:Jo759 (fp). De bör dock inte föranleda något initiativ från riksdagens sida och de avstyrks alltså jämte det berörda yrkandet i motion 1996/97:Jo729 (fp).
Inre marknaden och vissa företagsfrågor
Skrivelsen Enligt ett meddelande från kommissionen i november 1996 har inom EU uppstått 18 miljoner nya arbetstillfällen inom tjänstesektorn under de senaste 15 åren. Under samma tid har 13 miljoner arbetstillfällen försvunnit inom industri och jordbruk. Tjänster svarar för 70 % av bruttonationalprodukten i EU. Följaktligen, sägs det i meddelandet, är det inom denna sektor som potentialen för tillväxt finns. En åtgärdsplan skall tas fram inom EU under år 1997 för att bestämma hur tjänstesektorns möjligheter kan utnyttjas på bästa sätt. Områdena sociala tjänster och informationssamhällets tjänster bedöms av kommissionen ha särskild utvecklingspotential. De problem som förekommer i dag har till stora delar med eftersläpningen i genomförandet att göra, anför regeringen i skrivelsen. Nationella krav på t.ex. etablering, bosättning, tillstånd och affärsställe är inga ovanligheter och bidrar till att skapa handelshinder på tjänsteområdet. Mot bakgrund av att tjänstesektorn växer och får effekter på sysselsättningen och ekonomin i övrigt anser regeringen att det är mycket viktigt att de liberaliseringssteg som vidtagits fortsätter och att genomförandet av lagstiftningen på tjänste- om-rådet effektiviseras. Sverige vill verka för att avvägningen mellan allmänhetens bästa och friheten att tillhandahålla tjänster görs tydligare och sker på ett mer pragmatiskt sätt, heter det i skrivelsen. Även om många av tjänsteföretagen är små och verkar uteslutande på sina hemmamarknader, fortsätter regeringen, har nya teknologier bidragit till att alltfler söker sig ut på den gemensamma marknaden. Det är regeringens uppfattning att en effektiv reglering av tjänstemarknaden är avgörande för att säkra kvalitet och fri konkurrens på de nya områden som dyker upp med anledning av den tekniska utvecklingen.
Motionen I motion 1996/97:U515 (kd) hänvisas till att Europaparlamentet under år 1995 framlade två stora betänkanden om arbetsmarknadspolitik. Målsättningen var att verka för både marknadsekonomisk effektivitet och social rättvisa. Bland annat ingick rekommendationer till Europas länder att främja tjänster inriktade på hemmet och familjen, att stimulera forskning och utbildning och att göra större satsningar på små och medelstora företag. Kristdemokraterna har i olika sammanhang uppmanat regeringen att genomföra just sådana åtgärder, påpekas det. I motionen begärs att riksdagen skall anmoda regeringen att följa uppmaningen från Europaparlamentet att underlätta för små och medelstora företag.
Vissa kompletterande uppgifter I riksdagens beslut sommaren 1996 med anledning av regeringens s.k. sysselsättningsproposition (prop. 1995/96:222, bet. FiU15) ingick ett treårigt program för småföretagsutveckling på totalt en miljard kronor. I enlighet med programmet har - som också berörts tidigare i detta betänkande - inrättats en småföretagsdelegation med uppgift att arbeta med avreglering och regelrefor- mering, analysera skillnader i småföretagens konkurrensförutsättningar samt att se på hur förbättrad information och förenklade stödformer till företagen kan åstadkommas. Vidare har ALMI Företagspartner AB beviljats 20 miljoner kronor för kompetenshöjande insatser inom småföretagsområdet.
Utskottets ställningstagande Enligt utskottets mening är det väsentligt att tjänstesektorns tillväxt på den inre marknaden underlättas. En dynamisk utveckling på detta område kan leda till starka effekter på sysselsättningen och därmed innebära stora ekonomiska vinster. I likhet med vad som sägs i skrivelsen anser utskottet det vara mycket viktigt att de liberaliseringssteg som vidtagits fortsätter och att genomförandet av lagstiftningen på tjänsteområdet effektiviseras. I motion 1996/97:U515 (kd) hänvisas, som nämnts, till att Europaparlamentet under år 1995 riktat uppmaningar till Europas länder att främja tjänster inriktade på hemmet och familjen, att stimulera forskning och utbildning och att göra större satsningar på små och medelstora företag. Beträffande de två sistnämnda åtgärderna vill utskottet erinra om bl.a. förslag som framlagts av regeringen dels sommaren 1996 i en proposition om vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000 (prop. 1995/96:222), dels i den nyligen framlagda ekonomiska vårpropositionen (1996/97:150) där förslag lämnats om betydande resurstillskott för utbildningssatsningar och lättnader för små och medelstora företag i form av sänkta kostnader och förenklade regler. Vad gäller tjänsteområdet vill utskottet vidare åter hänvisa till det tidigare nämnda näringspolitiska betänkandet (bet. 1996/97:NU10), där det konstateras att en utredning - den s.k. Tjänstebeskattningsutredningen - i betänkandet Skatter, tjänster och sysselsättning (SOU 1997:17) har föreslagit att arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna för egenföretagarna skall avskaffas i tjänstebranscher som kan anses utgöra substitut till hemarbete. Utredningen är för närvarande föremål för remissbehandling. I likhet med vad som sades i nyssnämnda betänkande finner utskottet ingen anledning att på denna punkt föregripa beredningsarbetet med ett ställningstagande. Med det sagda avstyrker utskottet den aktuella motionen i berörd del.
