Studiestöd m.m.
Betänkande 1993/94:SfU13
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1993/94:SFU13
Studiestöd m.m.
Innehåll
1993/94
SfU13
ÅTTONDE HUVUDTITELN
Sammanfattning
Utskottet behandlar i betänkandet regeringens förslag i proposition 1993/94:100 bilaga 9 under littera E. Studiestöd m.m. Vidare behandlar utskottet proposition 1993/94:172 om reserabatter m.m. och regeringens förslag till anslag under E 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål samt en motion som väckts med anledning av propositionen.
En proposition med förslag till vissa ändringar vid tilldelning och återbetalning av studiestöd har aviserats till riksdagen inom kort. Utskottet kommer i det sammanhanget att behandla motioner från den allmänna motionstiden som tar upp mer övergripande frågor om reformering av studiestödet. I det nu förevarande betänkandet behandlas därför endast motioner med anknytning till de nuvarande reglerna och förslag till regeländringar samt till anslag för budgetåret 1994/95.
Utskottet biträder propositionerna. På förslag i en motion (s och m) föreslår utskottet ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt närmare bör låta utreda möjligheterna till ett samordnat system för resesubventioner inom olika slag av utbildningsverksamhet m.m. Därmed tillgodoses även en motion (v). I övrigt avstyrker utskottet bifall till motionerna.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer och ett särskilt yttrande.
Propositionerna
Proposition 1993/94:100
Regeringen (Utbildningsdepartementet) har i proposition 1993/94:100, bilaga 9 under littera E, föreslagit riksdagen att under åttonde huvudtiteln
(E 1) till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 1994/95 anvisa ett ramanslag på 159 058 000 kr,
(E 2) till Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisa ett anslag på 1 000 kr,
(E 3) till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 2 209 357 000 kr,
(E 4) till Studiemedel m.m. för budgetåret 1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 6 631 000 000 kr,
(E 5) 1. till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1994/95 anvisa ett reservationsanslag på 1 084 500 000 kr, 2. godkänna vad regeringen förordat om fördelning av medel för vuxenstudiestöd,
(E 6) till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret 1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 71 000 000 kr,
(E 7) i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1994/95 beräkna ett förslagsanslag på 104 435 000 kr,
(E 8) 1. anta regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349), 2. anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, 3. till Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar anvisa ett förslagsanslag på 57 000 000 kr.
Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.
Proposition 1993/94:172
Regeringen (Utbildningsdepartementet) har i proposition 1993/94:172 om reserabatter för studerande, m.m. föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att låta Talboks- och punktskriftsbiblioteket beställa studielitteratur att betalas budgetåret 1995/96 intill ett belopp av 5 miljoner kronor, 2. till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 97 645 000 kr.
Motionerna
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1993/94
1993/94:Sf501 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående studiemedel till eleverna på Konstskolan Forum i Malmö i avvaktan på att en konsthögskola i Malmö blir verklighet.
1993/94:Sf502 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ändring av åldersgränsen till 19 år för rätt till studiemedel.
1993/94:Sf506 av Kurt Ove Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dispens från Centrala studiestödsnämndens regler beträffande studiemedel för studerande vid Malmö Konstskola Forum.
1993/94:Sf508 av Lena Öhrsvik och Hans Dau (s, m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett heltäckande s.k. CSN-kort.
1993/94:Sf510 av Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att handikapporganisationer ånyo skall beredas möjlighet att göra kollektiva ansökningar där antalet studerande från resp. län anges.
1993/94:Sf511 av Carl-Johan Wilson och Bengt Rosén (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att antalet studiemedelsterminer för studerande vid folkhögskola bör ökas om en sammanhållen folkhögskolekurs innehåller både en kompletterande gymnasial och en eftergymnasial del.
1993/94:Sf513 av Sylvia Lindgren (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring av bestämmelserna om studielån att dispens i särskilda fall kan medges för elever som ännu inte fyllt 20 år att erhålla studielån vid utbildning som inte är att betrakta som högskoleutbildning.
1993/94:Sf514 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vuxenstudiestöd till yrkesteknisk högskoleutbildning och vissa lärarutbildningar.
1993/94:Sf516 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av studiefinansiering för YTH-studerande.
1993/94:Sf518 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilt vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa i s.k. YTH-utbildning.
1993/94:Sf521 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det angelägna i att en korrekt bedömning görs av att kvaliteten på utländska universitet och högskolor är tillräckligt hög för att svenska studiemedel skall kunna utgå.
1993/94:Sf522 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen avslår förslaget om indragning av vuxenstudiestöd för elever vid yrkesteknisk högskola, YTH.
1993/94:Sf523 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att särskilt vuxenstudiestöd skall gälla för studier vid yrkesteknisk högskola (YTH).
1993/94:Sf524 av Bengt Lindqvist och Kristina Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjlighet för handikapporganisationer att göra kollektiva ansökningar om korttidsstudiestöd m.m.
1993/94:Ub714 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 3. att riksdagen till Studiemedel m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar 160 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit.
1993/94:Ub715 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas 8. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till försämring av studiestödet till de YTH-studerande.
1993/94:Ub738 av Margareta Israelsson m.fl. (s) vari yrkas 3. att riksdagen beslutar avvisa regeringens förslag att inte längre tilldela YTH-studerande särskilt vuxenstudiestöd.
1993/94:Ub906 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 18. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till försämring av studiestödet till de YTH-studerande, 23. att riksdagen beslutar att bil. 9 anslag E 3 Studiehjälp m.m. för budgetåret 1994/95 ökas med 19 miljoner kronor utöver regeringens förslag, 24. att riksdagen beslutar att bil. 9 anslag E 4 Studiemedel m.m. för budgetåret 1994/95 ökas med 92 miljoner kronor utöver regeringens förslag, 25. att riksdagen beslutar att bil. 9 anslag E 5 Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1994/95 ökas med 576 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
1993/94:N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studiestöd till YTH-studerande.
