Svenskt medborgarskap
Betänkande 1996/97:SfU14
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1996/97:SFU14
Svenskt medborgarskap
Innehåll
1996/97 SfU14
Sammanfattning
Utskottet behandlar i betänkandet ett antal motioner som berör olika frågor om svenskt medborgarskap, en motion om olovligt bortförande av barn samt en motion om utvisning efter fängelsestraff. Utskottet avstyrker bifall till samtliga motioner. Till betänkandet har fogats två reservationer och tre särskilda yttranden.
Motionerna
Motion väckt med anledning av proposition 1994/95:179 1994/95:Sf23 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att noga beakta att den som söker svenskt medborgarskap kan ha svårt att bli av med sitt utländska medborgarskap.
Motion väckt under allmänna motionstiden 1994/95 1994/95:Sf635 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barn som förs ut ur riket.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1996/97 1996/97:Sf604 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att det för erhållande av svenskt medborgarskap för utländsk medborgare skall införas krav på dokumenterade kunskaper i vardagligt användande av det svenska språket i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:Sf607 (delvis) av Sten Andersson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av klara och tydliga regler avseende erhållandet av svenskt medborgarskap (och tillfälligt visum). 1996/97:Sf608 av Nalin Baksi m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenskt medborgarskap vid födseln till barn födda i Sverige av föräldrar med utländskt medborgarskap. 1996/97:Sf616 av Carl Fredrik Graf (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att göra ansökan om svenskt medborgarskap för adoptivbarn mellan tolv och arton år avgiftsfri. 1996/97:Sf619 av Ingvar Eriksson och Stig Grauers (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utvisningsbeslut verkställs efter det att de sammanlagda fängelsestraffen avtjänats. 1996/97:Sf622 av Peter Weibull Bernström och Inger René (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge utökade möjligheter till dubbelt medborgarskap, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att barn till utlandssvensk förälder utan tidsbegränsning skall kunna söka svenskt medborgarskap utöver sitt födelselands eller andra förälderns medborgarskap. 1996/97:Sf631 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om formerna för ett underlättat medborgarskap enligt vad som anförts i motionen.
Utskottet
Svenskt medborgarskap
Gällande ordning Bestämmelser om förvärv av svenskt medborgarskap finns i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap och i medborgarskapskungörelsen (1969:235). Enligt medborgarskapslagen förvärvas svenskt medborgarskap genom födelse, legitimation, naturalisation eller anmälan. Föreskrifter om naturalisation finns i 6 § medborgarskapslagen. Enligt första stycket i lagrummet kan en utlänning på ansökan upptas till svensk medborgare om han/hon fyllt 18 år, sedan fem år - eller i fråga om medborgare i annat nordiskt land sedan två år - har hemvist här i riket samt fört och kan förväntas komma att föra en hederlig vandel. Avvikelse från dessa villkor kan enligt lagrummets andra stycke ske om det skulle medföra gagn för riket, om sökanden förut varit svensk medborgare, om sökanden är gift med en svensk medborgare eller om det annars med hänsyn till sökandens förhållanden finns särskilda skäl att bevilja svenskt medborgarskap. För att förvärva svenskt medborgarskap måste en utländsk medborgare visa att han förlorar sitt utländska medborgarskap vid förvärvet av det svenska. Om det utländska medborgarskapet inte förloras automatiskt vid förvärv av det svenska utan den utländska medborgaren måste ansöka om befrielse från medborgarskapet, kan det i samband med ett naturalisationsbeslut föreskrivas som villkor för att svenskt medborgarskap skall kunna förvärvas, att han inom viss tid visar att han förlorar det utländska medborgarskapet. Av sista stycket i 6 § medborgarskapslagen framgår att det i beslutet skall bestämmas om naturalisationen skall omfatta även sökandens ogifta barn under 18 år. När någon efter ansökan om naturalisation blir svensk medborgare utfärdar Statens invandrarverk ett skriftligt bevis om detta. Om en svensk medborgare adopterar ett barn som fyllt tolv år får barnet inte automatiskt svenskt medborgarskap vid adoptionen. Föräldrarna får i dessa fall ansöka om naturalisation enligt 6 § medborgarskapslagen. Enligt 9 a § medborgarskapskungörelsen tas avgift ut för prövning av ansökan om naturalisation. Avgiften är för närvarande 1 500 kr.