Regeringens skrivelse Utskottet föreslår att regeringens skrivelse läggs till handlingarna utan vidare åtgärd från riksdagens sida.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande inre marknaden och regelverket att riksdagen avslår motionerna 1996/97:K913 yrkande 2, 1996/97: U502 yrkande 2, 1996/97:N15 yrkandena 1 och 2 och 1996/97:N257 yrkandena 4, 5 och 9, res. 1 (m, fp, kd) 2. beträffande inre marknaden och energiområdet att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo729 yrkande 12, 1996/97: Jo759 yrkande 9 och 1996/97:N15 yrkande 4, 3. beträffande inre marknaden och vissa företagsfrågor att riksdagen avslår motion 1996/97:U515 yrkande 28, res. 2 (m, fp, kd) 4. beträffande regeringens skrivelse att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1996/97:83 till handlingarna.
Stockholm den 29 april 1997
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Mikael Odenberg (m), Sylvia Lindgren (s), Barbro Andersson (s), Chris Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Göran Hägglund (kd), Nils-Göran Holmqvist (s), Kerstin Warnerbring (c), Eva Flyborg (fp), Torsten Gavelin (fp) och Marina Pettersson (s).
Reservationer
1. Inre marknaden och regelverket (mom. 1) Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Chris Heister (m), Göran Hägglund (kd), Eva Flyborg (fp) och Torsten Gavelin (fp) anser dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnittet om inre marknaden och regelverket som börjar med ?Att inrätta? och slutar med ?berörda delar? bort ha följande lydelse: Sverige bör med större kraft än hittills agera mot kommissionen och de enskilda medlemsländerna så att en systematisk genomgång av såväl EG:s eget regelverk som de nationella regelverken kommer till stånd i syfte att undanröja de formella hindren mot en väl fungerande konkurrens på den inre marknaden. Ett sätt att stärka detta vore, anser utskottet, att i likhet med vad som föreslås i motion 1996/97:U502 (m) inrätta ett nytt gemenskapsorgan, en regelrevision, med uppgift att systematiskt granska både gemensamma och nationella regler. Resultatet av granskningarna bör offentliggöras, och rådet skall därefter ha i uppgift att rekommendera hur bristerna skall åtgärdas. Utskottet menar - i linje med vad som anförs i motion 1996/97:N15 (m) - att arbetet med regelreformering i Sverige fortsättningsvis måste bedrivas med en annan intensitet och kraft än vad som är fallet i dag. Det är oroande att den systematiska genomgång av existerande svenska lagar och regler i syfte att åstadkomma förenklingar och avregleringar, som den nuvarande regeringen avbröt år 1994, inte har ersatts av ett fungerande system med konsekvensanalyser av regelsystemen. Sådana analyser måste, anser utskottet, vara en oundgänglig del i det löpande regeringsarbetet och ha till uppgift att lätta upp de administrativa bördor och andra typer av problem som tunga regleringssystem lägger på företagen. Enligt utskottets uppfattning bör Sverige i alla sammanhang ha ett inremarknadsperspektiv som grund för sitt agerande. I Regeringskansliet krävs det därför, vilket också påpekas i motion 1996/97:N257 (m), en stark enhet för den inre marknaden som skall bevaka att svenska förslag inte strider mot grundtankarna bakom den inre marknaden och dess funktion. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet nyssnämnda motioner i berörda delar. Det sagda ligger också delvis i linje med vad som i denna del sägs i motion 1996/97:K913 (m). Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande inre marknaden och regelverket att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:U502 yrkande 2, 1996/97:N15 yrkande 2 och 1996/97:N257 yrkandena 4 och 9, med anledning av motion 1996/97:K913 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1996/97:N15 yrkande 1 och 1996/97:N257 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Inre marknaden och vissa företagsfrågor (mom. 3) Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Chris Heister (m), Göran Hägglund (kd), Eva Flyborg (fp) och Torsten Gavelin (fp) anser dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om inre marknaden och vissa företagsfrågor bort ha följande lydelse: Utskottet vill i likhet med vad som sägs i motion 1996/97:U515 (kd) att Sverige skall följa uppmaningen från Europaparlamentet att underlätta för små och medelstora företag. Den uttalade målsättningen i detta arbete är att verka för både marknadsekonomisk