Motion väckt med anledning av proposition 1993/94:172
1993/94:Sf30 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utvidga reserabattsavtalet till att också omfatta studenter som inte har statligt studiestöd.
Utskottet
Anpassning av svensk studiestödslagstiftning till EES-avtalet
Bestämmelser om rätt till olika former av studiestöd ges huvudsakligen i studiestödslagen (1973:349) och studiestödsförordningen (1973:418). Vidare finns bestämmelser i lagen (1983:1030) och förordningen (1983:1031) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Enligt studiestödslagen utgår studiehjälp, studiemedel och särskilt vuxenstudiestöd för studier vid en svensk läroanstalt till svensk studerande samt till annan studerande som är bosatt i riket. Motsvarande gäller för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Om den studerande inte är svensk medborgare utgår studiestöd dock endast om han eller hon bosatt sig i riket huvudsakligen i annat syfte än att här vinna utbildning. För rätt till studiehjälp och studiemedel för studier i utlandet krävs svenskt medborgarskap. Skall studiestödet utges för studier i land utanför Norden krävs dessutom att den studerande har varit folkbokförd i Sverige under de senaste två åren.
Inom EG har utvecklats en rättspraxis rörande rätt till studiestöd för vissa personer från ett annat medlemsland. Praxis utgår från Romfördragets artikel 48 och rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen. Förordningen har i samband med att EES-avtalet trätt i kraft införlivats med svensk rätt genom lagen (1992:1163) och förordningen (1992:1164) om arbetskraftens fria rörlighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Enligt EES-avtalet åligger det svenska myndigheter och domstolar att tolka de införlivade bestämmelserna i enlighet med avgöranden som meddelats av EG-domstolen före undertecknandet av avtalet i maj 1992.
I propositionen anförs att våra bestämmelser om studiestöd inte i alla delar är förenliga med våra förpliktelser enligt EES-avtalet. Även om rättsakter som införlivats med svensk rätt skall tillämpas utan hinder av vad som föreskrivs i svenska bestämmelser i övrigt på motsvarande område, finner regeringen det naturligt och avsevärt enklare att direkt anpassa bestämmelserna i studiestödsförfattningarna. De regler som berörs är de som för en utländsk medborgare ställer krav på en viss tids arbete eller vistelse i Sverige för rätt till studiestöd eller på svenskt medborgarskap för stöd till studier utanför Sverige. Rätten till likabehandling med svenska medborgare bör enligt regeringen inte nu utsträckas längre än som direkt betingas av EES-avtalet. Regeringen föreslår därför att det i en ny paragraf, 1 kap. 8 §, i studiestödslagen skall tas in en bestämmelse av innebörd att utländska medborgare, som på grund av anställning här i landet kan härleda rättigheter från EES-avtalet i fråga om sociala förmåner, skall när det gäller rätt till studiestöd enligt lagen jämställas med svenska medborgare under de förutsättningar som anges i föreskrifter av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Detsamma skall gälla make, sambo och barn till sådana utländska medborgare. Genom en hänvisning i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa skall motsvarande bestämmelser tillämpas för sådant stöd. I propositionen redovisas också huvudpunkterna i den precisering av villkoren som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kommer att göra.
Utskottet har ingen erinran mot förslagen i dessa delar.
Anslagen
E 1. Centrala studiestödsnämnden m.m.
Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central förvaltningsmyndighet för studiesociala frågor. CSN består av ett huvudkontor och 24 lokalkontor, ett i varje län. Lokalkontoren är indelade i sex regioner; Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå.
Regeringen har vid beräkningen av anslaget fört bort 11 miljoner kronor som anvisats som förstärkning av CSN:s organisation för hantering främst av den ökade ärendemängden av särskilda vuxenstudiestöd till arbetslösa (SVUXA) under innevarande budgetår. Enligt propositionen avser regeringen att senare i samband med kompletteringspropositionen för budgetåret 1994/95 pröva behovet av förstärkningar vid CSN för budgetåret 1994/95. I den förevarande propositionen föreslås att till anslaget Centrala studiestödsnämnden m.m. skall anvisas ett ramanslag på 159 058 000 kr för budgetåret 1994/95.
Utskottet biträder förslaget.
E 2. Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet
Kostnaderna för återbetalning av studiestöd skall i princip täckas genom avgifter. CSN beräknar inkomsterna från avgifterna till 125 miljoner kronor och kostnaderna för återbetalningsverksamheten till ca 122 miljoner kronor.
Till anslaget Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet föreslås anvisat ett formellt belopp om 1 000 kr.
Utskottet biträder förslaget.
E 3. Studiehjälp m.m.
Från anslaget betalas utgifter för studiehjälp i form av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Från anslaget betalas också vissa resekostnadsersättningar.
Bestämmelserna om studiehjälp finns i 3 kap. studiestödslagen. Studiehjälpen utgår till elever i gymnasial utbildning längst t.o.m. första kalenderhalvåret det år under vilket eleven fyller 20 år. Studiehjälpen består av studiebidrag, inackorderingstillägg till elever utanför det offentliga skolväsendet och extra tillägg. Studiebidraget är samordnat med det allmänna barnbidraget. Det utges tidigast fr.o.m. kvartalet efter det under vilket den studerande fyllt 16 år och uppgår för närvarande till 750 kr per månad under högst tio månader per läsår. Inackorderingstillägg betalas till elever som måste bo inackorderade på studieorten. Tillägget utgår med ett schabloniserat belopp på 1 150--2 300 kr per månad beroende på avståndet till hemorten. Extra tillägg är inkomstprövat och uppgår till 825, 550 eller 275 kr per månad under den tid rätt till studiebidrag föreligger.
