Studiestöd m.m.
Betänkande 1994/95:SfU12
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1994/95:SFU12
Studiestöd m.m.
Innehåll
1994/95 SfU12
ÅTTONDE HUVUDTITELN
Sammanfattning
Utskottet behandlar i betänkandet regeringens förslag i proposition 1994/95:100 bilaga 9 Studiestöd m.m. Förslagen gäller bl.a. studiebidragets belopp, ett stipendium i komvux, karenstiden vid avskrivning av studielån på grund av sjukdom, barntillägget i svux och svuxa, CSN-kortet och reseersättningen vid statens skolor för vuxna.
Utskottet biträder regeringens förslag. Som en följd av socialutskottets ställningstagande när det gäller barnbidraget föreslås dock att studiebidraget bestäms till 640 kr per månad.
Regeringens förslag om ett särskilt N/T-stöd i proposition 1994/95:139 behandlar utskottet i betänkandet 1994/95:SfU15 Särskilda utbildningssatsningar inom högskolan. Vid detta betänkande har fogats 36 reservationer och 3 särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen (Utbildningsdepartementet) har i proposition 1994/95:100 bilaga 9 under littera E föreslagit riksdagen att under åttonde huvudtiteln
(E 1) till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 1995/96 anvisa ett ramanslag på 265 622 000 kr,
(E 2) till Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisa ett anslag på 1 000 kr,
(E 3) till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 2 752 293 000 kr,
(E 4) till Studiemedel m.m. för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 11 053 125 000 kr,
(E 5) till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 3 932 700 000 kr,
(E 6) till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar m.m. för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 186 249 000 kr,
(E 7) till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 18 730 000 kr,
(E 8)
1. anta regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),
2. anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,
3. till Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar anvisa ett förslagsanslag på 85 580 000 kr.
Lagförslagen återfinns som bilaga 1 till betänkandet.
Motionerna
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1994/95
1994/95:Sf266 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas
9. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till reducering av studiehjälpen.
1994/95:Sf501 av Carina Moberg (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv för den kommitté som ser över studiestöden för gymnasiestudier.
1994/95:Sf502 av Eva Björne (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Studiestödsberedningen även ges uppdraget att utreda möjligheterna för vuxna studerande att kunna ha kvar politiska uppdrag på hemorten utan att göra ekonomiska förluster,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vuxna studerande som saknar familjeanknytning på hemorten ändock kan välja att vara skrivna på hemorten och därmed fortsätta med sina politiska uppdrag.
1994/95:Sf503 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principer för ett nytt studiestödssystem,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett samordnat studiestödssystem.
1994/95:Sf505 av Inger Lundberg och Ulrica Messing (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av det ekonomiska stödet till gymnasieungdom.
1994/95:Sf506 av Christina Axelsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studiestöd för vuxna.
1994/95:Sf507 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resekostnadsersättning till studerande vid SSVH.
1994/95:Sf508 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att barntillägget bör behållas inom det särskilda vuxenstudiestödet (svux) och det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa (svuxa) samt att stödet bör finansieras med medel avsedda för arbetsmarknadsinsatser.
1994/95:Sf509 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att utöka antalet platser vid Yrkesteknisk högskoleutbildning med totalt 1 000 platser under budgetåret 1995/96,
2. att riksdagen beslutar att anvisa 145 miljoner kronor till Utbildningsdepartementet för utbyggnad och utveckling av YTH-utbildning och Särskilt vuxenstudiestöd för ytterligare 1 000 personer,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av möjligheterna till långsiktig finansiering av en kraftfull utbyggnad av YTH-utbildningen.
1994/95:Sf511 av Lars U Granberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den sociala snedrekryteringen till högskolorna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reserabatt för studenter med långa resor till och från studieorten.
1994/95:Sf512 av Rinaldo Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omprövning av anslaget till korttidsstudiestöd och internatbidrag.
1994/95:Sf513 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vuxenstuderande som kompletterar grundskole- eller gymnasiestudier från början skall få besked om ekonomiskt stöd för hela utbildningen,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om att avskaffa barntillägget i svux och svuxa och således till Vuxenstudiestöd m.m. (E 5) för budgetåret 1995/96 anvisar 280 miljoner kronor utöver regeringens förslag,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag om att återinföra svux för studerande på YTH och således till vuxenstudiestöd (E 5) anvisar 92,7 miljoner kronor mindre än regeringens förslag, samt till studiemedel (E 4) för budgetåret 1995/96 anvisar 29 miljoner kronor utöver regeringens förslag,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag om att införa stipendier för fullföljt basår och således till studiehjälp m.m. (E 3) för budgetåret 1995/96 anvisar 15 miljoner kronor mindre än regeringens förslag,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag om att inte anvisa medel för CSN-kortet och resekostnadsersättning till studerande vid SSV och således för bidrag till vissa studiesociala ändamål (E 7) för budgetåret 1995/96 anvisar 128,3 miljoner kronor utöver regeringens förslag,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av studenternas totala ekonomiska och sociala situation,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att studenter rimligtvis har rätt till i princip samma grundtrygghet som förvärvsarbetande,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sjukpenninggrundande inkomst för studenter,
10. att riksdagen avslår regeringens förslag om att förlänga karenstiden för avskrivning av studielån och således till studiemedel (E 4) för budgetåret 1995/96 anvisar 7 miljoner kronor utöver regeringens förslag,
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur studenterna skall få ett fullgott försäkringsskydd för arbetsskada,
12. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring av 1 kap. 2, 3 och 5 §§, 3 kap. 14 §, 4 kap. 27 §, 7 kap. 4 och 20 §§, 7 kap. 16 §, 7 kap. 7 c och 8 c §§, 7 kap. 1 och 7 §§, 8 kap. 18 § studiestödslagen (1973:349),
13. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring av 2 § lagen om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (1983:1030).
1994/95:Sf514 av Jörgen Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reserabatt för studerande.
1994/95:Sf516 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att som tilläggsdirektiv ge Studiestödskommittén i uppdrag att förutsättningslöst analysera studielön som alternativ till dagens lånesystem,
3. att riksdagen beslutar att 85 miljoner kronor per år anslås till studenternas reserabatter (CSN-kortet) under innevarande budgetperiod,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att karenstiden för reducering av studieskuld vid sjukskrivning bör behållas oförändrad,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att RFV bör ges i uppdrag att se över de lokala försäkringskassornas metodik vid bedömning av studieoförmåga,
6. att riksdagen beslutar att 280 miljoner kronor anslås under innevarande budgetår för att bibehålla barntillägget inom svux/svuxa.
1994/95:Sf517 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att höja ersättningen för svux och svuxa från 65 % till 75 % av nivån för arbetslöshetskasseersättning,
3. att riksdagen beslutar avslå förslaget om stipendium för elever som genomgått basåret i kommunal vuxenutbildning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studiebidraget,
5. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att avskaffa tillägget för studiehjälp till familjer med mycket små inkomster.
1994/95:Sf518 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen till anslag E 1. Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar 15 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således 275 662 000 kr,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett avgiftsbelagt rabattkort.
1994/95:Sf519 av Agne Hansson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättvisa studiesociala förhållanden för studerande på Gotland,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag i budgetpropositionen bilaga 9 om att ta bort CSN-rabatten,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag i budgetpropositionen bilaga 9 om att sänka studiebidragen,
4. att riksdagen beslutar att till anslaget E 3. Studiehjälp m.m. för budgetåret 1995/96 anvisa 272 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 3 024 293 000 kr.
1994/95:Sf520 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att resestöd via CSN-kort skall erbjudas studerande även efter den 1 juli 1995.
1994/95:Sf521 av Arne Mellqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studiestöd till gymnasieelever vid utlandsstudier.
1994/95:Sf522 av Arne Mellqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om informationsinsatser till studerande utomlands.
1994/95:Sf523 av Arne Mellqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tekniskt basår.
1994/95:Sf524 av Arne Mellqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar om ändring av 7 kap. 1 § första stycket studiestödslagen (1973:349) (se motionens lagförslag).
1994/95:Sf525 av Arne Mellqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vuxenstudiestöden avseende konstruktion, inriktning och omfattning.
1994/95:Sf526 av Arne Mellqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten i att bevara CSN-kortet tills nämnda utredningsuppdrag slutförts.
1994/95:Sf527 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att resekostnadsersättningen för elever vid SSVH skall bibehållas fram till dess att Studiestödskommittén kommit med förslag.
1994/95:Sf528 av Lilian Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av rabatterade studieresor för studerande bosatta i glesbygd och utbildningsanordnare i glesbygd.
1994/95:Sf529 av Lilian Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av studiemedel före 20 års ålder.
1994/95:Sf530 av Sonia Karlsson och Inge Carlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om CSN-kortet.
1994/95:Sf531 av Lena Sandlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resestöd för studerande.
1994/95:Sf532 av Ann-Marie Fagerström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att verka för att ge studerande goda möjligheter för resor till och från studieplatsen.
1994/95:Sf533 av Berit Oscarsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åldersgräns för rätt till studiemedel.
1994/95:So294 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om funktionshindrades möjligheter till studier och studiefinansiering.
1994/95:Ub369 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att studiemedelssystemet måste ses över med hänsyn till den kursutformade gymnasieskolan.
1994/95:Ub624 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
17. att riksdagen avslår regeringens förslag om att återinföra studiestöd till YTH-utbildningen,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att CSN-kortet bör vara kvar och att regeringen i stället bör återkomma till riksdagen med en annan besparing inom studiestödet på motsvarande belopp,
30. att riksdagen avslår regeringens förslag om att avskaffa barntillägget i svux och svuxa.
1994/95:Ub901 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av en översyn av studiestödet.
1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar i studiemedelssystemet för att undvika orimlig skuldsättning och olycklig styrning i val av utbildning,
16. att riksdagen beslutar anslå 127 500 000 miljoner kronor för att behålla de rabatterade tågresorna (genom CSN-kortet) som förmån för studerande vid universitet och högskolor.
1994/95:Ub906 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
10. att riksdagen beslutar att under anslaget littera E Studiestöd m.m. anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med 500 000 000 kr avseende återgång till tidigare regler vad gäller studiebidrag och studiestöd,
11. att riksdagen beslutar att under littera E Studiestöd anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med 80 000 000 kr avseende studiemedel för 4 500 extra studieplatser,
12. att riksdagen beslutar att under anslaget E 3 Studiehjälp anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med 15 000 000 kr avseende stipendier för studerande vid komvux,
13. att riksdagen beslutar att under anslaget E 5 Vuxenstudiestöd anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med 20 000 000 kr avseende korttidsstudiestöd,
14. att riksdagen avvisar regeringens förslag om att fackliga organisationer och handikapporganisationer skall ges möjlighet att söka korttidsstudiestöd och internatbidrag kollektivt,
15. att riksdagen beslutar att under anslaget E 6 Timersättning vid vissa vuxenutbildningar m.m. anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med 87 700 000 kr avseende timersättning vid sfi.
1994/95:Ub907 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas
11. att riksdagen beslutar att fastställa nivån på studiehjälpen (det s.k. studiebidraget) till 6 750 kr per studerande och år budgetåret 1995/96,
12. att riksdagen till anslaget Studiehjälp m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar 267 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 3 024 293 000 kr,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om CSN-kortet,
14. att riksdagen till E 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1995/96 anvisar 122 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit,
17. att riksdagen till anslaget Studiemedel, E 4. anvisar studiemedel för ytterligare 9 000 studenter eller 210 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit.
1994/95:A244 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samordning inom det studiesociala systemet.
1994/95:A288 av Dan Ericsson m.fl. (kds) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av studiestödet i syfte att skapa möjligheter för fler att studera bl.a. genom personliga utbildningskonton.
1994/95:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
20. att riksdagen avslår förslaget om sänkt studiebidrag.
1994/95:Fi216 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
15. att riksdagen till studiestöd (F 4) anvisar 36 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit för budgetåret 1995/96.
Motioner väckta med anledning av skrivelse 1994/95:127 Ungdomsfrågor
1994/95:Kr2 av Ola Ström m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av konsekvenserna av eventuellt slopande av statsbidraget till CSN-kortet.
1994/95:Kr3 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om CSN-kortets bevarande.
Motioner överlämnade från utbildningsutskottet tillsammans med yttrande 1994/95:UbU5y
1994/95:Ub624 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
13. att riksdagen avslår regeringens förslag om basårsstipendier på 10 000 kr.
1994/95:Ub901 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
25. att riksdagen avslår regeringens förslag om stipendium till vissa studerande inom komvux.
1994/95:Ub907 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas
18. att riksdagen till C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar 15 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit.
Yttrande
Utbildningsutskottets yttrande 1994/95:UbU5y återfinns som bilaga 2 till detta betänkande.
Utskottet
Översyn av studiestödssystemet
Regeringen har den 22 december 1994 tillsatt en parlamentariskt sammansatt kommitté (Studiestödsutredningen) med uppdrag att dra upp riktlinjer för en reformering av studiestödssystemet (dir. 1994:148). Kommittén skall göra en övergripande översyn av studiestödets funktion och effekter samt överväga behoven av förändringar utifrån ett helhetsperspektiv. Studiestödets betydelse när det gäller att motverka social snedrekrytering till utbildning skall särskilt uppmärksammas. Även jämställdhetsaspekten skall beaktas. Kommittén skall framför allt utreda förutsättningarna för ett mer sammanhållet studiestödssystem, som innefattar stödformer inom både Utbildningsdepartementets och Arbetsmarknadsdepartementets områden och belysa frågan om totalbelopp och bidragsnivåer inom ramen för ett sådant sammanhållet studiestöd. Studiehjälpen, dvs. studiestödet för studerande under 20 år i gymnasieskolan och annan gymnasial utbildning, skall däremot inte behandlas. Uppdraget skall vara slutfört senast den 1 april 1996.
Många motionärer framför synpunkter som tar sikte på Studiestödsutredningens arbete med en reformering av studiestödssystemet.
Motionärerna bakom Ub901 yrkande 28 av Carl Bildt m.fl. (m) anser att studiestödssystemet är felkonstruerat. Det finns otillräckliga incitament till effektivitet i studierna och risk för en framtida kostnadsexplosion på grund av stora planerade avskrivningar. Systemet är dessutom otillräckligt vad gäller att uppmuntra ungdomar som är rädda för skuldsättning, reglerna är svåröverskådliga och för många är det svårt att se de privatekonomiska konsekvenserna. Enligt Beatrice Ask m.fl. (m) bör Studiestödsutredningen beakta att studievolym numera mäts i poäng i stället för terminer. I motion Ub369 yrkande 5 begär de ett tillkännagivande härom. I motion Sf502 yrkandena 1 och 2 av Eva Björne (m) anförs att Studiestödsutredningen även bör ges uppdraget att utreda möjligheterna för vuxna studerande att kunna ha kvar politiska uppdrag på hemorten utan att göra ekonomiska förluster. Motionären begär också ett tillkännagivande om att vuxna studerande som saknar familjeanknytning på hemorten ändock bör kunna välja att ha sin folkbokföring på hemorten och därmed fortsätta med sina politiska uppdrag.
Fyra övergripande principer bör enligt motionärerna bakom motion Sf503 yrkandena 1 och 2 av Andreas Carlgren m.fl. (c) gälla i ett nytt studiestödssystem. Skuldbördan efter studietiden måste lättas. Merparten av subventionerna skall läggas på en stor bidragsdel. Stödet skall skapa så litet byråkrati som möjligt och vara enkelt och överskådligt för den enskilde. Det skall vara fullt finansierat i ett långt perspektiv. Målsättningen bör vara att samordna de olika systemen till ett mer enhetligt system. Systemen bör sedan differentieras så att vuxenstudier på grundskolenivå och gymnasienivå ges ett högre belopp. Enligt motionärerna är det angeläget att åstadkomma ett mer rättvist och enhetligt system för vuxenstuderande. Också i motion A244 yrkande 24 av Olof Johansson m.fl. (c) understryks behovet av samordning mellan det reguljära utbildningsväsendets utbildningar med studiestöd och de utbildningar som erbjuds inom ramen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Skillnaderna har enligt motionärerna upplevts som godtyckliga och orättvisa och har i en del situationer lett till kortsiktiga taktiska val. Studiestödsutredningen och Utredningen om arbetsmarknadspolitiken bör enligt motionärerna samverka i en analys av dessa problem. I motion So294 yrkande 9 av Rune Backlund m.fl. (c) anförs att studiestödssystemet rymmer många problem för personer med funktionshinder, och motionärerna begär ett tillkännagivande om att det behövs ett samlat studiestöd för funktionshindrade.
Birger Schlaug m.fl. (mp) anför i motion Ub905 yrkande 15 att det nuvarande systemet måste ersättas med ett system som inte leder till orimlig skuldsättning med näst intill omöjliga återbetalningsformer. Det nya studiestödssystemet får inte heller låsas genom så hårda krav på studietakt att studenter avskräcks från att välja mer krävande utbildningar eller att institutioner frestas till studiemedelsvänliga kurser där genomströmningen är överdrivet snabb. I motion Sf516 yrkande 1 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) anför motionärerna att Studiestödsutredningen bör få i uppdrag att förutsättningslöst analysera studielön som alternativ till dagens lånesystem.
Samspelet mellan studiestödet och de sociala trygghetssystemen är enligt motion Sf513 yrkandena 7, 8 och 9 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) viktigt och måste behandlas vid översynen av studiestödssystemet. Motionärerna föreslår att den som håller en rimlig studietakt skall få behålla sin vilande sjukpenninggrundande inkomst, och även möjligheten att göra studiemedlen sjukpenninggrundande bör prövas. Vidare bör enligt yrkande 1 vuxenstuderande som kompletterar sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå ges besked om ekonomiskt stöd för hela utbildningen. I motion A288 yrkande 6 av Dan Ericsson m.fl. (kds) begärs en översyn av studiestödet i syfte att skapa möjligheter för fler att studera bl.a. genom personliga utbildningskonton.
Christina Axelsson m.fl. (s) anser att det är viktigt att Studiestödsutredningen tar hänsyn till att alla skall ha en rejäl chans till livslångt lärande och motionärerna begär i motion Sf506 (delvis) ett tillkännagivande med denna innebörd.
Enligt utskottets mening bör resultatet av den parlamentariskt sammansatta Studiestödsutredningens arbete avvaktas, och utskottet avstyrker därför de aktuella motionsyrkandena.
När det gäller en möjlighet för vuxna studerande att vara kvarskrivna på hemorten under studier på annan ort finns det anledning att erinra om att vistelseorten är avgörande för folkbokföringen och att denna princip numera gäller också vid studier. De undantag som medges avser statsråd, riksdagsledamöter, intagna på kriminalvårdsanstalt och värnpliktiga och är således mycket begränsade. Ett undantag med den utformning som motionären föreslår bör enligt utskottets mening inte övervägas, och utskottet avstyrker därför motionsyrkandet härom.
I motion Sf513 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) tas även upp frågan om studenternas försäkringsskydd vid arbetsskada. Motionärerna anför att lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) i dag endast omfattar de studenter som genomgår utbildning som är förenad med särskild risk för arbetsskada. Motionärerna begär i yrkande 11 att regeringen får i uppdrag att återkomma med ett förslag om hur studenterna skall få ett fullgott skydd vid arbetsskada.
LAF motiveras bl.a. av att den som förvärvsarbetar löper större risk att bli skadad än andra. Utöver den allmänna fara att komma till skada som alla människor utsätts för får den förvärvsarbetande också bära de skaderisker som finns i arbetslivet. Skyddet för studerande bygger på motsvarande principer. Försäkringsskyddet har anknutits till en liknande anordning i 6 kap. 4 § skadeståndslagen (1972:207) och gäller under moment då eleven utför arbete som stämmer överens med eller till sin art liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete. Utbildningsstället får därvid anses som arbetsplats. Skador i samband med ren teoriundervisning omfattas inte av försäkringsskyddet. Enligt utskottets uppfattning bör principen om utbildningens riskfylldhet alltjämt vara vägledande när det gäller att avgränsa elevskyddet vid arbetsskador. En utvidgning av detta kan enligt utskottets mening innebära att skyddet kan komma att utsträckas till elever för vilka behovet av särskilt arbetsskadeskydd kan ifrågasättas. Utskottet avstyrker sålunda bifall till motion Sf513 yrkande 11.
E 1. Centrala studiestödsnämnden m.m.
Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central förvaltningsmyndighet för studiesociala frågor. CSN består av ett huvudkontor och 24 lokalkontor, ett i varje län. Lokalkontoren är indelade i sex regioner; Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå.
Regeringen föreslår när det gäller Centrala studiestödsnämndens verksamhet att de mål och riktlinjer som lagts fram för budgetperioden 1993/94--1995/96 skall ligga fast. För extra utbildningsplatser m.m. på grund av arbetsmarknadssituationen beräknas en ökad kostnad för administration om 18 miljoner kronor. Regeringen föreslår att till anslaget Centrala studiestödsnämnden m.m. anvisas ett ramanslag på 265 622 000 kr.
I kompletteringspropositionen våren 1994 anförde regeringen beträffande information till studerande utomlands att antalet studerande utomlands har ökat kraftigt under senare år och att den som väljer att studera utomlands befinner sig i en utsatt och sårbar situation. En omständighet som bidrar till detta förhållande är bristen på kontakter med hemlandet. Enligt regeringens mening fanns det därför anledning att från statens sida medverka till att de studerande ges en fortlöpande information om Sverige. Regeringen avsåg därför att ge Centrala studiestödsnämnden i uppdrag att närmare utreda på vilket sätt och i vilka former sådan information kan förmedlas. Härvid skulle i första hand möjligheten att öka spridningen på marknaden av redan förekommande informationsmaterial prövas, och det skulle därefter ankomma på regeringen att närmare besluta i frågan. För detta ändamål tillfördes anslaget till Centrala studiestödsnämnden 6,3 miljoner kronor för budgetåret 1994/95. Riksdagen biföll regeringens hemställan (prop. 1993/94:150 bilaga 8, SfU7y, FiU20).
Regeringen föreslår att den planerade informationsinsatsen för studerande utomlands avbryts och beräknar därför inte någon utgift för detta ändamål kommande budgetår.
I motion Sf522 av Arne Mellqvist m.fl. (s) anförs att de medel som anvisats budgetåret 1994/95 för information till studerande i utlandet har tillkommit genom omprioriteringar och att det är av stor vikt att de utlandsstuderande är väl informerade om Sverige så att så många som möjligt återvänder.