effektivitet och social rättvisa. En väsentlig del i detta program är en satsning på tjänstesektorn, med särskild inriktning på hemtjänster. Det sakliga innehållet i det nämnda betänkandet ingår också som en del i de s.k. Essenpunkterna, dvs. den handlingsplan med olika åtgärder för ökad sysselsättning som Europeiska rådet ställde sig bakom vid sitt möte i Essen i december 1994. Det handlar om underlättande för små och medelstora företag, satsning på forskning och utbildning, införande av flexibel arbetstid, översyn av arbetsrättslig lagstiftning och frågor om skatt på arbete. Enligt utskottets uppfattning bedriver inte regeringen en politik som på nationell nivå följer upp de rekommendationer som Sverige tillsammans med övriga medlemsländer ställt sig bakom i rådsbeslut om åtgärder för att stimulera sysselsättningen. För att öka antalet arbetstillfällen i Europa krävs åtgärder som främjar en mer sysselsättningsintensiv tillväxt. Utskottet anser att en politik för att främja marknaden för s.k. hushållstjänster nu måste prioriteras på såväl svensk som europeisk nivå. Särskilda initiativ måste tas för att öka tillväxten i denna marknad. Enligt utskottets mening innehåller marknaden en mycket stor potential både för att stimulera ny sysselsättning och för att skapa framväxt av nya exportföretag med inriktning på service - inte minst inom det sociala området - där svenska erfarenheter från den offentliga sektorn kan ge stora konkurrensfördelar på den inre marknaden. Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1996/97:U515 (kd) i här berörd del. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande inre marknaden och vissa företagsfrågor att riksdagen med bifall till motion 1996/97:U515 yrkande 28 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Inre marknaden och vissa företagsfrågor (mom. 3) Kerstin Warnerbring (c) anför: Jag vill framhålla betydelsen av att tjänstesektorns tillväxt på den inre marknaden underlättas och att de liberaliseringssteg som vidtagits fortsätter samt att genomförandet av lagstiftningen på tjänsteområdet effektiviseras. Sverige är en del av den inre marknaden, och min uppfattning är att kraftfulla insatser nu måste vidtas för att främja tjänstesektorns utveckling. Som utskottet påpekar har nyligen den s.k. Tjänstebeskattningsutredningen presenterat betänkandet Skatter, tjänster och sysselsättning (SOU 1997:17), i vilket bl.a. föreslås att arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna för egenföretagarna skall avskaffas i tjänstebranscher som kan anses utgöra substitut till hemarbete. Utredningen är för närvarande föremål för remissbehandling. Jag vill understryka vikten av att regeringen efter avslutad beredning skyndsamt tar ställning till utredningens slutsatser och för riksdagen framlägger nödvändiga förslag i syfte att ge en kraftfull stimulans till utvecklingen av den svenska tjänstesektorn.
Innehållsförteckning
Ärendet...............................................1 Sammanfattning........................................1 Skrivelsen............................................2 Motionerna............................................2 Utskottet.............................................3 Inledning...........................................3 Inre marknaden och regelverket......................3 Skrivelsen........................................3 Motionerna........................................6 Vissa kompletterande uppgifter....................7 Utskottets ställningstagande......................8 Inre marknaden och energiområdet....................9 Skrivelsen........................................9 Motionerna.......................................10 Vissa kompletterande uppgifter...................11 Utskottets ställningstagande.....................11 Inre marknaden och vissa företagsfrågor............12 Skrivelsen.......................................12 Motionen.........................................12 Vissa kompletterande uppgifter...................13 Utskottets ställningstagande.....................13 Regeringens skrivelse..............................13 Hemställan.........................................14 Reservationer........................................14 1. Inre marknaden och regelverket (m, fp, kd)......14 2. Inre marknaden och vissa företagsfrågor (m, fp, kd)15 Särskilt yttrande....................................16 Inre marknaden och vissa företagsfrågor (c)........16