Studiestöd
Betänkande 1990/91:SfU12
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1990/91:SFU12
Studiestöd
Innehåll
1990/91
SfU12
ÅTTONDE HUVUDTITELN
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande de i proposition 1990/91:100, bil. 10, och proposition 1990/91:108 om reserabatter för studerande, m.m. upptagna anslagen under litt.F Studiestöd m.m. och därmed sammanhängande frågor jämte motioner.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om höjning av studiebidraget, inackorderingstillägget och det extra tillägget inom studiehjälpen samt en höjning av internatbidraget inom vuxenstudiestödet. Utskottet föreslår att korttidsstudiestödet höjs till 65 kr. per timme mot föreslagna 58 kr. per timme. Som en konsekvens härav föreslår utskottet att även timersättningen vid grundvux, särvux och grund-sfi höjs till samma nivå. Några ytterligare medel för korttidsstudiestöd föreslås inte, men medlen för det särskilda vuxenstudiestödet bör minskas motsvarande de kostnadsökningar höjningen av ersättningen vid studier inom grundvux, särvux eller grund-sfi medför.
Utskottet föreslår vidare att statsbidraget till studerandehälsovården -- i avvaktan på att huvudmannaskapsfrågan löses -- höjs med 2 milj.kr. utöver regeringens förslag.
I betänkandet redovisas de avtal om reserabatter för studerande som centrala studiestödsnämnden träffat för budgetåret 1991/92. Avtalen avser rabatter endast för studerande som uppbär studiestöd för studier under minst tre månader och på minst halvtid eller för studerande vid special- eller särskola. Utskottet anser att de nya avtalen ger mycket bra förmåner för de grupper som generellt sett bör vara i störst behov av förmånerna. I synnerhet studerande från glesbygdsområden har genom avtalen fått väsentligt förbättrade rabattförmåner. Möjligen kan det finnas någon viss grupp studerande som därutöver skulle behöva omfattas av studeranderabatterna. Utskottet förutsätter emellertid att centrala studiestödsnämnden noga följer effekterna av de nya reserabatterna och lägger fram förslag om åtgärder behöver vidtas. Ersättningarna till trafikföretagen för reserabatterna uppgår till 95,5 milj.kr.
Till betänkandet har fogats 36 reservationer och två särskilda yttranden.
Propositionerna
Proposition 1990/91:100
Regeringen (utbildningsdepartementet) har i proposition 1990/91:100, bilaga 10, litt F, föreslagit riksdagen att
1. (F 1) godkänna att 44000000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används för att delvis finansiera anslaget,
2. (F 1) till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett ramanslag på 157095000 kr.,
3. (F 2) till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag om 2 688400000 kr.,
4. (F 3) till Studiemedel m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 3683000000 kr.,
5. (F 4) anta det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),
6. (F 4) godkänna vad i propositionen förordats om förlängd försöksverksamhet med friare resursutnyttjande beträffande vuxenstudiestöden och med kollektiv ansökan om internatbidrag för handikapp- och pensionärsorganisationer,
7. (F 4) godkänna att 1628100000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget,
8. (F 4) till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 1628100000 kr.,
9. (F 5) godkänna vad som i propositionen förordats om att den lägre timersättningen avskaffas för deltagare i grundutbildning för vuxna (grundvux),
10. (F 5) godkänna att 85800000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget Timersättning vid vissa vuxenutbildningar,
11. (F 5) till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 96800000 kr.,
12. (F 6), i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1991/92 beräkna ett förslagsanslag på 106474000 kr.,
13. (F 7) till Utbildningsarvoden till studerande vid vissa lärarutbildningar anvisa ett förslagsanslag på 126800000 kr.
Lagförslaget återfinns i bilaga till betänkandet.
Proposition 1990/91:108
Regeringen (utbildningsdepartementet) har i proposition 1990/91:108 om reserabatter för studerande m.m. föreslagit riksdagen att
1. medge att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket det beställningsbemyndigande om 3900000 kr. som förordats i propositionen,
2. till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag av 112867000 kr.
Motionerna
Motion väckt med anledning av proposition 1990/91:25
1990/91:Sf9 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts för översyn av studiemedelssystemet i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1990/91
1990/91:Sf350 av Gunilla André och Karin Starrin (c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett system med studielön,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av bestämmelserna som gäller vuxenstudiestöd i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A812.
1990/91:Sf501 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av dispensregler avseende studiemedel för den konstnärliga yrkesutbildningen.
1990/91:Sf502 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en ny studiefinansieringsutredning med uppgift att ta fram en ny modell för studiefinansiering av högre utbildning i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sf503 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att studiebidrag bör utgå till de ungdomar som bedriver utlandsstudier på gymnasienivå.
1990/91:Sf504 av Margó Ingvardsson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en studiemedelsutredning enligt vad i motionen anförts om brister i studiemedelssystemet.
1990/91:Sf505 av Ingrid Andersson och Gunnar Thollander (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förbättrade möjligheter till teckenspråksutbildning för föräldrar till döva eller gravt hörselskadade barn.
1990/91:Sf506 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av studiestödet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inkomstbegreppet i studiemedelssystemet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskrivning av studiemedel,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskild avskrivning av studiemedel för den som avlägger doktorsexamen,
5. att riksdagen beslutar avskaffa fribeloppet för de heltidsstuderande i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen beslutar fastställa inackorderingstilläggets storlek i enlighet med CSNs förslag,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reducering av studiemedel i samband med utlandsstudier,
8. att riksdagen beslutar om studiebidrag och inackorderingstillägg för gymnasiala studier utomlands i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sf507 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om organisationen av studerandehälsovården,
2. att riksdagen till Bidrag till vissa studiesociala ändamål (F 6) för studerandehälsovården för budgetåret 1991/92 anvisar 5milj.kr. utöver nu utgående bidrag.
1990/91:Sf508 av Björn Samuelson och Alexander Chrisopoulos (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studiemedelsvillkor för konstnärliga utbildningar.
1990/91:Sf509 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studeranderabatter vid de norrländska länstrafikbolagen.
1990/91:Sf510 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning av studielön,
2. att riksdagen beslutar att CSN-rabatten på tåg bibehålls och medel härför avsätts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studierabatter på länstrafikbolagen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studerandes ferieinkomster,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handikappade barns syskon och deras utbildning om syskonets handikapp.
1990/91:Sf511 av Berit Oscarsson och Kristina Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om timbeloppet för korttidsstudiestöd.
1990/91:Sf512 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till sommarkursverksamheten vid Västanviks folkhögskola.
1990/91:Sf513 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ändring av korttidsstudiestödet.
1990/91:Sf514 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen för budgetåret 1991/92 under anslaget F 5, Vuxenstudiestöd m.m. anslår 118100000 kr. mindre än vad regeringen har föreslagit,
2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att föreslå hur en jämnare fördelning av vuxenstudiestödet skall åstadkommas samt undersöka konsekvenserna av nuvarande regler för rekrytering av kvinnor,
3. att riksdagen hos regeringen begär att CSN får i uppdrag att utreda hur ett mer rättvist barntillägg skall utformas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handikappades och pensionärers möjlighet till internatbidrag,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att även Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund och Företagens riksorganisation erhåller samma rätt till kollektiv ansökan om internatbidrag, som gäller för löntagarorganisationerna,
1990/91:Sf515 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reserabatter för studerande.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub811.
1990/91:Sf516 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att studierabatten skall kunna bibehållas på SJ, men även utvidgas att gälla E 4-tågen längs Norrlandskusten.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub813.
1990/91:Sf517 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningen av biodynamisk odling vid Stiftelsen Skillebyholm i Järna.
1990/91:Sf518 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av kuratorer i den studiesociala verksamheten vid högskolor och universitet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att huvudmannaskapet för studerandehälsovården bör åvila högskolan.
1990/91:Sf519 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om likabehandling av gymnasieelever.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T246.
1990/91:Sf520 av andre vice talman Christer Eirefelt och Margareta Fogelberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen sägs om utformningen av studiemedelssystemet.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub312.
1990/91:Sf521 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studiemedel till studerande från utvecklingsländer.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub693.
1990/91:Sf522 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en utredning snarast bör tillsättas om förbättringar när det gäller folkhögskole- och gymnasiestuderande ungdomars ekonomiska villkor.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So310.
1990/91:Sf523 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ny studiemedelsutredning.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub696.
1990/91:Sf524 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av studiemedelssystemet.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub722.
1990/91:Sf525 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studiemedel för elever vid Forumskolorna i Skåne.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A495.
1990/91:Sf526 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studiemedel vid utlandsstudier,
2. att riksdagen till Studiemedel för budgetåret 1991/92 anvisar 20000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 3703000000 kr.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub823.
1990/91:Sf527 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen till Studiehjälp m.m. för utlandsstudier anvisar 47000000 kr. utöver regeringens förslag,
2. att riksdagen till Studiehjälp m.m. för gymnasieelevers inackorderingstillägg anvisar 10000000 kr. utöver regeringens förslag,
3. att riksdagen för budgetåret 1991/92 för Studiehjälp m.m. anvisar ett förslagsanslag av 2745400000 kr.,
4. att riksdagen beslutar att avskaffa det s.k. fribeloppet för heltidsstuderande i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen för budgetåret 1991/92 för Studiemedel m.m. anvisar ett förslagsanslag av 3743000000 kr.,
6. att riksdagen för Korttidsstudiestöd anvisar 46000000 kr.,
7. att riksdagen beslutar att anslagsposterna Uppsökande verksamhet på arbetsplatser samt Planering av uppsökande verksamhet avvecklas,
8. att riksdagen för budgetåret 1991/92 för Vuxenstudiestöd m.m. anvisar ett reservationsanslag av 1373100000 kr.,
9. att riksdagen beslutar att godkänna att 325000000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget Folkbildning.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub824.
1990/91:Sf528 av Rune Thorén och Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studiemedel för täckande av körkortskostnaderna.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T445.
1990/91:Sf529 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studier och idrott.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr526.
Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:108
1990/91:Sf28 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående studerande som genom regeringens förslag ställs utanför möjligheten att erhålla reserabatt,
2. att riksdagen till studerandehälsovården anvisar ytterligare 5000000 kr., totalt 15217000 kr., och således till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag av 117867000 kr.
1990/91:Sf29 av Margó Ingvardsson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära nytt förslag om reserabatter för studerande enligt motionens förslag.
1990/91:Sf30 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas
1. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att utarbeta regler för studerandes reserabatter i enlighet med vad som i motionen anförts,
2. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studerandes inom Erasmus-samarbetet reserabatter.
1990/91:Sf31 av Kristina Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reserabatter för studerande som fallit ur studiemedelssystemet.
1990/91:Sf32 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reserabatter och CSN-kort,
2. att riksdagen anvisar ytterligare 10000000 kr., så att rabatterna ges till alla studenter fr.o.m. hösten 1991,
3. att riksdagen anvisar ytterligare 5000000 kr. till studenthälsovården.
1990/91:Sf33 av Berit Löfstedt och Reynoldh Furustrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätt till CSN-kort för ytterligare kategorier.
1990/91:Sf34 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfattningen av studeranderabatter,
2. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar ytterligare 20000000 kr. utöver regeringens förslag för studeranderabatter,
3. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar ytterligare 5000000 kr. utöver regeringens förslag till studenthälsovården.
Utskottet
F 1. Centrala studiestödsnämnden m.m.
Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central förvaltningsmyndighet för ärenden om studiesocial verksamhet. CSN är chefsmyndighet för sex studiemedelsnämnder, som handlägger ärenden om studiemedel, och för 24 vuxenutbildningsnämnder, som har hand om ärenden om vuxenstudiestöd och bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser. Fr.o.m. den 1 januari 1991 fullgör CSN även vissa uppgifter i samband med lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar. Kostnaderna härför betalas ur anslag under tionde huvudtiteln (arbetsmarknadsdepartementet).
Från anslaget skall fr.o.m. budgetåret 1991/92 även betalas kostnader för portoavgifter till postverket och avgifter till kronofogdemyndigheter och tingsrätter för inkassoverksamhet.
I budgetpropositionen anges att studiemedelsreformen medfört administrativa problem som man enligt CSN skall komma till rätta med genom ett särskilt åtgärdsprogram som i allt väsentligt kommer att vara genomfört under våren 1991. De största administrativa konsekvenserna har reformen fått inom återbetalningsområdet. Eftersom återbetalningsverksamheten skall bära sina egna kostnader har regeringen beslutat höja aviserings- resp. påminnelseavgiften fr.o.m. den 1 januari 1991. I propositionen anges vidare att det är rimligt att det besparingskrav som gäller för ramperioden får fullgöras först under budgetåret 1992/93.
I föregående års budgetproposition redovisades förslag om en successiv övergång under en treårsperiod till en organisation av studiestödsadministrationen med en sammanhållen länsstudiestödsnämnd i varje län. Den nuvarande organisationen skulle avvecklas och en länsstudiestödsnämnd inrättas i varje län med början den 1 juli 1991. Riksdagen godkände riktlinjerna för en sådan successiv övergång, och regeringen avsåg att senare återkomma till riksdagen med förslag om ändrad nämndorganisation. I årets budgetproposition anger föredragande statsrådet att frågan om den framtida regionala studiestödsorganisationen bör belysas och prövas i sin helhet innan ställning tas till inrättande av länsstudiestödsnämnder, och han räknar med att återkomma med närmare förslag om den regionala studiestödsorganisationen i samband med behandlingen av kompletteringspropositionen för budgetåret 1991/92.
De sammanlagda kostnaderna för administrationen av vuxenstudiestöden beräknas i propositionen till 44000000 kr. I propositionen begärs godkännande av att ett motsvarande belopp av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används för att delvis finansiera anslaget. Totalt föreslås att till anslaget F1 anvisas ett ramanslag av 157095000 kr.
Propositionen har i denna del inte föranlett något motionsyrkande, och utskottet har inte någon erinran mot regeringens förslag under detta anslag.
F 2. Studiehjälp m.m.
Från anslaget betalas kostnaderna för studiehjälp i form av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Från anslaget betalas också resekostnadsersättningar till vissa studerande.
Under anslaget har t.o.m. innevarande budgetår även anvisats medel till länstrafikbolagen för kostnader för gymnasieelevers resor till och från skolan. Ansvaret för dessa resor överförs till kommunerna fr.o.m. budgetåret 1991/92, och medel anvisas i fortsättningen under annat anslag.
Bestämmelser om studiehjälp finns i 3 kap. studiestödslagen. Studiehjälp utgår till elev i gymnasial utbildning fr.o.m. kvartalet efter det att den studerande har fyllt 16 år och längst t.o.m. det första kalenderhalvåret det år den studerande fyller 20 år. Studiehjälpen består av studiebidrag och olika tillägg. Studiebidraget är samordnat med det allmänna barnbidraget och utges fr.o.m. den 1 januari 1991 med 750 kr. per månad. Bidraget utges för 12 månader per år om studietiden är minst 3,5 månader under höstterminen och 4 månader under vårterminen. Inackorderingstillägg utges till elever som måste bo inackorderade på studieorten med 935--1880 kr. per månad beroende på avståndet till hemorten. Extra tillägg utges efter en ekonomisk prövning med 690, 460 eller 230 kr. per månad. Elever som är berättigade till studiehjälp har även möjlighet att få studielån. Studielånet är behovsprövat. För en ogift elev har både hans egna och föräldrarnas ekonomiska förhållanden betydelse. Om den studerande har fyllt 18 år och har brutit sambandet med föräldraekonomin, och om det föreligger särskilda skäl, tas hänsyn dock endast till den studerandes ekonomi.
I budgetpropositionen anförs att riksdagen nyligen har beslutat om nya riktlinjer i fråga om statsbidrag till vissa elevresor och inackorderingstillägg innebärande att ansvaret för gymnasieelevernas inackordering och dagliga resor till och från skolan skall överföras till kommunerna (prop. 1990/91:18, UbU4, rskr. 76). Ansvaret för elevresorna skall övertas av kommunerna redan fr.o.m. nästa budgetår medan ansvaret för inackorderingen förs över fr.o.m. budgetåret 1992/93.
I propositionen anförs även att CSN enligt de särskilda direktiven för budgetåren 1990/91--1992/93 skall ägna särskild uppmärksamhet åt studiehjälpssystemet. Nämnden arbetar för närvarande med en översyn av hela systemet. Enligt föredragande statsrådet bör, utöver vissa höjningar på grund av pris- och löneutveckling, ytterligare omläggningar av regelsystemet övervägas först när resultatet av nämndens analys föreligger.
Studiebidraget föreslås liksom barnbidraget höjt till 835 kr. per månad fr.o.m. den 1 januari 1992.
Det extra tillägget föreslås höjt till 750, 500 resp. 250 kr. per månad fr.o.m. den 1 juli 1991, samtidigt som det ekonomiska underlaget räknas upp med 5000 kr. Härigenom kommer maximalt tillägg att beviljas vid årsinkomster under 70000 kr. och rätten till tillägg att upphöra om inkomsten överstiger 110000 kr.
Inackorderingstillägget föreslås höjt till lägst 1000 kr. och högst 2010 kr. per månad fr.o.m. den 1 juli 1991. I propositionen anges att CSN har föreslagit att inackorderingstillägget höjs till lägst 1030 kr. och högst 2330 kr. per månad. CSN har ansett att tillägget bör höjas mer för elever som har minst 45 km mellan hemorten och skolorten med anledning av att persontransporter belagts med mervärdeskatt fr.o.m. den 1 januari 1991. En höjning enligt CSNs förslag skulle medföra ökade kostnader med 28,9 milj.kr. Föredragande statsrådet anser det emellertid rimligt att inackorderingstillägget höjs till 1000--2010 kr. eftersom det stora flertalet hushåll genom skattereformen kan öka sina disponibla inkomster och därigenom bidra till merkostnaderna för barnens inackordering i ökad utsträckning. -- Regeringens förslag beräknas öka kostnaderna för inackorderingstillägg med 9,1 milj.kr.
