Studiestöd

Betänkande 1991/92:SfU9

Socialförsäkringsutskottets betänkande 1991/92:SFU09

Studiestöd

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionerna
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1991/92
SfU9

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de i proposition
1991/92:100, bil. 9, och proposition 1991/92:87 om reserabatter
för studerande, m.m. upptagna anslagen under litt. F Studiestöd
m.m. och därmed sammanhängande frågor jämte motioner. Vidare
behandlar utskottet proposition 1991/92:76 om vissa
förändringar av myndighetsstrukturen inom högskole- och
studiestödsområdena m.m. såvitt avser avsnitt 5 i
propositionen, Centrala studiestödsnämndens (CSN) regionala
organisation och en motion i frågan.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i propostion
1991/92:76 om att studiemedelsnämnderna och
vuxenutbildningsnämnderna skall läggas ner. Utskottet
tillstyrker också regeringens förslag i budgetpropositionen om
vissa förändringar inom studiehjälps- och studiemedelssystemen.
Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag i samma
proposition om besparingar på 225 milj.kr. inom
vuxenstudiestödssystemet och dess administration och om
förändringar i reglerna för vuxenstudiestödet. Besparingarna
innebär bl.a. att bidrag till uppsökande verksamhet och
planering m.m. av sådan verksamhet inte längre skall lämnas och
att resurserna till korttidsstudiestöd och internatbidrag
minskas med två tredjedelar i förhållande till tidigare
budgetår. Möjligheten till kollektiv ansökan tas bort, och
korttidsstudiestöd och internatbidrag skall fortsättningsvis
utgå längst till 64 års ålder. Dessa stöd skall endast utges
för studier i svenska, matematik, engelska och samhällskunskap
på grundskole- och gymnasienivå och för deltagande i cirklar
och kurser för att utveckla handikappades färdigheter.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag i proposition
1991/92:87 om reserabatter för studerande.

Beträffande regeringens förslag i budgetpropositionen att
utbildningsarvode inte längre skall utges till elever vid
folkhögskollärarlinjen tillstyrker utskottet detta med det
tillägget att utbildningsbidrag skall fortsätta att utges till
elever som redan påbörjat sin utbildning till dess utbildningen
avslutats.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer (s) och två
särskilda yttranden (s) samt en meningsyttring (v).

Propositionerna

Proposition 1991/92:100

Regeringen (utbildningsdepartementet) har i proposition
1991/92:100, bilaga 9, litt F., föreslagit riksdagen att

1. (F 1) godkänna att 45400000 kr. av de medel som
tillfaller staten genom utbildningsavgiften för budgetåret
1992/93 används för att delvis finansiera anslaget,

2. (F 1) till Centrala studiestödsnämnden m.m. för
budgetåret 1992/93 anvisa ett ramanslag på 149977000 kr.,

3. (F 2) till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa
ett förslagsanslag på 2331335 000 kr.,

4. (F 3) till Studiemedel m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa
ett förslagsanslag på 4 686 000 000 kr.,

5. (F 4) anta det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

6. (F 4) anta det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa,

7. (F 4) anta det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,

8. (F 4) godkänna att 1341300000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom utbildningsavgiften för budgetåret
1992/93 används för att finansiera anslaget,

9. (F 4) till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1992/93
anvisa ett reservationsanslag på 1341300000 kr.,

10. (F 5) godkänna att 64500000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom utbildningsavgiften för budgetåret
1992/93 används för att finansiera anslaget Timersättning vid
vissa vuxenutbildningar,

11. (F 5) till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för
budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 68500000
kr.,

12. (F 6) i avvaktan på särskild proposition i ämnet till
Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1992/93
beräkna ett förslagsanslag på 102650000 kr.,

13. (F 7) till Utbildningsarvoden till studerande vid vissa
lärarutbildningar för budgetåret 1992/93 anvisa ett
förslagsanslag på 121400000 kr.

Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.

Proposition 1991/92:76

Regeringen (utbildningsdepartementet) har i proposition
1991/92:76 om vissa förändringar av myndighetsstrukturen inom
högskole- och studiestödsområdena, m.m. föreslagit

7. att riksdagen godkänner de organisationsförändringar inom
studiestödsområdet som i propositionen förordats (avsnitt 5).

Propositionen i övrigt har hänvisats till
utbildningsutskottet.

Proposition 1991/92:87

Regeringen (utbildningsdepartementet) har i proposition
1991/92:87 om reserabatter för studerande m.m. föreslagit

1. att riksdagen medger att regeringen lämnar talboks- och
punktskriftsbiblioteket det beställningsbemyndigande om
4500000 kr. som förordats i propositionen,

2. att riksdagen till Bidrag till vissa studiesociala ändamål
för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
110235000 kr.

Motionerna

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1991/92

1991/92:Sf501 av Lars Stjernkvist m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om korttidstudiestödet och internatbidraget
samt statsbidraget till uppsökande verksamhet på
arbetsplatserna.

1991/92:Sf502 av Stina Gustavsson och Roland Larsson (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar att utbildningsarvode till
studerande vid vissa lärarutbildningar skall utgå enligt
tidigare bestämmelser, innefattande även studerande vid
folkhögskolelinjen.

1991/92:Sf503 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd till sommarkursverksamheten vid
Västanviks folkhögskola.

1991/92:Sf504 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen till anslaget F 4. anslagsposten för
uppsökande verksamhet anvisar 55000000 kr.,

2. att riksdagen till anslaget F 4. anslagsposten Planering
m.m. av uppsökande verksamhet anvisar 20000000 kr.,

3. att riksdagen till F 4 anslagsposten Korttidsstudiestöd
anvisar 150000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit
eller således 226000000 kr.,

4. att riksdagen till F 4. anslagsposten Särskilt
vuxenstudiestöd anvisar 5 000000 kr. mindre än vad regeringen
föreslår eller således 1185300000 kr.,

5. att riksdagen godkänner att 50400000 kr. av de medel
som tillfaller staten genom utbildningsavgiften används för att
delvis finansiera anslaget F 1. Centrala studiestödsnämnden
m.m.,

6. att riksdagen beslutar att till anslaget F 1. Centrala
studiestödsnämnden m.m. anvisa 5000000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit eller således 154977000 kr.,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regeländringar på
vuxenstudiestödsområdet.

1991/92:Sf505 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildningsarvoden m.m. till studerande vid
vissa lärarutbildningar, regler m.m. för
folkhögskollärarlinjen.

1991/92:Sf506 av Iréne Vestlund (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utbildningsarvodet till studerande på vissa
lärarutbildningar.

1991/92:Sf507 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en kommande översyn av studiestöd
och studeranderabatter även beaktar de studerande i de fyra
nordligaste länen och deras möjligheter till rabatt på
länstrafikens bussar.

1991/92:Sf508 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rätt till reserabatter för utländska
studenter.

1991/92:Sf509 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen till Utbildningsarvoden till studerande vid
vissa lärarutbildningar för budgetåret 1992/93 anvisar
4600000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller
således 126000000 kr.,

2. att riksdagen, om yrkande 1 inte bifalls, som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att behålla
utbildningsarvodet på dagens nivå och att för budgetåret
1992/93 bevilja studerande vid folkhögskollärarlinjen fortsatt
utbildningsarvode.

1991/92:Sf510 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till förändringar
i 5 kap. 2 § och 6 kap. 2 § studiestödslagen,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om upphävande av
5 kap. 4 § och 6 kap. 4 och 6 §§ studiestödslagen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att inga nya begränsningar av studieämnen
för erhållande av korttidsstudiestöd och internatbidrag skall
göras,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag om slopat bidrag
för utbildning av studieorganisatörer och för uppsökande
verksamhet,

5. att riksdagen beslutar att ändra anslaget F 4 till ett
förslagsanslag,

6. att riksdagen till F 4 Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret
1992/93 anvisar 350000000 kronor utöver regeringens
förslag.

1991/92:Sf511 av Carl-Johan Wilson och Ivar Virgin (fp, m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att studier vid Nordiska
journalisthögskolan i Mullsjö bör berättiga till studiemedel.

1991/92:Sf512 av Lahja Exner och Sinikka Bohlin (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ämnen som berättigar till
korttidsstudiestöd.

1991/92:So270 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en utredning snarast bör tillsättas
för att föreslå förbättringar när det gäller folkhögskole- och
gymnasiestuderande ungdomars ekonomiska villkor.

1991/92:Ub448 av Bertil Persson (m) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar om dispens vad gäller studiemedel
för eleverna vid Forumskolorna på sätt som anförts i motionen.

1991/92:A805 av Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) vari
yrkas

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett system med studielön,

31. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av
bestämmelserna som gäller vuxenstudiestöd i enlighet med vad i
motionen anförts.

Motioner väckta med anledning av proposition 1991/92:76

1991/92:Ub8 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget om att avskaffa
studiemedelsnämnder och vuxenutbildningsnämnder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om framtida utformning av
förtroendemannainflytande i studiestödsärenden.

1991/92:Ub9 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om nedläggning av
studiemedelsnämnderna och vuxenutbildningsnämnderna.

Motioner väckta med anledning av proposition 1991/92:87

1991/92:Sf18 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om reserabatter för studerande.

1991/92:Sf19 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om reserabatter för studerande.

1991/92:Sf20 av Stefan Kihlberg och Leif Bergdahl (nyd) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
CSN bör ges i uppdrag att förhandla fram rabattavtal även med
de aktuella länstrafikbolagen i Norrland för budgetåret
1992/93, med motsvarande villkor som gäller i avtalen med SJ
resp. SAS/Linjeflyg och Svenska Buss,

2. att riksdagen för budgetåret 1992/93 utöver propositionens
95,6 milj.kr. anslår erforderliga medel för att täcka statens
kostnader för dessa framförhandlade reseavtal,

3. att riksdagen begär att regeringen ger CSN i uppdrag att
utfärda CSN-kort för de utländska gäststuderande och
utbytesstudenter som så önskar,

4. att riksdagen för budgetåret 1992/93 utöver propositionens
95,6 milj.kr. anslår erforderliga medel för att täcka statens
kostnader för CSN-kort till utländska gäststuderande och
utbytesstudenter.

1991/92:Sf21 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ändrade regler för erhållande av s.k. CSN-kort.