Parlamentarisk utredning I januari i år beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté (dir. 1997:5) med uppgift att genomföra en allmän översyn av lagen om svenskt medborgarskap. Kommittén skall även utreda vissa speciella frågeställningar som rör medborgarskapslagstiftningen samt överväga åtgärder som kan stärka medborgarskapets status. I direktiven anförs att den svenska medborgarskapslagstiftningen även i fortsättningen bör bygga på härstamningsprincipen, dvs. att föräldrarnas medborgarskap är bestämmande för ett barns medborgarskap oavsett var det föds. Kommittén skall undersöka omfattningen av dubbelt medborgarskap i dag. I princip bör dubbelt medborgarskap undvikas men det kan tänkas att det finns ytterligare situationer än de som för närvarande gäller där dubbelt medborgarskap kan accepteras. I direktiven anges också att lagstiftningen bör utformas så att statslöshet undviks. Kommittén skall utreda och överväga behovet av åtgärder som kan vidtas för att stärka medborgarskapets status som ett led i integrationsprocessen. Som en utgångspunkt bör en kartläggning göras av vad svenskt medborgarskap innebär i olika avseenden och andra länders lagstiftning och praxis bör studeras. Bland annat skall kommittén överväga om krav på kunskaper i svenska språket eller om det svenska samhället bör uppställas för beviljande av medborgarskap. När det gäller barn som föds i Sverige vars föräldrar har utländskt medborgarskap skall kommittén analysera för- och nackdelar med olika alternativ till reglering som under vissa förutsättningar skulle erbjuda möjlighet till svenskt medborgarskap. Analysen bör omfatta olika lösningar som skulle underlätta för sådana barn att bli svenska medborgare om föräldrarna har permanent uppehållstillstånd. Vad gäller reglerna om s.k. villkorat medborgarskap skall kommittén analysera och vid behov föreslå ändringar. I direktiven påtalas att det för vissa grupper av utlänningar funnits svårigheter att få befrielse från tidigare medborgarskap och att det har varit problem med att bevisa att en ansökan om befrielse lämnats in till hemlandets myndigheter. Vidare skall kommittén undersöka tillämpningen av kravet på att en person som söker medborgarskap måste kunna styrka sin identitet. Kommittén skall föreslå regeländringar för att komma till rätta med problemet att vissa invandrare inte har möjlighet att uppfylla vad som normalt krävs i detta avseende. Kommittén skall också analysera frågan om och i vilken mån medborgarskapsärenden som innefattar olika säkerhetsaspekter skall prövas av regeringen eller Invandrarverket. Kommittén skall dessutom överväga vilka ändringar i medborgarskapslagstiftningen som föranleds av det pågående arbetet inom Europarådet med en ny konvention om medborgarskap. Slutligen får kommittén även ta upp andra frågor som gäller medborgarskapslagstiftningen och som inte berörts i direktiven. Utredningsarbetet skall vara avslutat den 1 september 1998. Vissa delar rörande kravet på styrkande av identitet skall dock redovisas senast den 1 december 1997.
Motioner Medborgarskapsfrågor tas upp i ett antal motioner väckta under allmänna motionstiden 1996/97 samt i en motion väckt med anledning av prop. 1994/95:179 Ändringar i utlänningslagen. I motion 1996/97:Sf604 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) begärs ett förslag om att det för svenskt medborgarskap skall införas krav på dokumenterade kunskaper i vardagligt användande av svenska språket. Gudrun Schyman m.fl. (v) begär i motion 1996/97:Sf631 en utredning om formerna för ett underlättat medborgarskapet. Svenskt medborgarskap bör kunna erhållas på ett lättare och mer välkomnande sätt. Fler skulle då söka svenskt medborgarskap och segregationen dämpas, anför motionärerna. I motion 1996/97:Sf607 (delvis) av Sten Andersson (m) anförs att en medborgarskapsansökan endast skall prövas utifrån den enskildes förhållanden och inte eventuella andra intressen. Motionären begär ett tillkännagivande om behovet av klara och tydliga regler avseende erhållande av svenskt medborgarskap. I motion 1996/97:Sf608 av Nalin Baksi m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att alla barn födda i Sverige som har en förälder med permanent uppehållstillstånd skall erbjudas svenskt medborgarskap vid födseln. Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) begär i motion 1994/95:Sf23 yrkande 9 ett tillkännagivande om att det noga bör beaktas att den som söker svenskt medborgarskap kan ha svårt att bli av med sitt utländska medborgarskap. I motion 1996/97:Sf622 av Peter Weibull Bernström och Inger René (m) anförs att ett barn bör kunna få båda sina föräldrars medborgarskap. Motionärerna begär tillkännagivanden om dels utökade möjligheter till dubbelt medborgarskap, dels att barn till utlandssvensk förälder utan tidsbegränsning bör kunna söka svenskt medborgarskap utöver sitt födelselands eller andra förälderns medborgarskap. Slutligen begärs i motion 1996/97:Sf616 av Carl Fredrik Graf (m) ett tillkännagivande om att en ansökan om svenskt medborgarskap för adoptivbarn mellan tolv och arton år skall vara avgiftsfri.
