Svenskt medborgarskap m.m.
Betänkande 1991/92:SfU12
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1991/92:SFU12
Svenskt medborgarskap m.m.
Innehåll
- Sammanfattning
- Propositionen
- Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1991/92
- Utskottet
- Hemställan
1991/92
SfU12
Sammanfattning
Utskottet behandlar i betänkandet regeringens proposition 1991/92:90 med förslag till ändringar i medborgarskapslagen och i föräldraledighetslagen. Utskottet tillstyrker bifall till regeringens förslag att reglerna om barns förvärv och förlust av svenskt medborgarskap i flera fall än tidigare skall gälla även för utländska barn som adopteras av svenska adoptivföräldrar och att tiden för adoptivföräldrars rätt till ledighet enligt föräldraledighetslagen skall räknas från det att de fått barnet i sin vård.
I betänkandet behandlas vidare fyra motioner med anknytning till frågor om svenskat medborgarskap. Utskottet avstyrker bifall till motionerna.
Propositionen
I proposition 1991/92:90 om svenskt medborgarskap för adoptivbarn och förbättrad rätt till föräldraledighet vid adoption har regeringen (kulturdepartementet) föreslagit att riksdagen antar 1. lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap, 2. lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1991/92
1991/92:Sf608 av Håkan Holmberg (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna angående dubbelt medborgarskap.
1991/92:Sf621 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att möjligheterna måste förbättras för de invandrare som inte är svenska medborgare att delta i den demokratiska beslutsprocessen i det svenska samhället genom att i ökad utsträckning i stället acceptera dubbla medborgarskap, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en parlamentariskt sammansatt kommitté bör utreda hithörande frågor varvid en nordisk samordning bör ske, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige internationellt bör verka för att synen på dubbla medborgarskap förändras, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en uppmjukning av praxis i s.k. naturalisationsärenden omgående bör komma till stånd.
1991/92:Sf624 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en välkomstceremoni för nya medborgare på nationaldagen den 6 juni.
1991/92:Sf626 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på minimikunskaper i svenska för att invandrare skall kunna erhålla svenskt medborgarskap.
Utskottet
Svenskt medborgarskap
Inledning
Bestämmelser om förvärv av svenskt medborgarskap återfinns i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap och i medborgarskapskungörelsen (1969:235).
Enligt medborgarskapslagen förvärvas svenskt medborgarskap genom födelse, legitimation, naturalisation eller anmälan.
Föreskrifter om naturalisation finns i 6 § medborgarskapslagen. Enligt första stycket i lagrummet kan en utlänning på ansökan upptas till svensk medborgare om han/hon fyllt 18 år, sedan fem år (nordiska medborgare sedan två år) har hemvist här i riket samt fört en hederlig vandel. Avvikelse från dessa villkor kan enligt lagrummets andra stycke ske om det skulle medföra gagn för riket, om sökanden förut varit svensk medborgare, om sökanden är gift med en svensk medborgare eller om det annars med hänsyn till sökandens förhållanden finns särskilda skäl att bevilja svenskt medborgarskap.
I 7--9 §§ medborgarskapslagen finns bestämmelser om förlust av svenskt medborgarskap.
Svenskt medborgarskap för adoptivbarn
Enligt nu gällande regler blir barn med utländskt medborgarskap som adopteras av svenska adoptivföräldrar inte automatiskt svenska medborgare. Härför krävs en ansökan om naturalisation enligt 6 § medborgarskapslagen.
När en förälder som har vårdnaden om ett ogift barn under 18 år förvärvar eller förlorar svenskt medborgarskap medför detta till följd av bestämmelser i 5 och 7 §§ medborgarskapslagen normalt byte av medborgarskap även för barnet. Enligt 13 a § i lagen gäller detta dock inte för adoptivbarn i andra fall än då en far eller en mor har adopterat sitt eget barn.
I propositionen föreslås att medborgarskapslagen kompletteras med en bestämmelse om att ett barn som inte har fyllt tolv år och som har adopterats av svensk medborgare förvärvar svenskt medborgarskap dels vid adoption i Sverige eller i Danmark, Finland, Island eller Norge, dels vid godkännande i Sverige av en adoption som ägt rum i utlandet.
Vidare föreslås i propositionen att bestämmelserna i medborgarskapslagen om ett barns förvärv eller förlust av svenskt medborgarskap med anledning av att barnets far eller mor förvärvar eller förlorar sådant medborgarskap skall gälla även för adoptivbarn under förutsättning att de adopterats i Sverige eller i Danmark, Finland, Island eller Norge eller att de adopterats genom ett utländskt adoptionsbeslut som godkänts i Sverige.
Regeringens förslag till ändringar i medborgarskapslagen har inte föranlett några motionsyrkanden, och utskottet tillstyrker bifall till förslaget.
Dubbelt medborgarskap
Regleringen i medborgarskapslagen av förvärv och förlust av svenskt medborgarskap bygger på principen om ett enda medborgarskap. Ett syfte med bestämmelserna är att -- bortsett från barns förvärv av medborgarskap -- söka förhindra uppkomsten av dubbelt medborgarskap.