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande 1994/95:UbU5y anfört att de utlandsstuderandes behov av information och kontakt med hemlandet är en viktig faktor när det gäller möjligheten att påverka denna grupp att efter avslutade studier återvända till Sverige för att arbeta här och att det vore positivt om arbetet med att finna former för en information som är riktad till de utlandsstuderande skulle kunna fullföljas. Utbildningsutskottet har emellertid bedömt att behovet av besparingar är så starkt att planerna på en särskild informationsinsats för de utlandsstuderande inte kan genomföras i nuvarande läge och har därför inte någon invändning mot regeringens förslag.
Socialförsäkringsutskottet instämmer i utbildningsutskottets bedömning av denna fråga och har således ingen erinran mot att medel inte anvisas för ändamålet budgetåret 1995/96. Utskottet avstyrker därför bifall till motion Sf522.
E 2. Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet
Kostnaden för återbetalningsverksamheten skall i princip betalas med avgifter. CSN beräknar inkomsterna från avgifter till ca 208 miljoner kronor budgetåret 1995/96. Kostnaderna för återbetalningsverksamheten kommer enligt CSN:s bedömning i stort sett att täckas av inkomsterna.
Till anslaget Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet föreslås anvisat ett formellt belopp om 1 000 kr.
Utskottet biträder förslaget.
E 3. Studiehjälp m.m.
Från anslaget betalas utgifter enligt 3 kap. studiestödslagen (1973:349) för studiehjälp i form av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Vidare betalas från anslaget ersättning till svenska elever utomlands för dagliga resor.
Studiehjälp lämnas enligt 3 kap. 5 § studiestödslagen (1973:349) för sådan del av läsår under vilken den studerande bedriver studier. Vidare kan studiehjälp och extra tillägg lämnas för annan tid än läsår enligt närmare föreskrifter av regeringen och Centrala studiestödsnämnden. För närvarande lämnas studiebidrag i regel för tio månader under ett år. Studiebidraget är beloppsmässigt samordnat med barnbidraget och uppgår för närvarande till 750 kr per månad. Enligt nuvarande regler beviljas extra tillägg med 855, 570 eller 285 kr i månaden beroende på familjens ekonomiska situation. Det högsta beloppet beviljas om det ekonomiska underlaget är lägre än 85 000 kr. När det ekonomiska underlaget överstiger 125 000 kr kan tillägget inte beviljas. Extra tillägg lämnas liksom studiebidrag normalt för tio månader under ett år. Enligt nuvarande regler beviljas inackorderingstillägg till studerande utanför det offentliga skolväsendet (folkhögskolor, fristående skolor, riksinternatskolor m.fl.) med lägst 1 170 kr och högst 2 350 kr per månad beroende på avståndet mellan hemmet och skolan.
I propositionen föreslås att studiebidrag skall lämnas endast under tid då studier bedrivs. Eftersom läsåret i gymnasieskolan normalt är något över nio månader föreslås att studiebidrag lämnas för nio månader. Ändringen beräknas medföra en besparing på 207,5 miljoner kronor budgetåret 1995/96. I annat sammanhang har regeringen föreslagit att det allmänna barnbidraget sänks från 750 till 625 kr per månad fr.o.m. den 1 januari 1996. En motsvarande sänkning av studiebidraget bör enligt regeringen genomföras. Detta innebär en ytterligare besparing på 267 miljoner kronor under den aktuella budgetperioden. Utgiften för studiebidrag beräknas under budgetåret 1995/96 till 2 433,3 miljoner kronor.
Arbetmarknadspolitiska resurser används i annat sammanhang för 16 000 platser för ett tredje gymnasieår för ungdomar i tvåårig gymnasieutbildning och 1 500 platser för ett gymnasialt basår i komvux, varav 750 för studerande under 20 år. Regeringen beräknar de tillkommande kostnaderna för studiehjälp till 97,7 miljoner kronor.
I propositionen föreslås vidare att ett stipendium på 10 000 kr skall lämnas till studerande som fullföljer sitt basår i komvux. Kostnaden beräknas till 15 miljoner kronor under ett år.
I likhet med vad som föreslås för studiebidrag bör enligt vad som föreslås i propositionen extra tillägg betalas ut enbart under tid då studier bedrivs, eller för nio månader under ett normalläsår. Besparingen uppgår till 11,4 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att inackorderingstillägget höjs från 1 170 kr till 1 190 kr per månad, vilket motsvarar det belopp som lägst skall betalas ut till elever i gymnasieskolan som enligt 5 kap. 33 § skollagen (1985:1100) uppbär kontant stöd (1/30 av basbeloppet). Som högst uppgår beloppet även fortsättningsvis till 2 350 kr per månad. Kostnaden för inackorderingstillägg beräknas till 57,7 miljoner kronor. Kostnaden för dagliga resor till och från skolan för studerande utomlands beräknas till 560 000 kr.
Anslaget till Studiehjälp m.m. beräknas till 2 752 293 000 kr.
I flera motioner yrkas avslag på regeringens förslag om en sänkning av studiebidragets belopp. I motion Sf266 av Rune Backlund m.fl. (c) yrkande 9 och i motion Ub907 yrkandena 11 och 12 av Andreas Carlgren m.fl. (c) hänvisas till att motionärerna yrkat avslag på förslaget om sänkt barnbidrag, och i motion Sf519 yrkandena 3 och 4 av Agne Hansson (c) framhålls särskilt behovet av goda studiesociala förhållanden för studerande på Gotland. Också i motion Fi211 yrkande 20 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkar motionärerna avslag på förslaget om sänkt studiebidrag. I motion Sf517 yrkande 4 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v) anför motionärerna att studiebidraget bör följa barnbidragsnivån och de motsätter sig att barnbidraget och studiebidraget sänks innan den aviserade utredningen om en översyn av det familjepolitiska stödet kommit till stånd och hunnit avsluta sitt arbete.
Socialutskottet har vid sin behandling av regeringens förslag beträffande barnbidraget ansett att detta bidrag bör sänkas till 640 kr och att någon kompensation inte skall utgå till ensamstående föräldrar (bet. 1994/95:SoU15).
Utskottet delar regeringens och flertalet motionärers bedömning att barnbidragets belopp och studiebidragets belopp bör överensstämma och anser därför att studiebidraget med avvikelse från regeringens förslag och med avslag på motionsyrkandena bör fastställas till 640 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att studiebidraget anpassas till normalt läsår. Utskottet tillstyrker också den föreslagna höjningen av inackorderingstillägget.
I motion Sf517 yrkande 5 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v) yrkas avslag på regeringens förslag att extra tillägg skall utgå under endast nio månader. Enligt motionärerna är förslaget helt oacceptabelt ur social synpunkt eftersom extra tillägg utgår till familjer med mycket låga inkomster.
Enligt utskottets mening bör även denna förmån följa det normala läsåret. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionen.
I motion Sf505 av Inger Lundberg och Ulrica Messing (s) tar motionärerna upp familjepolitikens ansvar för de äldre tonåringarna. Motionärerna anför att alltför snäva ramar för gymnasieelevernas familjer kan leda till avhopp från gymnasieskolan med framtida problem som följd, och de begär ett tillkännagivande om att regeringen bör se över det samlade familjepolitiska stödet och därvid beakta de samhällsförändringar som innebär att gymnasieutbildningen blivit obligatorisk för ungdomarna.
Enligt utskottets mening innebär de besparingskrav som riktas mot bl.a. det familjepolitiska området att det inte finns något utrymme för en förstärkning av stödet till familjer med äldre tonåringar. Utskottet kan därför inte tillstyrka att en översyn med detta syfte genomförs. Utskottet avstyrker motionen.
I motion Sf521 av Arne Mellqvist m.fl. (s) anförs att elever under 20 års ålder som genomför studier utomlands förutom studiehjälpen förlorar alla övriga familjepolitiska stöd som bidragsförskott, barnpension m.m. Riksdagen bör därför införa en rätt för studerande vid svensk gymnasieskola att uppbära studiehjälp i form av studiebidrag för studier utomlands under högst ett år.
Internationaliseringsutredningen (U 1991:08) har i sitt betänkande (SOU 1992:93) Svensk skola i världen bl.a. föreslagit att studiebidrag och ett merkostnadstillägg skall utgå till svenska ungdomar för högst ett års studier på gymnasial nivå utomlands.
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande instämt i att det är önskvärt att på olika sätt underlätta för ungdomar som vill samla erfarenheter genom studier utomlands redan på gymnasienivå och att en möjlighet till ett års studier utomlands med bibehållet studiebidrag är en välavvägd åtgärd för att åstadkomma en sådan stimulans. Med hänvisning till dagens begränsade statsfinansiella utrymme och de prioriteringar som måste göras när det gäller nya åtaganden för staten har utbildningsutskottet emellertid ansett att motionsyrkandet bör avstyrkas.
Socialförsäkringsutskottet gör samma bedömning som utbildningsutskottet och avstyrker därför bifall till motion Sf521.
I flera motioner yrkar motionärerna avslag på regeringens förslag om ett särskilt stipendium på 10 000 kr till de studenter som genomför ett basår i komvux. Motionärerna anför att det inte finns något skäl att gynna basåret i komvux framför basårsutbildningen i högskola, särskilt som de studerande i komvux redan har fördelen att kunna få en del av sina studielån avskrivna om studierna fullföljs. Sådana yrkanden framställs i motionerna Ub901 yrkande 25 av Carl Bildt m.fl. (m), Ub907 yrkande 18 av Andreas Carlgren m.fl. (c), Ub624 yrkande 13 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Sf517 yrkande 3 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v), Sf513 yrkande 5 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) och Ub906 yrkande 12 av Beatrice Ask m.fl. (m).
I motion Sf523 av Arne Mellqvist m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att möjligheten att få stipendium bör utvidgas så att den också gäller dem som läser in basåret vid högskolan. Att enbart premiera de studerande i komvux framstår enligt motionären som ofullgånget när avsikten är att väcka intresse för utbildningsvägen.
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande framhållit att det är angeläget med en ökning av andelen naturvetenskapligt/tekniskt utbildade studenter och att erfarenheterna av den nuvarande basårsutbildningen inom högskolan är goda. Förslaget om ett stipendium som skall stimulera intresset för de nya basårsplatserna i komvux tillstyrks därför av utbildningsutskottet.
Socialförsäkringsutskottet vill framhålla att förslaget om att förlägga de nya basårsplatserna till komvux medför att platserna får en betydligt bättre geografisk spridning och tillgänglighet. Detta bör enligt utskottets mening göra det lättare för kvinnor att påbörja en basårsutbildning. Enligt utskottets mening kan stipendiet ses som ett bidrag till strävan att locka särskilt kvinnor till dessa utbildningsvägar och utskottet delar därför utbildningsutskottets bedömning att stipendiet är en lämpligt avvägd stimulans för denna utbildningsform. Utskottet avstyrker motionerna. Av det anförda följer att utskottet inte heller är berett att tillstyrka att stipendium också skall lämnas vid basårsutbildning i högskola.
I två motioner framställs yrkanden om en möjlighet till studielån i ungdomsgymnasium.
I motion Sf501 av Carina Moberg (s) anförs att det finns barn som är föräldralösa och som går på gymnasium, främst flyktingar. I dessa fall skall kommunen träda in i föräldrarnas ställe, och det innebär att eleverna får socialbidrag för att studera. För deras självkänsla, för samhällsekonomin och för den allmänna opinionen vore det mer rimligt om de gavs möjlighet att ta studielån i stället. Studiestödsutredningen bör enligt motionären få tilläggsdirektiv med uppdrag att se över möjligheten för ungdomar mellan 18 och 20 med eget hushåll att lånefinansiera sina gymnasiestudier. I motion Sf529 av Lilian Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) anförs att en möjlighet att söka studiemedel före 20 års ålder bör övervägas. Annars kan ungdomar, som i ekonomiskt hänseende inte är knutna till sina föräldrar, tvingas avstå från studier. Det är viktigt med ett heltäckande system för studiefinansiering där föräldrabalkens bestämmelser avlöses av studiehjälp alternativt studiemedel.
Före den 1 juli 1992 fanns möjlighet att få studielån inom studiehjälpen. Studielånet var behovsprövat. För en ogift elev hade både elevens egna och föräldrarnas ekonomiska förhållanden betydelse. Om den studerande fyllt 18 år kunde behovsprövningen begränsas till den studerandes egen ekonomi, om sambandet med föräldraekonomin var brutet och det förelåg särskilda skäl.
Riksdagen avslog vid föregående riksmöte på förslag av utskottet i betänkande 1993/94:SfU13 motioner om rätt till studiemedel för gymnasieelever under 20 år. Utskottet ansåg inte att möjligheten till studielån för ungdomar under 20 år borde återinföras och framhöll att utgångspunkten måste vara att gymnasiestudier skall kunna genomföras utan skuldsättning. Utskottet hänvisade till att utbildningsutskottet, vid sin behandling tidigare år av frågan om kommunernas ansvar för dessa elever, hade förutsatt att det i de fall då föräldrarna inte ställer upp finns ett fungerande samhällsstöd och att gymnasieskolornas elevvårdande och kurativa verksamhet leder till att eleverna kommer i åtnjutande av behövligt stöd.
Utskottet anser att riksdagen nu bör vidhålla sin tidigare inställning och avslå motionerna Sf501 och Sf529.
Utskottets ställningstaganden medför att kostnaden för studiebidrag ökar med 32,04 miljoner kronor. Under anslaget E 3 bör därför anvisas 2 784 333 000 kr.
E 4. Studiemedel m.m.
Från anslaget betalas utgifter dels för studiemedel i form av studiebidrag, dels för räntesubventionering och för avskrivning av studielån som ingår som en del i studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, dels för avskrivning av studielån som ingått som en del i studiehjälp enligt äldre bestämmelser. Från anslaget betalas dessutom kostnader för avskrivning och inlösen av vissa studielån med statlig kreditgaranti i enlighet med kungörelsen (1961:384) om avskrivning av lån för studier eller på grund av att låntagaren avlidit eller varit varaktigt betalningsoförmögen. Under år 1995 är det maximala beloppet i studiemedlen 6 962 kr per månad, varav 1 935 är bidrag.
Regeringen räknar med att omkring 31 000 studerande på gymnasial nivå och 193 000 studerande på eftergymnasial nivå kommer att få studiemedel under läsåret 1995/96. Kostnaden för studiebidrag beräknas uppgå till 5 763 miljoner kronor budgetåret 1995/96. Utgiften för räntesubventioner och avskrivningar beräknas uppgå till 4 992 miljoner kronor. I beloppet är inkluderat studielån som beviljas som en del av särskilt vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.
Regeringen har i annat sammanhang föreslagit att arbetsmarknadspolitiska resurser anvisas för 3 500 högskoleplatser utöver de 4 000 extra platser som beslutats för våren 1995 och som ligger kvar under hösten 1995. Vidare har föreslagits resurser för 150 platser vid Sveriges lantbruksuniversitet, 1 500 aspirantplatser, 25 000 platser i sommaruniversitet, 1 500 basårsplatser inom högskolan samt 750 basårsplatser inom komvux. Vidare föreslås 1 000 platser under två år inom språkområdet. Kostnaderna för studiemedel för dessa platser beräknas uppgå till 305,1 miljoner kronor budgetåret 1995/96.
I propositionen föreslås en lagändring som syftar till att utländska medborgare också fortsättningsvis skall kunna delta i utbytet mellan svenska och utländska lärosäten med bibehållet studiestöd. Behovet har uppkommit på grund av EES-avtalet. Vidare föreslås vissa förändringar av bestämmelserna om anstånd med återbetalning av studielån för den som uppbär utbildningsbidrag samt för yrkesofficersaspiranter. Möjligheten att få studiemedel vid utbildning till yrkesofficer föreslås slopad.
I propositionen föreslår regeringen vidare att karenstiden vid avskrivning av studielån på grund av sjukdom förlängs från 14 dagar till 30 dagar. Enligt nuvarande regler lämnas studiemedel även för tid under vilken den studerande är sjuk. Med sjukperiod förstås tid då den studerande på grund av sjukdom oavbrutet varit oförmögen att bedriva studier. Sjukanmälan görs till försäkringskassa som också godkänner sjukperioden. Motsvarande gäller för studiehjälp, särskilt vuxenstudiestöd och svuxa. Studielån som avser den del av en sjukperiod som följer efter en karenstid om 14 dagar behöver inte återbetalas. Avskrivning görs av Centrala studiestödsnämnden. I propositionen redovisas en enkätundersökning som CSN har genomfört bland studerande som fått reducering för sjukperioder 1989/90. Resultaten visar att för drygt hälften var sjukperioden kortare än en månad, medan 14 % var sjuka under längre tid än 3 månader. 4 % hade studerat i full omfattning; 55 % läste en del på egen hand, varav en del också hade följt undervisning; 37 % studerade inte alls. Ca 15 % hade inte alls försenats i studierna. Drygt 36 % hade tagit igen eller räknade med att ta igen förseningen. För 28 % innebar sjukdomen att de måste gå om en del av utbildningen. Ca 16 % avbröt studierna. Av dem som hade studerat i viss omfattning under sjukperioden hade 70 % inte blivit försenade. Det var främst bland dem som varit sjuka i över tre månader som förseningar eller avbrott inträtt. Merparten av alla som varit sjuka under mindre tid än en månad hade klarat sig utan studieförsening. En fjärdedel av alla som fått skuldreducering behövde ta mer lån.
Vidare föreslås i propositionen att avskrivningen vid sjukdom av studielån i särskilt vuxenstudiestöd eller särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa reduceras till 60 % av lånebeloppet. Skälet är att skuldavskrivning med fullt belopp leder till överkompensation i dessa fall.
De ändrade reglerna om avskrivning vid sjukdom beräknas medföra en besparing på 7 miljoner kronor budgetåret 1995/96. Regeringen anför att det åligger CSN att följa effekterna av de nya reglerna.
I propositionen föreslås att till anslaget Studiemedel m.m. skall anvisas ett förslagsanslag på 11 053 125 000 kr.
I motion Sf513 yrkandena 10 och 12 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) anför motionärerna att det är orimligt att förlänga karenstiden vid avskrivning av studielån på grund av sjukdom, och de hemställer att förslaget avslås. I motion Sf516 yrkandena 4 och 5 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) anförs att en ökning av karenstiden drabbar de 16--28 % av studenterna som fått reducering och faktiskt måste gå om eller helt bryta utbildningen. De hemställer att karenstiden behålls oförändrad och begär ett tillkännagivande om att problemet i stället bör lösas genom en striktare bedömning av om merskuld uppkommit. Riksförsäkringsverket bör enligt motionärerna ges i uppdrag att se över de lokala försäkringskassornas metodik vid bedömning av studieoförmåga.
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande anfört att åtgärder bör vidtas för att komma till rätta med de förhållanden som framgår av CSN:s undersökning. Med hänsyn till att nya bättre rutiner nu utvecklas hos försäkringskassorna finns det enligt utbildningsutskottet inte någon anledning till ett tillkännagivande om behovet av en striktare bedömning. Problemet med den omotiverade skuldreduceringen bör enligt utbildningsutskottets mening rimligen kunna minskas genom en förlängning av karenstiden eftersom merparten av dem som varit sjukskrivna kortare tid än en månad inte försenats nämnvärt i studierna. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag.
Socialförsäkringsutskottet ansluter sig till utbildningsutskottets uppfattning och tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna Sf513 yrkandena 10 och 12 och Sf516 yrkandena 4 och 5.
I motion Sf533 av Berit Oscarsson (s) tar motionären upp frågan om den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel. Motionären anför att det ofta är kvinnor som söker sig till utbildning när de blivit äldre eftersom barnen då blivit större. Om man fyllt 45 år finns dock inte möjlighet i dag att få studiemedel såvida det inte finns särskilda skäl. Regelsystemet för studiemedel måste utformas så att det stimulerar till utbildning oberoende av ålder.
Utbildningsutskottet har avstyrkt motionen med hänvisning till Studiestödsutredningens översyn av åldersgränserna.
Socialförsäkringsutskottet vill framhålla att den praxis som utvecklat sig när det gäller ansökningar om studiemedel efter 45 års ålder är relativt liberal, med positiva beslut upp till 55 års ålder om utbildningen är yrkesinriktad. I övrigt har utskottet inte någon annan mening än utbildningsutskottet och avstyrker därför motionen med hänvisning till att frågan behandlas av Studiestödsutredningen.
I motion Ub906 yrkande 10 av Beatrice Ask m.fl. (m) tar motionärerna upp frågan om en avpassning av studiemedlen till utbildningens längd. Motionärerna anför att en besparing kan uppnås om studiebidraget avpassas efter utbildningens längd och studiestödet i komvux avpassas till studiernas omfattning. Motionärerna yrkar att beslut fattas om dessa förändringar.
Riksdagen har i juni 1994 beslutat om bl.a. följande förändringar (prop. 1993/94:156, SfU25). Studiebidraget i studiemedlen fick sammanlagt uppgå till ett belopp som motsvaras av utbildningens omfattning och längd. Vid en eventuell försening i studierna kunde i princip endast studielån beviljas. För studenter vid universitet och högskolor innebar det att bidraget fr.o.m. andra studiemedelsterminen avpassades till tidigare studieresultat i form av poäng. Vid deltidsstudier i komvux på mer än halvtid avpassades studiestödet i förhållande till studiernas omfattning. Studiebidraget höjdes fr.o.m. den 1 januari 1996 med ca 160 kronor per månad. Återbetalningen av studielån ändrades så att det gavs möjlighet att välja mellan ett inkomstrelaterat system och ett system med återbetalning i annuiteter. Rätten till avskrivning vid 65 års ålder avskaffades.
Riksdagen har under hösten 1994 upphävt vårens beslut (prop. 1994/95:98, SfU9, UbU2y).
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande avstyrkt motionen med hänvisning till att det ingår i Studiestödsutredningens uppdrag att överväga behovet av bl.a. den typ av förändringar som motionärerna förordar.
Utskottet instämmer i utbildningsutskottets bedömning och avstyrker motionen.
I tre motioner beräknar motionärerna kostnaden för studiemedel med anledning av arbetsmarknadspolitiska åtgärder på ett annat sätt än regeringen. Sådana yrkanden framställs i motionerna Ub906 av Beatrice Ask m.fl. (m) yrkande 11, Ub907 yrkande 17 av Andreas Carlgren m.fl. (c) och Fi216 yrkande 15 av Alf Svensson m.fl. (kds).
Enligt utskottets mening bör kostnaden för studiemedel beräknas i enlighet med de förslag som regeringen lagt fram. Som en följd av att antalet basårsplatser i högskolan i proposition 1994/95:139 föreslås vara 1 200 i stället för 1 500 minskar dock kostnaden för studiemedel med 5 miljoner kronor. Utskottet avstyrker motionerna.
Det ovan anförda innebär att till anslaget E 4. Studiemedel m.m. skall anvisas ett förslagsanslag på 11 048 125 000 kr.
