Studiestöd
Betänkande 1992/93:SfU13
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1992/93:SFU13
Studiestöd
Innehåll
1992/93 SfU13
ÅTTONDE HUVUDTITELN
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1992/93:100, bil. 9, anslagen F 1--6 och F 8 jämte motioner.
Utskottet tillstyrker att Centrala studiestödsnämnden (CSN) får rätt att ta ut en särskild uppläggningsavgift för studielån. Avgiften kommer att uppgå till 300 kr för ett års studielån.
Vidare tillstyrker utskottet de förslag om besparingar inom studiestödet som regeringen lagt fram. Dessa innebär bl.a. att studiebidrag och extra tillägg kommer att utgå under högst 10 månader i stället för högst 12 månader per år, att anslaget till korttidsstudiestöd och internatbidrag reduceras med 20% och att anslaget till vuxenstudiestöd reduceras med hänsyn till det väntade förslaget om sänkt ersättningsnivå inom arbetslöshetsförsäkringen. Vidare genomförs en besparing på studiemedlen. I denna del avviker utskottet från regeringens förslag och föreslår -- med anledning av propositionen och en s-motion -- att studiemedel skall utgå med 175,5% av basbeloppet och att minskningen i sin helhet läggs på bidraget. Besparingen på studiemedlen kan beräknas uppgå till 306 miljoner kronor.
Utskottet föreslår tillkännagivanden till regeringen om att ytterligare försök bör göras att få till stånd en samordning av det inkomstprövade extra tillägget och ensamförälderstödet och om att regeringen i anslutning härtill bör återkomma med ett förslag som innebär att studiebidraget utbetalas direkt till eleverna för att stärka rekryteringseffekten.
Slutligen tillstyrker utskottet att de utbildningsarvoden som utbetalas till studerande vid vissa lärarutbildningar ersätts med ett studiestöd som i huvudsak följer reglerna om särskilt vuxenstudiestöd.
Till betänkandet har fogats tio reservationer, ett särskilt yttrande och en meningsyttring.
Propositionen
Regeringen (Utbildningsdepartementet) har i proposition 1991/93:100, bilaga 9, litt. F, föreslagit riksdagen att
1. (F 1) till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 1993/94 anvisa ett ramanslag på 159610000 kr,
2. (F 2) till Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisa ett anslag på 1000 kr,
3. (F 3) till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag på 2086780000 kr,
4. (F 4) till Studiemedel m.m. för budgetåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag på 6130000000 kr,
5. (F 5) till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 1078600000 kr,
6. (F 6) till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag på 71925000 kr,
7. (F 8) att anta det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),
8. (F 8) att till Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar för budgetåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag på 100000000 kr.
Anslaget F 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål kommer att behandlas i utskottets betänkande 1992/93:SfU16.
Lagförslaget återfinns i bilaga till betänkandet.
Motionerna
1992/93:Sf501 av Kurt Ove Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dispens från CSN:s regler beträffande studiemedel för studerande vid Malmö Konstskola Forum.
1992/93:Sf502 av Rolf L Nilson (v) vari yrkas att riksdagen beslutar att ge handikapprörelsens organisationer möjlighet att göra kollektiva ansökningar om korttidsstudiestöd.
1992/93:Sf503 av Sylvia Lindgren och Kent Carlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sådan ändring av bestämmelserna om studielån att dispens i vissa fall kan medges för elever som ännu inte fyllt 20 år att erhålla studielån vid utbildning som inte är att betrakta som högskoleutbildning.
1992/93:Sf504 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studiemedel till eleverna på Malmö Konstskola Forum.
1992/93:Sf505 av Olle Schmidt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studiemedel för elever vid Malmö Konstskola Forum.
1992/93:Sf506 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen slutar att ge handikapprörelsens organisationer möjlighet att göra kollektiva ansökningar av korttidsstudiestöd.
1992/93:Sf507 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att det i 9 kap. studiestödslagen införs en bestämmelse om uppläggningsavgifter för studiemedel,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om nedskrivning av studiemedlets totalbelopp från 180 till 170% av basbeloppet,
3. att riksdagen till kostnadsstället F 4. Studiemedel m.m. anvisar 228000000 kr utöver regeringens förslag.
1992/93:Sf508 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen till särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar för budgetåret 1993/94 anvisar 60000000 kr utöver vad regeringen föreslagit, eller således 160000000 kr.
1992/93:Sf509 av Rolf L Nilson och Eva Zetterberg (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att till korttidsstudiestödet för budgetåret 1993/94 anslå 10000000 kr utöver vad regeringen föreslagit enligt vad i motionen anförts om handikappades stora behov av olika kortkurser,
2. att riksdagen hos regeringen begär att bidragen för korttidskurser åter blir öppna för personer över 64 år enligt vad i motionen anförts om rehabilitering m.m. av äldre.
1992/93:Sf510 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att studiemedel från den 1 juli 1993 skall utgöra 176% av basbeloppet för år räknat,
2. att riksdagen beslutar att hela minskningen tas ut på bidragsdelen.
1992/93:Sf511 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det årligen bör avsättas en fast summa av korttidsstudiestödet till funktionshindrade/handikappade för att garantera att de kan tillfredsställa sitt utbildningsbehov.
1992/93:Sf512 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen avslår proposition 1992/93:100 vad avser besparingar på anslagen F 3 Studiehjälp m.m. och F 5 Vuxenstudiestöd m.m.,
3. att riksdagen beslutar att i bilaga 9, anslag F 3 Studiehjälp m.m., för budgetåret 1993/94 öka anslaget med 711 miljoner kronor utöver regeringens förslag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samordning vad gäller det extra tillägget i studiehjälpen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbetalning av studiebidrag,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett sammanhållet och samordnat studiestöd för vuxna,
7. att riksdagen beslutar att inom en ram på 3 150,3 miljoner kronor för anslag F 5 Vuxenstudiestöd m.m. i bilaga 9 för budgetåret 1993/94 fördela anslaget i enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar om sådan ändring i studiestödslagen att SVUXA under en försöksperiod kan utgå på ett mera flexibelt sätt i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen beslutar om sådan ändring i studiestödslagen som anförts om korttidsstudiestöd, internatbidrag och kollektiv ansökan,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av beredningsarbetet beträffande studiemedelssystemet,
11. att riksdagen beslutar att i bilaga 9, anslag F 4 Studiemedel m.m., för budgetåret 1993/94 öka anslaget med 306 miljoner kronor utöver regeringens förslag,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om demokratiskt inflytande och överklagandemöjligheter i beslutsprocessen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om administrationen av studiestödssystemen,
14. att riksdagen beslutar föra över 2,7 miljoner kronor från anslaget F 5 till anslaget F 1 Centrala studiestödsnämnden m.m.
1992/93:Sf513 av Martin Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en genomgripande reform av studiestödet.
1992/93:Sf515 av Ulla Pettersson (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att möjligheten till studielån för ungdomar i gymnasiet i vissa fall återinförs.
1992/93:Kr421 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att studieförbundens kurser skall berättiga eleverna till studiemedel.
Utskottet
F 1. Centrala studiestödsnämnden m.m.
Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central förvaltningsmyndighet för studiesociala frågor. Vid CSN finns en delegation för utländska studerande med uppgift att pröva utländska medborgares principiella rätt till svenskt studiestöd. CSN administrerar vidare lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar. Kostnaderna härför betalas från anslaget D 8 under elfte huvudtiteln. CSN består av ett huvudkontor och 24 lokalkontor, ett i varje län. Lokalkontoren är indelade i sex regioner; Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå.
CSN lämnar i år en fördjupad anslagsframställning för budgetåren 1993/94--1995/96. Av anslagsframställningen framgår att ärendevolymerna ökat kraftigt under den gångna femårsperioden. Ansökningarna om studiemedel har ökat med 33% och ansökningarna om studiemedel för utlandsstudier har sexdubblats. Den största volymökningen har dock skett på återbetalningssidan. Efterfrågan på service från allmänheten har ökat drastiskt. Av resultatanalysen framgår att CSN genom personalutbildning, utvecklande av ny teknik och decentralisering av arbetsuppgifter från huvudkontoret till lokal/regionkontoren lyckats omdisponera resurser till de områden som krävt förstärkning. Samtidigt har man klarat av sina besparingskrav. CSN:s helhetsbedömning är att verksamheten i allt väsentligt kunnat bedrivas på avsett sätt, även om mycket stora oplanerade åtgärder har tvingats fram till följd av regelförändringar och kundernas krav. Under den kommande treårsperioden väntar CSN väsentliga förändringar i regelverken för både beviljning och återbetalning av studiestöd. Den decentraliserade högskolan och den förändrade gymnasieskolan kan antas medföra krav på en vidgad decentralisering av CSN:s verksamhet liksom på ökad flexibilitet i studiestöden och dess administration. CSN prognosticerar ett fortsatt ökat ärendeantal, inom beviljningsområdet 10% och inom återbetalningsområdet ca 25%. Utlandsverksamheten beräknas fortsätta att öka, liksom servicekraven från allmänheten. Som inriktning för den kommande perioden anger CSN höjd kvalitet i verksamheten i syfte att garantera stor rättssäkerhet för den enskilde, förbättring av verksamheten så att kunderna ges en -- utifrån deras utgångspunkt -- tillfredsställande service, en förbättrad medelshantering och därigenom lägre räntekostnader för staten, fortsatt ökad produktivitet för hela organisationen, ökade insatser på det personaladministrativa området för att bl.a. reducera korttidsfrånvaron, förbättrad jämställdhet genom att bl.a. stimulera kvinnor till att söka chefstjänster inom organisationen samt förbättrad kostnadseffektivitet inom ADB-området.