Utskottet Enligt utskottets mening är det positivt att medborgarskapslagstiftningen nu blir föremål för en genomgripande översyn och att kommittén skall utreda och överväga behovet av åtgärder som kan vidtas för att stärka medborgarskapets status som ett led i integrationsprocessen. Vad gäller motionsyrkande om att det skall införas krav på kunskaper i svenska språket för att erhålla svenskt medborgarskap så har utskottet tidigare under en följd av år behandlat liknande yrkanden. Utskottet har därvid framhållit att det är utomordentligt viktigt för den enskilde invandraren att ha kunskaper i svenska språket och att man på alla sätt bör underlätta för invandrarna att få sådana kunskaper. Utskottet har också tidigare behandlat motioner beträffande formerna för erhållande av medborgarskap. Dessa frågor skall behandlas av den parlamentariska kommittén. Utskottet konstaterar att även övriga av motionärerna väckta frågor ryms inom ramen för den parlamentariska kommitténs arbete. Motion Sf608 om att alla barn som föds i Sverige och som har föräldrar med permanent uppehållstillstånd bör erbjudas svenskt medborgarskap åberopas också i direktiven för kommittén. Kommitténs arbete och överväganden bör avvaktas och enligt utskottets mening bör riksdagen inte nu ta ställning i dessa frågor. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1994/95:Sf23 yrkande 9, 1996/97:Sf604, 1996/97:Sf607 (delvis), 1996/97:Sf608, 1996/97:Sf622 och 1996/97:Sf631. Inom kommitténs utredningsarbete finns utrymme för att ta upp även andra frågor gällande medborgarskapslagstiftningen än dem som redovisats ovan. Något tillkännagivande med anledning av motion 1996/97:Sf616 om avgifter vid ansökan om medborgarskap bör därför inte ske. Motionen avstyrks.
Olovligt bortförande av barn i internationella förhållanden I motion 1994/95:Sf635 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 18 anförs att det de senaste åren blivit vanligare att en förälder efter en skilsmässa, mot den andra förälderns vilja, för barnet utomlands. Barnet rycks upp ur sin hemmiljö och separeras från den ena eller, i vissa fall, båda sina föräldrar. Detta innebär en stor tragedi och om det händer måste svenska myndigheter agera. Bland annat bör Passmyndigheten vara uppmärksam på att pass inte utfärdas till minderåriga om inte bägge vårdnadshavarna medgivit det. Vidare måste de svenska ambassaderna hjälpa till så att barnet får komma hem till sin vårdnadshavare. Den som olovligt fört ut barnet ur landet måste också åtalas och straffas för brottet. Motionärerna begär ett tillkännagivande härom. Utskottet vill erinra om att Sverige har anslutit sig till två konventioner, Europarådskonventionen och Haagkonventionen, som båda bl.a. syftar till att få till stånd ett internationellt samarbete för att motverka olovliga bortföranden och kvarhållanden av barn i internationella förhållanden. Enligt konventionerna skall ett beslut om vårdnad i barnets hemland normalt verkställas och barnet överflyttas till hemlandet. För Sveriges del är konventionerna i kraft gentemot ett 40-tal länder. Lagutskottet har i betänkandet 1995/96:LU2 behandlat en liknande motion och därvid ingående redovisat det arbete som bedrivs på detta område. Lagutskottet konstaterade att problemet inte alltid kan lösas genom internationella överenskommelser. Sådana överenskommelser innebär att vi från svensk sida även måste vara beredda att erkänna och verkställa andra länders domar och beslut rörande vårdnad och umgänge, även om de grundats på en rättsordning som är helt främmande för svenska värderingar. Lagutskottet hänvisade också dels till att i 6 kap. 15 § föräldrabalken införts en uttrycklig bestämmelse om att domstolen när den bedömer en umgängesfråga skall beakta risken för att barnet olovligen bortförs, dels till att fängelsestraffet för egenmäktighet med barn skärpts. Vidare hänvisade lagutskottet till det arbete som under senare år utförts av Socialstyrelsen och som år 1994 publicerats i rapporten Olovligt bortförd - Om bort- och hitförda