E 5. Vuxenstudiestöd m.m.
Korttidsstudiestöd får beviljas arbetstagare som deltar i studiecirklar, kurser i komvux och statens skolor för vuxna och i vissa s.k. korta kurser vid folkhögskolor. Stöd lämnas för studier i svenska, engelska, matematik och samhällskunskap på grundskole- och gymnasienivå samt för studier som syftar till att utveckla handikappades färdigheter och kunskaper om handikappet. Stödet ersätter förlorad arbetsinkomst och uppgår till 73 kr per timme. Internatbidrag beviljas deltagare i korta kurser vid folkhögskolor och vid statens skolor för vuxna. Bidraget kan beviljas både arbetstagare och icke arbetstagare och uppgår till 327 kr per dygn. Möjligheten för fackliga organisationer att söka dessa bidrag kollektivt avskaffades den 1 juli 1992.
Särskilt vuxenstudiestöd (svux) utgår vid längre tids studier på grundskole- och gymnasienivå, vid yrkesteknisk högskoleutbildning (s.k. YTH-utbildning) och vid vissa kurser vid folkhögskola, även i kombination med grundvux/grund-sfi. Urval sker efter sökandens behov av utbildning och stöd. Stödet består av en bidragsdel och en lånedel. Den som är berättigad till ersättning från erkänd arbetslöshetskassa eller har uppburit sådan ersättning längsta möjliga tid får vuxenstudiebidrag med 65 % av det utbildningsbidrag som den studerande skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning. Övriga sökande får vuxenstudiebidrag med 32,5 % av motsvarande utbildningsbidrag. För sökande som får det högre bidraget finns även rätt till barntillägg, om de har vårdnaden om barn som är under 16 år och går i grundskola. Studielån kan utges så att det tillsammans med bidraget motsvarar vad den studerande skulle ha erhållit i utbildningsbidrag.
Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) kan utgå till arbetslösa med motsvarande belopp som det högre särskilda vuxenstudiestödet till dem som är berättigade till ersättning från arbetslöshetskassa. Någon urvalsprövning sker inte, utan stöd utgår så länge det finns medel. Stödet utges tidigast under det kalenderår då den arbetslöse fyllt 21 år. Stöd kan lämnas till en studerande som har förvärvsarbetat under minst tre kalenderår före det kalenderår för vilket stödet utgår, varvid med förvärvsarbete får jämställas vissa andra verksamheter. Stödet medges för studier på grundskole- och gymnasienivå och får beviljas för högst två kalenderhalvår i sänder.
Barntillägget i svux och svuxa utges för barn upp till 16 års ålder och därefter om de fortfarande går kvar i grundskolan. Tillägget är ett skattepliktigt bidrag och uppgår under 1995 till 992 kr per månad och barn. Barntillägget infördes 1984 delvis mot bakgrund av att det fanns ett barntillägg i studiemedelssystemet. Studiemedlen kunde vid den tiden uppgå till högre belopp än vuxenstudiestödet för studerande som hade barn. Barntillägget i studiemedelssystemet avskaffades emellertid 1989. Någon motsvarighet finns inte heller i utbildningsbidragssystemet.
I propositionen föreslås att resurserna för korttidsstudiestöd och internatbidrag minskas. Av tillgängliga medel under förra budgetåret, 61 miljoner kronor, utbetalades 34,9 miljoner kronor. Med hänsyn till detta och mot bakgrund av behovet av besparingar i statens utgifter anser regeringen att resurserna för korttidsstudiestöd och internatbidrag bör minskas med 40 miljoner kronor under budgetåret 1995/96.
I propositionen föreslås vidare att möjligheten återinförs för fackliga organisationer och handikapporganisationer att göra kollektiva ansökningar. Korttidsstudiestödets belopp räknas upp från 73 till 75 kr per timme.
I propositionen föreslås vidare att barntillägget slopas. I ett system där vuxenstudiestöden relateras till inkomsten är det enligt regeringens mening knappast motiverat med hänsynstaganden till t.ex. familjens storlek, eftersom sådana förhållanden beaktas inom ramen för familjepolitiken. Besparingen beräknas till 280 miljoner kronor.
Regeringen har i annat sammanhang föreslagit arbetsmarknadspolitiska resurser för 34 500 platser under läsåret 1995/96 utöver de för våren 1995 beslutade 13 000 platserna som ligger kvar under hösten 1995. Vidare föreslås en förstärkning av folkbildningen motsvarande 10 000 platser i folkhögskolan under läsåret 1995/96. Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa till studerande vid dessa platser beräknas uppgå till 2 687,7 miljoner kronor under de första 12 månaderna.
Regeringen beräknar också medel för särskilt vuxenstudiestöd vid YTH-utbildningar. Riksdagen beslutade våren 1994 av besparingsskäl att avskaffa möjligheten att erhålla svux i YTH-utbildning fr.o.m. den 1 juli 1994 (prop. 1993/94:100, bil. 9, SfU13). Sedan det visat sig att beslutet ledde till en drastisk minskning av antalet sökande till dessa utbildningar har regeringen under hösten 1994 meddelat riksdagen sin avsikt att återinföra möjligheten till svux i YTH-utbildningarna (prop. 1994/95:98, SfU9). Regeringen har härefter fattat beslut om att återinföra denna möjlighet fr.o.m. den 1 januari 1995. Medelsbehovet beräknas till 92,7 miljoner kronor.
Anslaget Vuxenstudiestöd m.m. beräknas i propositionen till 3 932 700 000 kronor, varav korttidsstudiestöd och internatbidrag 54,6 miljoner kronor, särskilt vuxenstudiestöd 1 093,7 miljoner kronor och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa 2 784,4 miljoner kronor.
I motion Ub906 yrkande 14 av Beatrice Ask m.fl. (m) avvisar motionärerna förslaget om kollektiva ansökningar.
Enligt utskottets mening innebär förfarandet med kollektiv ansökan om stöd en administrativ förenkling genom att antalet ansökningar minskar. Samtidigt underlättas rekryteringen till utbildning. Utskottet avstyrker motionen.
I motion Ub906 yrkande 13 av Beatrice Ask m.fl. (m) anför motionärerna att ytterligare 20 miljoner kronor bör sparas på resurser för korttidsstudiestöd och internatbidrag. De medel som återstår bör enligt motionärerna i första hand lämnas till handikappade och till distansundervisningen.
I motion Sf512 av Rinaldo Karlsson (s) anförs att kollektiva ansökningar är en viktig åtgärd för att öka rekryteringen och att en minskning av resurserna när möjligheten till ansökningar ökar därför kan få negativa konsekvenser. Motionären begär ett tillkännagivande om att en omprövning bör ske om detta inträffar.
Nedgången i nyttjandet av korttidsstudiestöden är kraftig och har sannolikt sin förklaring i ändrade regler när det gäller kollektiva ansökningar, bidrag till uppsökande verksamhet etc. En annan förklaring kan vara det rådande arbetsmarknadsläget. Det förekommer t.ex. numera att personer som beviljats korttidsstudiestöd avstår från utbildningen. En anledning till detta kan vara att man inte går ifrån arbetet för korttidsstudier i dagens läge. Enligt utskottets mening är det rimligt att resurserna för detta stöd anpassas till nyttjandegraden så att en möjlig besparing tas till vara. Någon anledning att gå längre än vad regeringens förslag innebär finns det enligt utskottets mening inte, och utskottet avstyrker därför bifall till motion Ub906 yrkande 13.
Utskottet instämmer med motionären i motion Sf512 när det gäller behovet att följa utvecklingen med anledning av den anpassning av resurserna för korttidsstudiestöd som nu genomförs, och utskottet förutsätter att regeringen noga följer denna fråga. Något tillkännagivande härom till regeringen är emellertid inte påkallat.
I motion Sf517 yrkande 2 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v) hemställer motionärerna att ersättningsnivån i svux och svuxa höjs från 65 % till 75 % av nivån för arbetslöshetskasseersättningen.
Enligt utskottets mening finns det i dagens statsfinansiella läge inte utrymme för att på detta sätt höja den ersättning som utgår i svux och svuxa. Frågan om nivåer inom dessa stöd ingår dessutom i Studiestödsutredningens uppdrag. Utskottet avstyrker motionen.
I motion Sf525 av Arne Mellqvist m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande beträffande vuxenstudiestödens konstruktion och inriktning. Enligt motionärerna bör bl.a. ett bidrag för rekrytering till kompetenshöjande åtgärder införas och resursnivån bibehållas och på sikt ökas.
Som redovisats ovan är frågor som rör den framtida utformningen av vuxenstudiestöden nu föremål för en översyn. Studiestödsutredningen skall utreda förutsättningarna för ett mer sammanhållet studiestödssystem och därvid belysa frågor om nivåer m.m. Enligt utskottets mening bör resultatet av utredningens arbete med dessa frågor avvaktas och utskottet avstyrker därför bifall till motion Sf525.
Yrkanden om avslag på förslaget om slopat barntillägg framställs i motionerna Ub624 yrkande 30 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Sf513 yrkandena 2 och 12 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) och Sf516 yrkande 6 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp). I motion Sf508 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp) begärs ett tillkännagivande om att barntillägget bör behållas och finansieras med medel avsedda för arbetsmarknadsinsatser.
Utskottet delar regeringens bedömning att barntillägget inte är förenligt med den inkomstbortfallsprincip som gäller för vuxenstudiestöden och att familjens storlek i stället bör beaktas inom ramen för familjepolitiken. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna Ub624 yrkande 30, Sf508, Sf513 yrkandena 2 och 12 och Sf516 yrkande 6.
I motion Sf506 (delvis) av Christina Axelsson m.fl. (s) tar motionärerna upp behovet av övergångsbestämmelser vid avskaffande av barntillägget. Enligt motionärerna bör övergångsbestämmelserna ändras så att de som i dag uppbär barntillägg kan behålla detta tills studierna avslutats.
Regeringens förslag innebär att barntillägget upphör den 1 juli 1995. Under höstterminen 1995 tillämpas äldre bestämmelser på studerande som före den 1 januari 1995 ansökt om särskilt vuxenstudiestöd för hösten 1995.
Enligt utskottets mening gör sig besparingskraven också gällande vid bedömningen av vilka övergångsregler som skall gälla. De bestämmelser som föreslås av regeringen ger endast ett mindre utrymme för tillämpning av de äldre reglerna under hösten 1995. Med hänsyn till behovet av ett snabbt genomslag för besparingarna bedömer utskottet den av regeringen föreslagna övergångsregeln som rimlig. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.
I motionerna Ub624 yrkande 17 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) och Sf513 yrkande 4 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) yrkar motionärerna att medel inte skall beräknas för särskilt vuxenstudiestöd i YTH-utbildningar.
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande anfört att regeringens beslut att återinföra svux i YTH- utbildning är välgrundat och har föreslagit att medel beräknas för detta ändamål i enlighet med regeringens förslag.
Det ankommer på regeringen att bestämma vilka utbildningar som kan ge rätt till särskilt vuxenstudiestöd. Regeringens beslut att återinföra särskilt vuxenstudiestöd i YTH-utbildning grundar sig på att regeringen bedömer det angeläget att värna och utveckla YTH-utbildningarna eftersom denna utbildningsform har stor betydelse både för den enskildes utvecklingsmöjligheter och för att tillgodose industrins behov av kompetens för vissa kvalificerade funktioner. Socialförsäkringsutskottet är inte berett att föreslå någon ändring i denna ordning och anser därför att medel skall beräknas för särskilt vuxenstudiestöd i YTH-utbildningar. Utskottet avstyrker motionerna Ub624 yrkande 17 och Sf513 yrkande 4.
I motion Sf509 yrkandena 1, 2 och 4 av Inger Lundberg m.fl. (s) föreslås en utbyggnad av YTH-utbildningen. Motionärerna anför att den yrkestekniska utbildningen kan komma att spela en viktig roll för att säkra erfarna yrkesarbetares ställning på arbetsmarknaden under 2000-talet. Enligt motionärerna är det särskilt angeläget att utbildningen etableras i län med stora grupper lågt utbildade yrkesarbetare och omfattande omstruktureringar som t.ex. Örebro län. De föreslår att antalet platser i yrkesteknisk högskoleutbildning ökas med totalt 1 000 under budgetåret 1995/96 och att sammanlagt ytterligare 145 miljoner kronor anslås för utbildningsplatserna och särskilt vuxenstudiestöd. Åtgärden kan enligt motionärerna finansieras genom en minskning av anslaget till det N/T-arvode på 12 000 kr per månad som regeringen aviserat. Motionärerna begär också ett tillkännagivande om att möjligheterna till en kraftfull utbyggnad av YTH-utbildningen bör ses över.
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande framhållit att merutgiften för svux i YTH-utbildning finansieras genom besparingar inom högskoleområdet och att ytterligare platser kräver någon form av omfördelning. När det gäller motionärernas förslag att medel tas från den aviserade satsningen på 9 000 platser i naturvetenskaplig och teknisk utbildning framhåller utbildningsutskottet att det är viktigt att denna satsning genomförs. Den innebär enligt utbildningsutskottet en möjlighet för redan yrkesverksamma med minst fem års arbetslivserfarenhet att få en högskoleexamen med teknisk eller naturvetenskaplig inriktning och utgör en nödvändig satsning för att långsiktigt öka tillväxtförmågan, särskilt bland de små och medelstora företagen. Utbildningsutskottet är därför inte berett att medverka till en omfördelning av de medel som regeringen beräknat för detta ändamål och föreslår att motionsyrkandena om ytterligare platser i YTH-utbildningen avstyrks. Utbildningsutskottet anser inte heller att det finns skäl att i nuvarande läge begära en översyn som syftar till en kraftig expansion av YTH-utbildningen och avstyrker därför även yrkandet härom.
Socialförsäkringsutskottet instämmer i utbildningsutskottets bedömning och avstyrker därför motion Sf509 yrkandena 1, 2 och 4.
E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar m.m.
Från anslaget betalas utgifter för timersättning vid svenskundervisning för invandrare (sfi) och timersättning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) samt studiesocialt stöd för vissa kurser i teckenspråk.
I propositionen anmäler regeringen att timersättningen kommer att räknas upp från nuvarande 73 kr till 75 kr per timme. Anslaget beräknas till 186 249 000 kr, varav 87,7 miljoner kronor för studerande i svenska för invandrare.
I motion Ub906 yrkande 15 av Beatrice Ask m.fl. (m) föreslås att medel inte skall beräknas för timersättning vid undervisning i svenska för invandrare då undervisningen kan ordnas under icke arbetstid för de invandrare som har anställning.
Enligt utskottets mening är det viktigt att möjligheten till undervisning i svenska kan erbjudas på villkor som gör att den verkligen når fram till de grupper som den är avsedd för. Utskottet är inte berett att tillstyrka någon ändring i detta stöd och avstyrker därför motionen.
E 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål
Från anslaget betalas kostnader för stöd till produktion av studielitteratur för högskolestuderande som är synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker.
Vidare betalas från anslaget bidrag till vissa trafikföretag för reserabatter för studerande samt reseersättning till studerande vid statens skolor för vuxna. Reserabatter hos olika trafikföretag beviljas enligt avtal som träffas mellan CSN och trafikföretagen i fråga. Rabatterna ges till studerande med statligt studiestöd och studerande vid landets special- och särskolor. De studerande erhåller för ändamålet ett s.k. CSN-kort.
Riksdagen har under våren 1994 beslutat om ett tillkännagivande till regeringen beträffande de studerandes reserabatter. I ärendet förelåg ett motionsförslag om att möjligheterna borde undersökas att få till stånd ett mer heltäckande CSN-kort som kunde gälla även för andra verksamheter i samhället där subventioner av resor av olika slag utges. Särskilt resebidragen inom AMS utbildningsverksamhet med dess betydande omfattning borde enligt förslaget vara intressant och kunna bidra till bättre villkor vid upphandlingen av rabatter. Socialförsäkringsutskottet anförde att förslaget var väl värt att pröva och att regeringen skyndsamt borde låta närmare utreda möjligheterna till ett samordnat system för resesubventioner inom olika slag av utbildningsverksamhet m.m. Vad utskottet uttalade gav riksdagen som sin mening regeringen till känna (bet. 1993/94:SfU13, rskr. 281).
I propositionen föreslås ett bemyndigande för Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) att beställa sådan produktion av studentlitteratur som förfaller till betalning under budgetåret 1997 till ett belopp av 5 miljoner kronor. Regeringen beräknar kostnaderna för produktion av studentlitteratur för studerande som är rörelseskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker till 18 730 000 kr.
I propositionen föreslås vidare att medel inte skall beräknas för bidrag till CSN-kortet. Mot bakgrund av behovet av besparingar i statens utgifter anser regeringen att statliga bidrag inte längre skall anvisas för detta ändamål. Centrala studiestödsnämnden bör emellertid vara oförhindrad att pröva möjligheterna att genom avgiftsbeläggning av CSN-kortet uppnå likartade förmåner för de studerande.
Regeringen föreslår också att reseersättningen vid statens skolor för vuxna (SSV) tas bort. Vid en av CSN genomförd enkät bland studerande 1989/90 uppgav drygt hälften att det skulle vara negativt om ersättningen slopades, medan övriga ansåg att det inte skulle ha någon större betydelse.
Anslaget Bidrag till vissa studiesociala ändamål beräknas i propositionen till 18 730 000 kr. Besparingen under detta anslag beräknas till 128,3 miljoner kronor.
I ett stort antal motioner redovisar motionärerna sin inställning till regeringens förslag om slopat CSN-kort.
I motion Sf526 av Arne Mellqvist m.fl. (s) anför motionärerna att utredningen om en samordning med andra resesubventioner nu bör genomföras och att kortet bör behållas i avvaktan på utredningens resultat. I motion Sf530 av Sonia Karlsson och Inge Carlsson (s) pekar motionärerna på möjligheten att i stället finansiera CSN-kortet genom en generell reducering av studiemedlen. I motion Sf511 yrkandena 1 och 2 av Lars U Granberg m.fl. (s) anförs att borttagandet av CSN-kortet kan komma att försämra motivationen till utbildning och att detta drabbar studenter som kommer från Norrbotten och Västerbotten och går på andra högskolor och universitet i landet. Härigenom minskar möjligheterna att komma till rätta med den stora sociala snedrekryteringen i norra Sverige. En avveckling av reserabatten kan också få konsekvenser för Högskolan i Luleå. Skolan rekryterar t.ex. hälften av sina civilingenjörsstudenter från Syd- och Mellansverige. Också i motion Sf514 av Jörgen Persson m.fl. (s) tar motionärerna upp problemen med att den sociala snedrekryteringen till högre studier ökar. De framhåller att ett slopat CSN-kort gör det svårare att komma till rätta med detta problem och att rekryteringen försvåras till skolor med ett stort upptagningsområde som t.ex. Mitthögskolan i Östersund, där 70 % av studenterna kommer utifrån. CSN-kortet bör enligt motionärerna behållas och finansieras genom en omfördelning inom studiemedelssystemet. Även i motion Sf528 av Lilian Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) framhålls CSN-kortets betydelse för studerande från glesbygd och för skolor i glesbygd. Ett exempel på en sådan skola är enligt motionärerna Högskolan på Gotland som rekryterar 60 % av eleverna från andra orter. Motionärerna föreslår att den av riksdagen beställda utredningen genomförs så att ett bättre underlag erhålls för bedömningen av reserabatternas roll för glesbygden. I motion Sf531 av Lena Sandlin m.fl. (s) tar motionärerna upp motsvarande synpunkter och anför att Umeå universitet rekryterar 60 % av sina studenter från regioner utanför länet, varav ca 30 % kommer från södra eller mellersta Sverige. De anför att det är mycket angeläget att resekostnaderna kan begränsas för studerande som har långa avstånd mellan bostadsort och studieort. I motion Sf532 av Ann-Marie Fagerström m.fl. (s) framhåller motionärerna att den viktigaste invändningen är att man riskerar att öka den sociala snedrekryteringen. Motionären vill dock härutöver särskilt framhålla CSN-kortets betydelse för de specialiserade utbildningar som endast finns på ett fåtal platser i landet och att det för många nya högskolor är betydelsefullt att kunna ha hela Sverige som upptagningsområde.
I motion Ub907 yrkandena 13 och 14 av Andreas Carlgren m.fl. (c) anför motionärerna att CSN-kortet är viktigt för dem som har långa resor till studieorten och att ett slopande skulle slå ensidigt mot denna grupp. Det kan enligt motionärerna i värsta fall leda till att trafiken på en del kollektivtrafiklinjer läggs ner. Motionärerna hemställer att medel anslås för CSN-kortet. I motion Sf520 av Börje Hörnlund (c) anförs att Umeå universitet, Högskolan i Luleå samt Mitthögskolan verkar i en region med mycket stora avstånd och en inom vissa områden låg utbildningstradition. Motionären framhåller att en avveckling av CSN-resestödet kommer att inverka negativt på rekryteringen till högskolorna i Norrland och att kortet av detta skäl bör vara kvar. I motion Sf519 yrkande 1 och 2 av Agne Hansson (c) anför motionären att CSN-kortet har stor betydelse för de utbildningar på Gotland som har studerande från fastlandet och att ett slopande är särskilt besvärande för den nya högskoleutbildningen. Planerna på en ny självständig högskola på Gotland motverkas också. Motionären begär ett tillkännagivande med detta innehåll och hemställer att medel anslås för CSN-kortet.
I motion Sf518 yrkandena 1 och 2 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) anför motionärerna att en studeranderabatt är viktig för ungdomar som inte har möjlighet att studera på hemorten och att denna möjlighet utgör en parallell till det önskemål om geografisk rörlighet som finns inom arbetsmarknadspolitiken. Det är enligt dessa motionärer också viktigt att ungdomar tidigt lär sig att använda kollektiva transporter. Behovet av ett rabattkort för gymnasiestuderande bedöms dock som litet och tillgodoses dessutom redan genom existerande rabatter för ungdomar. För den återstående gruppen bör det enligt motionärerna vara möjligt att ersätta det nuvarande systemet med en rabatt som grundar sig på den förhandlingsstyrka som ligger i gruppens storlek. På samma sätt som inom övriga samhällssektorer bör det vara möjligt att renodla den grupp som är intresserad av en rabatt genom att en avgift tas ut. Att det finns ett utrymme för en affärsmässigt betingad rabatt framgår enligt motionärerna bl.a. av att dagens rabatt kraftigt överstiger den subvention som lämnas. Staten bör enligt motionärerna täcka de extra administrationskostnader som ett avgiftsbelagt kort föranleder. De hemställer att riksdagen anslår 15 miljoner kronor för denna merkostnad och som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om ett avgiftsbelagt kort.
