Studiestöd

Betänkande 2022/23:UbU3

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
23 februari 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Nej till motioner om studiestöd (UbU3)

Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om studiestöd. Detta med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.

Motionerna handlar bland annat om villkoren inom studiestödssystemet, studiemedel för omställning och vidareutbildning, fribeloppet, studielån vid sjukskrivning och för personer med funktionsnedsättning och avskrivning av studielån.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 18

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2023-02-09
Justering: 2023-02-16
Trycklov: 2023-02-17
Reservationer: 9
Betänkande 2022/23:UbU3

Alla beredningar i utskottet

2023-01-26, 2023-02-09

Nej till motioner om studiestöd (UbU3)

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om studiestöd. Detta med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.

Motionerna handlar bland annat om villkoren inom studiestödssystemet, studiemedel för omställning och vidareutbildning, fribeloppet, studielån vid sjukskrivning och för personer med funktionsnedsättning och avskrivning av studielån.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-02-22
Debatt i kammaren: 2023-02-23
Stillbild från Debatt om förslag 2022/23:UbU3, Studiestöd

Debatt om förslag 2022/23:UbU3

Webb-tv: Studiestöd

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Vi har i dag att hantera utbildningsutskottets betänkande 2022/23:UbU3 Studiestöd.

Sverige är ett fantastiskt land, herr talman, om man tittar på vad vi har lyckats med historiskt på utbildningsområdet. Vi är en forskarnation. Vi har starka lärosäten. Vi har genom åren bidragit oerhört mycket till utvecklingen - inte bara i vårt eget land utan i hela världen - med innovationer, uppfinningar och forskning som ligger till grund för stora landvinningar inom såväl medicin som ekonomi, industri, välfärd och mycket annat. Och vi ska fortsätta att göra det, herr talman.

Detta innebär stora utmaningar framöver på hela utbildningsområdet. I dag debatterar vi studiestöd, men ser man till utbildningsområdet i vid mening handlar det även om att få fler ungdomar att klara sina studier i grundskolan och komma in på gymnasiet, om att ha omställningssystem som fungerar, om att få fler elever som klarar gymnasieskolan, om att fler lärare blir utbildade och behöriga och mycket annat.

Frågan om bredd och spets hänger självklart ihop. Om man inte har en bra bredd blir det svårt att få en riktigt spetsig spets.

Vi har mycket stolta anor i Sverige. Och vi har stora utmaningar framför oss men också enorma möjligheter i den värld vi lever i. Sverige är ett modernt land. Vi är redan en generellt sett mycket högutbildad befolkning, och vi har en jättepotential i våra unga generationer.

Herr talman! Utbildning är också viktigt ur ett ideologiskt perspektiv. För mig som liberal handlar det om individens frigörelse och frihet och inte minst om möjligheter att förverkliga sig själv. Vi har självklart också ett studiestödssystem som inte gör skillnad på om man är fattig eller rik och som ger möjligheter att bryta ned sociala barriärer. Inte minst bidrar det till att skapa den bredd som gör att vi får fram världsledande forskare inom olika discipliner.

Utbildningen och den högre utbildningen är också väldigt viktiga för demokratin. Vi ser att vi nu lever i en tillvaro med mycket desinformation, fake news och märkliga uppfattningar om att det inte finns något som är sant och falskt och rätt och fel utan att det är helt upp till en själv hur man bedömer saker. Men det är förstås en väsentlig skillnad på vad hela vetenskapssamhället kommer fram till när de borrar i frågor och tar fram klimatrapporter eller vaccin mot corona jämfört med vad en person hittar på några timmar genom att googla runt lite och söka runt lite på Youtube. Det är klart att det är en väsentlig skillnad mellan vad som är högkvalitativ forskning och vad som är humbug.

Det är viktigt för demokratin att vi har ett starkt utbildningsväsen och inte minst att vi är en utbildad befolkning. Vill vi ha ett samhälle med tolerans, humanism och upplysning kräver det att befolkningen generellt sett är utbildad på en högre eller i alla fall på en grundläggande nivå.

För att göra allt detta, herr talman, krävs det studenter. Och det krävs såklart att studenter har rimliga ekonomiska villkor för att de ska vilja plugga, kunna läsa en högre utbildning och genomföra den högre utbildningen, helst inom den tid som är avsatt utan alltför stora uppehåll och så vidare. Då krävs det att vi har ett studiestödssystem som är generöst och som stimulerar människor så att de vill studera och plugga.

Det är oerhört viktigt för oss i Sverige, om vi tittar på hur vår ekonomi ser ut, att vi har kvalificerade personer som har orkat läsa långa, tunga utbildningar och som kan utveckla de delar i vår industri som är ledande i produktivitet och mycket annat. Det är mycket forskningsintensiv industri, till exempel.

Vi ska fortsätta att ha ett väldigt generöst studiestödssystem. Det är bland de mest generösa i världen. Sedan kan vi förstås diskutera en del detaljer i detta och så vidare, men jag tror att det finns ett brett stöd i Sverige generellt för de hörnpelare som vårt studiestödssystem baseras på.

Avslutningsvis, herr talman, har det kommit in en ny lite udda fågel i det svenska studiestödssystemet, nämligen omställningsstudiestödet. Vi har inte haft ett sådant system förut. Det ska vara fullt utbyggt till 2026. Detta är något som är väldigt positivt, för vi har många människor i vårt arbetsliv som kanske är lite äldre eller som har ett stort behov av omställning och som nu får stora möjligheter till det. Man får 80 procent av lönen upp till en viss nivå för att under totalt 44 veckor kunna ställa om. Sedan kan man kanske få ett jobb inom samma bransch men med en högre lön och mer ansvar. Man kan kanske byta inriktning och så vidare.

Det är viktigt att vi framöver väldigt noga från politiskt håll - från riksdagens håll och från regeringens håll - följer utvecklingen när det gäller omställningsstudiestödet, så att vi ser till att det fungerar på bästa möjliga sätt. Detta ska även göras i dialog med särskilt universitet och högskolor och självklart med arbetstagarorganisationerna, som har en väldigt viktig roll i detta.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 2 Niklas Sigvardsson (S)

Herr talman! Ledamoten Fredrik Malm tar upp väldigt många viktiga saker som vi självklart kan stå bakom. Precis som ledamoten säger finns det, som tur är, ett brett stöd för det studiesystem och det studiestödssystem som vi har i Sverige. Vi socialdemokrater vill även framåt vara med och utveckla det och göra det ännu bättre - förhoppningsvis i breda överenskommelser.

Fredrik Malm nämner i sitt anförande glädjande nog möjligheten för individer att växa som människor och att vi ska möjliggöra resor. Vi ska möjliggöra för alla att läsa en högre utbildning eller att bara studera på den utbildningsnivå där de själva ska ta steg. Senare i dag finns faktiskt en möjlighet att ta ställning för detta i och med Socialdemokraternas reservation om att tillkännage för regeringen att man bör se över studiestödssystemet och bidragsnivåer som helhet.

Jag anade att ledamoten Malm tycker att vi har generösa system men att generösa system kan bli bättre. Vad kommer Liberalerna att göra i regeringssamarbetet, och hur kommer de att arbeta för att stärka studenternas möjligheter att klara sig ännu bättre ekonomiskt? Vi ser ju att det just nu är tuffa tider för studenter i hela vårt land.


