Studiestöd
Betänkande 2025/26:UbU14
|
Utbildningsutskottets betänkande
|
Studiestöd
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om studiestöd med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete. Motionerna tar upp frågor om bl.a. villkor för studiestöd och studiestöd för personer med kort utbildningsbakgrund.
I betänkandet finns sju reservationer (S, V, MP).
Behandlade förslag
Cirka 50 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Studiestöd för personer med kort utbildning
1. Förändrade villkor för studiestöd, punkt 1 (V)
2. Förändrade villkor för studiestöd, punkt 1 (MP)
3. Den högre bidragsnivån, punkt 2 (S, V)
4. Omställningsstudiestöd, punkt 3 (S, V)
5. Omställningsstudiestöd, punkt 3 (MP)
7. Studiestöd för personer med kort utbildning, punkt 5 (S)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2025/26
Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Förändrade villkor för studiestöd |
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:462 av Lili André och Larry Söder (båda KD),
2025/26:957 av Lina Nordquist och Helene Odenjung (båda L),
2025/26:1079 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S) yrkande 2,
2025/26:1196 av Magnus Resare (M) yrkande 2,
2025/26:2819 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1,
2025/26:3753 av Lina Nordquist och Helene Odenjung (båda L) och
2025/26:3771 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkandena 5–7.
Reservation 1 (V)
Reservation 2 (MP)
|
2. |
Den högre bidragsnivån |
Riksdagen avslår motion
2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 4.
Reservation 3 (S, V)
|
3. |
Omställningsstudiestöd |
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5 och
2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 12.
Reservation 4 (S, V)
Reservation 5 (MP)
|
4. |
Fribeloppet |
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:1589 av Cecilia Rönn (L),
2025/26:3266 av Alexandra Anstrell (M),
2025/26:3615 av Patrik Karlson (L),
2025/26:3771 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 11 och
2025/26:3800 av Patrik Karlson (L).
Reservation 6 (MP)
|
5. |
Studiestöd för personer med kort utbildning |
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:1832 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) yrkande 4,
2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 19 och
2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 7 och 8.
Reservation 7 (S)
|
6. |
Motioner som bereds förenklat |
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.
Stockholm den 22 januari 2026
På utbildningsutskottets vägnar
Fredrik Malm
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Malm (L), Anders Ygeman (S), Patrick Reslow (SD), Kristina Axén Olin (M), Linus Sköld (S), Robert Stenkvist (SD), Caroline Helmersson Olsson (S), Johanna Rantsi (M), Mats Wiking (S), Jörgen Grubb (SD), Oliver Rosengren (M), Mathias Bengtsson (KD), Niels Paarup-Petersen (C), Anders Alftberg (SD), Camilla Hansén (MP), Niklas Sigvardsson (S) och Nadja Awad (V).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utbildningsutskottet 48 motionsyrkanden om studiestöd från allmänna motionstiden 2025/26. Av dessa bereds 27 motionsyrkanden i förenklad ordning eftersom de tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden. En förteckning över de behandlade förslagen finns i bilaga 1. Motionsyrkanden som bereds förenklat finns i bilaga 2. Motionsyrkandena tar upp frågor om bl.a. villkor för studiestöd och studiestöd för personer med kort utbildningsbakgrund.
Villkor för studiestöd
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om förändrade villkor för studiestöd, den högre bidragsnivån och omställningsstudiestöd.
Jämför reservation 1 (V), 2 (MP), 3 (S, V), 4 (S, V) och 5 (MP).
Motionerna
Förändrade villkor för studiestöd
I partimotion 2025/26:2819 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1 vill motionärerna förändra reglerna för merkostnadslån så att studerande på folkhögskolan kan beviljas merkostnadslån för köp av musikinstrument. Motionärerna har noterat att möjligheterna till merkostnadslån för instrument inte gäller studerande på folkhögskola utan bara på högskolenivå.
I kommittémotion 2025/26:3771 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 5 föreslår motionärerna att tilläggsbidraget för studerande med barn ska höjas för att ge studerande föräldrar goda förutsättningar att klara sig ekonomiskt. Motionärerna menar att ett höjt tilläggsbidrag också stärker föräldrars incitament att vidareutbilda sig eller byta karriär.
I yrkande 6 anser motionärerna att det bör utredas hur båda de studerande föräldrarna ska kunna få tilläggsbidrag för studerande med barn, inte bara den ena.
Motionärerna vill i yrkande 7 utreda möjligheten att tilläggslånet görs tillgängligt för alla studerande föräldrar, utan att det ställs krav på tidigare inkomst.
I motion 2025/26:1079 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S) yrkande 2 vill motionärerna se över möjligheten att indexera studiebidraget så att det följer kostnadsutvecklingen för att öka den ekonomiska tryggheten för Sveriges barnfamiljer.
I motion 2025/26:1196 av Magnus Resare (M) yrkande 2 önskar motionären att utbildningen för taxiförarlegitimation ska bli studiestödsberättigad.
Motionärerna Lili André och Larry Söder (båda KD) vill i motion 2025/26:462 utreda en möjlighet för studenter med höga boendekostnader att ansöka om ett särskilt boendestöd från CSN, bl.a. för att göra det mer attraktivt att genomföra utbildning på orter med höga boendekostnader.