I propositionen föreslås en höjning av beloppen för extra tillägg och inackorderingstillägg. Det extra tillägget föreslås höjt till 855, 570 resp. 285 kr per månad och inackorderingstillägget till 1 170--2 350 kr per månad. Regeringen föreslår också en höjning av inkomstgränserna med 5 000 kr vid prövningen av extra tillägg.
Anslaget till Studiehjälp m.m. beräknas i propositionen till 2 209 357 000 kr. Regeringen uppger att den avser att i samband med kompletteringspropositionen för budgetåret 1994/95 överväga behovet av ytterligare medel för studiehjälp för nästa budgetår.
I motion Ub906 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkande 23 begärs att till Studiehjälp m.m. skall anslås ytterligare 19 miljoner kronor som en följd av att motionärerna i samma motion föreslagit att ytterligare 3 900 gymnasieplatser skall inrättas för nästa budgetår.
Utskottet avstyrker bifall till motionen med hänvisning till att avsikten är att frågan om behovet av ytterligare utbildningsplatser och därav föranledda ökade kostnader skall prövas av riksdagen vid behandlingen av kompletteringspropositionen.
Före den 1 juli 1992 fanns möjlighet att få studielån inom studiehjälpen. Studielånet var behovsprövat. För en ogift elev hade både elevens egna och föräldrarnas ekonomiska förhållanden betydelse. Om den studerande fyllt 18 år kunde behovsprövningen begränsas till den studerandes egen ekonomi om sambandet med föräldraekonomin var brutet och det förelåg särskilda skäl.
Två motioner, Sf502 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) och Sf513 av Sylvia Lindgren (s), tar upp frågor om möjlighet till studiemedel för gymnasieelever som inte fyllt 20 år. I motion Sf502 begärs ett tillkännagivande om att studiemedel skall kunna utges redan från 19 år i gymnasieskolan. I motion Sf513 begärs ett tillkännagivande om att studiemedel i fall där det finns särskilda skäl skall kunna utges till gymnasieelever som inte fyllt 20 år.
Riksdagen avslog vid föregående riksmöte på förslag av utskottet i betänkande 1992/93:SfU9 en motion om rätt till studiemedel för gymnasieelever under 20 år. Utskottet ansåg inte att möjligheten till studielån för ungdomar under 20 år borde återinföras och framhöll att utgångspunkten måste vara att gymnasiestudier skall kunna genomföras utan skuldsättning. Utskottet hänvisade till att utbildningsutskottet vid sin behandling tidigare år av frågan om kommunernas ansvar för dessa elever hade förutsatt att det i de fall då föräldrarna inte ställer upp finns ett fungerande samhällsstöd och att gymnasieskolornas elevvårdande och kurativa verksamhet leder till att eleverna kommer i åtnjutande av behövligt stöd.
Utskottet anser att riksdagen nu bör vidhålla sin tidigare inställning och avslå motionerna Sf502 och Sf513.
E 4. Studiemedel m.m.
Från anslaget betalas utgifter för studiebidrag enligt 4 kap. studiestödslagen samt räntesubventioner för och avskrivning av studielån enligt 3, 4 och 7 kap. studiestödslagen samt lagen om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Från anslaget betalas dessutom kostnader för avskrivning och inlösen av vissa studielån med statlig kreditgaranti.
Studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen utgår vid högskolestudier och, om den studerande fyllt 20 år, vid studier på gymnasial nivå. Studiemedel utgår efter en prövning av den studerandes inkomst. Studiemedlen består av studiebidrag och studielån. Totalbeloppet för studiemedel för heltidsstuderande är 175,5 % av basbeloppet, vilket motsvarar 6 864 kr per månad. Av detta belopp utgör 1 908 kr studiebidrag.
Återbetalningen av studielånen är inkomstrelaterad. Återbetalningen påbörjas tidigast sex månader efter det att studierna avslutats och sker med ett årligt belopp om 4 % av den återbetalningsskyldiges sammanräknade inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital vid taxeringen året före återbetalningsåret. Särskilda återbetalningsregler gäller för låntagare som är bosatta utomlands eller är sjömän. Ränta för studielånet fastställs för varje år av regeringen. Hänsyn tas därvid till avdragseffekterna i skattesystemet, och ett mindre påslag för administrationskostnader görs. För år 1994 är räntan 7,4 %.
Rätt till studiemedel föreligger t.o.m. det kalenderhalvår som infaller senast under det år då den studerande fyller 45 år. Undantag från denna bestämmelse medges dock vid särskilda skäl.
Studiemedel beviljas för högst tre år vid studier på gymnasial nivå. Om det finns särskilda skäl kan studiemedel utges för ytterligare sådana studier. För studier på högskolenivå utges studiemedel under sammanlagt högst sex år. Även här kan studiemedel utges för längre tid om det finns särskilda skäl.
Studiemedel kan även beviljas för studier på gymnasial och eftergymnasial nivå utanför Norden. Ett villkor är att utbildningen har godtagbar standard.
I propositionen föreslås att till anslaget Studiemedel m.m. skall anvisas ett förslagsanslag av 6 631 000 000 kr för budgetåret 1994/95.
I motion Ub906 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) begärs i yrkande 24 att ytterligare 92 miljoner kronor skall anslås under anslaget till följd av förslagen i samma motion om ökat antal utbildningsplatser på gymnasie- och högskolenivå. I motion Ub714 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs att anslaget skall ökas med 160 miljoner kronor, likaledes till följd av förslag från motionärerna om ökat antal utbildningsplatser.
Utskottet avstyrker även dessa motionsyrkanden med hänvisning till den prövning som avses ske av riksdagen vid behandlingen av kompletteringspropositionen.