Anf. 3 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Tack, Niklas Sigvardsson, för frågan! Niklas Sigvardsson resonerar på ett sätt som jag tycker är klokt. Jag tror att vi är många som kan ställa upp på att vi i dag har ett generöst system, men vi måste också kunna garantera att studenter har möjlighet att studera framöver.

Det är också viktigt för genomströmningen att studenter inte förpassas till att lägga en stor del av sin tid på arbete vid sidan om. Under pandemin tog man bort fribeloppet, vilket var rimligt, men det är ändå så att det kan påverka genomströmningen.

Man kan som student jobba extra, och det är jättebra. Väldigt många gör det, och det ska vi inte motarbeta. Men det är viktigt att vi i grunden har ett studiestödssystem som gör att man kan genomgå en utbildning, att vi får en genomströmning på den utbildningen och att studenter också i huvudsak kan fokusera på just den utbildning de läser.

Nu höjs studiestödet i och med att prisbasbeloppet höjs. Det är positivt. Framöver får vi se om utrymmet finns för att göra ytterligare förstärkningar. Det skulle jag se positivt på.


Anf. 4 Niklas Sigvardsson (S)

Herr talman! Det är positivt att vi förhoppningsvis kan ta steg när det gäller att förstärka studiestödet, för det är så jag tolkar ledamoten.

Den andra delen jag vill prata om är det som Fredrik Malm avslutade sitt anförande med, alltså omställningsstudiestödet. Det är som sagt ett väldigt viktigt system som har kommit på plats genom stora förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. De har gjort ett ansvarsfullt jobb för att människor ska kunna ställa om i livets alla skeden.

Det är glädjande att Fredrik Malm tycker att det är viktigt att hålla koll på implementeringsarbetet. De första rapporterna har vi i utskottet fått via CSN nu i veckan, och det kommer fortlöpande att ges information så att man kan se till att omställningsstudiestödet implementeras enligt intentionen i avtalet.

Från CSN får vi signaler om att de kanske redan under innevarande år behöver förstärkningar i ändringsbudgetar för att klara nuvarande ambitionsnivå och för att kunna handlägga alla de ansökningar som kommer in. Hela 27 000 har sökt detta stöd, vilket är långt mycket mer än vad alla har förberett sig på, och därför är det viktigt att vi här i kammaren och regeringen tar initiativ för att bibehålla den ambition som finns i alla förarbeten.

Jag vill ta tillfället i akt och fråga Fredrik Malm, som är ordförande i utskottet, vilka initiativ han tänker ta gentemot regeringen så att implementeringen och ambitionsnivån ligger fast och så att CSN klarar av att handlägga alla de ansökningar som kommer in.


Anf. 5 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Omställningsstudiestödet är som sagt väldigt viktigt. Det är också viktigt att det kan fungera i en akademisk vetenskaplig miljö på ett sätt som gör att vi får maximala fördelar av de möjligheter systemet ger.

Därmed menar jag, herr talman, att det är väldigt viktigt att vi noga följer detta så att det inte sker undanträngningar, till exempel att en person som är 50 år kliver in på en utbildning och därmed trycker ut en 20-åring som vill in på universitetet. Detta skulle kunna vara en risk om det här systemet inte utvecklas på ett bra sätt.

Det är också viktigt att det finns utbildningar som verkligen gynnar den omställning vi vill uppnå. Det kanske inte heller alltid fungerar inom det ordinarie kursutbudet, och det är någonting som universitet och högskolor måste titta på. Hur kan man få det att fungera med tanke på att omställningsstudiestödet är begränsat? Det är rimligt. Man kan inte ställa om hela livet, utan det måste handla om en begränsad tidsperiod.

Det finns också andra delar. Alla som omfattas av det här stödet kommer ju inte att plugga på universitet eller högskola. En del kommer att gå in i yrkeshögskolan och annat, så det är någonting som är väldigt viktigt.

När det gäller just det specifika anslagsäskandet från Centrala studiestödsnämnden för förvaltningsanslag bereds det i sedvanlig ordning i Regeringskansliet och inte minst på Finansdepartementet i dialog med Utbildningsdepartementet inför vårproposition eller vårändringsbudget. Vi får väl avvakta vad just den specifika resursallokeringen landar på för belopp.


Anf. 6 Niklas Sigvardsson (S)

Herr talman! Jag vill börja med att påpeka att vi socialdemokrater självklart står bakom samtliga våra reservationer i det betänkande som diskuteras, men för att vinna tid vid voteringen yrkar jag bifall endast till reservation 1.

Det svenska studiestödet är ett av världens bästa studiestödssystem. Det kan låta högtravande och förmätet att säga så, men fakta är fakta. En stor anledning till att det är så är att studiestödssystemets tre huvudmål är brett förankrade och har stort stöd i den här kammaren. Det handlar om mål som att systemet ska verka rekryterande för både kvinnor och män och bidra till ett högt deltagande i utbildning. Det handlar också om att studiemedlen ska verka utjämnande mellan individer och grupper i befolkningen och leda till en ökad social rättvisa. Slutligen ska studiestödet även ha en god effekt på samhällsekonomin över tid.

Det är som sagt glädjande att det finns en så stor uppslutning bakom dessa mål. Målen är högt satta, och målen förpliktar. Trots att vi kan säga att vi har ett av världens bästa studiestödssystem finns det ändå saker att göra.

Jag tror att vi alla har sett, hört och läst om studenter som har det tufft i dessa tider. Det handlar om stora hyreshöjningar, hög inflation, höjda matpriser och höjda priser i kollektivtrafiken. Det är rapporter från Ystad och Malmö i söder till Luleå och Kiruna i norr.

Länsförsäkringar presenterade för mindre än en månad sedan en rapport som visade att endast på 4 av de 29 studentorter som granskades har studenterna möjlighet att få ihop sin ekonomi på de 12 052 kronor som bidrag och lån innebär under en fyraveckorsperiod. I Jönköping, där jag kommer ifrån, beräknas en student gå back ungefär 1 032 kronor i månaden, och då var Jönköping inte ens sämst i klassen.

Mot den verkligheten behöver vi politiker agera. Det är därför Socialdemokraterna har som mål att studiestödet ska stärkas. Vi anser att bidragsdelen behöver höjas betydligt för att på ett ännu bättre sätt verka för de huvudsakliga målen i studiestödssystemet. Det handlar som sagt om att bredda rekryteringen så att det inte spelar någon roll vilken samhällsbakgrund man har när man vill studera vidare. Det ska inte heller spela någon roll om anhöriga har möjlighet att skjuta till ekonomiska medel i slutet av månaden för att ekonomin ska gå ihop.

Därför behöver stödet stärkas för många olika grupper av studenter. Några grupper som jag vill lyfta fram är den grupp studenter som kanske redan har börjat jobba och ska gå till studier, studenter som har börjat bilda familj och studenter som har en funktionsnedsättning. Där behöver vi göra mer, och vi tycker att regeringen behöver agera för att stärka dessa grupper.