I propositionen framhålls att den fördjupade anslagsframställningen visar att verksamheten bedrivits med en sådan inriktning att målen för verksamheten nåtts och att arbetet under den gångna femårsperioden varit framgångsrikt. De ökade kraven har enligt föredragande statsrådets mening på ett föredömligt sätt klarats genom att organisationen anpassats till nya förutsättningar genom omdisponering av tillgängliga resurser. De övergripande målen för CSN är att vara förvaltningsmyndighet för studiesociala frågor, att följa upp och utvärdera de skilda studiestödssystemen, att ta fram underlag och förslag för utveckling av det studiesociala området, att på ett rationellt och ekonomiskt ansvarsfullt sätt svara för hanteringen av beviljning och återbetalning av studiestöd samt att fullgöra uppgifter enligt förordningen om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar. Dessa mål bör enligt vad som anförs gälla också under kommande treårsperiod. Föredragande statsrådet har inte heller någon erinran mot den verksamhetsinriktning och de mål för verksamheten som CSN redovisat. Dessa bör dock kompletteras med en ökad satsning på återkravsverksamhet. Om någon uppburit studiemedel obehörigen eller med för högt belopp och insett eller bort inse detta kan vad som uppburits för mycket genast återkrävas. Av CSN:s långtidsbedömning framgår att det finns en stor balans av sådana fordringar. Föredragande statsrådet bedömer det vara ett realistiskt krav att CSN under nästa budgetår minskar de utestående fordringarna med minst 20 miljoner kronor. De krav som bör ställas för nästkommande budgetår avser statsrådet att återkomma till i kommande års budgetpropositioner.
I propositionen redovisas vissa åtgärder som kommer att vidtas av CSN som en följd av den analys av kassaflödet som utförts. Studiemedel kommer att utbetalas en gång per månad i stället för fyra gånger per år och studiestöd som utbetalas i efterskott kommer att utbetalas vid ett tillfälle i veckan i stället för varje dag. Vidare kommer två av de fyra årliga återbetalningstillfällena att tidigareläggas en månad. Slutligen har CSN för avsikt att dra ner clearingtiden i de anlitade bankerna från två dagar till en dag. Den sammanlagda vinsten av åtgärderna beräknas till 55 miljoner kronor.
I propositionen föreslås ändringar beträffande de administrativa avgifter som CSN tar ut i samband med återbetalning av studielån. För närvarande tas en aviseringsavgift om 18 kr ut vid varje avisering av årsbelopp och en påminnelseavgift om 120 kr vid varje påminnelse. För att förbättra möjligheterna till en effektiv administration och utveckling av rutinerna föreslås att aviseringsavgiften ersätts med en expeditionsavgift som beräknas på årsbasis och som kan tas ut vid lämpligt tillfälle med hänsyn till rutinuppbyggnaden. Vidare föreslås en uppläggningsavgift för studielån. Avsikten är att avgiften skall tas ut med 150 kr per termin eller 300 kr per läsår. Den som endast tar ut bidragsdelen skall inte belastas med avgiften. Uppläggningsavgiften beräknas under budgetåret 1993/94 ge en inkomst på 47 miljoner kronor. Intäkterna från uppläggningsavgiften skallföras till inkomsttiteln Övriga offentligrättsliga avgifter. Regeringen föreslår att anslaget till CSN beräknas till 159 610000 kr.
I motion Sf507 yrkande 1 motsätter sig Berith Eriksson m.fl. (v) att den föreslagna uppläggningsavgiften införs. Enligt motionärerna är studentkollektivet en av de grupper som har svårast att dra ner på sina utgifter eftersom studiemedlen redan i dag är så knappt tilltagna att de flesta lever på marginalen.
Enligt utskottets mening innebär den föreslagna uppläggningsavgiften en naturlig anpassning till de villkor som gäller för andra typer av krediter. Utskottet anser att CSN bör få möjlighet att ta ut en sådan avgift. Som framgått är avsikten att intäkterna från avgiften skall föras till en inkomsttitel i budgeten. Utskottet kan godta detta men vill framhålla att det kan finnas anledning för regeringen att överväga om det inte är mer rationellt att låta dessa medel finansiera en utvidgning av CSN:s avgiftsfinansierade verksamhet. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motion Sf507 yrkande 1.
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot att aviseringsavgiften ersätts med en expeditionsavgift och tillstyrker därför även detta förslag.
I motion Sf512 yrkande 14 av Doris Håvik m.fl. (s) begär motionärerna att anslaget till CSN höjs med 2,7 miljoner kronor som skall föras över från anslaget F 5. Vuxenstudiestöd m.m. Yrkandet är en följd av att motionärerna i samma motion föreslår väsentligt ökade medel för särskilt vuxenstudiestöd.
Utskottet avstyrker nedan under rubriken Vuxenstudiestöd m.m. motionärernas förslag till ökade medel till anslaget F 5. och avstyrker därför bifall även till yrkande 14 i motion Sf512. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag till CSN.
I motion Sf512 yrkande 13 av Doris Håvik m.fl. (s) och i motion Sf513 (delvis) av Martin Nilsson m.fl. (s) begärs tillkännagivanden om att det är önskvärt att stor administrativ beredskap upprätthålls för regional och lokal verksamhet, så att god kontakt kan bibehållas med olika utbildningsanordnare och med geografiskt spridda studerande.
Enligt utskottets mening framgår det av den fördjupade anslagsframställningen att CSN är inriktad på en vidgad decentralisering av verksamheten och att man har planer på intensifierade kontakter med utbildningsanordnarna. Utskottet anser att det inte är påkallat med ett tillkännagivande och avstyrker motionsyrkandena.
I motion Sf512 yrkande 12 av Doris Håvik m.fl. (s) och i motion Sf513 (delvis) av Martin Nilsson m.fl. (s) tar motionärerna upp frågor om CSN:s beslutsprocess. Motionärerna anför att beslutet att avskaffa studiemedels- och vuxenutbildningsnämnderna den 1 juli 1992 fått till följd att allt demokratiskt inflytande försvunnit när det gäller studiestödsfrågor. Enligt motionärerna måste det finnas ett regionalt förtroendemannainflytande i studiestödsbeslut där urvals- och skälighetsbedömningar förekommer. Vidare är det viktigt med ett reellt studerandeinflytande och att det finns möjlighet att överklaga besluten. Dessa frågor blir enligt motionärernas uppfattning än mer aktuella om man överväger att göra skärpningar i regelsystemen. Motionärerna begär ett tillkännagivande härom.
Utskottet har behandlat yrkanden med liknande inriktning redan i samband med att riksdagen våren 1992 godkände den omorganisation av CSN som genomfördes den 1 juli 1992. Omorganisationen innebar att 30 självständiga myndigheter gick upp i en enda myndighet (CSN) för att bättre kunna möta de besparings- och rationaliseringskrav som ställs inom den offentliga sektorn. I den nya organisationen har den tidigare möjligheten att inrätta samrådsgrupper för prövningen av studiestödsärenden bibehållits, och det har blivit möjligt att använda förfarandet också i ärenden om vuxenstudiestöd. När det gäller överprövningen av studiestödsbeslut har det införts en möjlighet för den enskilde att inom tre veckor begära omprövning av beslutet. En begäran om omprövning skall enligt instruktionen för CSN handläggas vid huvudkontoret. Enligt utskottets mening finns det mot den angivna bakgrunden inte något skäl till ett tillkännagivande i begärda hänseenden. Utskottet avstyrker bifall till motionsyrkandena.
F 2. CSN:s återbetalningsverksamhet
Kostnaderna för återbetalning av studiestöd skall i princip täckas genom avgifter. Under innevarande budgetår redovisas såväl kostnader som avgifter under anslaget F 1 ovan.
I propositionen föreslås att återbetalningsverksamheten skiljs ut från anslaget F 1 och redovisas som ett nytt obetecknat anslag med beteckningen F2. CSN:s återbetalningsverksamhet. Till anslaget föreslås anvisat ett formellt belopp om 1000 kr.
Utskottet har inte någon erinran mot detta förslag och tillstyrker propositionen i denna del.
F 3. Studiehjälp m.m.
Från anslaget betalas utgifter för studiehjälp i form av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Från anslaget betalas också vissa resekostnadsersättningar.
Bestämmelserna om studiehjälp finns i 3 kap. studiestödslagen. Studiehjälpen utgår till elever i gymnasial utbildning och längst t.o.m. första kalenderhalvåret det år under vilket eleven fyller 20 år. Studiehjälpen består av studiebidrag, inackorderingstillägg till elever utanför det offentliga skolväsendet och extra tillägg. Studiebidraget är samordnat med det allmänna barnbidraget. Det utgår tidigast fr.o.m. kvartalet efter det under vilket den studerande fyllt 16 år och uppgår för närvarande till 750 kr per månad. Studiebidrag utges för hela första halvåret om studier bedrivits under minst fyra månader och för hela andra halvåret om studier bedrivits under minst tre och en halv månader. Studiebidraget upphör dock under den halva kalendermånad då utbildningen avslutats. Inackorderingstillägg betalas till elever som måste bo inackorderade på studieorten. Tillägget utgår med ett schabloniserat belopp på 1070--2150 kr per månad beroende på avståndet till hemorten. Extra tillägg är inkomstprövat och uppgår till 795, 530 eller 265 kr. Det utbetalas för tid under vilken rätt till studiebidrag föreligger.
I propositionen föreslås en höjning av beloppen för extra tillägg och inackorderingstillägg. Det extra tillägget föreslås höjt till 825, 550 resp. 275 kr per månad och inackorderingstillägget till 1150 -- 2300 kr per månad. Regeringen aviserar också en höjning med 5000 kr av inkomstgränserna vid prövningen av extra tillägg. Av propositionen framgår vidare att regeringen har för avsikt att minska den tid för vilken studiebidrag och extra tillägg utbetalas. Som framgått kan studiebidrag och extra tillägg för närvarande utbetalas för tolv månader även om studier bedrivits under sammanlagt sju och en halv månad under året. Enligt vad som anförs möjliggör det statsfinansiella läget inte längre att denna höga ambitionsnivå bibehålls, och regeringen har för avsikt att ändra reglerna så att studiebidrag och extra tillägg utgår under högst tio månader. Regeringen beräknar anslaget till Studiehjälp m.m. till 2086780000 kr.