Utskottet

F 1. Centrala studiestödsnämnden m.m.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central
förvaltningsmyndighet för studiesociala frågor. CSN är
chefsmyndighet för sex studiemedelsnämnder (SMN) som handlägger
ärenden om studiemedel och för 24 vuxenutbildningsnämnder (VUN)
som har hand om ärenden om vuxenstudiestöd och bidrag till
uppsökande verksamhet på arbetsplatser. I varje län finns ett
kansli. På de orter där det finns både studiemedelsnämnd och
vuxenutbildningsnämnd är kanslierna samordnade.

SMN består av nio av regeringen utsedda ledamöter från t.ex.
utbildningsväsende, studerandeorganisationer,
arbetsmarknadsmyndigheter, studerandehälsovården, banker samt
från LO och TCO. VUN har nio ledamöter. Fem av ledamöterna
utses av regeringen efter nominering av LO och TCO, och
återstående fyra ledamöter väljs av resp. landsting och, i
vissa fall, kommuner. Enligt SMN:s och VUN:s instruktioner är
det nämnden in pleno som är chef för myndigheten.

I proposition 1991/92:76 begärs riksdagens godkännande av
organisationsförändringar inom studiestödsområdet, som innebär
att SMN och VUN läggs ned och att de kanslier som finns på
nämnderna inordnas i CSN:s organisation. Lagförslag i frågan
läggs fram i proposition 1991/92:100. Som bakgrund till
förslagen anges i proposition 1991/92:76 att det nu ställs
stora krav på besparingar och rationaliseringar inom den
offentliga sektorn och att denna process när det gäller CSN
skulle underlättas väsentligt, om myndigheten inom ramen för en
enda kansliorganisation fick ta det samlade ansvaret för
organisationsutvecklingen. Den nuvarande ordningen, som innebär
att ansvaret regionalt är splittrat på 30 självständiga
myndigheter, försvårar enligt propositionen möjligheterna till
helhetslösningar och en mer flexibel resursanvändning.

I motionerna Ub8 av Doris Håvik m.fl. (s) yrkande 1 och Ub9
av Björn Samuelson m.fl. (v) yrkande 3 hemställs om avslag på
förslaget om nedläggning av SMN och VUN. I den förstnämnda
motionen framhålls att utvecklingen inom
studiestödsadministrationen under senare år har präglats av
rationalisering, samordning och decentralisering. De riktlinjer
som riksdagen enhälligt godkänt (prop. 1989/90:100, SfU14,
rskr. 202) innebar en successiv övergång till sammanhållna
länskanslier med sikte på en studiestödsnämnd i varje län, där
samtliga typer av ärenden skulle behandlas. I samband med
utredningsarbete om villkoren för vuxnas studiefinansiering har
sedan förslag lagts fram om avveckling av
vuxenutbildningsnämnderna. Detta förslag var kopplat till
förslag om stora förändringar i studiestödens utformning.
Däremot har något förslag om att avskaffa
förtroendemannainflytandet i alla typer av studiestödsärenden
aldrig tidigare varit föremål för diskussion. Motionärerna
anser att beslut om organisation och administration av
studiestöden bör kopplas till hur stöden skall utformas i
framtiden och erinrar om att regeringen aviserat ytterligare
översyn av studiefinansieringen. Ett ställningstagande till
förslaget i propositionen om SMN:s och VUN:s beslutskompetens i
studiestödsärendena bör därför anstå. Motionärerna anser
däremot att förslaget om kansliorganisationens inordnande i CSN
bör genomföras.

I yrkande 2 i motion Ub8 begärs vidare ett tillkännagivande
om att det även i framtiden måste finnas ett regionalt
förtroendemannainflytande i för medborgarna viktiga
studiestödsbeslut, där urvals- och skälighetsbedömningar
förekommer, att det är viktigt att ett reellt
studerandeinflytande garanteras och att det som hittills bör
finnas möjlighet att överklaga besluten. Enligt motionärerna
får den närmare utformningen av framtida nämnder avgöras när
man vet mera om vilka arbetsuppgifter som är aktuella.

Utskottet delar regeringens bedömning att möjligheterna till
en helhetslösning och en mer flexibel resursanvändning
underlättas om CSN får ta det samlade ansvaret för
studiestödsadministrationen, i stället för att detta är
splittrat på 30 självständiga myndigheter. Förslaget måste
också ses mot bakgrund av de nedskärningar av resurserna för
vuxenstudiestöd och förändringarna i villkoren för att få dessa
stöd som föreslås i budgetpropositionen och som utskottet nedan
tillstyrker. Utskottet tillstyrker därför förslagen om att SMN
och VUN läggs ner och att nämndernas kanslier inordnas i CSN:s
organisation. Såvitt gäller den nuvarande möjligheten att
överklaga SMN:s och VUN:s beslut till CSN utgår utskottet från
att, när kanslierna inordnats under CSN, myndigheten finner en
ordning för omprövning på central nivå av de regionala
kansliernas beslut i studiemedels- och
vuxenstudiestödsärenden, som ger motsvarande
garantier vad avser likformighet och rättssäkerhet som den
nuvarande ordningen. Det anförda innebär att utskottet
avstyrker bifall till motionerna Ub8 yrkandena 1 och 2 och Ub9
yrkande 3.

Från anslaget F 1. betalas CSN:s kostnader för
studiestödsadministrationen. Den del av kostnaderna som rör
administration av och information om vuxenstudiestöden täcks av
medel från utbildningsavgiften. Från anslaget betalas även
kostnader för portoavgifter till postverket och avgifter till
kronofogdemyndigheter och tingsrätter för inkassoverksamhet.

CSN fullgör även vissa uppgifter i samband med lån till
hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar.
Kostnaderna härför betalas ur anslag under elfte huvudtiteln
(kulturdepartementet).

I budgetpropositionen redovisas en ökning av arbetsvolymen
inom CSN till följd av det nya studiemedelssystemet. För att
möta de ökade krav som ställs på återbetalningsområdet har CSN
fortsatt sitt tidigare påbörjade åtgärdsprogram, varvid den
viktigaste åtgärden varit omlokalisering av
ärendehandläggningen från CSN till länskanslierna.
Föredraganden gör den bedömningen att CSN har uppnått ett gott
verksamhetsresultat under den redovisade perioden och lagt en
god grund för fortsatta förbättringar.

Till följd av förslaget om nedläggning av SMN och VUN fr.o.m.
budgetåret 1992/93 beräknas en besparing under förevarande
anslag på 5 milj.kr. för nästa budgetår. Anslaget har också
minskats med 350 000 kr. som utgör återbetalning av gjorda
investeringar och med 8 294 000 kr. som motsvarar det
besparingskrav som åligger CSN under ramperioden
1990/91--1992/93.

De sammanlagda kostnaderna för administrationen av
vuxenstudiestöden beräknas i propositionen till 45 400 000
kr. I propositionen begärs godkännande av att ett motsvarande
belopp av de medel som tillfaller statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1992/93 används för att
delvis finansiera anslaget. Totalt föreslås att till anslaget F
1. anvisas ett ramanslag av 149 977 000 kr.

I motion Sf504 av Doris Håvik m.fl. (s) yrkandena 5 och 6
begärs att anslaget ökas med 1,5 milj.kr. på grund av
motionärernas förslag att behålla SMN och VUN och med 3,5
milj.kr. för ökad administration till följd av förslag i samma
motion som berör anslaget F 4. Vuxenstudiestöd. Motionärerna
föreslår att anslagshöjningen finansieras med medel från
utbildningsavgiften genom en omfördelning från anslaget F4.
där anslagsposten Särskilt vuxenstudiestöd bör minskas med
motsvarande belopp.

Utskottet som ovan avstyrkt förslagen i motion Ub8 om att SMN
och VUN skall behållas och nedan avstyrker förslagen i motion
Sf504 som berör avsnittet F 4. Vuxenstudiestöd m.m. biträder
propositionens förslag om medelstilldelning till anslaget F 1.
Centrala studiestödsnämnden m.m. och avstyrker bifall till
motion Sf504 yrkandena 5 och 6.

F 2. Studiehjälp m.m.

Från anslaget betalas utgifter för studiehjälp i form av
studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Från
anslaget betalas också vissa resekostnadsersättningar.

Bestämmelser om studiehjälp finns i 3 kap. studiestödslagen.
Studiehjälp utgår till elever i gymnasial utbildning fr.o.m.
kvartalet efter det att den studerande har fyllt 16 år och
längst t.o.m. det första kalenderhalvåret det år den studerande
fyller 20 år. Studiehjälpen består av studiebidrag och olika
tillägg. Studiebidraget är samordnat med det allmänna
barnbidraget och utges med 750 kr. per månad. Bidraget utges
för 12 månader per år om studietiden är minst 3,5 månader under
höstterminen och 4 månader under vårterminen.
Inackorderingstillägg utges till elever som måste bo
inackorderade på studieorten med 1 000--2 010 kr. per månad
beroende på avståndet till hemorten. Extra tillägg utges efter
en ekonomisk prövning med 750, 500 eller 250 kr. per månad.
Elever som är berättigade till studiehjälp har även möjlighet
att få studielån. Studielånet är behovsprövat. För en ogift
elev har både elevens egna och föräldrarnas ekonomiska
förhållanden betydelse. Om den studerande har fyllt 18 år och
har brutit sambandet med föräldraekonomin, och om det
föreligger särskilda skäl, tas hänsyn dock endast till den
studerandes ekonomi.

CSN har genomfört en översyn av studiehjälpen och redovisat
detta arbete i en särskild rapport Från studiehjälp till
ungdomsstudiebidrag. Nämnden anser bl.a. att ungdomar bör ges
en grundläggande gymnasial utbildning utan skuldsättning samt
att det ekonomiska stödet bör anpassas till förändringar på
skolområdet, främst den nya gymnasieskolan. Vidare anser
nämnden att man bör eftersträva en samordning mellan
studiehjälpen och andra familjepolitiska stöd. Nämnden föreslår
bl.a. att de nuvarande stödformerna extra tillägg och studielån
avskaffas och att stödet till inkomstsvaga familjer med
ungdomar under 20 år i gymnasial utbildning i stället bör ges i
form av bostadsbidrag. Om denna förändring inte genomförs
fr.o.m. nästa budgetår föreslår CSN en höjning av det extra
tilläggets belopp och inkomstgränser. Det generella
studiebidraget bör även fortsättningsvis beloppsmässigt
samordnas med det allmänna barnbidraget och utgå under årets
alla månader. I de fall studierna slutar under den första delen
av en månad föreslås dock fortsättningsvis endast halvt
månadsbelopp för avslutningsmånaden. Det generella
studiebidraget, som bör kallas ungdomsstudiebidrag, bör utgå
till alla som följer ett nationellt program i gymnasieskolan
och dessutom vid studier på individuella program på minst
halvtid. Utländska medborgare föreslås få rätt till
ungdomsstudiebidrag om de är folkbokförda i Sverige. Studerande
som bor utomlands med sina föräldrar skall ha rätt till
ungdomsstudiebidrag med tillägg för inackorderingskostnader
eller resor till och från skolan om vistelsen beräknas vara
högst ett eller i vissa fall högst tre år. Bidraget bör
dessutom kunna utgå för ett års studier i utlandet vid t.ex.
high school. Resekostnadsersättning för elever med studiehjälp
som studerar vid statens skolor för vuxna bör avskaffas,
eftersom kommunerna numera har ansvaret för ungdomarnas resor.