En annan grupp som är extra utsatt är personer som blir sjuka under tiden de studerar. För studenter som redan i dag har problem med att få studentekonomin att gå ihop och pressen av att lyckas med studierna blir det extra hårt om de råkar bli sjuka. Studenter som blir sjuka under sin studietid blir då mer stressade över att dels få ihop studieresultaten, dels få ihop ekonomin. Där behöver möjligheten till deltidssjukskrivning bli bättre.

Den förra regeringen påbörjade ett arbete med utgångspunkt i delbetänkandet Ökad trygghet för studerande som blir sjuka. Vi socialdemokrater anser att regeringen bör lägga ett förslag på riksdagens bord som underlättar för studenter som blir sjuka under sin studietid. Det måste vara möjligt att bli sjuk även som student.

Herr talman! Ett av alla stöd som finns inom studiestödet är studiestartsstödet. Det är ett viktigt stöd som når en liten grupp, men för den gruppen är stödet helt avgörande. Det är fråga om studenter som kanske aldrig hade börjat studera, lära sig språk eller kommit närmare arbetsmarknaden. Stödet är pricksäkert i fråga om att få personer in i egen försörjning och en möjlighet att utveckla sig eftersom en överväldigande majoritet av dem som får dessa stöd har utländsk bakgrund.

Vi socialdemokrater anser att även här behöver en översyn göras för att bland annat stärka stödets attraktivitet så att fler kommer i arbete. Det handlar också om en översyn av nivåer av stöd och hur man kan se på kravet på långvarig arbetslöshet.

Det sista området jag tänker gå igenom i dag handlar om omställningsstudiestödet. Denna omställningsreform är oerhört viktig för att göra det möjligt för fler att ta del av ett livslångt lärande. Stödet stärker människor och stärker vårt samhälle. Stödet innebär att fler får ekonomiska möjligheter att studera långt in i livet. Vi kan redan nu se hur stort trycket är. Cirka 27 000 har sökt stödet, och de första har redan börjat studera.

Det är viktigt att detta stöd följs upp av CSN så att det verkligen blir så bra som vi vill att det ska bli och som parterna har förhandlat fram. Detta innebär också att regeringens neddragningar på antalet utbildningsplatser kommer att göra det svårt för personer att komma in på sina utbildningar. Där kan vi bara hoppas att regeringen och Sverigedemokraterna tar sitt förnuft till fånga och ser till att det finns studieplatser.

Regeringen behöver också hålla uppsikt över vilka som får sina ansökningar beviljade. Det är viktigt att också de inom yrkesgrupper och grupper av personer som inte har lång studietradition beviljas omställningsstudiestöd, så att de kan stärka sin ställning på arbetsmarknaden och kompetensförsörja sig hela livet. Det är därför glädjande att så många av de första beviljade ansökningarna går till studenter som har sökt sig till yrkeshögskolor, som ger en snabb väg in i ett nytt yrke och arbetslivet. Det är också intressant att se att de flesta beviljade ansökningarna går till sökande till sjuksköterske, vårdadministratörs- och polisprogrammen. Det visar att många vill vara med och bidra till vår gemensamma välfärd och vårt gemensamma samhälle.

Med detta sagt hoppas vi socialdemokrater att regeringen säkerställer att implementeringen blir så bra som den kan bli och att stödet blir så bra som vi vill att det ska bli. Sveriges studiestöd är bra, och det ska fortsätta att vara bra. Men det kan bli ännu bättre.

(Applåder)


Anf. 7 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Herr talman! När jag nämner CSN, alltså Centrala studiestödsnämnden, för min omgivning, min släkt och mina vänner, bli det alltid en reaktion. CSN väcker en stark reaktion. De lite äldre, mer i min ålder, får något drömskt i blicken och tänker på de ljuva studieåren, som faktiskt var möjliga tack vare studiestödet. De lite yngre kan få något lite mörkt i blicken och tänker på att det ska betalas tillbaka. Så är det förstås.

Vårt studiestöd är ett av världens mest generösa, men det kräver ansvar och ger möjligheter. Det ska absolut betalas tillbaka.

Jag är glad över att CSN jobbar mycket med återbetalningarna. På några år har CSN ökat mängden återbetalande; återbetalningarna från dem som bor utomlands låg tidigare på 70 procent och är nu över 80 procent. Av dem som bor i Sverige är det nästan 95 procent som betalar tillbaka. Betala tillbaka ska givetvis alla göra, och CSN jobbar mycket med detta. Systemet innebär att för att andra ska få lån måste de första betala tillbaka.

Varje år får omkring en halv miljon studiestöd. Många är inblandade, och man förstår att det är en stor apparat. Det finns många olika former av studiestöd. Nu pratar jag framför allt om det reguljära studiestödet och omställningsstudiestödet, som många har nämnt tidigare.

Herr talman! Jag är också glad över det blir möjligt att få studiestöd högre upp i åldrarna. Den 1 oktober 2021 höjdes den övre åldersgränsen på Moderaternas initiativ. Från att gränsen tidigare var 56 år kan man nu söka studiestöd upp till gränsen 60 år. Nedtrappningen i rätten att låna höjdes från 47 till 51 år. Studenterna är inte som tidigare.

Arbetsmarknaden förändras, medellivslängden ökar och pensionsåldern ändras. Det är viktigt att vi följer med i samhället, och det anser Moderaterna är viktigt.

Herr talman! Som jag har sagt tidigare har Sverige ett av världens mest generösa studiestödssystem. År 2023 höjdes nivån på studiemedlen. Det var en effekt av att prisbasbeloppet höjdes. Vi hör ofta att studiemedlen aldrig höjs, men det gör de.

Studiestödet ger möjligheter för personer i många olika livssituationer. Det finns många olika former av lån. Det finns till exempel ett körkortslån, och det finns även andra generösa lån för dem som är på olika platser i livet.

Nu har jag mest pratat om det reguljära studiestödet, men nu finns omställningsstudiestödet - som flera har pratat om tidigare. Det viktigaste med studiestödet är att det ska vara rekryterande för både kvinnor och män. Det kan vi se att det är. Det ska bidra till högt deltagande i alla olika former av utbildning och utjämna skillnader i befolkningen, både socialt och vad gäller studievana. Det ska också ha en god effekt på studieresultaten och innebära att man kommer i arbete. Stödet når målen. Vi moderater älskar utvärdering, och om målen inte nås måste något göras.

Jag kommer nu till omställningsstudiestödet, som flera har nämnt tidigare. Det har kunnat sökas sedan 1 oktober förra året och betalas ut sedan den 1 januari. Det har varit ett enormt intresse. Man räknade med ca 5 000 ansökningar, men det var närmare 27 000 som sökte. Sådant kräver ofta manuell hantering, och jag vet att CSN jobbar otroligt mycket med detta.

Vi fick besök i utbildningsutskottet nu i veckan av CSN, och vi kunde se ett stort engagemang. Hanteringen är manuell, och den kan förbättras. Men man gör så för att studenterna ska få så god hjälp som möjligt. Det är också viktigt att utvärdera. Som jag sa tidigare älskar Moderaterna utvärdering. Ett nytt system måste också utvärderas så att det ska fungera bra för de studerande. Det måste också göras för dem som arbetar med stödet eftersom deras arbetsbelastning är stor just nu.