I motion Sf512 yrkande 2 (delvis) av Doris Håvik m.fl. (s) motsätter sig motionärerna förslaget om besparingar inom studiehjälpen. Enligt motionärerna är det fel att försämra studiestödet i en tid av hög ungdomsarbetslöshet, då behovet av ökad rekrytering till gymnasieskolan är som störst. Tvärtom bör en förstärkning övervägas för att kunna behålla så många ungdomar som möjligt det tredje gymnasieåret samt att om möjligt locka tillbaka en del av dem som tidigare lämnat gymnasiet efter endast två läsår. Eftersom samhällsekonomin är hårt ansträngd ser inte motionärerna någon möjlighet att föreslå en förstärkning av studiehjälpen. Förslaget om en nedskärning bör dock enligt motionärerna avslås. Motionärerna upplyser att de i annat sammanhang framställt yrkanden om en satsning på ett tredje gymnasieår. En sådan satsning medför enligt deras mening att antalet elever med studiehjälp kan beräknas öka med ca 35000. Motionärerna begär därför i yrkande 3 att till anslaget F 3 skall anslås ytterligare 711 miljoner kronor eller tillhopa 2797780000 kr.
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot regeringens förslag om en höjning av beloppen för extra tillägg och inackorderingstillägg och tillstyrker därför förslaget.
Enligt utskottets mening är det i det nuvarande ekonomiska läget motiverat med en viss begränsning av det antal månader under ett kalenderår då studiebidrag och extra tillägg utbetalas. Utskottet avstyrker därför motion Sf512 yrkande 2 i denna del.
När det gäller medel för en satsning på ett tredje gymnasieår erinrar utskottet om att regeringen i dagarna lagt fram ett förslag om särskilt statsbidrag till kommuner för ytterligare platser i gymnasieskolan för ett tredje gymnasieår (prop. 1992/93:194). Enligt utskottets mening bör den fortsatta behandlingen av detta förslag nu avvaktas. Med det anförda -- och som en följd av ställningstagandena ovan -- tillstyrker utskottet den medelstilldelning som föreslås i propositionen och avstyrker motion Sf512 yrkande 3.
Före den 1 juli 1992 fanns möjlighet att få studielån inom studiehjälpen. Studielånet var behovsprövat. För en ogift elev hade både elevens egna och föräldrarnas ekonomiska förhållanden betydelse. Om den studerande fyllt 18 år kunde behovsprövningen begränsas till den studerandes egen ekonomi om sambandet med föräldraekonomin var brutet och det förelåg särskilda skäl.
I motion Sf503 av Sylvia Lindgren och Kent Carlsson (s) anför motionärerna att beslutet att slopa möjligheten till studielån vid gymnasiestudier för elever under 20 år ger upphov till problem i de fall då en elev som avslutat gymnasiet vill gå en vidareutbildning som är klassad som gymnasial. En sådan är t.ex. RMI Berghs reklam- och marknadsföringsinstitut AB. Det måste enligt motionärerna finnas en flexibilitet som gör det möjligt att medge studielån i fall som dessa. De begär ett tillkännagivande att reglerna bör ändras så att studielån kan medges efter dispens. I yrkande 1 i motion Sf515 av Ulla Pettersson (s) begär motionären ett tillkännagivande om att möjligheten till studielån vid gymnasiestudier återinförs eftersom kommunerna, med hänvisning till föräldrarnas ansvar, många gånger ställer sig negativa till att betala ut socialbidrag.
Enligt utskottets mening bör de problem som motionärerna tar upp inte lösas genom att möjligheten till studielån för ungdomar under 20 år återinförs. Utgångspunkten måste vara att gymnasiestudier skall kunna genomföras utan skuldsättning. Utbildningsutskottet har också vid sin behandling tidigare år av frågan om kommunernas ansvar för dessa elever förutsatt att det i de fall då föräldrarna inte ställer upp finns ett fungerande samhällsstöd och att gymnasieskolornas elevvårdande och kurativa verksamhet leder till att eleverna kommer i åtnjutande av behövligt stöd. Motionsförslagen om en möjlighet till studielån för dessa elever är utskottet således inte berett att tillstyrka.
I propositionen tar departementschefen upp CSN:s förslag om en samordning av det extra tillägget och bostadsbidraget. Han har efter samråd med chefen för Socialdepartementet inte funnit skäl att biträda förslaget eftersom en sådan åtgärd, på grund av bostadsbidragets konstruktion, inte kan genomföras utan att stora nackdelar uppstår inom detta system. Det extra tillägget bör således enligt vad som anförs i propositionen även fortsättningsvis hanteras av CSN.
I motion Sf512, yrkandena 4 och 5, av Doris Håvik m.fl. (s) tar motionärerna upp denna fråga. Motionärerna anför att det extra tillägget numera är den enda inkomstprövade delen av studiehjälpen och att det i huvudsak utgår till ensamstående föräldrar. De anser att ytterligare försök att få till stånd en samordning bör göras i anslutning till de pågående övervägandena beträffande stödet till ensamföräldrarna. Om en sådan förändring genomförs öppnas enligt motionärerna en möjlighet att utbetala studiebidraget direkt till eleverna, vilket skulle öka rekryteringseffekten. De begär ett tillkännagivande om att ytterligare försök till samordning bör göras och om att regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att studiebidraget utbetalas direkt till eleverna.
Enligt utskottets mening är det viktigt att ta till vara de möjligheter till rationaliseringsvinster som kan göras inom dessa system. Utskottet anser i likhet med motionärerna att en överföring av det inkomstprövade extra tillägget skulle innebära fördelar för studiehjälpssystemet. Ytterligare försök att samordna det extra tillägget bör därför göras i anslutning till de pågående övervägandena beträffande stödet till ensamföräldrarna. En överföring av det extra tillägget skulle också göra det möjligt att utbetala studiebidraget direkt till eleverna för att på det sättet få till stånd en ökad rekryteringseffekt. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker således de nu aktuella motionsyrkandena.
F 4. Studiemedel m.m.
Från anslaget betalas utgifter för studiebidrag enligt 4 kap. studiestödslagen samt räntesubventioner för och avskrivning av studielån enligt 4 och 7 kap. studiestödslagen. Från anslaget betalas också kostnader för avskrivning och inlösen av vissa studielån med statlig kreditgaranti.
Studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen utgår vid högskolestudier och, om den studerande fyllt 20 år, vid studier på gymnasial nivå. Studiemedel utgår efter en prövning av den studerandes inkomst. Prövningen för den som studerar heltid under fyra och en halv månader per kalenderhalvår medför att studiemedlen reduceras med hälften av den del av inkomsten som under första halvåret överstiger 65% av basbeloppet och under andra halvåret 85% av basbeloppet, dvs. sammanlagt under året 150% av basbeloppet (s.k. fribelopp). Vid heltidsstudier under kortare tid och vid deltidsstudier är reduktionsreglerna gynnsammare. Studiemedlen består av en bidragsdel och en lånedel. Återbetalningen av studielånen är inkomstrelaterad. Återbetalningen påbörjas tidigast sex månader efter det att studierna avslutats och sker med ett årligt belopp om 4% av den återbetalningsskyldiges sammanräknade inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital vid taxeringen året före återbetalningsåret. Särskilda återbetalningsregler gäller för låntagare som är bosatta utomlands eller är sjömän. Ränta för studielånet fastställs för varje år av regeringen. Hänsyn tas därvid till avdragseffekterna i skattesystemet, och ett mindre påslag för administrationskostnader görs. För år 1993 är räntan 8,7%.
Fram till den 1 januari 1993 utgavs studiemedel med 180% av basbeloppet per läsår vid heltidsstudier under nio månader. Studiebidraget uppgick till 53,28% av basbeloppet. Detta innebar att studiemedel under år 1992 beviljades med 6740 kr per månad, varav bidragsdelen utgjorde 1 995 kr. I proposition 1992/93:50 om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin, som behandlades av riksdagen i december 1992 (FiU1, rskr. 134), anmäldes en besparing på studiemedelsområdet om 300 miljoner kronor för budgetåret 1993/94. Vid behandlingen av förslag i proposition 1992/93:116 om att pensionsutbetalningarna skulle minska med 2% föreslog socialförsäkringsutskottet i betänkandet 1992/93:SfU9 att, i de sammanhang som basbeloppet används för utbetalning av studiestödsförmåner och vid återbetalning av studielån, en motsvarande minskning som föreslagits för pensionsutbetalningarna skulle ske. Detta innebar att studiemedlen fr.o.m. den 1 januari 1993 skulle beräknas på 98% av basbeloppet. Riksdagen biföll utskottets förslag. Utskottet anförde i samma betänkande att den föreslagna besparingsåtgärden borde kunna ersättas med en alternativ och större besparing och att det därvid borde övervägas att minska bidragsdelen inom studiemedelssystemet med fyra procentenheter så att det totala studiemedelsbeloppet uppgår till 176% av basbeloppet. Vidare borde det övervägas att slopa studiemedlen för deltidsstudier. Vad utskottet anfört härom gav riksdagen som sin mening regeringen till känna (rskr. 157).
I propositionen föreslås att beloppet för studiemedel sänks till vad som motsvarar 166,6% av basbeloppet och att sänkningen delas lika mellan studiebidrag och studielån. Departementschefen anför att denna metod ger i stort sett samma bidragsbelopp som utskottets förslag men har fördelen att relationen mellan bidrag och lån behålls, genom att även låneramen dras ner. När det gäller förslaget om slopade studiemedel för deltidsstudier anför statsrådet att en sådan åtgärd skulle ge en ytterligare besparing på ca 30 miljoner kronor men att frågan bör analyseras ytterligare och behandlas i anslutning till det förslag om framtida studiefinansiering som regeringen har för avsikt att lägga fram under hösten 1993. Anslaget till Studiemedel m.m. beräknas till 6130000000 kr.