Ylva Annerstedt uppger i motion Sf521 att de kriterier CSN använder för bedömning av om studier utomlands sker vid utbildningsanstalter med godtagbar standard tycks vara oklara och att Verket för högskoleservice (VHS) i vissa fall tycks ha en annan tolkning av vad som är godtagbar standard. Motionären begär ett tillkännagivande om att det är angeläget att klarhet snarast skapas i frågan genom ett samarbete mellan CSN och ekvivaleringsenheten vid VHS.
Som motionären angett har den fråga som aktualiserats i motionen behandlats i departementspromemorian Utlandsstudier och internationella utbildningskontakter Ds 1993:76. Utredningen pekar på att Kanslersämbetet numera bedömer om en utländsk högskola skall kunna ackrediteras för att ordna högskoleutbildning i Sverige. Utredningen anser därför att övervägande skäl talar för att Kanslersämbetet ges ett inflytande också över godkännandet av utländska utbildningar för svenskt studiestöd. Enskilda fall skall enligt utredningen självfallet hanteras av CSN, och VHS expertis skall utnyttjas, men i principiella frågor, där t.ex. de båda verken intar olika ståndpunkter, bör Kanslersämbetet ha ett avgörande inflytande.
Utskottet anser med hänsyn till det anförda att något tillkännagivande i frågan inte är påkallat och avstyrker bifall till motion Sf521.
I motionerna Sf501 av Ulla Tillander (c) och Sf506 av Kurt Ove Johansson (s) framhålls att Konstskolan Forum i Malmö har en femårig utbildning och i praktiken är att jämställa med konsthögskolorna i Stockholm, Göteborg och Umeå. Formellt är emellertid skolan kopplad till Östra Grevie folkhögskola, varför studiemedel endast beviljas för sex terminer. Motionärerna anser att CSN måste bevilja eleverna vid Forumskolan dispens så att studiemedel kan utges under hela utbildningstiden.
Carl-Johan Wilson och Bengt Rosén (fp) framhåller i motion Sf511 att en folkhögskolekurs inte nödvändigtvis är renodlat gymnasial eller eftergymnasial. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att antalet studiemedelsterminer för studerande vid folkhögskola bör ökas om en sammanhållen folkhögskolekurs innehåller både en kompletterande gymnasial och en eftergymnasial del.
Begränsningen av tiden med studiemedel vid gymnasial utbildning ändrades i samband med studiemedelsreformen den 1 januari 1989 från fem till tre år. Sexårsgränsen för högskolestudier ändrades däremot inte. I propositionen (1987/88:116 s. 38) angavs därvid att begränsningen av den tid under vilken studiestöd kunde utgå borde syfta till att dels påskynda och effektivisera gymnasiestudierna, dels förhindra att den som redan har studerat ett stort antal terminer på högskolenivå och kanske även på lägre nivå därefter påbörjar en ny högskoleutbildning. Vidare angavs att studiemedel normalt borde kunna beviljas för någon eller några terminer utöver de uppsatta gränserna för att en studerande skulle kunna slutföra en längre gymnasie- eller högskoleutbildning. Undantag borde också göras för en studerande som har fått studiemedel för studier på grundskolenivå.
Utskottet har de senare åren behandlat motioner om rätt till studiemedel för elever vid Konstskolan Forum. Utskottet har senast i det av riksdagen godkända betänkandet 1992/93:SfU9 framhållit att prövningen av möjligheterna att erhålla ytterligare studiemedel för den nu aktuella studerandegruppen inte är en fråga som ankommer på riksdagen och att utskottet inte var berett att tillstyrka en ändring av de grundläggande reglerna på detta område.
De problem som motionärerna tagit upp hänför sig dels till hur de ifrågavarande utbildningarna definierats nivåmässigt, dels till i vad mån eleverna vid utbildningarna i fråga skall kunna erhålla dispens från den generella regeln om att studiemedel endast kan utges under tre års studier på gymnasienivå. Detta är inte frågor som det ankommer på riksdagen att avgöra. Utskottet är inte heller nu berett att tillstyrka en ändring av de grundläggande reglerna för tiden för studiestöd vid en gymnasial utbildning. Riksdagen bör därför vidhålla sin tidigare uppfattning och avslå motionerna Sf501, Sf506 och Sf511.
F 5. Vuxenstudiestöd m.m.
Under anslaget betalas utgifter för vuxenstudiestöd i form av särskilt vuxenstudiestöd, korttidsstudiestöd och internatbidrag. Från anslaget betalas också utgifter för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.
Korttidsstudiestöd kan beviljas vid kortare studier, såsom vissa studiecirklar och kortare utbildningar vid kommunal vuxenutbildning eller folkhögskola. Korttidsstudiestödet utgör 70 kr för varje timme som den studerande förlorar arbetsinkomst. Internatbidrag kan beviljas för kurser vid folkhögskola eller vid statens skolor för vuxna. Bidraget avser ersättning för resa, kost och logi och utgör 315 kr per dygn. Såväl korttidsstudiestöd som internatbidrag utges längst till 64 års ålder.
Kollektiva ansökningar om korttidsstudiestöd och internatbidrag kunde tidigare göras av fackliga organisationer för fördelning bland arbetstagare. Denna möjlighet avskaffades den 1 juli 1992. En försöksverksamhet med kollektiv ansökan för handikapporganisationer och pensionärsorganisationer upphörde samtidigt.