Enligt 6 § medborgarskapslagen krävs att en utlänning för att förvärva svenskt medborgarskap måste kunna visa att han förlorar sitt utländska medborgarskap vid förvärvet av det svenska. Om det utländska medborgarskapet inte förloras automatiskt vid förvärv av det svenska utan utlänningen måste ansöka om befrielse från medborgarskapet, kan det i samband med naturalisationsbeslut föreskrivas som villkor för att svenskt medborgarskap skall kunna förvärvas att utlänningen inom viss tid visar att han förlorar det utländska medborgarskapet.
Enligt vad utskottet erfarit i ett tidigare ärende (jfr bet. 1990/91:SfU3) tillämpas villkoren om befrielse från utländskt medborgarskap i praxis så att en sökande, som visar att han gjort vad som skäligen kan begäras för att få befrielse från sitt utländska medborgarskap men inte fått svar inom två år, ändå kan beviljas svenskt medborgarskap.
Svenska medborgare som förvärvar utländskt medborgarskap efter ansökan eller uttryckligt samtycke eller som förvärvar utländskt medborgarskap genom att inträda i allmän tjänst i annan stat förlorar enligt 7 § medborgarskapslagen sitt svenska medborgarskap. Även deras ogifta barn under 18 år förlorar då i allmänhet sitt svenska medborgarskap.
Sverige har liksom nio andra europeiska länder anslutit sig till 1963 års Europarådskonvention om begränsning av fall av flerfaldigt medborgarskap och om militära förpliktelser i fall av flerfaldigt medborgarskap (SÖ 1969:24). Sverige har även biträtt ett tilläggsprotokoll med bestämmelser om vissa ändringar i konventionen (SÖ 1978:117). I konventionen föreskrivs bl.a. att en vuxen person som är medborgare i en av konventionsstaterna och som av fri vilja förvärvar medborgarskap i en annan sådan stat genom naturalisation, anmälan eller åtagande skall förlora sitt tidigare medborgarskap. Frågan om dubbelt medborgarskap har utretts av den år 1985 tillkallade medborgarskapskommittén, som avgivit ett delbetänkande DsA 1986:6, Dubbelt medborgarskap, och sedermera slutfört sitt arbete med en rapport år 1989. Kommittén konstaterar i betänkandet att utvecklingen i Europa har inneburit ett ständigt ökande antal personer med dubbelt medborgarskap. Enligt kommittén bör -- om inte påtagliga nackdelar med dubbla medborgarskap kan visas föreligga -- det intresse många invandrare har av att kunna behålla sitt ursprungliga medborgarskap vid förvärv av svenskt få väga över. Innan ställning tas måste emellertid dels frågan om dubbla medborgarskap har någon betydelse ur säkerhetssynpunkt, dels frågan om den som har flera medborgarskap skall få utöva politiska rättigheter i mer än ett land diskuteras. I den senare frågan anvisar kommittén vägen att med konventioner och överenskommelser med andra länder nå ömsesidiga lösningar. Kommittén föreslår att Sveriges inställning till Europarådskonventionen analyseras ytterligare och att ytterligare underlag tas fram för bedömning av möjligheten att anta ett andra medborgarskap efter lång tids bosättning.
Utskottet har erfarit att en expertkommitté inom Europarådet har utarbetat ett utkast till ett andra tilläggsprotokoll till 1963 års Europarådskonvention. I utkastet föreslås vidgade möjligheter till dubbelt medborgarskap för personer som fötts i eller som före 18 års ålder flyttat till det land vars medborgarskap de sedan förvärvar, för personer som frivilligt förvärvar sin makes medborgarskap samt för barn till föräldrar med olika medborgarskap. Protokollet kan förväntas bli presenterat för Europarådets medlemsstater av rådets ministerkommitté under hösten 1992. -- Utöver uppdraget att utarbeta protokollsutkastet har expertkommittén ett vidare uppdrag att överväga frågor rörande medborgarskap och Europarådskonventionen.
Frågor om dubbelt medborgarskap behandlas i två motioner.
I motion 1991/92:Sf608 av Håkan Holmberg (fp) begärs en översyn av reglerna angående dubbelt medborgarskap. Enligt motionären kan dubbelt medborgarskap vara motiverat t.ex. då personer som kommit till Sverige såsom politiska flyktingar senare återvänder till sina ursprungsländer för att delta i en demokratisk återuppbyggnad och då utländska medborgares barn, som bott större delen av sitt liv i Sverige, får svårigheter med studier, yrkesval eller politiskt arbete på grund av det utländska medborgarskapet.
Motionärerna bakom motion 1991/92:Sf621 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) framhåller vikten av att invandrarna ges delaktighet i det politiska livet. Ett sätt att göra det möjligt för invandrare att få fullständig rösträtt är enligt motionärerna att i större utsträckning än hittills acceptera dubbla medborgarskap (yrkande 1). Motionärerna påpekar att de nuvarande reglerna leder till ett stort antal fall av dubbla medborgarskap. Detta följer särskilt av bestämmelserna om barns och makars medborgarskap och av praxis vid tillämpningen av regeln i 6 § medborgarskapslagen om förlust av tidigare medborgarskap som villkor för förvärv av svenskt. Motionärerna anser vidare att en parlamentariskt sammansatt kommitté under nordiskt samarbete bör utreda hithörande frågor (yrkande 2). Enligt dem bör Sverige internationellt verka för att synen på dubbla medborgarskap förändras (yrkande 3). De hänvisar till det pågående arbetet inom Europarådet. Praxis i naturalisationsärenden bör uppmjukas, anser motionärerna (yrkande 4).