I propositionen föreslås att några av CSN:s förslag genomförs
fr.o.m. nästa budgetår medan andra bör beredas ytterligare.
Studiebidraget, som enligt riksdagens beslut (prop. 1991/92:38,
FiU10, rskr. 108) höjs till 835 kr. fr.o.m. den 1 januari 1993,
bör för den som avslutar sin utbildning under den första
hälften av en månad endast utgå med ett halvt belopp under
avslutningsmånaden. Det extra tillägget bör höjas till resp.
795, 530 och 265 kr. per månad och det ekonomiska underlaget
med 5 000 kr. Studielån prövade mot dels föräldrarnas ekonomi,
dels elevens egen ekonomi bör upphöra att utgå. Beträffande
inackorderingstilläggen hänvisas i budgetpropositionen till
riksdagens beslut om nya riktlinjer för statsbidragssystemet i
fråga om gymnasieskolan. Enligt detta beslut skall utgiften för
de studerandes studiehjälp i form av inackorderingstillägg
fr.o.m. budgetåret 1992/93 ingå i den del av sektorsbidraget
som är hänförligt till gymnasieskolan. Endast medel för
inackorderingstillägg till inackorderade elever utanför
gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen bör därför
beräknas under anslaget, varvid en uppräkning av
inackorderingstilläggen till lägst 1 070 och högst 2 150 kr.
per månad bör ske.

I budgetpropositionen erinras vidare om att en särskild
utredare tillkallats för att utreda vissa frågor om skolans
internationalisering och internationella kontakter och om
undervisningen av svenska barn och ungdomar i andra länder
(dir. 1991:62). CSN:s förslag om att studiebidrag skall kunna
utgå för ett års studier i utlandet vid t.ex. high school bör
enligt propositionen prövas i samband med beredningen av de
förslag som utredaren kommer att lägga fram.

Medel för resekostnadsersättning till studerande vid statens
skolor för vuxna föreslås fr.o.m. nästa budgetår anvisade under
anslaget F 6. Bidrag till vissa studiesociala ändamål.

Till anslaget F 2. Studiehjälp m.m. föreslås anvisat ett
förslagsanslag på 2 331 335 000 kr. för budgetåret 1992/93.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i nu
nämnda delar.

I motion So270 av Lars Werner m.fl.(v) yrkande 4 begärs ett
tillkännagivande om att en utredning snarast bör tillsättas för
att föreslå förbättringar när det gäller folkhögskole- och
gymnasiestuderande ungdomars ekonomiska villkor.

Som framgår ovan har CSN nyligen utrett frågor om
studiestödet på gymnasial nivå. Förslaget, i de delar som inte
lett till förslag om ändringar i stödet fr.o.m. nästa budgetår,
bereds fortfarande inom regeringskansliet. Utskottet anser inte
att någon ny utredning nu är påkallad och avstyrker bifall till
motion So270, yrkande 4.

F 3. Studiemedel m.m.

Från anslaget betalas utgifter för studiebidrag enligt 4 kap.
samt räntesubventioner för och avskrivning av studielån enligt
3, 4 och 7 kap. studiestödslagen. Från anslaget betalas också
kostnader för avskrivning och inlösen av vissa studielån med
statlig kreditgaranti.

Studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen utgår till
högskolestuderande och för studier på gymnasial nivå till
studerande som har fyllt 20 år. Studiemedlen består av en
bidragsdel och en lånedel. Vid heltidsstudier under nio månader
utges studiemedel med 180 % av basbeloppet per läsår, varav
studiebidrag med 53,28 % av basbeloppet. Detta innebär att
studiemedel för sådan tid under år 1992 beviljas med 6 740 kr.
per månad, varav bidragsdelen utgör 1 995 kr.

Studiemedel utgår efter en prövning av den studerandes
inkomst. Prövningen för den som studerar heltid under fyra och
en halv månader per kalenderhalvår medför att studiemedlen
reduceras med hälften av den del av inkomsten som under första
kalenderhalvåret överstiger 65 % av basbeloppet och under andra
halvåret 85 % av basbeloppet, dvs. sammanlagt under året 150 %
av basbeloppet (s.k. fribelopp). Vid heltidsstudier under
kortare tid och vid deltidsstudier är reduktionsreglerna
gynnsammare.

Återbetalningen av studielånen är inkomstrelaterad.
Återbetalningen påbörjas tidigast sex månader efter det att
studierna avslutats och sker med ett årligt belopp om 4 % av
den återbetalningsskyldiges sammanräknade inkomst av tjänst,
näringsverksamhet och kapital vid taxeringen året före
återbetalningsåret. Särskilda återbetalningsregler gäller för
låntagare som är bosatta utomlands eller är sjömän. Ränta för
studielånet fastställs för varje år av regeringen. Hänsyn tas
därvid till avdragseffekterna i skattesystemet, och ett mindre
påslag för administrationskostnader görs. För år 1992 är räntan
8,6 %.

I budgetpropositionen anförs att i regeringens direktiv för
den fördjupade anslagsframställningen för budgetåren
1993/94--1995/96 har CSN fått i uppdrag att utvärdera det nya
studiemedelssystemet i allmänhet och dess återbetalningsvillkor
i synnerhet.

Inom utbildningsdepartementet har härefter en särskild
sakkunnig fått i uppdrag att göra en översyn av
studiemedelssystemet. I avvaktan på resultatet av denna översyn
föreslås inte några genomgripande förändringar av studiemedels-
eller återbetalningsreglerna i budgetpropositionen, utan endast
begränsade ändringar i reglerna om tilldelning och
återbetalning av studiemedel, vilka inte bedöms medföra några
ökade kostnader för staten.

I propositionen föreslås att till anslaget F 3. Studiemedel
m.m. för budgetåret 1992/93 anvisas ett förslagsanslag på 4 686
000 000 kr. Av detta belopp beräknas 2 598 milj.kr. för
kostnaderna för studiebidrag enligt 4 kap. studiestödslagen och
2 088 milj.kr. för kostnaderna för räntesubventioner och
avskrivningar. I förhållande till innevarande år innebär
anslaget en ökning med drygt en miljard kronor, till
övervägande delen hänförlig till kostnaderna för
räntesubventioner och avskrivningar.

Utskottet biträder propositionens förslag i nu nämnda delar.

I motion Ub448 begär Bertil Persson (m) att riksdagen skall
beluta om dispens vad gäller studiemedel för eleverna vid
Forumskolorna i Skåne. I motionen framhålls att Malmö
Konstskola Forum utbildar ett betydande antal yrkesaktiva
konstnärer i en femårig utbildning och att de nuvarande
eleverna i avvaktan på en konsthögskola i Malmö skall få
behålla den dispens som de hittills haft vad gäller
studiemedlen.

Studiemedel beviljas för högst tre år vid studier på
gymnasial nivå. Om det finns särskilda skäl kan studiemedel
utges för ytterligare sådana studier. För studier på
högskolenivå utges studiemedel under sammanlagt högst sex år.
Även här kan studiemedel utges för längre tid om det finns
särskilda skäl. Begränsningen av tiden med studiemedel vid
gymnasial utbildning ändrades i samband med
studiemedelsreformen fr.o.m. den 1 januari 1989 från fem till
tre år. Sexårsgränsen för högskolestudier ändrades däremot
inte. I propositionen (1987/88:116 s. 38) angavs därvid att
begränsningen av den tid under vilken studiestöd kunde utgå
borde syfta till att dels påskynda och effektivisera
gymnasiestudierna, dels förhindra att den som redan har
studerat ett stort antal terminer på högskolenivå och kanske
även på lägre nivå därefter påbörjar en ny högskoleutbildning.
Vidare angavs att studiemedel normalt borde kunna beviljas för
någon eller några terminer utöver de uppsatta gränserna för att
en studerande skulle kunna slutföra en längre gymnasie- eller
högskoleutbildning. Undantag borde också göras för en
studerande som har fått studiemedel för studier på
grundskolenivå.

Utskottet avstyrkte motionsyrkanden om ändringar i reglerna
om rätt till studiemedel vid konstskolor vid föregående
riksmöte (se 1990/91:SfU12) och framhöll då att enligt vad
utskottet erfarit är praxis sådan att den som tidigare fått
studiemedel för högst två terminer beviljas studiemedel för
ytterligare fem år på gymnasial nivå. Utskottet erinrade också
om att finvuxutredningen skulle belysa samordningen mellan
studiemedel och andra stödformer och att utredningen därvid
borde komma in på frågor om begränsningar av den tid för
vilken studiestöd kan utges. Vidare nämnde utskottet att flera
folkhögskolor, däribland Forumskolorna, hade gjort
framställning hos regeringen om att deras utbildning skulle
anses som högskoleutbildning. Slutligen erinrade utskottet
också om att konstnärsutredningen under våren 1990 har avlämnat
betänkandet (SOU 1990:39) Konstnärens villkor och att en
översyn pågick av den konstnärliga utbildningen i högskolan
(dir. 1990:55).

Prövningen av möjligheterna att erhålla studiemedel för
ytterligare tid för de ifrågavarande eleverna är inte en fråga
som ankommer på riksdagen. Utskottet är i likhet med föregående
år inte heller berett tillstyrka en ändring av de grundläggande
bestämmelserna i studiestödslagen om rätten till studiemedel,
och utskottet avstyrker bifall till motion Ub448.

I motion Sf511 av Carl-Johan Wilson och Ivar Virgin begärs
ett tillkännagivande om att studier vid Nordiska
journalisthögskolan i Mullsjö bör berättiga till studiemedel.