I motion 2025/26:957 av Lina Nordquist och Helene Odenjung (båda L) efterfrågar motionärerna en översyn av möjligheten för fler studenter på bristyrkesutbildningar att få rätt till det högre bidraget i studiemedlen. Motionärerna lyfter fram ett likalydande yrkande i motion 2025/26:3753.
Den högre bidragsnivån
Omställningsstudiestöd
I partimotion 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 12 vill motionärerna att omställningsstudiestödet aktivt ska riktas mot kultursektorn, där behovet av vidareutbildning och möjligheterna till omställning enligt motionärerna är stora. Motionärerna framhåller att det aldrig ska vara för sent att söka sig till kulturen som yrkesväg.
I kommittémotion 2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5 betonar motionärerna vikten av att stärka implementeringen av omställningsstudiestödet. Motionärerna anser att regeringen behöver hålla ihop arbetet över departementsgränserna och säkerställa en god samverkan och dialog med alla inblandade myndigheter samt med arbetsmarknadens parter.
Bakgrund och gällande rätt
Kort beskrivning av studiestödssystemet
Det svenska studiestödssystemet består av flera olika ekonomiska stöd till enskilda som studerar. Vilka bidrag och lån en studerande kan ansöka om beror bl.a. på utbildning, ålder och livssituation, t.ex. arbetslöshet eller föräldraskap. De delar av studiestödssystemet som flest tar del av är studiehjälp, studiemedel och omställningsstudiestöd.
– Studiehjälp består av studiebidrag som lämnas till heltidsstuderande i gymnasieskolan, extra tillägg som kan lämnas till studerande från inkomstsvaga hushåll och inackorderingstillägg som kan lämnas till vissa studerande på fristående skolor som måste bo inackorderade på skolorten. Studiehjälpens storlek fastställs i studiestödslagen (1999:1395).
– Studiemedel lämnas till den som studerar på t.ex. högskola, universitet, komvux eller yrkeshögskola. Studiemedel består av studiebidrag och studielån. I vissa fall kan den studerande även få tilläggsbidrag, tilläggslån och merkostnadslån.
– Omställningsstudiestöd har inrättats för att förbättra förutsättningarna för vuxna som är etablerade på arbetsmarknaden att finansiera studier som stärker deras framtida ställning på arbetsmarknaden. Omställningsstudiestödet består av bidrag och lån.
Vid sidan av dessa finns det också flera mindre stöd t.ex. bidrag vid viss teckenspråksutbildning för föräldrar (TUFF-ersättning), bidrag till vissa elever med funktionsnedsättning som studerar på riksgymnasium (Rg-bidrag) och stöd i form av inläst studielitteratur till vissa högskolestuderande. Centrala studiestödsnämnden (CSN) är huvudsakligen ansvarig myndighet för hanteringen av studiestöden.
Det är regeringen, eller den myndighet som regeringen har utsett, som beslutar vilka utbildningar i Sverige som ger rätt till studiestöd. I bilagan till studiestödsförordningen (2000:655) finns dessa utbildningar listade. Alla utbildningar i Sverige som ger rätt till studiemedel ger, om övriga förutsättningar är uppfyllda, också rätt till omställningsstudiestöd. Även utbildningar i Sverige som en omställningsorganisation köper in kan ge rätt till omställningsstudiestöd.
Studiemedel, tilläggsbidrag, tilläggslån och merkostnadslån
Den som är över 20 år kan, utöver att ansöka om studiemedel för studier på högskola eller universitet, ansöka om studiemedel för studier på grundskolenivå och gymnasial nivå på komvux och folkhögskola eller för studier på yrkeshögskola. Totalbeloppet (bidrag och lån) för fyra veckors heltidsstudier uppgår till 13 592 kronor under 2026 och justeras utifrån studietakt och övriga inkomster. Nivån följer utvecklingen av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Studiebidraget är skattefritt och pensionsgrundande.
Vissa studerande kan ha rätt till en högre bidragsdel och en lägre lånedel inom studiemedlen. Det gäller t.ex. den som läser på grundskole- eller gymnasienivå på komvux eller folkhögskola, eller en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Bidraget utgör då cirka två tredjedelar av det totala studiemedlet jämfört med det generella bidraget som utgör knappt en tredjedel. Det högre bidraget syftar framför allt till att rekrytera personer som har en kort utbildningsbakgrund till studier (3 kap. 13 § studiestödslagen).
I vissa fall kan den studerande även få tilläggsbidrag, tilläggslån och merkostnadslån. Tilläggsbidraget, som lämnas till studerande med barn, är ett kompletterande stöd vars storlek beror på studietakt och antalet barn. Tilläggsbidraget är 780 kronor för den som 2026 studerar på heltid under fyra veckor och har ett barn. Om båda vårdnadshavarna studerar kan bara den ena få tilläggsbidrag för en viss tid. Tilläggslån kan lämnas till studerande över 25 år som har haft en viss arbetsinkomst före studiestarten och syftar till att underlätta för den som går från arbete till studier. Tilläggslånet är som högst 4 688 kronor under fyra veckors heltidsstudier 2026. Lån kan även lämnas för vissa merkostnader som den studerande har i samband med sina studier, t.ex. vid vissa utlandsstudier (3 kap. 13 a–15 §§ studiestödslagen). Den som studerar på en högskolas musikerprogram, en högskolas lärarutbildning som omfattar ämnet musik eller en utbildning som motsvarar någon av dessa kan få merkostnadslån för musikinstrument.