Särskilt vuxenstudiestöd (SVUX) utgår vid längre tids studier på grundskole- och gymnasienivå, vid yrkesteknisk högskoleutbildning (s.k. YTH-utbildning) och vid vissa kurser vid folkhögskola, även i kombination med grundvux/grund-sfi. Urval sker efter sökandens behov av utbildning och stöd. Stödet består av en bidragsdel och en lånedel. Den som är berättigad till ersättning från erkänd arbetslöshetskassa eller har uppburit sådan ersättning längsta möjliga tid får vuxenstudiebidrag med 65 % av det utbildningsbidrag som den studerande skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning. Övriga sökande får vuxenstudiebidrag med 32,5 % av motsvarande utbildningsbidrag. För sökande som får det högre bidraget finns även rätt till barntillägg om de har vårdnaden om barn som är under 16 år och går i grundskola. Barntillägget utgör 1,39 % av basbeloppet för varje 15-dagarsperiod. Studielån kan utges så att det tillsammans med bidraget motsvarar vad den studerande skulle ha erhållit i utbildningsbidrag.
Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (SVUXA) kan utgå till arbetslösa med motsvarande belopp som det högre särskilda vuxenstudiestödet till dem som är berättigade till ersättning från arbetslöshetskassa. Någon urvalsprövning sker inte, utan stöd utgår så länge det finns medel. Stödet utges tidigast under det kalenderår då den arbetslöse fyllt 21 år. Stöd kan lämnas till en studerande som har förvärvsarbetat under minst tre kalenderår före det kalenderår för vilket stödet utgår, varvid med förvärvsarbete får jämställas vissa andra verksamheter. Stödet medges för studier på grundskole- och gymnasienivå och får beviljas för högst två kalenderhalvår i sänder.
I propositionen föreslås att beloppet för korttidsstudiestödet höjs till 73 kr per timme och för internatbidraget till 327 kr per dygn. Vidare föreslås att särskilt vuxenstudiestöd inte längre skall lämnas till studerande vid YTH-utbildning. Den som påbörjat sådan utbildning före den 1 juli 1994 föreslås dock få fortsatt vuxenstudiestöd för slutförande av studierna.
Resurserna för vuxenstudiestöd fördelas i dag med hänsyn till utbildningsstrukturen i länen. Regeringen anför i propositionen att detta medfört olikheter mellan länen vid tilldelningen av stöd vad avser sökandenas tidigare utbildningsbakgrund och behov. Genom de handläggningsrutiner CSN nu utvecklat är det möjligt att basera fördelningen efter mer enhetliga kriterier över hela landet, vilket innebär att man uppnår ett rättvisare utnyttjande av resurserna. Regeringen anser därför att CSN bör få bestämma om den regionala fördelningen av anvisade medel. Det ankommer på regeringen att meddela bestämmelser i frågan.
Anslaget Vuxenstudiestöd m.m. beräknas i propositionen till 1 084 500 000 kr, varav 63,4 miljoner kronor för korttidsstudiestöd och internatbidrag, 951 miljoner kronor för särskilt vuxenstudiestöd och 70,1 miljoner kronor för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.
I motionerna Sf524 av Bengt Lindqvist och Kristina Persson (s) och Sf510 av Marianne Jönsson (c) begärs tillkännagivanden om att handikapporganisationerna skall ha möjlighet att kollektivt ansöka om korttidsstudiestöd och internatbidrag.
Riksdagen har på förslag av utskottet tidigare avslagit motsvarande yrkanden. I utskottets betänkande 1992/93:SfU13 erinrade utskottet om att flera förändringar beträffande korttidsstudiestöden och internatbidragen genomförts den 1 juli 1992 (prop. 1991/92:100 bil. 9, SfU9, rskr. 231). Bl.a. hade det kollektiva ansökningsförfarandet och bidragen till uppsökande verksamhet och utbildning av studievägledare avskaffats, en övre åldersgräns för stöden införts och de utbildningar som berättigar till stöd begränsats till studier i svenska, engelska, matematik och samhällskunskap på grundskole- och gymnasienivå. Härvid togs emellertid särskild hänsyn till handikappade personer genom att även kurser för att utveckla handikappades färdigheter skulle berättiga till stöd. I ärendet underströk utskottet att utveckling av handikappades färdigheter också skall innefatta utbildning om det egna handikappet, om rättigheter som tillkommer en handikappad person och om möjligheter att kompensera handikappet. Med hänsyn till att möjligheterna till kollektiv ansökan samtidigt togs bort framhöll utskottet det som angeläget att CSN, i de fall en handikappad inte kunde delta i en utbildning så som var planerat, beredde en annan handikappad person möjlighet att delta i utbildningen och då även på grund av de särskilda omständigheterna accepterade en för sent inkommen ansökan om internatbidrag.
Den förändring av fördelningen av vuxenstudiestödsresurserna efter mer enhetliga kriterier över hela landet som regeringen aviserat gör det möjligt för handikapporganisationerna att vända sig till samma CSN-kontor med enskilda ansökningar oavsett var i landet medlemmen är bosatt. Förändringarna kommer således att väsentligt underlätta ansökningsförfarandet för handikapporganisationerna, och någon riksdagens åtgärd är enligt utskottets uppfattning inte påkallad med anledning av motionerna Sf524 och Sf510.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till höjda belopp för korttidsstudiestöd och internatbidrag.