Herr talman! Omställningsstudiestödet har förhandlats fram av olika parter. Därför är det strikta regler för hur man kan få stödet beviljat. Det är inte ett stöd för den som är arbetslös, utan det handlar om omställning. Man ska redan vara i arbete, och det finns regler som innebär att man kan få upp till 80 procent av sin lön, upp till ett visst belopp, under 44 veckor. Stödet finns för att öka flexibiliteten för den som befinner sig på arbetsmarknaden att behålla sitt jobb eller ta annat arbete inom bristyrken. Ofta kan man behöva lära sig något nytt. Tidigare hade man ett arbete, men nu kan arbetet förändras under tidens gång.

Det finns en särskild omställningsorganisation som arbetar med dessa frågor. De har mycket att göra just nu, men vi kommer att lära oss mer och mer. Det är positivt att omställningsstudiestödet har införts.

Samhället förändras och studenterna förändras. Många vill läsa utomlands, och många vill studera på sin drömutbildning, som kanske inte var den utbildning man startade när man var yngre. Man kanske studerar samtidigt som man har barn och familj. Saker ändras hela tiden. Vi moderater vill att studiestödet ska förändras med samhället och med de krav som finns. Omställningsstudiestödet finns också till för att förbättra omständigheterna runt arbetsmarknadens behov.

Med ett längre arbetsliv kommer man att göra karriärbyten, men det är också viktigt att skolas in i sitt arbete för att undvika till exempel arbetsskador och för att förkovra sig, göra mer nytta för samhället och behålla sitt arbete.

Med det svenska studiestödssystemet, ett av de mest generösa i världen, och med omställningsstudiestödet kommer fler att påbörja studier i olika former och få ett bra arbetsliv. Detta tycker Moderaterna är oerhört positivt.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 8 Niklas Sigvardsson (S)

Herr talman! Jag vill haka på det som ledamoten pratade om när det gäller omställningsstudiestödet och bristyrken, som hon lyfte upp. Jag hoppas att det bara var en felsägning och att jag tolkade ledamoten fel, men jag vill ändå få detta klargjort. En av de stora diskussionerna när det gäller implementeringen av omställningsstudiestödet har varit huruvida det bara ska ges till studenter som söker sig till bristyrken eller som förstärker sin position mot bristyrken.

Detta är något som parterna - Svenskt Näringsliv, LO och PTK - gemensamt vänder sig emot eftersom intentionen i avtalet är att det ska stärka individens ställning på arbetsmarknaden. Det ska också vara framåtsyftande och något som stärker individen framåt och alltså inte bara handla om att söka sig till bristyrken.

Det finns en passus om att man visst ska ta arbetsmarknadens behov i beaktande, men det är trots allt väldigt viktigt att det inte bara blir ett stöd för personer som söker sig till bristyrken. Det är också viktigt att ansökningar från personer som redan jobbar i ett bristyrke inte avslås, för även personer som i dag befinner sig i ett bristyrke kan behöva stärka sin ställning för att fortsätta inom det bristyrke de har eller vidareutveckla sig och gå till ett annat yrke.

Jag hoppas alltså att det inte är Moderaternas mening att omställningsstudiestödet endast ska gå till personer som söker sig till bristyrken.


Anf. 9 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Herr talman! Tack, ledamoten Sigvardsson, för frågan!

Omställningsstudiestödet är väldigt viktigt både för att kunna behålla sitt arbete och för att uppfylla arbetsmarknadens behov. Därför finns det många strikta regler, vilket vi tycker är bra. Det är otroligt många som har sökt, men alla ska kanske inte få omställningsstudiestöd.

Man kan inte säga att det bara är till bristyrken, men det viktigaste är att det handlar om att man ska kunna behålla sitt arbete men också att se vilka behov som finns på arbetsmarknaden. Att man ska vara anställbar under längre tid är väl egentligen det som är viktigast.


Anf. 10 Niklas Sigvardsson (S)

Herr talman! Jag blev inte hundra procent lugn, men lite lugnare i alla fall. Bland det viktigaste just nu är implementeringen, och det är här parterna känner oro när det gäller hur det går för dem som är i bristyrken och som söker omställningsstudiestöd. Jag respekterar att vi får se hur myndigheter och överprövningsnämnder tolkar lagstiftningen och den överenskommelse som finns, men där ligger alltså den största oron just nu hos parterna.

I omställningsstudiestödet är parterna kanske de viktigaste aktörerna, för det var genom tuffa förhandlingar mellan Svenskt näringsliv, PTK och LO som man kom fram till detta stöd - som nu är ett av världens bästa - i samverkan med staten. Staten täcker upp med mycket pengar i de här medlen, som vi kommer att trappa upp.

Vi går inte med full styrka nu, men när stödet väl är utbyggt runt 2026 kommer runt 40 000 att kunna omfattas av det, vilket är glädjande. Det är fantastiskt att vi nu möjliggör att ställa om mitt i livet. Vi har ett bra studiestödssystem, men just omställningen har kanske varit en av de problematiska delarna, och här tar vi verkligen ett krafttag om det.

Detta är alltså något som vi socialdemokrater verkligen kommer att följa upp för att se att regeringen gör rätt när det gäller implementeringen av omställningsstudiestödet. Det gäller både i fråga om bristyrken och det som jag ställde en fråga om tidigare till ledamoten Malm, nämligen det ändringsäskande som CSN kom med för att ens kunna bibehålla ambitionen. Vi hade helst sett att man i samverkan med CSN hade kunnat skruva på hur vi kan snabba på processen och gå fortare fram, men CSN hävdar alltså att de behöver mer medel enbart för att bibehålla ambitionen. Hur ser Moderaterna på det, och hur kommer Moderaterna att agera i de budgetförhandlingar som kommer att äga rum här under våren?


Anf. 11 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Herr talman! Tack, ledamoten Sigvardsson, för ytterligare frågor!

Det viktigaste är att det är parterna som förhandlar, men när man har fått ett så stort söktryck måste man givetvis göra ett urval - det går inte bara att fylla på. Sedan kommer det, som ledamoten säger, att fyllas på till 2026, men vi måste alltså ha något slags urskillning. Jag kan nog säga att om man är i ett bristyrke är det inte högsta prioritet. Men framför allt är det parterna som ska förhandla om detta.

Jag vet att CSN har äskat mer pengar, och jag kan inte nu svara på om de kommer att få det.

Men det viktigaste är att vi måste titta på systemet som har införts och utvärdera om det är rätt personer som får omställningsstudiestödet och om det är den här budgeten som gäller eller inte. Äskandet har vi alltså inte tagit ställning till helt än.


Anf. 12 Anders Alftberg (SD)

Herr talman! Jag vill först yrka bifall till reservation 9 i betänkandet.

Som tidigare sagts har vi all anledning att känna oss stolta över det studiestödssystem vi har i vårt land. Det råder i stort sett en stor enighet bland oss riksdagspartier om att vi vill värna det svenska generösa studiestödssystemet. Visst är det så att vi har olika åsikter om detaljerna; vissa delar behöver bli generösare, och andra delar behöver stramas åt.