Den studerande med studiemedel som blir sjuk eller behöver vårda ett sjukt barn under studietiden kan ändå få behålla studiemedlet. Det finns också vissa trygghetsregler för den som gjort en anmälan om sjukdom eller vård av barn och fått den godkänd av CSN. Trygghetsreglerna innebär bl.a. att CSN inte räknar med de veckor som den studerande varit sjuk eller vårdat sjukt barn när det totala antalet använda veckor med studiemedel beräknas (3 kap. 27–32 c §§ studiestödsförordningen).
Den som är under 29 år och har låga inkomster kan också ha rätt till bostadsbidrag från Försäkringskassan. Detta gäller oavsett om personen arbetar eller studerar.
Översyn av studiemedelssystemet
Regeringen anser att det finns ett behov av en översyn av studiemedelssystemet (prop. 2025/26:1 utg.omr. 15). Utgångspunkterna för översynen bör enligt regeringen vara att skapa ett studiemedelssystem som är följsamt mot dagens och framtidens utbildningssystem och arbetsmarknadens behov. Effektiviteten i rekryteringen till studier ska enligt regeringen öka och utgångspunkterna för när nya utbildningar ska ge rätt till studiemedel bör ses över. Studiemedelssystemet ska också bidra till en ökad genomströmning vid högre utbildning samtidigt som tryggheten för de studerande värnas och de studerandes skuldsättning beaktas.
Omställningsstudiestödet
Omställningsstudiestödet ska förbättra studieförutsättningarna för personer som är mitt i arbetslivet och etablerade på arbetsmarknaden, så att de kan om- eller vidareutbilda sig. Omställningsstudiestöd får lämnas för en utbildning som kan antas stärka den studerandes framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. Det ska alltså finnas ett behov av arbetskraft eller den sortens kompetens på arbetsmarknaden. Om det råder brist på personer med kompetensen i den region den sökande bor i kan stödet ibland beviljas även om det inte råder brist nationellt. Den relevanta omställningsorganisationen bedömer om utbildningen stärker personens ställning på arbetsmarknaden och yttrar sig till CSN.
Under 2024 fick 12 400 personer omställningsstudiestöd, vilket var en ökning med 139 procent jämfört med 2023. CSN införde under 2024 bl.a. ett systemstöd för att hantera ansökningarna vilket ledde till fler och snabbare beslut (Studiestödet 2024 – en uppföljning av studiestödets utveckling och effekter, CSN, Rapport 2025:2). Till och med den 29 december 2025 hade 16 200 personer beviljats stöd under någon av ansökningsomgångarna under 2025. Cirka 5 000 personer väntade samma datum på beslut (csn.se).
Riksdagen beslutade i november 2024 om regelförenklingarna för omställningsstudiestödet (prop. 2023/24:168, bet. 2024/25:UbU5, rskr. 2024/25:30). Ändringarna syftar till att skapa ett mer effektivt och ändamålsenligt omställningsstudiestöd. Ändringarna innebär bl.a. att bestämmelserna om omställningsstudiestödet förenklas i syfte att korta ned CSN:s handläggningstider och att möjligheterna att få omställningsstudiestöd för dem som arbetar inom ett bristyrke ökar. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis framhålla att det svenska studiestödet är, och ska fortsätta att vara, ett av världens mest generösa. Ett väl avvägt studiestödssystem skapar förutsättningar både för enskilda och för Sverige som nation att växa med kunskap och bidra till samhällets utveckling. Studiestödet är grundläggande för tillgången till en jämlik utbildning och ger alla, oavsett kön och bakgrund, möjlighet att studera. Flexibla och väl anpassade beloppsnivåer möjliggör komplettering av tidigare studier eller vidare studier på en högre nivå oavsett ekonomiska förutsättningar.
När det gäller motionsyrkanden med förslag om att på olika sätt förändra eller stärka olika bidrag i studiestödssystemet, bl.a. genom ändrade villkor för vissa utbildningar och vissa grupper av studerande, vill utskottet framhålla att studiestödssystemet, så som det är utformat i dag, är generöst och ger goda möjligheter för studier för personer i olika livssituationer. Utskottet konstaterar att de utgångspunkter för den kommande översynen av studiemedelssystemet som regeringen har presenterat berör områden som lyfts fram i motionsyrkandena. Detta gäller t.ex. att tryggheten för de studerande ska värnas och att de studerandes skuldsättning ska beaktas. Även utgångspunkterna för när nya utbildningar ska ge rätt till studiemedel ska ses över. Utskottet ser inte att det finns skäl att föregripa det arbete som regeringen har aviserat ska påbörjas.
När det gäller frågan om omställningsstudiestöd kan utskottet konstatera att det är den relevanta omställningsorganisationen som bedömer om utbildningen stärker personens ställning på arbetsmarknaden. Utskottet vill också påminna om att riksdagen beslutat om regelförenklingar för omställningsstudiestödet vilka trädde i kraft den 1 januari 2025. Ändringarna syftar till att skapa ett mer effektivt och ändamålsenligt omställningsstudiestöd och innebär bl.a. att CSN:s handläggningstider kan kortas ned.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2025/26:462 (KD), 2025/26:957 (L), 2025/26:1079 (S) yrkande 2, 2025/26:1196 (M) yrkande 2, 2025/26:2819 (V) yrkande 1, 2025/26:3730 (S) yrkandena 4 och 5, 2025/26:3753 (L), 2025/26:3771 (MP) yrkandena 5–7 och 2025/26:3775 (MP) yrkande 12.