Ett villkor för att en utbildning skall berättiga till
statligt studiestöd är att utbildningen är statlig,
statsunderstödd eller står under statlig tillsyn. Det ankommer
på regeringen att besluta om vilka utbildningar som fyller
dessa villkor, och utbildningarna i fråga återfinns i
förteckningar som bilagts studiestödsförordningen. Enligt vad
utskottet erfarit har regeringen gjort en prövning i detta
hänseende av Nordiska journalisthögskolan och funnit att
villkoren för rätt till studiestöd för eleverna inte är
uppfyllda. Utskottet anser med hänsyn till det anförda att
motion Sf511 bör lämnas utan åtgärd.

Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) anför i motion A805
att ett system med studielön kan underlätta för kvinnor att
skaffa sig utbildning och de begär i yrkande 30 ett
tillkännagivande härom.

Förslag om införande av ett system med studielön har vid ett
flertal tidigare tillfällen avvisats av riksdagen med
hänvisning till de finansiella konsekvenserna för staten.
Utskottet avstyrker av samma skäl bifall till motion A805.

Avgiftsmedel för vuxenutbildningsändamål

En särskild vuxenutbildningsavgift tas ut med 0,27 % av den
totala lönesumman. Avgiften erläggs endast i form av
arbetsgivaravgift. Genom vuxenutbildningsavgiften finansieras
-- förutom vuxenstudiestöd och administrationen av dessa stöd
-- till viss del anslagen (enligt föreslagna beteckningar för
budgetåret 1992/93) C 1. Bidrag till folkbildningen och F 5.
Timersättning vid vissa vuxenutbildningar.

Fr.o.m. den 1 juli 1992 ingår vuxenutbildningsavgiften i en
utbildningsavgift om 0,31 % av avgiftsunderlaget. Även
fortsättningsvis skall 0,27 % av avgiftsunderlaget användas för
vuxenutbildningsändamål.

Tillgängliga avgiftsmedel för budgetåret 1992/93 för
vuxenutbildningsändamål beräknas i propositionen till 1 789, 3
milj.kr. inberäknat en reservation från budgetåret 1990/91.
Medlen föreslås fördelade enligt följande:

CSN:s administration av vuxenstudiestöden (F 1.) 45 400 000

Vuxenstudiestöd (F 4.) 1 341 300 000

Timersättning vid vissa vuxenutbildningar (F 5.) 64 500 000

Bidrag till folkbildning (C 1.) 338 100 000

Anslaget C 1. behandlas av kulturutskottet i betänkande
1991/92:KrU12.

F 4. Vuxenstudiestöd m.m.

Det särskilda vuxenstudiestödet utgår vid längre studier till
studerande på grundskole- och gymnasieskolenivå samt till
studerande som genomgår yrkesteknisk högskoleutbildning. Stödet
utgår med dels en bidragsdel, dels en lånedel. Bidragsdelen
utgick ursprungligen efter samma beräkningsgrund till alla
stödtagare, nämligen 65 % av det utbildningsbidrag som den
studerande skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning. Fr.o.m.
budgetåret 1984/85 är dock stödet differentierat. Den som är
medlem i arbetslöshetskassa erhåller liksom tidigare ett
skattepliktigt bidrag motsvarande 65 % av utbildningsbidraget.
Den som har vårdnaden om barn eller är underhållsskyldig för
barn erhåller dessutom barntillägg med 0,09 % av basbeloppet
per barn och dag. Till övriga studerande utgår
vuxenstudiebidrag med 32,5 % av utbildningsbidraget.
Barntillägg utgår inte till denna grupp. Utöver bidragsdelen
kan särskilt vuxenstudiestöd utgå i form av studielån med så
stort belopp att det sammanlagda vuxenstudiestödet motsvarar
vad den studerande skulle ha erhållit i utbildningsbidrag.

Korttidsstudiestöd och internatbidrag utgår vid kortare
utbildningar såsom vissa studiecirklar och korta utbildningar
vid kommunal vuxenutbildning eller folkhögskola.
Korttidsstudiestödet utges med 65 kr. per timme och
internatbidraget med 290 kr. per dygn.

Ansökan om korttidsstudiestöd och internatbidrag kan göras
såväl av enskild person som kollektivt av fackliga
organisationer för fördelning bland arbetstagare. Fr.o.m. år
1987 har även pensionärs- och handikapporganisationer fått
möjlighet att under en försöksperiod göra kollektiv ansökan om
internatbidrag.

Under anslaget Vuxenstudiestöd m.m. betalas utgifter för
vuxenstudiestöd i form av särskilt vuxenstudiestöd,
korttidsstudiestöd och internatbidrag. Vidare betalas bidrag
som utgår för uppsökande verksamhet på arbetsplatser, planering
av uppsökande verksamhet och utbildning av studieorganisatörer
och information om vuxenstudiestöd m.m. Från anslaget betalas
också utgifter för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.

Finvuxutredningen har haft i uppdrag att utreda vissa frågor
om de vuxnas studiefinansiering. I betänkandet SOU 1991:65, som
för närvarande bereds inom regeringskansliet, har utredningen
lagt fram förslag om ett samordnat vuxenstudiestöd. I
budgetpropositionen anförs att de delar av utredningens förslag
som rör stöden till längre studier kommer att bedömas i samband
med de förändringar som kan bli aktuella till följd av en
översyn av studiemedelssystemet.

I budgetpropositionen beräknas att 1 190,3 milj.kr. av de
medel som inflyter från vuxenutbildningsavgiften kan avsättas
till det särskilda vuxenstudiestödet, en minskning i
förhållande till innevarande budgetår med 61,8 milj.kr., och
oförändrat 75 milj.kr. till särskilt vuxenstudiestöd till
arbetslösa. För korttidsstudiestöd och internatbidrag föreslås
en minskning av resurserna i förhållande till innevarande
budgetår med 150 milj.kr. till 76 milj.kr. Några medel för
uppsökande verksamhet på arbetsplatser samt för planering av
uppsökande verksamhet och utbildning av fackliga
studieorganisatörer, för innevarande budgetår tillhopa 75
milj.kr., föreslås inte längre bli anvisade. Totalt under
anslaget F 4. Vuxenstudiestöd föreslås sålunda anvisat ett
reservationsanslag på 1 341,3 milj.kr.

Mot bakgrund av att grundvux upphör som egen skolform fr.o.m.
läsåret 1992/93 och inordnas i den grundläggande
vuxenutbildningen i komvux kommer deltagare i sådan utbildning
att kunna erhålla samma stöd som övriga komvuxelever, nämligen
korttidsstudiestöd, särskilt vuxenstudiestöd och studiemedel.
Medel för den nuvarande stödformen för grundvuxelever,
timersättning, föreslås därför inte längre beräknade under
anslaget F 5.

Ett flertal förändringar föreslås beträffande
korttidsstudiestöden och internatbidragen. Korttidsstudiestödet
föreslås höjt till 68 kr. per timme och internatbidraget till
305 kr. per dygn. Möjligheten till kollektiva ansökningar
föreslås slopad, varför stöden i fortsättningen endast kan
sökas av enskilda personer. Dessutom föreslås en begränsning av
vilka slag av utbildning som stöden kan beviljas för. Studier i
svenska, engelska, matematik och samhällskunskap på grundskole-
och gymnasieskolenivå bör ge rätt till stöd, liksom cirklar och
kurser för att utveckla handikappades färdigheter.

När det gäller korta kurser i de nämnda ämnena vid
folkhögskolor eller statens skolor för vuxna bör
korttidsstudiestöd och internatbidrag i första hand vara
tillgängliga för dem som kombinerar studier på deltid i ämnet
med en sådan kort heltidskurs. Stöd bör i fortsättningen lämnas
enbart vid heltidskurser som omfattar högst två veckor.
Bidragen bör ges till personer som har högst en tvåårig
gymnasieutbildning (motsvarande). Undantag bör dock göras för
cirklar och kurser för handikappade, där tidigare
utbildningsbakgrund saknar betydelse. En övre åldersgräns på 64
år bör införas som markerar att stöden är avsedda för personer
i yrkesverksam ålder.

I motion Sf504 av Doris Håvik m.fl. vänder sig motionärerna
mot såväl nedskärningarna av resurserna till vuxenstudiestöden
som förändringarna i korttidsstudiestöden och internatbidragen.
Motionärerna framhåller att i en situation med hög arbetslöshet
och låg tillväxt, med minskade ungdomskullar och då
internationalisering ställer högre krav på språkkunskaper
sparar regeringen på insatser som är angelägna främst för
kortutbildade, handikappade och invandrare. Den sammanlagda
effekten av reduceringen av bidragen innebär enligt
motionärerna på kort sikt att arbetslösheten ökar och på lång
sikt att den för industrin och arbetslivet i övrigt nödvändiga
kunskaps- och kompetensuppbyggnaden undermineras. Nedskärningen
av bidragen till uppsökande verksamhet och planering m.m. kan
enligt motionärerna inte heller ses som en besparing föreslagen
ur ett långsiktigt utbildningspolitiskt intresse, då skälen
till att påbörja längre studier grundläggs genom de kortare
kurserna. Motionärerna anser att beredningen i
regeringskansliet av finvuxutredningens förslag bör avvaktas
innan några större ändringar av vuxenstudiestöden eller
ändringar i regelsystemet görs. I stället bör stöden i
princip utgå som tidigare, och främst bör korttidsstudiestöden
och de anslagsposter som har med rekryteringsfrämjande
åtgärder att göra tillföras medel. Motionärerna begär därför i
yrkande 1 att ytterligare 55 milj.kr. skall anvisas för
uppsökande verksamhet, i yrkande 2 att ytterligare 20 milj.kr.
skall anvisas för planering m.m. av uppsökande verksamhet och i
yrkande 3 att ytterligare 150 milj.kr. skall anvisas för
korttidsstudiestöd. För att finansiera de ökade resurser som
motionärerna föreslagit under anslaget F 1. Centrala
studiestödsnämnden m.m. begär de i yrkande 4 att 5 milj.kr.
mindre än vad regeringen föreslagit skall anvisas till särskilt
vuxenstudiestöd. Sammantaget innebär motionen att ytterligare
220 milj.kr., som enligt budgetpropositionen skall överföras
till anslaget C 1. Bidrag till folkbildningen, skall tillföras
anslaget F 4. Slutligen begär motionärerna ett tillkännagivande
om vad de anfört om regeländringar på vuxenstudiestödsområdet.