I motion Sf510 yrkandena 1 och 2 av Doris Håvik m.fl. (s) yrkar motionärerna att studiemedel i stället skall utgå med 176% av basbeloppet och att hela minskningen läggs på bidragsdelen. I motion Sf512 yrkande 11 anför samma motionärer att antalet studiemedelsberättigade kan beräknas öka med 20000 som en följd av de förslag på utbildningsområdet som motionärerna lagt fram i annat sammanhang, och de yrkar med hänvisning härtill att anslaget höjs med 306 miljoner kronor.
I yrkande 2 i motion Sf507 av Berith Eriksson m.fl. (v) motsätter sig motionärerna den föreslagna sänkningen av studiemedelsbeloppet . De yrkar att regeringens förslag avslås och hemställer som en följd härav i yrkande 3 att anslaget höjs med 228 miljoner kronor.
Utskottet har vid sin tidigare behandling av dessa frågor förordat att minskningen av studiemedelsbeloppet i sin helhet läggs på studiebidraget. Med hänsyn till att någon besparing på deltidsstudiemedlen enligt utskottets mening inte längre är aktuell krävs numera en sänkning till 175,5% av basbeloppet med denna modell. Räknat per månad innebär detta ett studiemedelsbelopp på 6 700 kr, varav 1 860 kr i bidrag. Regeringens förslag ger ett studiemedelsbelopp på 6 360 kr, varav 1880 kr i bidrag. Utskottet vidhåller att den modell som utskottet tidigare förordat är att föredra och föreslår att riksdagen med anledning av propositionen och motion Sf512 yrkandena 1 och 2 beslutar att studiemedel skall utgå i enlighet med vad utskottet anfört. Utskottet avstyrker bifall till motion Sf507 yrkande 2.
Den ändring som utskottet föreslår beträffande studiemedlen kan beräknas ge en besparing på ytterligare 6 miljoner kronor. Någon anledning att minska anslaget på grund härav föreligger inte. Utskottet är inte berett att nu tillstyrka att ytterligare medel anslås med anledning av de förslag på utbildningsområdet som motionärerna bakom motion Sf512 framställt i annat sammanhang eftersom regeringen har möjlighet att återkomma till riksdagen om anslaget behöver ökas till följd av ökade utbildningsinsatser. Utskottet gör därför inte någon ändring i det föreslagna anslaget till Studiemedel m.m. utan tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna Sf512 yrkande 11 och Sf507 yrkande 3.
I motion Sf512 yrkande 10 av Doris Håvik m.fl. (s) och Sf513 (delvis) av Martin Nilsson m.fl. (s) redovisar motionärerna sin syn när det gäller utformningen av ett framtida studiefinansieringssystem. Enligt motionärerna bör åtgärder vidtas för att hålla skuldsättningen nere. Åtgärder som kan övervägas är en förstärkning av studiebidraget, skärpt meritprövning, förändring av antalet terminer med generell rätt till stöd, förstärkt studierådgivning, förändringar i utbildningsorganisationen eller ytterligare insatser för ekonomisk rådgivning. Också när det gäller återbetalningssystemet redovisas tänkbara åtgärder. En allmän förutsättning för åtgärder som t.ex. skärpt meritvärdering är enligt motionärerna att en demokratisk beslutsprocess med studerandeinflytande etc. införs. Motionärerna begär ett tillkännagivande med detta innehåll.
Enligt utskottets mening bör det förslag till framtida studiefinansieringssystem som regeringen har för avsikt att lägga fram avvaktas innan ställning tas till de olika frågor som motionärerna tar upp. Utskottet avstyrker motionerna i dessa delar.
I motion Sf501 av Kurt Ove Johansson (s) tas frågan upp om studiemedel vid Forumskolorna. Motionären begär ett tillkännagivande om att elever vid Malmö Konstskola Forum bör ges en generell dispens så att studiemedel kan utgå under mer än sex terminer i avvaktan på att skolans ansökan om högskolestatus bifalls. Även i motion Sf504 av Ulla Tillander (c) och i motion Sf505 av Olle Schmidt m.fl. (fp) begärs tillkännagivanden med detta innehåll.
Studiemedel beviljas för högst tre år vid studier på gymnasial nivå. Om det finns särskilda skäl kan studiemedel utges för ytterligare sådana studier. För studier på högskolenivå utges studiemedel under sammanlagt högst sex år. Även här kan studiemedel utges för längre tid om det finns särskilda skäl. Begränsningen av tiden med studiemedel vid gymnasial utbildning ändrades i samband med studiemedelsreformen den 1 januari 1989 från fem till tre år. Sexårsgränsen för högskolestudier ändrades däremot inte. I propositionen (1987/88:116 s.38) angavs därvid att begränsningen av den tid under vilken studiestöd kunde utgå borde syfta till att dels påskynda och effektivisera gymnasiestudierna, dels förhindra att den som redan har studerat ett stort antal terminer på högskolenivå och kanske även på lägre nivå därefter påbörjar en ny högskoleutbildning. Vidare angavs att studiemedel normalt borde kunna beviljas för någon eller några terminer utöver de uppsatta gränserna för att en studerande skulle kunna slutföra en längre gymnasie- eller högskoleutbildning. Undantag borde också göras för en studerande som har fått studiemedel för studier på grundskolenivå.
Utskottet har vid sin tidigare behandling av motsvarande yrkanden och senast våren 1992 (1992/92:9 s. 11 f.) framhållit att prövningen av möjligheterna att erhålla ytterligare studiemedel för den nu aktuella studerandegruppen inte är en fråga som ankommer på riksdagen och att utskottet inte är berett att tillstyrka en ändring av de grundläggande reglerna på detta område. Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga och avstyrker därför motionerna.
I motion Kr421 yrkande 2 av Lisbet Calner m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att studieförbundens kurser bör berättiga till studiemedel.
Ett villkor för att en utbildning skall berättiga till statligt studiestöd är att utbildningen är statlig, statsunderstödd eller står under statlig tillsyn. Det ankommer på regeringen att besluta om vilka utbildningar som fyller dessa villkor.
Utskottet anser inte att det finns skäl att frångå den ordning som gäller för prövningen av frågan om en viss utbildning berättigar till studiemedel eller ej och avstyrker därför motionen.
F 5. Vuxenstudiestöd m.m.
Under anslaget betalas utgifter för vuxenstudiestöd i form av särskilt vuxenstudiestöd, korttidsstudiestöd och internatbidrag. Från anslaget betalas också utgifter för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.
Korttidsstudiestöd kan beviljas vid kortare studier, såsom vissa studiecirklar och kortare utbildningar vid kommunal vuxenutbildning eller folkhögskola. Korttidsstudiestödet utgår med 68 kr för varje timme som den studerande förlorar arbetsinkomst. Korttidsstudiestöd utgår längst till 64 års ålder. Internatbidrag kan beviljas för kurser vid folkhögskola eller vid statens skolor för vuxna. Internatbidrag avser ersättning för resa, kost och logi. Bidraget utgör 305 kr per dygn och medges efter behovsprövning. Åldersgränsen 64 år gäller även för rätt till internatbidraget. Kollektiva ansökningar om korttidsstudiestöd och internatbidrag kunde tidigare göras av fackliga organisationer för fördelning bland arbetstagare. Denna möjlighet avskaffades den 1 juli 1992. En försöksverksamhet med kollektiv ansökan för handikapporganisationer och pensionärsorganisationer upphörde samtidigt.
Särskilt vuxenstudiestöd utgår vid längre studier på grundskole- och gymnasienivå, vid yrkesteknisk högskoleutbildning och vid vissa kurser vid folkhögskola, även i kombination med grundvux/grund-sfi. Urval sker efter sökandens behov av utbildning och stöd. Stödet består av en bidragsdel och en lånedel. Den som är berättigad till ersättning från erkänd arbetslöshetskassa eller har uppburit sådan ersättning längsta möjliga tid får vuxenstudiebidrag med 65% av det utbildningsbidrag som den studerande skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning. Övriga sökande får vuxenstudiebidrag med 32,5% av motsvarande utbildningsbidrag. För sökande som får det högre bidraget finns även rätt till barntillägg om de har vårdnaden om barn under 16 år som går i grundskola. Barntillägget utgör 1,39% av basbeloppet för varje 15-dagarsperiod. Studielån kan utges så att det tillsammans med bidraget motsvarar vad den studerande skulle ha erhållit i utbildningsbidrag.
Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa utgår efter de regler som gäller för det särskilda vuxenstudiestödet men någon urvalsprövning sker inte, utan stöd utgår så länge det finns medel. Stödet medges tidigast under det kalenderår då den arbetslöse fyllt 25 år. Stöd kan utgå för studier på grundskolenivå samt för studier på gymnasienivå som beräknas pågå under högst två terminer.
I propositionen föreslås att beloppet för korttidsstudiestödet höjs till 70 kr per timme och för internatbidraget till 315 kr per dygn. Av propositionen framgår att anslaget till Vuxenstudiestöd m.m. har beräknats utifrån det utrymme som skulle ha funnits om den tidigare utbildningsavgiften varit kvar. Härefter har resurserna för korttidsstudiestöd och internatbidrag minskats med 20% med hänsyn till behovet av besparingar i statens utgifter. Vidare har resurserna för särskilt vuxenstudiestöd minskats med hänsyn till det aviserade förslaget om en sänkning av kompensationsnivån inom arbetslöshetsförsäkringen från 90 till 80%. Anslaget beräknas till 1078600000 kr, varav 61 miljoner kronor för korttidsstudiestöd och internatbidrag, 950,1 miljoner kronor för särskilt vuxenstudiestöd och 67,5 miljoner kronor för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.