Regeringens förslag att slopa möjligheten till särskilt vuxenstudiestöd vid YTH-utbildning avvisas i motionerna Ub906 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkande 18, Ub715 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) yrkande 8, Sf514 (delvis) av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (båda s), Sf518 av Sinikka Bohlin m.fl. (s), Sf522 av Carin Lundberg m.fl. (s), Sf523 av Viola Furubjelke m.fl. (s), Ub738 av Margareta Israelsson m.fl. (s) yrkande 3 och N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) yrkande 10. I motion Ub906 framhålls att utbildningen bör ges en starkare ställning inom högskolesystemet, och planeringen bör utgå från att antalet platser ökas från 1 000 till 2 500. För det kommande budgetåret föreslår motionärerna att ytterligare 500 platser skall tillkomma. Motionärerna anser att utbildningarna är så betydelsefulla att man inte kan äventyra rekryteringen till dem och att regeringen saknar bärande motiv för att föreslå att SVUX inte skall beviljas vid utbildningarna. Även övriga motionärer framhåller att SVUX måste kunna beviljas vid YTH-utbildningarna för att man skall lyckas rekrytera tillräckligt många till dem samt att utbildningarna nu har särskilt stor betydelse när Sverige måste bygga upp en större teknisk kompetens inom industrin för att kunna konkurrera på den internationella marknaden. I motion Sf522 framhålls särskilt att utbildningen lett till en unik kompetens för egenföretagarna och till att många nya företag startats.
I motion Sf516 av Karl-Göran Biörsmark (fp) begärs ett tillkännagivande om att en omedelbar uppföljning av konsekvenserna av förslaget bör ske och, om motionärens farhågor vad gäller rekryteringen till YTH blir besannade, att regeringen omedelbart bör återkomma till riksdagen med förslag om att återgå till en studiefinansiering med SVUX.
Utskottet delar regeringens uppfattning att en besparing på 25 miljoner kronor bör göras inom studiestödet genom att studerande i YTH-utbildningen hänvisas till att finansiera sina studier med vanliga studiemedel. Med hänsyn till de farhågor som framförts i motionerna om att förändringen kan minska möjligheterna till rekrytering av studerande förutsätter utskottet att regeringen fortlöpande följer upp denna fråga utan något särskilt tillkännagivande från riksdagens sida. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna Ub906 yrkande 18, Ub715 yrkande 8, Sf514 i denna del, Sf516, Sf518, Sf522, Sf523, Ub738 yrkande 3 och N283 yrkande 10.
I motion Ub906 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkande 25 föreslås att till anslaget E 5 Vuxenstudiestöd skall anvisas ytterligare 576 miljoner kronor för nästa budgetår till följd av motionärernas förslag i samma motion om ett utökat antal studieplatser.
Regeringen har även beträffande detta anslag aviserat att den i samband med kompletteringspropositionen skall överväga behovet av riktade åtgärder i form av SVUXA under nästa budgetår, och utskottet anser inte att det för närvarande finns anledning att anvisa ytterligare medel under anslaget utöver vad regeringen föreslagit och avstyrker bifall till motion Ub906 yrkande 25.
E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar
Från anslaget betalas utgifter för timersättning till deltagare i grundutbildning för vuxna (grundvux), vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) samt grundläggande svenskundervisning för invandrare (grund-sfi). Stödet utgår med 70 kr per timme till den som förlorar arbetsinkomst, ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd på grund av deltagande i utbildningen. Från anslaget betalas även studiesocialt stöd till vissa kurser i teckenspråk.
I propositionen föreslås att timersättningen höjs till 73 kr per timme. Anslaget har beräknats till 71 000 000 kr.
Utskottet har inte någon erinran mot förslagen.
E 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål
Från anslaget betalas kostnader för stöd till produktion av studielitteratur för högskolestuderande som är synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker. Bidraget till kostnaderna disponeras av Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB). Vidare betalas från anslaget bidrag till reserabatter till studerande och resekostnadsersättning till studerande vid statens skolor för vuxna i Norrköping och Härnösand. Medlen härför disponeras av CSN.
Reserabatter hos olika trafikföretag beviljas enligt avtal som träffas mellan CSN och trafikföretagen i fråga. Rabatterna ges till studerande med statligt studiestöd och studerande vid landets special- och särskolor och de studerande erhåller för ändamålet ett s.k. CSN-kort.
I budgetpropositionen föreslås att riksdagen i avvaktan på särskild proposition i ämnet skall för budgetåret 1994/95 beräkna ett förslagsanslag på 104 435 000 kr. I proposition 1993/94:172, vari regeringen återkommer i frågan, föreslås att förslagsanslaget skall beräknas till 97 645 000 kr, varav 12 435 000 kr till Talboks- och punktskriftsbiblioteket, 4 000 000 kr för resekostnader till studerande vid Statens skolor för vuxna i Härnösand och Norrköping och 81 210 000 kr för reserabatter för studerande enligt avtal som CSN träffat med SJ, SAS Sverige, Svenska Buss, Y-buss och Inlandstrafik AB enligt samma grunder som gäller för innevarande budgetår.
I proposition 172 begärs också ett bemyndigande för regeringen att låta Talboks- och punktskriftsbiblioteket beställa studielitteratur att betalas under budgetåret 1995/96 intill ett belopp av 5 miljoner kronor.
Lena Öhrsvik (s) och Hans Dau (m) begär i motion Sf508 ett tillkännagivande till regeringen om att ett samordnat system för resesubventioner skyndsamt bör utredas. Man bör därvid undersöka möjligheterna till ett mera heltäckande CSN-kort, som kunde gälla även för andra verksamheter i samhället där subventioner till resor av olika slag utges. Motionärerna tänker särskilt på resebidragen inom AMS utbildningsverksamhet, som uppskattningsvis handlar om betydande belopp. En större upphandlingsvolym och samordning borde enligt motionärerna rimligen ge besparingar.
Utskottet anser att motionärernas förslag är väl värt att pröva och att regeringen skyndsamt närmare bör låta utreda möjligheterna till ett samordnat system för resesubventioner inom olika slag av utbildningsverksamhet m.m. Detta bör riksdagen med bifall till motion Sf508 som sin mening ge regeringen till känna.
