Styrning av försvarets fastigheter ochanläggningar (förs. 2002/03:RR7)
Betänkande 2002/03:FIU14
Finansutskottets betänkande2002/03:FIU14
Styrning av försvarets fastigheter ochanläggningar (förs. 2002/03:RR7)
Sammanfattning I detta betänkande behandlar finansutskottet Riksdagens revisorers förslag i skrivelsen 2002/03:RR7 angående styrningen av försvarets fastigheter och anläggningar. Utöver revisorernas förslag behandlas en motion som väckts med anledning av skrivelsen, samt en motion som väckts under allmänna motionstiden men anknyter till skrivelsens frågeställningar. Därutöver behandlas i betänkandet ytterligare 5 motioner med sammanlagt 7 motionsyr- kanden från den allmänna motionstiden. Revisorerna har granskat hur regeringen styr Fortifikationsverket och Försvarsmakten för att åstadkomma en effektiv förvaltning och användning av försvarets fastigheter. Det finns stora problem, argumenterar revisorerna, med att tillämpa avgiftsfinansiering inom försvaret inte minst därför att Försvarsmakten har begränsade möjligheter att sätta press på stödmyndighe - terna, i detta fall Fortifikationsverket. Finansutskottet föreslår ett tillkännagi- vande med anledning av revisorernas förslag om en utredning om försvarets styr- och finansieringsformer. Därmed tillstyrker utskottet delvis revisorernas förslag 1 och 8 samt delvis motionerna Fi1 (m) och Fö222 (m). I betänkandet behandlas också 6 yrkanden från revisorerna om bl.a. Fortifikationsverkets hyresmodell, ackumulerade överskott och fastighetsre- gister. Dessa yrkande avstyrks av utskottet. Betänkandet behandlar därutöver motionsyrkanden om hyressättning i ändamålsfastigheter, studentbostäder, högskolornas och universitetens rätt att äga sina lokaler samt skydd för grönområden i tätortsbebyggelse. Samtliga motionsyrkanden under dessa punkter avstyrks av utskottet. I betänkandet finns två reservationer och ett särskilt yttrande.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Styr- och finansieringsformerna i försvaret Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om en utredning för att utvärdera styr- och finansieringsformerna i försvaret. Därmed bifaller riksdagen delvis förslag 2002/03:RR7 punkt 1 och motionerna 2002/03:Fi1 och 2002/03:Fö222. 2. Försvarsmyndigheternas valfrihet Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR7 punkt 2. Reservation 1 (m, fp, kd, c) 3. Fortifikationsverkets hyresmodell Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR7 punkt 3. 4. Fortifikationsverkets överskott Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR7 punkt 4. 5. Anläggningar för krigsändamål Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR7 punkt 5. 6. Underhåll av försvarets fastigheter Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR7 punkt 6. 7. Fortifikationsverkets fastighetsregister Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR7 punkt 7. 8. Regeringens styrning och rapportering till riksdagen Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om regeringens rapportering av fastighets- och anläggningsfrågor till riksdagen. Därmed b i f a ll er riksdagen delvis förslag 2002/03:RR7 punkt 8. 9. Hyressättning i ändamålsfastigheter Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi241 och 2002/03:Kr373 yrkande 3. 10. Studentbostäder Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi212. Reservation 2 (v) 3 11. Universitetens rätt att äga lokaler Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi213. 12. Skydd för grönområden i tätortsbebyggelse Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi248 yrkandena 1.3. Stockholm den 13 mars 2003 På finansutskottets vägnar Sven-Erik Österberg Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Österberg (s), Fredrik Reinfeldt (m), Carin Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Lars Bäckström (v), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén( m), Tommy Waidelich (s), Hans Hoff (s), Agneta Gille (s), Cecilia Widegren (m), Gunnar Nordmark (fp), Olle Sandahl (kd), Jörgen Johansson (c) och Mikael Johansson (mp).
2002/03 FiU14 Redogörelse för ärendet Ärendet och dess beredning I oktober 2002 överlämnade Riksdagens revisorer sin skrivelse 2002/03: RR7, Riksdagens revisorers förslag angående styrningen av försvarets fastigheter och anläggningar, till riksdagen. Skrivelsen innehåller 8 yrkanden som behandlas i detta betänkande. Försvarsutskottet lämnade i februari ett yttrande i ärendet till finansutskottet (FöU3y). I yttrandet behandlar försvars- utskottet dels revisorernas skrivelse, dels en motion, 2002/03:Fi1 (m), som har väckts med anledning av skrivelsen, dels en motion 2002/03:Fö222 (m), som har väckts under allmänna motionstiden och i huvudsak behandlar samma frågor som revisorerna tar upp. Revisorernas skrivelse och dessa båda motioner behandlas under punkterna 1.8 i betänkandet. I betänkandet behandlas också 5 motioner med sammanlagt 7 yrkanden som väckts under allmänna motionstiden. Dessa motioner handlar om statliga fastighetsfrågor men har ingen direkt anknytning till revisorernas skrivelse. Motionerna behandlas under punkterna 9.12. Revisorernas rapport Revisorerna har granskat hur regeringen styr Fortifikationsverket och Försvarsmakten för att åstadkomma effektiv förvaltning och användning av försvarets fastigheter och anläggningar. Under perioden 2000. 2002 har revisorerna genomfört tre granskningar av hur avgiftsfinansiering tillämpas i försvaret, Försvarshögskolan i det nya försvaret (1999/2000:RR10), Styr- ningen av försvarets materielförsörjning (2001/02:RR7) och den nu aktuella granskningen. Alla tre rapporterna visar att myndigheterna haft stora problem att tillämpa avgiftsfinansieringen i försvaret. En tanke med avgiftsfi- nansiering är att i viss mån efterlikna marknadsmässiga förhållanden mellan myndigheter. Anslagsmedlen tillförs den beställande myndigheten som sedan efterfrågar tjänster från de utförande myndigheterna. På så sätt ska myndighe- terna få tydliga roller som beställare och utförare och Försvarsmakten ska ha goda möjligheter att påverka verksamheterna i Fortifikationsverket och de övriga stödmyndigheterna. För att avgiftsfinansiering ska fungera krävs enligt revisorerna att beställa - ren, dvs. Försvarsmakten, kan sätta press på stödmyndigheterna. Annars finns en risk att stödmyndigheterna fattar beslut som i första hand gynnar dem själva. Den aktuella rapporten pekar på brister i Fortifikationsverkets förvaltning men också problem till följd av att Försvarsmakten, trots missnöje med Fortifikationsverket, saknar möjligheter att vända sig till andra förvaltare. 5 Granskningarna visar att det finns betydande problem när man försöker efterlikna en marknad inom ett område där förutsättningarna för att uppnå marknadsmässiga förhållanden är dåliga. Omfattande brister i Fortifikations - verkets förvaltning har bidragit till att principerna för fastighetsreformen som riksdagen beslutat om har varit svåra att tillämpa. Trots att det gått åtta år sedan fastighetsreform en genomfördes finns fortfarande stora problem att tillämpa reformen enligt riksdagens intentioner inom försvaret. Mot denna bakgrund ifrågasätter revisorerna valet av styr - och finansieringsformerna för försvaret. Det finns starka skäl, anser reviso- rerna, för riksdagen att ge regeringen i uppdrag att utse en parlamentarisk kommitté för att utvärdera styr- och finansieringsformerna i försvaret. I väntan på utredningen föreslår revisorerna bl.a. att Försvarsmakten ska få god insyn i Fortifikationsverkets förvaltning och kostnader för mark, lokaler och enskilda byggnader.