I motion Sf512 av Doris Håvik m.fl. (s) motsätter sig motionärerna i yrkande 2 (delvis) förslaget om besparingar inom vuxenstudiestödet. Motionärerna anför att många vill delta i vuxenutbildning genom studiecirkel, kortkurs på folkhögskola eller enstaka ämnen i kommunal vuxenutbildning, men att anslaget till korttidsstudiestöd och internatbidrag nu har urholkats så kraftigt att många inte ens anser det lönt att göra en ansökan. Enligt yrkande 2 bör ersättningsnivån för korttidsstudiestödet höjas till 75 kr per timme och internatbidraget till 370 kr per dygn. Vidare bör möjligheten till kollektiv ansökan återinföras och medel anslås för uppsökande verksamhet och utbildning av studieorganisatörer. Motionärerna föreslår också i yrkande 8 att det görs ett försök med ändrade regler för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Under en period på två år bör i försöksverksamheten den nuvarande åldersgränsen på 25 år sänkas till 22 år och kravet på förvärvsarbete vara 2 i stället för 4 år för att underlätta för arbetslösa att söka sig till det ordinarie utbildningssystemet. Vidare bör det öppnas en möjlighet för den som fyllt 25 år att erhålla särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa för valfria studier på alla nivåer, dvs. också högskola. Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa bör också kunna utgå till personer som blivit varslade. Motionärerna beräknar 251 miljoner kronor för korttidsstudiestöd och internatbidrag och 70 miljoner kronor för uppsökande verksamhet m.m. I sitt anslagsförslag (yrkande 7) tar motionärerna vidare hänsyn till de yrkanden om ytterligare utbildningsinsatser som de framställt i annat sammanhang, och som enligt motionärernas beräkningar medför att anslaget till särskilt vuxenstudiestöd bör öka med 315 miljoner kronor och anslaget till särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa med ca 1,5 miljarder kronor. Netto efter omfördelning till anslaget F 1. Centrala studiestödsnämnden m.m. av 2,7 miljoner kronor för ökade administrativa kostnader beräknar motionärerna anslaget till Vuxenstudiestöd till 3 147 600000 kr.
I motionerna Sf502 av Rolf L Nilson (v) och Sf506 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) begärs tillkännagivanden om att möjligheten till kollektiv ansökan för handikapprörelsens organisationer bör återinföras.
I motion Sf509, yrkandena 1 och 2, av Rolf L Nilson och Eva Zetterberg (v) begärs en anslagshöjning med 10 miljoner kronor för att tillgodose de handikappades behov av kortkurser och ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att 64-årsgränsen för bidrag för kortkurser avskaffas med hänsyn till behovet av stöd till äldre funktionshindrade. I motion Sf511 av Stina Gustavsson (c) begärs ett tillkännagivande om att en fast summa bör avsättas till funktionshindrade.
Utskottet tillstyrker den höjning av beloppen för studiebidrag och internatbidrag som föreslås i propositionen och avstyrker motion Sf512 yrkande 9 i denna del.
Den 1 juli 1992 genomfördes flera förändringar beträffande korttidsstudiestöden och internatbidragen (prop. 1991/92:100 bil. 9, SfU9, rskr. 231). De kollektiva ansökningarna och bidragen till uppsökande verksamhet och utbildning av studievägledare avskaffades eftersom erfarenheterna inte var odelat positiva. Då besparingar var nödvändiga var det angeläget att se till att bidragen tillföll grupper med kort eller bristfällig utbildning. För att markera att de aktuella stöden är avsedda för personer i yrkesverksam ålder infördes en övre åldersgräns på 64 år. Vidare begränsades de utbildningar som berättigar till stöd till studier i svenska, engelska, matematik och samhällskunskap på grundskole- och gymnasienivå. Härvid togs särskild hänsyn till handikappade personer genom att även kurser för att utveckla handikappades färdigheter skulle berättiga till stöd. I ärendet underströk utskottet att utveckling av handikappades färdigheter också skall innefatta utbildning om det egna handikappet, om rättigheter som tillkommer en handikappad person och om möjligheter att kompensera handikappet. Med hänsyn till att möjligheterna till kollektiv ansökan samtidigt togs bort framhöll utskottet det som angeläget att CSN, i de fall en handikappad inte kan delta i en utbildning så som var planerat, bereder en annan handikappad person möjlighet att delta i utbildningen och då även på grund av de särskilda omständigheterna accepterar en för sent inkommen ansökan om internatbidrag.
Utskottet har inte ändrat uppfattning i dessa frågor och är således inte berett att tillstyrka att kollektiva ansökningar återinförs eller att den övre åldersgränsen på 64 år avskaffas. Utskottet avstyrker därför motionerna Sf512 yrkande 9 i denna del, Sf502, Sf506 och Sf509 yrkande 2.
När det gäller förslaget om en försöksverksamhet med ändrade regler för rätt till särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa är utskottet inte nu berett att tillstyrka detta med hänsyn till de överväganden som pågår inom regeringskansliet om det framtida studiefinansieringssystemet. Utskottet avstyrker även motion Sf512 yrkande 8.
Utskottet delar föredragande statsrådets bedömning att det statsfinansiella läget gör det nödvändigt med besparingar även på detta område. Utskottet tillstyrker därför att anslaget nu beräknas på det sätt statsrådet förordat. Utskottet vill emellertid även i denna del framhålla att regeringen har möjlighet att återkomma till riksdagen med förslag om ökade anslag för vuxenstudiestöd i den utsträckning som krävs med hänsyn till den rådande arbetsmarknadssituationen. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att på tilläggsbudget för innevarande år har till följd av ett utökat antal utbildningsplatser ytterligare 142 miljoner kronor anslagits till Vuxenstudiestöd m.m. för särskilt vuxenstudiestöd till arbetslösa (prop. 1992/93:50, FiU1, rskr. 134). När det gäller yrkandena om särskilda belopp för de handikappades kortkurser erinrar utskottet om att särskild hänsyn tagits till denna grupps behov vid utformningen av reglerna. Utskottet tillstyrker således det i propositionen föreslagna anslaget till Vuxenstudiestöd m.m. och avstyrker bifall till motionerna Sf512 yrkande 2 i denna del och yrkande 7, Sf509 yrkande 1 och Sf511.
I motion Sf512 yrkande 6 av Doris Håvik m.fl. (s) och i motion Sf513 av Martin Nilsson m.fl. (s) (delvis) föreslås ett tillkännagivande om utformningen av ett framtida vuxenstudiestöd. Motionärerna anför att studiestödet till vuxna snarast bör byggas ut. Vuxna bör enligt motionärerna ha en rätt till bidrag för grundläggande utbildning, och bidraget bör vara kopplat till A-kasseersättningen, utbildningsbidraget eller studiemedelsnivån. Rätten till bidrag för gymnasiestudier bör eventuellt samordnas med studiemedelssystemet, och internatbidrag bör medges. Kollektiv ansökan skall vara möjlig och medel finnas för inventering av utbildningsbehov och uppsökande verksamhet.
Som framgått ovan anser utskottet att ställningstaganden i dessa frågor bör anstå i avvaktan på resultatet av den beredning som pågår inom regeringskansliet av förslag om det framtida studiefinansieringssystemet. Utskottet avstyrker därför bifall till motionsyrkandena.
F 6. Timersättning vid viss vuxenutbildning
Från anslaget betalas utgifter för timersättning till deltagare i grundutbildning för vuxna (grundvux), vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) samt grundläggande svenskundervisning för invandrare (grund-sfi). Stödet utgår med 68 kr per timme till den som förlorar arbetsinkomst, ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd på grund av deltagande i utbildningen. Från anslaget betalas även studiesocialt stöd till vissa kurser i teckenspråk.
I propositionen föreslås att timersättningen höjs till 70 kr per timme. Anslaget beräknas till 71 925000 kr.
Utskottet har inte någon erinran mot dessa förslag och tillstyrker således propositionen.
F 8. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar
Från anslaget betalas utgifter för utbildningsarvoden till studerande vid handels- och kontorslärarlinjen, industri- och hantverkslärarlinjen, vårdlärarlinjen och specialpedagogiska påbyggnadslinjen samt vid utbildning av vissa forskarutbildade lärare. Utbildningsarvodet uppgår till 10 770 kr per månad. För deltidsstudier på minst halvtid är arvodet halva beloppet.
I propositionen föreslås att utbildningsarvodena avskaffas och att rekryterande studiestöd i stället skall beräknas enligt reglerna om särskilt vuxenstudiestöd. I några avseenden görs undantag från dessa regler. Alla som antas till en utbildning som berättigar till stöd skall ha rätt till stöd. De regler om urval som gäller för särskilt vuxenstudiestöd skall således inte tillämpas och inte den övre åldersgränsen. Någon minskning av bidragets andel för den som inte tillhör A-kassa skall inte ske. Barntillägg skall inte utgå. Av de beräkningar som redovisas i propositionen framgår att 1992 års utbildningsarvode netto efter 30% skatt uppgår till 8050 kr per månad och att motsvarande vuxenstudiestöd uppgår till 5 693--9 200 kr per månad. Lånedelen i vuxenstudiestödet uppgår till 1 970--3013 kr per månad. Föredragande statsrådet beräknar att utgifterna för bidrag kommer att minska med 60 miljoner kronor och föreslår ett anslag på 100000000 kr.
I motion Sf508 av Björn Samuelson m.fl. (v) anförs att förslaget innebär att villkoren försämras kraftigt för den enskilde studenten. Skuldsättningen ökar enligt motionärerna från 0 till 20--30000 kr för en genomgången utbildning. Andelen kvinnor är hög på dessa utbildningar och neddragningen är enligt motionärerna ett slag mot kvinnorna som grupp. Det är också viktigt att kunna rekrytera de mest kompetenta och kvalificerade lärarna för dessa utbildningar. Motionärerna yrkar att förslaget om slopade utbildningsarvoden avslås och att anslaget höjs med 60 miljoner kronor.