I motion Sf30 av Björn Samuelson m.fl. (v) påpekas att villkoret att reserabatter endast kan ges till studerande som uppbär statligt studiestöd begränsar möjligheterna till reserabatter för högskolestuderande. Motionärerna menar att det är orimligt att man utstänger studerande från rabatterna bara för att de inte uppbär studiemedel, och de begär ett tillkännagivande om att reserabattsavtalet skall utvidgas till att även omfatta studenter som inte har statligt studiestöd.
Utskottet har senast vid riksmötet 1991/92 behandlat ett motsvarande yrkande. Utskottet har därvid liksom tidigare framhållit att den grupp av studerande som omfattades av avtalen generellt sett borde vara den som hade bäst behov av förmånerna. Utskottet förutsatte emellertid att CSN noga skulle följa upp effekterna av de nya reserabatterna och lägga fram förslag om åtgärder behövde vidtas.
Utskottet anser att även det avtal som CSN nu har träffat är mycket bra. Kostnaderna för rabatterna blir väsentligt lägre än för innevarande budgetår. Därmed borde det finnas utrymme för framtiden såväl att införliva ytterligare studerandegrupper i rabattsystemet som att få avtal med ytterligare trafikföretag, i synnerhet om den av utskottet ovan förordade utredningen ger vid handen att kostnaderna för rabatterna ytterligare kan nedbringas genom större upphandlingsvolymer. Utskottet förutsätter att även sådana frågor prövas inom ramen för den förordade översynen och anser att motion Sf30 blir tillgodsedd med vad utskottet anfört.
E 8. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar
Från anslaget betalas utgifter för särskilt vuxenstudiestöd i form av vuxenstudiebidrag vid utbildning av gymnasielärare med inriktning på områdena handel och kontor, industri, hantverk och vård, vid specialpedagogisk utbildning och vid viss praktisk-pedagogisk utbildning.
I propositionen föreslås att särskilt vuxenstudiestöd fr.o.m. den 1 juli 1994 endast skall utges vid specialpedagogisk utbildning. De som påbörjat annan lärarutbildning med särskilt vuxenstudiestöd före nämnda datum skall dock få behålla sådant stöd för att slutföra sin utbildning. Ett genomförande av förslaget beräknas i propositionen minska belastningen på anslaget med 77 miljoner kronor. Till anslaget Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar föreslås anvisat 57 000 000 kr.
Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s) hänvisar i motion Sf514 i denna del bl.a. till att gymnasiereformen och yrkeslivets utveckling medför att lärarna i yrkesämnen behöver såväl breddade yrkeskunskaper som ökade teoretiska kunskaper. De menar att det är oerhört väsentligt att de ekonomiska villkoren under lärarutbildningen är sådana att kvalificerade personer även i fortsättningen kan rekryteras till dessa utbildningar. De anser det synnerligen olyckligt att avveckla vuxenstudiestödet vid de nämnda lärarutbildningarna och begär ett tillkännagivande om att riksdagen bör uppmana regeringen att återkomma med förslag till fortsatt finansiering av utbildningarna i fråga.
Kostnaderna under det förevarande anslaget har som redovisats i propositionen ökat väsentligt under innevarande år och beräknas fortsätta att öka även under nästa år, om inte besparingar görs. Utskottet har därför förståelse för det förslag till begränsningar av rätten till särskilt vuxenstudiestöd som regeringen lagt fram, och utskottet biträder förslaget och avstyrker bifall till motion Sf514 även i denna del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anpassning till EES-avtalet att riksdagen antar de i proposition 1993/94:100 framlagda förslagen till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 1 kap. 8 § och lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,
2. beträffande anslag till Centrala studiestödsnämnden m.m. att riksdagen till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 159 058 000 kr,
3. beträffande anslag till Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet att riksdagen till Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
4. beträffande beloppen för extra tillägg och inackorderingstillägg att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 3 kap. 11 och 13 §§,
5. beträffande anslag till Studiehjälp m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Ub906 yrkande 23 till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 2 209 357 000 kr,
res. 1 (s) - delvis
6. beträffande gymnasieelevers ekonomi att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sf502 och 1993/94:Sf513,
7. beträffande studiemedel vid utländska universitet och högskolor att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf521,
8. beträffande förlängd tid för studiemedel vid folkhögskolekurser att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sf501, 1993/94:Sf506 och 1993/94:Sf511,
9. beträffande anslag till Studiemedel m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Ub906 yrkande 24 och 1993/94:Ub714 yrkande 3 till Studiemedel m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 6 631 000 000 kr,
res. 1 (s) -delvis
10. beträffande kollektiva ansökningar att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sf510 och 1993/94:Sf524,
res. 2 (s)
11. beträffande beloppen för korttidsstudiestöd och internatbidrag att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) i vad förslaget inte berörts under momenten 1 och 4 ovan,
12. beträffande särskilt vuxenstudiestöd vid YTH-utbildning att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub906 yrkande 18, 1993/94:Ub715 yrkande 8, 1993/94:Sf514 i denna del, 1993/94:Sf516, 1993/94:Sf518, 1993/94:Sf522, 1993/94:Sf523, 1993/94:Ub738 yrkande 3 och 1993/94:N283 yrkande 10,
res. 3 (s)
13. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Ub906 yrkande 25 dels godkänner vad regeringen förordat om fördelning av medel för vuxenstudiestöd, dels till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 1 084 500 000 kr,
res. 4 (s) 14. beträffande anslag till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar att riksdagen till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 71 000 000 kr,
15. beträffande heltäckande CSN-kort m.m. att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sf508 och med anledning av motion 1993/94:Sf30 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. beträffande anslag till Bidrag till vissa studiesociala ändamål att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1993/94:172 dels bemyndigar regeringen att låta Talboks- och punktskriftsbiblioteket beställa studielitteratur att betalas budgetåret 1995/96 intill ett belopp av 5 miljoner kronor, dels till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 97 645 000 kr,
17. beträffande anslag till Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Sf514 i denna del till Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 57 000 000 kr.