I propositionen föreslås dessutom att studiehjälp skall kunna beviljas för en hel utbildning vid ett och samma tillfälle och att studiehjälp skall kunna beviljas den som kombinerar studiehjälpsberättigande utbildning med studier i grundvux eller grund-sfi om den totala studieomfattningen uppgår till heltid.
I motion Sf506 begär Ann-Cathrine Haglund m.fl. (yrkande 6) att inackorderingstillägget höjs till de belopp CSN föreslagit. Enligt motionärerna är detta viktigt för att inte den sociala och regionala snedrekryteringen till gymnasie- och senare högskolestudier skall förstärkas. Skattereformen kan enligt motionärerna inte anses medföra att föräldrarna i ökad omfattning kan bidra till barnens inackordering. Karin Israelsson anför i motion Sf519 (delvis) att inackorderingskostnaderna är en kännbar utgift för föräldrar som bor i Lappland. Motionären framhåller att inkomsterna är lägre i Lappland och kommunalskatten och de kommunala avgifterna höga där. Skattereformen kommer därför inte att öka föräldrarnas möjligheter att bidra till inackorderingskostnaderna.
Utskottet vill understryka betydelsen av att ungdomar som måste bo inackorderade på studieorten inte skall behöva avstå från sin utbildning av ekonomiska skäl. Det är därför viktigt att inackorderingstillägget, som är avsett som ett bidrag till merkostnaderna, om möjligt följer kostnadsutvecklingen. Regeringen har föreslagit en höjning av inackorderingstillägget med ca 7 % fr.o.m. den 1 juli 1991. Med hänsyn till att resekostnaderna endast utgör en del av merutgifterna i samband med inackordering och då gymnasieeleverna under nästa budgetår i vissa fall får betydligt förmånligare reserabatter genom de avtal som CSN träffat för det kommande budgetåret är utskottet inte berett att förorda en höjning av inackorderingstillägget utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet förutsätter emellertid att regeringen följer kostnadsutvecklingen. Utskottet vill samtidigt erinra om att kommunerna fr.o.m. budgetåret 1992/93 skall överta ansvaret för elevernas inackordering. I proposition 1990/91:18 anfördes bl.a. att omfattningen av det kommunala ansvaret behöver preciseras och att CSN därför skall få i uppdrag att efter samråd med Kommunförbundet förbereda överföringen fr.o.m. den 1 juli 1992. Enligt utskottets mening bör en överföring av ansvaret till kommunerna innebära att stödet bättre kan anpassas till de lokala förhållandena och faktiska kostnaderna. Elevens rätt att välja utbildning får dock inte begränsas. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer konsekvenserna av det kommunala ansvaret för inackorderingstillägget.
Utskottet tillstyrker således regeringens förslag till höjning av inackorderingstillägget och avstyrker bifall till motionerna Sf506 yrkande 6 och Sf519 i denna del.
Förslagen om en höjning av studiebidraget och det extra tillägget har inte föranlett några motionsyrkanden, och utskottet biträder förslagen. Utskottet tillstyrker även de föreslagna regeländringarna.
Studiehjälp för studier utomlands får endast beviljas för utbildning som är jämförbar med svensk studiestödsberättigande utbildning. Studierna skall omfatta minst tre månaders heltidsundervisning. För studier i ett annat nordiskt land gäller att studiestöd kan beviljas om utbildningen är ställd under statlig tillsyn. För gymnasiestudier utanför Norden får studiehjälp beviljas endast om studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas vid en svensk läroanstalt och den studerande har varit kyrkobokförd i Sverige under de senaste två åren. För studier utanför Norden, vilkas allmänna inriktning motsvarar svensk gymnasieskola, beviljas i enlighet härmed studiehjälp endast om den studerandes föräldrar är bosatta utomlands.
Ann-Cathrine Haglund m.fl. begär i motion Sf506 (yrkande 8) att elever som bedriver gymnasiestudier utomlands skall ha rätt till studiehjälp i form av studiebidrag och inackorderingstillägg på samma villkor som i Sverige. Även Ulla Tillander anser i motion Sf503 att studiebidrag bör utgå till ungdomar som bedriver gymnasiestudier utomlands, och hon begär ett tillkännagivande härom.
Utskottet vill erinra om att CSN i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 föreslog att studiebidrag skulle kunna utgå för ett års studier på gymnasial nivå utomlands även om motsvarande utbildning fanns i Sverige. Detta skulle till en början gälla alla elever som studerade utomlands via de organisationer som arrangerade utbyte med utländska skolor och som med konsumentverket undertecknat Överenskommelse om internationella ungdomsutbyten. Enligt CSN borde även studerande som reste utomlands för studier på annat sätt kunna beviljas studiebidrag om den studerande kunde visa att utbildningen hade godtagbar kvalitet.
Utskottet har därefter vid flera tillfällen (se senast 1989/90:SfU14) förklarat sig i och för sig positivt till att studiehjälp kunde utgå under något års gymnasiestudier utomlands, men utskottet har ansett att en utökning av möjligheterna att erhålla studiebidrag för sådana studier inte kunnat genomföras av statsfinansiella skäl.
Regeringen har nyligen i proposition 1990/91:78 om internationellt ungdomsutbyte lagt fram förslag om vissa åtgärder för att främja och underlätta det internationella ungdomsutbytet. I avvaktan på resultatet av CSNs översyn av studiehjälpssystemet läggs i propositionen inte fram något förslag om utökade möjligheter till studiebidrag vid utlandsstudier. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att frågor om utlandsstudier kan komma att beröras i en utredning om gymnasieskolans internationalisering.
Det internationella ungdomsutbytet lär komma att öka i omfattning och betydelse, och frågan om hur svenska ungdomars gymnasiestudier utomlands skall finansieras måste lösas. Utskottet, som fortfarande ser positivt på tanken att studiebidrag skall kunna utgå under något års gymnasiestudier utomlands, anser att resultatet av CSNs nämnda översyn som väntas föreligga under hösten 1991 bör avvaktas. Utskottet avstyrker därför bifall till motion Sf506 yrkande8 och Sf503.
I budgetpropositionen föreslås att till anslaget F 2 för budgetåret 1991/92 anvisas ett förslagsanslag på 2688400000 kr.
I motion Sf527 begär Ann-Cathrine Haglund m.fl. (yrkandena 1--3) att till anslaget anvisas ytterligare 57 milj.kr., varav 47 milj.kr. avser kostnader för ökade möjligheter till studier utomlands på gymnasienivå enligt förslag i motion Sf506 yrkande 8 och 10 milj.kr. avser kostnader för en ytterligare höjning av inackorderingstillägget enligt förslag i motion Sf506 yrkande 6. Utskottet har ovan avstyrkt yrkandena 6 och 8 i motion Sf506, och utskottet avstyrker även anslagsyrkandena i motion Sf527 yrkandena 1--3. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
I motion Sf522 begär Lars Werner m.fl. att en utredning tillsätts som skall lägga fram förslag om förbättrade ekonomiska villkor för folkhögskole- och gymnasiestuderande ungdomar.
Såsom ovan anförts pågår en översyn av studiestödssystemet inom CSN. Utskottet anser därför inte att det nu föreligger behov av någon ytterligare utredning på området utan resultatet av den pågående översynen bör avvaktas, och utskottet avstyrker bifall till motion Sf522.
F 3. Studiemedel m.m.
Från anslaget betalas utgifter för studiebidrag enligt 4kap. samt räntesubventioner för och avskrivning av studielån enligt 3, 4 och 7 kap. studiestödslagen. Under anslaget anvisas också medel för kostnader för avskrivning och inlösen av vissa studielån.
Studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen utgår till högskolestuderande och för studier på gymnasial nivå till studerande som har fyllt 20 år. Studiemedlen består av en bidragsdel och en lånedel. Fr.o.m. den 1 januari 1989 gäller delvis nya regler om tilldelning och återbetalning av studiemedel (prop. 1987/88:116, SfU 26, rskr. 328 och 329). Vissa ändringar av inkomstprövningsreglerna och avskrivningsreglerna har beslutats under år 1990 (1989/90:SfU14, rskr. 202 och prop. 1989/90:147, SfU26, rskr. 348).
Studiemedel vid heltidsstudier under nio månader utges fr.o.m. den 1 januari 1991 med 180% av basbeloppet per läsår, varav studiebidrag med 53,28% av basbeloppet. Detta innebär att studiemedel för sådan tid under år 1991 beviljas med 6440 kr. per månad, varav bidragsdelen utgör drygt 1900 kr. Under år 1990 uppgick det totala studiemedelsbeloppet till 170% av basbeloppet, och med basbelopp avsågs under det året basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring ökad med ett tilläggsbelopp om 800 kr.
Studiemedel utgår efter en prövning av den studerandes inkomst. Prövningen för den som studerar heltid under fyra och en halv månader per kalenderhalvår medför att studiemedlen fr.o.m. den 1 januari 1991 reduceras med hälften av den del av inkomsten som under första kalenderhalvåret överstiger 65% av basbeloppet och under andra halvåret 85% av basbeloppet, dvs. sammanlagt under året 150% av basbeloppet (s.k. fribelopp). Vid heltidsstudier under kortare tid och vid deltidsstudier är reduktionsreglerna gynnsammare. Reduktionen av studiemedel gjordes tidigare i första hand på bidraget och därefter på lånedelen, men fr.o.m. den 1 juli 1991 görs reduktionen proportionellt på studiebidraget och lånedelen.
I budgetpropositionen anförs att erfarenheterna av det nya studiemedelssystemet, som har fungerat under två år, i huvudsak är positiva. Bl.a. har antalet studiemedelstagare ökat kraftigt. Det är emellertid för tidigt att dra några bestämda slutsatser om det nya systemets funktion. För att en sådan analys skall bli meningsfull är det enligt föredragande statsrådet nödvändigt att inhämta ytterligare några års erfarenheter i mer systematiserad form. Han anför att i de särskilda direktiven för budgetåren 1993/94--1995/96 bör CSN få till uppgift att göra en utvärdering av systemets funktion och effekter. Vid denna utvärdering bör återbetalningsfrågorna prioriteras.
I budgetpropositionen föreslås att studiemedel skall kunna beviljas för en hel utbildning vid ett och samma tillfälle i stället för som nu för högst två kalenderhalvår i sänder. Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer bör få meddela bestämmelser om beviljningsperiodens längd. En tillfredsställande kontroll av studiemedelstagarnas studieaktivitet måste givetvis upprätthållas. Det måste därför införas en möjlighet att på grundval av en studielämplighetsprövning ompröva rätten till studiemedel under den tid för vilken studiemedel beviljats. I propositionen föreslås att detta anges i 4 kap. 6 § studiestödslagen.
I propositionen föreslås även regelförändringar som gäller rätten till studiemedel för den som har utbildningsbidrag i form av särskilt bidrag och begränsningar av rätten till studiemedel samtidigt som studiehjälp m.m. uppbärs. I propositionen föreslås även förändringar i återbetalnings- och avskrivningsreglerna som delvis innebär en anpassning mellan det nya och äldre studiemedelssystemet.
Utskottet föreslår att möjligheterna till omprövning av studiestödet på grundval av en studielämplighetsprövning även förs in i 4 kap. 7 § studiestödslagen. Utskottet tillstyrker lagändringarna i övrigt.
I motion Sf524 anför Bengt Westerberg m.fl. att det nya studiemedelssystemet i princip är bra, särskilt efter de förbättringar som gjordes under förra riksmötet. Motionärerna anser att det ändå är positivt att CSN får i uppdrag att göra en översyn av systemet eftersom det inte kan uteslutas att vissa aspekter inte beaktades när studiemedelssystemet reformerades resp. när skattereformen beslutades. Motionärerna anser vidare att, om det visar sig att återbetalningsreglerna medför att många låntagare inte hinner betala tillbaka sina lån före 65 års ålder, man bör överväga regelförändringar. Dessutom bör CSN vid sin översyn också göra en beräkning av kostnaderna för att avskaffa inkomstprövningen.
Frågan om en särskild utredning av studiemedelssystemet tas upp i flera motioner.
Ann-Cathrine Haglund m.fl. anför i motion Sf506 (yrkande 1) att skuldsättningen med dagens studiemedelssystem blir oacceptabelt hög och tiden för återbetalning orimligt lång. Enligt motionärerna behövs en översyn av systemet i syfte att ta fram förslag för att komma till rätta med problemen med skuldsättningen men också med inkomstberäkningen, de långtidsstuderandes situation och finansieringen av utlandsstudier. Av i huvudsak samma skäl begär Ann-Cathrine Haglund m.fl. i motion Sf9 yrkande 2 att en utredning tillsätts för en översyn av studiemedelssystemet.
I motion Sf502 anför Rune Backlund m.fl. att det nuvarande studiemedelssystemet leder till stora studieskulder. Situationen har förvärrats genom den kraftigt höjda uppskrivningsprocenten på studielånen. Särskilt besvärligt blir det för dem som har en studieskuld som är större än ingångslönen och där lönen utvecklas långsammare än skulduppräkningen. Motionärerna erinrar om centerpartiets förslag till studiestödssystem som innebär att en skattepliktig studielön skall utges som knyts till basbeloppet och kompletteras med statsgaranterade lån. Genom att studielönen blir beskattningsbar kan fribeloppsreglerna avskaffas och de studerande få rätt till avdrag för kostnader för litteratur och annat material. Motionärerna anser att en parlamentarisk utredning bör tillsättas med uppdrag att ta fram en ny modell för studiefinansiering. Därvid bör även effekterna av skattereformen följas upp. Utredningen, som bör bedrivas skyndsamt, bör även se över återbetalningsreglerna för dem som berörs av det gamla studiemedelssystemet. Även i motion Sf523 av Larz Johansson m.fl. begärs av samma skäl ett tillkännagivande om behovet av en ny studiemedelsutredning. Gunilla André och Karin Starrin begär i motion Sf350 (yrkande 5) ett tillkännagivande om att ett system med studielön kan underlätta för kvinnor att skaffa sig högre utbildning.
Margó Ingvardsson m.fl. anför i motion Sf504 att det höga ränteläget och skatteomläggningen gör att studielånen blir dyrare och att återbetalningstiden förlängs. Skuldbördan i det nuvarande systemet kan för många komma att uppgå till lika orimliga nivåer som i det gamla systemet. Den höga studiemedelsräntan kommer också att minska värdet av bidragsdelen. Motionärerna anser därför att regeringen bör tillsätta en utredning om ett nytt studiefinansieringssystem.
I motion Sf510 anför Ragnhild Pohanka m.fl. att ett system med en allmän studielön skulle ha en god rekryteringsfrämjande effekt på låginkomsttagares familjer vad gäller högre studier. Motionärerna begär därför i yrkande 1 att en utredning tillsätts som belyser kostnader och övriga konsekvenser av införandet av en sådan studielön. En studielön skulle också kunna få kvinnor att söka sig till högre studier.
Motionerna tar upp olika frågor inom studiemedelssystemet.
Frågan om införande av studielön prövades av riksdagen vid behandlingen av proposition 1987/88:116 om studiemedel, varvid riksdagen på förslag av utskottet biföll regeringens förslag om ett reformerat studiemedelssystem. Utskottet ansåg sig då, mot bakgrund av den kostnadsökning med ca 300 milj.kr. som regeringens förslag innebar, inte kunna medverka till att ytterligare öka statens kostnader genom att införa studielön i enlighet med motionsyrkandena. Utskottet har vidhållit denna inställning senast i betänkandet 1989/90:SfU14.
Vad gäller problemen med skuldsättningen vill utskottet erinra om att en viktig utgångspunkt för det nya systemet var att den övervägande delen av subventionerna, som i det tidigare studiemedelssystemet återfanns på återbetalningsdelen, skulle flyttas till bidragsdelen. I proposition 1987/88:116 förklarade föredragande statsrådet att, i det fall systemet skulle råka i mer allvarlig obalans under längre tid, det enligt hans mening borde vara självklart att vidta åtgärder för att komma till rätta med denna. Riksdagen har under föregående riksmöte beslutat om flera ändringar i studiemedelssystemet som bör leda till en minskad skuldbörda. Dels har studiemedlens sammanlagda belopp höjts och därvid även bidragsdelen, dels har fribeloppen vid inkomstprövningen höjts samtidigt som den ändringen gjorts att reduktionen av studiemedlen görs proportionellt på bidrags- och lånedel. Den som har studieskulder för studier på såväl gymnasial nivå som högskolenivå kan dessutom få större delen av skulden avskriven. Till viss del har förändringarna genomförts för att kompensera de studerande för effekterna av finansieringen av skattereformen.
Enligt vad som anges i budgetpropositionen är det för tidigt att dra några bestämda slutsatser om det nya studiemedelssystemets funktion och det är nödvändigt att inhämta ytterligare några års erfarenheter i mer systematiserad form. Avsikten är att CSN inför budgetarbetet för budgetåren 1993/94--1995/96 skall få till uppgift att göra en utvärdering av systemets funktion och effekter. Vid denna utvärdering skall återbetalningsfrågorna prioriteras. Beträffande de senare anges att erfarenheterna är begränsade. Under år 1990 har knappt 30000 personer debiterats ett årsbelopp. Systemet har emellertid varit utsatt för en relativt omfattande kritik. Kritikerna har hävdat att systemets utformning medför att stora grupper av låntagare aldrig kommer att kunna återbetala sina studieskulder. Reformeringen av skattesystemet har, enligt kritikerna, skärpt denna effekt eftersom studielåneräntan har höjts som konsekvens av att avdragseffekterna på inkomstskatten har begränsats till 30% av räntekostnaderna. Föredragande statsrådet anser att kritiken i väsentliga delar saknar grund och finner inte anledning frångå de bedömningar som gjordes av studiemedelskommittén.