I motion Ub624 yrkande 29 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) anförs att CSN-kortet är en viktig del av studiestödet och att överväganden beträffande kortets framtid därför bör göras i samband med den pågående översynen av studiestödet. Om kortet avskaffas får det enligt motionärerna negativa konsekvenser för friheten att välja högskola och studieort. Denna frihet är ett viktigt utbildningspolitiskt mål. De hemställer att medel anvisas för ändamålet och att regeringen får i uppdrag att återkomma med en alternativ besparing. I motion Kr2 yrkande 3 av Ola Ström m.fl. (fp) anför motionärerna att CSN-rabatten är en viktig del av studiestödet och att överväganden beträffande rabatten därför bör ske i samband med den pågående översynen av studiestödet.
I motion Sf516 yrkande 3 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) anförs att det viktigaste med CSN-rabatten på lång sikt är den stimulans som ungdomar får att välja det miljövänliga tåget och andra kollektiva transportmedel. Resvanorna under studietiden är viktiga för den vuxnes inställning till kollektiva transporter. Ett slopat CSN-kort innebär en kraftig kostnad för de studerande och det är enligt motionärerna inte realistiskt att räkna med ett avgiftsbelagt kort. Reserabatten har också en stor betydelse för möjligheterna att fritt välja skola och utbildning. Motionärerna hemställer att medel anslås för CSN-kortet. Ett motsvarande yrkande framställs i motion Ub905 yrkande 16 av Birger Schlaug m.fl. (mp). I motion Kr3 yrkande 1 av Ewa Larsson (mp) anför motionären att det är märkligt att värnpliktiga får en fri resa varje tjänstgöringsfri helg samtidigt som de studerandes reserabatter slopas helt. Motionären föreslår att CSN-kortet behålls.
I motion Sf513 yrkande 6 delvis av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) anförs att CSN-kortet är ett för staten billigt sätt att underlätta för studenter att läsa utanför hemorten och att detta ökar tillgängligheten till högre utbildning och motverkar olika typer av snedrekrytering. CSN-kortet utgör också ett stöd för den allmänna strävan att skapa säkra och miljövänliga transporter. Motionärerna hemställer att medel anslås för ändamålet.
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande anfört att bidraget till de studerandes rabatter utgör ett värdefullt inslag i det stöd som lämnas vid studier och att det i många fall kan underlätta för studerande att välja en skola på längre avstånd från hemorten än annars och på det sättet bidra till rekryteringen till de högskolor som ligger utanför storstadsregionerna. Enligt utbildningsutskottets mening är det emellertid viktigt att en besparing av denna storleksordning nu genomförs, och utskottet delar därför regeringens bedömning att bidrag till de studerandes reserabatter inte längre bör anvisas. Med hänsyn till den betydelse CSN-kortet har för rekryteringen till skolor med ett stort upptagningsområde är det enligt utbildningsutskottets mening viktigt att regeringen noggrant följer utvecklingen för dessa, och utbildningsutskottet förutsätter att så sker utan något särskilt tillkännagivande från riksdagens sida.
Socialförsäkringsutskottet vill anföra följande.
Enligt utskottets mening måste förslaget om en besparing på statens bidrag till studenternas reserabatter ses i ljuset av de påfrestningar som Sveriges ekonomi är utsatt för och de besparingar som nu genomförs på andra områden. För att understryka allvaret i besparingskraven vill utskottet peka på den sänkning av barnbidraget som socialutskottet nyligen tillstyrkt.
Utskottet har övervägt möjligheten att finansiera statsbidraget till studenternas reserabatter genom en sänkning av studiemedlens bidragsnivå. För att uppnå en motsvarande besparing krävs en sänkning av det månatliga studiebidraget med ca 40 kr för alla studerande. Denna sänkning skulle i så fall tillkomma utöver den sänkning av det maximala studiemedelsbeloppet med 58 kr och studiebidraget med 16 kr som följer av att uppräkningen av basbeloppet fr.o.m. i år är reducerad. Med hänsyn till att studenterna på detta sätt redan har fått sina studiemedel sänkta en gång i år har utskottet inte ansett sig kunna tillstyrka ytterligare en sänkning av studiemedlens bidragsnivå.
Utskottet vill framhålla att det endast är statsbidraget som föreslås slopat. CSN har kvar sina möjligheter att söka rabatter för studenterna genom förhandlingar med olika trafikföretag. Studenterna är en betydelsefull grupp resenärer som det bör vara intressant att påverka så att de får goda resvanor. En annan möjlighet kan vara att avgiftsbelägga kortet för att på det sättet få en bättre grund för förhandlingar med olika trafikföretag. Även om ett avgiftsbelagt kort måste gälla en mer begränsad grupp studenter öppnar det möjligheter till högre rabatter än annars. Ett sådant kort kan ha ett stort värde för just de grupper som har högre reskostnader. I likhet med det nuvarande kortet kan ett sådant kort också omfatta de studerande vid SSV. Det är emellertid inte ens självklart att studenternas rabatter behöver vara centralt sammanhållna i form av ett CSN-kort utan man kan också tänka sig en utveckling i motsatt riktning där studenterna utnyttjar och berikar den förhållandevis rikhaltiga flora av rabatter som tillhandahålls på detta område. Även om det enligt utskottets mening är troligt att det nuvarande CSN-kortet i sinom tid kommer att ersättas av andra rabatter kan detta enligt utskottets mening inte utgöra ett villkor för att bidraget nu skall kunna avskaffas.
När det gäller särskoleelever och elever i vissa specialskolor vill utskottet framhålla att ansvaret för kostnaden för resor till och från skolan i dessa fall ligger på kommunerna eller staten.
Enligt utskottets mening medför de besparingskrav som nu uppställs att det är nödvändigt att begränsa statens åtaganden inom områden där det finns alternativa lösningar. Enligt utskottets bedömning är de studerandes reserabatter ett sådant område, och utskottet anser därför att regeringens förslag om att slopa bidraget bör bifallas. Som utbildningsutskottet anfört är det viktigt att regeringen noggrant följer utvecklingen för de skolor som för sin rekrytering är beroende av att ha ett stort upptagningsområde.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna. Utskottet utgår härvid från att CSN utnyttjar sina möjligheter att söka rabatter för studenterna genom förhandlingar med olika trafikföretag i enlighet med vad ovan sagts.
Också regeringens förslag om slopad reseersättning vid statens skolor för vuxna (SSV) har föranlett motionsyrkanden.
I motion Sf507 av Britta Sundin m.fl. (s) redovisas en enkät som genomförts vid SSV i Härnösand i januari 1995. Enligt denna skulle endast 20 % av eleverna kunna fullfölja sina program om reseersättningen tas bort. Eleverna har i genomsnitt 37 mil till skolorten, 26 % mer än 50 mil. De gör i genomsnitt åtta resor per läsår. Ett eventuellt slopande av reseersättningen bör enligt motionärerna föregås av en prövning av konsekvenserna för distansstuderande. I motion Sf527 av Sigge Godin (fp) anför motionären att resekostnadsersättningen för studerande vid SSV i Härnösand bör bibehållas till dess Studiestödsutredningen avgivit sitt förslag. I motion Sf513 yrkande 6 delvis samt yrkandena 12 och 13 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) hemställs om avslag på förslaget om slopad reserabatt.
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande anfört att det är rimligt att reseersättningen till de studerande vid SSV slopas samtidigt med CSN-rabatten för övriga studerande och har tillstyrkt regeringens förslag.
I konsekvens med utskottets ställningstagande när det gäller CSN-kortet bör enligt utskottets mening även den särskilda reseersättningen till de studerande vid statens skolor för vuxna slopas. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna.
E 8. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar
Från anslaget betalas utgifter för vuxenstudiebidrag vid studier som leder till specialpedagogexamen och vid påbyggnadsutbildning till en sådan examen. Under läsåret beräknas 680 studerande komma att beviljas bidrag med i genomsnitt 86 000 kr. Till anslaget Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar föreslås anvisat 85 580 000 kr.
I motion Sf524 av Arne Mellqvist m.fl. (s) föreslår motionärerna en ändrad ekonomiprövning vid tilldelning av vuxenstudiebidrag i dessa fall. Enligt motionärerna bör den allmänna regeln om att stöd inte skall beviljas om det är uppenbart att den studerande inte är i ekonomiskt behov av stöd tillämpas också vid de nu aktuella utbildningarna. Regeln har tillkommit bl.a. för situationer där den studerande kan bedriva ett betalt heltidsarbete parallellt med studierna eller där den studerande har en stor disponibel förmögenhet. Enligt motionärernas mening bör riksdagen slopa den bestämmelse som ger regeringen rätt att göra undantag från den allmänna ekonomiprövningen.
Enligt utskottets mening ankommer det på regeringen att fatta beslut i dessa fall, och utskottet är inte berett att tillstyrka en ändring av denna ordning. Utskottet har dock erfarit att frågan om en justering av den aktuella bestämmelsen nu aktualiserats inom regeringskansliet. Frågan om en besparing på denna punkt kommer således att prövas av regeringen.
Med det anförda avstyrker utskottet motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande en reformering av studiestödssystemet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sf502 yrkande 1, 1994/95:Sf503 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sf506 i denna del, 1994/95:Sf513 yrkandena 1 och 7--9, 1994/95:Sf516 yrkande 1, 1994/95:Ub369 yrkande 5, 1994/95:Ub901 yrkande 28, 1994/95:Ub905 yrkande 15, 1994/95:A244 yrkande 24, 1994/95:A288 yrkande 6 och 1994/95:So294 yrkande 9, res. 1 (m) res. 2 (c) res. 3 (mp) res. 4 (kds)
2. beträffande folkbokföring vid studier
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf502 yrkande 2,
3. beträffande studenternas försäkringsskydd vid arbetsskada att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf513 yrkande 11, res. 5 (kds)
4. beträffande information till studerande utomlands att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf522,
5. beträffande anslag till Centrala studiestödsnämnden m.m. att riksdagen till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 265 622 000 kr,
6. beträffande anslag till Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet
att riksdagen till Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
7. beträffande studiebidragets belopp
att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag på motionerna 1994/95:Sf266 yrkande 9, 1994/95:Sf517 yrkande 4, 1994/95:Sf519 yrkandena 3 och 4, 1994/95:Ub907 yrkandena 11 och 12 och 1994/95:Fi211 yrkande 20 bifaller vad utskottet anfört i denna del, res. 6 (m) - delvis res. 7 (c, fp) - delvis res. 8 (v)- delvis res. 9 (mp) - delvis res. 10 (kds) - delvis
8. beträffande studiebidrag under nio månader
att riksdagen bifaller propositionen i denna del,
9. beträffande extra tillägg
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Sf517 yrkande 5 bifaller propositionen i denna del, res. 11 (v) - delvis
10. beträffande familjepolitikens ansvar för de äldre tonåringarna
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf505,
11. beträffande studiebidrag för studier utomlands
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf521,
12. beträffande stipendium i komvux
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sf513 yrkande 5, 1994/95:Sf517 yrkande 3, 1994/95:Sf523, 1994/95:Ub624 yrkande 13, 1994/95:Ub901 yrkande 25, 1994/95:Ub906 yrkande 12 och 1994/95:Ub907 yrkande 18 bifaller propositionen i denna del, res. 12 (m, c, fp, mp, kds)
13. beträffande studielån i ungdomsgymnasium
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sf501 och 1994/95:Sf529,
14. beträffande inackorderingstillägg
att riksdagen bifaller propositionen i denna del,
15. beträffande anslag till Studiehjälp m.m.
att riksdagen med anledning av propositionen till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 2 784 333 000 kr, res. 13 (m) - villk. res. 6 och 12 res. 14 (c, fp, mp, kds) - villk. res. 7, 9, 10 och 12 res. 15 (v) - villk. res. 8 och 11
16. beträffande studier utomlands i vissa fall
att riksdagen bifaller propositionen i denna del,
17. beträffande vissa anståndsfrågor
att riksdagen bifaller propositionen i denna del,
18. beträffande studiemedel vid utbildning till yrkesofficer
att riksdagen bifaller propositionen i denna del,
19. beträffande karenstid vid avskrivning av studielån på grund av sjukdom
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sf513 yrkandena 10 och 12 i denna del samt 1994/95:Sf516 yrkandena 4 och 5 bifaller propositionen i denna del, res. 16 (mp) - delvis res. 17 (kds) - delvis 20. beträffande avskrivning vid sjukdom av studielån i svux och svuxa
att riksdagen bifaller propositionen i denna del,
21. beträffande den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf533,
22. beträffande en avpassning av studiemedlen till utbildningens längd
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub906 yrkande 10, res. 18 (m)
23. beträffande anslag till Studiemedel m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Ub906 yrkande 11, 1994/95:Ub907 yrkande 17 och 1994/95:Fi216 yrkande 15 till Studiemedel m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 11 048 125 000 kr, res. 19 (m) res. 20 (c) res. 21 (kds)
24. beträffande korttidsstudiestödets belopp
att riksdagen bifaller propositionen i denna del,
25. beträffande kollektiva ansökningar
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Ub906 yrkande 14 bifaller propositionen i denna del, res. 22 (m, fp) - delvis
26. beträffande resurser för korttidsstudiestöd och internatbidrag
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub906 yrkande 13, res. 23 (m)
27. beträffande en omprövning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf512,
28. beträffande ersättningsnivån i svux och svuxa
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf517 yrkande 2, res. 24 (v) - delvis
29. beträffande vuxenstudiestödens konstruktion och inriktning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf525,
30. beträffande barntillägg
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sf508, 1994/95:Sf513 yrkandena 2 och 12 i denna del, 1994/95:Sf516 yrkande 6 och 1994/95:Ub624 yrkande 30 bifaller propositionen i denna del, res. 25 (fp, mp, kds) - delvis
31. beträffande övergångsbestämmelser
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Sf506 i denna del bifaller propositionen i denna del,
32. beträffande särskilt vuxenstudiestöd i YTH-utbildningar
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sf513 yrkande 4 och 1994/95:Ub624 yrkande 17, res. 26 (m, c, fp, mp, kds)
33. beträffande en utbyggnad av YTH-utbildningen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf509 yrkandena 1, 2 och 4,
34. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 3 932 700 000 kr, res. 27 (m) - villk. res. 23 och 26 res. 28 (c) - villk. res. 26 res. 29 (fp, mp, kds) - villk. res. 25 och 26 res. 30 (v) -villk. res. 24 res. 31 (v) - villk. res. 25
35. beträffande svenska för invandrare
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub906 yrkande 15, res. 32 (m) - delvis
36. beträffande anslag till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar m.m.
att riksdagen till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 186 249 000 kr, res. 32 (m) - delvis
37. beträffande bemyndigande för Talboks- och punktskriftsbiblioteket
att riksdagen med bifall till propositionen bemyndigar regeringen att låta Talboks- och punktskriftsbiblioteket beställa studielitteratur att betalas budgetåret 1997 intill ett belopp av 5 000 000 kr,
38. beträffande CSN-kortet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sf511 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sf513 yrkande 6 i denna del, 1994/95:Sf514, 1994/95:Sf516 yrkande 3, 1994/95:Sf518 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sf519 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sf520, 1994/95:Sf526, 1994/95:Sf528, 1994/95:Sf530, 1994/95:Sf531, 1994/95:Sf532, 1994/95:Ub624 yrkande 29, 1994/95:Ub905 yrkande 16, 1994/95:Ub907 yrkandena 13 och 14, 1994/95:Kr2 yrkande 3 och 1994/95:Kr3 yrkande 1, res. 33 (c, fp, mp, kds)
39. beträffande reseersättning vid statens skolor för vuxna
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sf507, 1994/95:Sf513 yrkandena 6 i denna del, 12 i denna del och 13 och 1994/95:Sf527 bifaller propositionen i denna del, res. 34 (m, c, fp, mp, kds) - delvis
40. beträffande anslag till Bidrag till vissa studiesociala ändamål
att riksdagen till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 18 730 000 kr, res. 35 (m) - villk. res. 34 res. 36 (c, fp, mp, kds) - vilk. res. 33 och 34
41. beträffande en ändrad ekonomiprövning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf524,
42. beträffande anslag till Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar
att riksdagen till Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 85 580 000 kr,
43. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt antar de vid propositionen fogade förslagen till
a. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) med den ändringen i 3 kap. 6 § att talet 625 byts mot talet 640.
b. lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.
res. 6 (m) - delvis res. 7 (c, fp) - delvis res. 8 (v) - delvis res. 9 (mp) - delvis res. 10 (kds) - delvis res. 11 (v) - delvis res. 16 (mp) - delvis res. 17 (kds) - delvis res. 22 (m, fp) - delvis res. 24 (v) - delvis res. 25 (fp, mp, kds) - delvis res. 34 (m, c, fp, mp, kds) - delvis
Stockholm den 4 april 1995
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Maj-Inger Klingvall
I beslutet har deltagit: Maj-Inger Klingvall (s), Gullan Lindblad (m), Börje Nilsson (s), Margit Gennser (m), Bengt Lindqvist (s), Rune Backlund (c), Anita Jönsson (s), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Lennart Klockare (s), Ulla Hoffmann (v), Sven-Åke Nygårds (s), Ulf Kristersson (m), Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Frebran (kds), Mona Berglund Nilsson (s) och Ronny Olander (s).
Reservationer
1. En reformering av studiestödssystemet (mom. 1)
Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf Kristersson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "aktuella motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det angeläget att beskriva de grundläggande felen i det nuvarande studiestödssystemet.
De studiefinansieringsvillkor som olika studenter lever med är orättvisa och godtyckliga. Studenter på samma utbildning och med i grova drag samma bakgrund kan ha vitt skilda ekonomiska villkor. Dessutom är reglerna svåröverskådliga. För många är det svårt att se de framtida privatekonomiska konsekvenserna av dessa regler. Framför allt gör existensen av tre (fyra med utbildningsbidragen) parallellt fungerande stödformer att olika studenter får olika villkor utan att ha skilda behov. Oftare är det i stället motivet bakom studierna som avgör om man tvingas studera på egen eller tillåts studera på andras bekostnad.
Studiestödet ger inte tillräckliga incitament till effektivitet i studierna. Alltför många drar ut på studierna alltför länge. De skaffar sig en onödigt stor skuldbörda, och de kostar staten onödigt mycket pengar genom förbrukning även av bidragsdelen av totalbeloppet. Den orättvisan försökte den förra regeringen komma till rätta med genom ett peng-per- poäng-system.
De långa studietiderna och den höga skuldsättningen gör att Sverige bär på en framtida kostnadsexplosion i det att avskrivningsbehoven kommer att öka dramatiskt. Höga skulder och låg avbetalningstakt gör att återstående belopp som avskrivs vid 65 års ålder är stora. Även detta accentueras av rätten till allmän avskrivning av skulderna vid pension. Man kalkylerar med upp till 2 miljarder kronor per år i statlig avskrivningskostnad, om inte reglerna förändras.
Systemen brister sannolikt vad gäller att uppmuntra rekrytering av studiebegåvade ungdomar från hem utan studietradition. Man kan göra gällande att de som är känsligast för all osäkerhet vad gäller skuldsättning, återbetalning och framtida löneutveckling, är de som inte har andra -- sociala eller traditionella -- skäl att trots allt studera vidare. Undersökningar visar att skuldsättningen är det dominerande skälet när ungdomar som inte valt att läsa vidare tillfrågas om varför de avstått.
En generellt sett för hög skuldsättning är i sig ett samhällsproblem i så måtto att det leder till ineffektiv användning av statliga medel och stor risk för avskrivningskostnader. Men det är också ett individuellt problem genom att det i kombination med återbetalningsreglerna leder till en tydlig "akademikerskatt", ofta utan närmare koppling till den egna skuldsättningen.
Den oundvikliga slutsatsen är att dagens studiemedelssystem är felkonstruerat. Det förutsätter en skadligt hög inflation och det leder till framtida skuldavskrivningar som varken är avsedda eller önskvärda. Hänsyn tas inte heller till att studievolymen numera mäts i poäng.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande en reformering av studiestödssystemet
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub369 yrkande 5 och 1994/95:Ub901 yrkande 28 och med anledning av motionerna 1994/95:Sf502 yrkande 1, 1994/95:Sf503 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sf506 i denna del, 1994/95:Sf513 yrkandena 1 och 7--9, 1994/95:Sf516 yrkande 1, 1994/95:So294 yrkande 9, 1994/95:Ub905 yrkande 15, 1994/95:A244 yrkande 24 och 1994/95:A288 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. En reformering av studiestödssystemet (mom. 1)
Rune Backlund (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "aktuella motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:
Dagens studiemedelssystem måste reformeras.
Den höga skuldsättningen och återbetalningsreglerna lurar in många studenter i en livslång skuldfälla. Detta är allvarligt eftersom skuldsättningen är den största enskilda faktorn bakom den sociala snedrekryteringen. Om antalet studenter skall kunna öka på sikt är det framför allt studenter ur de samhällsgrupper som i dag går vidare till högre studier i låg utsträckning som behöver stimuleras.
Dagens studiestödssystem ger upphov till rättviseproblem. Elever inom samma utbildning och med likartad bakgrund eller samma behov har inte sällan väsentligt olika studiefinansieringsvillkor. Följden är att vissa elever inom samma utbildning har det mer förmånliga stödet svux, medan många andra, ofta med samma bakgrund och samma kompetensbehov, får hålla till godo med studiemedel. Uppdelningen av studiestödet i studiemedel, svux/svuxa och utbildningsbidrag skapar orättvisor som ter sig svåra att försvara. Att skapa bättre rättvisa mellan olika studerandekategorier bör vara en huvuduppgift vid förändringen av studiefinansieringssystemet.
För att stimulera fler till utbildning bör ett nytt studiefinansieringssystem bygga på en studieersättning som ger de studerande en minimiinkomst. Studieersättningen skall vara beskattad. Därutöver skall den som önskar kunna komplettera studieersättningen med ett statsgaranterat lån. Genom att studieersättningen görs beskattad kan fribeloppsreglerna avskaffas i sin helhet. Det blir också möjligt att införa avdragsrätt för litteraturkostnader som i dag är betungande för vissa utbildningar. En modell med studieersättning skulle väsentligen minska studieskulderna vilket gör det möjligt att behålla ett inkomstrelaterat återbetalningssystem. Det skulle också underlätta möjligheterna att inordna de studerande i olika trygghetssystem. Återbetalningssystemet måste ge möjlighet till flexibla lösningar utan att det ökar statens kostnader.
Vid införande av ett nytt studiemedelssystem måste detta ses i ett långsiktigt perspektiv. Det har konstaterats att dagens system, med skuldavskrivning vid 65 år, i framtiden kan belasta statsbudgeten med mellan 0,5 och 2 miljarder kronor i avskrivningskostnader. Den utredning som nu skall se över studiemedelssystemen måste beräkna effekterna av ett nytt system sett över systemets livslängd.