I motion Sf510 av Berith Eriksson m.fl. (v) begärs i yrkande
1 att regeringens förslag till åldersgräns på 64 år för rätt
till korttidsstudiestöd och internatbidrag skall avslås, i
yrkande 2 att förslaget att slopa kollektiv ansökan skall
avslås och i yrkande 3 att inga nya begränsningar av
studieämnen för erhållande av kortidsstudiestöd och
internatbidrag skall göras. I yrkande 4 begärs avslag på
förslaget att slopa bidraget för utbildning av
studieorganisatörer och för uppsökande verksamhet, i yrkande 5
att anslaget F 4. skall ändras till ett förslagsanslag och i
yrkande 6 att till anslaget skall anvisas ytterligare 350
milj.kr.

Även i motionerna Sf501 av Lars Stjernkvist m.fl. (s) och
Sf512 av Lahja Exner och Sinnika Bohlin (s) framförs kritik mot
regeringens förslag. I motion Sf501 begärs ett tillkännagivande
om minskade möjligheter för invånarna i Östergötlands län att
förbättra baskunskaper och engagera sig i föreningslivet på
grund av reduceringarna i korttidsstudiestöden och
internatbidragen och slopandet av bidragen till uppsökande
verksamhet på arbetsplatserna. I motion Sf512 berörs särskilt
korttidsstudiestödens betydelse för kulturutbildningen, och
motionärerna begär ett tillkännagivande om att beredningen av
finvuxutredningens förslag skall avvaktas innan några
förändringar görs avseende korttidsstudiestöden.

Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) begär i motion A805
yrkande 31 ett tillkännagivande om att bestämmelserna för
särskilt vuxenstudiestöd måste ändras så att även lågutbildade
kvinnor får täckning för sina studiekostnader. Vidare måste
rätten att göra kollektiva ansökningar av korttidsstudiestödet
finnas kvar.

Utskottet anser att det mot bakgrunden av samhällsekonomin är
nödvändigt att göra besparingar även inom vuxenstudiestöden.
Utskottet, som vill understryka att regeringens förslag till
medel för särskilt vuxenstudiestöd vid längre studier innebär
en begränsad minskning i förhållande till innevarande budgetår,
anser inte att de besparingar som föreslagits på övriga
anslagsposter behöver innebära någon inskränkning i möjligheten
för de grupper som bäst behöver korttidsstudiestöden och
internatbidragen att förbättra sina baskunskaper i svenska,
engelska, matematik och samhällskunskap. Möjligheterna för
handikappade att få stöd för att utveckla sina färdigheter har
också tillgodosetts.

Utskottet vill i anslutning härtill understryka att i
utvecklingen av handikappades färdigheter också skall
innefattas utbildning om det egna handikappet, om rättigheter
som tillkommer en handikappad person och om möjligheter att
kompensera handikappet. Även anhöriga som behöver denna
utbildning skall kunna delta i kurserna. Vid fördelningen av
stöden bör speciell hänsyn tas till personer som har läs- och
skrivsvårigheter. Med hänsyn till att möjligheterna till
kollektiv ansökan tas bort för handikappade personer ser
utskottet det också som angeläget att, i de fall en handikappad
inte kan delta i en utbildning så som planerat, CSN bereder en
annan handikappad person möjlighet att delta i utbildningen och
då även på grund av de särskilda omständigheterna accepterar en
för sent inkommen ansökan om internatbidrag.

Utskottet anser sig med det anförda kunna godta regeringens
förslag till medelsanvisning under anslaget F 4. De
regeländringar som föreslagits anser utskottet ligger i linje
med förslagen till minskade medel för delar av
vuxenstudiestödet och utskottet tillstyrker även dessa förslag.
Det anförda innebär att utskottet avstyrker bifall till
motionerna Sf501, Sf504 yrkandena 1--5 och 8, Sf510, Sf512 och
A805 yrkande 31 i denna del.

Den i motion A805 väckta frågan om differentiering av det
särskilda vuxenstudiestödet har behandlats av
finvuxutredningen, som föreslagit att differentieringen skall
slopas. Utskottet anser att beredningen av detta förslag inom
regeringskansliet bör avvaktas och att motion A805 yrkande 31 i
denna del inte påkallar någon åtgärd.

F 5. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar

Från anslaget betalas utgifter för timersättning för
deltagare i grundutbildning för vuxna (grundvux),
vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) samt
vid grundläggande svenskundervisning för invandrare
(grund-sfi). Stödet utgår med 65 kr. per timme till den som
förlorar arbetsinkomst, ersättning från arbetslöshetskassa
eller kontant arbetsmarknadsstöd på grund av deltagande i
utbildningen. Från anslaget betalas även studiesocialt stöd
till vissa kurser i teckenspråk.

Som framgår ovan under anslaget F 4. har i propositionen
under förevarande anslag inte längre beräknats några utgifter
för timersättning till studerande i grundvux. Kostnaden för
studerande i sfi beräknas till 62,5 milj.kr. och för studerande
i särvux till 2 milj.kr. varvid timersättningen föreslås höjd
till 68 kr. per timme. För försöksverksamheten med
studiesocialt stöd vid vissa kurser i teckenspråk har beräknats
oförändrat 4 milj.kr. Till följd härav föreslås att riksdagen
dels godkänner att 64,5 milj.kr. av utbildningsavgiften för
budgetåret 1992/93 används för att finansiera anslaget, dels
anvisar ett förslagsanslag på 68,5 milj.kr.

Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) begär i motion Sf503 ett
tillkännagivande om att stöd skall utgå till
sommarkursverksamheten med teckenspråksutbildning vid
Västanviks folkhögskola. Motionärerna redogör för den
sommarkursverksamhet som skolan bedriver och den verksamhet som
därvid sker vid skolans daghem. Motionärerna anser att
verksamheten vid skolan bör få ett högre ekonomiskt stöd eller
att föräldrarna skall få bidrag som täcker en högre avgift till
skolan. En översyn bör också göras för att pröva om
studiestödet för teckenspråksutbildning även kan omfatta barn
med handikapp. Motionärerna begär ett tillkännagivande i
enlighet med det anförda.

Utskottet har tidigare (se 1989/90:SfU2y) yttrat sig till
utbildningsutskottet över en motion om att också syskon till
hörselskadade barn som deltar i kurser skall få vistelsen
betald på folkhögskola. Utskottet anförde därvid att det
studiesociala stödet för deltagande i teckenspråkskurser
hanteras som en försöksverksamhet och att CSN har i uppdrag att
i samråd med skolöverstyrelsen utarbeta ett förslag till
stödets slutliga utformning. Utskottet hänvisade till att
utskottet vid sin behandling av en motsvarande motion i
betänkandet 1988/89:SfU15, då detta studiestöd infördes,
uttalat att en utvidgning av rätten till ersättning till andra
familjemedlemmar än föräldrar innebär att ytterligare resurser
måste avsättas under anslagsposten för att undvika en
prioritering mellan sökandena till stöden. Utskottet var inte
berett att medverka till detta och föreslog att
utbildningsutskottet skulle avstyrka bifall till den
föreliggande motionen. Utbildningsutskottet och därefter
riksdagen följde socialförsäkringsutskottets förslag
(1989/90:UbU27, rskr. 279).

Utskottet har vidare vid föregående års riksmöte (se
1990/91:SfU12) med anledning av en motion i frågan ansett att
riksdagen i avvaktan på CSN:s förslag till framtida utformning
av stödet inte bör föreslå några ändringar i detta.

CSN har beträffande sitt uppdrag framhållit i
anslagsframställningen för budgetåret 1992/93 att stödets
koppling till de korta stöden innebär att ett ställningstagande
till förslag om närmare utformning av stödet kan göras först i
samband med CSN:s yttrande över finvuxutredningens betänkande.
CSN kommer därför att hantera stödet som en försöksverksamhet
även under budgetåret 1992/93.

Utskottet anser att riksdagen i avvaktan på det slutliga
ställningstagandet om stödets utformning bör avslå motion
Sf503.

F 6. Bidrag till vissa studiesociala ändamål

Från anslaget betalas under budgetåret 1992/93 kostnader för
stöd till produktion av studielitteratur för högskolestuderande
som är synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker. Detta
bidrag disponeras av talboks- och punktskriftsbiblioteket
(TPB). Vidare betalas från anslaget bidrag för reserabatter
till studerande och resekostnadsersättning till studerande vid
statens skolor för vuxna i Norrköping och Härnösand. Medlen
härför disponeras av CSN.

Bidraget till TPB för studielitteratur har beräknats till 10
310 000 kr. och medel för en engångsanvisning för ett projekt
med ny talboksteknik till 325 000 kr. Vidare föreslås att TPB
bemyndigas att beställa sådan litteratur som förfaller till
betalning först under budgetåret 1993/94 till ett belopp om
högst 4,5 milj.kr.

Utskottet har ingen erinran mot dessa förslag.

För budgetåret 1991/92 har CSN träffat avtal med SJ,
Linjeflyg AB/SAS Inrikes resp. Svenska Buss. Ersättningarna
till trafikföretagen har enligt avtalen uppgått till sammanlagt
95,5 milj.kr. Avtalen innebär att CSN-kort utdelas till sådana
studerande som under ett kalenderhalvår uppbär studiestöd
enligt studiestödslagen för studier under minst tre månader och
på minst halvtid. Dessutom utdelas CSN-kort till studerande vid
landets special- och särskolor. Avtalet med SJ innebär att
innehavare av CSN-kortet får rabatt med 50 % på normalpriset
för resa med SJ fjärrtåg, Swebus expressbussar och
kombinationsresor SJ fjärrtåg-länsbuss/länståg enligt
rikstaxan. Avtalet med Linjeflyg AB/SAS Inrikes innebär rätt
till bokningsbar biljett till ett pris som motsvarar priset
enligt pensionärsrabatt. Avtalet med Svenska Buss innebär
rabatt med 50 % på resor under veckoslut med bussar i företag
som ingår i samorganisationen Svenska Buss.

I proposition 1991/92:87 redovisas nya avtal om reserabatter
för studerande för budgetåret 1992/93. Avtalen innebär att
reserabatter utgår enligt nuvarande grunder även för nästa år.
Kostnaderna härför beräknas till 95,6 milj.kr.