Riksdagen har som nämnts redan gjort vissa förändringar i studiemedelssystemet. Till viss del har dessa motiverats av skattereformen. Utskottet vill erinra om att en särskild kommitté tillsatts (Fi 1990:08) för att följa upp och utvärdera skattereformens effekter i en brett upplagd ekonomisk utvärdering. Utredningen skall fortlöpande lägga fram förslag om det visar sig att ej avsedda effekter uppkommer. Utskottet delar regeringens uppfattning att det i övrigt ännu är för tidigt att dra några bestämda slutsatser om studiemedelssystemets funktion. Utskottet anser det dock lämpligt att, sedan ytterligare erfarenheter vunnits, CSN gör en utvärdering av studiemedelssystemet. Som anges i propositionen skall återbetalningsfrågorna därvid prioriteras. Utskottet vill erinra om att en särskild utredare har tillkallats för att utreda vuxnas möjligheter att finansiera studier på grundskole- och gymnasieskolenivå (dir. 1990:2). Den s.k. finvuxutredningen skall analysera och lägga fram förslag om ändringar i nuvarande studiesociala system. Bl.a. skall samordningen mellan studiemedel och andra stödformer belysas liksom situationen för vuxenstuderande med särskilt hård skuldsättning.
Utskottet förutsätter att de frågor som tas upp i motion Sf524 kommer att belysas vid CSNs kommande utvärdering av studiemedelssystemet och att CSN lägger fram förslag till de regeländringar som påkallas. Motion Sf524 får härigenom anses tillgodosedd.
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning i frågan om införandet av studielön. I övrigt anser utskottet att resultatet av finvuxutredningens arbete och CSNs nämnda utvärdering av studiemedelssystemet bör avvaktas, och utskottet avstyrker bifall till motionerna Sf9 yrkande 2, Sf350 yrkande 5, Sf502, Sf504, Sf506 yrkande 1, Sf510 yrkande 1 och Sf523.
Både vid beviljande och vid återbetalning av studiemedel har studiemedelstagarens inkomst betydelse. Vid beviljande av studiemedel sker en behovsprövning mot den studerandes inkomst, och studiemedlen reduceras vid en inkomst som överstiger en viss gräns. Återbetalning av studiemedel skall ske årligen med 4% av studiemedelstagarens inkomst. Med inkomst avses fr.o.m. den 1 januari 1991 sammanräknad inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital vid taxeringen (prop. 1990/91:25, SfU6, rskr. 95).
Ann-Cathrine Haglund m.fl. anför i motion Sf506 (yrkande 2) att det nuvarande inkomstbegreppet missgynnar i första hand barnfamiljer och nyetablerade företagare eftersom man inte kan beakta underskott i ett inkomstslag. Det är enligt motionärerna den verkliga betalningsförmågan -- inte någon konstruerad sådan -- som skall utgöra grund för prövningen av rätt till studiemedel och underlag för återbetalningens storlek. Motionärerna anser därför att "taxerad inkomst" skall användas som inkomstbegrepp i studiemedelssystemet, och de begär ett tillkännagivande härom.
I det nya skattesystemet läggs nettoinkomsterna i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet samman och benämns taxerad förvärvsinkomst. Inkomster av kapital beräknas för sig och nettoinkomsterna beläggs med en 30-procentig skatt. Ett underskott i inkomstslaget kapital påverkar den slutliga skatten i form av skattereduktion. Utskottet har tidigare (se senast 1990/91:SfU6) avstyrkt motionsyrkanden om att begreppet taxerad inkomst skall användas i studiemedelsärenden. Utskottet har därvid hänvisat till att ett inkomstbegrepp, där inkomsten kan ha reducerats genom avdrag för underskott, inte uppfyller kraven på rättvisa mellan olika kategorier studerande.
Utskottet vidhåller sin principiella inställning i fråga om inkomstbegreppet i studiemedelsärenden och avstyrker bifall till motion Sf506 yrkande 2.
Tre motioner berör reglerna för inkomstprövning. Ann-Cathrine Haglund m.fl. begär i motionerna Sf506 (yrkande 5) och Sf527 (yrkande 4) att riksdagen avskaffar fribeloppsgränserna för de heltidsstuderande, och Ragnhild Pohanka m.fl. begär i motion Sf510 (yrkande 4) ett tillkännagivande om studerandes ferieinkomster.
Utskottet vill till en början erinra om att fulla studiemedel för nio månaders heltidsstudier i år uppgår till 57960 kr., varav studiebidraget är ca 17150 kr. Studiemedelsbeloppet per månad uppgår som nämnts till 6440 kr., varav drygt 1900 kr. utgörs av bidrag och 4540 kr. av lån. Vidare innebär reglerna om inkomstprövning ett fribelopp för vårterminen om 20930 kr. och för höstterminen om 27370 kr., eller sammanlagt för året 48300 kr. Med ett schablonavdrag på 4000 kr. vid taxeringen kan en studerande ha en årsinkomst på drygt 52000 kr. utan att studiemedlen påverkas. Studiemedlen, inkl. studiebidraget, försvinner helt vid en årsinkomst på omkring 158000 kr.
Som ovan angivits framhålls i propositionen att erfarenheterna av det nya studiemedelssystemet i huvudsak har varit goda men att viss kritik har förekommit. Utskottet anförde i sitt betänkande 1989/90:SfU14 att den kritik mot reglerna om inkomstprövning som redovisades i 1990 års budgetproposition och som framfördes i motionerna var så allvarlig att vissa ändringar i reglerna borde göras. Utskottet föreslog därför att fribeloppsgränserna borde höjas med 10 procentenheter och reduceringen av studiemedel vid inkomster över fribeloppet göras proportionellt på bidragsdel och lånedel. Kostnaden för dessa åtgärder beräknades till 100 milj.kr. per år. Riksdagen följde utskottet och ändringarna trädde i kraft den 1 juli 1990. Fr.o.m. den 1 januari 1991 har fribeloppsgränserna höjts ytterligare, och även de totala studiemedlen har höjts.
Vad gäller avskaffandet av inkomstprövningen för heltidsstuderande vill utskottet erinra om att utskottet vid behandling av frågan om ett slopande av inkomstprövningen för alla studerande tidigare (se senast 1989/90:SfU26) har betonat vikten av att studiestödsreglerna inte inbjuder till förvärvsarbete i sådan utsträckning att det inkräktar på studierna. Utskottet har även erinrat om att det utan inkomstprövning skulle bli svårare att bedöma en sökandes uppgivna studieavsikter och att ett slopande av denna prövning skulle kunna leda till ett behov av ökad efterkontroll och återkrav. Inte heller av andra skäl har utskottet ansett det vara önskvärt att studiebidrag utges utan någon som helst inkomstprövning.
Frågan om inverkan av ferieinkomster har utskottet senast behandlat i sitt av riksdagen godkända betänkande 1989/90:SfU14. Utskottet har därvid erinrat om att genom den högre fribeloppsgräns som gäller vid studier under andra kalenderhalvåret har hänsyn tagits till att ferieinkomster till största delen tjänas in under juli--augusti. De nuvarande schabloniserade reglerna är också administrativt hanterliga, medan ett system där man helt bortser från ferieinkomster förutsätter en ingående prövning i varje enskilt fall av under vilken tidsperiod inkomsten tjänats in. CSN har bedömt att över tre fjärdedelar av de studerande skulle komma att beröras av efterkontroll om ferieinkomster helt skulle undantas från inkomstprövningen mot ca en tjugondel med nuvarande regler. Med hänsyn till det anförda har utskottet ansett det inte vara en lämplig lösning att utskilja ferieinkomsterna från inkomstprövningen. Utskottet har erinrat om att vissa möjligheter torde finnas att låta inkomster avseende arbete under första kalenderhalvåret vid inkomstprövningen också hänföras till detta halvår, även om utbetalning sker först några dagar in på nästa halvår.
Utskottet är inte berett att nu förorda någon ytterligare ändring i inkomstprövningsreglerna. Finvuxutredningen, som bl.a. skall belysa samordningen mellan studiemedel och andra stödformer, bör komma in på frågor om inkomstgränser och inkomstprövning. Utredningen skall enligt direktiven ha slutfört sitt arbete i sommar. Vidare skall CSN som nämnts få i uppdrag att göra en utvärdering av studiemedelssystemet. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna Sf506 yrkande 5, Sf510 yrkande 4 och Sf527 yrkande 4.
De nya återbetalningsreglerna för studielånen är inkomstrelaterade. Återbetalningen av studiemedlen påbörjas tidigast sex månader efter det att studierna avslutats och sker med ett årligt belopp om 4% av den återbetalningsskyldiges sammanräknade inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital vid taxeringen året före återbetalningsåret. Särskilda återbetalningsregler gäller för låntagare som är bosatta utomlands eller är sjömän. Ränta för studielånet fastställs för varje år av regeringen. Hänsyn tas därvid till avdragseffekterna i skattesystemet och ett mindre påslag för administrationskostnader görs. För år 1991 är räntan 8,3 %.
Studieskulden skrivs av vid dödsfall och vid 65 års ålder. Den som har studielån från studier på grundskole- eller gymnasieskolenivå kan få en del av lånen avskrivna om han eller hon också uppburit lån för minst tre terminers studier på eftergymnasial nivå. Fr.o.m. den 1 januari 1991 (prop. 1989/90:147, SfU26, rskr. 348) kan avskrivning därvid medges med högst hälften av studielånet per termin och för högst sex terminer.
Ann-Cathrine Haglund m.fl. begär i motion Sf506 (yrkande 3) ett beslut om att studieskulder skall avskrivas med 6% av basbeloppet per termin för gymnasiala studier och med samma belopp för uppnådda 20 poäng vid eftergymnasiala studier. Rätten till avskrivning bör gälla för den som uppburit studiemedel för minst sex terminers heltidsstudier. För den som avlägger doktorsexamen bör skulden enligt motionärerna avskrivas med en summa motsvarande ett basbelopp (yrkande 4). Motionärerna begär vidare en utredning av möjligheten till reducering av skuld för utlandsstudier, som ofta medför extra kostnader bl.a. för terminsavgifter och resor (yrkande 7).
Även Bengt Westerberg m.fl. tar i motion Sf526 (yrkande 1) upp frågan om kostnaderna vid utlandsstudier. Motionärerna anser att den som studerar utomlands bör kunna få ett bidrag med 25 % av terminsavgifterna, och motionärerna begär ett tillkännagivande härom.
Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om avskrivning av studieskulder på sätt föreslås i yrkandena 3 och 4 i motion Sf506 (se senast 1989/90:SfU14). Utskottet har därvid konstaterat att motionsförslagen inneburit en subvention för den som genomgått längre utbildning oavsett vederbörandes betalningsförmåga, och utskottet har ansett att det saknats skäl att införa en sådan subventionering.
Utskottet vidhåller sin principiella inställning i frågan om avskrivning av studielån. Utskottet vill emellertid erinra om att, som ovan nämnts, möjligheterna att få studieskulder avskrivna har förbättrats för den som haft studiemedel för såväl gymnasiala som eftergymnasiala studier.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion Sf506 yrkandena 3 och 4.
Vad gäller kostnaderna för utlandsstudier vill utskottet erinra om att CSN i sin anslagsframställning för budgetåret 1990/91 anfört att antalet ansökningar om studiemedel för högskoleutbildning utomlands ökat starkt. Vidare har CSN anfört att högskolorna i många länder tar ut avgifter för undervisningen, vid en del skolor kan det röra sig om avsevärda belopp per termin. Den studerande kan beviljas extra studielån för att täcka denna utgift men effekten är att skuldsättningen då kan bli högre än vid studier i Sverige. Nämnden har därför ansett det angeläget att under de närmaste åren studera denna fråga och överväga om kostnaderna för terminsavgifterna kan helt eller delvis täckas av bidrag. CSN avser att återkomma i frågan.
Utskottet anser att CSNs överväganden i denna del bör avvaktas, och motionerna Sf506 yrkande 7 och Sf526 yrkande 1 bör därför inte föranleda något uttalande från riksdagens sida.
I motion Sf521 anför Lars Werner m.fl. att gäststuderande enligt nuvarande regler skall ha sin försörjning garanterad för att få studera i Sverige, och enligt motionärerna utestängs härigenom studerande från tredje världen. Motionärerna föreslår att, liksom i Norge, studiemedlen skall efterskänkas när studerande från utvecklingsländer återvänder till hemlandet, och de begär att detta ges regeringen till känna.
En utländsk gäststuderande har inte rätt att uppbära studiemedel. Enligt vad utskottet erfarit brukar en gäststuderandes studier finansieras antingen genom studeranden själv eller av dennes anhöriga eller genom någon form av stipendium som inte är återbetalningspliktigt. Mot denna bakgrund anser utskottet att motion Sf521 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Flera motioner tar upp frågor om studiemedel vid konstnärliga utbildningar.
I motion Sf501 anför Karl-Erik Svartberg m.fl. att de fristående konstskolorna utgör ett komplement mellan gymnasieutbildningen och högskolan för att tillgodose de höga krav på konstnärlig fördjupning, intellektuell och känslomässig mognad samt träning i självständigt tänkande och praktik som är nödvändiga för högskolestudierna. Utbildningen vid konstskolorna varierar mellan ett och fem år och skolorna har, när det gäller statsbidraget, fått beteckningen "gymnasial". Eftersom studiemedel ges för högst sex terminer på gymnasial nivå kan en blivande konstnär som tagit studiemedel för att allmänbilda sig på gymnasium eller folkhögskola inte fullfölja eller i vissa fall ens påbörja den speciella utbildning som konsthögskolorna i praktiken kräver för inträde. Motionärerna anser att det inom den konstnärliga utbildningen bör kunna ges dispens från dessa bestämmelser om studiemedel. I motion Sf508 tar även Björn Samuelson och Alexander Chrisopoulos upp studiemedelsvillkoren för den konstnärliga utbildningen. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att de fristående konstskolorna bör kunna undantas från regeln om att studiemedel på gymnasienivå kan beviljas för högst sex terminer. Denna sexterminsregel tas även upp i motionerna Sf525 av Margitta Edgren m.fl. och Sf520 av andre vice talman Christer Eirefelt och Margareta Fogelberg. I de sistnämnda motionerna tas särskilt upp situationen för Forumskolorna i Skåne resp. Falkenbergs konstskola.
Studiemedel beviljas för högst tre år vid studier på gymnasial nivå. Om det finns särskilda skäl kan studiemedel utges för ytterligare sådana studier. För studier på högskolenivå utges studiemedel under sammanlagt högst sex år. Även här kan studiemedel utges för längre tid om det finns särskilda skäl. Begränsningen av tiden med studiemedel vid gymnasial utbildning ändrades i samband med studiemedelsreformen fr.o.m. den 1 januari 1989 från fem till tre år. Sexårsgränsen för högskolestudier ändrades däremot inte. I propositionen (1987/88:116 s. 38) angavs därvid att begränsningen av den tid under vilken studiestöd kunde utgå borde syfta till att dels påskynda och effektivisera gymnasiestudierna, dels förhindra att den som redan har studerat ett stort antal terminer på högskolenivå och kanske även på lägre nivå därefter påbörjar en ny högskoleutbildning. Vidare angavs att studiemedel normalt borde kunna beviljas för någon eller några terminer utöver de uppsatta gränserna för att en studerande skulle kunna slutföra en längre gymnasie- eller högskoleutbildning. Undantag borde också göras för en studerande som har fått studiemedel för studier på grundskolenivå. Enligt vad utskottet erfarit är praxis sådan att den som tidigare fått studiemedel för högst två terminer beviljas studiemedel för ytterligare fem år på gymnasial nivå. Utskottet vill erinra om att finvuxutredningen skall belysa samordningen mellan studiemedel och andra stödformer och att utredningen därvid bör komma in på frågor om begränsningar av den tid för vilken studiestöd kan utges. Utredningen skall även belysa situationen för vuxenstuderande med särskilt hård skuldsättning. Vidare vill utskottet nämna att flera folkhögskolor, däribland Forumskolorna, har gjort framställning hos regeringen om att deras utbildning skall anses som högskoleutbildning. Dessa framställningar har ännu inte prövats.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att konstnärsutredningen under våren 1990 har avlämnat betänkandet (SOU 1990:39) Konstnärens villkor. Vidare pågår en översyn av den konstnärliga utbildningen i högskolan (dir. 1990:55).
Utskottet är inte berett tillstyrka en ändring av de nämnda begränsningarna i rätten till studiemedel, och utskottet avstyrker bifall till motionerna Sf501, Sf508, Sf520 och Sf525.
I motion Sf529 anför andre vice talman Christer Eirefelt m.fl. att verksamheten vid landets idrottsgymnasier bör utökas så att fler ungdomar får möjlighet att kombinera idrott med utbildning. Den som kombinerar högskolestudier med kvalificerad idrott bör få studiemedel vid förlängd studiegång, och för att idrottsungdomar inte skall få för stora studieskulder bör därvid en särskild stipendiefond inrättas.
Utskottet är inte berett tillstyrka en ändring av studiemedelssystemet som innebär att detta system finansierar viss idrottslig verksamhet. Utskottet avstyrker därför bifall till motion Sf529.
I motion Sf528 begär Rune Thorén och Birger Andersson ett tillkännagivande om att man bör kunna få studiemedel för att täcka körkortskostnader.
Utskottet anser inte att studiemedel skall användas för att täcka körkortskostnader, och utskottet avstyrker bifall till motionen.
Ett villkor för att en utbildning skall berättiga till statligt studiestöd är att utbildningen är statlig, statsunderstödd eller står under statlig tillsyn. Det ankommer på regeringen att besluta om vid vilka utbildningar eleverna kan uppbära studiestöd, och utbildningarna i fråga återfinns i förteckningar som bilagts studiestödsförordningen.
