Studiesociala frågor
Betänkande 1998/99:UbU8
Utbildningsutskottets betänkande
1998/99:UBU08
Studiesociala frågor
Innehåll
1998/99
UbU8
Sammanfattning
I betänkandet behandlas tolv motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1998 om olika studiesociala frågor. De avser studiebidraget i studiehjälpen, studiestödet till elever i gymnasiesärskolan, timersättning vid sfi, möjligheten för anställda att få särskilt utbildningsbidrag, samordning av antagning och studiefinansiering inom Kunskapslyftet, personskadeförsäkring för studerande, behovet av en övergripande studiesocial utredning samt finansiering av vidareutbildning genom utbildningskonto.
Samtliga yrkanden avstyrks av utskottet. Reservationer finns från kd, c och fp.
Motionerna
1998/99:Ub453 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett enhetligt studerandebegrepp,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en studiesocial utredning.
1998/99:Ub708 av Carina Adolfsson och Lars Wegendal (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studiestödssystemet.
1998/99:Ub709 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om timersättning för sfi-undervisning,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om social trygghet för studerande.
1998/99:Ub719 av Björn Kaaling m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en bättre samordning av antagning till utbildning och finansiering för studerande inom kunskapslyftet.
1998/99:Ub720 av Agneta Ringman (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inackorderingstillägg för gymnasiesärskoleelever.
1998/99:Ub721 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en studiesocial utredning för att belysa frågeställningar om studiestöd m.m.
1998/99:Ub801 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättande av en utredning i syfte att få en helhetslösning på de studiesociala frågorna,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en lagstadgad skyldighet för lärosäten att svara för personskadeförsäkring av studenterna vid lärosätet.
1998/99:Ub803 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av ett utbildningskonto.
1998/99:A248 av Martin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anställdas möjligheter att studera inom ramen för kunskapslyftet.
Utskottet
I detta betänkande behandlas tolv motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1998. Yrkandena gäller olika studiesociala frågor.
Elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
Det förhållandet att studiebidraget inom studiehjälpssystemet betalas ut endast nio månader av året - inte tolv som barnbidraget - tas upp i motion 1998/99:Ub708 (s). Motionärerna anser att detta slår hårt mot familjerna eftersom ungdomarna nu vanligen går tolv år i skolan och inte har möjlighet att få feriearbete under gymnasieåren. Dessa synpunkter bör beaktas i samband med den kommande reformeringen av studiestödssystemet, heter det i motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionen.
Den utredning som ligger till grund för den pågående beredningen av ett förslag till nytt studiestödssystem (Studiestödsutredningen) hade inte i uppdrag att behandla studiehjälpen.
Fram till år 1987 utgick förmånerna i studiehjälpssystemet endast under den tid som studier faktiskt pågick, alltså inte under ferierna. Som ett led i ett ökat ekonomiskt stöd till barnfamiljerna utvidgades studiehjälpen den 1 januari 1987 så att förmånerna skulle utgå hela året. Från och med läsåret 1993/94 reducerades det till tio månader, och fr.o.m. läsåret 1995/96 till nio månader. Dessa förändringar gjordes av besparingsskäl. Av samma skäl minskades den 1 januari 1996 det månatliga beloppet för både barnbidrag och studiebidrag. Från och med år 1998 höjdes dessa belopp på nytt. I den senaste budgetpropositionen har regeringen aviserat ytterligare höjningar av det månatliga beloppet för båda slagen av bidrag dels år 2000, dels år 2001.
Motion 1998/99:Ub720 (s) tar upp frågan om inackorderingstillägg för elever i gymnasiesärskolan. Dessa elever får förlängt barnbidrag och omfattas inte av studiehjälpssystemet. De kan därmed bl.a. inte få inackorderingstillägg. Motionären påpekar att det finns elever i gymnasiesärskolan som klarar av eget boende på studieorten. Dessa elever har inte rätt till bidrag enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. De borde enligt motionärens mening behandlas som vanliga gymnasieelever som inte har möjlighet att studera på hemorten. Denna fråga bör enligt motionären tas i beaktande i samband med den reformering av studiestödet som regeringen annonserat.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionen.
Ett liknande förslag avslogs förra året av riksdagen med hänvisning till det pågående arbetet i Förtidspensionsutredningen (bet. 1997/98:UbU14 s. 10). Utredningens förslag kom senare än tidigare aviserat. Utskottet anser även nu att riksdagen inte bör föregripa regeringens beredning av ärendet, som inte är avslutad.