Villkoren för rätt till CSN-kort tas upp i tre motioner. I
motion Sf21 av Anders Svärd m.fl. (c) begärs ett
tillkännagivande om att även studerande som inte utnyttjar
studiemedelssystemet skall ha rätt att få ett CSN-kort. I
motionerna Sf508 av Berit Löfstedt m.fl. (s) och Sf20 av Stefan
Kihlberg och Leif Bergdahl (nyd) begärs att även utländska
gäststuderande och utbytesstudenter skall ha rätt till
CSN-kort. I sistnämnda motion begärs i yrkande 4 att riksdagen
skall anvisa det ytterligare belopp som erfordras för att täcka
kostnaderna för detta.

Avsaknaden av avtal med länsbolagen kritiseras i tre
motioner.
Stefan Kihlberg och Leif Bergdahl begär i motion Sf20 yrkande 1
ett tillkännagivande om att regeringen skall ge CSN i uppdrag
att förhandla fram rabattavtal även med de aktuella
länstrafikbolagen i Norrland för budgetåret 1992/93 med
motsvarande villkor som gäller i avtalen med SJ resp.
SAS/Linjeflyg och Svenska Buss och i yrkande 2 att ytterligare
medel skall anvisas för att täcka statens kostnader härför.
Även Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) begär i motion Sf507
ett tillkännagivande om att studeranderabatter skall ges vid de
norrländska länstrafikbolagen. Georg Andersson m.fl. (s) begär
i motion Sf19 ett tillkännagivande om att regeringen och CSN
inför kommande avtalsperiod bör tillse att förutsättningar
skapas för reserabatter till studerande i synnerhet i Norrlands
inland, som för att nå studieorten är hänvisade till
länstrafiken.

Utskottet behandlade under föregående riksmöte i betänkande
1991/92:12 det avtal som CSN träffat för innevarande budgetår
och redogjorde utförligt för effekterna för olika
studerandegrupper. I samband därmed behandlades även
motionsyrkanden om bl.a. att studerande som inte uppbar
studiestöd och utländska studerande skulle ha rätt till
CSN-kort och att avtal skulle träffas även med
länstrafikbolagen i Norrland. Utskottet konstaterade därvid att
de avtal som CSN träffat innebar mycket förmånliga reserabatter
för de studerande och att i synnerhet studerande från
glesbygdsområden hade fått väsentligt förbättrade
rabattmöjligheter. Den grupp som enligt de träffade avtalen
skulle få rabatt borde generellt sett vara den som hade störst
behov av förmånerna. Utskottet förutsatte emellertid att CSN
noga skulle följa effekterna av de nya reserabatterna och lägga
fram förslag om åtgärder behövde vidtas. Såvitt avsåg
förhandlingar för följande budgetår utgick utskottet från att
CSN kom att fortsatt sträva efter att nå de reserabatter för
studerande som sammantaget är de förmånligaste möjliga inom
tillgängligt ekonomiskt utrymme. Utskottet utgick därvid från
att CSN i dessa strävanden inte uteslöt möjligheten till
uppgörelse även med olika länstrafikbolag.

Det nu träffade avtalet överensstämmer som nämnts med
fjolårets och ligger inom en i det närmaste oförändrad
kostnadsram. Utskottet anser att CSN därmed har nått ett mycket
gott förhandlingsresultat. Utskottet har inhämtat att en
utvidgning av avtalet till att avse motsvarande rabatter på
biljettpriserna på Norrlandslänens trafikbolag, som samtidigt
skulle ge bolagen den av dem önskade fulla kostnadstäckningen,
skulle föranlett en ökad kostnad för staten med 50--60 milj.kr.
Diskussioner pågår fortfarande mellan CSN och dessa trafikbolag
med målet att man skall nå totalt samma biljettpriser efter
rabatt som för lika långa färdsträckor med SJ, beroende på att
länstrafikbolagens biljettpriser redan nu är väsentligt lägre
än SJ:s priser. Vid en sådan lösning skulle kostnaderna för
staten bli betydligt lägre. Vad avser rabatter till utländska
studerande har CSN goda förhoppningar om att kunna lösa denna
fråga till det nya budgetårets början inom en oförändrad
kostnadsram, och CSN har redan gått ut med en förfrågan till
berörda utbildningsanstalter om uppgifter om sådana studerande.

Utskottet anser med det anförda att motionerna Sf19, Sf20,
Sf21, Sf507 och Sf508 inte nu bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.

I motion Sf18 av Doris Håvik m.fl. (s) begärs ett
tillkännagivande om att det är av stor betydelse att
reserabatten till studerande blir ett permanent inslag i
studiestödssystemet.

Utskottet kan instämma i vad motionärerna anfört om
betydelsen av fortsatta reserabatter. Systemet har redan
funnits i snart sex år, och utskottet anser därmed att det
utgör ett permanent inslag i studiestödssystemet. Något
tillkännagivande härom anser utskottet inte påkallat, och
motion Sf18 får anses tillgodosedd med det anförda.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till
medelsanvisning för reserabatter till studerande ävensom
förslaget om att 4 milj. kr. skall beräknas för
resekostnadsersättningar till studerande vid statens skolor för
vuxna i Norrköping och Härnösand. I enlighet härmed bör till
anslaget F 6. anvisas ett förslagsanslag på 110 235 000 kr.

F 7. Utbildningsarvoden till studerande vid vissa
lärarutbildningar

Från anslaget betalas utgifter för utbildningsarvoden till
studerande vid folkhögskollärarlinjen, handels- och
kontorslärarlinjen, industri- och hantverkslärarlinjen,
vårdlärarlinjen och specialpedagogiska påbyggnadslinjen.

I propositionen anförs att syftet med arvodet är att
rekrytera personer med bred erfarenhet från ett aktuellt
yrkesområde till läraryrket. Folkhögskollärarlinjen skiljer sig
från övriga linjer bl.a. genom att kravet från tidigare
yrkeserfarenhet för antagning är mindre uttalat. Till skillnad
från vad som gäller för skolväsendet i övrigt ställer det
allmänna numera inte heller några krav på att folkhögskolan
skall ha lärare med någon viss lärarutbildning. Föredraganden
kommer därför senare att föreslå regeringen att
utbildningsarvode inte längre skall utges till studerande vid
folkhögskollärarlinjen.

Utbildningsarvodet föreslås höjt från 10 363 kr. per månad
till 10 770 kr. per månad. Vidare föreslås att till anslaget F
7 för budgetåret 1992/93 skall anvisas ett förslagsanslag på
121 400 000 kr.

I fyra motioner, Sf502 av Stina Gustavsson och Roland Larsson
(c), Sf505 av Berit Oscarsson m.fl. (s), Sf506 av Iréne
Vestlund (s) och Sf509 av Elisabeth Persson m.fl. (v) begärs
att utbildningsarvode skall utgå även fortsättningsvis till
studerande vid folkhögskollärarlinjen. I motion Sf509 begärs i
yrkande 1 att ytterligare 4 600 000 kr. skall anslås för
ändamålet och -- om yrkande 1 ej bifalls av riksdagen -- i
yrkande 2 att utbildningsbidraget skall behållas på nuvarande
nivå och beviljas även under budgetåret 1992/93 till studerande
vid folkhögskollärarlinjen.

Utskottet delar regeringens uppfattning att
utbildningsbidraget till elever på folkhögskollärarlinjen bör
tas bort. Utskottet anser emellertid att det är rimligt att de
elever som redan påbörjat sin utbildning får slutföra den med
fortsatt utbildningsbidrag. Enligt vad utskottet inhämtat från
regeringskansliet ryms kostnaderna härför inom det föreslagna
förslagsanslaget F 7. Vad utskottet anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna
Sf502, Sf505, Sf506 och Sf509, sistnämnda motion i vad den inte
tillgodosetts genom vad utskottet anfört.

Övriga frågor

CSN har i en den 18 februari dagtecknad skrivelse till
utskottet påtalat brister i reglerna för samordning mellan
rehabiliteringspenning enligt 22 kap. lagen om allmän
försäkring och olika former av studiestöd och utbildningsarvode
enligt studiestödslagen. CSN har därvid föreslagit att
studiestödslagen ändras så att statligt studiestöd inte skall
kunna beviljas och uppbäras under tid för vilken
rehabiliteringspenning utgår.

Utskottet är för sin del inte övertygat om att den lösning
CSN föreslagit är den lämpligaste, utan att det också är
reglerna i lagen om allmän försäkring som behöver ses över för
att man skall uppnå en lämplig samordning. Utskottet föreslår
därför att den av CSN väckta frågan skall övervägas inom
regeringskansliet i samråd mellan socialdepartementet och
utbildningsdepartementet. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande studiemedelsnämnder och
vuxenutbildningsnämnder
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:76 i denna
del och proposition 1991/92:100 och med avslag på motionerna
1991/92:Ub8 yrkandena 1 och 2 och 1991/92:Ub9 yrkande 3
dels godkänner de organisationsförändringar inom
studiestödsområdet som förordats i proposition 1991/92:76,
dels antar de i proposition 1991/92:100 framlagda
förslagen till
a) lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser
1 kap. 6 §, 3 kap. 16 § första stycket, 4 kap. 37 §, 6 kap. 6 §
sista stycket och 8 kap. 23 §,
b) lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa,
c) lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,
res. 1 (s)

2. beträffande anslag till Centrala studiestödsnämnden m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med
avslag på motion 1991/92:Sf504 yrkandena 5 och 6 dels
godkänner att 45400000 kr. av de medel som tillfaller
staten genom utbildningsavgiften för budgetåret 1992/93 används
för att delvis finansiera anslaget Centrala studiestödsnämnden
m.m.,
dels till Centrala studiestödsnämnden m.m. för
budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 149977000 kr.,
res. 2 (s)

3. beträffande utredning om gymnasieelevers villkor m.m.
att riksdagen avslår motion 1991/92:So270 yrkande 4,

4. beträffande anslag till Studiehjälp m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Studiehjälp m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 2331335000kr.,

5. beträffande studielön
att riksdagen avslår motion 1991/92:A805 yrkande 30,

6. beträffande studiemedel vid Nordiska
journalisthögskolan att riksdagen avslår motion
1991/92:Sf511,

7. beträffande studiemedel vid Forumskolorna
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub448 yrkande 2,

8. beträffande anslag till Studiemedel m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Studiemedel m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 4686000000 kr.,