Enligt utskottets mening är det en fördel om de särskilda reglerna om utbildningsarvoden kan avskaffas samtidigt som rekryteringseffekten bibehålls genom att vuxenstudiestöd utgår vid de utbildningar där det finns behov av att förbättra rekryteringen. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande en expeditionsavgift att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 9 kap. 2§ femte stycket och punkt 6 i övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1973:349) samt punkt 2 m i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:877) om ändring i studiestödslagen (1973:349),
2. beträffande en uppläggningsavgift för studielån att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1992/93:Sf507 yrkande 1 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 9 kap. 2 c§, men. (v) - delvis
3. beträffande en administrativ beredskap för regional och lokal verksamhet att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sf512 yrkande 13 och 1992/93:Sf513 i denna del,
4. beträffande förtroendemannainflytande i studiestödsfrågor att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sf512 yrkande 12 och 1992/93:Sf513 i denna del, res. 1 (s)
5. beträffande anslag till Centrala studiestödsnämnden m.m. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1992/93:Sf512 yrkande 14 till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 159610000 kr, res. 2 (s)
6. beträffande anslag till CSN:s återbetalningsverksamhet att riksdagen med bifall till propositionen till CSN:s återbetalningsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1000 kr,
7. beträffande beloppen för extra tillägg och inackorderingstillägg att riksdagen med bifall till propositionen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 3 kap. 11 och 13§§,
8. beträffande den tid för vilken studiebidrag och extra tillägg utbetalas att riksdagen avslår motion 1992/93:Sf512 yrkande 2 i denna del, res. 3 (s)
9. beträffande anslag till Studiehjälp m.m. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1992/93:Sf512 yrkande 3 till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 2086 780000 kr, res. 3 (s)
10. beträffande studielån inom studiehjälpen att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sf503 och 1992/93:Sf515 yrkande 1,
11. beträffande samordning av det extra tillägget att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sf512 yrkandena 4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om samordning av det extra tillägget och om utbetalning av studiebidrag direkt till eleverna,
12. beträffande beloppet för studiemedel att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna 1992/93:Sf510 yrkandena 1 och 2 och 1992/93:Sf507 yrkande 2 dels beslutar att 1 kap. 7§1studiestödslagen (1973:349) skall erhålla ändrad lydelse enligt följande:
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap. 7 §
I denna lag förstås med I denna lag förstås med basbelopp basbeloppet enligt basbelopp basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän lagen (1962:381) om allmän försäkringminskat enligt försäkring. 1 kap. 6§tredje stycket samma lag.
1 Senaste lydelse 1992:1644.
dels beslutar att ingressen
till det i propositionen
framlagda förslaget till
lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349)
skall erhålla den
ändrade lydelse som
föranleds härav,
dels antar det i propositionen
framlagda förslaget till
lag om ändring i 4 kap.
13§ studiestödslagen
(1973:349) med den
ändringen att lagrummet
erhåller följande
lydelse:
Studiemedel utgår med 9,75
procent av basbeloppet för
varje hel, sammanhängande
tidsperiod för vilken den
studerande har rätt till
studiemedel. Tidsperioden
skall omfatta för
heltidsstuderande 15 och
för deltidsstuderande 30
dagar.
Vad som sägs i första stycket gäller endast om inte något annat följer av 16, 19, 22 eller 25§.
dels antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i 4 kap. 24§ studiestödslagen (1973:349) med den ändringen att lagrummet erhåller följande lydelse:
Studiebidraget utgör 2,71 procent av basbeloppet för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande och om 30 dagar för deltidsstuderande. Är den studerande för denna tidsperiod enligt 10, 13, 16, 19 och 21--23§§ inte berättigad till fullt studiemedel skall av minskningen så stor andel falla på studiebidraget som detta bidrag utgör av fullt studiemedel.
Utgående studiemedel utgör i första hand studiebidrag. Återstoden utgör studielån.
dels beslutar att punkterna 2 och 3 i övergångsbestämmelserna till det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) skall benämnas punkterna 3 och 4 samt att övergångsbestämmelserna skall förses med en ny punkt 2 av följande lydelse:
2. Bestämmelserna i 1 kap. 7§ i dess lydelse före den 1 juli 1993 skall fortfarande tillämpas i fråga om återbetalning av studiestöd som beräknas med ledning av basbeloppet för år 1993.
13. beträffande anslag till Studiemedel m.m. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1992/93:Sf512 yrkande 11 och 1992/93:Sf507 yrkande 3 till Studiemedel m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 6 130000000 kr, res. 4 (s)
14. beträffande utformningen av ett framtida studiefinansieringssystem att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sf512 yrkande 10 och 1992/93:Sf513 i denna del, res. 5 (s)
15. beträffande studiemedel vid Forumskolorna att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sf501, 1992/93:Sf504 och 1992/93:Sf505,
16. beträffande studiemedel vid studieförbundens kurser att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr421 yrkande 2,
17. beträffande beloppen för korttidsstudiestöd och internatbidrag att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1992/93:Sf512 yrkande 9 i denna del antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 5 kap. 5§ och 6 kap. 5§, res. 6 (s)
18. beträffande kollektiva ansökningar att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sf502, 1992/93:Sf506 och 1992/93:Sf512 yrkande 9 i denna del, res. 7 (s)
19. beträffande försök med ändrade regler för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa att riksdagen avslår motion 1992/93:Sf512 yrkande 8, res. 8 (s)
20. beträffande 64-årsgränsen för korttidsstudiestöd och internatbidrag att riksdagen avslår motion 1992/93:Sf509 yrkande 2, men. (v) - delvis
21. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1992/93:Sf512 yrkande 2 i denna del och yrkande 7, 1992/93:Sf509 yrkande 1 och 1992/93:Sf511 till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 1078600000 kr, res. 9 (s) men. (v) - delvis
22. beträffande utformningen av ett framtida vuxenstudiestöd att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sf512 yrkande 6 och 1992/93:Sf513 i denna del, res. 10 (s)
23. beträffande anslag till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar att riksdagen med bifall till propositionen till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 71925000 kr,
24. beträffande anslag till Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1992/93:Sf508
dels antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 1 kap. 1§, 5 kap. 6§, 7 a kap., 7 kap. 1§, 8 kap. 6§, 9 kap. 2§ andra och fjärde stycket och 2 b§,
dels till Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 100000000 kr,
25. beträffande lagförslagen i övrigt att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) i vad förslaget inte berörts i momenten 1, 2, 7, 12, 17 och 24 ovan.
Stockholm den 11 mars 1993
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Gullan Lindblad
I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Doris Håvik (s), Margit Gennser (m), Birgitta Dahl (s), Sigge Godin (fp), Börje Nilsson (s), Lena Öhrsvik (s), Hans Dau (m), Nils-Olof Gustafsson (s), Pontus Wiklund (kds), Leif Bergdahl (nyd), Gustaf von Essen (m), Maud Björnemalm (s), Widar Andersson (s) och Rune Backlund (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Förtroendemannainflytande i studiestödsfrågor (mom. 4)
Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet har behandlat" och på s. 8 slutar med "bifall till motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:
Avskaffandet av studiemedels- och vuxenutbildningsnämnderna medförde att allt demokratiskt inflytande försvann när det gäller studiestödsfrågor. Nämnderna handlade 20000--25000 ärenden per år. Det kunde gälla urvalsfrågor, meritprövning, dispens från åldersregler m.m. Oftast handlade det om svåra avvägningar och skälighetsbedömningar. När nämnderna avskaffades slopades också möjligheten för de enskilda att överklaga beslut i studiestödsfrågor.
Enligt utskottets mening är det nödvändigt att återställa det demokratiska inflytandet och rättssäkerheten i studiestödsfrågor. Utgångspunkten måste vara att det skall finnas ett regionalt förtroendemannainflytande i för medborgarna viktiga studiestödsbeslut där urvals- och skälighetsbedömningar förekommer. Vidare är det viktigt att det finns ett reellt studerandeinflytande. Slutligen måste möjligheten att överklaga studiestödsbeslut återinföras. Dessa frågor blir än mer aktuella om man överväger skärpningar inom olika regelsystem.
Vad utskottet anfört om demokratiskt inflytande och överklagandemöjligheter bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 4. beträffande förtroendemannainflytande i studiestödsfrågor att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sf512 yrkande 12 och 1992/93:Sf513 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Anslag till Centrala studiestödsnämnden m.m. (mom. 5)
Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "I motion Sf512 yrkande 14" och slutar med "förslag till anslag till CSN." bort ha följande lydelse:
Till följd av utskottets förslag om en satsning på särskilt vuxenstudiestöd (reservation 9) bör ramanslaget F 1. till Centrala studiestödsnämnden m.m. ökas med 2,7 miljoner kronor.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 5. beträffande anslag till Centrala studiestödsnämnden m.m. att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sf512 yrkande 14 och med anledning av propositionen till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 162310000 kr.
3. Den tid för vilken studiebidrag och extra tillägg utbetalas och anslag till Studiehjälp m.m. (mom. 8 och 9)
Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "och avstyrker motion Sf512 yrkande 3." bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag om en besparing på studiehjälpen till gymnasieelever slår enligt utskottets mening hårt mot dem som drabbas. För en enda gymnasieelev minskar studiebidraget med 1500 kr per år. Är det fråga om en familj med låga inkomster, som är berättigad till extra tillägg, kan minskningen uppgå till 3000 kr per år. En familj med låga inkomster och två barn i gymnasiet kan förlora över 6000 kr per år på regeringens förslag.
Socialdemokraterna har förklarat sig beredda att medverka till utgiftsminskningar på sammanlagt 11,9 miljarder kronor för budgetåret 1993/94, dvs. besparingar i samma omfattning som regeringen föreslagit. De har föreslagit att riksdagen skall ge regeringen i uppdrag att utarbeta ett samlat, långsiktigt och hållbart program för besparing och förstärkta statsfinanser. I detta samlade program skall åtgärder för budgetåret 1993/94 fogas in på samhällsekonomiskt riktigt sätt. Ett beslut om ett långsiktigt program för sunda statsfinanser bör sålunda kunna fattas av riksdagen under våren tillsammans med ett program för arbete, utbildning och tillväxt som bygger på de förslag som lagts fram av Socialdemokraterna i flera motioner.
Av det anförda framgår att regeringens förslag om en besparing på gymnasieelevernas studiebidrag leder till helt oacceptabla konsekvenser och att det drabbar de svagaste allra hårdast. Utskottet instämmer i de krav på ett långsiktigt, genomarbetat och hållbart program för saneringen av statens finanser som Socialdemokraterna lagt fram och avstyrker regeringens föreliggande besparingsförslag. Utskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att den planerade minskningen av studiehjälpen inte skall genomföras.