Målet för vårt studiestöd kan man också dela upp i tre bitar: Det ena är att ge den enskilda människan, oavsett social bakgrund, en möjlighet att skapa sig en framtid, att möjliggöra det livslånga lärandet som det ibland också kallas. Det andra är att säkra en god ekonomisk utveckling, och det tredje är att stärka upp en kompetensförsörjning för vårt land.

Det sista har väl haltat något, inte minst när det gäller kompetensförsörjning inom välfärdssektorn. En av välfärdsstatens främsta pelare är att kunna ge sina medborgare en tillgänglig och god vård i hela landet. Kompetensförsörjningen är ett enormt problem inom vården - detta vet vi alla och vill göra något åt.

På landsbygden eller i glesbygden är det ofta än svårare att rekrytera läkare och sjuksköterskor, vilket riskerar att underminera såväl vårdens kvalitet som patientsäkerheten. Att locka läkare till landsbygden är inte bara en utmaning för oss här i Sverige utan i hela den industriella världen.

I landsbygdsområden i USA finns ett system där läkare kan förbinda sig att arbeta ett antal år, varefter de får sina studieskulder reducerade. Vi sverigedemokrater tycker att systemet är intressant och bör utredas för svenska förhållanden. Man kan även tänka sig att applicera motsvarande system på sjuksköterskor, för att de ska vilja söka sig till mindre attraktiva orter eller till glesbygden.

Herr talman! Att lösa kompetensförsörjningen inom vården kräver en bred palett av åtgärder, och om vi menar allvar med orden "hela Sverige ska leva" bör vi även se över möjligheten med reducering av studieskulder för läkare och sjuksköterskor på landsbygden.

(Applåder)


Anf. 13 Niklas Sigvardsson (S)

Herr talman! Jag tänkte ta tillfället i akt att även här prata om omställningsstudiestödet och dess implementering. Sverigedemokraterna är ju en stor del, om inte den största delen, av regeringsunderlaget, även om de inte sitter i regeringen. De har väl därför, antar jag, väldigt stor makt över de budgetar som läggs här på kammarens bord.

Därför vill jag veta vilken ingång Sverigedemokraterna kommer att ha i debatten om implementeringen av omställningsstudiestödet. Hur kommer Sverigedemokraterna att se till att ambitionen bibehålls i omställningsstudiestödets implementering så att det som parterna har förhandlat om är det som kommer att gälla?

Det är som sagt väldigt viktigt att det är parternas intentioner, intentionerna i förarbeten och lagstiftning, som blir gällande. Därför är det också extra viktigt att vi följer upp och säkerställer att det blir så. Där har Sverigedemokraterna en väldigt tydlig roll som samarbetsparti till regeringen, och kanske som den som styr i många frågor - jag vet inte, det är nog olika i olika typer av frågor. Hur kommer Sverigedemokraterna att agera i sina förhandlingar med regeringen för att säkerställa ambitionsnivån i införandet av omställningsstudiestödet?


Anf. 14 Anders Alftberg (SD)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Generellt sett är detta något vi för samtal om mellan Tidöpartierna, och vi får återkomma. Det finns många olika hänsyn som måste tas, för vi måste se detta som en helhet. Det handlar bland annat om dimensioneringen och svårigheten med att ha systemstöd för att kunna hantera handlingar.

Detta är en komplex fråga som vi kontinuerligt kommer att diskutera mellan Tidöpartierna framöver.


Anf. 15 Niklas Sigvardsson (S)

Herr talman! Det är alltså en öppen fråga hur regeringen kommer att gå vidare eftersom Sverigedemokraterna har ett så stort inflytande över den här regeringen. Vi får helt enkelt se vad som händer, är väl svaret.

För att återgå till frågan om hur det ska se ut med omställningsstudiestödet när det gäller bristyrken eller icke bristyrken tycker jag ändå att det kan vara ganska intressant att få veta Sverigedemokraternas hållning. Det bör inte vara något som göms undan i en förhandling, utan Sverigedemokraterna borde själva kunna stå för en åsikt.

Parternas oro kring detta är som sagt stor. De lyfter det i samtal; det gäller både Svenskt Näringslivs, PTK:s och LO:s företrädare. Det kommer alltså inte bara från det ena eller det andra hållet, utan parterna har en gemensam oro för hur implementeringen går. Vi har kunnat följa detta på debattsidor i både januari och februari, där de tillsammans skrivit detta.

Vi ser alltså en enad front och en oro från parternas sida, och då tycker jag att det är ganska intressant att höra Sverigedemokraternas åsikt kring intentionerna i det avtal som ligger till grund för omställningsstudiestödet.


Anf. 16 Anders Alftberg (SD)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Som tidigare sagts är detta en komplex fråga. Dimensioneringen kommer i framtiden att villkora vad vi behöver prioritera när det gäller målgruppen; dessa två hänger alltså ihop. Jag har inget annat svar just i dag.


Anf. 17 Mathias Bengtsson (KD)

Herr talman! Utbildning är viktigt både för den enskilde och för Sverige som land. Utbildning ger människor möjlighet att förverkliga sina drömmar och att på ett nytt sätt bidra till samhällsbygget. Utbildning ökar möjligheterna till en bättre inkomst, bättre hälsa och ökad livskvalitet. Samtidigt bidrar utbildning också till utveckling, ekonomisk tillväxt och innovation.

Studiestödet möjliggör för studenter i alla åldrar att göra en investering i både sin egen och Sveriges framtid genom att utbilda sig vidare. Studiestödet ger alla som vill börja studera, oavsett bakgrund, nödvändiga ekonomiska förutsättningar att göra det, och det är precis så det ska vara. Det ska vara ambitionen och inte ekonomin som avgör om man kan hoppa på den utbildning man har drömt om länge.

Därför ska det svenska studiestödssystemet fortsätta vara ett av världens mest generösa. Alla delar av studiestödet, det vill säga studiebidrag under gymnasietiden, bidrag till elever med funktionsnedsättning, lärlingsersättning och studiemedel med bidragsdel och lånedel, ska sammantaget bidra till att utjämna skillnader i ekonomiska förutsättningar mellan enskilda och mellan grupper i samhället.

Herr talman! Ett konkurrenskraftigt näringsliv förutsätter personer med rätt utbildning. Det är viktigt att studiestödssystemet bidrar till att näringslivet försörjs med den kompetens som det behöver.

När en konjunkturnedgång nu väntas och det finns risk att långtidsarbetslösheten biter sig fast på höga nivåer spelar utbildning en viktig roll för att fler ska komma i arbete. Vi ser redan i dag en hög arbetslöshet, samtidigt som vi å andra sidan har mängder av branscher som är i stort behov av utbildad personal. För att lösa den matchningsproblematiken har studiestödet en viktig roll att spela för att riva hinder för människor att komplettera tidigare studier eller studera vidare på en högre nivå.

En arbetsmarknad i ständig förändring kräver att människor kan utbilda sig vidare under hela livet. Företag och entreprenörer anpassar sina erbjudanden efter marknaden och hittar på nya innovativa tjänster och erbjudanden. När marknaden och företagen förändras behöver också arbetskraften hänga med. Då är omställningsstudiemöjligheterna viktiga så att de som vill byta bana under karriären får möjlighet att göra det.