barn i vårdnads- och umgängeskonflikter. Rapporten innehåller en kartläggning och belyser bl.a. vilka insatser som socialtjänsten kan göra för att förhindra att bortförande sker. Rapporten är också avsedd att inspirera och utveckla arbetet med att ge stöd och hjälp till drabbade barn och föräldrar. Därutöver hänvisade lagutskottet till att Vårdnadstvistutredningen i sitt betänkande (SOU 1995:79) lagt fram förslag till en ny bestämmelse i föräldrabalken om tillstånd till barns utlandsvistelse. Motionen avslogs av riksdagen. Enligt socialförsäkringsutskottet tycks det här vara fråga om problem som är mycket svåra att komma till rätta med och utskottet delar motionärernas uppfattning att det främst gäller att få föräldrarna att respektera barnens rätt till både sin mamma och pappa. Utskottet förutsätter att det arbete som Socialstyrelsen utfört kommer att ge resultat och att man från regeringens sida fortsätter arbetet med att få till stånd ytterligare internationella överenskommelser, där sådana utgör en lämplig lösning. Vidare är det förslag som Vårdnadstvistutredningen enligt ovan lagt fram för närvarande föremål för beredning inom regeringskansliet. Vad gäller utfärdande av pass krävs redan i dag båda vårdnadshavarnas medgivande för att ett pass skall utfärdas för barn under 18 år, om inte synnerliga skäl föreligger. Utskottet förutsätter att Passmyndigheten och andra berörda myndigheter är väl medvetna om problemen. Med hänsyn till det anförda är, enligt utskottets mening, något tillkännagivande med anledning av motion 1994/95:Sf635 yrkande 18 inte påkallat. Motionen avstyrks därför.
Utvisning efter fängelsestraff Enligt 4 kap. 7 § utlänningslagen (SFS 1989:529), UtlL, får en utlänning utvisas ur Sverige om han dömts för ett brott som kan leda till fängelse eller om en domstol undanröjer en villkorlig dom eller skyddstillsyn som utlänningen har dömts till. Utlänningen får dock utvisas endast om han döms till svårare straff än böter och det kan antas att han kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet här i landet eller brottet med hänsyn till den skada, fara eller kränkning som det har inneburit för enskilda eller allmänna intressen är så allvarligt att han inte bör få stanna. Den domstol som handlägger brottmålet beslutar om utvisning. Om en domstol beslutar att ändra en påföljd får domstolen även meddela det beslut beträffande utvisningen som ändringen av påföljden ger anledning till. Av 4 kap. 14 § UtlL framgår att en dom eller ett beslut om utvisning skall innehålla ett förbud för utlänningen att återvända till Sverige under viss tid eller utan tidsbegränsning. Enligt 8 kap. 7 § UtlL får en domstols beslut om utvisning inte verkställas förrän ådömt fängelsestraff avtjänats eller verkställigheten flyttats över till annat land. En domstols dom om utvisning skall verkställas snarast möjligt. I motion 1996/97:Sf619 av Ingvar Eriksson och Stig Grauers (m) begärs ett tillkännagivande om att utvisningsbeslut bör kunna verkställas efter det att de sammanlagda fängelsestraffen avtjänats. I motionen anförs att strafftiden på grund av tillkommande förseelser kan bli så lång att tiden för utvisningsbeslutet löpt ut. Den dömde kan då efter avtjänat fängelsestraff fritt vistas i landet. Utskottet har i det av riksdagen godkända betänkandet 1994/95:SfU16 behandlat liknande motioner. Utskottet anförde därvid att när en domstol beslutar om utvisning på grund av brott skall beslutet innehålla förbud för utlänningen att återvända till Sverige under viss tid eller utan tidsbegränsning. Tidsbegränsning är dock huvudregel och de tider som kommer i fråga är i allmänhet fem eller tio år. Även så kort tid som två år förekommer undantagsvis. Enligt 4 kap. 9 § UtlL får en domstol, när den enligt 34 kap. brottsbalken beslutar att förändra en påföljd som en utlänning har dömts till, också meddela det beslut beträffande utvisningen som förändringen av påföljd ger anledning till. Bestämmelsen innebär bl.a. att, om domstolen beslutar att utlänningen skall utvisas