Med anledning av de förslag om fler utbildningsplatser som Socialdemokraterna lagt fram i annat sammanhang bör anslaget beräknas för ytterligare 35 000 elever.
Utskottets ställningstaganden innebär att anslaget behöver höjas med 711 miljoner kronor.
dels att momenten 8 och 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 8. beträffande den tid för vilken studiebidrag och extra tillägg utbetalas att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sf512 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att den planerade minskningen av den tid för vilken studiebidrag och extra tillägg utbetalas inte skall genomföras,
9. beträffande anslag till Studiehjälp m.m. att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sf512 yrkande 3 och med anledning av propositionen till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 2 797 780 000 kr.
4. Anslag till Studiemedel m.m. (mom. 13) Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "...Utskottet är inte berett att" och på s. 13 slutar med "Sf507 yrkande 3." bort ha följande lydelse:
När det gäller de förslag om satsningar på utbildningsområdet som motionärerna bakom Sf512 framställt i annat sammanhang kan dessa beräknas leda till att antalet studiemedelsberättigade ökar med 20 000 och att kostnaden ökar med 306 miljoner kronor. Enligt utskottets mening bör medel beräknas för denna kostnad redan nu.
Utskottet beräknar anslaget i enlighet med motion Sf512 yrkande 11.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 13. beträffande anslag till Studiemedel m.m. att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sf512 yrkande 11 och med anledning av propositionen och motion 1992/93:Sf507 yrkande 3 till Studiemedel m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 6436000000 kr,
5. Utformningen av ett framtida studiefinansieringssystem (mom.14)
Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "motionerna i dessa delar." bort ha följande lydelse:
Utgångspunkten för ett framtida studiefinansieringssystem bör enligt utskottets mening vara att de mål som fastställts skall fortsätta att gälla. Systemet bör vidare vara utformat på ett sådant sätt att skuldsättningen hålls på en rimlig nivå. Även om flera tidigare utvärderingar visar att systemet är bra och att man med normal löneutveckling klarar att återbetala sina studieskulder inom rimlig tid, dvs. 20--25 år, har skatteomläggningen medfört en i praktiken kraftig räntehöjning. En begränsning av skuldsättningen kan uppnås genom en förstärkning av studiebidraget, genom att meritprövningen skärps, genom en förändring av antalet terminer med generell rätt till stöd, genom förstärkt studierådgivning, genom förändringar i utbildningsorganisationen eller ytterligare insatser för ekonomisk rådgivning.
Vidare finns det anledning att vara försiktig vid ändringar i återbetalningssystemet, eftersom varje förändring av skärpningskaraktär medför att man måste inrätta ett helt nytt system. Det finns redan två system. Om det bedöms nödvändigt med ett tredje system, vore det bäst både för de studerande och ur administrativ synpunkt, om man gjorde så små justeringar som möjligt. Nivån på den procentuella återbetalningen kan diskuteras, men den kräver i sin tur ett låginkomstskydd.
En allmän förutsättning för att man skall kunna vidta åtgärder som exempelvis skärpta meritkrav är enligt utskottets mening att en demokratisk beslutsprocess återinförs. I samband med förändringar i studiemedelssystemet bör en samordning med vuxenstudiestöden prövas.
Enligt utskottets mening bör det fortsatta beredningsarbetet med ett framtida studiefinansieringssystem ges den inriktning som angivits. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen det anförda till känna.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 14. beträffande utformningen av ett framtida studiefinansieringssystem att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sf512 yrkande 10 och 1992/93:Sf513 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om utformningen av ett framtida studiefinansieringssystem.
6. Beloppen för korttidsstudiestöd och internatbidrag (mom.17)
Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "Sf512 yrkande 9 i denna del." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är den höjning av ersättningsnivån för korttidsstudiestöd och internatbidrag som regeringen föreslår inte tillräcklig.
Som föreslås i motion Sf512 bör korttidsstudiestödet i stället höjas till 75 kronor per timme och internatbidraget till 370 kronor per dygn.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 17. beträffande beloppen för korttidsstudiestöd och internatbidrag att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sf512 yrkande 9 i denna del och med anledning av propositionen antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 5 kap. 5 § och 6 kap. 5 §, med den ändringen
dels att 5 kap. 5 § erhåller följande lydelse:
Korttidsstudiestöd utgör 75 kronor för varje timme.
dels att 6 kap. 5 § erhåller följande lydelse:
Internatbidrag utgör 370 kronor för varje dygn.
7. Kollektiva ansökningar (mom.18)
Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet har inte" och slutar med "Sf509 yrkande 2.", såvitt avser kollektiva ansökningar, bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är möjligheten till kollektiva ansökningar ett viktigt inslag i ett studiestöd som syftar till att nå lågutbildade vuxna. Det har visat sig att de kollektiva ansökningarna är en effektiv metod om man vill nå denna grupp. Kollektiva ansökningar har också den fördelen att de förenklar administrationen för studiestödsmyndigheten.
Utskottet anser att möjligheten till kollektiva ansökningar för fackliga organisationer bör återinföras och föreslår att riksdagen fattar beslut härom.
Vidare bör den tidigare verksamheten med kollektiva ansökningar för handikapporganisationer återupptas. Vad utskottet anfört i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sf512 yrkande 9. Härigenom är i allt väsentligt även motionerna Sf502 och Sf506 tillgodosedda.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 18. beträffande kollektiva ansökningar att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sf512 yrkande 9 i denna del och med anledning av motionerna 1992/93:Sf502 och 1992/93:Sf506
dels beslutar att 5 kap. 4 § studiestödslagen (1973:349) skall erhålla ändrad lydelse enligt följande:
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 kap. 4 §
Korttidsstudiestöd beviljas efter ansökan.
En facklig organisation får
ansöka om stöd för
fördelning mellan sina
medlemmar.
Ansökan ges in inom den tid och i den ordning som bestäms av regeringen eller den myndighet som regeringen utser. Om det finns särskilda skäl får ansökan prövas även om den kommit in för sent.
dels beslutar att ingressen till det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) skall erhålla den ändrade lydelse som föranleds härav.
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om kollektiva ansökningar för handikapporganisationer.
8. Försök med ändrade regler för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (mom. 19)
Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "När det gäller förslaget" och på s. 17 slutar med "motion Sf512 yrkande 8." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör villkoren för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa ändras under en försöksperiod på två år för att underlätta för dem som hotas av arbetslöshet eller som är arbetslösa att söka sig till det ordinarie utbildningssystemet. Arbetsförmedlingen skall således kunna stimulera de arbetslösa att välja utbildning genom att hänvisa till särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Detta innebär att arbetslinjen inom arbetsmarknadspolitiken kompletteras med en "utbildningslinje".
Utskottet anser att villkoren bör ges följande utformning. Den som fyllt 25 år och i övrigt uppfyller villkoren bör för kortare utbildningar, dvs. högst två terminer, kunna få särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa på alla nivåer, alltså också högskola. För studier på grundskole-och gymnasienivå bör åldersgränsen sänkas till 22 år och kravet på förvärvsarbete minskas till två år. Vidare bör särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa kunna sökas också av personer som är uppsagda men ännu inte hunnit bli arbetslösa.
Enligt utskottets mening bör regeringen återkomma med ett förslag i enlighet med det anförda. Förslaget bör läggas fram skyndsamt och i sådan tid att de nya reglerna kan börja tillämpas den 1 juli 1993.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 19. beträffande försök med ändrade regler för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sf512 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 21)
Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Utskottet delar föredragande" och slutar med "Sf509 yrkande 1 och Sf511." bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående (reservation 8) föreslagit att lättnader införs i villkoren för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Detta förslag utgör tillsammans med de förslag på utbildningsområdet som Socialdemokraterna lagt fram en kraftig satsning på utbildning. Arbetslinjen inom arbetsmarknadsstödet kompletteras på detta sätt med en "utbildningslinje". Utskottet räknar med att antalet studerande med särskilt vuxenstudiestöd kommer att öka med 5 000 och att ytterligare 24 000 studerande kommer att erhålla särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Utskottet är således inte berett att följa regeringens förslag om en besparing på vuxenstudiestödet utan föreslår i stället en satsning på utbildning. Härigenom kan kostnaden för särskilt vuxenstudiestöd beräknas öka med 315 miljoner kronor och kostnaden för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa 1494 miljoner kronor.
En aktiv uppsökande verksamhet är enligt utskottets mening kärnan i ett framtida studiestöd för vuxna. Kommunernas skyldighet på detta område bör därför kompletteras genom att medel avsätts för uppsökande verksamhet på arbetsplatserna. Erfarenheterna av tidigare sådan verksamhet är mycket goda. Bidrag bör också kunna ges till inventering av utbildnings- och kompetensbehov i företagen, om parterna söker gemensamt. Kostnaden för dessa åtgärder kan beräknas uppgå till 70 miljoner kronor.
Medlen för korttidsstudiestöd och internatbidrag har under innevarande budgetår dragits ner mycket kraftigt och regeringen föreslår nu ytterligare besparingar. Enligt utskottets mening är det många som vill delta i kortare vuxenutbildning genom studiecirkel, kortkurs på folkhögskola eller enstaka ämnen i kommunal vuxenutbildning. En följd av den kraftiga neddragningen är emellertid att många inte ens anser det lönt att göra en ansökan. Ytterligare medel bör därför beräknas för detta ändamål. Utskottet beräknar ytterligare 190 miljoner kronor för detta stöd.
Med de redovisade ställningstagandena kan anslaget till Vuxenstudiestöd beräknas till 3147,6 miljoner kronor. Anslaget fördelar sig enligt följande. Korttidsstudiestöd och internatbidrag 251 miljoner kronor, särskilt vuxenstudiestöd 1265,1 miljoner kronor, särskilt vuxenstudiestöd till arbetslösa 1561,5 miljoner kronor och uppsökande verksamhet m.m. 70 miljoner kronor. Som framgår av utskottets ställningstagande i det föregående (reservation 2) bör ytterligare 2,7 miljoner kronor anslås till CSN för ökad administration.