Utskottets överväganden 1 Styr - och finansieringsformerna i försvaret Utskottets förslag i korthet Riksdagen tillkännager för regeringen att en utredning bör tillsättas med uppgift att a n a l y s e r a styr- och finansieringsformerna i försva- ret. Därmed tillstyrker utskottet delvis revisorernas förslag 2002/03: RR7 yrkande 1. Även motionerna Fi1 (m) och Fö222 (m) tillstyrks delvis. Revisorernas förslag Mot bakgrund av att sammanlagt tre granskningar pekar på stora brister i tillämpningen av avgiftsfinansiering inom försvaret ifrågasätter revisorerna valet av den styr- och finansieringsform som statsmakterna beslutat om. Granskningarna visar att det uppstår problem när man försöker efterlikna en marknad på ett område där förutsättningarna att uppnå marknadsmässiga förhållanden är begränsade. Revisorerna föreslår, med stöd av flertalet remissinstanser, att regeringen utser en parlamentarisk kommitté med uppdrag att analysera styr- och finansieringsformerna i försvaret (yrkande 1). Utredningen bör omfatta alla myndigheter som lämnar stöd till Försvarsmak - ten och bör även beakta erfarenheter från andra offentliga organisationer , näringsliv m.fl. Försvarsutskottets yttrande Försvarsutskottet ställer sig bakom revisorernas förslag (yrkande 1) och skriver att man vid flera tillfällen framfört synpunkter på styrningen och uppföljningen av verksamheten vid Försvarsmakten och dess stödmyndighe- ter. Redan hösten 1994, kort efter det att LEMO- reformen införts (Lednings- och myndighetsorganisation för försvaret, där Fortifikationsverket och övriga stödmyndigheter övergick från att vara anslagsfinansierade till att finansieras med avgifter) konstaterade försvarsutskottet (bet. 1994/95: FöU4 s. 36 och 37 ) att denna övergång ställer större krav på att myndigheterna har en god och ändamålsenlig redovisning. Försvarsutskottet ansåg också att det fanns skäl att noga följa upp och utvärdera formerna för styrning av verksam- het och resurser för Försvarsmakten och övriga myndigheter som ger stöd till denna. Försvarsutskottet har också specifikt uttalat sig om systemet med kapital - kostnader för försvarets fastigheter (bet. 1999/2000:FöU2 s. 187 och 188) . Enligt försvarsutskottets mening har tillämpningen av kapitalkostnader gett flera positiva effekter, bl.a. att kostnaderna för lokaler och mark har gjorts synliga. Emellertid har tillämpningen samtidigt lett till målkonflikter och incitament till felaktiga investeringsbeslut. Utskottet ansåg det därför befogat med en granskning av effekterna av att tillämpa kapitalkostnader för försva - rets fastigheter. Härutöver har försvarsutskottet i april 2001, i ett granskningsförslag till Riksdagens revisorer, pekat på att besluten om verksamhetens omfattning och närmare inriktning för de upp dragsfinansierade försvarsmyndigheterna har flyttats från riksdagen och regeringen till Försvarsmakten. Försvarsutskot- tet ställde i uppdragsförslaget frågan om riksdagens och regeringens möjlig - heter till insyn, styrning samt uppföljning och utvärdering av verksamheten inom Försvarsmakten . sammantaget . har försvagats. Försvarsutskottet välkomnar därför den granskning som Riksdagens revisorer nu har gjort av styrningen av försvarets fastigheter och anläggning- ar. Försvarsutskottet skriver: Utskottet ansluter sig till revisorernas och flertalet remissinstansers uppfattning att riksdagen bör uppdra åt regeringen att analysera styr- och finansieringsformerna i försvaret (revisorernas förslag 1). Enligt utskottets mening bör denna granskning ta ett helhetsgrepp, d.v.s. den bör omfatta såväl Försvarsmakten som samtliga myndigheter som lämnar stöd till Försvarsmakten. Den bör särskilt fokusera på hur riksdagens och regeringens insyn, styrning och uppföljning skall kunna förbättras. Den bör också särskilt granska incitamentsstrukturen i styrningen och finansieringen. Regelverket bör sålunda befordra sparsamhet och effektivitet genom positiva incitament, inte minst för den lokala nivån inom Försvarsmakten. . . . . . . Det kan finnas vissa fördelar med att låta en parlamentarisk kommitté göra denna översyn. En sådan kommitté skulle exempelvis, i jämförelse med en departementsutredning, lättare kunna frigöra sig från de motsättningar och den konkurrens mellan Finans- och Försvarsdepar- tementen som revisorerna antyder i sin rapport (försl. 2002/93:RR7 s. 67. 69). Utskottet anser sammanfattningsvis att riksdagen bör uppdra åt regeringen att tillsätta en kommitté eller en utredningsman att genomföra granskningen och att därefter återkomma till riksdagen med förslag. Utskottet är emellertid inte övertygat om att en parlamentarisk kommitté är den nödvändiga formen för den förordade översynen. De frågor som skall behandlas ä r knappast partipolitiskt kontroversiella. Att tillsätta en parlamentarisk referensgrupp kan vara ett sätt att ge företrädare för riksdagspartierna insyn och inflytande på översynsarbetet.
Reservationer Utskottets förslag till riksdagsbeslut och s t äl ln in g s ta g a n d en har föranlett fö lja n d e reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Försvarsmyndigheternas valfrihet, punkt 2 (m, fp, kd, c) av Fredrik Reinfeldt (m), Karin Pilsäter (fp), Gunnar Axén (m), Cecilia Widegren (m), Gunnar Nordmark (fp), Olle Sandahl (kd) och Jörgen Johansson (c). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha fö l j an d e ly d e l s e: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 1. Därmed b i fa ll er riksdagen delvis förslag 2002/03:RR7 punkt 2. Ställningstagande Frånvaron av konkurrens beträffande försvarets fastigheter leder enligt vår uppfattning till ineffektivitet i användningen av försvarets resurser. För att avgiftsfinansieringen ska fungera som avsett måste den b e st äl lan d e myndig- heten ha möjlighet att sätta press på den utförande. Dessa möjligheter är dock obefintliga eftersom lokala chefer i praktiken är hänvisade till att bedriva verksamheten på den plats riksdagen bestämmer, och i d e fastigheter som Fortifikationsverket äger och fö r v al ta r. Vi anser inte att det är nödvändigt att utreda frågan ytterligare. Regeringen bör snarast tillse att Försvarsmakten ges ökad valfrihet att vända sig till andra förvaltare än Fortifikationsverket. Med det anförda föreslår vi att riksdagen delvis b i fal l e r revisorernas yrkande 2. 2. Studentbostäder, punkt 10 (v) av Lars Bäckström (v). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha fö l j a n d e ly d e l s e: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 2. Därmed b i fa ll er riksdagen delvis motion 2002/03:Fi212. Ställningstagande Antalet studenter vid universitet och högskola ligger på ca 330 000, samtidigt finns det inte mer än ca 62 00 studentbostäder. Denna brist på studentbostäder, inte minst vid de större universiteten, är ett allvarligt problem som innebär sämre möjligheter för många studenter att klara sina studier. Bristen på studentbostäder försämrar dessutom möjligheterna att minska den sociala snedrekryteringen till studier vid universitet och högskola. Det är därför mycket angeläget att stimulera byggandet av student- bostäder. I motion Fi212 konstaterar motionärerna att staten delvis tagit sitt ansvar genom att införa ett investeringsbidrag till byggande av studentbostäder. Motionärerna menar dock att stödet är otillräckligt och att staten bör öka sina åtaganden genom att ge ett vidgat uppdrag till Akademiska Hus så att det även omfattar att bygga bostäder i anslutning till universitetens och högsko- lornas ca m p u s o m r å d e n . Ett vidgat uppdrag för Akademiska Hus skulle kunna leda till att avkast- ningskravet för bolaget reduceras men det är inte något som motionärerna uttryckligen har krävt. Då behovet av nya bostäder för studenter är stort och frågan är viktig bör regeringen få ett brett uppdrag att förutsättningslöst pröva alla möjligheter att stimulera byggandet av bostäder för studenter. Ett alternativ kan vara att samordna ett sådant arbete med den parlamentariska utredningen som arbetar med hyressättning för än d a m å l s an p a ss ad e lokaler inom universitets- och högskoleområdet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med det anförda föreslår jag att riksdagen delvis b i fa ll er motion Fi212 (v). 25 ------------------------------ page 26 200 2/ 03 : F i U 14 Särskilt yttrande Utskottets beredning av ärendet har föranlett fö l j an d e särskilda yttrande. Hyressättning i ändamålsfastigheter, punkt 9 (v) av Lars Bäckström (v). Jag delar den uppfattning som framförs i motion Kr373 att det är mycket angeläget att hyrorna kan hållas nere i s am h ä lls äg d a fastigheter som hyser kulturverksamheter. I motionen anges också några belysande exempel, t.ex. Operan och Dramatiska teatern där stigande hyror som betalas till statliga fasti g h e tsf ö rv alta re riskerar att tränga undan själva verksamheten, den verksamhet som lokalerna ofta ursprungligen är byggda för. Många av lokalerna saknar dessutom i praktiken alternativ användning, och verksamhe- terna är starkt, ofta oskiljaktigt, förknippade med fastigheten. För närvarande pågår emellertid en utredning (Fi 2002:5) som har till uppgift att studera hyressättningen inom kultur- samt högskole- och universi- tetsområdena. Jag förutsätter att de förslag och riktlinjer som redovisas i Kr373 kommer att prövas inom denna utredning. Det vore att föregripa detta utredningsarbete att nu göra ett sådant t illk än n a g i v a n d e som motionärerna i Kr373 föreslår. Jag har därför avstått från att reservera mig på denna punkt, men avser att fo r t l ö p a n d e följa frågan. 26 ------------------------------ page 27 20 02 /0 3:F i U 1 4 BILAGA1 Förteckning över behandl a de förslag Förslaget Förslag 2002/03:RR7 Riksdagens revisorers förslag angående styrningen av försvarets fastigheter och anläggningar: 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad revisorerna anfört i avsnitt 2.2 angående behovet av att utvärdera styr- och finansie - ringsformerna i försvaret, 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad revisorerna anfört i avsnitt 2.3 angående åtgärder för att öka fö rsv a rs m y n d ig h e ter - nas valfrihet, 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad revisorerna anfört i avsnitt 2.4 angående åtgärder för att utveckla den h y res m o d e l l som tillämpas i försvaret, 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad revisorerna anfört i avsnitt 2.5 angående Fortifikationsverkets överskott, 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad revisorerna anfört i avsnitt 2.6 angående Fortifikationsverkets resurser att möta Försvarsmaktens behov, 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad revisorerna anfört i avsnitt 2.7 angående Fortifikationsverkets u n d e r h å l l av f ö rs v a rs - fastigheter och anläggningar, 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad revisorerna anfört i avsnitt 2.8 angående Fortifikationsverkets register för fastigheter och anläggningar, 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad revisorerna anfört i avsnitt 2.9 angående regeringens styrning av Försvarsmakten och regeringens redovisning av fastighets- och anläggningsfrågor till riksdagen. Följdmotion 2002/03:Fi1 av Gunnar Hökmark m.fl. (m): Riksdagen begär att regeringen utser en parlamentarisk kommitté med uppdrag att analysera samt lämna förslag till förändringar av styr- och fin a n s i e rin g s f o rm e r n a för samtliga myndigheter som lämnar stöd till För- svarsmakten. Motioner från allmänna motionstiden hösten 2002 2002/03:Fi212 av Sten Lundström och Owe Hellberg (v): Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av ägardirek- tiven till Akademiska Hus så att uppdraget omfattar byggande av studentbo - städer i anslutning till ca m p u s o m r å d e n . 2002/03:Fi213 av Marie Wahlgren (fp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om högskolors och universitets rätt att äga sina egna lokaler. 2002/03:Fi241 av Per Bill m.fl. (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör tillse att Akademiska Hus AB följer riksdagens regler om hyressättning. 2002/03:Fi248 av Nina Lundström och Mikaela Valtersson (fp): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det statliga bolaget Vasakronan inte skall försvåra värnandet av det tätortsnära grönområdet Kymlinge i Sundbyberg. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att den nyligen tillsatta kommittén Kommittén för hyressättning av ä n d a m å l s f a s tig h e te r (Fi 2002:05) beaktar allt statligt markinnehav, inklusive markinnehav i bolag, i syfte att klargöra och beskriva statens roll i egenskap av viktig aktör. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ägardirektiven för statliga bolag samt deras inverkan avseende bevarande och skyddande av grönområden i tätortsbebyggelse. 2002/03:Fö222 av Gunnar Hökmark m.fl. (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om alternativ till nuvarande ordning vid omprövningen av f ö rv alt n i n g s an sv a- ret inom Försvarsmakten. 2002/03:Kr373 av Tasso Stafilidis m.fl. (v): 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om scener och s a m h ä lls äg d a fastigheter.