I motion Sf517 begär Karl Erik Olsson m.fl. ett tillkännagivande om att elever vid Skillebyholmsskolan bör få studiemedel. I motionen anförs att Skillebyholmsskolan sedan år 1988 har försökt att få utbildningen godkänd som utbildning enligt studiemedelsförordningen, och man är beredd att ställa verksamheten under statlig tillsyn. Universitets- och högskoleämbetet och lantbruksuniversitetet har emellertid varit oeniga om vem av dem som borde utöva tillsynen, och regeringen har i juni 1990 avslagit ansökan.
Eftersom utbildningen vid Skillebyholmsskolan inte uppfyller kraven på att berättiga till studiestöd anser utskottet att motion Sf517 bör avslås av riksdagen.
I propositionen föreslås att till F 3 för budgetåret 1991/92 anvisas ett förslagsanslag på 3683000000 kr. Av detta belopp beräknas 2325 milj.kr. för kostnaderna för studiebidrag enligt 4 kap. studiestödslagen och 1358 milj.kr. för kostnaderna för räntesubventioner och avskrivningar.
I motion Sf527 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. begärs (yrkande 5) att till anslaget skall anvisas ytterligare 60 milj.kr. för att finansiera avskaffandet av fribeloppsgränserna. Bengt Westerberg m.fl. begär i motion Sf526 (yrkande 2) att till anslaget skall anvisas ytterligare 20 milj.kr. för att finansiera möjligheten till bidrag till terminsavgifter vid utlandsstudier.
Med hänvisning till den bedömning som utskottet ovan gjort i fråga om inkomstprövningen och kostnaderna för utlandsstudier avslås motionerna Sf526 yrkande 2 och Sf527 yrkande 5, och utskottet tillstyrker det i propositionen föreslagna anslaget.
F 4. Vuxenstudiestöd m.m.
Under anslaget Vuxenstudiestöd m.m. betalas förutom utgifter för vuxenstudiestöd även bidrag som utgår för uppsökande verksamhet på arbetsplatser, planering av uppsökande verksamhet och utbildning av studieorganisatörer och information om vuxenstudiestöd m.m.
Anslaget finansieras genom medel från vuxenutbildningsavgiften, som för närvarande utgör 0,27 % av den totala lönesumman. Avgiften erläggs endast i form av arbetsgivaravgift. Genom vuxenutbildningsavgiften finansieras -- förutom vuxenstudiestöd och administrationen av dessa stöd -- till större eller mindre del anslagen (enligt föreslagna beteckningar för budgetåret 1991/92) C 1. Bidrag till folkbildning, C 3. Bidrag till viss central kursverksamhet, C 4. Bidrag till studieförbunden m.m. och F 5. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar. Tillgängligt utrymme under anslaget Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1991/92 beräknas i budgetpropositionen till 1871 milj.kr.
Vuxenstudiestöd kan utgå i form av särskilt vuxenstudiestöd, korttidsstudiestöd och internatbidrag. Från anslaget betalas också utgifter för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.
Det särskilda vuxenstudiestödet utgår vid längre studier till studerande på grundskole- och gymnasieskolenivå samt till studerande som genomgår yrkesteknisk högskoleutbildning. Stödet utgår med dels en bidragsdel, dels en lånedel. Bidragsdelen utgick ursprungligen efter samma beräkningsgrund till alla stödtagare, nämligen 65% av det utbildningsbidrag som den studerande skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning. Fr.o.m. budgetåret 1984/85 är dock stödet differentierat. Den som är medlem i arbetslöshetskassa erhåller liksom tidigare ett skattepliktigt bidrag motsvarande 65% av utbildningsbidraget. Den som har vårdnaden om barn eller är underhållsskyldig för barn erhåller dessutom barntillägg med 0,09% av basbeloppet per barn och dag. Till övriga studerande utgår vuxenstudiebidrag med 32,5% av utbildningsbidraget. Barntillägg utgår inte till denna grupp. Utöver bidragsdelen kan särskilt vuxenstudiestöd utgå i form av studielån med så stort belopp att det sammanlagda vuxenstudiestödet motsvarar vad den studerande skulle ha erhållit i utbildningsbidrag.
Korttidsstudiestöd och internatbidrag utgår vid kortare utbildningar såsom vissa studiecirklar och korta utbildningar vid kommunal vuxenutbildning eller folkhögskola. Korttidsstudiestödet utges med 53 kr. per timme och internatbidraget med 265 kr. per dygn.
Ansökan om korttidsstudiestöd kan göras såväl av enskild person som kollektivt av fackliga organisationer för fördelning bland arbetstagare. Fr.o.m. år 1987 har pensionärs- och handikapporganisationer fått möjlighet att under en försöksperiod göra kollektiv ansökan om internatbidrag.
Som tidigare nämnts har en särskild utredare tillkallats för att utreda vuxnas möjligheter att finansiera studier på grundskole- och gymnasieskolenivå. Finvuxutredningen skall enligt direktiven (dir. 1990:2) analysera behovet av förändringar i nuvarande studiesociala system och lägga fram därav föranledda förslag. Analysen skall göras mot bakgrund av aktuella problem och pågående och planerade reformer på vuxenutbildningsområdet. Därvid skall särskilt belysas de samlade resurserna för studiestöd till vuxna och användningen av dessa resurser, innefattande fördelningen av medlen från vuxenutbildningsavgiften, regelsystemen för särskilt vuxenstudiestöd, korttidsstudiestöd, uppsökande verksamhet m.m., behovet av särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och för yrkesteknisk högskoleutbildning, samordningen mellan studiemedel, vuxenstudiestöd, utbildningsbidrag och sjukförmåner, behovet av och nivån för särskilda timersättningar vid vissa vuxenutbildningar, situationen för vuxenstuderande med särskilt hård skuldsättning.
Utredningen skall resultera i en redovisning av gjorda kartläggningar och analyser samt de förslag till åtgärder som analyserna kan föranleda. -- Utredningen bör enligt direktiven slutföra sitt arbete senast den 1 juli 1991.
I budgetpropositionen beräknas att 1252,1 milj.kr. av de medel som inflyter från vuxenutbildningsavgiften kan avsättas till det särskilda vuxenstudiestödet och att härigenom ett ökat antal studerande skall få tillgång till stödet. Utrymmet för korttidsstudiestöd och internatbidrag beräknas till 226 milj.kr. inkluderande en höjning av stödbeloppen. För bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser beräknas 55 milj.kr. och för kostnader för planering m.m. av uppsökande verksamhet och utbildning av fackliga studieorganisatörer 20 milj.kr. Utrymmet för särskilt vuxenstudiestöd till arbetslösa beräknas till 75 milj.kr. Sammanlagt föreslås i propositionen att till anslaget Vuxenstudiestöd m.m. skall anvisas ett reservationsanslag på 1628100000 kr.
Den höjning av stödbeloppen som föreslås avser dels en höjning av korttidsstudiestödet till 58 kr. per timme, dels en höjning av internatbidraget till 290 kr. per dygn.
I propositionen anges att i avvaktan på resultatet av finvuxutredningens översyn bör pågående försöksverksamheter få fortsätta och mer slutgiltiga ställningstaganden anstå. I propositionen begärs därför godkännande av att försöksperioden med kollektiv ansökan om internatbidrag för pensionärs- och handikapporganisationer samt försöksverksamheten med ett friare resursutnyttjande av medlen för vuxenstudiestöd och uppsökande verksamhet förlängs ett halvår till utgången av juni månad 1992.
I flera motioner begärs ändringar i nuvarande vuxenstudiestödssystem.
Lars Leijonborg m.fl. anser i motion Sf514 att differentieringen av det särskilda vuxenstudiestödet är orättvis och att stödet med andra beräkningsgrunder skulle räcka till betydligt fler sökande. Motionärerna begär därför i yrkande 2 en utredning med uppgift att dels föreslå hur man skall åstadkomma en jämnare fördelning av de särskilda vuxenstudiestöden, dels undersöka konsekvenserna av de nuvarande reglerna för rekryteringen av kvinnor till vuxenutbildning. Vidare begär de i yrkande 3 att CSN skall få i uppdrag att utreda hur en reform skall kunna genomföras som medger att barntillägg utgår på lika villkor till alla studerande med särskilt vuxenstudiestöd.
Även i motion Sf350 (yrkande 6) tar Gunilla André och Karin Starrin upp frågan om det differentierade särskilda vuxenstudiestödets betydelse för rekryteringen av kvinnor. För att underlätta för de studerande bör vidare enligt motionärerna kollektiv ansökan om korttidsstudiestöd få göras. De begär förslag om ändring av bestämmelserna om vuxenstudiestödet i enlighet härmed.
Ann-Cathrine Haglund m.fl. begär i motion Sf527 att utrymmet för korttidsstudiestöd -- genom att stödet endast beviljas personer med kort grundutbildning och besvärliga arbetsförhållanden -- minskas till 46 milj.kr. (yrkande 6), och att anslagsposterna för uppsökande verksamhet på arbetsplatser och planering av uppsökande verksamhet m.m. avvecklas och medel således inte anslås till dessa ändamål (yrkande 7). Vidare begärs att den besparing på 255 milj.kr. som erhålls genom de i motionen föreslagna ändringarna på anslaget F 4 överförs till anslaget "Folkbildning" (yrkande9). Motionärerna begär således att till anslaget F 4 anvisas ett reservationsanslag på 1373,1 milj.kr. (yrkande 8).
Lars Leijonborg m.fl. anser i motion Sf514 (yrkande 1) att medel inte skall anslås till planering och genomförande av uppsökande verksamhet på arbetsplatser. Inte heller skall något bidrag lämnas till viss central kursverksamhet. Motionärerna föreslår därför att under anslaget F 4 anslås 118,1 milj.kr. mindre än regeringen föreslagit.
I motion Sf513 anför Leo Persson m.fl. att anvisade medel för korttidsstudiestöd och internatbidrag sällan nyttjas fullt ut, och de tror att detta främst beror på den allt större skillnaden mellan inkomstbortfallet och studiestödet. Motionärerna anser därför att timersättningen vid korttidsstudiestöd nästa budgetår bör höjas till 65 kr., och de begär ett tillkännagivande härom. Även Berit Oscarsson och Kristina Svensson begär i motion Sf511 ett tillkännagivande om att korttidsstudiestödet bör höjas till 65 kr. per timme.
Utskottet utgår från att de frågor som tas upp i motionerna Sf514 yrkandena 2 och 3 och Sf350 yrkande 6 kommer att analyseras av finvuxutredningen. Resultatet av översynen bör avvaktas, och utskottet avstyrker bifall till motionerna.
I anslutning till motionsyrkanden om besparingar inom vuxenstudiestödet har utskottet tidigare och senast i sitt av riksdagen godkända betänkande 1989/90:SfU14 erinrat om att, på grund av det statsfinansiella läget, efter hand betydande belopp i besparingssyfte hade förts över från vuxenutbildningsmedlen till folkbildningsändamål. Utskottet motsatte sig en sådan urholkning av vuxenstudiestödet som de då aktuella motionsförslagen innebar. Av samma skäl motsätter sig utskottet nu de i motion Sf527 yrkande 9 föreslagna överföringarna av avgiftsmedel. Utskottet vill härvid erinra om att regeringen nyligen i proposition 1990/91:82 om folkbildning lagt fram förslag om statsbidraget till studieförbund, folkhögskolor, central kursverksamhet m.m. Med hänsyn till den översyn av vuxenstudiestödet som pågår anser utskottet vidare att några större ändringar inte bör vidtas i systemet, och utskottet är inte berett att förorda en minskning av medlen till de olika anslagsposterna på sätt som föreslås i motionerna. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna Sf514 yrkande 1 och Sf527 yrkandena 6--9.
Vad gäller frågan om ersättningsbeloppet inom korttidsstudiestödet anser utskottet emellertid att det, i avvaktan på den nämnda översynen, är angeläget att ersättningsnivån höjs redan nu. Enligt vissa beräkningar kan en industriarbetare under hösten 1991 komma att ha en timförtjänst på i genomsnitt 75 kr. De grupper korttidsstudiestödet närmast är avsett för kommer således inte att kunna utnyttja stödet på grund av det stora inkomstbortfallet. För dem som har besvärliga arbetsförhållanden, såsom skiftarbetare, kan inkomstbortfallet bli ännu högre. Utskottet föreslår mot denna bakgrund och i enlighet med vad som föreslås i motionerna Sf511 och Sf513 att ersättningen inom korttidsstudiestödet fr.o.m. den 1 juli 1991 höjs till 65 kr. per timme. Ytterligare medel bör däremot inte beräknas för denna stödform, vilket får till följd att antalet stöd som kan utges minskar. Som en konsekvens av denna höjning anser utskottet att även den högre ersättningsnivån vid grundutbildning för vuxna, vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda och grundläggande svenskundervisning för invandrare bör höjas till 65 kr. per timme. Utskottet beräknar att denna höjning medför behov av ytterligare 10,4 milj.kr. Den högre ersättningsnivån skall finansieras genom medel från vuxenutbildningsavgiften. I propositionen förelås att ytterligare 153 milj.kr. anslås för det särskilda vuxenstudiestödet och att för detta således beräknas drygt 1,2 miljarder kronor. Utskottet anser det rimligt att ökningen begränsas til drygt 142 milj.kr. och att mellanskillnaden omfördelas från anslaget F4 till anslaget F 5.
Med denna ändring föreslår utskottet att till anslaget F 4 anvisas ett reservationsanslag på 1617700000 kr. och att av medel från vuxenutbildningsavgiften motsvarande belopp används för att finansiera anslaget. Den av utskottet föreslagna höjningen av ersättningen inom korttidsstudiestödet föranleder ändring i lagförslaget.
Lars Leijonborg m.fl. begär i motion Sf514 tillkännagivanden om dels att försöksverksamheten med kollektiv ansökan om internatbidrag för handikapporganisationer bör permanentas och att ålderspensionärer inte längre bör ha rätt till internatbidrag (yrkande 4), dels att möjligheten till kollektiv ansökan om internatbidrag också bör tillkomma Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund och Företagarnas riksorganisation (yrkande5).
Frågan om rätten för pensionärsorganisationer att göra kollektiv ansökan om internatbidrag har behandlats av utskottet inför riksdagens godkännande av försöksverksamheten 1985/86. Utskottet framhöll därvid att utskottet inte ville motsätta sig att även pensionärsorganisationerna fick möjlighet till kollektiv ansökan eftersom det endast var fråga om en tvåårig försöksverksamhet. Utskottet erinrade också om att någon övre åldersgräns för det dåvarande dagstudiestödet inte fanns och att det bland ålders- och förtidspensionärer fanns ett stort antal kortutbildade. Utskottet framhöll dock att med de begränsade resurser som vuxenstudiestödet har bör stödet företrädesvis utgå till dem som är i aktiv ålder. Utskottet har vidhållit sin inställning senast i sitt av riksdagen godkända betänkande 1989/90:SfU14.
Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört och i avvaktan på resultatet av den pågående översynen biträder utskottet förslaget att försöksverksamheten förlängs t.o.m. juni 1992 och avstyrker bifall till motion Sf514 yrkande4.
Även frågan om kollektiv ansökan från företagarorganisationer har tidigare behandlats av utskottet (se senast 1989/90:SfU14). Utskottet har därvid erinrat om att egenföretagare har rätt att ansöka om internatbidrag men däremot inte korttidsstudiestöd. Utskottet har inte ansett sig kunna tillstyrka en utvidgning av möjligheterna till kollektiv ansökan av internatbidrag med hänvisning till att resultatet av den ovan nämnda försöksverksamheten för handikapp- och pensionärsorganisationer borde avvaktas. Utskottet, som förutsätter att även frågan om egenföretagarnas ställning inom vuxenstudiestödet kommer att behandlas vid översynen av detta stöd, finner inte anledning att nu ändra sin tidigare inställning, och utskottet avstyrker bifall till motion Sf514 yrkande5.
F 5. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar
Från anslaget betalas utgifter för timersättning för deltagare i grundutbildning för vuxna (grundvux) och vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) samt vid grundläggande svenskundervisning för invandrare (grund-sfi). Stödet utgår med 53 kr. per timme till den som förlorar arbetsinkomst, ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd på grund av deltagande i utbildningen. Till övriga studerande inom grundvux utgår stödet med 13 kr. per timme. Sådan lägre ersättning utges inte längre vid grund-sfi som påbörjats fr.o.m. den 1 juli 1990. Från anslaget betalas även studiesocialt stöd till vissa kurser i teckenspråk.
I propositionen föreslås att den högre timersättningen höjs till 58 kr. och att den lägre ersättningen för studier inom grundvux avskaffas för studerande som påbörjar sina studier den 1 juli 1991 eller senare. Vidare föreslås att riksdagen dels godkänner att 85,8 milj.kr. av vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget, dels anvisar ett förslagsanslag på 96,8 milj.kr.
Som angivits ovan anser utskottet att timersättningen vid grundvux, särvux och grund-sfi bör höjas till 65 kr. per timme. Studiestödet för dessa utbildningsformer kommer härigenom att öka med 10,4 milj.kr. Till anslaget F 5 bör således anvisas 107,2 milj.kr. Den högre ersättningsnivån finansieras genom vuxenutbildningsavgiften, och utskottet föreslår att anslaget finansieras med 96,2 milj.kr. från denna avgift. I stället bör, som tidigare nämnts, det särskilda vuxenstudiestödet minskas med motsvarande belopp. Utskottet tillstyrker att den lägre timersättningen avskaffas för deltagare i grundvux.
Utskottet behandlar i detta sammanhang tre motioner som tar upp frågor om teckenspråksundervisning.