Svenskundervisning för invandrare
Kristdemokraterna framför i motion 1998/99:Ub709 yrkande 8 på nytt invändningar mot att möjligheten till timersättning vid sfi har tagits bort. Denna möjlighet måste beaktas då den aviserade studiestödspropositionen kommer, heter det i motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Avskaffandet av timersättning vid sfi föreslogs i budgetpropositionen för år 1998 och godtogs av riksdagen (prop. 1997/98:1 utg.omr. 15, bet. UbU2, rskr. 110). Den princip som regeringen då förordade, nämligen att deltagare i sfi som inte omfattas av flyktingmottagandet i princip bör erbjudas samma studiestöd som övriga vuxenstuderande, är enligt utskottets mening riktig. Kunskapslyftskommittén har i betänkandet Vuxenutbildning och livslångt lärande (SOU 1998:51) förklarat sig benägen att förorda att sfi upphör som egen skolform och integreras i grundläggande vuxenutbildning. Frågan bereds för närvarande i Utbildningsdepartementet.
Kunskapslyftet
I motion 1998/99:A248 hävdar motionären att begränsningen av anställdas möjligheter till studier inom Kunskapslyftet bör avskaffas.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionen.
Enligt gällande bestämmelser skall minst 85 % av anslaget till särskilt utbildningsbidrag användas för sådana deltagare i Kunskapslyftet som är arbetslösa och anmälda som arbetssökande. Högst 15 % får alltså användas för sådana sökande som har anställning, varvid det förutsätts att arbetsgivaren förbundit sig att under studieledigheten anställa en långtidsarbetslös person. Resurserna för särskilt utbildningsbidrag är begränsade, och det är då enligt utskottets mening riktigt att de som har störst behov prioriteras. Även när det gäller urval till kurser inom Kunskapslyftet, alltså antagningen till utbildningen, är arbetslösa prioriterade framför anställda. Utskottet är inte berett att förorda en ändring av detta.
I motion 1998/99:Ub719 (s) begärs en bättre samordning av antagning och studiefinansiering för studerande inom Kunskapslyftet. Enligt motionärerna finns det exempel på att personer har antagits till utbildning inom Kunskapslyftet och tagit tjänstledigt från sina anställningar varvid långtidsarbetslösa anställts som vikarier, och att de sedan fått besked från CSN att de inte fått studiebidrag därför att pengarna är slut. Motionärerna anser att besked till de studerande om finansiering av studierna borde ges i samband med beskedet om antagning till utbildningen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.
Sådana situationer som de som motionärerna beskriver är självfallet mycket olyckliga och bör så långt det är möjligt undvikas. Att de kan uppkomma har att göra med att studiestödet handhas av en annan myndighet än den som ansvarar för utbildningen och att det styrs av ett annat regelverk. Detta är ett grunddrag i organisationen av utbildningssystemet, som utskottet inte är berett att ta avstånd från. Det är desto viktigare att utbildningsmyndighet och studiestödsmyndighet samverkar på ett så effektivt sätt som möjligt för att förhindra att enskilda personer kommer i kläm och kanske finner det nödvändigt att avstå från utbildningen. Bland annat för att skapa utrymme för att avgöra studiestödsfrågan innan utbildningen påbörjas är ansökningstiden för särskilt utbildningsbidrag satt till 6-10 veckor före kursstart. Utredningen för översyn av Centrala studiestödsnämnden, CSN, har i betänkandet CSN - En myndighet i ständig förändring (SOU 1998:131) lagt fram vissa förslag i syfte att möjliggöra en snabbare behandling av ansökningar om särskilt utbildningsbidrag. Utöver konkreta förslag om förenkling av regelverket och av ärendehandläggningen pekar utredningen på vikten av förbättrad rådgivning och information till sökande. Detta kräver enligt utredningen att CSN förstärker sina insatser för att utbilda/informera andra aktörer inom utbildningssystemet såsom skolor och arbetsförmedlingar. Därmed skulle man bl.a. kunna minska förekomsten av ofullständiga ansökningar om studiestöd, som är en av de vanligaste orsakerna till att besked från CSN dröjer. Utredningens betänkande bereds för närvarande inom Utbildningsdepartementet. Utskottet vill för sin del kraftigt understryka vikten av att den enskilda utbildningssökanden får korrekt information. Ingen skall behöva börja sina studier utan att känna till villkoren eller med felaktiga föreställningar om dem. Detta är även viktigt för att utbildningsplatser inte skall stå outnyttjade på grund av att antagna studerande avbryter studierna när de i efterskott får negativt besked t.ex. om studiestöd.