Motionerna I kommittémotion 2002/03:Fi1 (m) av Gunnar Hökmark m.fl. framhåller motionärerna att det i juli 1994, när myndigheten Försvarsmakten bildades , lades en bra grund för utvecklingen av ett målrelaterat styrsystem. Det fanns också möjligheter att åstadkomma en tydlig planering och redovisning av verksamheten i försvaret så att varje del också fick bära alla sina kostnader på ett riktigt sätt. Motionärerna menar att dessa positiva möjligheter inte har tagits till vara och att Riksdagens revisorers granskningar entydigt pekar på detta. De framhåller en rad problem, t.ex. f r ån v a ro n a v konkurrens mellan olika förvaltare och schabloniserad hyra som ger brist på incitament för hyresgäs - ten att hålla nere sina lokalkostnader. Motionärerna pekar även på att investeringar i försvarsfastigheter endast påverkar Försvarsmaktens ekonomiska ram och anslag i form av förändrade hyror. Det kan därmed te sig ekonomiskt fördelaktigt att avveckla verksamhe- ten på en plats med nyligen genomförda stora investeringar till förmån för nyinvesteringar på en annan plats. En reell analys och värdering av investe- ringsbeslut, menar motionärerna, ges därmed en alltför undanskymd plats. I motionen framhålls flera skäl för en omprövning av vem som ska vara statens ägarföreträdare för de fastigheter som disponeras av Försvarsmakten och motionärerna anser att flera alternativ till den nuvarande ordningen bör prövas. Motionärerna ställer sig helt bakom revisorernas förslag att regeringen bör tillsätta en parlamentarisk utredning som ska analysera styr- och finansie- ringsformerna för samtliga myndigheter som stöder Försvarsmakten. I kommittémotion Fö222 (m) av Gunnar Hökmark m.fl. anför motionärerna i stort samma brister i fastighetsförvaltningen som de pekat på i motion Fi1 (m). I motionen förordas en omprövning av fastighetsförvalt- ningen inom försvaret. Förutsättningslöst bör sålunda prövas vem som skall vara ägarföreträdare för de fastigheter som disponeras av försvaret. Vidare bör drift, underhåll och förvaltning konkurrensutsättas. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet kan konstatera att frågan om styr- och finansieringsmodellen inom försvaret har diskuterats under lång tid och att försvarsutskottet många gånger har gjort uttalanden i frågan. Frågeställningarna är i vissa fall relatera- de till 1990 - talets fastighetsreform och har paralleller inom t.ex. universitets- området. I andra fall, t.ex. frågor om krigsanläggningar och problem med samhällsekonomiskt svaga incitament vid förbandsnedläggningar, är frågorna specifika för försvaret. Försvarsutskottet har, som framgår av dess yttrande (2002/03:FöU3y), flera gånger under de senaste åren efterlyst en utvärdering av styr- och finansieringsformerna inom försvaret, samt påpekat att riksdagens möjligheter till insyn i verksamheterna vid stödmyndigheterna minskat i förhållande till den tidigare ordningen. Därför välkomnar nu försvarsutskottet revisorernas förslag och ställer sig bakom förslaget om att analysera styr- och finansieringsformerna inom försvaret (yrkande 1). Finansutskottet ansluter sig till försvarsutskottets uppfattning att styr - och finansieringsformerna i försvaret bör analyseras och utvärderas. Granskning- en bör omfatta såväl Försvarsmakten som samtliga myndigheter som lämnar stöd till Försvarsmakten. Den bör särskilt fokusera på hur riksdagens och regeringens insyn, styrning och u p p f ö l j n i n g ska kunna förbättras samt granska incitamenten i styrningen och finansieringen så att regelverket befordrar sparsamhet och effektivitet, inte minst för den lokala nivån inom Försvarsmakten. Revisorerna föreslår att utredningen ska vara i form av en parlamentarisk kommitté. Finansutskottet anser att det bör finnas någon form av p a r l a m e n t a - risk insyn i utredningens arbete men att det inte nödvändigtvis behöver innebära att utredningen ska vara parlamentariskt sammansatt. Utskottet föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts om en utredning för att analysera och utvärdera styr- och fin a n s ie rin g s f o rm e r n a i försvaret. Med det anförda tillstyrker finansutskottet delvis revisorernas skrivelse 2002/03:RR7, yrkande 1 samt tillstyrker delvis motionerna Fi1 (m) och Fö222 (m). 2 F ö r s v ar s m y n d i g h e t e r n a s valfrihet Utskottets förslag i korthet Med hänvisning till den utredning som föreslås under punkt 1 avstyrker utskottet revisorernas förslag om ökad konkurrens vad gäller försvarets fastigheter. Därmed avstyrker utskottet revisorernas förslag 2002/03:RR7 yrkande 2. Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c). Revisorernas förslag Revisorerna anser att avgiftsfinansiering inte fungerar när inte den b e st ä l l a n - de myndigheten kan ställa krav på den utförande. Granskningen visar tydligt, anser revisorerna, att det inte varit tillräckligt att skilja ägande från brukande för att få till stånd en fungerande förvaltning. Försvarsmakten har varit missnöjd med Fortifikationsverkets förvaltning men ändå inte kunnat vända sig till någon annan fö rv al ta re. Revisorerna inser att det kan vara svårt att konkurrensutsätta Fortifikationsverket eftersom verket i praktiken är den enda ägaren av f ö r s v a rsf a s tig h e ter . Det bör dock finnas ett utrymme att öka konkurrensen när det gäller de fredstida fastigheterna, anser revisorerna . Det finns därför skäl för regeringen att undersöka Försvarsmaktens möjlighet att i större utsträckning vända sig till andra f ö rv alt a re . Revisorerna föreslår ett t i l l k ä n n ag i v an d e om åtgärder för att öka f ö r s v a r s m y n d ig h e ter n as valfrihet i detta avseende (yrkande 2). Finansutskottets ställningstagande Den utredning som utskottet förordar under punkt 1 föreslås omfatta såväl Försvarsmakten som samtliga myndigheter som lämnar stöd till den. Utred- ningen bör bl.a. granska incitamentsstrukturen i styrningen och finansiering- en så att regelverket befordrar sparsamhet och effektivitet, inte minst för den lokala nivån inom Försvarsmakten. Frågan om f ö rsv a rsm y n d i g h et ern a s möjligheter att vända sig till olika fas tig h e ts f ö r v alt a re bör således enligt finansutskottets uppfattning rymmas inom den föreslagna utredningen. Det finns därför ingen anledning att göra något särskilt t illk än n a g i v a n d e i denna fråga. Därmed avstyrker finansutskottet revisorernas förslag 2002/03:RR7 yrkande 2. 