I motion Sf505 anför Ingrid Andersson och Gunnar Thollander att anslaget till studiestöd för teckenspråksutbildning inte utnyttjats fullt ut men detta innebär inte att stödet är till fyllest. I stället är det så att föräldrarna måste skjuta till egna medel för att kunna delta i utbildningen. Utbildningen finns dessutom endast på vissa ställen i landet. Motionärerna anser att möjligheterna för föräldrar till döva eller gravt hörselskadade barn att få teckenspråksundervisning bör förbättras, och en översyn av det nuvarande stödet bör därför göras. Motionärerna begär ett tillkännagivande härom. I motion Sf510 anför Ragnhild Pohanka m.fl. (yrkande 5) att syskon till handikappade barn bör få större möjligheter att delta i utbildning om syskonets handikapp och särskilt gäller detta möjligheterna att delta i teckenspråksundervisning. Även syskon bör därför få delta i och få ersättning för kurser vid de dövas folkhögskola i Leksand. Motionärerna begär ett tillkännagivande i frågan. Även Bengt-Ola Ryttar m.fl. tar i motion Sf512 upp verksamheten vid denna folkhögskola. Motionärerna redogör för den sommarkursverksamhet som skolan bedriver och den verksamhet som därvid sker vid skolans daghem. Motionärerna anser att verksamheten vid skolan bör få ett högre ekonomiskt stöd eller att föräldrarna får bidrag som täcker en högre avgift till skolan. En översyn bör också göras för att pröva om studiestödet för teckenspråksutbildning även kan omfatta de handikappade barnen. Motionärerna begär ett tillkännagivande i enlighet med det anförda.
Utskottet har under föregående riksmöte (se 1989/90:SfU2y) yttrat sig till utbildningsutskottet över en motion om att också syskon till hörselskadade barn kan få delta i kurser och få vistelsen betald på de dövas folkhögskola i Leksand. Utskottet anförde därvid att det studiesociala stödet för deltagande i teckenspråkskurser hanteras som en försöksverksamhet. CSN har i uppdrag att i samråd med skolöverstyrelsen utarbeta ett förslag till stödets slutliga utformning. Resurserna är beräknade för att täcka inkomstbortfall och inackorderingsavgift för föräldrar som deltar i undervisningen. Utskottet hänvisade vidare till att utskottet vid sin behandling av en motsvarande motion i betänkandet 1988/89:SfU15, då detta studiestöd infördes, uttalat att en utvidgning av rätten till ersättning till andra familjemedlemmar innebär att ytterligare resurser måste avsättas under anslagsposten för att undvika en prioritering mellan sökandena till stöden. Utskottet var inte berett att medverka till detta och föreslog att utbildningsutskottet skulle avstyrka bifall till den föreliggande motionen. Utskottet noterade i sitt yttrande att anslagsposten räknats upp med 800000 kr. för budgetåret 1990/91 och att därigenom ett ökat antal föräldrar bör få möjlighet att delta i utbildningen. -- Utbildningsutskottet och därefter riksdagen följde socialförsäkringsutskottets förslag (1989/90:UbU27, rskr. 279).
Utskottet anser att riksdagen i avvaktan på CSNs förslag till framtida utformning av stödet inte bör föreslå några ändringar i detta. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna Sf505, Sf510 yrkande 5 och Sf512.
F 6. Bidrag till vissa studiesociala ändamål
Från anslaget betalas kostnader för bidrag till hälso- och sjukvård för högskolestuderande. Tillsynen över studerandehälsovården utövas av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Vidare betalas från anslaget stöd till produktion av studielitteratur för högskolestuderande som är synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker. Detta bidrag disponeras av talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB). Slutligen betalas från anslaget bidrag för reserabatter till studerande. Medlen härför disponeras av CSN.
För bidrag till studerandehälsovård har i proposition 1990/91:108 beräknats ett medelsbehov av 10217000 kr. Bidraget till TPB för studielitteratur har beräknats till 7150000 kr. Vidare föreslås att TPB bemyndigas att beställa sådan litteratur som förfaller till betalning först under budgetåret 1992/93 till ett belopp om högst 3,9 milj.kr. För reserabatter för studerande har beräknats 95,5 milj.kr. Till anslaget F6 föreslås i enlighet härmed anvisat ett förslagsanslag på 112867000 kr.
1989 års kårobligatorietutredning, som haft i uppdrag att bl.a. lämna förslag till hur studerandehälsovården lämpligen bör organiseras, har i betänkandet (SOU 1990:105) Studenten och tvångsanslutningen sammanfattningsvis anfört följande.
Studerandehälsovården är i första hand inriktad på förebyggande vård samt sociala och kurativa insatser. Den är en särskild företagshälsovård för de studerande vid de statliga högskolorna. Huvudman för verksamheten är studentkåren om den det vill. Den erhåller ett statsbidrag, om den åtar sig uppdraget och i avtal med högskolestyrelsen förbinder sig att följa de fastställda riktlinjerna. Verksamhetens omfattning varierar efter högskolans storlek men är bäst utbyggd vid de äldre och större högskolorna, medan den är under uppbyggnad vid de nytillkomna och mindre.
Den totala omslutningen uppgår till ca 20 milj.kr. för innevarande år. Statsbidraget täcker ungefär halva beloppet, dvs. ca 60 kr. per student och år. För det allra mesta av återstoden svarar studentkåren. Studenternas bidrag varierar från högskola till högskola. Genomsnittsbeloppet är 45 kr. per student och år.
Kritik har riktats mot den nuvarande ordningen från två utgångspunkter. För det första mot att studentkåren är huvudman och arbetsgivare. Studenterna är, har det sagts, inte lämpade för den rollen. För det andra mot att de studerande vid de statliga högskolorna som enda kategori i vårt land måste själva gemensamt bidra till finansieringen av sin företagshälsovård.
Utredningen betonar att det i vårt land, liksom i andra jämförbara länder, måste finnas en särskild studerandehälsovård och att den i första hand skall vara inriktad på förebyggande samt sociala och kurativa insatser.
Det måste därför enligt utredningens mening finnas en garanti för att det finns en fungerande studerandehälsovård. Studentkåren har inget ansvar för att så blir fallet. Utredningen anser att högskolan bör ta detta ansvar.
I betänkandet diskuteras olika alternativ till huvudman. Utredningen föreslår att studerandehälsovården på varje ort organiseras som stiftelse med högskolan som en av stiftarna.
Högskolan skall alltså vara en av stiftarna. Om obligatoriet är kvar, bör även studentkåren ingå som stiftare. Det bör vara en strävan att bland stiftarna skall finnas också landstinget (i dess egenskap av sjukvårdshuvudman och därmed totalansvarig för hälso- och sjukvården inom landstingsområdet) samt studiemedelsnämnden och, där så bedöms lämpligt, kommunen och statshälsan. I styrelsen bör förutom för stiftarna finnas representanter även för de studerande (om obligatoriet avskaffas) och för personalen. Ingen av grupperna bör ha majoritet i styrelsen, men ett betydande studerandeinflytande är under alla förhållanden angeläget.
Studenthälsorna, dvs. de lokala inrättningarna brottas redan nu med betydande ekonomiska problem på grund av ökande omkostnader. Upphävs obligatoriet, får man räkna med att studentkårerna varken kan eller vill lämna något bidrag. Det är möjligt att bidragen uteblir även om obligatoriet är kvar.
Utredningen är förhindrad att föreslå en uppräkning av statsbidraget. Utredningen kan bara konstatera att om en väsentlig del av den finansiella grundvalen rycks undan, måste studerandehälsovården inskränkas till en för de studerande inte godtagbar och samhällsekonomiskt försvarbar nivå.
Betänkandet är nu föremål för remissbehandling.
I motion Sf507 begär Lars Leijonborg m.fl. i yrkande 1 ett tillkännagivande om att studerandehälsovården bör organiseras på det sätt utredningen föreslagit och i motion Sf518 begär Gullan Lindblad och Göthe Knutson i yrkande 2 ett tillkännagivande om att huvudmannaskapet för studerandehälsovården bör åvila högskolan. I motion Sf518 yrkande 1 anför motionärerna att den kurativa verksamheten vid högskolor och universitet är mycket viktig. Enligt motionärerna måste det också ställas stora krav på lämplig utbildning och kunnighet hos den person som skall kunna hjälpa och stödja de studerande som har svårigheter. Motionärerna begär ett tillkännagivande härom.
I propositionen har medelsbehovet för studerandehälsovården, med utgångspunkt i statsbidraget för innevarande budgetår och efter löne- och prisomräkning, beräknats till drygt 10,2 milj.kr. I fyra motioner begärs att för studerandehälsovården anvisas ytterligare 5 milj.kr., nämligen i motionerna Sf28 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (yrkande 2), Sf507 av Lars Leijonborg m.fl. (yrkande 2), Sf34 av Larz Johansson m.fl. (yrkande 3) och Sf32 av Ragnhild Pohanka m.fl. (yrkande 3).
1989 års obligatorieutredning har redovisat den kritik som riktats mot den nuvarande organisationen av studerandehälsovården. Utredningen anser att det måste finnas en särskild studerandehälsovård som i första hand skall vara inriktad på förebyggande samt sociala och kurativa insatser. Det måste även finnas en garanti för att det finns en sådan fungerande studerandehälsovård och högskolan bör enligt utredningen ta detta ansvar. Utredningen lägger även fram förslag om hur hälsovården bör organiseras. Vidare konstaterar utredningen att studerandehälsovården har ekonomiska bekymmer och att statsbidraget och studentkårens bidrag inte räknats upp i den takt som en gång avsågs.
Utskottet anser att situationen inom studerandehälsovården är sådan att det är angeläget att huvudmannaskapsfrågan snart får sin lösning och att man därvid fastställer den framtida inriktningen av och ambitionsnivån inom hälsovården. Utskottet anser emellertid att riksdagen inte nu bör göra några uttalanden om hur hälsovården i framtiden bör organiseras, utan resultatet av remissbehandlingen av utredningens förslag bör avvaktas. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna Sf507 yrkande 1 och Sf518 yrkande 2.
Studerandehälsovården skall i dag främst vara inriktad på förebyggande, sociala och kurativa insatser. Utredningen har också betonat att denna inriktning skall finnas även i framtiden. Även om också studerandehälsovårdens inriktning bör fastställas i samband med att beslut fattas i huvudmannaskapsfrågan, vill utskottet redan nu framhålla att det för de studerande måste vara av stor betydelse att de psykosociala frågorna i studiesituationen handläggs av kompetent personal såsom utbildade kuratorer. Något uttalande från riksdagens sida med anledning av motion Sf518 yrkande 1 anser utskottet dock inte påkallat.
Inom studenthälsorna har man, enligt vad utskottet erfarit, under senare tid haft stora ekonomiska bekymmer. Särskilt har detta drabbat personalen, som inte kunnat känna sig trygg i sin anställningssituation. Bristande ekonomiska resurser har även lett till att personalutbildningen och personalutvecklingen blivit eftersatt inom studenthälsorna. Utskottet anser, som nämnts, att det är viktigt att huvudmannaskapsfrågan snart löses. Därigenom kan studenthälsoorganisationerna få en fastare uppbyggnad. Samtidigt bör man ta ställning till hur hälsoorganisationernas ekonomi skall se ut. I avvaktan på detta ställningstagande anser utskottet det dock nödvändigt att studerandehälsovården redan under nästa budgetår får ett större statsbidrag så att personalens situation skall kunna tryggas och mer medel satsas på personalutbildning och personalutveckling. Utskottet bedömer att ytterligare 2 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit bör anvisas för ändamålet, och detta bör ges regeringen till känna. Härigenom tillgodoses delvis motionerna Sf28 yrkande 2, Sf32 yrkande 3, Sf34 yrkande 3 och Sf507 yrkande 2.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i fråga om TPB.
CSN har sedan budgetåret 1986/87 disponerat medel för rabatter av de studerandes resor. Nämnden har träffat årliga avtal med statens järnvägar (SJ) som innebär att de studerande endast betalar halva priset vid resor på SJs tåg och expressbussar. I 1990 års budgetproposition föreslogs att det särskilda statsbidraget till reserabatter för studerande skulle avskaffas. Det var i stället SJ som skulle besluta om rabatter för studerande. Utskottet anförde emellertid i sitt betänkande 1989/90:SfU14 att de reserabatter som var förknippade med CSN-kortet enligt utskottets uppfattning var utomordentligt värdefulla för studenterna. De hade också fördelar i andra avseenden. Utskottet ansåg det därför väsentligt att sådana rabatter kunde behållas och om möjligt också utvidgas. En förutsättning var emellertid att det kunde ske inom den nuvarande kostnadsramen. Utskottet ansåg att CSN borde ta upp förhandlingar inte bara med SJ utan också med andra trafikföretag, såsom flyg- och båtbolag och länstrafikbolag. Härigenom löstes också frågan om rabatter i sådana områden där det inte finns järnväg. CSN borde få i uppdrag att förhandla fram förmånligast möjliga reserabatter, och förhandlingsresultatet borde därefter föreläggas regeringen för godkännande. Riksdagen följde utskottet (1989/90:SfU14, rskr. 202).
För budgetåret 1990/91 träffade CSN avtal endast med SJ men med en utökning av rabatterna till att även omfatta kombinationsresor med SJ-tåg och länståg, länsbussar och det s.k. E4-tåget. Utskottet uttalade därvid i sitt betänkande 1990/91:SfU6 att utskottet utgick från att, såvitt avsåg förhandlingar för följande budgetår, CSN skulle fortsätta sträva efter att nå de reserabatter för studerande som sammantaget var de förmånligaste möjliga inom den ram som riksdagen angett. Utskottet utgick från att CSN i dessa strävanden inte uteslöt möjligheten till uppgörelse även med länstrafikbolagen i de fyra nordligaste länen.
I propositionen redovisas nu tre avtal som CSN träffat om reserabatter för studerande under budgetåret 1991/92 och vilka avtal regeringen godkänt under förutsättning att riksdagen beslutar att anvisa de medel som avtalen förutsätter. De redovisade avtalen har träffats med SJ, Linjeflyg AB/SAS Inrikes resp. Svenska Buss. Ersättningarna till trafikföretagen uppgår enligt avtalen till sammanlagt 95,5 milj.kr. I propositionen anges att det s.k. CSN-kortet, som medför rätt till reserabatt, tidigare utgått till samtliga som studerar på studiestödsberättigade utbildningar på minst halvtid under minst tre månader under ett kalenderhalvår. De nya avtalen innebär däremot att CSN-kort utdelas till sådana studerande som under ett kalenderhalvår uppbär studiestöd enligt studiestödslagen för studier under minst tre månader och på minst halvtid. Dessutom utdelas CSN-kort till studerande vid landets special- och särskolor. Avtalet med SJ innebär att innehavare av CSN-kortet får rabatt med 50 % på normalpriset för resa med SJ fjärrtåg, Swebus expressbussar och kombinationsresor SJ fjärrtåg-länsbuss/länståg enligt rikstaxan. Avtalet med Linjeflyg AB/SAS Inrikes innebär rätt till bokningsbar biljett till ett pris som motsvarar priset enligt nuvarande pensionärsrabatt, dvs. för närvarande 400 kr. för enkel resa på längre sträckor och 250 kr. för resor på korta och medellånga. Avtalet med Svenska Buss innebär rabatt med 50 % på resor under veckoslut med bussar i företag som ingår i samorganisationen Svenska Buss. Enligt CSN kommer reserabatterna att kunna utnyttjas mer av studerande från glesbygd och Norrland och studerande med långa reseavstånd eftersom avtal slutits också med andra trafikföretag än SJ.
I propositionen anger departementschefen att det i ett samhällsekonomiskt läge som kräver prioriteringar är rimligt att reserabatterna begränsas till att omfatta dels studerande som är beroende av statligt studiestöd för sitt uppehälle, dels studerande vid landets special- och särskolor. De studerandegrupper som inte får rätt till rabatterade resor genom avtalen har i regel sin försörjning ordnad på ett mer gynnsamt sätt än genom studiestöd. Han erinrar om att enligt gällande bestämmelser kan reducerade studiemedel såväl i form av bidrag som lån beviljas till studerande med årsinkomster upp till drygt 158000 kr. Avtalen innebär en förbättring för stora grupper av studerande, särskilt studerande med långa reseavstånd.
Propositionen har i denna del föranlett ett flertal motioner som främst avser yrkanden om att reserabatterna bör omfatta även andra grupper studerande.
I motion Sf28 anför Ann-Cathrine Haglund m.fl. att de grupper som ställs utanför möjligheten att erhålla reserabatt bör kartläggas. Motionärerna anser vidare att CSN bör få i uppdrag att ta fram ett administrativt system som medger att även andra än de som uppbär studiestöd skall kunna få CSN-kort. CSN bör vidare få i uppdrag att förhandla för de mest angelägna grupperna som nu står utanför. Motionärerna begär i yrkande 1 ett tillkännagivande om det anförda.
I motion Sf30 anser Margitta Edgren att regeringen bör utarbeta regler för studeranderabatter där det inte krävs att den studerande faktiskt uppbär studiestöd (yrkande 1). Hon vill även ha ett tillkännagivande om att de som studerar inom Erasmus-samarbetet bör omfattas av reserabatterna (yrkande 2).
I två motioner, Sf34 yrkande 1 av Larz Johansson m.fl. och Sf32 yrkande 1 av Ragnhild Pohanka m.fl., begärs tillkännagivanden om att reserabatterna bör omfatta alla studerande. I motion Sf34 begärs i samma yrkande även ett tillkännagivande om att CSN bör fortsätta förhandlingarna med länstrafikbolagen i de nordligaste länen. I motion Sf34 yrkande 2 begärs att ytterligare 20 milj.kr. anvisas för ändamålet och i motion Sf32 yrkande 2 att ytterligare 10 milj.kr. anvisas.
Margó Ingvardsson m.fl. anför i motion Sf29 att reserabatterna bör omfatta ytterligare grupper, och motionärerna anser att regeringen bör få i uppdrag att snarast återkomma med ett nytt förslag om reserabatter. Även Berit Löfstedt och Reynoldh Furustrand anser i motion Sf33 att ytterligare studerandegrupper bör få rätt till CSN-kort. Slutligen anser Kristina Svensson i motion Sf31 att studerande som fallit ur studiemedelssystemet bör få rätt till reserabatter.