För närvarande sker en dramatisk försämring av statens finanser. Ett stort budgetunderskott undergräver möjligheterna för tillväxt och sysselsättning samt utgör ett hot mot välfärden. Det är enligt utskottets mening nödvändigt att sanera finanserna.
Socialdemokraterna har i en motion förklarat sig beredda att medverka till utgiftsminskningar på sammanlagt 11,9 miljarder kronor för budgetåret 1993/94, dvs. besparingar i samma omfattning som regeringen föreslagit, och de har i annat sammanhang föreslagit att riksdagen skall ge regeringen i uppdrag att utarbeta ett samlat, långsiktigt och hållbart program för besparing och förstärkta statsfinanser. I detta samlade program skall åtgärder för budgetåret 1993/94 fogas in på samhällsekonomiskt riktigt sätt. Ett beslut om ett långsiktigt program för sunda statsfinanser bör enligt utskottets mening fattas av riksdagen under våren.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen beräknar anslaget till Vuxenstudiestöd m.m. till 3 147,6 miljoner kronor.
De handikappades och funktionshindrades behov av medel bör enligt utskottes mening kunna tillgodoses inom ramen för den höjning av anslaget för kortkurser som utskottet föreslagit. I den mån yrkandena om anslaghöjning med inriktning på de handikappades behov och om ett tillkänngivnade om att en fast summa bör avsättas för de funktionshindrade inte kan anses tillgodosedda, avstyrker utskottet dem.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 21. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m. att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sf512 yrkande 2 i denna del och yrkande 7, med anledning av propositionen och motionerna 1992/93:Sf509 yrkande 1 och 1992/93:Sf511 till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 3147600000 kr. 10. Utformningen av ett framtida vuxenstudiestöd (mom. 22)
Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Som framgått ovan" och slutar med "bifall till motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör studiestödet till vuxna snarast byggas ut enligt följande riktlinjer:
Grundläggande utbildning bör erhållas utan skuldsättning och kommunerna bör ha en skyldighet att anordna sådan utbildning. Invånarna skall ha en laglig rätt till den. Det vore naturligt att också införa en rätt till studiestöd utan urvalsförfarande. Stödet skulle kunna ligga på en nivå som motsvarar ersättningen från arbetslöshetskassa eller utbildningsbidrag och skulle i sin helhet utgöra ett bidrag. För den som läser i studiecirkelform eller på annat sätt under kortare tid, kan ett sådant stöd timbaseras. Nödvändiga begränsningar kan sedan göras beträffande ämnesval och nivå på utbildningen. Ett annat alternativ är att koppla bidraget till nivån studiemedlen. Detta skulle också gå att timbasera.
Gymnasial utbildning för vuxna bör ges minst samma villkor som i dag, nämligen ett 65-procentigt bidrag för långa studier och ersättning per timme för kortare studier. Problemet är dock att 80--85 procent av dem som söker särskilt vuxenstudiestöd får avslag. En möjlighet är det förslag som Finvuxutredningen lade fram och som innebar en generell rätt till stöd, men med en samordning med utbildningsbidragssystemet. Eventuellt bör man i stället samordna med studiemedelssystemet, som ju är alternativet för många, och som är ett rättighetssystem utan särskilt urvalsförfarande. Studiemedel skulle kunna utgå med en högre bidragsandel för denna grupp. En förutsättning är dock att nivån blir likvärdig med vad som kan utgå i dagens system. För kortare studier bör som hittills utgå en ersättning per timme. Eventuella begränsningar kan göras genom koppling till ämnen och till nivå på utbildningen. Internatbidrag har som hittills en given plats i ett nytt system. Möjlighet till kollektiv ansökan bör också finnas, då det visat sig vara den effektivaste formen för att nå lågutbildade.
Regeringen bör återkomma med ett förslag om ett sammanhållet och samordnat studiestöd för vuxna i grundläggande och gymnasial utbildning enligt de riktlinjer som utskottet förordat.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 22. beträffande utformningen av ett framtida vuxenstudiestöd att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sf512 yrkande 6 och 1992/93:Sf513 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om utformningen av ett framtida vuxenstudiestöd.
Särskilt yttrande
CSN:s administrativa beredskap för regional och lokal verksamhet (mom. 3)
Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla s) anför:
Det är enligt vår mening önskvärt att CSN upprätthåller en stor administrativ beredskap för regional och lokal verksamhet, så att den goda kontakten med olika utbildningsanordnare och med geografiskt spridda studerande bibehålls. Detta är särskilt angeläget med hänsyn till de förslag om en aktiv uppsökande verksamhet och en stor satsning på återkommande utbildning som vi lägger fram.
Vi har nu erfarit att man inom CSN kommer att avstå från de neddragningar på den lokala och regionala verskamheten som varit planerade. Vi har därför inte något yrkande i denna del.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet
Berith Eriksson (v) anför:
Jag avser att biträda reservation 7 under moment 18 beträffande kollektiva ansökningar och reservation 4 under moment 13 om anslag till Studiemedel m.m.
Uppläggningsavgiften (mom. 2)
Regeringen föreslår att en uppläggningsavgift för studielån skall införas med 300 kr för helår och 150 kr för halvår.
Studentkollektivet är en av de grupper i samhället som har svårast att dra ner på egna utgifter, eftersom studiemedlen redan nu är så knappt tilltagna att de flesta redan lever på marginalen. Många kostnader är dessutom omöjligt för den enskilde att påverka: kurslitteratur måste inköpas, de kraftigt höjda hyrorna måste betalas. De många ensamhushållen innebär dessutom dyra hushållskostnader och för många är resor till och från hemorten kostsamma.
Jag anser att förslaget om en uppläggningsavgift för studiemedel bör avvisas.
64-årsgränsen för korttidsstudiestöd och internatbidrag (mom. 20)
Den 1 juli 1992 infördes en åldersgräns på 64 år för ansökan om stöd. Behovet av ekonomiskt stöd till funktionshindrade över 64 år är dock mycket stort. Många funktionshinder och sjukdomar uppkommer först i högre ålder, t.ex. afasi eller hjärt- och lungsjukdomar. Att det rör sig om många över 64 år som är i behov av kortkurser för att klara av att leva med sitt funktionshinder kan man konstatera genom att se på antalet medlemmar i några handikappförbund som har en stor del av sina medlemmar i en ålder över 64 år. T.ex. Föreningen Sveriges dövblinda som till 85 % består av medlemmar över 64 år, Riksförbundet mot reumatism med ca 65 % och Afasiförbundet ca60 %. Funktionshindrade har specifika och basala behov av att få delta på kortkurser och på så vis "komma i gång i livet igen". Efter att behovet av att t.ex. lära sig leva med sitt handikapp tillgodosetts, behöver funktionshindrade förbättra sina allmänna kunskaper i olika samhällsämnen. Detta är av stor vikt eftersom många med funktionshinder är lågutbildade.
Jag anser att riksdagen hos regeringen bör begära att bidragen för korttidskurser åter blir öppna för personer över 64 år.
Anslag till Vuxenstudiestöd (mom. 21)
Den 1 juli 1992 minskades anslaget till de s.k. korttidsstudiestöden med 2/3. Kvar blev 76 miljoner kronor. I årets budgetproposition minskas anslaget med ytterligare 20%.
Oron är stor inom handikapprörelsen för att dessa studiestöd på sikt kommer att försvinna helt. Utan möjlighet att söka och erhålla bl.a. internatbidrag omintetgörs en stor del av den viktiga kortkursverksamhet som handikapprörelsens olika instanser framgångsrikt bedriver. Handikapprörelsens regionala och lokala organisationer i län och kommuner har kunnat bygga upp och bedriva en viktig kursverksamhet just med stöd av internatbidrag. Samma gäller för de samarbetsorganisationer inom handikapprörelsen som finns i län och kommuner. De kurser som bedrivits med hjälp av internatbidrag är bl.a. av typen "Lär dig leva med ditt handikapp" och "Samhällets bidrag och service till funktionshindrade".
Kurser som bedrivs i samarbete med folkhögskolor har visat sig vara ett ypperligt sätt att tillgodose de specifika behov funktionshindrade har av anpassade studier: lokaler, studietakt, pedagogik, läromedel, lärare, assistans osv. Utan särskilda medel att finansiera kostnaderna med kommer dessa kurser att upphöra.
Kurserna är ett led i människors rehabilitering, ett led som ingen annan instans än handikapporganisationerna tillhandahåller. Utan dessa grundläggande insatser skulle samhällets övriga åtgärder, t.ex. i form av medicinsk och yrkesinriktad rehabilitering, försvåras eller till och med utebli. Detta innebär en katastrof för den enskilde som därmed i många fall "döms" till ett liv i isolering och ett onödigt lidande.
Funktionshindrades möjlighet till studier måste garanteras genom att särskilda pengar anvisas för ändamålet. Någon åldersgräns skall inte finnas för att få del av dessa pengar.
Jag föreslår att riksdagen till Vuxenstudiestöd m.m. anslår 10 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit och att riksdagen som sin mening ges regeringen till känna vad jag anfört om användningen av dessa medel.
Med hänsyn till det anförda anser jag att utskottet under momenten 2, 20 och 21 borde ha hemställt:
2. beträffande en uppläggningsavgift för studielån att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sf507 yrkande 1 och med avslag på propositionen avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 9 kap. 2 c §,
20. beträffande 64-årsgränsen för korttidsstudiestöd och internatbidrag att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sf509 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts i denna del,
21. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m. att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sf509 yrkande 1 och med anledning av propositionen och motion 1992/93:Sf512 yrkande 2 i denna del och yrkande 7 och 1992/93:Sf511
dels till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 1088600000 kr,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om att 10000000 kr bör avsättas för att tillgodose de handikappades behov av kortkurser.
k
I propositionen framlagt lagförslag
Bilaga