3 Fortifikationsverkets hyresmodell Utskottets förslag i korthet Mot bakgrund av att en ny hy re s m o d e l l har tagits fram och kommer att tas i bruk 2004 bedömer utskottet att revisorernas förslag om utveckling av hyresmodell en kan anses tillgodosett. Därmed avstyrker utskottet revisorernas förslag 2002/03:RR7 yrkande 3. Revisorernas förslag Revisorerna föreslår att Försvarsmakten ska få god insyn i Fortifikationsver- kets förvaltning, kostnader och service samt att regeringen med jämna m e ll an ru m bör jämföra Fortifikationsverket med andra statliga fö rv a l t a re . Vidare kritiserar revisorerna Fortifikationsverket för att kostnaderna för vatten, olja, elektricitet m.m. debiteras schablonmässigt och inte regleras mot den faktiska förbrukningen. Hyresgästen har därför svaga incitament att h u s h å ll a med statens resurser. Revisorerna föreslår att h y re sm o d e l l en bör utvecklas (yrkande 3). Försvarsutskottets yttrande Försvarsutskottet skriver: Utskottet ifrågasätter inte u t g å n g sp u n kt ern a för fastighetsreformen . Som utskottet tidigare fra m h åll i t har den givit flera positiva effekter. Det är bra att fasti g h e tsf ö r v al tn in g e n hålls skild från brukandet av lokaler och mark. Kostnaderna görs synliga. Samtidigt är det uppenbart att det fo r t far a n d e efter så många år ändå finns problem i tillämpningen, såväl inom försvarssektorn som inom andra s a m h älls sek t o r e r . Utskottet har emellertid erfarit att Fortifikationsverket och Försvarsmakten nu genom- för ett arbete med att utveckla hyresmodellen . Bl.a. skall den anpassas till vad riksdagen har anfört om än d a m å l s f a stig h e t e r. Avsikten är att den utvecklade h y r e s m o d el le n ska kunna användas fullt ut från år 2004. Regeringen har vidare relativt nyligen tillsatt en parlamentarisk kommitté (Fi 2 0 0 2 : 0 5 , dir. 2 0 0 2 : 1 1 6 ) för översyn av hyressättningen av ä n d a m å ls - fastigheter inom kulturområdet och universitets- och högskoleområdet. Utskottet kan inte bedöma i vad mån denna kommitté skulle kunna bidra till att lösa de aktuella p r o b lem e n inom f ö rsv a rso m rå d e t. Regeringen borde emellertid anmodas att överväga och ta till vara s a m o rd n i n g s m ö j- ligheter och erf a ren h ets u tb y t e över sektorsgränserna i den nu aktuella frågan. Finansutskottets ställningstagande Fortifikationsverket och Försvarsmakten undertecknade den 10 februari 2003 en ö v ere n s k o m m e l s e för tillämpningen av den nya h y re sm o d e l l e n för f ö rsv a rsfasti g h e tern a. Båda parter säger sig vara nöjda med den nya fo r m u l e - ringen av h y re sm o d e l l e n . I den nya m o d e l l e n blir hyran helt kostnadsbaserad, sätts individuellt för varje fastighet och återspeglar de faktiska kostnaderna för varje fastighet. I ö v e r e n s k o m m e ls en ingår också att sexåriga u n d e r h å ll s- planer ska tas fram för alla byggnader. Regeringen har, som försvarsutskottet skriver, nyligen tillsatt en p a rl am e n - tarisk kommitté (Fi 2 0 0 2 :0 5 , dir. 2 0 0 2 :1 1 6 ) för översyn av hyressättningen av ä n d a m å ls f a s tig h e te r inom kulturområdet och universitets- och högskole- området. Mot bakgrund av att en ö v e r en sk o m m e ls e o m e n n y h y r es m o d e l l nu föreligger är det enligt finansutskottets uppfattning varken nödvändigt eller lämpligt att kommitténs uppdrag utökas till att omfatta även f ö rsv a rs f a s tig h e - ter. I den mån regeringen bedömer att det finns utrymme för samordning och er f a re n h e tsu t b y t e över sektorsgränserna i frågan om hyressättning bör regeringen i görligaste mån ta dessa möjligheter till vara. Finansutskottet bedömer att revisorernas förslag om utveckling av h y r e sm o d el le n kan anses vara tillgodosett i och med den nya h y r e s m o d e lle n som kommer att tas i bruk 2004. Med det anförda avstyrker finansutskottet revisorernas förslag 2002/03: RR7 yrkande 3. 12 ------------------------------ page 13 UTSKOTTETS ÖV E R V Ä GAND E N 20 02 /0 3:F i U 1 4 4 Fortifikationsverkets överskott Utskottets förslag i korthet Eftersom Fortifikationsverkets överskott delvis uppkommit genom andra inkomster än hyresinkomster, samt att en ny h y re sm od ell n u är utvecklad, anser finansutskottet inte att det behövs något tillkännagivande till regeringen om Fortifikationsverkets hyres- sättning. Utskottet avstyrker därmed revisorernas förslag 2002/03:RR7 yrkande 4. Revisorernas förslag Revisorerna skriver att Fortifikationsverket haft återkommande överskott sedan myndigheten bildades 1994 och fram till 2001 byggt upp ett a c k u m u l e - rat överskott på 564 miljoner kronor. År 2001 uppgick överskottet till mer än 10 % a v myndighetens omsättning varför Fortifikationsverket i enlighet med k a p i talfö r s ö rj n i n g sf ö r o r d n in g e n ( 1 9 9 6 :1 1 8 8 ) vände sig till regeringen med förslag om hur överskottet skulle användas. Fortifikationsverket har följt reglerna i k a p ita lf ö r sö r j n i n g s f ö ro r d n i n g en men revisorerna anser att det ändå finns starka skäl för statsmakterna att reagera på överskottet. Tanken med fast ig h e tsr e f o r m en var inte att Fortifikationsverket skulle ha återkommande överskott. Enligt förordningen (1 9 9 3 : 5 2 7 ) om förvaltning av statliga fastighe- ter m.m. ska ersättningen f a sts t ä lla s efter vad som kan anses skäligt om ersättningen inte kan fas t s t äl las p å marknadsmässiga villkor. Fortifikations- verkets hyror kan enligt revisorernas uppfattning inte anses skäliga eftersom myndigheten haft återkommande överskott sedan 1994. Revisorerna föreslår att regeringen snarast bör se till att hyressättning m.m. utvecklas på ett sådant sätt att Fortifikationsverket inte har årligen återkommande överskott (yrkande 4). Försvarsutskottets yttrande Försvarsutskottet anför fö l j a n d e b e tr äff a n d e Fortifikationsverkets ac k u m u l e - rade överskott: När det gäller Fortifikationsverkets ackumulerade överskott kan utskottet konstatera att riksdagen har uttalat att själv k o s t n ad sh y r a skall vara utgångspunkten när utbudet är begränsat och en statlig hyresgäst är beroende av en statlig hyresvärd (prop. 1 9 9 7 / 9 8 : 1 3 7 , bet. 1997 /98: FiU25, rskr. 1 9 9 7 /9 8 : 2 5 2 ) . Enligt förordningen ( 1 9 9 3 : 5 2 7 ) om fö rv a l t - ningen av statliga fastigheter m.m. skall hyran, när den inte kan fas t st äl la s p å marknadsmässiga villkor, bestämmas efter vad som kan anses skäligt. Ett överskott i den storleksordningen som revisorerna anger borde därmed inte få uppkomma. Utskottet har emellertid erfarit att det finns godtagbara förklaringar till åtminstone delar av överskottet. Det innefattar således medel som enligt regeringsbeslut är reserverade för avveckling av mark, lokaler och anläggningar som följd av de senaste fö r s v a rs b e s l u t en . Till en betydande del har också överskottet genererats av intäkter från fö r s äl j n in g a r a v f ö r s v ars f ast i g h e t er och av ränteinkoms- ter. Vidare har en del av överskottet reglerats genom en hyressänkning. Som framgått finns tydliga principer för hyressättning när marknadsmäs- siga villkor inte råder: s j äl v k o s t n a d s h y ra och skälighet. Utskottet finner ingen anledning att ändra på dessa principer och de bör sjä l v f a l l e t också tillämpas i det praktiska arbetet. Med hänsyn till omständigheterna i det nu aktuella fallet anser emellertid utskottet att revisorernas förslag 4 kan lämnas utan åtgärd. Finansutskottets ställningstagande Fortifikationsverkets överskott är inte bara ett resultat av hyresintäkter, utan härstammar också till betydande del från f ö r s äl j n in g s in k o m s ter och räntein- komster. En del av överskottet är reserverat för kostnader i samband med avveckling av mark, lokaler och anläggningar, och en del har reglerats genom en hyressänkning. Finansutskottet anser inte att man, som revisorerna gör, kan dra slutsatsen att hyrorna måste anses oskäliga utifrån det f ö r h å l l a n - det att Fortifikationsverket haft överskott sedan 1994. Riksdagen har tidigare uttalat att f ö rv a l t n in g e n a v ä n d am å l sfasti g h e t er är starkt fö r b u n d e n med den verksamhet som bedrivs i fastigheterna och att fö rv alt n i n g e n bör utformas så att den är ett stöd till denna verksamhet. Principerna om s j äl vkos tnad s h y r a och skälighet innebär att h y res v erk s am h e - ten inte återkommande ska generera stora överskott. Från och med 2004 kommer emellertid den nya h y r e sm o d el len , som både Försvarsmakten och Fortifikationsverket anser sig nöjda med, att börja tillämpas. I den nya m o d e ll en kommer hyrorna att vara objektsvisa och helt kostnadsbaserade. Mot denna bakgrund kommer, enligt utskottets bedömning, inte den nya h y r e sm o d el le n att generera hyror som kan anses vara oskäliga. Därigenom finns det, enligt finansutskottets mening, ingen anledning för riksdagen att göra något ti llk ä n n a g i v a n d e till regeringen om att hyressätt- ningen bör utvecklas så att Fortifikationsverket inte har återkommande överskott. Med det anförda avstyrker finansutskottet revisorernas förslag 2002/03: RR7 yrkande 4. 