Ett flertal motioner om reserabatter för studerande har väckts även under den allmänna motionstiden 1990/91.
I motion Sf509 begär Ulla Orring och Britta Bjelle ett tillkännagivande om att CSN bör fortsätta förhandla med de norrländska länstrafikbolagen om studeranderabatter. I motion Sf519 (delvis) om Lappland begär Karin Israelsson ett tillkännagivande om likabehandling av gymnasieelever. Hon anför bl.a. att eleverna bör få möjlighet till rabatt även vid bussresor.
Claes Roxbergh m.fl. begär i motion Sf516 (yrkande 2) att rabatten för studerande på SJ skall garanteras och utökas att gälla även för de s.k. E4-tågen längs Norrlandskusten. Ragnhild Pohanka m.fl. begär i motion Sf510 ett beslut om att CSN-rabatten på tåg skall behållas (yrkande 2) och att, för de områden som har få eller inga järnvägsförbindelser, rabattavtal skall slutas med länstrafikbolagen (yrkande 3).
Slutligen begär Sten-Ove Sundström m.fl. i motion Sf515 ett tillkännagivande om att CSN bör förhandla fram avtal om reserabatter även med andra trafikbolag än SJ.
Utskottet konstaterar att de avtal som CSN träffat för nästa budgetår innebär mycket förmånliga reserabatter för de studerande. Avtal har träffats med fler trafikföretag och rabatterna avser resor inom fler delar av landet. Även villkoren för att få rabatt är bra, t.ex. genom att flertalet flygresor är bokningsbara. I synnerhet studerande från glesbygdsområden har genom avtalen fått väsentligt förbättrade rabattmöjligheter.
De nya avtalen omfattar som nämnts en mer begränsad grupp studerande än tidigare. De grupper som tidigare omfattats av reserabatterna men nu kommer att stå utanför systemet är i huvudsak följande.
1. Studiemedelssökande som fått avslag på sin ansökan på grund av för stora inkomster, otillräckligt studieresultat, för hög ålder, för sent inkommen ansökan eller på grund av att de redan fått studiemedel under högsta antal terminer. Ca 2000 studerande, varav drygt hälften på grund av otillräckligt studieresultat.
2. De som finansierar sina studier på annat sätt än med studiemedel och aldrig söker sådant. Ca 10000 studerande.
3. Forskarstuderande. Ca 12500 studerande.
4. Utländska studerande och gäststuderande. Ca 3000 studerande.
5. Studerande vid statens skolor för vuxna. Ca 1000 studerande.
6. Studerande med AMS-bidrag (utbildningsbidrag) i reguljär undervisning vanligen komvux och vårdutbildningar. Ca 30000 studerande.
7. Elever i grundvux och grund-sfi. Ca 4000 studerande.
Totalt rör det sig om ca 62500 studerande.
Utskottet anser att den grupp som enligt de redan träffade avtalen skall få rabatt generellt sett bör vara den som är i störst behov av förmånerna. Genom villkoret att studiestöd uppbärs sker behovsprövningen inom studiestödssystemet. Den som av olika skäl inte har kunnat hålla studietakten kan efter dispens få fortsatt studiestöd. Inom övriga grupper bör den ekonomiska situationen i många fall inte vara sämre än för en lågavlönad arbetare. Det gäller inte minst dem som uppbär utbildningsbidrag och som utgör nästan hälften av dem som kommer att stå utanför rabattsystemet. Även forskarstuderande, som inte uppbär studiemedel, har i flertalet fall relativt goda inkomster. Utbildningsbidraget till doktorander kommer fr.o.m. den 1 juli 1991 att höjas till 10450 kr. per månad. Avsikten är att utbildningsbidragen skall omvandlas till doktorandtjänster. Vid ett forskningsprojekt bör man dessutom kunna göra en helhetsbedömning av de ekonomiska förmånerna. För gäststuderande, t.ex. inom ramen för ERASMUS-projektet, bör avtalen mellan länderna också kunna omfatta studiesociala frågor. En studerandegrupp som av naturliga skäl får vidkännas stora resekostnader är de som studerar på distans. Utskottet vill dock erinra om att denna grupp redan i dag ofta hamnar utanför rabattsystemet eftersom studierna i regel inte är på minst halvtid.
En samlad bedömning visar således att de nu träffade avtalen har givit ett mycket gott och i stort sett rättvist resultat. Möjligen kan det inom den grupp som hamnat utanför studiestödssystemet på grund av för lång studietid eller -- förutsatt att man försöker ta igen de missade studierna -- på grund av bristande studieresultat finnas personer som skulle behöva omfattas av studeranderabatterna. Någon annan mindre grupp, i första hand studerande som inom studiernas ram är tvungna att företa många resor, kan möjligen också hamna i denna situation. Utskottet förutsätter emellertid att CSN noga följer effekterna av de nya reserabatterna och lägger fram förslag om åtgärder behöver vidtas. Såvitt avser förhandlingar för följande budgetår utgår utskottet från att CSN kommer att fortsatt sträva efter att nå de reserabatter för studerande som sammantaget är de förmånligaste möjliga inom tillgängligt ekonomiskt utrymme. Utskottet utgår därvid från att CSN i dessa strävanden inte utesluter möjligheten till uppgörelse även med olika länstrafikbolag.
Utskottet anser att motion Sf28 yrkande 1 får anses tillgodosedd med vad utskottet anfört. I övrigt avstyrker utskottet bifall till de ovan angivna motionerna, i den mån de inte kan anses tillgodosedda med de träffade avtalen.
I propositionen beräknas kostnaderna för bidrag till reserabatter för studerande för budgetåret 1991/92 till 95,5 milj.kr. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker bifall till motionerna Sf34 yrkande 2 och Sf32 yrkande 2.
Till följd av att utskottet föreslår att statsbidraget till studerandehälsovården höjs med 2 milj.kr. utöver regeringens förslag bör till anslaget F 6 följaktligen anvisas 114867000 kr.
F 7. Utbildningsarvoden till studerande vid vissa lärarutbildningar
Från anslaget betalas utgifter för utbildningsarvoden till studerande vid folkhögskollärarlinjen, handels- och kontorslärarlinjen, industri- och hantverkslärarlinjen, vårdlärarlinjen och specialpedagogiska påbyggnadslinjen.
I propositionen anges att arvodet som för närvarande är 9776 kr. per månad bör höjas till 10363 kr. per månad. Vidare föreslås att till anslaget F7 för budgetåret 1991/92 anvisas ett förslagsanslag på 126800000 kr.
Utskottet biträder förslaget om medelsanvisning.
Hemställan
Utskottet hemställer
Centrala studiestödsnämnden m.m.
1. beträffande medelsanvisningen att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 dels godkänner att 44000000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används för att delvis finansiera anslaget Centrala studiestödsnämnden m.m., dels till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 157095000 kr.,
Studiehjälp m.m.
2. beträffande inackorderingstillägg att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Sf506 yrkande 6 och 1990/91:Sf519 i denna del antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 3 kap. 7§, res. 1 (m, c)
3. beträffande studiehjälp vid utlandsstudier att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf503 och 1990/91:Sf506 yrkande 8, res. 2 (m)
4. beträffande anslag till studiehjälp m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motion 1990/91:Sf527 yrkandena 1--3 till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2688400000 kr., res. 3 (m, c) - villk. 1 res. 4 (m) - villk. 2
5. beträffande utredning om bättre villkor för gymnasieelever m.fl. att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf522, res. 5 (v, mp)
Studiemedel m.m.
6. beträffande särskild utredning av studiemedelssystemet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf9 yrkande 2, 1990/91:Sf350 yrkande 5, 1990/91:Sf502, 1990/91:Sf504, 1990/91:Sf506 yrkande 1, 1990/91:Sf510 yrkande 1, 1990/91:Sf523 och 1990/91:Sf524, res. 6 (m, cp, v, mp) res. 7 (fp)
7. beträffande inkomstbegreppet att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf506 yrkande 2, res. 8 (m)
8. beträffande inkomstprövning att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf506 yrkande 5, 1990/91:Sf510 yrkande 4 och 1990/91:Sf527 yrkande 4, res. 9 (m) res. 10 (mp)
9. beträffande avskrivning av studielån att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf506 yrkandena 3 och 4, res. 11 (m)
10. beträffande terminsavgifter m.m. vid utlandsstudier att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf506 yrkande 7 och 1990/91:Sf526 yrkande 1, res. 12 (m) res. 13 (fp)
11. beträffande studerande från utvecklingsländer att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf521,
12. beträffande konstnärlig utbildning att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf501, 1990/91:Sf508, 1990/91:Sf520 och 1990/91:Sf525, res. 14 (v)
13. beträffande studier och idrott att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf529, res. 15 (fp)
14. beträffande körkortskostnader att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf528,
15. beträffande Skillebyholmsskolan att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf517,
16. beträffande anslag till studiemedel m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Sf526 yrkande 2 och 1990/91:Sf527 yrkande 5 till Studiemedel m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3683000000 kr., res. 16 (m) - villk. 9 res. 17 (fp) - villk. 13
Vuxenstudiestöd m.m.
17. beträffande differentieringen av vuxenstudiestödet m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf350 yrkande 6 och 1990/91:Sf514 yrkandena 2 och 3, res. 18 (fp, c)
18. beträffande ersättningsnivån inom korttidsstudiestödet att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sf511 och 1990/91:Sf513 och med anledning av proposition 1990/91:100 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 5 kap. 5 § med den ändringen att lagrummet erhåller följande såsom Utskottets förslag betecknade lydelse:
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
5 kap.
5 §
Korttidsstudiestöd utgör Korttidsstudiestöd utgör 53 kronor för varje timme. 65 kronor för varje timme.
res. 19 (m, fp, c)
19. beträffande omprövning av studiestöd att riksdagen dels beslutar att 4 kap. 7 § studiestödslagen (1973:349) skall erhålla ändrad lydelse enligt följande såsom Utskottets förslag betecknade lydelse, dels beslutar om sådan ändring av ingressen till det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) som föranleds härav:
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
4 kap.
7 §
Till studerande, som avses i 2 § och som ej tidigare varit inskriven vid läroanstalt eller utbildningslinje som omfattas av förordnande enligt 1 § eller 3 kap. 1 §, utgår studiemedel utan föregående prövning av hans lämplighet för studierna.
Inom ramen för sådan utbildningslinje vid gymnasieskolan som omfattas av förordnande enligt 3 kap. 1 § utgår studiemedel alltid utan prövning som avses i första stycket.
Till annan studerande som avses i 2 § utgår studiemedel endast om han bedrivit sina tidigare studier i normal takt. Vid denna bedömning skall skälig hänsyn tagas till förhållanden av personlig natur som kan antagas ha inverkat på studieresultaten.
Har studiemedel vid ett och
samma tillfälle beviljats
för längre tid än ett
år, skall beslutet
omprövas, om det vid en
sådan bedömning som
avses i tredje stycket
därefter har blivit
sannolikt att den studerande
inte bedriver sina studier i
normal takt.
Närmare föreskrifter Närmare föreskrifter
för tillämpningen av för tillämpningen av
tredje stycket meddelas av tredje och fjärde styckena
regeringen eller den myndighet meddelas av regeringen eller
som regeringen bestämmer. den myndighet som regeringen
bestämmer.
20. beträffande
uppsökande verksamhet m.m.
att riksdagen avslår
motionerna 1990/91:Sf514
yrkande 1 i denna del och
1990/91:Sf527 yrkandena 6, 7
och 9,
res. 20 (m)
res. 21 (fp)
21. beträffande anslag till vuxenstudiestöd m.m. att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Sf514 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sf527 yrkande 8 dels godkänner att 1617700000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m.m., dels till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1617700000 kr., res. 22 (m, fp, c) - villk. 19 res. 23 (m) - villk. 20 res. 24 (fp) - villk. 21
22. beträffande kollektiv ansökan från pensionärsorganisationer m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motion 1990/91:Sf514 yrkande 4 godkänner vad som i propositionen förordats om förlängd försöksverksamhet med friare resursutnyttjande beträffande vuxenstudiestöden och med kollektiv ansökan om internatbidrag för handikapp- och pensionärsorganisationer, res. 25 (fp, c)
23. beträffande kollektiv ansökan från egenföretagarorganisationer att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf514 yrkande 5, res. 26 (fp, c)
Timersättning vid vissa vuxenutbildningar
24. beträffande den högre ersättningsnivån vid vissa vuxenutbildningar att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ersättningsbeloppet per timme, res. 27 (m, fp, c)- villk. 19
25. beträffande anslag till timersättning vid vissa vuxenutbildningar att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 dels godkänner att 96200000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, dels till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 107200000 kr., res. 28 (m, fp, c) - villk. 19
26. beträffande den lägre timersättningen vid grundvux att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 godkänner vad som i propositionen förordats om att den lägre timersättningen avskaffas för deltagare i grundutbildning för vuxna (grundvux),
27. beträffande teckenspråksundervisning att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf505, 1990/91:Sf510 yrkande 5 och 1990/91:Sf512, res. 29 (mp)
Bidrag till vissa studiesociala ändamål
28. beträffande huvudmannaskapet för studerandehälsovården att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf507 yrkande 1 och 1990/91:Sf518 yrkande 2, res. 30 (m, fp)
29. beträffande kuratorer att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf518 yrkande 1,
30. beträffande bidrag till studerandehälsovården att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sf28 yrkande 2 i denna del, 1990/91:Sf32 yrkande 3 i denna del, 1990/91:Sf34 yrkande 3 i denna del och 1990/91:Sf507 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ytterligare medel till studerandehälsovården, res. 31 (m, fp, c, mp)
31. beträffande talboks- och punktskriftsbiblioteket att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:108 medger att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket det beställningsbemyndigande om 3900000 kr. för budgetåret 1992/93 som förordats i propositionen,
32. beträffande reserabatter för studerande att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf28 yrkande 1, 1990/91:Sf29, 1990/91:Sf30, 1990/91:Sf31, 1990/91:Sf32 yrkande 1, 1990/91:Sf33, 1990/91:Sf34 yrkande 1, 1990/91:Sf509, 1990/91:Sf510 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Sf515, 1990/91:Sf516 yrkande 2 och 1990/91:Sf519 i denna del, res. 32 (fp) res. 33 (v) res. 34 (mp)
33. beträffande anslag till vissa studiesociala ändamål att riksdagen med anledning av propositionerna 1990/91:100 och 1990/91:108 och motionerna 1990/91:Sf28 yrkande 2 i denna del, 1990/91:Sf32 yrkande 3 i denna del, 1990/91:Sf34 yrkande 3 i denna del och 1990/91:Sf507 yrkande 2 i denna del samt med avslag på motionerna 1990/91:Sf32 yrkande 2 och 1990/91:Sf34 yrkande 2 till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 114867000 kr. res. 35 (m, fp, c, mp) - villk. 31 res. 36 (mp) - villk. 34
Utbildningsarvoden till studerande vid vissa lärarutbildningar
34. beträffande anslag till utbildningsarvoden att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till Utbildningsarvoden till studerande vid vissa lärarutbildningar för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 126800000 kr.,
35. beträffande lagförslaget i övrigt att riksdagen antar det i proposition 1990/91:100 framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) i vad förslaget inte berörts ovan under momenten 2 och 18.
Stockholm den 16 april 1991
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Doris Håvik
Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Ulla Johansson (s), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Nils-Olof Gustafsson (s), Ingegerd Elm (s), Margareta Persson (s), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Margó Ingvardsson (v), Ragnhild Pohanka (mp), Maud Björnemalm (s), Arne Mellqvist (s), Bertil Persson (m) och Marianne Jönsson (c).
Reservationer
1. Inackorderingstillägg (mom.2)
Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c) Hans Dau (m), Bertil Persson (m) och Marianne Jönsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "denna del." bort ha följande lydelse:
CSN har föreslagit att inackorderingstillägget höjs till lägst 1030 och högst 2330 kr. per månad. Regeringen föreslår dock en höjning till endast 1000--2010 kr. per månad med hänvisning till att föräldrarna genom skattereformen får ökade disponibla inkomster och därigenom kan bidra till merkostnaderna för barnens inackordering i ökad utsträckning. Utskottet kan inte acceptera att de som bor så långt från skolorten att barnen måste bo inackorderade under skolveckan skall betala de ökande mat-, hyres- och resekostnaderna med eventuella inkomstskattesänkningar. Dessa föräldrar har dessutom oftast lägre inkomster än genomsnittet och får därför inte några nämnvärda skattesänkningar. För att inte ytterligare förstärka den sociala och regionala snedrekryteringen till gymnasie- och senare högskolestudier föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion Sf506 yrkande 6 höjer inackorderingstillägget till 1030--2330 kr. per månad.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande inackorderingstillägg att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf506 yrkande 6 och med anledning av proposition 1990/91:100 och motion 1990/91:Sf519 i denna del antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 3 kap. 7§ med den ändringen att lagrummet erhåller följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Reservanternas förslag
3 kap.
7 §
Inackorderingstillägg Inackorderingstillägg utgår med lägst 1000 och utgår med lägst 1030 och högst 2010 kronor i högst 2330 kronor i månaden till studerande som månaden till studerande som behöver inackordering. behöver inackordering. Närmare föreskrifter om Närmare föreskrifter om inackorderingstillägg inackorderingstillägg meddelas av regeringen eller meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen den myndighet som regeringen utser. utser.