9. beträffande regeländringar inom vuxenstudiestödet
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med
avslag på motionerna 1991/92:Sf501, 1991/92:Sf504 yrkande 8,
1991/92:Sf510 yrkandena 1--3, 1991/92:Sf512 samt 1991/92:A805
yrkande 31 i denna del antar det i propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)
såvitt avser 5 kap. 2 och 4 §§ och 6 kap. 2 och 4 §§ samt 6 §
första stycket,
res. 3 (s)

10. beträffande differentierat vuxenstudiestöd
att riksdagen avslår motion 1991/92:A805 yrkande 31 i denna
del,

11. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med
avslag på motionerna 1991/92:Sf504 yrkandena 1--4 och
1991/92:Sf510 yrkandena 4--6,

dels godkänner att 1341300000kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom utbildningsavgiften för budgetåret
1992/93 används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd
m.m.,

dels till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 1341300000 kr.,
res. 3 (s)
men. (v)

12. beträffande lagförslagen i övrigt
att riksdagen antar det i proposition 1991/92:100 framlagda
förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) i
vad det inte berörts i mom. 1 och 9 ovan,

13. beträffande teckenspråksundervisning
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sf503,

14. beträffande anslag till Timersättning vid vissa
vuxenutbildningar
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100
dels godkänner att 64500000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom utbildningsavgiften för budgetåret
1992/93 används för att finansiera anslaget Timersättning vid
vissa vuxenutbildningar,
dels till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar
för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
68500000 kr.,

15. beträffande reserabatter då studiemedel inte uppbärs
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sf21,

16. beträffande reserabatter till utländska studerande
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sf20 yrkandena 3 och
4 och 1991/92:Sf508,

17. beträffande reserabatter hos länstrafikbolagen
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sf19, 1991/92:Sf20
yrkandena 1 och 2 och 1991/92:Sf507,

18. beträffande uttalande om reserabatter
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sf18,
res. 4 (s)

19. beträffande anslag till Bidrag till vissa studiesociala
ändamål
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 och
med bifall till proposition 1991/92:87
dels medger att regeringen lämnar talboks- och
punktskriftsbiblioteket det beställningsbemyndigande om
4 500 000 kr. som förordats i propositionen,
dels till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 110235000
kr.,

20. beträffande utbildningsarvoden till elever vid
folkhögskollärarlinjen
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 och
motion 1991/92:Sf509 yrkande 2 och med avslag på motionerna
1991/92:Sf502, 1991/92:Sf505, 1991/92:Sf506 och 1991/92:Sf509
yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
men. (v)

23. beträffande anslag till Utbildningsarvoden till
studerande vid vissa lärarutbildningar
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med
avslag på motion 1991/92:Sf509 yrkande 1 i denna del till
Utbildningsarvoden till studerande vid vissa
lärarutbildningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 121400000 kr.,

24. beträffande samordning mellan rehabiliteringspenning
och statligt studiestöd
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

Stockholm den 26 mars 1992

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Gullan Lindblad

I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Margit
Gennser (m), Birgitta Dahl (s), Sigge Godin (fp), Börje Nilsson
(s), Lena Öhrsvik (s), Hans Dau (m), Nils-Olof Gustafsson (s),
Leif Bergdahl (nyd), Gustaf von Essen (m) Maud Björnemalm (s),
Widar Andersson (s), Rune Backlund (c) och Märtha Gårdestig
(kds).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Studiemedelsnämnder och vuxenutbildningsnämnder (mom. 1)

Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof
Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 3" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att studiemedelsnämnderna, som har funnits
sedan 1965, har fyllt en viktig funktion när det gäller
utformningen av praxis i studiemedelsärenden.
Nämnderna har en bred sammansättning och behandlar
ärenden där det gäller att bedöma den enskildes studiesituation
och personliga förhållanden som kan ha inverkat på
studietakten.

Vuxenutbildningsnämnderna behandlar främst frågor som
rör fördelningen av medel mellan ansökningstillfällena, urval
bland sökande till korttidsstudiestöd, särskilt vuxenstudiestöd
och statsbidrag för uppsökande verksamhet på arbetsplatser.
Eftersom dessa stöd finansieras av en särskild
vuxenutbildningsavgift har ett starkt fackligt inflytande i
nämnderna varit naturligt. De fackliga representanternas
erfarenheter och kunskaper har varit av mycket stor betydelse i
alla svåra bedömningsärenden.

Utvecklingen inom studiestödsadministrationen har under
senare år präglats av rationalisering, samordning och
decentralisering. De riktlinjer som riksdagen tidigare
enhälligt godkänt innebär att en successiv övergång till
sammanhållna länskanslier skulle ske med sikte på en
studiestödsnämnd i varje län, där samtliga typer av ärenden
skulle behandlas. Förslag om de framtida länsnämndernas
utformning har varit föremål för remissbehandling.

Finvuxutredningen, som haft till uppgift att utreda villkoren
för vuxnas studiefinansiering, har därefter lagt fram förslag
om avveckling av vuxenutbildningsnämnderna. Utredningens
förslag i detta hänseende är emellertid kopplat till förslag om
stora förändringar i studiestödens utformning, bl.a. en garanti
för stöd till alla vuxna som vill läsa på grundskole- och
gymnasienivå. Införs en sådan garanti försvinner vissa urvals-
och bedömningsbehov i vuxenstudiestödsärendena, och utskottet
anser att det då är naturligt att överväga förändringar i
nämndorganisationen. Det förslag som propositionen nu
innehåller, nämligen att avskaffa förtroendemannainflytandet i
alla typer av studiestödsärenden, har däremot aldrig tidigare
varit föremål för diskussion.

Några skäl för att slopa även studiemedelsnämnderna har över
huvud taget inte framförts i propositionen eller av
utskottsmajoriteten. I propositionen anförs att
finvuxutredningens förslag är under beredning inom
utbildningsdepartementet och att utredningens förslag som rör
stöden för längre studier kommer att bedömas i samband med de
förändringar som kan bli aktuella till följd av översynen av
studiemedelssystemet. Eftersom frågor om nämndorganisation och
administration av studiestödssystemet hänger samman med
resultatet av detta utredningsarbete anser utskottet att ett
beslut om förändring i nämndorganisationen måste anstå till
dess att beslut fattas om hur studiestödssystemet skall
utformas i framtiden. De större möjligheter till
helhetslösningar och en mer flexibel resursanvändning som
åsyftas med propositionens förslag kan uppnås genom att
nämndernas kansliorganisation inordnas i myndigheten CSN.

Genom utskottets förslag om att studiemedelsnämnderna och
vuxenutbildningsnämnderna skall vara kvar bevara möjligheten
att överklaga nämndernas beslut.

Utskottet avstyrker med det anförda bifall till regeringens
förslag om att studiemedelsnämnderna och
vuxenutbildningsnämnderna skall upphöra den 1 juli 1992.

Enligt utskottets mening måste det även i framtiden
finnas regionalt förtroendemannainflytande i för medborgarna
viktiga studiestödsbeslut, där urvals- och
skälighetsbedömningar förekommer. Det är också viktigt att ett
reellt studerandeinflytande på dessa beslut garanteras och att
det finns möjlighet att överklaga till högre instans. Detta
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

1. beträffande
studiemedelsnämnder och vuxenutbildningsnämnder
att riksdagen
med bifall till motionerna 1991/92:Ub8 yrkandena 1 och 2 och
1991/92:Ub9 yrkande 3
dels avslår
proposition 1991/92:76 i denna del
dels avslår
de i proposition 1991/92:100 framlagda förslagen till a) lag
om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 1 kap. 6
§, 3 kap. 16 § första stycket, 4 kap. 37 §, 6 kap. 6 § sista
stycket och 8 kap. 23 §,
b) lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa,
c) lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört beträffande framtida utformning av
förtroendemannainflytande i studiestödsärenden,

2. Anslag till Centrala studiestödsnämnden m.m. (mom. 2)

Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof
Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8
börjar med "Utskottet som" och slutar med "och 6" bort ha
följande lydelse:

Till följd av utskottets förslag i reservationerna 1 och 3
bör ramanslaget F 1. Centrala studiestödsnämnden m.m. ökas med
5 milj. kr. Ökningen bör finansieras genom medel från
utbildningsavgiften som överförs från anslaget F 4.
Vuxenstudiestöd m.m.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

2. beträffande
anslag till Centrala studiestödsnämnden m.m.
att riksdagen
med bifall till motion 1991/92:Sf504 yrkandena 5 och 6 och med
anledning av proposition 1991/92:100
dels
godkänner att 50 400 000 kr. av de medel som tillfaller staten
genom utbildningsavgiften för budgetåret 1992/93 används för
att delvis finansiera anslaget Centrala studiestödsnämnden
m.m.,
dels till
Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 1992/93
anvisar ett ramanslag på 154 977 000 kr.

3. Regeländringar inom vuxenstudiestödet (mom. 9) och anslag
till vuxenstudiestöd m.m. (mom. 11)

Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof
Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse:

Under det senaste halvseklet har den högre utbildningen
blivit tillgänglig för nya sociala skikt samtidigt som en rikt
differentierad vuxenutbildning har utvecklats. Den
breddutbildning som kommit allt fler människor till del är ett
av samhällets främsta medel för att främja välstånd och välfärd
och tillgodose arbetsmarknadens krav på välutbildad
arbetskraft. Den snabba utvecklingen mot ett mera
kunskapsintensivt arbetsliv skärper anspråken på
vuxenutbildningen och att utveckla näringslivet blir i långa
stycken liktydigt med att utveckla den mänskliga arbetskraften.

De redan yrkesverksamma behöver möjligheter att bygga på den
utbildning de tidigare fått eftersom kraven har ökat sedan den
tid de genomgick antingen en teoretisk eller praktisk
utbildning. En förbättrad utbildning är dessutom ett av de
viktigaste instrumenten för att ge den enskilde löntagaren
större inflytande över sin situation i arbetslivet. Den
kraftiga utbyggnad som skett av ungdomens utbildning har
fördjupat den utbildningsklyfta som finns mellan yngre och
äldre. Närmare 800 000 svenskar i yrkesverksam ålder har
kortare formell utbildning än nio år.

När vuxenstudiestöden infördes år 1975 var tanken att alla i
ett kortare perspektiv skulle få minst gymnasiekompetens. På
sikt skulle högskoleutbildning göras möjlig för flertalet.
Den uppsökande verksamheten utgör ett mycket väsentligt inslag
i arbetstagarorganisationernas rekrytering till såväl korta som
mer omfattande studier. Skälen till att påbörja längre studier
grundläggs genom de kortare kurserna. Regeringens slopande av
de bägge anslagen på rekryteringsområdet om tillsammans 75
milj.kr. rycker undan grunden för en aktiv rekrytering på
arbetsplatserna och kan inte ses som en besparing föreslagen ur
ett långsiktigt utbildningspolitiskt intresse. Utan en effektiv
rekrytering på arbetsplatserna är risken mycket stor att
målsättningen om att utjämna skillnaderna i utbildning mellan
äldre och yngre generationer inte kan uppfyllas.