Som utskottet anfört ovan kommer resultatet av Europarådets expertgrupps arbete att presenteras för medlemsstaterna inom en snar framtid. I avvaktan på denna presentation bör enligt utskottets mening inte något riksdagsinitiativ tas till svenska eller nordiska särlösningar på området. Utskottet avstyrker bifall till motionerna Sf608 och Sf621.
Övriga medborgarskapsfrågor
Utskottet behandlar under detta avsnitt dels en motion om kunskaper i svenska språket som villkor för förvärv av medborgarskap, dels en motion som syftar till införandet av en statlig välkomstceremoni för nyblivna svenska medborgare.
Kunskaper i svenska språket är inte något krav för förvärv av svenskt medborgarskap genom naturalisation.
Göthe Knutson (m) föreslår i motion 1991/92:Sf626 att ett krav på kunskaper i svenska bör ställas på dem som söker svenskt medborgarskap. Enligt motionären bör sökanden åtminstone hjälpligt förstå och kunna göra sig förstådd på svenska. Undantag föreslås kunna medges t.ex. vid hög ålder.
Utskottet har flera gånger tidigare, senast i sitt av riksdagen godkända betänkande 1991/92:SfU4, avstyrkt motionsyrkanden om krav på kunskaper i svenska som villkor för naturalisation. Utskottet hänvisade i betänkandet till sin tidigare bedömning att det varken var rimligt eller möjligt att ställa krav på kunskaper i svenska språket som svenskt medborgarskap. Utskottet framhöll samtidigt den utomordentliga betydelsen för invandrare att ha kunskaper i svenska språket.
Utskottet, som ännu en gång vill framhålla vikten av att invandrare tillägnar sig svenska språket, anser att riksdagen bör vidhålla sin tidigare inställning och avstyrker därför bifall till motion Sf626.
När någon efter naturalisation blir svensk medborgare utfärdar invandrarverket ett skriftligt bevis om det.
I motion 1991/92:Sf624 av Göthe Knutson (m) anförs att länsstyrelserna bör arrangera en välkomstceremoni för nya medborgare på nationaldagen den 6 juni.
Frågan om införande av en sådan ceremoni som motionären avser har behandlats av utskottet flera gånger, senast under hösten 1991 (bet. 1991/92:SfU4). Utskottet har vid dessa tillfällen avstyrkt bifall till motioner med samma syfte som den aktuella. I det nämnda betänkandet anförde utskottet att det fortfarande inte fann anledning att föreslå en statligt arrangerad ceremoni vid förvärv av svenskt medborgarskap. Utskottet framhöll dock att det står kommunerna fritt att anordna en sådan ceremoni.
Utskottet finner inte skäl att ändra den bedömning som redovisats i det ovan nämnda betänkandet och avstyrker därför bifall till motion Sf624.
Adoptivföräldrars rätt till ledighet för vård av barn
I 3 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. finns bestämmelser om arbetstagares rätt till ledighet för vård av barn dels i form av hel ledighet, dels i form av förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid. Rätten till hel ledighet gäller till dess barnet har uppnått ett och ett halvt års ålder, medan rätten till förkortning av arbetstiden gäller till dess barnet fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.
I propositionen föreslås att tiden ett och ett halvt år skall räknas från den tidpunkt då arbetstagaren får ett barn i sin vård vid tillämpning av bestämmelsen om hel ledighet på arbetstagare som har adopterat barnet eller tagit emot barnet i avsikt att adoptera det. Syftet med förslaget anges vara att undanröja den skillnad avseende rätten till hel ledighet som uppstår därigenom att adoptivbarnet vanligen inte kommer till sina adoptivföräldrar eller blivande adoptivföräldrar förrän en tid efter födelsen.
Regeringens förslag har inte föranlett några motionsyrkanden, och utskottet tillstyrker bifall till förslaget.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande svenskt medborgarskap för adoptivbarn
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap,
2. beträffande dubbelt medborgarskap
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sf608 och 1991/92:Sf621,
3. beträffande krav på kunskaper i svenska språket
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sf626,
4. beträffande en välkomstceremoni för nya medborgare
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sf624,
5. beträffande adoptivföräldrars rätt till ledighet för vård av barn
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.
Stockholm den 28 april 1992
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Gullan Lindblad
I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Doris Håvik (s), Margit Gennser (m), Birgitta Dahl (s), Börje Nilsson (s), Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Nils-Olof Gustafsson (s), Pontus Wiklund (kds), Leif Bergdahl (nyd), Gustaf von Essen (m), Maud Björnemalm (s), Liselotte Wågö (m), Widar Andersson (s) och Ingela Mårtensson (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Propositionens lagförslag
Bilaga