2. Studiehjälp vid utlandsstudier (mom.3)
Gullan Lindblad, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Det internationella" och slutar med "yrkande 6." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det av mycket stort värde om svenska ungdomar bereds möjlighet till gymnasiestudier något år i ett annat land. Detta medverkar till en ökad internationalisering och en ökad förståelse för andra kulturer. Inte minst krävs en större öppenhet i fråga om yrkesinriktade utbildningar. Kostnader för resa, uppehälle och avgifter vid utlandsstudier innebär dock antingen att man måste göra stora ekonomiska uppoffringar eller att man tvingas avstå från sådana studier. Utskottet anser därför, i likhet med motionärerna i motion Sf506, att elever skall ha samma rätt till studiehjälp i form av studiebidrag och inackorderingstillägg vid gymnasiestudier utomlands som i Sverige.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande studiehjälp vid utlandsstudier att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf506 yrkande 8 och med anledning av motion 1990/91:Sf503 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Anslag till studiehjälp m.m. (mom.4)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c), Hans Dau (m), Bertil Persson (m) och Marianne Jönsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet har" och slutar med "till medelsanvisning." bort ha följande lydelse:
Utskottet har i reservation 1 föreslagit att inackorderingstillägget höjs utöver regeringens förslag. För de ökade kostnader som detta kommer att medföra föreslår utskottet att riksdagen i enlighet med vad som anges i motion Sf527 yrkande 2 anvisar ytterligare 10 milj.kr.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande anslag till studiehjälp m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf527 yrkandena 2 och 3 och med anledning av proposition 1990/91:100 samt med avslag på motion 1990/91:Sf527 yrkande 1 till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2698400000 kr.,
4. Anslag till studiehjälp m.m. (mom.4)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Gullan Lindblad, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet har" och slutar med "till medelsanvisning." bort ha följande lydelse:
Utskottet har i reservation 2 tillstyrkt att studiestöd skall utges under utlandsstudier på samma villkor som i Sverige. För de ökade kostnader som detta kommer att medföra föreslår utskottet att riksdagen i enlighet med vad som anges i motion Sf527 yrkande 1 anvisar ytterligare 47 milj.kr.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande anslag till studiehjälp m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf527 yrkandena 1 och 3 och med anledning av proposition 1990/91:100 samt med avslag på motion 1990/91:Sf527 yrkande 2 till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2735400000 kr.,
5. Utredning om bättre villkor för gymnasieelever m.fl. (mom.5)
Margó Ingvardsson (v) och Ragnhild Pohanka (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Såsom ovan" och slutar med "motion Sf522." bort ha följande lydelse:
Situationen för de studerande har försämrats genom skattereformen. De studerande får knappast någon inkomstskattesänkning men de skall vara med och betala höjda hyror och andra kostnadsökningar.
Den låga nivån på studiebidraget gör att många ungdomar i gymnasieskolan tvingas att arbeta parallellt med sina gymnasiestudier. Även om varvning av arbete och utbildning har fördelar, är gymnasiestudier ett heltidsarbete, och omfattande extraarbete leder till sämre resultat i skolan. Utskottet anser därför att studiebidraget bör ha en sådan nivå att ungdomar inte av ekonomiska skäl tvingas att arbeta extra under terminerna. Detsamma gäller nivån för inackorderingstillägg och extra tillägg.
Det är vidare enligt utskottets mening viktigt att ungdomar som har fyllt 18 år och alltså är myndiga har möjlighet att ha en egen ekonomi och inte behöver vara beroende av sina föräldrar, även om de studerar vidare på gymnasieskola eller folkhögskola.
Utskottet anser således att det finns flera skäl att reformera studiefinansieringssystemet för folkhögskole- och gymnasieelever. En utredning i detta syfte bör därför, såsom framhålls i motion Sf522, snarast tillsättas.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande utredning om bättre villkor för gymnasieelever m.fl. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf522 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 6. Särskild utredning av studiemedelssystemet (mom.6)
Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c), Hans Dau (m), Margó Ingvardsson (v), Ragnhild Pohanka (mp), Bertil Persson (m) och Marianne Jönsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Riksdagen har" och slutar med "och Sf523." bort ha följande lydelse:
Det nuvarande studiemedelssystemet infördes för bara drygt två år sedan. Trots detta behövs redan nu en översyn för att komma till rätta med bristerna i systemet, i första hand problemen med den höga skuldsättningen. Utskottet anser att regeringen bör låta göra en förutsättningslös utredning om studiemedelssystemet och om hur studier i fortsättningen skall finansieras.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande särskild utredning av studiemedelssystemet att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sf9 yrkande 2, 1990/91:Sf350 yrkande 5, 1990/91:Sf502, 1990/91:Sf504, 1990/91:Sf506 yrkande 1, 1990/91:Sf510 yrkande 1 och 1990/91:Sf523 och med avslag på motion 1990/91:Sf524 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Särskild utredning av studiemedelssystemet (mom.6)
Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Riksdagen har" och slutar med "och Sf523." bort ha följande lydelse:
Enligt vad som anförs i propositionen är avsikten att CSN i de särskilda direktiven för budgetåren 1993/94--1995/96 skall få i uppdrag att göra en utvärdering av studiemedelssystemets funktion och effekter. Vid denna utvärdering skall återbetalningsfrågorna särskilt prioriteras. Enligt utskottets mening är det nödvändigt att CSN omgående får i uppdrag att göra denna utvärdering. Utskottet vill framhålla att, om det visar sig att det finns risk för att studieskulder måste avskrivas i stor omfattning, CSN bör överväga och lägga fram förslag till förändringar av systemet. Utskottet anser vidare att CSN också bör få i uppdrag att snarast göra en beräkning av de samhällsekonomiska kostnaderna för ett avskaffande av inkomstprövningen. Det anförda bör med bifall till motion Sf524 ges regeringen till känna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande särskild utredning av studiemedelssystemet att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf524 och med avslag på motionerna 1990/91:Sf9 yrkande 2, 1990/91:Sf350 yrkande 5, 1990/91:Sf502, 1990/91:Sf504, 1990/91:Sf506 yrkande 1, 1990/91:Sf510 yrkande 1 och 1990/91:Sf523 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Inkomstbegreppet (mom. 7)
Gullan Lindblad, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "I det" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:
Det inkomstbegrepp som tillämpas inom studiemedelssystemet -- sammanräknad inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital vid taxeringen -- innebär bl.a. att hänsyn inte tas till underskott som uppkommit på grund av innehav av småhus eller rörelse. Detta drabbar barnfamiljer, som ofta föredrar att bo i eget småhus, samt många nyetablerade egna företagare. Vid prövning såväl av rätten till studiemedel som återbetalning av studiemedel skall enligt utskottets mening användas ett inkomstbegrepp som motsvarar taxerad inkomst enligt de bestämmelser som gällde fram till den 1 januari 1991. Ett sådant inkomstbegrepp speglar bättre den enskildes ekonomiska situation. Det anförda bör med anledning av motion Sf506 yrkande 2 ges regeringen till känna.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande inkomstbegreppet att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf506 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Inkomstprövning (mom. 8)
Gullan Lindblad, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Vad gäller" och slutar med "yrkande 4." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör, som anförs i motionerna Sf506 och Sf527, prövningen av rätt till studiemedel mot egen inkomst upphöra för heltidsstuderande. Därmed understryks att studiemedelssystemet är ett generellt system, och de marginaleffekter som uppstår med nuvarande system undviks. En avskaffad inkomstprövning skulle också medföra besparingar i administrationen och underlätta hanteringen för den enskilde. Risken för att en avskaffad prövning skulle leda till att de studerande förvärvsarbetar så mycket jämsides med studierna att dessa skulle försummas är ringa, eftersom rätten till studiemedel är knuten till deltagande i undervisningen och viss studietakt. Om tillfredsställande studieresultat uppnås bör det enligt utskottets mening vara den enskildes sak att i övrigt disponera sin tid.
Det bör ankomma på regeringen att lägga fram förslag i enlighet med det anförda i sådan tid att förslaget kan gälla fr.o.m. den 1 juli 1991.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande inkomstprövning att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sf506 yrkande 5 och 1990/91:Sf527 yrkande 4 och med avslag på motion 1990/91:Sf510 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Inkomstprövning (mom. 8)
Ragnhild Pohanka (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Vad gäller" och slutar med "yrkande 4." bort ha följande lydelse:
Studiemedel utges endast för studietid. Utskottet anser därför att en studerande bör ha möjlighet att skaffa sig inkomst under ferietid utan att detta påverkar studiemedlen. Det anförda bör riksdagen med bifall till motion Sf510 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande inkomstprövning att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf510 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1990/91:Sf506 yrkande 5 och 1990/91:Sf527 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Avskrivning av studielån (mom.9)
Gullan Lindblad, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Utskottet har" och slutar med "och 4." bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att den som under lång tid har avstått från arbetsinkomster på grund av studier har dragit på sig en extra stor skuldbörda. Det är därför motiverat att staten avskriver en del av denna skuld. Därmed främjas också rekryteringen till de mer krävande studierna, och de sociala hinder som föreligger motverkas. Rätt till avskrivning bör enligt utskottets mening gälla alla som uppburit studiemedel för minst sex terminers heltidsstudier eller deltidsstudier av motsvarande total omfattning. De sex terminerna skall kunna gälla såväl gymnasiala som eftergymnasiala studier och behöver inte omfatta en sammanhängande tidsperiod. Avskrivning bör ske med 6 % av basbeloppet per termin för gymnasiala studier och med 6 % av basbeloppet per uppnådda 20 poäng för eftergymnasiala studier.
I syfte att stimulera till ökad forskning anser utskottet också att en särskild avskrivning av skulden bör göras för den som avlägger doktorsexamen. Därvid bör en skuldavskrivning ske med en summa som motsvarar ett basbelopp.
Det anförda bör med bifall till motion Sf506 yrkandena 3 och 4 ges regeringen till känna.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande avskrivning av studielån att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf506 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Terminsavgifter m.m. vid utlandsstudier (mom.10)
Gullan Lindblad, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Vad gäller" och på s. 20 slutar med "riksdagens sida." bort ha följande lydelse:
Utbildning vid universitet och högskolor i andra länder är förenad med höga kostnader för terminsavgifter och resor, och CSN beviljar därför extra studiemedel i form av lån för sådana studier. Det kan bli fråga om betydande belopp, och utskottet anser att det därför bör utredas om en studerande som ådragit sig extra höga låneskulder i samband med utlandsstudier bör kunna få reducering av skulden, t.ex. genom att en del av skulden avskrivs efter examen.
Det anförda bör med bifall till motion Sf506 yrkande 7 ges regeringen till känna.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande terminsavgifter m.m. vid utlandsstudier att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf506 yrkande 7 och med avslag på motion 1990/91:Sf526 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Terminsavgifter m.m. vid utlandsstudier (mom.10)
Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Vad gäller" och på s. 20 slutar med "riksdagens sida." bort ha följande lydelse:
Utbildning vid universitet och högskolor i andra länder är i regel förenad med höga kostnader för terminsavgifter och resor, och CSN beviljar därför extra studiemedel i form av lån för sådana studier. Enligt utskottets mening är det rimligt att den som studerar utomlands inte skall få högre skuldsättning än den som får motsvarande utbildning i Sverige. Utskottet föreslår därför att den som studerar utomlands skall få bidrag med 25 % av kostnaderna för terminsavgifter.
Det anförda bör med bifall till motion Sf526 yrkande 1 ges regeringen till känna.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande terminsavgifter m.m. vid utlandsstudier att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf526 yrkande 1 och med avslag på motion 1990/91:Sf506 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Konstnärlig utbildning (mom.12)
Margó Ingvardsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Studiemedel beviljas" och på s. 21 slutar med "och Sf525." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening fyller utbildningen vid de fristående konstskolorna en viktig funktion som komplettering till de förberedande konstnärliga utbildningarna inom gymnasiet och folkhögskolan och i viss mån även som alternativ till högskoleutbildningen. Utbildningen vid dessa konstskolor kan ta upp till fem år. Utskottet anser att den som studerar vid en fristående konstskola bör kunna uppbära studiemedel under hela studietiden. Den generella begränsningen att studiemedel vid studier på gymnasial nivå längst skall kunna utges för tre år skall således inte tillämpas i dessa fall. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande konstnärlig utbildning att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sf501, 1990/91:Sf508, 1990/91:Sf520 och 1990/91:Sf525 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Studier och idrott (mom.13)
Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Utskottet är" och slutar med "motion Sf529." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att man bör underlätta för ungdomar som vill idrotta på elitnivå att kombinera utbildning med träning och tävling. Den som kombinerar högskolestudier med kvalificerad idrott bör därför ha rätt till förlängd studiegång med fullt studiestöd. För att idrottsungdomarna inte skall få för stora studieskulder bör samtidigt en särskild stipendiefond inrättas. Det anförda bör med bifall till motion Sf529 ges regeringen till känna.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
13. beträffande studier och idrott att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf529 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Anslag till studiemedel m.m. (mom. 16)
Under förutsättning av bifall till reservation 9
Gullan Lindblad, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "föreslagna anslaget." bort ha följande lydelse:
Utskottet har i reservation 9 föreslagit att inkomstprövningen avskaffas vid prövningen av rätten till studiemedel för den som studerar på heltid. Detta förslag beräknas kosta 60 milj.kr. varför propositionens förslag till anslag för studiemedel m.m. bör räknas upp med motsvarande belopp.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
16. beträffande anslag till studiemedel m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf527 yrkande 5 och med anledning av proposition 1990/91:100 samt med avslag på motion 1990/91:Sf526 yrkande 2 till Studiemedel m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3743000000 kr.,
17. Anslag till studiemedel m.m. (mom. 16)
Under förutsättning av bifall till reservation 13
Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "föreslagna anslaget." bort ha följande lydelse:
Utskottet har i reservation 13 föreslagit att den som studerar utomlands skall kunna få bidrag till terminsavgifterna. Detta förslag beräknas kosta 20 milj.kr. Till Studiemedel m.m. bör därför anvisas 3703000000 kr.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
16. beträffande anslag till studiemedel m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf526 yrkande 2 och med anledning av proposition 1990/91:100 samt med avslag på motion 1990/91:Sf527 yrkande 5 till Studiemedel m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3703000000 kr.,
18. Differentieringen av vuxenstudiestödet m.m. (mom.17)
Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Barbro Sandberg (fp) och Marianne Jönsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "yrkandena 6--9." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det inte rimligt att det särskilda vuxenstudiestödet utges med högre belopp till den som är medlem i arbetslöshetskassa än till annan. Bl.a. får detta till följd att kvinnor som varit hemma och vårdat barn inte kan få det högre beloppet även om de är korttidsutbildade. Utskottet anser det viktigt att konsekvenserna av differentieringen utreds vad gäller rekryteringen av kvinnor till studier. Enligt utskottets mening skulle en annan beräkningsgrund för det särskilda vuxenstudiestödet även medföra att de medel som avsätts för ändamålet räcker till betydligt fler sökande än vad som nu är fallet. Utskottet anser att också barntillägget bör utges på samma villkor till alla. Regeringen bör låta utreda och därefter snarast lägga fram förslag till lösning av de nämnda frågorna.
Det anförda bör med bifall till motionerna Sf514 yrkandena 2 och 3 och Sf350 yrkande 6 ges regeringen till känna.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
17. beträffande differentieringen av vuxenstudiestödet m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sf350 yrkande 6 och 1990/91:Sf514 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Ersättningsnivån inom korttidsstudiestödet (mom.18)
Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Bertil Persson (m) och Marianne Jönsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Vad gäller" och på s. 26 slutar med "i lagförslaget." bort ha följande lydelse:
Regeringen har föreslagit en höjning av timersättningen inom korttidsstudiestödet till 58 kr. Utskottet anser att det kan finnas skäl för en ytterligare höjning av ersättningsnivån. En höjning skulle i så fall också avse timersättningen vid grundvux, särvux och grund-sfi. För att finansiera den sistnämnda höjningen skulle omfördelningar behöva göras av medel från vuxenutbildningsavgiften, t.ex. genom en minskning av det föreslagna utrymmet för särskilt vuxenstudiestöd. Utskottet anser inte att en sådan minskning bör ske, och utskottet tillstyrker regeringens förslag till höjning av timersättningen inom korttidsstudiestödet till 58 kr. per timme. Riksdagen bör därför anta i propositionen framlagt lagförslag såvitt avser 5 kap. 5 §.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
18. beträffande ersättningsnivån inom korttidsstudiestödet att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Sf511 och 1990/91:Sf513 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 5 kap. 5 §,
20. Uppsökande verksamhet m.m. (mom. 20)
Gullan Lindblad, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "I anslutning" och slutar med "yrkandena 6--9." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att utrymmet för anslagsposten Korttidsstudiestöd bör minskas med 180 milj.kr. till 46 milj.kr. Vidare bör medel inte längre anvisas för kostnader för uppsökande verksamhet och utbildning av studieorganisatörer eftersom tidigare års insatser på dessa områden får anses tillräckliga. Dessa besparingar inom vuxenstudiestödet, 255 milj.kr., bör användas för att frigöra avgiftsmedel för finansiering av studieförbundens verksamhet.
dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
20. beträffande uppsökande verksamhet m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf527 yrkandena 6, 7 och 9 och med anledning av motion 1990/91:Sf514 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Uppsökande verksamhet m.m. (mom. 20)
Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "I anslutning" och slutar med "yrkandena 6--9." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör de studieförbund som bl.a. genom sina medlemsorganisationer har etablerad kontakt med de flesta arbetsplatser ha tillräckliga resurser för att utan extra statsbidrag verka på arbetsplatserna med uppsökande verksamhet m.m. Några medel för planering och genomförande av uppsökande verksamhet bör därför inte anvisas. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
20. beträffande uppsökande verksamhet m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sf514 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sf527 yrkande 7 och med avslag på motion 1990/91:Sf527 yrkandena 6 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Anslag till vuxenstudiestöd m.m. (mom.21)
Under förutsättning av bifall till reservation 19
Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp) Karin Israelsson (c), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Bertil Persson (m) och Marianne Jönsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Med denna" och slutar med "i lagförslaget." bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att till anslaget F4 anvisas 1628,1 milj.kr. och att dessa medel finansieras genom vuxenutbildningsavgiften.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
21. beträffande anslag till vuxenstudiestöd m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Sf514 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sf527 yrkande 8 dels godkänner att 1628100000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m.m., dels till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1628100000 kr.,
23. Anslag till vuxenstudiestöd m.m. (mom.21)
Under förutsättning av bifall till reservation 20
Gullan Lindblad, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Med denna" och slutar med "i lagförslaget." bort ha följande lydelse:
Till följd av vad utskottet föreslagit i reservation 20 bör till anslaget F 4 anvisas ett belopp som är 255 milj.kr. lägre än som föreslagits av regeringen, eller -- med beaktande av att 10,4 milj.kr. skall omfördelas till anslaget F 5 för att täcka höjningen av den högre ersättningsnivån vid vissa vuxenutbildningar -- 1362700 kr.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
21. beträffande anslag till vuxenstudiestöd m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf527 yrkande 8 och med anledning av proposition 1990/91:100 och motion 1990/91:Sf514 yrkande 1 i denna del dels godkänner att 1362700000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m.m., dels till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1362700000 kr.,
24. Anslag till vuxenstudiestöd m.m. (mom.21)
Under förutsättning av bifall till reservation 21
Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Med denna" och slutar med "i lagförslaget." bort ha följande lydelse:
Till följd av vad utskottet föreslagit i reservation 21 bör till anslaget F 4 anvisas ett belopp som är 75 milj.kr. lägre än som föreslagits av regeringen, eller -- med beaktande av att 10,4 milj.kr. skall omfördelas till anslaget F 5 för att täcka höjningen av den högre ersättningsnivån vid vissa vuxenutbildningar -- 1542,7 milj.kr.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
21. beträffande anslag till vuxenstudiestöd m.m. att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 och motionerna 1990/91:Sf514 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sf527 yrkande 8 dels godkänner att 1542700000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m.m., dels till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1542700000 kr.,
25. Kollektiv ansökan från pensionärsorganisationer m.m. (mom.22)
Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Barbro Sandberg (fp) och Marianne Jönsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Frågan om" och slutar med "yrkande 4." bort ha följande lydelse:
För handikappade är det enligt utskottets mening värdefullt att möjligheten finns till kollektiv ansökan om internatbidrag. Den pågående försöksverksamheten bör därför permanentas för handikapporganisationerna. Utskottet anser det däremot inte rimligt att de begränsade resurser som står till förfogande för vuxenstudiestödet används till internatbidrag för kurser som riktar sig till ålderspensionärer. Medlen skall i stället användas för att finansiera studier för personer i arbetsaktiv ålder. Pensionärer bör som alternativ för sin studieverksamhet kunna erhålla stöd från studieförbunden. Med hänsyn härtill bör försöksverksamheten vad gäller pensionärsorganisationernas rätt att kollektivt ansöka om internatbidrag upphöra.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
22. beträffande kollektiv ansökan från pensionärsorganisationer m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf514 yrkande 4 och med anledning av proposition 1990/91:100 dels godkänner vad som i propositionen förordats om förlängd försöksverksamhet med friare resursutnyttjande beträffande vuxenstudiestöden,dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om kollektiv ansökan om internatbidrag för handikapp- och pensionärsorganisationer,
26. Kollektiv ansökan från egenföretagarorganisationer (mom.23)
Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Barbro Sandberg (fp) och Marianne Jönsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Även frågan" och på s. 27 slutar med "yrkande 5." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att den möjlighet till kollektiv ansökan om internatbidrag som gäller för löntagarorganisationerna också skall omfatta Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund och Företagarnas riksorganisation. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
23. beträffande kollektiv ansökan från egenföretagarorganisationer att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf514 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. Den högre ersättningsnivån vid vissa vuxenutbildningar (mom.24)
Under förutsättning av bifall till reservation 19
Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Bertil Persson (m) och Marianne Jönsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Som angivits" och slutar med "i grundvux." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning att den högre ersättningen vid deltagande i grundvux, särvux och grund-sfi bör höjas till 58 kr. per timme.
dels att moment 24 i utskottets hemställan bort utgå.
28. Anslag till timersättning vid vissa vuxenutbildningar (mom.25)
Under förutsättning av bifall till reservation 19
Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Bertil Persson (m) och Marianne Jönsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Som angivits" och slutar med "i grundvux." bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning och finansiering av anslaget F 5.
dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
25. beträffande anslag till timersättning vid vissa vuxenutbildningar att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 dels godkänner att 85800000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, dels till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 96800000 kr.,
29. Teckenspråksundervisning (mom.27)
Ragnhild Pohanka (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Utskottet har" och slutar med "och Sf512." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att syskon till handikappade barn bör få större möjligheter att delta i teckenspråksundervisning. Även syskon bör därför få delta i och få ersättning för kurser vid de dövas folkhögskola i Leksand. Utskottet vill även framhålla att skolan har ett daghem som är öppet för både döva och hörande barn och där teckenspråket är grundspråk. Skolan anordnar varje sommar teckenspråkskurser för föräldrar och anhöriga till döva eller hörselskadade barn. Under sommarkursen utvidgas verksamheten vid daghemmet så att man även tar emot barn i skolåldern. Utskottet anser det viktigt att denna verksamhet kan fortsätta. Det bör därför utredas om studiestödet vid teckenspråksutbildning kan utges med högre belopp och även utvidgas till att omfatta de hörselskadade barnen. Det anförda bör med bifall till motionerna Sf510 yrkande 5 och Sf512 ges regeringen till känna.
dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
27. beträffande teckenspråksundervisning att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sf510 yrkande 5 och 1990/91:Sf512 och med anledning av motion 1990/91:Sf505 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
30. Huvudmannaskapet för studerandehälsovården (mom.28)
Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp) och Bertil Persson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det viktigt att frågan om huvudmannaskapet för studerandehälsovården snarast löses. I betänkandet (SOU 1990:105) Studenten och tvångsanslutningen har lagts fram förslag till framtida organisation av studerandehälsovården. Enligt utredningen bör stiftelser bildas som skall vara huvudmän för studenthälsan. Utformningen skall kunna variera och anpassas lokalt. Högskolorna på orten skall kunna medverka i stiftelsen. Likså bör landstinget, Statshälsan och centrala studiestödsnämnden vara företrädda. Ett betydande studerandeinflytande i stiftelsen är angeläget och självklart. Så länge obligatoriet är kvar kan studeranderepresentanterna utses av studentkåren. När obligatoriet avskaffas måste de utses genom allmänna val i högskolans regi. Utskottet anser att studerandehälsovården bör omorganiseras enligt de angivna riktlinjerna. Samtidigt bör beaktas att Studenthälsan är en företagshälsovård och att sådan hälsovård har betydligt större ekonomiska resurser till sitt förfogande. Utskottet anser att regeringen snarast bör lägga fram förslag till lösning av studerandehälsovårdens framtida organisation i enlighet med det anförda. Detta bör med bifall till motion Sf507 yrkande 1 ges regeringen till känna.
dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
28. beträffande huvudmannaskapet för studerandehälsovården att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf507 yrkande 1 och med avslag på motion 1990/91:Sf518 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
31. Bidrag till studerandehälsovården (mom.30)
Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Ragnhild Pohanka (mp), Bertil Persson (m) och Marianne Jönsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "Inom studenthälsorna" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är den ekonomiska situationen inom studerandehälsovården sådan att statsbidraget till studerandehälsovården för nästa budgetår kraftigt måste förstärkas. Utskottet anser därför att ytterligare 5 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit bör anvisas för detta ändamål.
dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
30. beträffande bidrag till studerandehälsovården att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sf28 yrkande 2 i denna del, 1990/91:Sf32 yrkande 3 i denna del, 1990/91:Sf34 yrkande 3 i denna del och 1990/91:Sf507 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ytterligare medel till studerandehälsovården,
32. Reserabatter för studerande (mom.32)
Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "träffade avtalen." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att de reserabatter som CSN träffat avtal om för nästa budgetår bör omfatta även studerande som har rätt till studiestöd men inte utnyttjar möjligheterna att få vare sig bidrag eller lån. Utskottet konstaterar vidare att utländska studenter som studerar i Sverige inom Erasmus-samarbetets ram inte kommer att omfattas av reserabatterna fr.o.m. nästa budgetår. Utskottet anser att regeringen bör beakta detta vid utformningen av dessa gäststuderandes ekonomiska villkor under tiden i Sverige. Det anförda bör med bifall till motion Sf30 ges regeringen till känna.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
32. beträffande reserabatter för studerande att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf30 och med avslag på motionerna 1990/91:Sf28 yrkande 1, 1990/91:Sf29, 1990/91:Sf31, 1990/91:Sf32 yrkande 1, 1990/91:Sf33, 1990/91:Sf34 yrkande 1, 1990/91:Sf509, 1990/91:Sf510 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Sf515, 1990/91:Sf516 yrkande 2 och 1990/91:Sf519 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
33. Reserabatter för studerande (mom.32)
Margó Ingvardsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "träffade avtalen." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det reserabattsystem som CSN nu förhandlat fram får kännbara ekonomiska effekter för många av de studerande som ställts utanför möjligheterna till reserabatter. Det gäller bl.a. studenter som under en period inte lyckats nå upp till det antal poäng som krävs för att få fortsatta studiemedel, men som trots detta fortsätter studierna. Det gäller också gäst- och utbytesstudenter och dem som läser på deltid på annan ort än bostadsorten. Utskottet vill erinra om att de studenter som fyllt 25 år inte heller har möjlighet att utnyttja eventuella ungdomsrabatter. De försämrade reserabatterna kan befaras leda till att öka den sociala snedrekryteringen till högre studier. Utskottet anser mot denna bakgrund att regeringen bör få i uppdrag att snarast återkomma med ett nytt förslag till reserabatter för studerande som inte ställer stora grupper studerande utanför möjligheten till rabatterade resor under studietiden.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
32. beträffande reserabatter för studerande att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf29 och med anledning av motionerna 1990/91:Sf28 yrkande 1, 1990/91:Sf30, 1990/91:Sf31 och 1990/91:Sf33 och med avslag på motionerna 1990/91:Sf32 yrkande 1, 1990/91:Sf34 yrkande 1, 1990/91:Sf509, 1990/91:Sf510 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Sf515, 1990/91:Sf516 yrkande 2 och 1990/91:Sf519 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
34. Reserabatter för studerande (mom.32)
Ragnhild Pohanka (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "träffade avtalen." bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att de avtal om reserabatter för studerande som CSN träffat för nästa budgetår utesluter många grupper studerande. Det gäller bl.a. forskarstuderande och gäststuderande. Att reserabatterna inte omfattar alla studerande blir särskilt kännbart för dem som är över 25 år, vilka också utgör merparten av dem som kommer att stå utanför rabattsystemet. Det kan även komma att öka den sociala snedrekryteringen till högskolan att distansstuderande och deltidsstuderande utan studiemedel inte får reserabatter. Reserabattsystemet slår även hårt mot studenter som spärras ut ur studiemedelssystemet på grund av att de misslyckas på en tentamen men som fortsätter utbildningen. Utskottet anser mot denna bakgrund att CSN bör få i uppdrag att förhandla om reserabatter som omfattar samtliga studerandegrupper som nu har rätt till CSN-kort. CSN bör även träffa avtal med länstrafikbolagen om reserabatter. För ändamålet bör anvisas 10 milj.kr. utöver regeringens förslag.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
32. beträffande reserabatter för studerande att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sf32 yrkande 1 och 1990/91:Sf510 yrkandena 2 och 3 och med anledning av motionerna 1990/91:Sf28 yrkande 1, 1990/91:Sf29, 1990/91:Sf30, 1990/91:Sf31, 1990/91:Sf33, 1990/91:Sf34 yrkande 1, 1990/91:Sf509, 1990/91:Sf515, 1990/91:Sf516 yrkande 2 och 1990/91:Sf519 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
35. Anslag till vissa studiesociala ändamål (mom.33)
Under förutsättning av bifall till reservation 31
Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Ragnhild Pohanka (mp), Bertil Persson (m) och Marianne Jönsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Till följd" och slutar med "114867000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet har i reservation 31 föreslagit att statsbidraget till studerandehälsovården höjs med 5 milj.kr. utöver regeringens förslag. Till Bidrag till vissa studiesociala ändamål bör därför anvisas 117867000 kr.
dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
33. beträffande anslag till vissa studiesociala ändamål att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sf28 yrkande 2 i denna del, 1990/91:Sf32 yrkande 3 i denna del, 1990/91:Sf34 yrkande 3 i denna del och 1990/91:Sf507 yrkande 2 i denna del och med anledning av propositionerna 1990/91:100 och 1990/91:108 samt med avslag på motionerna 1990/91:Sf32 yrkande 2 och 1990/91:Sf34 yrkande 2 till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 117867000 kr.,
36. Anslag till vissa studiesociala ändamål (mom.33)
Under förutsättning av bifall till reservation 34
Ragnhild Pohanka (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Till följd" och slutar med "114867000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet har i reservation 34 föreslagit att för reserabatter för studerande anslås ytterligare 10 milj.kr. Till Bidrag till vissa studiesociala ändamål bör därför -- med beaktande av att ytterligare 2 milj.kr. skall utges för studerandehälsovården -- anvisas 124867000 kr.,
dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
33. beträffande anslag till vissa studiesociala ändamål att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf32 yrkande 2 och med anledning av propositionerna 1990/91:100 och 1990/91:108 samt med avslag på motionerna 1990/91:Sf28 yrkande 2 i denna del, 1990/91:Sf32 yrkande 3 i denna del, 1990/91:Sf34 yrkandena 2 och 3 i denna del och 1990/91:Sf507 yrkande 2 i denna del till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 124867000 kr.,
Särskilda yttranden
1. Teckenspråksundervisning
Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anför:
Vi delar uppfattningen i motion Sf505 att föräldrar till döva eller gravt hörselskadade barn bör få bättre möjligheter att delta i teckenspråksundervisning. Med hänsyn till att CSN har i uppdrag att i samråd med skolöverstyrelsen utarbeta ett förslag till hur studiestödet vid teckenspråksundervisning slutligen skall utformas avstår vi från att reservera oss till förmån för motionen.
2. Kuratorer
Gullan Lindblad (m) anför:
Studerandehälsovården skall i första hand vara inriktad på förebyggande vård samt sociala och kurativa insatser. Med anledning av att det inom studenthälsovården på senare tid förekommit att någon kuratorstjänst dragits in för att medlen i stället skall användas till en ökad satsning på friskvård vill jag framhålla att den kurativa verksamheten vid högskolor och universitet är mycket viktig. Jag vill liksom i motion Sf518 understryka värdet av att studerandehälsovården har tillgång till kuratorer eftersom det måste ställas stora krav på lämplig utbildning och kunnighet hos den person som skall kunna hjälpa och stödja de studerande i svårigheter.
I propositionen framlagt lagförslag Bilaga
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Propositionerna 2 Motionerna 3 Utskottet 8 F1. Centrala studiestödsnämnden m.m. 8 F2. Studiehjälp m.m. 9 F3. Studiemedel m.m. 13 F4. Vuxenstudiestöd m.m. 22 F5. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar 27 F6. Bidrag till vissa studiesociala ändamål 28 F7. Utbildningsarvoden till studerande vid vissa lärarutbildningar 34 Hemställan 35 Reservationer 40 1. Inackorderingstillägg (m, c) 40 2. Studiehjälp vid utlandsstudier (m) 41 3. Anslag till studiehjälp m.m. (m, c) 41 4. Anslag till studiehjälp m.m. (m) 42 5. Utredning om bättre villkor för gymnasieelever m.fl. (v, mp) 42 6. Särskild utredning av studiemedelssystemet (m, c, v, mp) 43 7. Särskild utredning av studiemedelssystemet (fp) 43 8. Inkomstbegreppet (m) 44 9. Inkomstprövning (m) 44 10. Inkomstprövning (mp) 45 11. Avskrivning av studielån (m) 45 12. Terminsavgifter m.m. vid utlandsstudier (m) 46 13. Terminsavgifter m.m. vid utlandsstudier (fp) 46 14. Konstnärlig utbildning (v) 47 15. Studier och idrott (fp) 47 16. Anslag till studiemedel m.m. (m) 48 17. Anslag till studiemedel (fp) 48 18. Differentieringen av vuxenstudiestödet m.m. (fp, c,) 48 19. Ersättningsnivån inom korttidsstudiestödet (m, fp, c) 49 20. Uppsökande verksamhet m.m. (m) 50 21. Uppsökande verksamhet m.m. (fp) 50 22. Anslag till vuxenstudiestöd m.m. (m, fp, c) 50 23. Anslag till vuxenstudiestöd m.m. (m) 51 24. Anslag till vuxenstudiestöd m.m. (fp) 51 25. Kollektiv ansökan från pensionärsorganisationer m.m. (fp, c) 52 26. Kollektiv ansökan från egenföretagarorganisationer (fp, c) 53 27. Den högre ersättningsnivån vid vissa vuxenutbildningar (m, fp, c) 53 28. Anslag till timersättning vid vissa vuxenutbildningar (m, fp, c) 53 29. Teckenspråksundervisning (mp) 54 30. Huvudmannaskapet för studerandehälsovården (m, fp) 54 c31.Bidrag till studerandehälsovården (m, fp, c, mp) 55 32. Reserabatter för studerande (fp) 55 33. Reserabatter för studerande (v) 56 34. Reserabatter för studerande (mp) 57 35. Anslag till vissa studiesociala ändamål (m, fp, c, mp) 57 36. Anslag till vissa studiesociala ändamål (mp) 58 Särskilda yttranden 58 1. Teckenspråksundervisning (fp) 58 2. Kuratorer (m) 58 Lagförslaget 60