5 A n l ä g g n i n g a r för krigsändamål Utskottets förslag i korthet Finansutskottet utgår från att den förstärkning som pågår inom Fortifikationsverket ska säkerställa att förvaltningen av anlägg- ningar för krigsändamål kan skötas på ett kompetent sätt. Något tillkännagivande till regeringen om att vidta åtgärder är därför inte nödvändigt. Därmed avstyrker utskottet revisorernas förslag 2002/03:RR7 yrkande 5. Revisorernas förslag Revisorerna anser att Fortifikationsverket inte har tillräcklig kompetens för fö r v al tn i n g e n a v anläggningar för krigsändamål. Vidare tycker revisorerna att regeringen bör utreda frågan om dessa anläggningar borde tillhöra Fortifikationsverket eller Försvarsmakten och att denna fråga skulle kunna ingå i den utredning som föreslås under punkt 1 o m försvarets styr- och fin a n s i e rings f o rme r . I väntan på utredningen föreslår revisorerna att regeringen skyndsamt bör se till att Fortifikationsverket har tillräckliga resurser och rätt kompetens, särskilt fortifikationsteknisk kompetens, att tillgodose Försvarsmaktens behov av fastigheter och anläggningar (yrkande 5). Försvarsutskottets yttrande Försvarsutskottet skriver: Revisorerna kritiserar Fortifikationsverket för bristande kompetens när det gäller f ö rv a ltn in g e n a v anläggningar för krigsändamål och föreslår att regeringen utreder om fö rv a ltn i n g s an s v ar et för dessa skall återföras till Försvarsmakten. Utskottets principiella uppfattning i denna fråga är , som nyss framgått, att f a st ig h e tsre f o r m en s principer bör ligga fast. Förvaltning och brukande bör således hållas isär. Det är sannolikt ineffektivt, såväl ekonomiskt som kompetensmässigt, att skilja på fö r v al tn i n g e n a v anläggningar och de fredstida fastigheterna. Inte sällan är de dessutom lokaliserade inom samma område, vilket bör ge driftstek- niska fö rd ela r . Samtidigt inser utskottet att fö rv alt n in g e n a v anläggningar för krigsbruk ställer särskilda krav. Själva anläggningen är nämligen ofta en del i ett krigsförband. Utskottet är ändå inte berett att biträda reviso- rernas förslag 5 i denna del. Sedan är det s j äl v f a l l e t s å att l o k a lf ö r v a l t a r e n måste vara kompetent och arbeta effektivt. Här har utskottet uppfattat att Fortifikationsverket haft vissa svårigheter när det gäller försvarets krigsanläggningar men att dessa problem nu är på väg att rättas till, bl. a. genom en organisatorisk förändring och en fortifikatorisk k o m p et en s f ö r - stärkning. Utskottet utgår från att dessa åtgärder ger avsett resultat. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet anser i likhet med försvarsutskottet att lo k a lfö r v a lta re n givetvis måste vara kompetent och arbeta effektivt. Utskottet förutsätter att den förändring och kompetensförstärkning som nu pågår inom Fortifika- tionsverket löser de problem som funnits b e t r ä f f a n d e anläggningarna för krigsändamål. Något t illk än n a g i v a n d e till regeringen om att vidta åtgärder är därför enligt finansutskottets mening inte nödvändigt. Med det anförda avstyrker finansutskottet revisorernas förslag 2002/03: RR7 yrkande 5. 6 U n d e r h å l l av försvarets fastigheter Utskottets förslag i korthet Eftersom åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med proble- men med un d e rh ål l a v försvarets fastigheter anser finansutskottet att något tillkännagivande i frågan inte är påkallat. Därmed avstyrker utskottet revisorernas förslag 2002/03:RR7 yrkande 6. Revisorernas förslag Revisorerna anser att Fortifikationsverket inte har kontroll över det p l a n e r a d e u n d e r h å lle t. Bristen på långsiktiga u n d e r h å l l s p l a n e r har skapat problem för både Fortifikationsverket och Försvarsmakten. Den har dessutom lett till diskussioner om vilket u n d e r h å l l som ingår i hyran, vilket skapat stor irritation i relationerna mellan de båda myndigheterna. Revisorerna föreslår att regeringen ser till att p r o b l em en med det p l an era d e u n d er h å lle t snarast får en lösning (yrkande 6). Försvarsutskottets yttrande Försvarsutskottet skriver: Utskottet håller med revisorerna om det angelägna i att myndigheterna får kontroll över fastighetsunderhållet så att det inte uppstår onödiga kostnader. Utskottet har erfarit att den ti ll äm p a d e ramstyrningen av u n d e r h å l l e t har lett till problem i och med att det p l a n era d e u n d e r h å l l e t inte har följt behoven. Ramstyrningen har därför ersatts av en u n d e rh ål ls - planering utifrån identifierade behov. Utskottet har vidare erfarit att det databaserade stödsystem för u n d e rh ål l som tidigare saknats nu håller på att införas. Utskottet anser därför att revisorernas förslag 6 kan lämnas utan åtgärd. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar försvarsutskottets bedömning att de åtgärder som har vidtagits, eller håller på att vidtas, för att förbättra planeringen av u n d e r h ål le t är sådana att riksdagen inte behöver göra något särskilt uttalande i frågan. I den nyligen undertecknade ö v e r e n s k o m m e ls en om en ny h y res m o d e l l (se punkt 3) ingår också att Fortifikationsverket ska upprätta 6-åriga u n d e r h å l l s - planer för alla byggnader inom försvaret. Finansutskottet avstyrker därmed revisorernas förslag 2002/03: RR7 (yrkande 6). 7 Fortifikationsverkets fastighetsregister Utskottets förslag i korthet Ett komplett register över fastigheter och anläggningar beräknas bli klart under detta år. Revisorernas förslag kan därför anses vara tillgodosett utan åtgärder från riksdagen. Finansutskottet avstyrker därmed revisorernas förslag 2002/03:RR7 yrkande 7. Revisorernas förslag Revisorerna påpekar att det fanns stora brister i fastighetsregistret när Fortifikationsverket 1994 tog över det från Försvarsmakten och att p r o b le m e n med registret fo rt f a ran d e ä r stora. Revisorerna föreslår att regeringen tillser att Fortifikationsverket snarast upprättar ett korrekt register över försvarets samtliga fastigheter och anläggningar (yrkande 7). Försvarsutskottets yttrande Försvarsutskottet skriver: Revisorerna har konstaterat brister i Fortifikationsverkets register över försvarets fastigheter och anläggningar . Utskottet håller med revisorerna om att detta register måste vara korrekt och ha hög kvalitet i övrigt. Utskottet har erfarit att Fortifikationsverket har fått ta över fastighetsre- gister från 47 olika myndigheter och att det tagit tid att ordna detta material i ett enda register. Myndigheterna sägs nu har full kontroll och kunskap om försvarets fastigheter och anläggningar. Arbetet med den aktuella databasen uppges kunna slutföras under innevarande år. Härav följer att vad revisorerna föreslår (yrkande 7) bör kunna bli tillgodosett utan vidare åtgärder från riksdagens sida. Finansutskottets ställningstagande Arbetet med att föra samman 47 register till ett beräknas vara färdigt inneva- rande år. Finansutskottet anser liksom försvarsutskottet att revisorernas förslag därmed kan anses bli tillgodosett utan åtgärder från riksdagens sida. Med det anförda avstyrker finansutskottet revisorernas förslag 2002/03: RR7 (yrkande 7). 