Fribeloppet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om fribeloppet.
Jämför reservation 6 (MP).
Motionerna
I kommittémotion 2025/26:3771 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 11 föreslår motionärerna att inkomster under studiefria månader, t.ex. under sommaren, undantas i beräkningen av om studenten klarar det s.k. fribeloppet. Enligt motionärerna skulle förslaget göra det möjligt för studenter att arbeta så mycket de vill under sommaren, utan att riskera att få sänkt studiemedel eller att bli återbetalningsskyldiga.
I motion 2025/26:3266 av Alexandra Anstrell (M) vill motionären se över om fribeloppet för studenter ska höjas.
I motion 2025/26:1589 av Cecilia Rönn (L) önskar motionären bl.a. utreda vid vilken inkomst bidragsdelen i studiemedlet bör fasas ut och hur studiemedlet tydligare kan kopplas till studieresultat i stället för inkomstnivå.
Patrik Karlson (L) framhåller i motion 2025/26:3615 att studiemedelssystemet bör ses över bl.a. för att justera fribeloppet under studier respektive ledighet och för att utöka antalet möjliga år med studiemedel. Ett likalydande yrkande finns i motion 2025/26:3800 av samma motionär.
Bakgrund
Studiemedlen är till viss del behovsprövade, vilket innebär att inkomster som under ett kalenderhalvår överstiger ett visst belopp – fribeloppet – minskar studiemedlen (både bidrag och eventuellt lån minskar proportionellt). Fribeloppet varierar med hänsyn till det antal veckor och den studietakt som den studerande har studiemedel för under kalenderhalvåret. Ju fler veckor den studerande har studiemedel under kalenderhalvåret, desto lägre är fribeloppet och omvänt (3 kap. 16–18, 21 och 22 §§ studiestödslagen, 3 kap. 16 § studiestödsförordningen och 9 kap. CSNFS 2001:1 [CSN:s författningssamling]). En studerande kan öka sitt fribelopp t.ex. genom att ansöka om studiemedel för färre veckor eller för en lägre studietakt än den faktiska.
I september 2025 beslutade regeringen om höjda prisbasbelopp fr.o.m. 2026 (förordningen [2025:872] om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år 2026). Mot denna bakgrund har bl.a. nivåerna i studiemedlet höjts. Det höjda prisbasbeloppet innebär också att fribeloppet för 20 veckors heltidsstudier med studiemedel höjs från 113 901 kronor under 2025 till 114 676 kronor per halvår under 2026.
Utredningen om tryggare och effektivare studier (U 2017:06) bedömde när det gäller möjligheten att undanta inkomsten under sommarferier, att dessa inkomster inte ska undantas vid inkomstprövningen (Studiemedel för effektiva studier, SOU 2018:73). Utredningen föreslog i stället att fribeloppsnivån per vecka under det andra kalenderhalvåret skulle vara högre än under det första kalenderhalvåret för att ta hänsyn till att samtliga inkomster under sommarferier för många studerande betalas ut under det andra kalenderhalvåret. Regeringen har valt att inte gå vidare med utredningens förslag.
Som tidigare har nämnts anser regeringen att det finns ett behov av en översyn av studiemedelssystemet (prop. 2025/26:1 utg.omr. 15). Några av de utgångspunkter för översynen som regeringen redogör för är att studiemedelssystemet ska bidra till en ökad genomströmning vid högre utbildning samtidigt som tryggheten för de studerande värnas och de studerandes skuldsättning beaktas.
Utskottets ställningstagande
När det gäller frågan om att på olika sätt förändra fribeloppet för att öka studenternas möjligheter att arbeta vid sidan av sina studier utan att möjligheten att få studiemedel förändras kan utskottet konstatera att regeringen uttalat att det finns behov av en översyn av studiemedelssystemet. En av utgångspunkterna för översynen ska enligt regeringen vara att studiemedelssystemet ska bidra till en ökad genomströmning vid högre utbildning. Samtidigt ska tryggheten för de studerande värnas och de studerandes skuldsättning beaktas. Utskottet ser inga skäl att föregripa det arbete som regeringen aviserat ska påbörjas och avstyrker därmed motionerna 2025/26:1589 (L), 2025/26:3266 (M), 2025/26:3615 (L), 2025/26:3771 (MP) yrkande 11 och 2025/26:3800 (L).
Studiestöd för personer med kort utbildning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om studiestöd för personer med kort utbildning.
Jämför reservation 7 (S).
Motionerna
I kommittémotion 2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 7 betonar motionärerna vikten av sänkta trösklar till studier för kortutbildade för att undvika inlåsningseffekter när studiestartsstödet avskaffats.
I motion 2025/26:1832 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) yrkande 4 framhåller motionärerna betydelsen av att det finns studiestöd som gör det möjligt för personer som står långt från arbetsmarknaden att ta steget in i studier.