Ytterligare aspekter på studiemedelssystemet är att det skall vara så heltäckande som möjligt. Systemet skall kunna vara tillämpligt för äldre studerande vid vidareutbildning och kompetensutveckling som inte är direkt kopplad till komvux eller högskoleutbildning. Vidare ser vi i dag att många som har intresse av och borde studera avstår på grund av att diskrepansen mellan t.ex. a-kassa och studiemedel är för stor. Studiemedelssystemen måste i framtiden i högre grad än i dag skapa incitament till vidareutbildning.
Målsättningen för utredningsarbetet bör vara att samordna de olika system som finns till ett mer enhetligt system. Systemen bör sedan differentieras så att vuxenstudier på grundskolenivå och gymnasienivå ges ett högre belopp. Ett mer rättvist och enhetligt system för vuxenstuderande är angeläget att åstadkomma.
Studiestödssystemet rymmer många problem för personer med funktionshinder. Dagens system kräver någon form av samordning. I praktiken sker denna vid folkhögskolorna. Det går emellertid inte att förutsätta att alla skolor skall göra detta. Det behövs ett samlat studiestöd för funktionshindrade.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande en reformering av studiestödssystemet
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sf503 yrkandena 1 och 2, 1994/95:So294 yrkande 9 och 1994/95:A244 yrkande 24 och med anledning av motionerna 1994/95:Sf502 yrkande 1, 1994/95:Sf506 i denna del, 1994/95:Sf513 yrkandena 1 och 7--9, 1994/95:Sf516 yrkande 1, 1994/95:Ub369 yrkande 5, 1994/95:Ub901 yrkande 28, 1994/95:Ub905 yrkande 15 och 1994/95:A288 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. En reformering av studiestödssystemet (mom. 1)
Ragnhild Pohanka (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "aktuella motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:
Ett statligt ansvar för studiestödsfinansiering är inte bara en fråga om en demokratisk rätt till den högskoleutbildning som finansieras av medborgarna. Det är också grunden för det fria bildningsvalet bortom arbetsmarknadens kortsiktiga efterfrågekrav.
Bristen på högskoleutbildad arbetskraft i Sverige är alarmerande. Endast 25 % av gymnasieungdomarna går vidare till högre utbildning, jämfört med över 40 % i t.ex. Danmark och Tyskland. Sverige har tappat det kompetenskapital som legat till grund för ekonomisk och social utveckling i den svenska välfärdsstaten. Insikten om behovet av ökad rekrytering till högskolan har bred politisk förankring, även om de ideologiska strategierna skiljer sig åt. Däremot saknas en helhetssyn på villkoren för hur detta skall förverkligas. Det räcker inte att utöka antalet studieplatser. De privatekonomiska och sociala villkoren för att förverkliga studier måste ses som en självklar del i en rekryteringsoffensiv utbildningspolitik.
De lånebaserade studiestödssystem som ersatt varandra under årens lopp har för såväl stat som individ varit kostsamma och svåröverskådliga. Man har inte heller lyckats konstruera ett återbetalningssystem som är förenligt med social rättvisa. De sociala, regionala och könsmässiga orättvisor som råder i samhället återspeglas med all tydlighet i systemets struktur. Den ideale låntagaren förutsätts vara en ung svensk man ur medelklassen, bosatt vid utbildningsorten där han väljer ekonomisk, naturvetenskaplig eller teknisk inriktning på studierna. En sådan person har alla förutsättningar att på kortast möjliga tid genomföra studierna, få ett högavlönat jobb och sedan i jämn och hög takt återbetala skulden. En extrem motpol skulle kunna vara en medelålders invandrad kvinna och ensamstående mor, bosatt i glesbygd, som väljer att vidareutbilda sig till bibliotekarie. Exemplet faller på sin egen orimlighet, men säger något om rekryteringens villkor.
Faktum kvarstår att studiestödssystemet har en gallrande effekt när det gäller rekryteringen och en straffande när det gäller personlig värdering och val av livsbana. Lönenivån för en sjuksköterska eller filosof gör att de i det nuvarande systemet tvingas betala större del av den disponibla inkomsten under längre tid än t.ex. civilingenjören. Lånekostnaden blir totalt större. Systemet innebär att stat såväl som individ sitter fast i en accelererad skuldfälla. Det stora problemet med dagens system är räntorna.
Studiestödsutredningen bör analysera studielön som ett alternativ till dagens lånesystem.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande en reformering av studiestödssystemet
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sf516 yrkande 1 och 1994/95:Ub905 yrkande 15 och med anledning av motionerna 1994/95:Sf502 yrkande 1, 1994/95:Sf503 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sf506 i denna del, 1994/95:Sf513 yrkandena 1 och 7--9, 1994/95:So294 yrkande 9, 1994/95:Ub369 yrkande 5, 1994/95:Ub901 yrkande 28, 1994/95:A244 yrkande 24 och 1994/95:A288 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. En reformering av studiestödssystemet (mom. 1)
Rose-Marie Frebran (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "aktuella motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:
Vuxenstudiestödet är oöverblickbart på grund av alltför många olika stödformer vilket också medför att elever med likartad situation får olika stöd. Från både politiskt håll och studenthåll finns önskemål om ett mer generellt system. Alla som studerar på en viss nivå inom utbildningsväsendet bör ha rätt till samma stöd. I Sverige har alla rätt till grundskoleutbildning, men i praktiken krävs numera även gymnasiekompetens för att ta sig in på arbetsmarknaden. Detta motiverar särskilt förmånliga stöd för dem som i vuxen ålder kompletterar grundskole- eller gymnasienivå. Det vore dessutom önskvärt att den enskilde eleven i större utsträckning från början kunde ges besked om möjligheterna att få ekonomiskt stöd för hela utbildningen.
Högre utbildning bör vara en investering såväl för individen som för samhället. Samtidigt skall studiefinansieringen göra det möjligt för alla, oavsett bakgrund, att skaffa sig högre utbildning. Studiestödssystemet bör vara så generellt som möjligt och kunna accepteras av olika studerandegrupper. Inte minst ur rekryteringssynpunkt är det viktigt att studenterna uppfattar systemet som rimligt. För att uppmuntra personligt ansvar måste systemet även vara förutsägbart. Den höga skulden leder till att många studenter ger upp hoppet och inte räknar med att kunna betala tillbaka sina skulder. Detta urholkar förtroendet för systemet och undergräver känslan av personligt ansvar för egna skulder.
En av de faktorer som mest avskräcker från högre studier har vid många undersökningar visat sig vara en hög studieskuld, och ungdomar från studieovana hem är mest tveksamma till att skuldsätta sig. Man kan därför misstänka att den höga skuldsättning som lånen i dag leder till också ökar den sociala snedrekryteringen. Ett av de viktigaste målen för en fortsatt reformering måste därför vara att minska skuldsättningen. Detta kan uppnås på flera olika sätt. Viktigt är att förutsättningarna för studenterna att ta ansvar för sin ekonomi kraftigt förbättras bl.a. genom kvalificerad information och rådgivning. Möjligheterna att höja det s.k. fribeloppet, dvs. det belopp man får tjäna under ett år utan att bidraget minskas, bör också ses över, detta för att ge studenterna möjlighet att påverka sin ekonomi genom sidoinkomster. Ansträngningar bör också göras för att hitta utrymme för att höja bidragsandelen. Tillgängliga resurser bör i huvudsak satsas på bidraget, så att stora lån inte behöver tas. Detta gör subventionerna tydliga och bör verka rekryterande. Det gör också den enskildes lånebehov och lånets utveckling mer förutsägbart. Ett i stort sett osubventionerat lån skulle dessutom signalera att lånet är en form av kompletterande finansieringskälla som endast bör utnyttjas efter behov. Möjligheten att införa personliga utbildningskonton bör här prövas.
En förutsättning för ett mer sammanhållet studiestödssystem är att övriga trygghetssystem inte motverkar utan samverkar med studiestödssystemet. Den fortsatta utredningen av studiestödsfrågorna måste behandla samspelet mellan studiestödet och de sociala trygghetssystemen. En översyn av studenternas totala ekonomiska och sociala situation är angelägen. Ekonomisk trygghet vid sjukdom, föräldraskap, vård av sjukt barn, arbetslöshet etc. anses av de flesta vara en självklarhet. Studenter måste ha rätt till i princip samma grundtrygghet som förvärvsarbetande. Så långt det är möjligt bör detta åstadkommas genom att generella system även omfattar studenterna och ger dem samma skydd. Den som håller en rimlig studietakt, oavsett om man har studiemedel eller inte, bör få behålla sin vilande SGI. Dessutom bör Studiestödsutredningen se över möjligheten att göra studiemedlen sjukpenninggrundande, vilket skulle öka den sociala tryggheten för de studenter som inte har någon SGI.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande en reformering av studiestödssystemet
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sf513 yrkandena 1 och 7--9 och 1994/95:A288 yrkande 6 och med anledning av motionerna 1994/95:Sf502 yrkande 1, 1994/95:Sf503 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sf506 i denna del, 1994/95:Sf516 yrkande 1, 1994/95:So294 yrkande 9, 1994/95:Ub369 yrkande 5, 1994/95:Ub901 yrkande 28, 1994/95:Ub905 yrkande 15 och 1994/95:A244 yrkande 24 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Studenternas försäkringsskydd vid arbetsskada (mom. 3)
Rose-Marie Frebran (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "LAF motiveras" och slutar med "Sf513 yrkande 11." bort ha följande lydelse:
Högskolan bör ha samma ansvar som en arbetsgivare när det gäller arbetsskadeförsäkringen. Målsättningen med lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) är att arbetstagare som drabbas av en skada skall ha rätt till ersättning för inkomstbortfall. I dag omfattar LAF enbart de studenter som genomgår utbildning eller moment i utbildning som är "förenad med särskild risk för arbetsskada". Jämfört med den gamla yrkesskadeförsäkringen har studenterna fått ett försämrat skydd. Detta är olyckligt och regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur studenterna skall få ett fullgott försäkringsskydd för arbetsskada.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande studenternas försäkringsskydd vid arbetsskada
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf513 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Studiebidragets belopp (mom. 7 och 43)
Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf Kristersson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Socialutskottet har" och slutar med "till 640 kr." bort ha följande lydelse:
Socialutskottet har i betänkande 1995/95:SoU15 Socialpolitik -- inriktning och anslag föreslagit att barnbidraget sänks med 125 kr till 625 kr per månad och barn och att sänkningen genomförs redan den 1 juli 1995 (res. m).
Utskottet anser att även studiebidraget skall sänkas med 125 kr till 625 kr och tillstyrker följaktligen propositionen i denna del.
dels att momenten 7 och 43 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande studiebidragets belopp
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sf266 yrkande 9, 1994/95:Ub907 yrkandena 11 och 12, 1994/95:Sf519 yrkandena 3 och 4, 1994/95:Fi211 yrkande 20 och 1994/95:Sf517 yrkande 4 bifaller propositionen i denna del,
43. beträffande lagförslagen såvitt avser studiebidragets belopp
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 3 kap. 6 §.
7. Studiebidragets belopp (mom. 7 och 43)
Rune Backlund (c) och Sigge Godin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Socialutskottet har" och slutar med "till 640 kr." bort ha följande lydelse:
Socialutskottet har i betänkande 1994/95:SoU15 Socialpolitik -- inriktning och anslag avstyrkt regeringens förslag om en sänkning av barnbidraget (res. c och fp).
I konsekvens härmed bör enligt utskottets mening även förslaget om en sänkning av studiebidraget avstyrkas.
dels att momenten 7 och 43 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande studiebidragets belopp
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sf266 yrkande 9, 1994/95:Ub907 yrkandena 11 och 12, 1994/95:Sf519 yrkandena 3 och 4, 1994/95:Fi211 yrkande 20 och 1994/95:Sf517 yrkande 4 avslår propositionen i denna del,
43. beträffande lagförslagen såvitt avser studiebidragets belopp
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 3 kap. 6 §.
8. Studiebidragets belopp (mom. 7 och 43)
Ulla Hoffmann (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Socialutskottet har" och slutar med "till 640 kr." bort ha följande lydelse:
Socialutskottet har i betänkandet 1994/95:SoU15 Socialpolitik -- inriktning och anslag föreslagit att barnbidraget sänks med 50 kr till 700 kr per månad och barn (res. v).
Enligt utskottets mening är det i princip riktigt att barnbidraget och studiebidraget skall följas åt när det gäller belopp etc. De förändringar som nu beslutas på familjepolitikens område är omfattande och drabbar i stor utsträckning barnfamiljer. Barntillägget inom svux och svuxa slopas, bostadsbidragen försämras, flerbarnstillägget fasas ut och barnbidraget sänks. Enligt utskottets mening genomförs förändringarna nu så snabbt att det är svårt att bedöma konsekvenserna för många utsatta grupper, bl.a. för familjer med barn. Utskottet är av denna anledning inte berett att medverka till den sänkning av studiebidraget som regeringen föreslår. Regeringen bör i stället återkomma med en redovisning av de fördelningspolitiska effekterna av de besparingar som genomförs på barnfamiljerna. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att momenten 7 och 43 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande studiebidragets belopp att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sf519 yrkandena 3 och 4, 1994/95:Sf266 yrkande 9, 1994/95:Sf517 yrkande 4, 1994/95:Ub907 yrkandena 11 och 12 och 1994/95:Fi211 yrkande 20, dels avslår propositionen i denna del, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
43. beträffande lagförslagen såvitt avser studiebidragets belopp att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 3 kap. 6 §.
9. Studiebidragets belopp (mom. 7 och 43)
Ragnhild Pohanka (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Socialutskottet har" och slutar med "till 640 kr." bort ha följande lydelse:
Socialutskottet har i betänkande 1994/95:SoU15 Socialpolitik -- inriktning och anslag avstyrkt regeringens förslag om en sänkning av barnbidraget och som sin mening givit regeringen till känna att barnbidraget bör höjas till 1 000 kr per månad och beskattas (res. mp).
Utskottet anser att studiebidraget bör höjas till 1 000 kr per månad och beskattas. Regeringen bör återkomma med ett förslag som kan träda i kraft den 1 januari 1996. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Enligt utskottets mening bör förslaget om en sänkning av studiebidraget avslås i avvaktan på att regeringen återkommer med ett förslag om ett beskattat studiebidrag.
dels att momenten 7 och 43 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande studiebidragets belopp
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sf266 yrkande 9, 1994/95:Ub907 yrkandena 11 och 12, 1994/95:Sf519 yrkandena 3 och 4, 1994/95:Fi211 yrkande 20 och 1994/95:Sf517 yrkande 4
dels avslår propositionen i denna del,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att studiebidraget skall höjas till 1 000 kr per månad och beskattas fr.o.m. den 1 januari 1996.
43. beträffande lagförslagen såvitt avser studiebidragets belopp
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 3 kap. 6 §.
10. Studiebidragets belopp (mom. 7 och 43)
Rose-Marie Frebran (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Socialutskottet har" och slutar med "till 640 kr." bort ha följande lydelse:
Socialutskottet har i betänkande 1994/95:SoU15 Socialpolitik -- inriktning och anslag avstyrkt regeringens förslag om en sänkning av barnbidraget och som sin mening givit regeringen till känna att barnbidraget skall sänkas med 150 kr per månad och barn och pengarna föras över till bostadsbidraget (res. kds).
I konsekvens härmed bör enligt utskottets mening även förslaget om en sänkning av studiebidraget nu avslås. I anslutning till att regeringen återkommer med ett förslag om en sänkning av barnbidraget med 150 kr och en överföring av pengarna till bostadsbidraget bör regeringen redovisa ett motsvarande förslag när det gäller studiehjälpen. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att momenten 7 och 43 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande studiebidragets belopp
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sf266 yrkande 9, 1994/95:Ub907 yrkandena 11 och 12, 1994/95:Sf519 yrkandena 3 och 4, 1994/95:Fi211 yrkande 20 och 1994/95:Sf517 yrkande 4
dels avslår propositionen i denna del,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en delvis överföring av studiebidraget till bostadsbidraget,
43. beträffande lagförslagen såvitt avser studiebidragets belopp
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 3 kap. 6 §.
11. Extra tillägg (mom. 9 och 43)
Ulla Hoffmann (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker motionen." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening har det s.k. extra tillägget en mycket viktig funktion när det gäller de allra svagaste familjerna. Tillägget utgår med maximalt belopp till familjer som har ett beräkningsunderlag som understiger 85 000 kr. Regeringen räknar med en besparing på 11,4 miljoner kronor.
Enligt utskottets mening bör det undvikas att besparingskraven på detta sätt riktas mot de allra mest utsatta grupperna. Med hänsyn till förslagen om sänkt barnbidrag, sänkt studiebidrag, slopat barntillägg etc. är det enligt utskottets mening inte rimligt att detta skydd för de allra svagaste familjerna nu försämras. Utskottet avstyrker propositionen i denna del.
dels att momenten 9 och 43 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande extra tillägg
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf517 yrkande 5 avslår propositionen i denna del.
43. beträffande lagförslagen såvitt avser extra tillägg
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) med den ändringen att till 3 kap. 5 § första stycket fogas en mening av följande lydelse "Vidare kan studiehjälp i form av extra tillägg utgå för annan tid än läsår enligt närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer."
12. Stipendium i komvux (mom. 12)
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Rune Backlund (c), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Ulf Kristersson (m), Ragnhild Pohanka (mp) och Rose-Marie Frebran (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Socialförsäkringsutskottet vill" och slutar med "i högskola." bort ha följande lydelse:
Enligt socialförsäkringsutskottets mening finns det inte något skäl att särskilt premiera basårsutbildning i komvux. Utskottet avstyrker därför förslaget om ett särskilt stipendium för de elever som genomgår denna utbildning. Som en följd av utskottets ställningstagande finns det inte heller någon anledning att överväga ett stipendium vid basårsutbildning i högskola, och utskottet avstyrker därför även motion Sf523.
Besparingen under anslaget Studiehjälp m.m. uppgår till 15 miljoner kronor.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande stipendium i komvux
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 25, 1994/95:Ub907 yrkande 18, 1994/95:Ub624 yrkande 13, 1994/95:Sf517 yrkande 3, 1994/95:Sf513 yrkande 5 och 1994/95:Ub906 yrkande 12 och med avslag på motion 1994/95:Sf523 godkänner vad utskottet anfört.
13. Anslag till Studiehjälp m.m. (mom. 15)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 6 och 12
Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf Kristersson (alla m) anser att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse.
15. beträffande anslag till Studiehjälp m.m.
att riksdagen till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 2 737 293 000 kr.
14. Anslag till Studiehjälp m.m. (mom. 15)
Under förutsättning av bifall till reservation 7, 9 eller 10 och till reservation 12
Rune Backlund (c), Sigge Godin (fp), Ragnhild Pohanka (mp) och Rose-Marie Frebran (kds) anser att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse.
15. beträffande anslag till Studiehjälp m.m.
att riksdagen till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 3 004 293 000 kr.
15. Anslag till Studiehjälp m.m. (mom. 15)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 8 och 11
Ulla Hoffmann (v) anser att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse.
15. beträffande anslag till Studiehjälp m.m.
att riksdagen till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 3 030 693 000 kr.
16. Karenstid vid avskrivning av studielån på grund av sjukdom (mom. 19 och 43)
Ragnhild Pohanka (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Socialförsäkringsutskottet ansluter" och slutar med "Sf516 yrkandena 4 och 5." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening angriper regeringens förslag inte problemet. En ökning av karenstiden skulle drabba de 16--28 % av de sjukskrivna studenter som fått reducering och faktiskt måste gå om eller helt avbryta utbildningen. Problemet handlar i stället om att försäkringskassans bedömning av studieoförmåga inte är tillräckligt kvalificerad. De som fått skuldreducering efter sjukskrivning trots att de kunnat studera bör självfallet inte kunna utnyttja systemet till att få rabatt.
Utskottet anser att Riksförsäkringsverket bör få i uppdrag att se över metodiken för bedömning av studieoförmåga. Förslaget om en förlängning av karenstiden avstyrks av utskottet.
dels att momenten 19 och 43 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
19. beträffande karenstid vid avskrivning av studielån på grund av sjukdom
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf516 yrkandena 4 och 5 och med anledning av motion 1994/95:Sf513 yrkandena 10 och 12 i denna del,
dels avslår propositionen i denna del,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om metodiken för bedömning av studieoförmåga.
43. beträffande lagförslagen såvitt avser karenstid vid avskrivning av studielån på grund av sjukdom
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) med den ändringen i 8 kap. 18 § första stycket att talet 30 ersätts med talet 14.
17. Karenstid vid avskrivning av studielån på grund av sjukdom (mom. 19 och 43)
Rose-Marie Frebran (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Socialförsäkringsutskottet ansluter" och slutar med "Sf516 yrkandena 4 och 5." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser inte att det är rimligt att förlänga karenstiden. Systemet med skuldavskrivning vid sjukdom leder till att de som finansierar studierna med till exempel besparingar erhåller en låg eller ingen ersättning alls. Det är inte rimligt att den som sparat medel för att skaffa sig en utbildning skall ta en större risk än den som finansierar studierna med lån. Även denna problematik bör Studiestödsutredningen se över.
Utskottet avstyrker förslaget om en förlängning av karenstiden.
dels att momenten 19 och 43 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
19. beträffande karenstid vid avskrivning av studielån på grund av sjukdom
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf513 yrkandena 10 och 12 i denna del och med anledning av motion 1994/95:Sf516 yrkandena 4 och 5 avslår propositionen i denna del.
43. beträffande lagförslagen såvitt avser karenstid vid avskrivning av studielån på grund av sjukdom
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) med den ändringen i 8 kap. 18 § första stycket att talet 30 ersätts med talet 14.
18. En avpassning av studiemedlen till utbildningens längd (mom. 22)
Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf Kristersson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Utbildningsutskottet har" och slutar med "avstyrker motionen." bort ha följande lydelse:
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande anfört att de beslut om studiemedel efter studiernas omfattning m.m. som riksdagen fattade våren 1994 var välmotiverade. En av de förändringar som beslutades innebar att studiebidraget i studiemedlen maximerades till ett belopp som bestämdes med hänsyn till utbildningens längd. Härigenom uppnåddes en viss premiering av de studenter som genomför sina studier enligt plan, och avsikten var att på det sättet stimulera till minskad skuldsättning. En annan förändring gällde studerande i komvux och statlig vuxenutbildning och innebar att stödet till studenter som inte bedriver studier på heltid bättre avpassades till studiernas omfattning under terminen. Eftersom studiestöd endast kan utgå som helt eller halvt stöd väljer många studerande inom komvux att fylla ut med kurser som de inte behöver för att komma upp till fullt studiestöd. Genom att stödet anpassades bättre till studiernas omfattning kunde detta problem lösas (avvik. men. m).