Högre utbildning
Miljöpartiet föreslår i motion 1998/99:Ub801 att riksdagen skall begära förslag om en lagstadgad skyldighet för lärosätena att svara för personskadeförsäkring för studenterna (yrk. 33).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet med hänvisning till att regeringen i budgetpropositionen meddelade sin avsikt att återkomma till riksdagen i frågan om arbetsskadeskydd för studenter (prop. 1998/99:1 utg.omr. 16 s. 101).
Studiesocial utredning m.m.
Fyra partier framför förslag om en studiesocial utredning.
En sådan skulle enligt Vänsterpartiets motion 1998/99:Ub721 belysa studenternas och de forskarstuderandes totala studiesociala situation, bl.a. hur studiestödssystemet och socialförsäkringssystemet kan samordnas, reglerna för arbetslöshetskassan, sjukpenninggrundande inkomst, studenternas position i det nya pensionssystemet, bostadssituationen, arbetsskadeförsäkringen och studenthälsovården. Flertalet av dessa frågor nämns även av Kristdemokraterna, som i motion 1998/99:Ub709 begär en översyn av den studiesociala problematiken (yrk. 10). De påtalar den bristande samordningen mellan olika departement. Centerpartiet vill enligt motion 1998/99:Ub453 att en studiesocial utredning tillsätts skyndsamt och får ordentlig studentrepresentation. Den skall syfta till en helhetssyn på studenternas sociala situation (yrk. 27). I samma motion begär Centern en utredning för att få ett enhetligt studerandebegrepp i lagar och förordningar som rör studenter (yrk. 21). Vem som är student definieras i dag olika i fråga om hyra, studiemedel, socialbidrag, bostadsbidrag och föräldrapenning, vilket motionärerna anser otillfredsställande. Miljöpartiet vill också ha en utredning i syfte att få en helhetslösning på de studiesociala frågorna. Saken gäller studenternas tillgång till det sociala försäkringssystemet i dess helhet, anser motionärerna (mot. 1998/99: Ub801 yrk. 32).
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandena.
De problem som lyfts fram i motionerna har uppmärksammats av flera utredningar, såsom Studiestödsutredningen, Arbetsskadeutredningen 1997, Utbildningsdepartementets arbetsgrupp om studentinflytande inom högskolan och Utredningen för översyn av Centrala studiestödsnämnden (CSN). Förslagen från alla dessa är för närvarande föremål för beredning inom Regeringskansliet. Regeringen har aviserat ett förslag under år 1999 till ett nytt studiestödssystem, grundat bl.a. på förslagen från Studiestödsutredningen i betänkandet Sammanhållet studiestöd (SOU 1996:90). Riksdagen godkände redan 1994 att pensionsrätt för studier med studiemedel skall kunna tillgodoräknas inom ramen för det reformerade ålderspensionssystemet (prop. 1993/94:250, bet. SfU24, rskr. 439). Frågan om den närmare utformningen av sådan pensionsrätt bör dock enligt regeringen behandlas i samband med beredningen av reformeringen av studiestödssystemet (prop. 1997/98:151, bet. SfU13, rskr. 315). Även i fråga om arbetsskadeförsäkring har regeringen, som nyss nämnts, aviserat ett förslag till riksdagen. När det gäller studenters rätt till arbetslöshetsersättning under sommarferier, som nämns i Vänsterpartiets motion, har riksdagen nyligen godkänt arbetsmarknadsutskottets betänkande 1998/99:AU7, där utskottet hänvisade till att denna fråga kommer att övervägas i en arbetsgrupp som tillsatts av regeringen för att utreda en framtida arbetslöshetsförsäkring. Ett förslag från regeringen om socialförsäkringens personkrets har nyligen behandlats av Lagrådet. Där tas bl.a. socialförsäkringens giltighet vid utlandsvistelse för studier upp.
Även om alltså riksdagen kan vänta förslag från regeringen i fråga om flertalet av de problem som tas upp i motionerna kan man dock enligt utskottets mening inte räkna med att problemen kan lösas en gång för alla. Samtliga de delar av välfärdssystemet som är berörda befinner sig i mer eller mindre ständig förändring.
Utskottet anser det inte självklart att kategorin studerande bör avgränsas på exakt samma sätt i alla de sammanhang som nämns i Centerpartiets motion.