8 Regeringens styrning och rapportering till riksdagen Utskottets förslag i korthet Frågan om förbättring av regeringens rapportering till riksdagen i fastighets- och anläggningsfrågor bör kunna rymmas i den utred- ning som utskottet förordar under punkt 1. Därmed tillstyrker utskottet delvis revisorernas förslag 2002/03:RR7 yrkande 8. Revisorernas förslag Revisorerna anser att regeringen dels bör bli tydligare i sin redovisning av fastighets- och anläggningsfrågor till riksdagen, dels bör ställa krav på Försvarsmakten att vara effektiv i sin l o k a l f ö r sö rj n i n g . Varken i budget- propositionen eller i någon annan proposition har regeringen redovisat något om de problem som finns med f ö r v al tn in g e n a v försvarets fastigheter och anläggningar. I budgetpropositionen lämnar regeringen endast en kort fin a n s i e l l redovisning om Fortifikationsverket. Revisorerna anser därutöver att Försvarsmakten ska redogöra i sin årsredovisning för vilka åtgärder man vidtagit för att höja effektiviteten i l o k a lfö r s ö rjn i n g e n (yrkande 8). Försvarsutskottets yttrande Försvarsutskottet ansåg redan hösten 1994 (bet. 1994/95:FöU4) att m ö j l ig h e - ten för riksdagen att ha insyn i verksamheterna vid stödmyndigheterna minskat i betydande grad i f ö r h å ll an d e till den tidigare ordningen. Besluten om verksamhetens omfattning och närmare inriktning för stödmyndigheterna har flyttats från riksdagen och regeringen till främst Försvarsmakten. Utskottet ansåg därför att regeringen i sitt budgetförslag borde ge en bättre överblick över respektive myndighets totala verksamhet, resurser och finansiering. Försvarsutskottet återkom till dessa frågor två år senare och anförde att riksdagen borde ställa högre krav på regeringens redovisning av stödmyndig- heterna i budgetpropositionen (bet. 1996/97:FöU4 s. 10 och 11). Efter ytterligare ett år pekade försvarsutskottet ännu en gång på behovet av att förbättra b e slu t su n d e r l ag et till riksdagen (bet. 1997/98:FöU10 s. 8 och 9). Utskottet hänvisade till sina tidigare uttalanden om att behovet av att stärka förutsättningarna för riksdagens insyn i och styrning och u p p f ö ljn in g a v Försvarsmakten och stödmyndigheterna. Försvarsutskottet skriver: Som framgått bedömer utskottet att nuvarande ordning inte är ti ll f r ed s- s t ä lla n d e,vilket begränsar riksdagens möjligheter att utöva sin finansmakt enligt regeringsformen (RO 9 kap.). Utskottet biträder därmed också revisorernas förslag 8 som avser regeringens styrning av Försvarsmakten och regeringens redovisning av fastighets- och anlägg- ningsfrågor till riksdagen. Finansutskottets ställningstagande Försvarsutskottet har som framgår av deras yttrande (2002/03:FöU3y) flera gånger under de senaste åren påpekat att riksdagens möjligheter till insyn i verksamheterna vid stödmyndigheterna minskat i f ö r h å ll an d e till den tidigare ordningen. Försvarsutskottet har vid upprepade ti l l fäl l e n ansett att regeringen i budgetpropositionen borde ge en bättre överblick över respektive myndig - hets totala verksamhet, resurser och finansiering. Finansutskottet delar försvarsutskottets bedömning att regeringens rapportering till riksdagen av fastighets- och anläggningsfrågor inom för - svaret bör förbättras. Frågorna om hur rapporteringen till riksdagen bäst utformas bör kunna inkluderas i den utredning som utskottet föreslår under punkt 1 i detta betänkande. Utskottet föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts om rapporteringen av fastighets- och anläggnings- frågor till riksdagen. Finansutskottet tillstyrker därmed delvis revisorernas förslag 2002/03: RR7 yrkande 8. 9 Hyressättning i ändamålsfastigheter Utskottets förslag i korthet Med hänvisning till pågående utredning avstyrker finansutskottet två motionsförslag om hyressättningen i ändamålsfastigheter inom universitets- och kulturområdet. Jämför särskilt yttrande (v). Motionerna I motion Fi241 av Per Bill m.fl. (m) begärs ett ti llk ä n n a g i v a n d e om att regeringen bör se till att Akademiska Hus följer riksdagens regler om hyressättning. Motionärerna skriver att Akademiska Hus tar ut marknadshy- ror från universitet och högskolor trots att riksdagen sagt att själv k o s tn ad sh y - ra ska tillämpas när hyresgästen är beroende av en statlig hyresvärd samt att Riksdagens revisorer riktar kritik mot detta. Regeringen bör skyndsamt se till att Akademiska Hus rättar sig efter reglerna om själv k o s t n a d sh y r a, anser motionärerna. I motion Kr373 av Tasso Stafilidis m.fl. (v) begärs ett til lk ä n n a g i v a n d e (yrkande 3) om att hyrorna bör hållas nere i s am h ä lls äg d a fastigheter som hyser kulturverksamheter. Motionärerna pekar på Operan och Dramaten som två exempel men fr am h å ll er att problemet inte alls begränsas till dessa båda. Finansutskottets ställningstagande Våren 2002, vid b e h a n d l in g e n a v revisorernas skrivelse om hyressättning och förvaltning av statens än d a m å lsfasti g h e t e r ( 2 0 0 1 :0 2 : RR 1 2 ) , b eh an d l ad e finansutskottet en motion (mot. 2001/02:Fi8) med i allt väsentligt samma i n n e h å ll som Fi241 (m). De hänvisningar som motionärerna nu gör till Riksdagens revisorer syftar på den tidigare skrivelsen om statens ä n d a m å ls - fastigheter och inte på den skrivelse om försvarets fastigheter och anlägg- ningar (2002/03:RR7) som detta betänkandet avser. Riksdagen gjorde våren 2002 ett ti llk ä n n a g i v a n d e om en parlamentarisk utredning om hyressättning- en för än d a m å l s an p a ss ad e lokaler inom kultur- samt universitets- och högskoleområdet och biföll då delvis motion 2001/02:Fi8. Utredningen, som ska vara klar senast den 31 oktober 2003, arbetar för närvarande med bl.a . den fråga motion Fi241 (m) tar upp. Det finns därför ingen anledning för utskottet att göra något ytterligare uttalande i denna fråga. Med det anförda avstyrker finansutskottet motionerna Fi241 (m) och Kr373 (v) yrkande 3. 10 Studentbostäder Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att ändra ägardirektiven till Akademiska Hus AB för att öka byggandet av studentbostäder. Jämför reservation 2 (v). Motionen I motion Fi 212 av Sten Lundström och Owe Hellberg (båda v) föreslås att direktiven till Akademiska Hus AB ändras så att uppdraget omfattar byggan - de av studentbostäder i anslutning till c a m p u s o m r å d e n . Antalet h ö g s k o le p l a t - ser har ökat kraftigt de senaste åren men inte antalet studentbostäder. Motionärerna fra m h ål le r att bristen på studentbostäder riskerar att försämra möjligheten för många studenter att klara sina studier och dessutom skapa social snedrekrytering till den högre utbildningen. År 2000 gjorde Akademis- ka Hus AB en vinst på drygt 650 miljoner kronor varav 200 miljoner kronor betalades som vinst till staten. Staten bör utnyttja samtliga tillgängliga verktyg för att skapa fler studentbostäder, anser motionärerna, och därför bör Akademiska Hus uppdrag vidgas till att omfatta byggande av studentbostä- der med rimliga hyror i anslutning till universitetens och högskolornas c a m p us om r å d e n . Finansutskottets ställningstagande Våren 2002 b e h a n d l a d e finansutskottet Riksdagens revisorers förslag Statens ä n d a m å ls f a s tig h e te r . hyressättning och förvaltning (2 0 0 1 / 0 2 : RR1 2 , bet. 2001/02:FiU14) och avstyrkte då ett motionsyrkande av samma innebörd som det nu aktuella. Utskottet skrev då bl.a.: Om regeringen önskar att ge statliga bidrag till byggande av studentbo- städer bör detta prövas inom den ordinarie budgetprocessen så att utgifterna kan vägas mot andra statliga utgifter. Att skapa ett sådant stöd genom att sänka avkastningskravet på Akademiska Hus skulle enligt utskottets uppfattning både innebära ett kringgående av budgetlagens krav på bruttoredovisning och riskera en otydligare uppgift för bolaget. Finansutskottet är väl medvetet om att bristen på studentbostäder är ett stort och angeläget problem på flera högskole- och universitetsorter. Trots detta v i d h å l l e r utskottet emellertid sin tidigare uppfattning att problemet inte bör lösas genom ändrade ägardirektiv till Akademiska Hus AB. Därmed avstyrker utskottet motion Fi212 (v). 