De nu redovisade förändringarna bör enligt utbildningsutskottets bedömning kunna genomföras utan att detta inverkar negativt på Studiestödsutredningens möjligheter till en fri och förutsättningslös prövning av den framtida utformningen av studiestödet, och utbildningsutskottet föreslår därför att dessa förslag genomförs.
Socialförsäkringsutskottet instämmer i denna bedömning. Enligt utskottets mening bör regeringen få i uppdrag att skyndsamt återkomma med de förslag till lagändringar som krävs för att de nya reglerna skall kunna tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1995.
Utskottet beräknar besparingen till 500 miljoner kronor budgetåret 1995/96.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
22. beträffande en avpassning av studiemedlen till utbildningens längd
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub906 yrkande 10 hos regeringen begär ett skyndsamt förslag om en avpassning av studiemedlen efter utbildningens längd fr.o.m. den 1 juli 1995.
19. Anslag till Studiemedel m.m. (mom. 23)
Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf Kristersson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker motionerna." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör anslaget till studiemedel minskas med 80 miljoner kronor avseende 1 000 platser i språkutbildning och 3 500 högskoleplatser. Vidare har utskottet i det föregående föreslagit en besparing på 500 miljoner kronor genom en avpassning av studiemedlen till utbildningens längd. Slutligen beräknas 29 miljoner kronor för studiemedel vid YTH-utbildning.
Jämfört med regeringens förslag föranleder det anförda en minskning av kostnaden för studiemedel med 551 miljoner kronor.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
23. beträffande anslag till Studiemedel m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub906 yrkande 11 och med anledning av regeringens förslag och motionerna 1994/95:Ub907 yrkande 17 och 1994/95:Fi216 yrkande 15 till Studiemedel m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 10 502 125 000 kr.
20. Anslag till Studiemedel m.m. (mom. 23)
Rune Backlund (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker motionerna." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör studiemedel beräknas på grundval av det förslag som läggs fram i motion Ub907. Även om det är angeläget med en ökning av antalet studerande i naturvetenskaplig och teknisk högskoleutbildning framstår det inte som realistiskt att så många nya platser som regeringen föreslår kommer att kunna tillskapas med bibehållen kvalitet. Antalet nya platser i naturvetenskaplig och teknisk högskoleutbildning bör därför begränsas till 3 000. Däremot finns det enligt utskottets bedömning möjlighet att erbjuda ytterligare 6 000 platser inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga området. Någon anledning att, som regeringen föreslår, införa ett särskilt förmånligt studiestöd för dessa nya platser finns det enligt utskottets mening inte, och utskottet anser därför att 210 miljoner kronor i studiemedel bör beräknas för dessa 9 000 platser. Slutligen beräknas 29 miljoner kronor för studiemedel vid YTH-utbildning.
Jämfört med regeringens förslag medför det anförda en ökning av kostnaden för studiemedel med 239 miljoner kronor.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
23. beträffande anslag till Studiemedel m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub907 yrkande 17 och med anledning av regeringens förslag och motionerna 1994/95:Ub906 yrkande 11 och 1994/95:Fi216 yrkande 15 till Studiemedel m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 11 292 125 000 kr.
21. Anslag till Studiemedel m.m. (mom. 23)
Rose-Marie Frebran (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "avstyrker motionerna." bort ha följande lydelse:
Som en konsekvens av att utskottet avstyrkt förslaget om särskilt vuxenstudiestöd vid 9 000 N/T-platser (bet. 1994/95:SfU15, reservation 1) räknar utskottet med en tillkommande kostnad för studiemedel om 150 miljoner kronor. Vidare följer av den inställning som redovisas i motion Fi216 när det gäller de platser som inrättas med arbetsmarknadspolitiska medel att kostnaden för studiemedel i denna del kan reduceras med 54 miljoner kronor. Slutligen beräknas 29 miljoner kronor för studiemedel vid YTH-utbildning.
Jämfört med regeringens förslag föranleder det anförda en ökning av kostnaden för studiemedel med 125 miljoner kronor.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
23. beträffande anslag till Studiemedel m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna 1994/95:Ub906 yrkande 11, 1994/95:Ub907 yrkande 17 och 1994/95:Fi216 yrkande 15 till Studiemedel m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 11 178 125 000 kr.
22. Kollektiva ansökningar (mom. 25 och 43)
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Rune Backlund (c), Gustaf von Essen (m) och Ulf Kristersson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "avstyrker motionen." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det viktigt att de reducerade medel som nu anslås för korttidsstudiestöd och internatbidrag verkligen kommer de handikappade till del. Någon anledning att i detta läge återinföra möjligheterna till kollektiva ansökningar för de fackliga organisationerna finns det enligt utskottets mening inte. När det gäller handikapporganisationerna är det numera möjligt för dessa att vända sig till ett och samma CSN-kontor med enskilda ansökningar oavsett var i landet medlemmen är bosatt. Det är därför inte heller motiverat med kollektiva ansökningar för dessa.
Med det anförda avstyrker utskottet förslaget om kollektiva ansökningar.
dels att momenten 25 och 43 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
25. beträffande kollektiva ansökningar
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub906 yrkande 14 avslår propositionen i denna del,
43. beträffande lagförslagen såvitt avser kollektiva ansökningar
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 5 kap. 4 § och 6 kap. 4 och 8 §§.
23. Resurser för korttidsstudiestöd och internatbidrag (mom. 26)
Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf Kristersson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Nedgången i nyttjandet" och på s. 22 slutar med "Ub906 yrkande 13." bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att korttidsstudiestödet och internatbidragen inte utnyttjas till fullo och föreslår av statsfinansiella skäl en ytterligare neddragning av dessa stöd med 20 miljoner kronor. De medel som återstår bör i första hand gå till handikappade och till distansundervisningen.
dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
26. beträffande resurser för korttidsstudiestöd och internatbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub906 yrkande 13 godkänner vad utskottet anfört.
24. Ersättningsnivån i svux och svuxa (mom. 28 och 43)
Ulla Hoffmann (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "avstyrker motionen." bort ha följande lydelse:
Utskottet kan acceptera att barntillägget i det särskilda vuxenstudiestödet (svux) och i det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa (svuxa) avskaffas för att uppnå en samstämmighet med andra studiestöd. Utskottet kan däremot inte acceptera den låga nivå som ersättningen då kommer att ligga på. Med tanke på att regeringen också föreslår att vuxna utan barn över 29 år inte kommer att beviljas bostadsbidrag föreslår utskottet att ersättningsnivån i svux och svuxa höjs till 75 % av arbetslöshetsersättningen. Jämfört med regeringens förslag bör utgiften för svux ökas med 168,3 miljoner kronor och för svuxa med 428,6 miljoner kronor.
dels att momenten 28 och 43 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
28. beträffande ersättningsnivån i svux och svuxa
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf517 yrkande 2 beslutar höja ersättningsnivån i svux och svuxa till 75 % av nivån för arbetslöshetsersättningen,
43. beträffande lagförslagen såvitt avser ersättningsnivån i svux och svuxa
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) med det tillägget att i 8 kap. 7 a och 7 b §§ siffran 65 ersätts med siffran 75 och att i 8 kap. 8 och 8 a §§ siffran 32,5 ersätts med siffran 37,5.
25. Barntillägg (mom. 30 och 43)
Sigge Godin (fp), Ragnhild Pohanka (mp) och Rose-Marie Frebran (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Utskottet delar regeringens" och slutar med "Sf516 yrkande 6." bort ha följande lydelse:
Det särskilda vuxenstudiestödet har gjort det möjligt för många människor att via komvux läsa in grund- och gymnasieskolan. Detta gäller inte minst kvinnor. Barntillägget i vuxenstudiestödet är särskilt viktigt för ensamstående kvinnor med barn. Enligt Folkbildningsrådet skulle mellan 30 och 40 % av kursdeltagarna på vissa folkhögskolors allmänna och för högskolan behörighetsgivande linjer aldrig ha kunnat påbörjat studierna utan barntillägget i svux/svuxa.
I praktiken innebär förslaget om slopat barntillägg att dörren stängs för alla dem som försöker skaffa sig en andra chans till ett värdigare, tryggare och mer meningsfullt liv. När barntillägget avskaffades i studiemedels- och utbildningsbidragssystemet var argumentet att studiefinansieringssystemet inte skulle ta hänsyn som bör lösas inom familjepolitikens ram. Men kompensationen uteblev. Regeringen hänvisar än en gång till socialpolitiken. Där håller man som bäst på att skära i de bidrag som är avgörande för barnfamiljernas ekonomi.
I avvaktan på att den nyligen tillsatta Studiestödsutredningen analyserat dessa förhållanden avvisar utskottet regeringens förslag om att nu omedelbart slopa barntillägget.
dels att momenten 30 och 43 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 30. beträffande barntillägg
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sf508, 1994/95:Sf513 yrkandena 2 och 12 i denna del, 1994/95:Sf516 yrkande 6 och 1994/95:Ub624 yrkande 30 avslår propositionen i denna del,
43. beträffande lagförslagen såvitt avser barntillägg
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt
dels avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 7 kap. 1, 7, 7 c, och 8 c §§,
dels antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa med den ändringen i 2 § att orden "7 a och 7 b §§" ersätts med orden "7 a--7 c §§".
26. Särskilt vuxenstudiestöd i YTH-utbildningar (mom. 32)
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Rune Backlund (c), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Ulf Kristersson (m), Ragnhild Pohanka (mp) och Rose-Marie Frebran (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Utbildningsutskottet har" och slutar med "Sf513 yrkande 4." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör det vara en utgångspunkt för studiestödet att alla som läser på en viss nivå skall ha rätt till samma stöd, och undantag från denna regel bör begränsas till fall där ett särskilt behov föreligger. Som ett exempel måste det finnas utrymme för att erbjuda vuxna som är i behov av kompletterande grundskole- eller gymnasieutbildning ett stöd som gör det möjligt för denna grupp att genomföra sina studier.
YTH-utbildningen är en högskoleutbildning, och utskottet kan inte se att det finns något skäl att just denna utbildning nu skall ges särskilt förmånliga stödmöjligheter. Regeringens beslut att återinföra svux i denna utbildning bör därför upphävas, och någon beräkning av medel för svux i denna utbildning bör inte göras.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
32. beträffande särskilt vuxenstudiestöd i YTH-utbildningar
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sf513 yrkande 4 och 1994/95:Ub624 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna att särskilt vuxenstudiestöd inte skall medges vid YTH-utbildning.
27. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 34)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 23 och 26
Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf Kristersson (alla m) anser att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
34. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen till Vuxenstudiestöd m.m.för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 3 820 000 000 kr.
28. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 34)
Under förutsättning av bifall till reservation 26
Rune Backlund (c) anser att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
34. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 3 840 000 000 kr.
29. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 34)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 25 och 26
Sigge Godin (fp), Ragnhild Pohanka (mp) och Rose-Marie Frebran (kds) anser att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
34. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 4 120 000 000 kr.
30. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 34)
Under förutsättning av bifall till reservation 24
Ulla Hoffmann (v) anser att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
34. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 4 529 600 000 kr.
31. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 34)
Under förutsättning av bifall till reservation 25
Ulla Hoffmann (v) anser att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
34. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 4 212 700 000 kr.
32. Svenska för invandrare (mom. 35 och 36)
Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf Kristersson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "därför motionen." bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att timersättningen vid svenskundervisning för invandrare avskaffas. Undervisning kan ordnas under icke arbetstid för de invandrare som har anställning.
dels att momenten 35 och 36 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
35. beträffande svenska för invandrare
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub906 yrkande 15 godkänner vad utskottet anfört,
36. beträffande anslag till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar m.m.
att riksdagen till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 98 549 000 kr.
33. CSN-kortet (mom. 38)
Rune Backlund (c), Sigge Godin (fp), Ragnhild Pohanka (mp) och Rose-Marie Frebran (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Socialförsäkringsutskottet vill" och på s. 29 slutar med "ovan sagts." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening utgör CSN-kortet ett mycket viktigt inslag i studiestödet eftersom det på ett effektivt sätt bidrar till att studenterna får en större frihet i sitt val av studieort och utbildning. För vissa studerandegrupper är CSN-kortet helt avgörande för deras möjlighet att genomgå en högskoleutbildning.
Rabatten bidrar också till att högskolor med ett förhållandevis begränsat underlag i sitt närområde får en bättre möjlighet att specialisera sig och därigenom utöka sitt upptagningsområde. Många av högskolorna i norra Sverige och även högskoleutbildningen på Gotland har en stor andel studenter med lång resväg, bl.a. som en följd av att man sökt specialisera sig på en viss utbildning.
CSN-kortet utgör också ett värdefullt inslag i den meningen att de rabatter som faktiskt kommer till stånd har ett sammanlagt värde som överstiger statens kostnad för bidraget. Härtill kommer att rabatterna innebär en stimulans till de studerande att använda sig av kollektiva transporter. Det är bra att ungdomar på detta sätt lär sig att använda sig av kollektiva transporter
Med hänsyn till att CSN-kortet har stor betydelse för möjligheterna att på ett effektivt sätt genomföra en viktig del av de utbildningspolitiska målen anser utskottet att kortet bör bibehållas, och utskottet föreslår att statliga bidrag anvisas för CSN-kortet.
Av det anförda följer att utskottet anser att riksdagens tillkännagivande till regeringen om en skyndsam utredning av möjligheterna till ett samordnat system för reserabatter inom olika slag av utbildningsverksamhet alltjämt har aktualitet. Utskottet förutsätter att regeringen återkommer med en redovisning i denna del.
dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
38. beträffande CSN-kortet
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sf511 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sf513 yrkande 6 i denna del, 1994/95:Sf514, 1994/95:Sf516 yrkande 3, 1994/95:Sf518 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sf519 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sf520, 1994/95:Sf526, 1994/95:Sf528, 1994/95:Sf530, 1994/95:Sf531, 1994/95:Sf532, 1994/95:Kr2 yrkande 3, 1994/95:Kr3 yrkande 1, 1994/95:Ub905 yrkande 16, 1994/95:Ub907 yrkandena 13 och 14 och 1994/95:Ub624 yrkande 29 godkänner vad utskottet anfört.
34. Reseersättning vid statens skolor för vuxna (mom. 39 och 43)
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Rune Backlund (c), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Ulf Kristersson (m), Ragnhild Pohanka (mp) och Rose-Marie Frebran (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "I konsekvens med" och slutar med "avstyrker motionerna." bort ha följande lydelse:
Enligt en enkät som genomförts vid Statens skola för vuxna i Härnösand i januari 1995 kommer endast ca 20 % av eleverna att kunna fullfölja sina program om regeringens förslag om att ta bort reseersättningen till denna grupp genomförs. Det framgår att eleverna i genomsnitt gör åtta resor per läsår och att de i genomsnitt bor 37 mil från skolorten. 26 % av eleverna bor mer än 50 mil från skolan.
Enligt utskottets mening finns det inte någon anledning att låta behovet av besparingar på detta sätt slå hårt mot en mindre grupp studerande, och utskottet anser därför att resekostnadsersättningen till studerande vid statens skolor för vuxna bör bibehållas i avvaktan på den översyn som genomförs av Studiestödsutredningen.
dels att momenten 39 och 43 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
39. beträffande reseersättning vid statens skolor för vuxna
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sf507, 1994/95:Sf513 yrkandena 6 i denna del, 12 i denna del och 13 och 1994/95:Sf527 avslår propositionen i denna del,
43. beträffande lagförslagen såvitt avser reseersättning vid statens skolor för vuxna
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt
dels avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 1 kap. 2, 3 och 5 §§, 3 kap. 14 §, 4 kap. 27 § och 7 kap. 4, 16 och 20 §§,
dels antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa med den ändringen i 2 § att orden "5 och 8 §§" ersätts med orden "8 §", orden "8 b, 9" ersätts med orden "8 b--9" och orden "17--20 §§" ersätts med orden "16--20 §§".
35. Anslag till Bidrag till vissa studiesociala ändamål (mom. 40)
Under förutsättning av bifall till reservation 34
Gulla Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf Kristersson (alla m) anser att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
40. beträffande anslag till Bidrag till vissa studiesociala ändamål
att riksdagen till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 24 730 000 kr.
36. Anslag till Bidrag till vissa studiesociala ändamål (mom. 40)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 33 och 34
Rune Backlund (c), Sigge Godin (fp), Ragnhild Pohanka (mp) och Rose-Marie Frebran (kds) anser att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
40. beträffande anslag till Bidrag till vissa studiesociala ändamål
att riksdagen till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 147 030 000 kr.
Särskilda yttranden
1. Information till studerande utomlands (mom. 4)
Rune Backlund (c) och Sigge Godin (fp) anför:
Det är uppseendeväckande att de medel som riksdagen avsatt för information till studerande utomlands budgetåret 1994/95 inte använts. Dessa medel har tillkommit genom besparingar på andra områden, och besparingarna genomfördes av en enig riksdag därför att informationen till de utlandsstuderande bedömdes som viktig.
Vi anser att regeringen hade bort redovisa hur långt arbetet med att finna former för en information till de utlandsstuderande avancerat. Vi ser emellertid inte heller någon möjlighet att anvisa medel för ändamålet och har därför inte något yrkande i denna del.
2. Barntillägg (mom. 30)
Ulla Hoffmann (v) anför:
Vid avslag på min reservation om en höjning av ersättningsnivån i svux och svuxa avser jag att stödja reservation 25 om bibehållet barntillägg.
3. CSN-kortet m.m. (mom. 38 och 39)
Ulla Hoffmann (v) anför:
En studeranderabatt är viktig för ungdomar som inte har möjlighet att studera på hemorten. Denna möjlighet utgör en parallell till det önskemål om geografisk rörlighet som finns inom arbetsmarknadspolitiken. Det är också viktigt att ungdomar tidigt lär sig att använda kollektiva transporter.
Behovet av ett rabattkort för gymnasiestuderande är dock litet och tillgodoses dessutom redan genom existerande rabatter för ungdomar. För den återstående gruppen bör det vara möjligt att ersätta det nuvarande systemet med en rabatt som grundar sig på den förhandlingsstyrka som ligger i gruppens storlek. En möjlighet kan vara att renodla den grupp som är intresserad av en rabatt genom att en avgift på högst 250 kr tas ut. Att det finns ett utrymme för en affärsmässigt betingad rabatt framgår bl.a. av att dagens rabatt kraftigt överstiger den subvention som lämnas.
Innan frågan om ett eventuellt tillskott från staten för att täcka de extra administrationskostnaderna med ett avgiftsbelagt kort kan avgöras måste ett avtal föreligga. Jag kan därför instämma i majoritetens beslut att inte nu medge något bidrag och att uppmana CSN att använda sig av de möjligheter till förhandlingar som står till buds. Till skillnad från utskottets majoritet är jag emellertid beredda att överväga någon form av bidrag till de administrativa kostnaderna när CSN återkommer med en redovisning för det avtal som kan tecknas.
Jag vill erinra om att ett avgiftsbelagt rabattkort också kommer att kunna användas av eleverna vid statens skolor för vuxna. De kommer således att kunna resa på samma villkor som andra studenter.
För närvarande har jag inte något yrkande i denna del.
I propositionen framlagda lagförslag
Bilaga 1
Utbildningsutskottets yttrande 1994/95:UbU5y Bilaga 2 Vissa studiestödsfrågor
Till socialförsäkringsutskottet
Socialförsäkringsutskottet har den 14 februari 1995 berett utbildningsutskottet tillfälle att i de delar som rör utbildningsutskottets ansvarsområde avge yttrande över proposition 1994/95:100, bilaga 9, littera E 1--8 Studiestöd m.m. jämte motioner.
I det följande behandlar utbildningsutskottet vissa av de förslag som lagts fram i propositionen och motionerna. Härutöver behandlas motionerna 1994/95:Ub901 (m) yrkande 25, 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 13 och 1994/95:Ub907 (c) yrkande 18 som rör studiestödsfrågor och som utbildningsutskottet beslutat överlämna till socialförsäkringsutskottet.
Information till studerande utomlands
I propositionen föreslår regeringen att den informationsinsats för studerande utomlands som riksdagen anslagit medel för under budgetåret 1994/95 avbryts och att medel inte beräknas för detta ändamål budgetåret 1995/96.
I motion 1994/95:Sf522 av Arne Mellqvist m.fl. (s) anför motionärerna att antalet studerande utomlands har ökat kraftigt och att det är en fördel om man kan underlätta för dessa att återvända till Sverige och den svenska arbetsmarknaden. Erfarenheten visar enligt motionärerna att en bevarad kontakt med och information om hemlandet är betydelsefull när det gäller att uppnå detta mål. Försök har också gjorts att skapa en fungerande studerandeorganisation för denna grupp, och informationsinsatserna skulle enligt motionärerna kunna bidra till att en sådan organisation kommer till stånd. Motionärerna begär ett tillkännagivande med detta innehåll.
I kompletteringspropositionen våren 1994 anförde regeringen att antalet studerande utomlands har ökat kraftigt under senare år och att den som väljer att studera utomlands befinner sig i en utsatt och sårbar situation. En omständighet som bidrar till detta förhållande är bristen på kontakter med hemlandet. Enligt regeringens mening fanns det därför anledning att från statens sida medverka till att de studerande ges en fortlöpande information om Sverige. Regeringen avsåg därför att ge Centrala studiestödsnämnden i uppdrag att närmare utreda på vilket sätt och i vilka former sådan information kan förmedlas. Härvid skulle i första hand möjligheten att öka spridningen på marknaden av redan förekommande informationsmaterial prövas, och det skulle därefter ankomma på regeringen att närmare besluta i frågan. För detta ändamål tillfördes anslaget till Centrala studiestödsnämnden för budgetåret 1994/95 6,3 miljoner kronor. Riksdagen biföll regeringens hemställan (prop. 1993/94:150 bil. 8, 1994/95:SfU7y, FiU20).
Utbildningsutskottet anser att de utlandsstuderandes behov av information och kontakt med hemlandet är en viktig faktor när det gäller möjligheten att påverka denna grupp att efter avslutade studier återvända till Sverige för att arbeta här. Som motionären framhåller finns det ett starkt intresse att en sådan information kan komma till stånd, och det vore därför positivt om arbetet med att finna former för en information som är riktad till de utlandsstuderande skulle kunna fullföljas. Även om mycket således talar för en särskild satsning på information till de utlandsstuderande måste emellertid hänsyn tas till det rådande statsfinansiella läget och behovet av besparingar inom alla samhällssektorer. Enligt utbildningsutskottets bedömning är behovet av besparingar så starkt att planerna på en särskild informationsinsats för de utlandsstuderande inte kan genomföras i nuvarande läge. Utskottet har därför inte någon invändning mot regeringens förslag att medel inte beräknas för detta ändamål och anser således att motionen bör avstyrkas av socialförsäkringsutskottet.