I en situation med hög arbetslöshet och låg tillväxt, med
minskande ungdomskullar, och då internationaliseringen ställer
högre krav på språkkunskaper, är det enligt utskottets mening
fel att genomföra nedskärningar på vuxenutbildningens och
vuxenstudiestödens område. Minskningen med 225 milj.kr. av
anslagen till vuxenstudiestöden medför att färre
korttidsutbildade löntagare, handikappade och invandrare kan
påbörja vuxenstudier. Den sammantagna effekten av reduceringen
av bidragen innebär på kort sikt att arbetslösheten ökar. På
längre sikt undermineras den för industrin och arbetslivet i
övrigt nödvändiga kunskaps- och kompetensuppbyggnaden.
Utskottet anser att detta är en orationell och orättfärdig
åtgärd i ett läge när behoven av utbildning är som störst.

Av de förslag som lämnats av finvuxutredningen, har
regeringen i budgetpropositionen lösgjort slopande av
kollektiva ansökningar samt förslagen om begränsat ämnesval och
begränsad åldersgräns, utan att beakta helheten i förslagen.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att
finvuxutredningen föreslagit att en särskild resurs för
fackliga studier skulle avsättas av utbildningsmedlen.

Vuxenutbildningsavgiften avsågs ursprungligen skola användas
för vuxenstudiestöd. En mindre del av avgiften har emellertid
kommit att användas för andra vuxenutbildningsändamål för att
förstärka statsbudgeten. Utskottet anser principiellt att
resurserna från den del av utbildningsavgiften som motsvarar
den gamla vuxenutbildningsavgiften skall användas för avsedda
ändamål, dvs. samtliga medel från avgiften bör på sikt
tillföras anslagsposten Vuxenstudiestöd m.m. Regeringens
förevarande förslag innebär ett alltför stort avsteg från denna
princip genom att ytterligare 225 milj.kr. överförs för andra
vuxenutbildningsändamål än studiestöd.

Utskottet anser med det anförda att regeringens förslag till
regelförändringar inom korttidsstudiestöden och
internatbidragen, utom såvitt avser beloppshöjningarna av
stödens belopp, bör avvisas och att ytterligare 220 milj.kr.
bör tillföras anslaget Vuxenstudiestöd m.m. fördelade på
följande anslagsposter:

1. Korttidsstudiestöd och internatbidrag + 150 milj.kr.
2. Vuxenstudiebidrag -- 5 milj. kr. (tillförs anslaget F 1)
3. Medel för uppsökande verksamhet på arbetsplatser + 55
milj.kr.
4. Planering av uppsökande verksamhet och utbildning av
fackliga studieorganisatörer + 20 milj. kr.

dels att momenten 9 och 11 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:

9. beträffande
regeländringar inom vuxenstudiestödet
att riksdagen
med bifall till motionerna 1991/92:Sf504 yrkande 8 och
1991/92:Sf510 yrkandena 1--3 och med anledning av motionerna
1991/92:Sf501, 1991/92:Sf512 och 1991/92:A805 yrkande 31 i
denna del
dels avslår
det i proposition 1991/92:100 framlagda förslaget till lag om
ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 5 kap. 2 och
4 §§ och 6 kap. 2 och 4 §§ samt 6 § första stycket,
dels som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
regeländringar inom vuxenstudiestödet,

11. beträffande
anslag till vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen
med bifall till motion 1991/92:Sf504 yrkandena 1--4 och med
anledning av proposition 1991/92:100 och motion 1991/92:Sf510
yrkandena 4--6
dels
godkänner att 1 561 300 000 kr. av de medel som tillfaller
staten genom utbildningsavgiften för budgetåret 1992/93 används
för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m.m.
dels till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 561 300 000 kr.,
dels som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
fördelning av medel inom anslaget,

4. Uttalande om reserabatter (mom. 18)

Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof
Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Utskottet kan" och slutar med "det anförda." bort
ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att riksdagen tidigare på förslag av
utskottet uttalat att de reserabatter som var förknippade med
CSN-kortet var utomordentligt värdefulla för studenterna, och
utskottet har fortfarande denna uppfattning. Utskottet anser
också att rabatterna har stora fördelar ur miljö- och
trafiksäkerhetssynpunkt, varför kollektiva resor bör
uppmuntras. Vinsterna för detta är svåra att mäta, men det
system som nu uppnåtts för reserabatter har en hög grad av
måluppfyllelse också i detta avseende. Trafikföretagen har
dessutom insett betydelsen av att tidigt nå en framtida
kundkrets. Riksdagen bör mot denna bakgrund som sin mening
uttala att det är av stor betydelse att reserabatterna blir ett
permanent inslag i studiestödssystemet.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

18. beträffande
uttalande om reserabatter
att riksdagen
med bifall till motion 1991/92:Sf18 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Anslag till Studiehjälp m.m. (mom 4)

Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof
Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla s) anför:

Vi vill i anslutning till förslaget om att rätten till
studielån skall slopas för yngre elever i gymnasial utbildning
erinra om att i motion Ub216 av Doris Håvik m.fl., vilken
behandlas i utbildningsutskottets betänkande UbU10, har begärts
att sådana elever måste garanteras stöd på annat sätt.
Utbildningsutskottet har i denna del förutsatt att
gymnasieskolornas elevvårdande och kurativa verksamhet leder
till att eleverna i fråga får nödvändigt stöd.
Utbildningsutskottet har därvid upplyst om att eleverna kan
vända sig till kurator som skall kunna informera om vart
eleverna kan vända sig för att få del av den hjälp samhället
erbjuder även utanför skolan. I motionen har också
understrukits vikten av att regeringen följer konsekvenserna av
att ansvaret för inackorderingstillägget övertagits av
kommunerna. Utbildningsutskottet har med anledning härav
förutsatt att kommunernas övertagande av ansvaret för
inackorderingstillägget inte kommer att begränsa elevernas rätt
att välja studieväg i gymnasieskolan.

2. Anslag till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar
(mom. 14)

Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof
Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla s) anför:

Fr.o.m. nästa budgetår upphör grundvux som egen skolform och
inordnas i den grundläggande vuxenutbildningen i komvux. Till
följd härav kommer elever vid sådan utbildning som hänförs till
nuvarande grundvux inte längre att kunna erhålla timersättning,
utan i stället erhåller de samma stöd som övriga komvuxelever,
nämligen korttidsstudiestöd, särskilt vuxenstudiestöd och
studiemedel. Vid den utfrågning som utskottet har hållit i
anslutning till beredningen av betänkandet har farhågor
framförts för att detta kommer att leda till att det blir
svårare att motivera vissa grupper som hittills fått
timersättning att påbörja grundläggande utbildning dels genom
att ansökningsförfarandet blir omständligare och att det krävs
längre framförhållning för att komma i åtnjutande av stöden,
dels genom att studierna blir dyrare för den enskilde. Vi
föreslog att utskottet skulle ta ett initiativ till
omfördelning av medel från anslaget F 4 till anslaget F 5 som
en tillfällig lösning i avvaktan på ställningstagande till
förslaget om studiestödsgaranti i form av bidrag. Hade vår
begäran villfarits hade den berörda gruppen studerande även
fortsättningsvis kunnat erhålla timersättning. Vi avser att vid
ett senare tillfälle återkomma i frågan.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Berith Eriksson (v) anför:

Jag ansluter mig till vad som anförts i reservation 1 om att
studiemedelsnämnderna och vuxenutbildningsnämnderna skall
behållas och till det yrkande som framförts i motionen. Jag
ansluter mig också till det särskilda yttrandet 1.

Vidare ansluter jag mig till vad som anförts i reservation 3
om dels avslag på förslag om regeländringar inom
korttidsstudiestöden och internatbidragen, dels avslag på
förslaget om begränsning av studieämnen som berättigar till
vuxenstudiestöd och dels att bidraget för utbildning av
studieorganisatörer m.m. och för uppsökande verksamhet på
arbetsplatser skall behållas.

Jag anser emellertid att anslaget F 4. Vuxenstudiestöd m.m.
skall ändras från att vara ett reservationsanslag till ett
förslagsanslag. På grund av att den utbildning som nu benämns
grundvux föreslås ingå som en integrerad del av den
grundläggande vuxenutbildningen i komvux anser jag att det
behövs högre statsbidrag för att det inte skall ske en
neddragning i den gymnasiala delen. Som en konsekvens härav och
av de förslag i reservation 3 som jag anslutit mig till bör
anslaget F4 räknas upp med 350 milj.kr. i förhållande till
regeringens förslag.

I proposition 100 har regeringen föreslagit att
utbildningsarvodena till elever vid folkhögskollärarlinjen
skall slopas fr.o.m. nästa budgetår. Utskottet har så till vida
tillgodosett motion Sf509 (v) att utskottet begärt ett
tillkännagivande till regeringen om att de elever som påbörjat
denna utbildning skall få slutföra den med bibehållet
utbildningsarvode. Jag anser emellertid att motionens krav om
att utbildningsarvodet till elever vid folkhögskollärarlinjen i
dess helhet skall finnas kvar bör bifallas och att det
fortsatta utbildningsbidraget till dessa elever skall
finansieras genom att utbildningsbidragets nivå behålls
oförändrad för nästa budgetår.

Med hänsyn till det anförda anser jag att utskottet under
momenten 11 och 20 borde ha hemställt:

11. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sf510 yrkandena
4--6 och med anledning av motion 1991/92:Sf504 yrkandena 1--4
och proposition 1991/92:100
dels godkänner att 1 561 300 000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom utbildningsavgiften för budgetåret
1992/93 används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd
m.m.,
dels till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 1 691 300 000 kr.,

20. beträffande utbildningsarvoden till elever vid
folkhögskollärarlinjen

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sf509 yrkande 2
och med anledning av motionerna 1991/92:Sf502, 1991/92:Sf505,
1991/92:Sf506 och 1991/92:Sf509 yrkande 1 i denna del samt med
avslag på proposition 1991/92:100 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

I propositionen framlagt lagförslag

Bilaga