Bakgrund
Möjligheter till ersättning vid deltagande i vissa arbetsmarknadspolitiska program
Möjligheten för vissa att studera med en högre bidragsdel och en lägre lånedel inom studiemedlen har beskrivits i tidigare avsnitt. Det finns också möjligheter att studera med annan ersättning vid deltagande i vissa arbetsmarknadspolitiska program. En person som är minst 25 år, som är eller riskerar att bli arbetslös och som söker arbete genom Arbetsförmedlingen, kan få aktivitetsstöd för studier på kommunal vuxenutbildning eller motsvarande utbildning vid folkhögskola inom ramen för det arbetsmarknadspolitiska programmet förberedande insatser. Personer som omfattas av lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och som är anmälda som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen kan få etableringsersättning bl.a. vid deltagande i utbildning inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå eller motsvarande utbildning inom folkhögskolan. Personer som har fyllt 18 men inte 25 år och som inte uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning kan ha rätt till utvecklingsersättning. I vissa fall kan det också vara aktuellt med ekonomiskt bistånd för personer inskrivna i arbetsmarknadspolitiska program.
Aktuellt arbete inom området
Utredningen om drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet (S 2022:16) har bl.a. haft i uppdrag att analysera otydligheter i regelverket avseende kompletterande bistånd vid studier för personer som är inskrivna i arbetsmarknadspolitiska program. Utredningen konstaterar i betänkandet Stärkta drivkrafter och möjligheter för biståndsmottagare (SOU 2025:15) att det kan finnas behov av en översyn av hur regelverket för ekonomiskt bistånd harmoniserar med reguljära studier inom ramen för arbetsmarknadspolitiska program. De svårigheter i tillämpningen som utredningen uppmärksammat avser främst biståndets kortvariga karaktär i förhållande till studieperioder som inte kan betraktas som kortvariga, samt om biståndssökande som deltar i reguljära studier inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program ska hänvisas till att ansöka om studiestöd. Betänkandet har varit på remiss och utredningens förslag bereds i Regeringskansliet.
CSN har haft i uppdrag att följa upp och utvärdera effekterna av studiestartsstödet och det högre bidraget inom studiemedlen, bl.a. stödens rekryterande effekt till utbildning. Regeringen beslutade i juni 2025 att ändra uppdraget på så sätt att enbart det högre bidraget inom studiemedlen skulle utvärderas. I redovisningen av uppdraget som lämnades i slutet av november 2025 konstaterar CSN att det högre bidraget har en rekryterande effekt när det gäller utbildning och bidrar till att fler väljer studier men att effekten är olika stor i olika studerandegrupper. Uppföljningen visar att de som har studerat med högre bidrag har fått en högre utbildningsnivå, fler har kommit i arbete och fler har fått högre inkomster. CSN konstaterar vidare att det finns en brist på kunskap om det högre bidraget, dvs. de som överväger att börja studera känner inte till det högre bidraget, och att kunskapen om bidraget därför bör höjas för att det högre bidraget ska utnyttjas effektivt och få fler att studera (CSN, Rapport 2025:3).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis framhålla att det är av stor vikt att fler personer med kort utbildningsbakgrund rekryteras till studier för att på så sätt stärka deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det behöver vara enkelt att förstå vilka möjligheter till försörjning som finns för den som behöver studera för att öka chansen att få en anställning.
Utskottet konstaterar att det finns möjligheter att studera med annan ersättning än studiestartsstöd vid deltagande i vissa arbetsmarknadspolitiska program. Det kan t.ex. finnas möjligheter att studera inom det reguljära utbildningssystemet med aktivitetsstöd och etableringsersättning. Utskottet vill också uppmärksamma det högre bidragets positiva effekter. CSN:s uppföljning visar bl.a. att det högre bidraget har en rekryterande effekt när det gäller utbildning och att de som har studerat med ett högre bidrag har fått en högre utbildningsnivå, fler har kommit i arbete och fler har fått högre inkomster.
Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionerna 2025/26:1832 (S) yrkande 4, 2025/26:3590 (S) yrkande 19 och 2025/26:3730 (S) yrkandena 7 och 8.
Motioner som bereds förenklat
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som beretts i förenklad ordning.
Utskottets ställningstagande
De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utbildningsutskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:UbU3, 2023/24:UbU7, 2024/25:UbU2 och 2024/25:UbU7. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.
|
1. |
av Nadja Awad (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:2819 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1 och
avslår motionerna
2025/26:462 av Lili André och Larry Söder (båda KD),
2025/26:957 av Lina Nordquist och Helene Odenjung (båda L),
2025/26:1079 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S) yrkande 2,
2025/26:1196 av Magnus Resare (M) yrkande 2,
2025/26:3753 av Lina Nordquist och Helene Odenjung (båda L) och
2025/26:3771 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkandena 5–7.
Ställningstagande
Folkhögskolorna erbjuder en stor bredd när det gäller utbildningar inom kultur och media. För den som saknar grundskolebehörigheten finns möjlighet att läsa allmän kurs med estetisk inriktning, och särskild kurs ingår ofta som ett informellt mellansteg före högre studier på kulturområdet. En kartläggning som genomfördes under förra mandatperioden visade att hela 70 procent av deltagarna på de särskilda kurserna inom konst och media inte hade läst estetiskt program på gymnasiet. Det visar att folkhögskolan är en reell andra chans på det estetiska området. Det är enligt mig oerhört viktigt att det finns en sådan väg till högre konstnärliga utbildningar som inte innebär höga terminsavgifter. Jag har noterat att reglerna hos CSN för merkostnadslån för instrument inte gäller studerande på folkhögskola utan bara på högskolenivå. Detta behöver ändras så att även studerande på folkhögskolan kan få merkostnadslån för instrumentköp.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
|
2. |
av Camilla Hansén (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3771 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkandena 5–7 och
avslår motionerna
2025/26:462 av Lili André och Larry Söder (båda KD),
2025/26:957 av Lina Nordquist och Helene Odenjung (båda L),
2025/26:1079 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S) yrkande 2,
2025/26:1196 av Magnus Resare (M) yrkande 2,
2025/26:2819 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1 och
2025/26:3753 av Lina Nordquist och Helene Odenjung (båda L).