Studiestöd till gymnasieelever vid utlandsstudier
I motion 1994/95:Sf521 (s) tar motionärerna upp situationen för elever under 20 års ålder som genomför studier utomlands. Under utlandsstudierna har dessa inte rätt till olika familjepolitiska stöd som bidragsförskott, barnpension m.m. De har inte heller rätt till studiehjälp. Enligt motionärernas mening finns det skäl att införa en möjlighet för studerande vid svensk gymnasieskola att uppbära studiehjälp i form av studiebidrag för studier utomlands under högst ett år, och de begär ett tillkännagivande med detta innehåll.
Internationaliseringsutredningen (U 1991:08) har i sitt betänkande (SOU 1992:93) Svensk skola i världen bl.a. föreslagit att studiebidrag och ett merkostnadstillägg skall utgå till svenska ungdomar för högst ett års studier på gymnasial nivå utomlands.
Utbildningsutskottet anser i likhet med motionärerna att det är önskvärt att på olika sätt underlätta för ungdomar som vill samla erfarenheter genom studier utomlands redan på gymnasienivå och kan instämma i att en möjlighet till ett års studier utomlands med bibehållet studiebidrag är en välavvägd åtgärd för att åstadkomma en sådan stimulans. Utskottet har emellertid också att beakta dagens begränsade statsfinansiella utrymme och de prioriteringar som därför måste göras när det gäller nya åtaganden för staten. Enligt utskottets mening finns det inte ekonomiskt utrymme för denna åtgärd, och utskottet anser därför att socialförsäkringsutskottet bör avstyrka motionsyrkandet.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
I propositionen har regeringen föreslagit att resurser anvisas för 16 000 platser för ett tredje gymnasieår för ungdomar som genomfört en tvåårig gymnasieutbildning och 1 500 platser för ett gymnasialt basår i komvux. Vidare föreslås 3 500 högskoleplatser utöver de 4 000 extra platser som beslutats för våren 1995 och som ligger kvar under hösten 1995. Resurser föreslås också för 150 platser vid Sveriges lantbruksuniversitet, 1 500 aspirantplatser, 25 000 platser i sommaruniversitet samt för 1 500 basårsplatser inom högskolan. Härtill kommer 1 000 platser under två år inom språkområdet. För dessa platser beräknas kostnaden för studiehjälp till 97,7 miljoner kronor och för studiemedel till 296,4 miljoner kronor under perioden juli 1995--juni 1996.
I motion 1994/95:Ub907 (c) yrkande 17 yrkar motionärerna som en följd av sin inställning när det gäller antalet platser i högskolan att studiemedel beräknas för ytterligare 9 000 studerande. I motion 1994/95:Ub906 (m) yrkande 11 beräknas av motsvarande skäl studiemedel för 4 500 färre studenter än vad regeringen föreslår.
Enligt utbildningsutskottets mening bör de av regeringen framlagda förslagen ligga till grund för beräkningen av medel för studiehjälp och studiemedel. I proposition 1994/95:139 om särskilda utbildningssatsningar inom högskolan har regeringen, efter samråd med universitet och högskolor om deras möjlighet att erbjuda ytterligare studerande behörighetsgivande basår, beslutat beräkna resurser för 1 200 i stället för 1 500 studerande. Denna förändring bör beaktas vid beräkningen av medel för studiestöd. Med denna justering föreslår utskottet att propositionen tillstyrks och motionsyrkandena avstyrks.
Stipendium vid basår
För att ytterligare stimulera till deltagande i den nya basårsutbildningen i komvux föreslås i propositionen att ett särskilt stipendium på 10 000 kronor skall tilldelas de studerande som fullföljer basåret med godkänt resultat. Kostnaderna för stipendier beräknas till 15 miljoner kronor perioden juli 1995--juni 1996.
I flera motioner motsätter sig motionärerna planerna på ett stipendium i komvux och hemställer att medel inte beräknas för detta ändamål. Motionärerna ifrågasätter bl.a. om det finns anledning att premiera just denna typ av förberedande utbildning. Sådana yrkanden framställs i motionerna 1994/95:Ub901 (m) yrkande 25, 1994/95:Ub906 (m) yrkande 12, 1994/95:Ub907 (c) yrkande 18, 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 13, 1994/95:Sf517 (v) yrkande 3 och 1994/95:Sf513 (kds) yrkande 5.
I motion 1994/95:Sf523 (s) anförs att möjligheten att få stipendium bör utvidgas så att den också gäller dem som läser in basåret vid högskola. Att enbart premiera de studerande i komvux framstår enligt motionären som ofullgånget, när avsikten är att väcka intresse för utbildningsvägen.
Utbildningsutskottet anser att det är angeläget med en ökning av andelen naturvetenskapligt/tekniskt utbildade. För detta ändamål finns inom högskolan möjlighet att genom ett s.k. basår få behörighet till naturvetenskapliga och tekniska studier. Erfarenheterna av denna satsning är goda och regeringen har därför föreslagit att en utvidgning av basårsplatserna genomförs. De nya platserna förläggs till komvux för att nå en bättre geografisk spridning, och stipendiet är avsett att stimulera till intresse för denna utbildningsmöjlighet. Enligt utskottets mening utgör det föreslagna stipendiet en lämplig stimulans för denna typ av utbildning.
När det gäller yrkandet om stipendier vid basår i högskola har regeringen i proposition 1994/95:139 bl.a. föreslagit att studielån som erhålls vid basår i högskolan skall skrivas av till hälften sedan den efterföljande högskoleutbildningen avslutats. Härigenom tillgodoses enligt utskottets mening i allt väsentligt syftet med detta motionsyrkande.
Med det anförda föreslår utbildningsutskottet att socialförsäkringsutskottet tillstyrker regeringens förslag om ett stipendium vid basår i komvux och avstyrker de aktuella motionsyrkandena.
Studiemedel efter studiernas omfattning
I motion 1994/95:Ub906 (m) yrkande 10 hemställer motionärerna om en återgång till de regler som riksdagen fattade beslut om våren 1994 vad gäller studiemedel, dvs. att studiebidraget avpassas efter utbildningens längd och att studiestödet till studerande i komvux anpassas till studiernas omfattning.
Riksdagen har i juni 1994 beslutat om bl.a. följande förändringar (prop. 1993/94:156, 1994/95:SfU25). Studiebidraget i studiemedlen fick sammanlagt uppgå till ett belopp som motsvaras av utbildningens omfattning och längd. Vid en eventuell försening i studierna kunde i princip endast studielån beviljas. För studenter vid universitet och högskolor innebar det att bidraget fr.o.m. andra studiemedelsterminen avpassades till tidigare studieresultat i form av poäng. Vid deltidsstudier i komvux på mer än halvtid avpassades studiestödet i förhållande till studiernas omfattning. Studiebidraget höjdes fr.o.m. den 1 januari 1996 med ca 160 kr per månad. Återbetalningen av studielån ändrades så att det gavs möjlighet att välja mellan ett inkomstrelaterat system och ett system med återbetalning i annuiteter. Rätten till avskrivning vid 65 års ålder avskaffades.
Riksdagen har under hösten 1994 upphävt vårens beslut (prop. 1994/95:98, 1994/95:SfU9, 1994/95:UbU2y).
Enligt utbildningsutskottets mening ingår det i Studiestödskommitténs uppdrag att överväga behovet av bl.a. den typ av förändringar som motionären förordar, och utskottet föreslår att socialförsäkringsutskottet avstyrker motionsyrkandet med hänvisning härtill.
Åldersgränserna
I motion 1994/95:Sf533 (s) anför motionären att det ofta är kvinnor som söker sig till utbildning när de blivit äldre eftersom barnen då blivit större. För den som fyllt 45 år finns dock inte möjlighet att få studiemedel såvida det inte finns särskilda skäl. Regelsystemet för studiemedel måste enligt motionären utformas så att det stimulerar till utbildning oberoende av ålder, och i motionen begärs ett tillkännagivande med detta innehåll.
I motion 1994/95:Sf529 (s) anförs att en möjlighet att söka studiemedel före 20 års ålder bör övervägas. Annars kan ungdomar, som i ekonomiskt hänseende inte är knutna till sina föräldrar, tvingas avstå från studier. Det är enligt motionärerna viktigt med ett heltäckande system för studiefinansiering där föräldrabalkens bestämmelser avlöses av studiehjälp alternativt studiemedel.
De åldersgränser som i dag gäller inom de olika stödsystemen varierar. Den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel är 45 år och gränsen för rätt till svux och svuxa är 50 år. Om det finns särskilda skäl kan dock stöd beviljas till den som är äldre än 45 resp. 50 år. Den praxis som utvecklats här har i vissa delar kommit att bli förhållandevis liberal. I arbetsmarknadsutbildningen finns ingen formell övre gräns. I Studiestödskommitténs uppdrag ingår att se över åldersgränserna i de olika stödsystemen och överväga om de är ändamålsenliga. Även de nedre åldersgränserna varierar mellan stödsystemen och ingår därför i Studiestödskommitténs uppdrag.
Enligt utbildningsutskottets mening bör Studiestödskommitténs översyn av åldersgränserna nu avvaktas och utskottet föreslår därför att även dessa motionsyrkanden avstyrks med hänvisning till kommitténs arbete. När det gäller yrkandet om studiemedel före 20 års ålder vill utskottet dock tillägga att finansiering av gymnasiestudier med lån bör undvikas och att andra lösningar bör användas i dessa fall.
Studiestöd under sjukdom
I propositionen föreslås att karenstiden för avskrivning av studielån på grund av sjukdom höjs från 14 till 30 dagar. I propositionen redovisas i korthet följande bakgrund. Antalet studerande som fått skuldavskrivning har under de senaste åren varierat mellan 1 200 och 1 800 per termin, och kalenderåret 1993 avskrevs 9,1 miljoner kronor. Centrala studiestödsnämnden har genomfört en enkätundersökning bland studerande som fått reducering för sjukperioder 1989/90. Av resultatet framgår att cirka 15 % inte hade försenats alls i studierna och att drygt 36 % hade tagit igen eller räknade med att ta igen förseningen. För 28 % innebar sjukdomen att de måste gå om en del av utbildningen och ca 16 % avbröt studierna. Det var främst bland dem som varit sjuka i över tre månader som förseningar eller avbrott inträtt. Merparten av alla som varit sjuka under mindre tid än en månad hade klarat sig utan studieförsening. En fjärdedel av alla som fått skuldreducering behövde ta mer lån.
Vidare föreslås i propositionen att avskrivningen av studielån i särskilt vuxenstudiestöd eller särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa reduceras till 60 % av lånebeloppet. Skälet är att skuldavskrivning med fullt belopp leder till en överkompensation i dessa fall.
I motion 1994/95:Sf513 (kds) yrkandena 10 och 12 anför motionärerna att det är orimligt att förlänga karenstiden, och de hemställer att förslaget avslås. I motion 1994/95:Sf516 (mp) yrkandena 4 och 5 anförs att en ökning av karenstiden drabbar de 16--28 % av studenterna som fått reducering och faktiskt måste gå om eller helt bryta utbildningen. De hemställer att karenstiden behålls oförändrad och begär ett tillkännagivande om att problemet i stället bör lösas genom en striktare bedömning av om merskuld uppkommit. Riksförsäkringsverket bör enligt motionärerna ges i uppdrag att se över de lokala försäkringskassornas metodik vid bedömning av studieoförmåga.
Utbildningsutskottet delar regeringens bedömning att åtgärder bör vidtas för att komma till rätta med de förhållanden som framgår av Centrala studiestödsnämndens undersökning. Hos försäkringskassorna utvecklas nu rutiner för registrering och kontroll av sjukdomsfall med inriktning mot en väsentligt ökad kvalitet i bedömningen. Läkarutlåtandena skall enligt vad som redovisas i propositionen i första hand ge upplysningar om graden av funktionsnedsättning med utgångspunkt i den enskildes sysselsättning. Särskilda resurser satsas på en betydande utökning av antalet förtroendeläkare. Mot denna bakgrund finns det enligt utbildningsutskottets mening inte någon anledning till ett tillkännagivande om behovet av en striktare bedömning eller att ge Riksförsäkringsverket i uppdrag att se över försäkringskassornas metodik.
Problemet med den omotiverade skuldreduceringen bör rimligen kunna minskas genom en förlängning av karenstiden. Merparten av dem som varit sjukskrivna under kortare tid än en månad har inte försenats i studierna eller har inte försenats nämnvärt i studierna. Enligt utskottets mening bör regeringens förslag genomföras.
Med det anförda föreslår utbildningsutskottet att socialförsäkringsutskottet tillstyrker förslaget om förlängd karenstid och avstyrker motionsyrkandena.
Utskottet tillstyrker även förslaget om reducerad avskrivning av lån i svux och svuxa.
Yrkesteknisk utbildning
I propositionen beräknar regeringen bl.a. medel för särskilt vuxenstudiestöd för studerande vid de yrkestekniska utbildningarna (YTH-utbildning) fr.o.m. den 1 januari 1995. I propositionen beräknas medelsbehovet i denna del till 92,7 miljoner kronor under anslaget E 5 Vuxenstudiestöd. Under anslaget E 4 Studiemedel minskar i stället medelsbehovet med 29 miljoner kronor.
I motion 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 17 motsätter sig motionärerna regeringens beslut att återinföra svux vid YTH-utbildningen och hemställer att medelsberäkningen görs utan hänsyn till denna åtgärd. Också i motion 1994/95:Sf513 (kds) yrkande 4 framställs ett sådant yrkande.
I motion 1994/95:Sf509 (s) yrkandena 1, 2 och 4 anför motionärerna att den yrkestekniska utbildningen kan komma att spela en viktig roll för att säkra erfarna yrkesarbetares ställning på arbetsmarknaden under 2000-talet. Enligt motionärerna är det särskilt angeläget att utbildningen etableras i län med stora grupper lågt utbildade yrkesarbetare och omfattande omstruktureringar som t.ex. Örebro län. De föreslår att antalet platser i yrkesteknisk högskoleutbildning ökas med totalt 1 000 under budgetåret 1995/96 och att sammanlagt ytterligare 145 miljoner kronor anslås för utbildningsplatserna och särskilt vuxenstudiestöd. Åtgärden kan enligt motionärerna finansieras genom en minskning av anslaget till det N/T-arvode på 12 000 kr per månad som regeringen aviserat. Motionärerna begär också ett tillkännagivande om att möjligheterna till en kraftfull utbyggnad av YTH-utbildningen bör ses över.
Riksdagen beslutade våren 1994 av besparingsskäl att avskaffa möjligheten att erhålla svux i YTH-utbildning fr.o.m. den 1 juli 1994 (prop. 1993/94:100, bil. 9, bet. SfU13). Sedan det visat sig att beslutet ledde till en drastisk minskning av antalet sökande till dessa utbildningar har regeringen under hösten 1994 meddelat riksdagen sin avsikt att återinföra möjligheten till svux i YTH-utbildningarna (prop. 1994/95:98, bet. SfU9). Regeringen har härefter fattat beslut om att återinföra denna möjlighet fr.o.m. den 1 januari 1995.
Enligt utbildningsutskottets mening är möjligheten till svux i de yrkestekniska utbildningarna en viktig förutsättning för att personer med yrkeserfarenhet skall kunna välja att på detta sätt fördjupa sina teoretiska kunskaper. Detta framgår också av den drastiska minskning av antalet sökande som inträffade sedan möjligheten till svux avskaffats. Enligt utskottets mening är beslutet att återinföra svux i YTH-utbildning välgrundat, och utskottet anser att medel för detta ändamål bör beräknas i enlighet med regeringens förslag.
När det gäller motionärernas förslag om ytterligare 1 000 platser i YTH-utbildning finns det anledning att framhålla att merutgiften för svux i YTH-utbildning finansieras genom besparingar inom högskoleområdet och att ytterligare platser kräver någon form av omfördelning. Motionärerna har här föreslagit att medel tas från den satsning på 9 000 platser i naturvetenskaplig och teknisk utbildning på högskolenivå som regeringen sedermera lagt fram ett preciserat förslag om i proposition 1994/95:139 om särskilda utbildningssatsningar inom högskolan. Enligt utskottets mening är det viktigt att denna satsning genomförs. Den innebär en möjlighet för redan yrkesverksamma med minst fem års arbetslivserfarenhet att få en högskoleexamen med teknisk eller naturvetenskaplig inriktning och utgör en nödvändig satsning för att långsiktigt öka tillväxtförmågan, särskilt bland de små och medelstora företagen. Utskottet, som kommer att behandla förslagen i proposition 139 i annat sammanhang, är inte berett att medverka till en omfördelning av de medel som regeringen beräknat för detta ändamål och föreslår därför att socialförsäkringsutskottet avstyrker motionsyrkandena om ytterligare platser i YTH-utbildningen.
Utskottet anser inte heller att det finns skäl att i nuvarande läge begära en översyn som syftar till en kraftig expansion av YTH-utbildningen och anser därför att även detta yrkande bör avstyrkas av socialförsäkringsutskottet.
CSN-kortet
Reserabatter hos olika trafikföretag beviljas enligt avtal som träffas mellan CSN och trafikföretagen. Rabatterna ges till studerande med statligt studiestöd och studerande vid landets special- och särskolor, och de studerande erhåller för ändamålet ett s.k. CSN-kort. Under budgetåret 1994/95 uppgår anslaget för detta ändamål till 81,2 miljoner kronor.
Riksdagen har under våren 1994 beslutat om ett tillkännagivande till regeringen beträffande de studerandes reserabatter. I ärendet förelåg ett motionsförslag om att möjligheterna borde undersökas att få till stånd ett mer heltäckande CSN-kort som kunde gälla även för andra verksamheter i samhället där subventioner av resor av olika slag utges. Särskilt resebidraget inom AMS utbildningsverksamhet med dess betydande omfattning borde enligt förslaget vara intressant och kunna bidra till bättre villkor vid upphandlingen av rabatter. Socialförsäkringsutskottet anförde att förslaget var väl värt att pröva och att regeringen skyndsamt borde låta närmare utreda möjligheterna till ett samordnat system för resesubventioner inom olika slag av utbildningsverksamhet m.m. Vad utskottet uttalade gav riksdagen som sin mening regeringen till känna (bet. 1993/94:SfU13).
I propositionen gör regeringen bedömningen att behovet av besparingar i statens utgifter medför att statliga bidrag inte längre bör anvisas till de studerandes reserabatter och föreslår att medel inte beräknas för detta ändamål. Centrala studiestödsnämnden bör emellertid enligt vad som anförs vara oförhindrad att pröva möjligheterna att genom avgiftsbeläggning av CSN-kortet uppnå likartade förmåner för de studerande.
I flera motioner motsätter sig motionärerna regeringens förslag.
I motion 1994/95:Sf526 (s) anförs att CSN-kortet bör vara kvar i avvaktan på den utredning som riksdagen begärt. I motion 1994/95:Sf530 (s) föreslår motionärerna att CSN-kortet skall bibehållas och finansieras genom en generell reducering av studiemedlen. Många motionärer tar också upp de problem som kan uppkomma för vissa högskolor. I motion 1994/95:Sf511 (s) yrkandena 1 och 2 anförs att Högskolan i Luleå har verksamhet i Luleå, Piteå, Kiruna och Skellefteå och är av stor betydelse för länets utveckling. En avveckling av reserabatten kan enligt motionärerna få negativa konsekvenser för högskolan, som rekryterar hälften av sina civilingenjörsstudenter från Syd- och Mellansverige. Den sociala snedrekryteringen är enligt motionärerna stor i norra Sverige, och regeringen bör därför noggrant följa utvecklingen, om CSN-kortet skulle tas bort. Också i motion 1994/95:Sf514 (s) anförs att den sociala snedrekryteringen till högre studier kommer att öka om CSN-kortet tas bort. Åtgärden försvårar också rekryteringen till de mer avlägsna skolorna. Vid Mitthögskolan i Östersund kommer enligt motionärerna 70 % av studenterna utifrån. Även dessa motionärer föreslår att CSN-kortet behålls och finansieras med en omfördelning inom studiemedelssystemet. I motion 1994/95:Sf528 (s) anförs att de rabatterade resorna betyder mycket för studerande från glesbygd och för studieorter i glesbygd. Högskolan på Gotland rekryterar 60 % av eleverna från andra orter. Den av riksdagen beställda utredningen om samordnade reserabatter bör därför genomföras och ge svar på frågan om reserabatternas roll för glesbygden. I motion 1994/95:Sf531 (s) anförs att en avveckling av resestödet kommer att negativt påverka rekryteringen till högskolorna i Norrland. Umeå universitet rekryterar enligt motionärerna 60 % av sina studenter från regioner utanför länet, varav ca 30 % kommer från södra eller mellersta Sverige. Det är enligt dessa motionärer mycket angeläget att resekostnaderna kan begränsas för studerande som har långa avstånd mellan bostadsort och studieort. I motion 1994/95:Sf532 (s) anförs att det är olyckligt ur många aspekter om CSN-kortet slopas. Den viktigaste invändningen är dock enligt dessa motionärer att man riskerar att öka den sociala snedrekryteringen. Flera av de s.k. prestigeutbildningarna finns endast på få platser i landet, och många nya högskolor har specialiserat sig på vissa inriktningar. För dessa är det enligt vad som anförs betydelsefullt att kunna ha hela Sverige som upptagningsområde.
I motion 1994/95:Ub907 (c) yrkandena 13 och 14 föreslås att medel beräknas för ändamålet och anförs att CSN-kortet är viktigt för dem som har långa resor till studieorten och att ett slopande skulle slå ensidigt mot denna grupp. I värsta fall kan det enligt motionärerna leda till att trafiken på en del kollektivtrafiklinjer läggs ner. I motion 1994/95:Sf520 (c) anförs att Umeå universitet, Högskolan i Luleå samt Mitthögskolan verkar i en region med mycket stora avstånd, och delar av regionen kännetecknas av en låg utbildningsnivå. En avveckling av CSN-resestödet kommer enligt motionärerna att inverka negativt på rekryteringen till högskolorna i Norrland, och CSN-kortet bör därför vara kvar. I motion 1994/95:Sf519 (c) yrkandena 1 och 2 hemställer motionären om avslag på regeringens förslag och begär ett tillkännagivande om att ett borttagande av CSN-rabatten drabbar utbildningarna på Gotland med elever från fastlandet. Särskilt besvärande är det för högskoleutbildningen på Gotland, och planerna på en självständig högskola på Gotland skulle enligt motionärerna motverkas, om CSN-rabatten slopas.