Herr talman! Studier kan vara nyckeln till arbete och försörjning och till att gå från utanförskap till gemenskap. Det kan vara nyckeln för såväl enskilda som Sverige som nation till att växa med kunskap.

Sverige har många problem som vi behöver hantera. För att klara dem och för att fortsätta bygga det goda samhället är studiestödssystemet viktigt. Det ska vi vara rädda om.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 18 Niklas Sigvardsson (S)

Herr talman! Även här vill jag prata om omställningsstudiestöd, för vi har nu hört samtliga regeringspartier och även stödpartiet Sverigedemokraterna. Just omställningsstudiestödet är kanske den hetaste frågan på studiestödsområdet just nu, i och med att det gäller nyimplementering och vi verkligen vill att den här omställningsmöjligheten blir så bra den bara kan bli. Det är egentligen inte för att vara jobbig som jag vill ställa frågor, utan det är för att jag vill att detta ska bli så bra det bara kan bli.

Det är därför intressant att höra hur Kristdemokraterna ser på debatten om hur vi ser på intentionerna i avtalet - om den partsöverenskommelse som ingicks mellan Svenskt Näringsliv, LO och PTK också kommer att följas upp och hur Kristdemokraterna ser på detta. Det gäller framför allt den del som handlar om hur vi ska anpassa stödet för dem som är i bristyrken och ska till ett bristyrke eller kanske ett annat yrke. Det handlar ju trots allt - här är lagstiftningen tydlig - om att individen äger rätten att ansöka om det man anser sig behöva för att stärka sin ställning, i samråd med en omställningsorganisation.

Jag vill därför höra hur Kristdemokraterna ser på intentionerna i avtalet och hur Kristdemokraterna kommer att jobba både i regeringen och i utskottet för att avtalets och lagstiftningens intention ska implementeras.


Anf. 19 Mathias Bengtsson (KD)

Herr talman! Tack, Niklas Sigvardsson, för frågan! Det är en viktig fråga som ledamoten belyser. Det är viktigt att vi följer detta och jobbar vidare så att det blir så bra som möjligt; det tror jag att alla är överens om. Men som jag har varit inne på tidigare är detta en pågående process, och det finns inga tydliga svartvita besked att ge i dag.

Men om man ändå ska resonera lite kring detta finns omställningsstudiestödet till för att underlätta omställning genom utbildning mitt i arbetslivet. Det kom, som vi var inne på, till som en följd av parternas överenskommelse, och det behöver förvaltas på bästa sätt, i samarbete med de parter som slutit överenskommelsen, naturligtvis.

Sedan behöver det finnas ett regelverk kring detta. Det görs många ansökningar, och någon sorts urval behöver göras. Där står CSN för myndighetsutövningen och gör bedömningen.

Ur mitt perspektiv är en viktig del i omställningsstudiestödet att det används för utbildningar som matchar arbetsmarknadens efterfrågan och för att komma till rätta med den matchningsproblematik som finns på arbetsmarknaden. Det behöver kunna motverka kompetensbrist och stärka näringslivets konkurrenskraft. Detta är en viktig del som jag tycker att vi ska ha med oss när vi följer denna fråga framöver.


Anf. 20 Niklas Sigvardsson (S)

Herr talman! Nu har jag hört samtliga regeringspartiers företrädare stå och prata om den här frågan. Det spretar lite för mycket för att jag ska känna mig helt lugn och trygg med att regeringens och regeringspartiernas företrädare kommer att arbeta aktivt med detta, framför allt när det gäller att skruva i hur tungt arbetsmarknadens behov och bristyrkeskompetensen ska väga. Hur vet vi vad som är bristyrken i framtiden? Vi har bra koll på det, men var kompetens saknas är ju något som kan svänga ganska fort. Därför behöver vi omställningsstudiestödet.

Studenter och högskolor brukar faktiskt vara väldigt bra på att hitta matchning, för studenter vill ju komma till ett jobb, och de brukar allt som oftast söka sig till utbildningar som leder till jobb, för det är det de vill. De vill inte komma ut i arbetslöshet när de har lagt tre, fyra eller fem år på en utbildning, utan de brukar vara bra på att hitta sin egen matchning. Det är likadant med högskolor och universitet - de vill matcha så bra som möjligt.

Därför är det viktigt att hitta principerna för var man ska gå. Det står också i partsöverenskommelsen att om väldigt många söker och man följer de riktlinjer och delar som finns i lagstiftningen är det först till kvarn-principen som gäller. Då tittar man på ansökningarna när de kommer in, och så beviljar man i tur och ordning. Tar pengarna slut så är de slut. Det är på detta sätt man har förhandlat i detta.

Det är jätteviktigt att vi utbildar till bristyrken, men då kanske inte enbart omställningsstudiestödet ska ta det ansvaret. Det ansvaret var ju en del av förhandlingen när det gäller flexibilitet och omställning som skulle just trygga arbetstagarnas rättigheter och möjlighet att ställa om i en föränderlig tid. Att rucka på detta och vikta över även denna del till företagens fördel känner jag mig som socialdemokrat inte riktigt trygg med.


Anf. 21 Mathias Bengtsson (KD)

Herr talman! Tack, ledamoten, för resonemanget om detta! Det är en viktig fråga. Det är ett nytt stöd som vi håller på att implementera under det här året.

Som alltid med nya stöd behöver man följa hur myndighetsövningen blir, i det här fallet från CSN, och man behöver följa hur implementeringen och dimensioneringen blir. Sedan får man naturligtvis hela tiden förfina, förvalta och justera detta på bästa sätt utifrån det. Detta kommer vi att fortsätta att följa från regeringens och Kristdemokraternas sida.


Anf. 22 Samuel Gonzalez Westling (V)

Herr talman! Under mycket märkliga omständigheter tvingades fackförbunden in i en process under förra mandatperioden för att reformera LAS, lagen om anställningsskydd. I praktiken löd hotet: Kom överens om försämringar, annars kommer vi att göra ännu större försämringar.

Ansvariga för det hela var Centerpartiet, som ställde det som ett krav för att släppa fram regeringen. De partier som nu utgör regering gladde sig dock storligen och gottade sig åt den olycka som var nära förestående.

Resultatet av förhandlingarna blev kraftiga försämringar av anställningsskyddet för arbetstagarna. Arbetsgivarna gick dock praktiskt taget skadeslösa genom processen. Endast ett parti protesterade mot hela hanteringen, och det var Vänsterpartiet. Man lade stor möda från både regering och arbetsgivarorganisationer på att det hela skulle framstå som en helt normal process. Det är inte utan att man drar sig till minnes en gammal välkänd refräng: "Sida vid sida, tillsammans hjälps de åt . staten och kapitalet, två vargar fromma som lamm."

Anställningsskyddet luckrades upp, men för att inte arbetstagarna skulle gå helt lottlösa beslutade sig staten för att skjuta till medel. Resultatet blev omställningsstudiestödet. Det är en reform som förvisso är bra i sig men som har näst intill noll relation till de förhandlingar som skedde mellan parterna på svensk arbetsmarknad. Det syftar till att människor ska kunna omskola sig, men det är inte direkt kopplat till dem som hotas av eller rent av drabbats av arbetslöshet. Arbetsgivarna behöver inte ens finansiera en liten del av reformen.