Ställningstagande
Studerande föräldrar tillhör en av de ekonomiskt mest utsatta studentgrupperna. Enligt uppgifter från CSN klarar inte ca 60 procent av de studerande föräldrarna av en oväntad utgift på 12 000 kronor utan att låna pengar. Deras utgifter är höga och de har av förståeliga skäl ofta begränsade möjligheter att arbeta vid sidan av studierna. Tilläggsbidraget för heltidsstuderande föräldrar är lågt och ökar inte nämnvärt den ekonomiska tryggheten för studerande föräldrar.
Ifall studerande föräldrar ska få goda förutsättningar att klara sig ekonomiskt, och ifall vi vill skapa bättre incitament för föräldrar att vidareutbilda sig eller byta karriär så behöver tilläggsbidraget stärkas. Jag vill därför att regeringen tillsätter en utredning med uppdraget att utreda en höjning av tilläggsbidraget för studerande föräldrar med 50 procent från dagens nivå, och att begränsningen att endast en studerande förälder kan få bidraget tas bort. Jag uppmanar även regeringen att utreda möjligheten att göra tilläggslånet tillgängligt för alla studerande föräldrar, utan att det ställs krav på tidigare inkomst.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
|
3. |
av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niklas Sigvardsson (S) och Nadja Awad (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 4.
Ställningstagande
I vissa situationer kan studenter få en högre bidragsdel och en lägre lånedel i studiemedlet. Vi vill betona att den högre bidragsnivån är en viktig del av det totala studiemedelssystemet.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
|
4. |
av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niklas Sigvardsson (S) och Nadja Awad (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5 och
avslår motion
2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 12.
Ställningstagande
Sverige har världens bästa system för omställning och kompetensutveckling. Ett nytt offentligt omställningsstudiestöd har införts med syftet att stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden. Människor mitt i livet kan nu välja att satsa på omställning eller kompetensutveckling, utan att behöva känna oro för hur de ska kunna fortsätta betala räkningarna.
Sedan regeringen tog över har reformen tyvärr präglats av stora problem som regeringen inte hanterat. Antalet utbildningsplatser skars ned i början av mandatperioden och CSN fick inte de resurser som myndigheten efterfrågat för att kunna hantera de inkomna ansökningarna. Det gjorde att man tappade fart och att många som hade velat påbörja en omställning gav upp. Regeringens bristande ansvarstagande riskerar nu återigen att underminera omställningsstudiestödets förmåga att stärka kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden. Vi menar att regeringen behöver stärka implementeringen av omställningsstudiestödet genom att hålla ihop arbetet över departementsgränserna och säkerställa en god samverkan och dialog med alla inblandade myndigheter och arbetsmarknadens parter.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
|
5. |
av Camilla Hansén (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 12 och
avslår motion
2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5.
Ställningstagande
Det ska aldrig vara för sent att söka sig till kulturen som yrkesväg. Omställningsstudiestödet är en viktig pusselbit för att möjliggöra det livslånga lärandet och för att kunna ställa om under arbetslivet. Därför vill jag se att stödet aktivt riktas mot kultursektorn, där behovet av vidareutbildning och möjlighet till omställning är stort. För att det ska vara möjligt krävs också att stödet kan handläggas effektivt. Efterfrågan på omställningsstudiestödet är långt större än tillgången – många nekas i dag möjligheten till utbildning, trots att viljan och behovet finns. Det är en missad chans både för individen och samhället.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
|
6. |
av Camilla Hansén (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3771 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 11 och
avslår motionerna
2025/26:1589 av Cecilia Rönn (L),
2025/26:3266 av Alexandra Anstrell (M),
2025/26:3615 av Patrik Karlson (L) och
2025/26:3800 av Patrik Karlson (L).
Ställningstagande
Drygt fyra av tio studenter arbetar vid sidan av studierna eftersom studiemedlet anses för lågt för att klara sig på eller för att öppna dörrar till arbetslivet efter examen. Särskilt vanligt är det att studenter arbetar under sommaren då de inte får något studiemedel och därför behöver en extra inkomst för att betala mat och hyra.
Det finns en maxgräns för hur mycket en student får tjäna under ett halvår och behålla sitt studiemedel, det s.k. fribeloppet. Att det finns en maxgräns menar jag i sig inte är problematiskt, eftersom studenter inte bör uppmuntras att arbeta mer än vad de klarar av vid sidan av sina studier. Det är dock problematiskt att de inkomster som tjänas in under sommaren räknas in i fribeloppet och alltså påverkar rätten till studiemedel, eftersom de tjänas in under en period då studenterna inte får studiemedel. Ifall en student arbetar mycket under sommaren kan det leda till att hen får ett lägre studiemedel under hösten, eller blir återbetalningsskyldig till CSN i efterhand.