Stockholm den 14 april 1994
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Gullan Lindblad
I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Birgitta Dahl (s), Börje Nilsson (s), Sigge Godin (fp), Lena Öhrsvik (s), Nils-Olof Gustafsson (s), Hans Dau (m), Margareta Israelsson (s), Pontus Wiklund (kds), Arne Jansson (nyd), Maud Björnemalm (s) Gustaf von Essen (m), Liselotte Wågö (m), Widar Andersson (s) och Ingrid Skeppstedt (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Anslag till Studiehjälp m.m. och anslag till Studiemedel m.m. (mom. 5 och 9) Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof Gustafsson, Margareta Israelsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla s) anser
dels att de delar av utskottets yttrande som på s. 7 och på s. 8 båda börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "av kompletteringspropositionen." bort ha följande lydelse:
Socialdemokraterna har i motion 1993/94:Ub906 föreslagit ytterligare satsningar på utbildningsområdet i förhållande till regeringens förslag. Socialdemokraternas förslag innebär ett ytterligare antal av 3 900 platser på gymnasieskolan, 12 000 platser i kommunal vuxenutbildning och 3 500 platser i högskolan. Detta medför att medel utöver vad regeringen föreslagit bör anvisas under anslaget Studiehjälp m.m. med 19 miljoner och under anslaget Studiemedel m.m. med 92 miljoner kronor.
dels att momenten 5 och 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande anslag till Studiehjälp m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub906 yrkande 23 och med anledning av regeringens förslag till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 2 228 357 000 kr,
9. beträffande anslag till Studiemedel m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub906 yrkande 24 och med anledning av regeringens förslag och motion 1993/94:Ub714 yrkande 3 till Studiemedel m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 6 723 000 000 kr.
2. Kollektiva ansökningar (mom. 10)
Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof Gustafsson, Margareta Israelsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Riksdagen har" och på s. 12 slutar med "och Sf510." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är möjligheten till kollektiva ansökningar en effektiv metod för att nå handikappade personer som har behov av vuxenstudiestöd. Kollektiva ansökningar har också den fördelen att de förenklar administrationen för studiestödsmyndigheten. Utskottet anser därför att den tidigare verksamheten med kollektiva ansökningar för handikapporganisationer bör återupptas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna med bifall till motionerna Sf510 och Sf524.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande kollektiva ansökningar
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sf510 och 1993/94:Sf524 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om kollektiva ansökningar för handikapporganisationer.
3. Särskilt vuxenstudiestöd vid YTH-utbildning (mom. 12) Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof Gustafsson, Margareta Israelsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Riksdagen har" och på s. 12 slutar med "N283 yrkande 10." bort ha följande lydelse:
Den yrkestekniska högskoleutbildningen är en betydelsefull utbildningsmöjlighet för dem som genomgått en grundläggande gymnasieutbildning och därtill har minst fyra års yrkeserfarenhet. Utbildningen ger möjlighet till god fördjupning både av praktiska och teoretiska kunskaper och bör enligt utskottets mening ges en starkare ställning inom högskolesystemet. Planeringen bör därvid inriktas på att antalet platser utökas från 1 000 till 2 500, varav för det kommande budgetåret ytterligare 500 platser. Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att Sverige bygger upp en större teknisk kompetens inom industrin för att kunna konkurrera på den internationella marknaden, och en ökad YTH-utbildning är härvid av stor betydelse. Det har också visat sig att YTH-utbildningen varit av stort värde för egenföretagarna och bidragit till att många nya företag startats. Mot denna bakgrund är det direkt felaktigt att äventyra rekryteringen till utbildningen genom att försämra det ekonomiska stödet. Utskottet anser därför att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att SVUX skall kunna utges även fortsättningsvis vid YTH-utbildning.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande särskilt vuxenstudiestöd vid YTH-utbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub906 yrkande 18, 1993/94:Ub715 yrkande 8, 1993/94:Sf514 i denna del, 1993/94:Sf518, 1993/94:Sf522, 1993/94:Sf523, 1993/94:Ub738 yrkande 3 och 1993/94:N283 yrkande 10 samt med anledning av motion 1993/94:Sf516 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om särskilt vuxenstudiestöd vid YTH-utbildningar.
4. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 13) Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof Gustafsson, Margareta Israelsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Regeringen har" och på s. 13 slutar med "yrkande 25" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till vad som anförts i reservation 1 om utökat antal utbildningsplatser bör 576 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit anvisas under anslaget Vuxenstudiestöd m.m.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
13. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m. att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub906 yrkande 25 och med anledning av regeringens förslag dels godkänner vad regeringen förordat om medel för vuxenstudiestöd m.m., dels till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 1 660 500 000 kr.
Särskilt yttrande
Gymnasieelevers ekonomi (mom. 6)
Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof Gustafsson, Margareta Israelsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla s) anför:
Vi delar uppfattningen att yngre elever i gymnasieskolan inte skall skuldsätta sig för att finansiera sina studier. I vår motion Sf512 av Birgitta Dahl m.fl., som kommer att behandlas i samband med den aviserade propositionen om vissa förändringar i studiestödet, föreslår vi ett helt nytt studiestödssystem. Detta skall möjliggöra studier för alla elever som fyllt 20 år samtidigt som det rymmer möjligheter till att särskilt stimulera vissa angelägna studier och/eller vissa i utbildningshänseende eftersatta grupper. Vi räknar i denna motion med att åldersgränsen för barnbidrag kommer att höjas till 18 år. Elever i gymnasieskolan mellan 18 och 20 år bör enligt vår uppfattning på lämpligt sätt kunna passas in i vårt föreslagna system för att undvika de problem motionärerna påtalat.