Det går alltså att konstatera att LAS-förhandlingarna kostade arbetstagarna mycket trygghet och arbetsgivarna ingenting. I stället är det studenterna, gamla som nya - i många fall arbetstagare själva - som i slutändan ska betala kalaset genom höjda studieskuldsräntor.

Det här är så vulgärt att det är svårt att finna ord för det. Under gårdagen debatterades skatt för övervinster för elbolagen. Det gjordes ett stort nummer från regeringspartiernas sida av att man inte kan fatta retroaktiva beslut. Visserligen är detta helt felaktigt eftersom EU-förordningar gäller som lag och det därför inte var fråga om någon retroaktivitet, men det är en annan debatt som vi inte ska fördjupa oss i närmare här. Men principen är riktig i sak. Regeringen anser uppenbarligen att den principen är viktig att upprätthålla när det gäller storkapitalet, men när det gäller vanligt folk finns uppenbarligen inte det hindret.

Hundratusentals människors förutsättningar förändras för att de nu ska vara med och finansiera försämringarna i lagen om anställningsskydd. "Staten och kapitalet, de sitter i samma båt, men det är inte de som ror, som ror så svetten lackar."

Vänsterpartiet anser att omställningsstudiestödet är en bra reform i sig, men finansieringen borde vara arbetsgivarnas ansvar, åtminstone i någon del. På det sättet skulle det i slutändan inte vara enbart arbetstagarna som betalade priset för försämringarna i LAS. Samtidigt borde studielånens räntor återgå till den modell som gällde före 2023.

Jag yrkar bifall till reservation 4.


Anf. 23 Anders Ådahl (C)

Herr talman! Studiestödet är vad vi debatterar här i dag. Vi fick en inledning från utskottets ordförande Fredrik Malm, en exposé över svensk utbildning och den standard som finns samt av vikten av ett generöst studiemedelssystem och högre utbildning. Det är glädjande att hela kammaren egentligen står bakom en sådan ordning här i landet där vi hedrar och förstår värdet av utbildning.

Det finns två aspekter. Det ena är bildning. Vi ska kunna vaccinera oss mot humbug och fake news och förstå värdet av vetenskap i relation till låtsasnyheter och googlingar på internet. Det andra är att vi har en utbildningsnivå i Sverige som är hög och gör att vi kan möta ett föränderligt arbetsliv, där vi kan flytta oss högre och högre upp och skapa mer och mer värde i våra produkter och tjänster. Där är vi eniga.

Låt mig här i kammaren i dag få lyfta fram två liberala aspekter på studiemedlen som båda syftar till att stärka studenternas situation, så att fler kan studera och ges rimliga förutsättningar att vara studenter. Det handlar dels om ett mer flexibelt studiestöd, dels om en större frihet att som student ha ett arbete vid sidan av studierna.

Arbetsmarknaden är i rörelse. Studenter är i dag i alla åldrar och kommer från olika slags bakgrund och studerar under olika omständigheter. Arbetslivet förändras. Livet förändras, men studiestöd har inte riktigt hängt med i utvecklingen.

Centerpartiet vill se en modernisering av studiestödet, så att den verklighet dagens studenter möter bättre tas om hand av ett reformerat studiestödssystem med mer flexibilitet och mer anpassning till olika förutsättningar.

Det är bra att människor vill satsa på att utbilda sig och bilda sig, både för individen och för samhället i stort. Centerpartiet vill uppmuntra och underlätta för fler att studera.

Vår första frihetsreform för studiemedel handlar om flexibilitet för studiestödet. För att öka genomströmningen och få fler i arbete vill vi i Centerpartiet som sagt ha ett mer flexibelt studiemedelssystem, ett system som premierar studenter som avslutar sina studier före utsatt tid men också är anpassat för dem med lägre studietakt, exempelvis personer som har gått anpassad gymnasieskola eller är deltidssjukskrivna. Det ger fler möjligheten till en utbildning som i förlängningen leder till jobb.

Heltidsstudier måste gå att förena med familjeliv. Det ger skäl att stärka studiemedlen. Ensamstående föräldrar är en utsatt studentgrupp ekonomiskt, och dessutom är de som endast har en gymnasieutbildning i klar majoritet bland ensamstående mammor. Det kan inte vara rätt att vi har ett studiemedelssystem som missgynnar ensamstående mammor och kvinnor.

Möjligheterna till utbetalning av tilläggsbidrag för föräldrar som studerar behöver utredas för en modern, jämställd situation. Det är liberal politik.

Vår andra frihetsreform för studiemedel handlar om det så kallade fribeloppet. Under covid-19-pandemin gjordes en viktig förändring. Fribeloppsgränsen togs bort, vilket gjorde att studenter kunde uppbära lånade studiemedel utan att behöva känna begränsningar när det gällde att ha ett arbete vid sidan av studierna. Men sommaren 2022 återinfördes inkomstprövningen för studiemedel, och fribeloppsgränsen återinträdde. Centerpartiet föreslår att det så kallade fribeloppet ska avskaffas för lånedelen av studiemedel. Det gäller alltså inte bidragsdelen utan den del som ska betalas tillbaka till staten.

Vi lyssnade tidigare till Socialdemokraterna som redovisade att det är tuffare tider för studenter, så varför inte avskaffa fribeloppsgränsen så att fler kan arbeta vid sidan av och få bättre ekonomi?

Fribeloppsgränsen innebär att det finns ett tak för hur mycket studerande får tjäna för att ha rätt till studielån. En enig riksdag avskaffade fribeloppet temporärt för att uppmuntra fler studenter att jobba under pandemimånaderna, inte minst eftersom det behövdes personal inom vård och omsorg samt restaurang- och besöksnäringen.

Nu när inkomstprövningen har återinförts är det mindre lönsamt för studenter att arbeta extra. Det är därför rimligt att slopa inkomstprövningen för lånedelen av studiemedlet och på så sätt stärka studenters frihet att själva bestämma över sin ekonomi. Att studera och samtidigt ha ett arbete vid sidan av kan för många vara djupt utvecklande, och dessutom får vi fler arbetade timmar i landet som stärker vår välfärd. Det är liberal politik.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 6 om fribeloppet.

Jag har presenterat två förslag med liberal politik som bygger styrka i hela landet, i varje lärosäte och i varje studievrå. Vi i Sverige är i stort behov av kompetens inom många av arbetsmarknadens områden, och vi måste ha ett studiemedelssystem som premierar studenternas situation och plats i livet. Alla är inte lika. Vi lever inte under något slags gemensam norm, utan vi är olika och har olika förutsättningar. Låt oss utveckla studiemedelssystemet så att det stärker både den enskilda studenten och Sverige i stort.


Anf. 24 Camilla Hansén (MP)

Herr talman! Precis före jul debatterade vi statsbudgeten här i kammaren och då även budgeten för studiestöd. Då var Miljöpartiet det enda partiet som lade pengar på bordet till studenterna för att höja studiebidraget. Nu debatterar vi ledamöternas motioner från den allmänna motionstiden, och vad man kan göra med sina idéer om studenternas möjlighet till ett bra liv som student beror lite på om man lade pengar på bordet eller inte när vi diskuterade budgeten.