11 Universitetens rätt att äga lokaler Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att högskolor och univer- sitet bör ha rätt att äga sina egna lokaler. Motionen Marie Wahlgren (fp) skriver i motion Fi213 att högskolorna inte har möjlig- het att lösa sina l o k a lf ö r sö rj n i n g sf r å g o r p å effektivast möjliga sätt eftersom man inte har frihet att äga sina lokaler. Högskolorna är hänvisade till att hyra sina lokaler antingen av Akademiska Hus eller av någon annan hyresvärd. I vissa fall skulle eget ägande troligen vara ett billigare alternativ anser motionären och föreslår ett ti llk ä n n a g i v a n d e om att högskolor och universitet bör ha rätt att äga sina egna lokaler. Finansutskottets ställningstagande Motionärens förslag innebär ett väsentligt avsteg från en av h u v u d p r i n c ip er- na i f asti g h e t sre f o r m e n som trädde i kraft 1993 . att skilja på ägande och brukande. Riksdagen har flera gånger, senast våren 2002, slagit fast att principerna i f as tig h e ts ref o rm e n ska ligga fast. Det övergripande syftet med 1993 års fastighetsreform var att åstadkomma en effektivare l o k a lfö r s ö rjn i n g , fastighets- och f ö rm ö g e n h et sf ö r v a l t n i n g . E n hörnsten i reformen var att skilja ägande från brukande. Fastighetsförvalt- ningen skulle bli mer p r o f es si o n el l och effektiv. Kostnaderna för fastigheter- na skulle synliggöras och avspeglas på ett rättvisande sätt i statsbudgeten. Fastighetsreformen utvärderades 1996. Utredningen pekade på vissa problem vad gäller s.k. ä n d a m å ls f a s tig h e ter men slog fast att reformen i huvudsak hade fungerat bra. Riksdagen har sedan dess vid upprepade t i l l f äl le n , senast våren 2002 (bet. 2001/02:FiU14), slagit fast att principerna för f a stig h e t s refo rm e n ska ligga fast. Finansutskottet ser ingen anledning att ändra uppfattning och avstyrker därmed motion Fi213 (fp). 12 Skydd för grönområden i t äto r t s be byg ge lse Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker tre motionsförslag om förstärkt skydd för grönområden i tätortsbebyggelse. Motionen Nina Lundström (fp) och Mikaela Valtersson (mp) skriver i motion Fi248 om vikten av att värna grönområden i tätortsbebyggelse. Motionärerna fra m h å l l e r att riksdagen har påtalat betydelsen av att skydda grönområden i tätortsbebyggelse i den nya plan- och bygglagen (PBL). Staten äger genom det statliga bolaget Vasakronan stora markområden inte minst i Stockholms län, där bolaget enligt motionärerna motverkar skydd för grönområden. Motionärerna pekar ut Kymlinge, som är en del av J ä rv afälte t, i Sundbybergs kommun norr om Stockholm och fra m h ål le r att avkastningskravet på Vasakronan försvårar skyddet av grönområdet. Motionärerna föreslår ett t illk än n a g i v a n d e o m att Vasakronan inte ska försvåra värnandet av det tätortsnära grönområdet Kymlinge i Sundbyberg (yrkande 1). Motionärerna noterar att utredningen om hyressättning i ä n d a m å l s fas tig h e - ter (Fi 2002:5) enligt direktiven bl.a. ska utreda om reglerna för myndigheter- nas f ö r s ä ljn in g a v statlig mark bör ändras så att olika allmännyttiga an v ä n d - ningsområden för marken, såsom rörligt f r il u f ts liv och turism, prövas innan en f ö r s ä ljn in g till marknadspris äger rum. Det är av största vikt, anser motionärerna, att utredningen beaktar allt statligt markinnehav, även i b o la g s f o rm , för att klargöra och beskriva statens roll i frågor som rör skyddet av grönområden (yrkande 2). I fallet Kymlinge råder enligt motionärerna en politisk konsensus på lokal nivå om behovet av att skydda området från exploatering. Motionärerna anser att det behöver klargöras under vilka förutsättningar staten (genom statliga bolag) kan motsätta sig ett sådant skydd trots lokal eller regional konsensus. Det behöver utredas om, och i s å fall hur, ägardirektiven för statliga bolag skulle kunna medverka till förstärkt skydd för grönområden i tätortsbebyggelse (yrkande 3). Finansutskottets ställningstagande Vid g e n o m f ö r a n d e t a v f ast i g h e tsr e f o rm en 1993 delades byggnadsstyrelsens fastighetsbestånd upp i olika enheter som skulle drivas med olika inriktning. Vasakronan AB fick ansvar för kommersiella fastigheter och fick i uppdrag att generera högsta möjliga avkastning. Riksdagen beslutade om förändringen 1992 (bet. 1991/92:FiU8). Vasakronan är följaktligen ett bolag som ska agera på marknadsmässiga villkor. Riksdagen har upprepade gånger slagit fast att principerna för f a s tig h e ts refo rm e n ska ligga fast. Att ändra ägardirektiven till Vasakronan AB i syfte att ge bolaget särskilda m i ljö v å r- dande uppgifter vore enligt utskottets uppfattning ett tydligt avsteg från fast ig h e tsr e f o r m en . Utredningen om hyror i ä n d am å l sfasti g h et er (Fi 2002:5) har vid sidan av hyressättningsfrågorna också i uppdrag att utreda ev en tu el la förändringar av reglerna för f ö r s ä ljn in g a v statlig mark. Enligt nuvarande ordning ska en myndighet som inte längre behöver mark för sin verksamhet sälja den till marknadspris. Utredningen ska överväga om hänsyn till det rörliga f r il u f ts l i - vet och turism kan vara skäl för staten att b e h å l l a marken i sin ägo. Denna del av utredningsuppdraget har sin u p p r in n e l s e i en motion ( 2 0 0 1 / 0 2 :F ö 2 5 9 ) som i första hand tog sikte på försvarets markinnehav i kust- och skärgårds- områden. Finansutskottet anser inte att reglerna för hur statliga bolag förvaltar sina markinnehav behöver ses över. Regeringen beslutade den 27 juni 2002 att ge l ä n s s t y r else rn ai Stockholms, Västra Götalands och Skånes län i uppdrag att i samarbete med berörda kommuner ta fram var sitt program för hur de mest v ä r d efu l l a tätortsnära områdena för f r ilu f t sl iv och naturvård kan ges varaktigt skydd och förvaltning. Programmen ska redovisa vilka områden i respektive storstadsregion som omfattas, an sv a r sfö r d e l n in g e n mellan staten och berörda kommuner b e t r ä f fan d e s ä k er stäl lan d e och förvaltning av områdena samt tidsplan för g e n o m f ö r a n d e . Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 oktober 2003. Beträffande det specifika fallet som motionärerna tar upp . Kymlinge . vill utskottet framhålla att ärendet inte är en fråga för riksdagen, utan ärendet ska hanteras på kommunal eller regional nivå. Med det anförda avstyrker finansutskottet motion Fi248 (fp, mp).