Jag menar att studenter ska ha möjlighet att arbeta på somrarna utan att riskera att få ett lägre studiemedel under terminerna eller bli återbetalningsskyldiga med stora summor långt i efterhand. Att undanta inkomster från de studiefria månaderna från fribeloppet skulle göra det möjligt för studenter att arbeta i den grad de vill under sommaren.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
|
7. |
av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S) och Niklas Sigvardsson (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 19 och
2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 7 och 8 samt
avslår motion
2025/26:1832 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) yrkande 4.
Ställningstagande
Studiestartsstödet infördes av den socialdemokratiskt ledda regeringen och gav ekonomiska förutsättningar för arbetslösa personer med kort tidigare utbildning och ett stort utbildningsbehov att ta steget till studier. När stödet nu har avskaffats ökar risken att många arbetslösa i behov av utbildning inte får möjlighet att studera. Studiestartsstödets målgrupp var personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, en grupp som just nu växer snabbt. Att studiestartsstödet avskaffats just i det här läget menar vi är en sällsynt dålig prioritering.
Vägen till egen försörjning och en bra integration går via arbete. En fullföljd gymnasieutbildning, som ofta möjliggörs med studiestöd, är en vattendelare på arbetsmarknaden då arbetslösheten är betydligt högre bland dem som saknar gymnasieutbildning. Att utrikes födda rekryteras till och genomgår utbildning menar vi är avgörande för att förbättra integrationen. Arbetsmarknadseffekterna har också visat sig bli särskilt stora om satsningar görs på arbetslösa med kort utbildning, dvs. studiestartsstödets målgrupp. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har bl.a. funnit att förlagan till studiestartsstödet, rekryteringsbidraget, hade positiva effekter på sannolikheten att delta i utbildning och positiva effekter på framtida arbetsmarknadsutfall. Vad gäller sannolikheten att delta i utbildning var bidraget särskilt viktigt för kvinnor, personer med utländsk bakgrund och personer med kort utbildningsbakgrund.
En granskning från Riksrevisionen har visat att många som fått studiestartsstödet inte tillhört den prioriterade målgruppen. Vi menar att detta inte borde ha varit skäl för att avskaffa stödet utan snarare för att detta borde utvecklas och finjusteras. Studiestartsstödet var ett viktigt verktyg för att få kortutbildade att ta klivet att genomgå utbildning som leder till jobb. Efter att regeringen nu avskaffat studiestartsstödet måste den presentera förslag på hur trösklarna till studier återigen kan sänkas för att undvika inlåsningseffekter. Vi föreslår därför att en utredning tillsätts som ser över hur ett nytt studiestöd kan utformas som passar kortutbildade i behov av utbildning för att få jobb.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2025/26
2025/26:49 av Nima Gholam Ali Pour (SD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att slopa fribeloppet för studiemedel och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:323 av Nadja Awad m.fl. (V):
5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på lagändringar som innebär att fler studenter ges möjlighet till dispens för fler veckor med studiemedel i syfte att kunna slutföra sina utbildningar och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:461 av Lili André och Hans Eklind (båda KD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studerande vid folkhögskola ska ges möjlighet att ta CSN-lån från 18 års ålder, i likhet med övriga eftergymnasiala studier, och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:462 av Lili André och Larry Söder (båda KD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i den aviserade översynen av studiestödssystemet utreda möjlighet för studenter med höga boendekostnader att ansöka om ett särskilt boendestöd via CSN, utformat som en kombination av bidrag och lån, och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:915 av Fredrik Lundh Sammeli (S):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att man bör överväga en översyn och reformering av inackorderingsbidraget till gymnasieelever som studerar på annan ort, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2025/26:957 av Lina Nordquist och Helene Odenjung (båda L):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av fördelningen mellan studielån och studiebidrag för studier till bristyrken och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:1079 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S):
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att indexera studiebidraget så att det följer kostnadsutvecklingen och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:1196 av Magnus Resare (M):
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att säkerställa att utbildningen för taxiförarlegitimation är studiestödsberättigad, så att även personer utan ekonomiska resurser får möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen med CSN-stöd eller andra stödformer, och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:1589 av Cecilia Rönn (L):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur inkomsttaket för studerande kan avskaffas samt hur studiemedelssystemet kan göras mer flexibelt genom att koppla stödet tydligare till studieresultat och utreda en lämplig nivå för när studiebidraget bör fasas ut och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:1832 av Johanna Haraldsson m.fl. (S):
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rekrytering och ändamålsenliga studiestöd för personer som står långt från arbetsmarknaden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2025/26:1843 av Monica Haider (S):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn av studiestödssystemet behövs för att säkra att studenter på alla program har möjlighet till studiestöd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2025/26:1850 av Anna-Belle Strömberg m.fl. (S):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av stödet för inackordering i syfte att det ska ge mer likvärdiga förutsättningar för gymnasieelever att välja en utbildning som ges långt från hemorten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2025/26:1870 av Johan Löfstrand m.fl. (S):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa ett studiestöd liknande korttidsstudiestödet och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:2020 av Ann-Sofie Lifvenhage (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att se över studiemedelssystemet i syfte att helt slopa fribeloppet och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:2111 av Ann-Sofie Lifvenhage och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att koppla rätten till studiemedel mot avklarade poäng i studier i stället för mot intjänad inkomst och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:2553 av Mattias Eriksson Falk (SD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde beakta samhällsviktiga verksamheter och överväga möjligheten till avskrivning av studielån och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:2585 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda och återkomma till riksdagen med förslag på att studiebidraget ska betalas ut direkt till eleven, oavsett elevens ålder, och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:2718 av Markus Wiechel och Björn Söder (båda SD):
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över vilka kurser på högskolenivå som erbjuder CSN-stöd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2025/26:2720 av Markus Wiechel (SD):
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga möjligheten att studiebidragets storlek anpassas till respektive studieort och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde se över möjligheten att slopa fribeloppet för studerande och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde se över möjligheten att göra en översyn av kurser som berättigar till studiestöd och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att slopa rätten till CSN-stöd för religionsstudier utomlands och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:2817 av Birger Lahti m.fl. (V):
8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt berörda myndigheter att utforma en modell där delar av studielånet avskrivs för personer som erhåller högskoleexamen och/eller påbörjar arbete inom bristyrken i glesa landsbygdskommuner, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2025/26:2819 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om förändrade regler för merkostnadslån för instrumentköp för deltagare på folkhögskolans kurser och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C):
11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utformas ett system för avskrivning av studieskulder för den som flyttar till en glesbygdskommun för att arbeta inom ett bristyrke med markant behov av kompetens och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3189 av Anders Ådahl m.fl. (C):
30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att införa en examenspremie i syfte att öka genomströmningen inom den högre utbildningen och tillkännager detta för regeringen.