För Miljöpartiet är studenterna i fokus, och jag vill inleda med att lyfta fram studenternas ekonomiska situation här och nu, efter en lång tid av inflation och ökade priser.

Redan förra våren konstaterades att singelstudenter är en grupp som hamnar i kläm när det gäller ekonomin så som den har utvecklats i och med anfallskriget i Ukraina. Det är en grupp som också får väldigt lite uppmärksamhet.

Vi har hört om studenter som flyttat hem till föräldrar, som avbrutit sina studier eller kanske har fått dela boende på ett sätt som de inte hade planerat för att ha råd när priserna steg och det inte gjordes några satsningar som passade studenterna. Det fanns förslag som handlade om att ge pengar i handen till dem som ägde en bil, men om man är en yngre student är det kanske just vad man inte gör.

Nu har studiemedlet höjts, som det har påpekats, genom den sedvanliga uppräkningen, men detta ger inte mer pengar i handen för en grupp som har en väldigt liten ekonomi. Det vi vill se är en reell höjning av studiebidraget.

Nog om budgetfrågor - nu är det motionsbetänkandet som ska debatteras. Jag vill lyfta upp några frågor som Miljöpartiet tycker är särskilt viktiga. Det handlar om tryggheten för studenterna vid sjukdom och vikten av att omställningsstudiestödet implementeras på bästa sätt.

Sveriges studenter investerar många år av sitt liv för att vårt land ska fortsätta att vara en framstående kunskapsnation. De lägger var och en grunden för att kunna bidra med sin kompetens som lärare, sjuksköterskor ingenjörer, ekonomer, kemister eller forskare, för att ge andra möjlighet till högre kvalificerade studier längre fram och innovationskraft i Sverige. Högre utbildning är inte längre något som är få förunnat utan något som många kan ta del av, och man gör detta vid olika tidpunkter i livet. Vi ser också hur studiestödet utvecklas för att matcha detta.

Det är därför problematiskt att studenternas sociala skyddsnät upplevs som osäkert. Studenter har inte råd att bli sjuka, och de riskerar att falla igenom det sociala skyddsnätet. Här finns det utredningar som bereds på Regeringskansliet, och förslagen behöver komma fram så att vi kan granska dem och debattera dem här i riksdagen.

Herr talman! Jag vill yrka bifall till reservation 7, som innebär just att studenters villkor vid sjukdom ska bli bättre. Det är Miljöpartiets åsikt att skyddet behöver vara mer likt det skydd som finns för arbetstagare.

Herr talman! Miljöpartiet har i alla år drivit frågor om att man ska kunna utveckla sin kompetens flera gånger i livet genom studier, också senare i livet. Den satsning som genomfördes för många år sedan - det gröna friåret - är kanske bekant. Där hade man möjligheten att utbilda sig eller starta företag, och på den tiden fick man faktiskt välja att göra precis vad man ville. Under tiden ersattes man av någon som var arbetslös och vikarierade på ens tjänst. Friårsvikariaten var något som fick fart på mångas karriär på den tiden, men det är ganska länge sedan.

I januariavtalet återkom tanken om en reform som skulle ge möjlighet till utveckling för ens egen skull, mitt i arbetslivet. Det kallades utvecklingstid. Men detta slaktades av en majoritet i den förra riksdagen. Nu är vi här, och det har blivit verklighet att vi har ett omställningsstudiestöd för att man mitt i livet ska kunna förkovra sig, utbilda sig och utvecklas för att stå starkare på arbetsmarknaden.

Vi ser nu hur stödet implementeras. Det var uppenbarligen väldigt efterlängtat, för CSN översköljs av ansökningar och har svårt att hantera dem alla. CSN behöver få möjlighet att göra detta på bästa sätt. Det handlar om att handlägga i hög takt men också om att utveckla ett bra systemstöd för att hantera omställningsstudiestödet så att vi kan följa upp det på ett bra sätt, som flera har nämnt tidigare.

Studiestöd

Det är också viktigt att regeringen värnar reformens syften och följer upp vad som händer vid lärosätena och hos andra utbildningssamordnare och vad konsekvensen blir för studenterna, både studenter med omställningsstudiestöd och andra studenter. Det här ser jag fram emot att följa. Det är en reform som vi i Miljöpartiet är stolta över och som ger möjlighet för många att utvecklas mitt i livet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Förskolan

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-02-23
Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 1, Voteringar: 5
Stillbild från Beslut 2022/23:UbU3, Beslut: Studiestöd

Beslut 2022/23:UbU3

Webb-tv: Beslut: Studiestöd

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Villkor för studiemedel

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:489 av Peter Hedberg och Anna-Belle Strömberg (båda S),

      2022/23:560 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1-3,

      2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 79 och 81,

      2022/23:1339 av Amalia Rud Pedersen och Adrian Magnusson (båda S) yrkande 2,

      2022/23:1480 av Adnan Dibrani (S),

      2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 13 och

      2022/23:2219 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 2.
      • Reservation 1 (S)
      • Reservation 2 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S093014
      SD630010
      M59009
      C00204
      V20004
      KD14005
      MP13005
      L12004
      Totalt181932055
      Ledamöternas röster
    2. Studiemedel för vidareutbildning och omställning

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:82 av Samuel Gonzalez Westling m.fl. (V) yrkande 1,

      2022/23:1192 av Teresa Carvalho (S),

      2022/23:1757 av Johan Löfstrand m.fl. (S) och

      2022/23:2219 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 3.
      • Reservation 3 (S, MP)
      • Reservation 4 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S109214
      SD630010
      M59009
      C20004
      V02004
      KD14005
      MP00135
      L12004
      Totalt1692010555
      Ledamöternas röster
    3. Studiestartsstödet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:2219 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 4.
      • Reservation 5 (S, V)
    4. Fribeloppet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:168 av Nima Gholam Ali Pour (SD),

      2022/23:494 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD),

      2022/23:583 av Helena Storckenfeldt (M),

      2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 80,

      2022/23:1383 av Patrik Jönsson (SD) och

      2022/23:2080 av Ann-Sofie Lifvenhage och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M).
      • Reservation 6 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S930014
      SD630010
      M59009
      C02004
      V20004
      KD14005
      MP13005
      L12004
      Totalt27420055
      Ledamöternas röster
    5. Studiemedel vid sjukskrivning och för personer med funktionsnedsättning

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:82 av Samuel Gonzalez Westling m.fl. (V) yrkandena 14 och 15,

      2022/23:740 av Nicklas Attefjord (MP) och

      2022/23:2219 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 5.
      • Reservation 7 (S, MP)
      • Reservation 8 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (S, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S093014
      SD630010
      M59009
      C20004
      V00204
      KD14005
      MP01305
      L12004
      Totalt1681062055
      Ledamöternas röster
    6. Avskrivning av studielån för vissa yrkesgrupper

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:1141 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkande 5 och

      2022/23:2240 av Mattias Eriksson Falk (SD).
      • Reservation 9 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S930014
      SD063010
      M59009
      C20004
      V20004
      KD14005
      MP13005
      L12004
      Totalt23163055
      Ledamöternas röster