I motion 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 29 anförs att CSN-kortet är en viktig del av studiestödet och att överväganden beträffande kortet därför bör göras i samband med den pågående översynen av studiestödet. Ett avskaffande strider också mot målet om frihet för studenterna att välja högskola och studieort. CSN-kortet bör därför vara kvar, och regeringen bör återkomma med förslag om en motsvarande besparing inom studiestödet. I motion 1994/95:Kr2 (fp) yrkande 3 framställs ett liknande yrkande.
I motion 1994/95:Sf513 (kds) yrkandena 6, 12 och 13 hemställer motionären att regeringens förslag avslås. De begär ett tillkännagivande om att CSN-kortet är ett för staten billigt sätt att underlätta för studenter som läser utanför hemorten, vilket ökar tillgängligheten till högre utbildning och motverkar olika typer av snedrekrytering. Dessutom innebär CSN-rabatten ett stöd för den allmänna strävan att skapa säkra och miljövänliga transporter.
I motion 1994/95:Sf518 (v) yrkandena 1 och 2 begär motionärerna ett tillkännagivande om att någon form av avgiftsbelagt kort bör kunna införas, och motionärerna föreslår att 15 miljoner kronor anslås för administrationen av ett sådan kort.
I motion 1994/95:Sf516 (mp) yrkande 3 anförs att ett slopat CSN-kort innebär rejält ökade resekostnader för studenterna. Att avgiftsbelägga kortet är enligt motionärerna inte något realistiskt alternativ. En slopad rabatt strider också mot grundtanken om frihet för studenterna att välja lärosäte. Det viktigaste argumentet på lång sikt är dock enligt motionärerna den stimulans som rabatten ger att välja det miljövänliga tåget. De hemställer att medel anslås för CSN-kortet. I motion 1994/95:Ub905 (mp) yrkande 16 framställs ett motsvarande yrkande. I motion 1994/95:Kr3 (mp) yrkande 1 anförs att det är märkligt att värnpliktiga får ökade reseförmåner, när rabatten för studenter helt och hållet dras in. CSN-kortet bör behållas.
Enligt utbildningsutskottet utgör bidraget till de studerandes rabatter ett värdefullt inslag i det stöd som lämnas vid studier, och utskottet anser att det i många fall kan underlätta för studerande att välja en skola på längre avstånd från hemorten än annars. Som motionärerna framhåller har kortet härigenom viss betydelse för att underlätta rekryteringen till de högskolor som ligger utanför storstadsregionerna.
De besparingar som nu genomförs som en följd av det ansträngda statsfinansiella läget gäller snart sagt alla delar av samhället och avser även utbildningsområdet och studiestödet. De satsningar som ändå genomförs finansieras dels genom besparingar, dels genom överföring av medel som är avsedda för arbetsmarknadspolitiska insatser. Regeringens förslag beträffande CSN-kortet representerar en besparing på ca 120 miljoner kronor under budgetåret 1995/96.
Enligt utbildningsutskottets mening är det viktigt att en besparing av denna storleksordning nu genomförs, och utskottet delar regeringens bedömning att bidrag till de studerandes reserabatter inte längre bör anvisas. Med hänsyn till den betydelse CSN-kortet har för rekryteringen till skolor med ett stort upptagningsområde är det enligt utskottets mening viktigt att regeringen noggrant följer utvecklingen för dessa, och utskottet förutsätter att så sker utan något särskilt tillkännagivande från riksdagens sida.
Med det anförda föreslår utbildningsutskottet att socialförsäkringsutskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna.
Statens skolor för vuxna
I propositionen föreslås också att den reseersättning som utgår till studerande vid statens skolor för vuxna (SSV) i Norrköping och Härnösand avskaffas. Enligt vad som anförs i propositionen visar en utredning som företagits av Centrala studiestödsnämnden 1989/90 att drygt hälften av de tillfrågade ansåg att det skulle vara negativt om ersättningen slopades och att övriga ansåg att detta inte skulle ha någon större betydelse.
I motion 1994/95:Sf527 (fp) motsätter sig motionärerna regeringens förslag. Enligt motionärerna visar en enkät vid SSV i Härnösand i januari 1995 att endast 20 % av eleverna skulle kunna fullfölja sina program om reseersättningen tas bort. Eleverna har i genomsnitt 37 mil till skolorten; 26 % har mer än 50 mil. Eleverna gör i genomsnitt 8 resor per läsår. Resekostnadsersättningen för studerande vid SSV i Härnösand bör enligt motionärerna bibehållas till dess Studiestödskommittén avgivit sitt förslag. I motion 1994/95:Sf507 (s) anförs med samma motivering att ett beslut att slopa reseersättningen bör föregås av en prövning av konsekvenserna för distansstuderande.
De studerande vid statens skolor för vuxna erhåller reseersättningen som ett komplement till det studiestöd som de uppbär. Enligt utbildningsutskottets mening är det rimligt att det särskilda resebidrag som utgår till denna grupp avskaffas när rabatterna för övriga studerandes resor nu föreslås bli slopade. Utskottet förutsätter dock att regeringen följer utvecklingen och vid behov vidtar åtgärder.
Med det anförda föreslår utbildningsutskottet att propositionen tillstyrks även i denna del och att motionerna avstyrks.
Stockholm den 16 mars 1995
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstrand (s), Berit Löfstedt (s), Eva Johansson (s), Rune Rydén (m), Ingegerd Wärnersson (s), Andreas Carlgren (c), Agneta Lundberg (s), Ulf Melin (m), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Tomas Eneroth (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kds), Majléne Westerlund Panke (s) och Conny Sandholm (fp).
Avvikande meningar
1. Arbetsmarknadspolitiska insatser
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Enligt utbildningsutskottets" och slutar med "motionsyrkandena avstyrks." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör anslaget till studiemedel minskas med 80 miljoner kronor avseende 1 000 platser i språkutbildning och 3 500 ytterligare högskoleplatser som regeringen lämnat förslag om.
Utskottet föreslår att socialförsäkringsutskottet med bifall till motion 1994/95:Ub906 (m) yrkande 11 och med avslag på propositionen i denna del och motion 1994/95:Ub907 (c) yrkande 17 beräknar medel i enlighet med det anförda.
2. Arbetsmarknadspolitiska insatser
Andreas Carlgren (c) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Enligt utbildningsutskottets" och slutar med "motionsyrkandena avstyrks." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör studiemedel beräknas på grundval av det förslag som läggs fram i motion 1994/95:Ub907 (c).
Även om det är angeläget med en ökning av antalet studerande i naturvetenskaplig och teknisk högskoleutbildning framstår det inte som realistiskt att så många nya platser som regeringen föreslår kommer att kunna tillskapas med bibehållen kvalitet. Antalet nya platser i naturvetenskaplig och teknisk högskoleutbildning bör därför begränsas till 3 000. Däremot finns det enligt utskottets bedömning möjlighet att erbjuda ytterligare 6 000 platser inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga området. Någon anledning att, som regeringen föreslår, införa ett särskilt förmånligt studiestöd för dessa nya platser finns det enligt utskottets mening inte, och utskottet anser därför att studiemedel bör beräknas för dessa 9 000 platser.
Utskottet föreslår att socialförsäkringsutskottet med bifall till motion 1994/95:Ub907 (c) yrkande 17 och med avslag på propositionen i denna del och motion 1994/95:Ub906 (m) yrkande 11 beräknar medel i enlighet med det anförda.
3. Stipendium vid basår
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utbildningsutskottet anser" och slutar med "aktuella motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör de olika basårsutbildningarna så långt möjligt vara likvärdiga ur ekonomisk synpunkt. Någon anledning att särskilt premiera studerande som väljer att genomföra sitt basår i komvux finns det inte, och utskottet anser därför att förslaget om ett särskilt stipendium på 10 000 kr för dem som genomför sitt basår i komvux bör avslås.
Med det anförda föreslår utbildningsutskottet att socialförsäkringsutskottet, med bifall till motionerna 1994/95:Ub901 (m) yrkande 25, 1994/95:Ub906 (m) yrkande 12, 1994/95:Ub907 (c) yrkande 18, 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 13, 1994/95:Sf517 (v) yrkande 3 och 1994/95:Sf513 (kds) yrkande 5, avstyrker propositionen i denna del. Härigenom tillgodoses i viss utsträckning även motion 1994/95:Sf523 (s).
4. Studiemedel efter studiernas omfattning
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Enligt utbildningsutskottets" och slutar med "hänvisning härtill." bort ha följande lydelse:
Enligt utbildningsutskottets mening var de beslut om studiemedel efter studiernas omfattning m.m. som riksdagen fattade våren 1994 välmotiverade. En av de förändringar som beslutades innebar att studiebidraget i studiemedlen maximerades till ett belopp som bestämdes med hänsyn till utbildningens längd. Härigenom uppnåddes en viss premiering av de studenter som genomför sina studier enligt plan, och avsikten var att på det sättet stimulera till minskad skuldsättning. En annan förändring gällde studerande i komvux och statlig vuxenutbildning och innebar att stödet till studenter som inte bedriver studier på heltid bättre avpassades till studiernas omfattning under terminen. Eftersom studiestöd endast kan utgå som helt eller halvt stöd väljer många studerande inom komvux att fylla ut med kurser som de inte behöver för att komma upp till fullt studiestöd. Genom att stödet anpassades bättre till studiernas omfattning kunde detta problem lösas.
De nu redovisade förändringarna bör enligt utbildningsutskottets bedömning kunna genomföras utan att detta inverkar negativt på Studiestödskommitténs möjligheter till en fri och förutsättningslös prövning av den framtida utformningen av studiestödet, och utbildningsutskottet anser därför att dessa förslag, som innebär besparingar, bör kunna genomföras i avvaktan på att kommittén slutför sitt arbete.
Med det anförda föreslår utskottet att motion 1994/95:Ub906 (m) yrkande 10 tillstyrks av socialförsäkringsutskottet.
5. Studiestöd under sjukdom
Inger Davidson (kds) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utbildningsutskottet delar" och slutar med "avstyrker motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:
Den undersökning av sjukdomsfall med skuldavskrivning som regeringen hänvisar till avser förhållandena under 1989/90, och det kan enligt utskottets mening ifrågasättas om undersökningen verkligen kan anses rättvisande när det gäller dagens förhållanden.
Reglerna om skuldavskrivning ger också upphov till andra problem. Ett sådant är att studenter som genomför sina studier utan lån inte kan få någon skuldavskrivning. Som en följd härav har denna grupp ett mycket sämre skydd vid sjukdom.
Hela systemet med skuldavskrivning bör enligt utskottets mening behandlas av Studiestödskommittén i dess arbete med den framtida utformningen av studiestödet. I avvaktan på att kommittén slutför sitt arbete bör bestämmelserna om karenstid inte ändras, och utskottet anser därför att regeringens förslag om en förlängning av karenstiden från 14 dagar till 30 dagar bör avslås.
Med det anförda föreslår utskottet att socialförsäkringsutskottet, med anledning av motion 1994/95:Sf513 (kds) yrkandena 10 och 12, avslår propositionen i denna del.
6. Studiestöd under sjukdom
Gunnar Goude (mp) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utbildningsutskottet delar" och slutar med "avstyrker motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets bedömning medför en förlängning av karenstiden till 30 dagar att en stor del av dem som i dag är berättigade till skuldavskrivning på grund av sjukdom kommer att förlora denna möjlighet. Av den undersökning som Centrala studiestödsnämnden genomfört framgår att 16--28 % av dem som fått reducering faktiskt måste gå om eller helt bryta utbildningen. Karenstiden bör med hänsyn härtill behållas oförändrad, och problemet i stället lösas genom en striktare bedömning av om merskuld uppkommit eller ej.
Med det anförda föreslår utskottet att socialförsäkringsutskottet med bifall till motion 1994/95:Sf516 yrkandena 4 och 5 avstyrker propositionen i denna del och föreslår riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna att Riksförsäkringsverket bör få i uppdrag att se över de lokala försäkringskassornas metodik vid bedömning av studieoförmåga.
7. Yrkesteknisk utbildning
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Enligt utbildningsutskottets" och slutar med "regeringens förslag." bort ha följande lydelse:
Utbildningsutskottet anser att det bör vara en utgångspunkt för studiestödet att alla som läser på en viss nivå skall ha rätt till samma stöd, och undantag från denna regel bör begränsas till fall där ett särskilt behov föreligger. Som ett exempel måste det finnas utrymme för att erbjuda vuxna som är i behov av kompletterande grundskole- eller gymnasieutbildning ett stöd som gör det möjligt för denna grupp att genomföra sina studier.
YTH-utbildningen är en högskoleutbildning, och utskottet kan inte se att det finns något skäl att just denna utbildning nu skall ges särskilt förmånliga stödmöjligheter. Regeringens beslut att återinföra svux i denna utbildning bör därför upphävas, och någon beräkning av medel för detta ändamål bör därför inte göras.
Med det anförda föreslår utbildningsutskottet att socialförsäkringsutskottet med bifall till motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 17 och 1994/95:Sf513 yrkande 4 och med avslag på propositionen inte beräknar medel för svux i YTH-utbildning.
8. CSN-kortet
Andreas Carlgren (c), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Enligt utbildningsutskottet " och slutar med "avstyrker motionerna." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening utgör CSN-kortet ett mycket viktigt inslag i studiestödet eftersom det på ett effektivt sätt bidrar till att studenterna får en större frihet i sitt val av studieort och utbildning. För vissa studerandegrupper är CSN-kortet helt avgörande för deras möjlighet att genomgå en högskoleutbildning. Rabatten bidrar också till att högskolor med ett förhållandevis begränsat underlag i sitt närområde får en bättre möjlighet att specialisera sig och därigenom utöka sitt upptagningsområde. Många av högskolorna i norra Sverige och även högskoleutbildningen på Gotland har en stor andel studenter med lång resväg, bl.a. som en följd av att man sökt specialisera sig på en viss utbildning.
CSN-kortet utgör också ett värdefullt inslag i den meningen att de rabatter som faktiskt kommer till stånd har ett sammanlagt värde som överstiger statens kostnad för bidraget. Härtill kommer att rabatterna innebär en stimulans till de studerande att använda sig av kollektiva transporter.
Med hänsyn till att CSN-kortet har stor betydelse för möjligheterna att på ett effektivt sätt genomföra en viktig del av de utbildningspolitiska målen anser utskottet att det är olämpligt att nu slopa kortet, och utskottet föreslår därför att socialförsäkringsutskottet avstyrker regeringens förslag i denna del. Härigenom tillgodoses i allt väsentligt de aktuella motionsyrkandena.
9. CSN-kortet
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Enligt utbildningsutskottet" och slutar med "avstyrker motionerna." bort ha följande lydelse:
Enligt utbildningsutskottets mening är det oundvikligt med besparingar om det skall vara möjligt att sanera statens finanser. Samtidigt är det viktigt att högre utbildning stimuleras så att vi med hjälp av kunskap och kompetens kan åstadkomma en långsiktig tillväxt som kan ge sysselsättning och utgöra en fast grund för välfärdsstatens åtaganden.
För många ungdomar är det omöjligt att studera på hemorten. En studeranderabatt gör att ungdomar uppmuntras att röra på sig och senare också att ta jobb på andra orter än hemorten. Billiga resor under studietiden tangerar alltså en av den svenska arbetsmarknadspolitikens kännetecken, nämligen att åstadkomma geografisk rörlighet. Det finns också ett betydande intresse av att ungdomar tidigt lär sig kollektivresandets, inte minst miljömässiga, fördelar.
Enligt utskottets mening har CSN-kortet mindre betydelse för ungdomar i gymnasieåldern bl.a. därför att de redan har en rätt till rabatt hos SJ. Denna grupp studerande är också mindre beroende av långväga resor för att kunna genomföra sina studier. Gymnasieungdomar bör följaktligen inte utgöra något problem i dessa sammanhang.
För den återstående gruppen studerande bedömer utskottet att det bör vara möjligt att ersätta det nuvarande CSN-kortet med någon form av avgiftsbelagt kort. Ett sådant kort skulle ha den fördelen att det huvudsakligen används av dem som mera regelmässigt behöver det, och det bör kunna bli förmånligare att använda detta kort än att betala fullpris. Härigenom uppnås ett större mått av rättvisa mellan olika studerandegrupper.
Administrationen av ett avgiftsbelagt kort blir något dyrare, och den merkostnaden bör staten enligt utskottets mening bidra med.
Med det anförda föreslår utbildningsutskottet att socialförsäkringsutskottet med anledning av propositionen och övriga motionsyrkanden tillstyrker förslaget i motion 1994/95:Sf518 (v) yrkandena 1 och 2 om ett avgiftsbelagt CSN-kort.
10. Statens skolor för vuxna
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "De studerande" och slutar med "motionerna avstyrks." bort ha följande lydelse:
Enligt en enkät som genomförts vid Statens skola för vuxna i Härnösand i januari 1995 kommer endast ca 20 % av eleverna att kunna fullfölja sina program om regeringens förslag om ta bort reseersättningen till denna grupp genomförs. Det framgår att eleverna i genomsnitt gör åtta resor per läsår och att de i genomsnitt bor 37 mil från skolorten. 26 % av eleverna bor mer än 50 mil från skolan.
Enligt utskottets mening finns det inte någon anledning att låta behovet av besparingar på detta sätt slå hårt mot en mindre grupp studerande, och utskottet anser därför att resekostnadsersättningen till studerande vid statens skolor för vuxna bör bibehållas i avvaktan på att den översyn som genomförs av Studiestödskommittén slutförs.
Utskottet föreslår att socialförsäkringsutskottet med bifall till motionerna 1994/95:Sf527 (fp) och 1994/95:Sf507 (s) avstyrker regeringens förslag i denna del.
Särskilda yttranden
1. Studiemedel efter studiernas omfattning
Andreas Carlgren (c), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anför:
När regeringen under hösten 1994 rev upp de beslut om studiemedel efter studiernas omfattning som vi medverkat till under våren 1994 motsatte vi oss detta. Dessa beslut var välmotiverade och syftade dels till att komma till rätta med en del problem inom komvux, där det visat sig att studenterna på grund av de stelbenta reglerna för studiestöd tog kurser som de inte behövde, dels till att skapa en stimulans för de högskolestuderande att genomföra sina studier enligt plan och på det sättet hålla nere sina studieskulder. Genom dessa förslag tillskapades också ett utrymme för en höjning av studiemedelsbeloppet.
Vi har inte ändrat ståndpunkt när det gäller dessa förslag, men anser att det skulle kunna få negativa effekter om förslagen på nytt skulle antas av riksdagen. En sådan ryckighet i beslutsfattandet är vi inte beredda att medverka till, och vi anser därför att Studiestödsutredningens överväganden i dessa frågor nu bör avvaktas.
Av dessa skäl har vi valt att inte tillstyrka förslaget i motion 1994/95:Ub906 yrkande 10 om att delar av de förändringar som regeringen nyligen rivit upp på nytt skall genomföras.
2. Statens skolor för vuxna
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:
En förutsättning för att Vänsterpartiet skall kunna medverka till att reseersättningen behålls för de studerande vid statens skolor för vuxna är att den besparing som regeringen föreslagit i denna del kan genomföras på något annat sätt. Då vi inte har kunnat finna någon alternativ besparingsmöjlighet är vi inte nu beredda att stödja yrkandena om att reseersättningen skall bibehållas.
Vänsterpartiets förslag om ett avgiftsbelagt CSN-kort omfattar också studerande vid statens skolor för vuxna.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motionerna 2 Utskottet 9 Översyn av studiestödssystemet 9 E 1. Centrala studiestödsnämnden m.m. 11 E 2. Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet 12 E 3. Studiehjälp m.m. 12 E 4. Studiemedel m.m. 16 E 5. Vuxenstudiestöd m.m. 19 E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar m.m. 24 E 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål 24 E 8. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar 29 Hemställan 30 Reservationer 34 1. En reformering av studiestödssystemet (mom. 1) 34 2. En reformering av studiestödssystemet (mom. 1) 36 3. En reformering av studiestödssystemet (mom. 1) 37 4. En reformering av studiestödssystemet (mom. 1) 38 5. Studenternas försäkringsskydd vid arbetsskada (mom. 3) 40 6. Studiebidragets belopp (mom. 7 och 43) 40 7. Studiebidragets belopp (mom. 7 och 43) 41 8. Studiebidragets belopp (mom. 7 och 43) 42 9. Studiebidragets belopp (mom. 7 och 43) 42 10. Studiebidragets belopp (mom. 7 och 43) 43 11. Extra tillägg (mom. 9 och 43) 44 12. Stipendium i komvux (mom. 12) 44 13. Anslag till Studiehjälp m.m. (mom. 15) 45 14. Anslag till Studiehjälp m.m. (mom. 15) 45 15. Anslag till Studiehjälp m.m. (mom. 15) 45 16. Karenstid vid avskrivning av studielån på grund av sjukdom (mom. 19 och 43) 46 17. Karenstid vid avskrivning av studielån på grund av sjukdom (mom. 19 och 43) 46 18. En avpassning av studiemedlen till utbildningens längd (mom. 22) 47 19. Anslag till Studiemedel m.m. (mom. 23) 48 20. Anslag till Studiemedel m.m. (mom. 23) 48 21. Anslag till Studiemedel m.m. (mom. 23) 49 22. Kollektiva ansökningar (mom. 25 och 43) 50 23. Resurser för korttidsstudiestöd och internatbidrag (mom. 26) 50 24. Ersättningsnivån i svux och svuxa (mom. 28 och 43) 51 25. Barntillägg (mom. 30 och 43) 51 26. Särskilt vuxenstudiestöd i YTH-utbildning (mom. 32) 52 27. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 34) 53 28. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 34) 53 29. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 34) 53 30. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 34) 53 31. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 34) 54 32. Svenska för invandrare (mom. 35 och 36) 54 33. CSN-kortet (mom. 38) 54 34. Reseersättning vid statens skolor för vuxna (mom. 39 och 43) 55 35. Anslag till Bidrag till vissa studiesociala ändamål (mom. 40) 56 36. Anslag till Bidrag till vissa studiesociala ändamål (mom. 40) 56 Särskilda yttranden 57 1. Information till studerande utomlands (mom. 4) 57 2. Barntillägg (mom. 30 (>)) 57 3. CSN-kortet m.m. (mom. 38 och 39) 57 Bilaga 1 Propositionens lagförslag 59 Bilaga 2 Utbildningsutskottets yttrande 69