för det nya brottet, domstolen antingen kan förlänga tiden för återreseförbudet enligt den tidigare domen eller också ersätta det tidigare utvisningsbeslutet med ett nytt som då omfattar även det tidigare beslutet. Ett sådant beslut förutsätter i och för sig inte någon ändring av brottspåföljden, eftersom ändringen beträffande utvisningen i detta fall föranleds av att den nya brottsligheten i sig anses böra medföra utvisning. Utskottet pekade också på att en domstols beslut om utvisning på grund av brott inte är en påföljd utan en särskild rättsverkan på grund av brottet. Om det i något enstaka fall inträffar att tiden för ett återreseförbud gått till ända efter det den dömde avtjänat ett fängelsestraff är det därför inte rimligt att tiden för förbudet börjar löpa vid denna tidpunkt. Utskottet avstyrkte bifall till motionerna. Utskottet vidhåller sin tidigare intagna ståndpunkt och avstyrker bifall till motion 1996/97:Sf619.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande svenskt medborgarskap att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sf23 yrkande 9, 1996/97:Sf604, 1996/97:Sf607 i denna del, 1996/97:Sf608, 1996/97:Sf616, 1996/97:Sf622 och 1996/97:Sf631, res. 1 (mp)
2. beträffande olovligt bortförande av barn att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf635 yrkande 18, res. 2 (fp, v, mp) 3. beträffande utvisning efter fängelsestraff att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf619.
Stockholm den 8 april 1997
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Börje Nilsson
I beslutet har deltagit: Börje Nilsson (s), Gullan Lindblad (m), Margareta Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Margit Gennser (m), Lennart Klockare (s), Sven-Åke Nygårds (s), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Ronny Olander (s), Ulla Hoffmann (v), Mona Berglund Nilsson (s), Ulf Kristersson (m), Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Frebran (kd) och Karin Israelsson (c).
Reservationer
1. Svenskt medborgarskap (mom. 1) Ragnhild Pohanka (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ?Enligt utskottets? och slutar med ?och 1996/97:Sf631.? bort ha följande lydelse: För att få svenskt medborgarskap ställs det krav på att den sökande styrker att hans utländska medborgarskap annullerats. Utskottet delar bedömningen i motion 1994/95:Sf23 att det vid prövningen måste beaktas att det i vissa fall kan vara omöjligt att bli av med ett utländskt medborgarskap och att kravet därför kan framstå som orimligt. Detta bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande svenskt medborgarskap att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf23 yrkande 9 och med avslag på motionerna 1996/97:Sf604, 1996/97:Sf607 i denna del, 1996/97:Sf608, 1996/97:Sf616, 1996/97:Sf622 och 1996/97:Sf631 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Olovligt bortförande av barn (mom. 2) Sigge Godin (fp), Ulla Hoffmann (v) och Ragnhild Pohanka (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ?Enligt socialförsäkringsutskottet? och slutar med ?avstyrks därför.? bort ha följande lydelse: Utskottet delar uppfattningen i motion 1996/97:Sf619 att det är en stor tragedi då barn rycks upp ur sin hemmiljö och separeras från den ena av, eller i vissa fall båda, sina föräldrar. För att komma till rätta med problemet med kidnappade barn måste bägge föräldrarna fås att respektera barnets rätt till både sin mamma och pappa. Skulle det ändå ske att ett barn förs ut olovligen ur Sverige måste naturligtvis svenska myndigheter agera. Bland annat måste Passmyndigheten göras uppmärksam på att pass inte får utfärdas till minderåriga utan bägge vårdnadshavarnas medgivande, och de svenska ambassaderna måste agera för att barnet skall kunna komma hem. Utskottet anser att regeringen aktivt skall verka för att bilaterala överenskommelser träffas med ytterligare länder för att förebygga eller lösa liknande situationer. Vidare anser utskottet att den som olovligen fört ett barn ur landet bör åtalas och straffas för brottet. Utskottet anser att regeringen skyndsamt bör lägga fram förslag till lagändringar i enlighet med vad Vårdnadstvistutredningen föreslagit i sitt betänkande Vårdnad, boende och umgänge (SOU 1995:79). Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf635 yrkande 18 som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande olovligt bortförande av barn att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf635 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Svenskt medborgarskap (mom. 1) Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf Kristersson (alla m) anför: Ett av de största hindren för personer med utländsk bakgrund att komma in på den svenska arbetsmarknaden är bristande eller inga kunskaper i svenska språket. Svenska för invandrare erbjuds alla men den enskildes aktivitet och deltagande i undervisningen varierar väsentligt. Fler skulle säkert delta mer aktivt i undervisningen om det krävdes vissa grundläggande kunskaper i svenska språket för att få svenskt medborgarskap. Vi anser att ett krav på dokumenterade kunskaper i svenska språket inte är att betrakta som ett hinder utan snarare som ett gemensamt ansvar för samhället och den enskilde. Genom ett sådant krav ökar också de enskilda individernas möjligheter i det nya hemlandet, både på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt. Vi kommer att verka för detta i den parlamentariska kommitté som skall se över medborgarskapslagen.
2. Svenskt medborgarskap (mom. 1) Ulla Hoffmann (v) anför: Ett problem i det svenska samhället är den etniska segregationen. Segregation kan leda till social särbehandling och skapar utanförskap. Ett sätt att möta det politiska utanförskapet, som många flykting- och invandrargrupper upplever i Sverige, är rösträtten för invandrare i kommunala val. Enligt Vänsterpartiets mening bör dock invandrare ges rätt att rösta även i riksdagsval. Mot detta har anförts att det formella medborgarskapet bör vara avgörande för om någon med sin röst skall kunna påverka landets politik. Då byte av medborgarskap är ett stort steg kan formerna för medborgarskapsansökan verka avhållande. Vi anser därför att det skall vara lättare och mer välkomnande att få svenskt medborgarskap. Fler skulle då välja den möjligheten. Rösträtten skulle bli hel, integrationen vinna och utanförskap och segregation dämpas. Vi anser också att det vid prövningen av svenskt medborgarskap inte får ställas orimliga krav på att den sökande styrker att hans utländska medborgarskap annullerats. Det måste beaktas att det i vissa fall finns särskilda skäl för att man inte kan göra sig av med sitt utländska medborgarskap. En parlamentarisk utredning har tillsatts för att se över medborgarskapslagstiftningen, och vi kommer där att driva dessa frågor. Vi avstår därför från att nu reservera oss.
3. Utvisning efter fängelsestraff (mom. 3) Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf Kristersson (alla m) anför: Vissa problem som kan uppstå i samband med att utländska medborgare döms till fängelse och utvisning ur landet aktualiseras i motion 1996/97:Sf619. Vi vill i anslutning härtill framhålla att den praxis som utvecklats av Högsta domstolen vad gäller tolkningen av rekvisitet "synnerliga skäl" i 4 kap. 10 § utlänningslagen inte står i samklang med allmänt rättsmedvetande. De tidsgränser som finns stipulerade bör därför omprövas i syfte att uppnå en skärpning. På grund av det anförda anser vi att det finns behov av en översyn av reglerna om utvisning på grund av brott. Vi avser att återkomma i denna fråga.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Motionerna............................................1 Utskottet.............................................2 Svenskt medborgarskap...............................2 Olovligt bortförande av barn i internationella förhållanden5 Utvisning efter fängelsestraff......................6 Hemställan..........................................7 Reservationer.........................................8 Särskilda yttranden...................................9