31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa fribeloppet för studielånet och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3266 av Alexandra Anstrell (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om fribeloppet för studenter ska höjas och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3293 av Helena Storckenfeldt och Joanna Lewerentz (båda M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att avskaffa fribeloppet och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3321 av Leila Ali Elmi (MP):
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att CSN tillförs förstärkta resurser för att hantera tillströmningen av ansökningar till omställningsstudiestödet och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S):
19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ett nytt studiestöd kan utformas för kortutbildade i behov av utbildning efter att studiestartsstödet avskaffats och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3615 av Patrik Karlson (L):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda studiemedelssystemet med fokus på att utöka antalet möjliga studiemedelsår, justera reglerna för fribelopp under studietid respektive ledighet samt införa månadsvis inkomstprövning och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S):
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka studiemedelssystemet och på sikt höja bidragsdelen och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den av regeringen aviserade översynen av studiestödssystemet ska ske genom en parlamentarisk kommitté, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den högre bidragsnivån inom studiemedlet och tillkännager detta för regeringen.
5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka implementeringen av omställningsstudiestödet genom att hålla ihop arbetet över departementsgränserna och säkerställa en god samverkan och dialog med alla inblandade myndigheter samt arbetsmarknadens parter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återigen sänka trösklarna för att påbörja studier efter att studiestartsstödet lagts ned, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ett nytt studiestöd kan utformas för kortutbildade i behov av utbildning efter att studiestartsstödet avskaffats, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över inackorderingstillägget och förutsättningarna för gymnasieelever som studerar på annan ort, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som ökar tryggheten för studenter vid sjukdom, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av att se över den ekonomiska situationen för studerande med barn och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3753 av Lina Nordquist och Helene Odenjung (båda L):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av fördelningen mellan studielån och studiebidrag för studier till bristyrken och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3771 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP):
5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja tilläggsbidraget för studerande med barn och tillkännager detta för regeringen.
6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för båda studerande föräldrar att få tilläggsbidrag och tillkännager detta för regeringen.
7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra tilläggslånet tillgängligt för alla studerande föräldrar utan inkomstkrav och tillkännager detta för regeringen.
11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte ha något fribelopp på sommaren och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP):
12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om omställningsstudiestöd och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3800 av Patrik Karlson (L):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda studiemedelssystemet med fokus på att utöka antalet möjliga studiemedelsår, justera reglerna för fribelopp under studietid respektive ledighet samt införa månadsvis inkomstprövning och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet
|
Motion |
Motionärer |
Yrkanden |
|
6. Motioner som bereds förenklat | ||
|
2025/26:49 |
Nima Gholam Ali Pour (SD) |
|
|
2025/26:323 |
Nadja Awad m.fl. (V) |
5 |
|
2025/26:461 |
Lili André och Hans Eklind (båda KD) |
|
|
2025/26:915 |
Fredrik Lundh Sammeli (S) |
|
|
2025/26:1843 |
Monica Haider (S) |
|
|
2025/26:1850 |
Anna-Belle Strömberg m.fl. (S) |
|
|
2025/26:1870 |
Johan Löfstrand m.fl. (S) |
|
|
2025/26:2020 |
Ann-Sofie Lifvenhage (M) |
|
|
2025/26:2111 |
Ann-Sofie Lifvenhage och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M) |
|
|
2025/26:2553 |
Mattias Eriksson Falk (SD) |
|
|
2025/26:2585 |
Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD) |
|
|
2025/26:2718 |
Markus Wiechel och Björn Söder (båda SD) |
1 |
|
2025/26:2720 |
Markus Wiechel (SD) |
1–4 |
|
2025/26:2817 |
Birger Lahti m.fl. (V) |
8 |
|
2025/26:3185 |
Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) |
11 |
|
2025/26:3189 |
Anders Ådahl m.fl. (C) |
30 och 31 |
|
2025/26:3293 |
Helena Storckenfeldt och Joanna Lewerentz (båda M) |
|
|
2025/26:3321 |
Leila Ali Elmi (MP) |
4 |
|
2025/26:3730 |
Anders Ygeman m.fl. (S) |
2, 3, 9, 10 och 12 |