Regeringen har i anslutning till arbetet med regionala tillväxtavtal erbjudit länen att lämna förslag till regeländringar. Syftet med dessa skall vara att genom ökad flexibilitet uppmuntra nya och effektivare sätt att använda befintliga statliga resurser. Bland de hittills inkomna förslagen finns sådana som rör samordningen mellan studiestödssystemet och reglerna för arbetslöshetsersättning, arbetsmarknadsutbildning och socialbidrag. Inom Näringsdepartementet har det bildats ett s.k. tvärsekretariat som studerar de inkomna förslagen. I detta ingår bl.a. en tjänsteman från Utbildningsdepartementet. Samtidigt med vårpropositionen har regeringen lämnat en skrivelse till riksdagen i vilken regeringen redovisar hur den ser på regeländringsförslagen, av vilka en del inte torde kunna behandlas som frågor för tillväxtavtal för en viss region, utan snarare är nationella frågor (skr. 1998/99:96).
Folkpartiet för i motion 1998/99:Ub803 på nytt fram tanken på ett helt nytt system för att finansiera vidareutbildning, nämligen ett utbildningskonto (yrk. 13). Det skulle innebära att det nuvarande avdragsgilla pensionssparandet breddas till ett "pensions- och utvecklingssparande" där det blir möjligt att upp till en viss gräns ta ut pengar före pensioneringen för att finansiera utbildning. Den som har tagit ut ett pensionsår i förväg skulle ha möjlighet att återvinna pensionsrätten genom ytterligare sparande.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Riksdagen behandlade ett liknande förslag från Folkpartiet vid förra riksmötet. Det avslogs då med hänvisning till Kunskapslyftskommitténs uppdrag och till de samtal som regeringen hade initierat med parterna på arbetsmarknaden om hur livslångt lärande skall kunna förverkligas (bet. 1997/98:UbU14 s. 8). I den nyligen framlagda ekonomiska vårpropositionen har regeringen lagt fram förslag om hur kompetensutvecklingen i arbetslivet skall stärkas (prop. 1998/99:100 s. 148). Det skall ske genom finansiering från Europeiska socialfondens nya mål 3, svenska statliga satsningar på 400 miljoner kronor år 2000 och 1 miljard kronor år 2001 respektive 2002. Stimulansen förutsätter en medfinansiering från arbetsgivarna inom ramen för trepartssamverkan. Riksdagens behandling av regeringens förslag bör avvaktas.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande studiebidraget
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub708,
res. 1 (kd) - delvis
2. beträffande inackorderingstillägg för elever i gymnasiesärskolan
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub720,
res. 1 (kd) - delvis
3. beträffande timersättning vid sfi
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub709 yrkande 8,
res. 1 (kd) - delvis
4. beträffande anställdas möjligheter till studier inom Kunskapslyftet
att riksdagen avslår motion 1998/99:A248,
5. beträffande samordning av antagning och studiefinansiering för studerande inom Kunskapslyftet
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub719,
6. beträffande personskadeförsäkring för studenter
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 33,
7. beträffande studiesocial utredning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub453 yrkandena 21 och 27, 1998/99:Ub709 yrkande 10, 1998/99:Ub721 och 1998/99:Ub801 yrkande 32,
res. 1 (kd) - delvis
res. 2 (c)
8. beträffande utbildningskonto
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub803 yrkande 13.
res. 3 (fp)
Stockholm den 15 april 1999
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt- Marie Danestig (v), Beatrice Ask (m), Eva Johansson (s), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas Högström (m), Torgny Danielsson (s), Erling Wälivaara (kd), Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Anders Sjölund (m), Nils-Erik Söderqvist (s), Kalle Larsson (v), Ulf Nilsson (fp) och RosMarie Jönsson Neckö (s).
Reservationer
1. Studiebidraget, m.m. (mom. 1, 2, 3 och 7) - kd
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd) anför:
Vi delar uppfattningen att regeringen bör överväga möjligheterna att åter låta studiebidraget i studiehjälpen utbetalas under årets alla månader liksom barnbidraget gör. Det månatliga beloppet för studiebidraget följer barnbidraget, och fyller för ungdomarnas familjer samma funktion. Eftersom man numera inte kan räkna med att gymnasieungdomar finner betalt feriearbete, finns det inte anledning att begränsa utbetalningen av studiebidrag till läsårstid. Det är angeläget att denna aspekt beaktas i samband med reformeringen av studiestödet. Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub708 som sin mening ge regeringen till känna.
De elever som går i gymnasiesärskolan på annan ort än hemorten och som kan klara ett eget boende bör få möjlighet till inackorderingstillägg på samma sätt som elever i gymnasieskolan. Detta anser vi att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub720 som sin mening bör ge regeringen till känna.
När rätten till timersättning vid sfi togs bort var argumentet att dessa studerande skall kunna erbjudas samma studiestöd som andra vuxenstuderande. Argumentet verkar rimligt men har inte bärkraft, när man ser till villkoren för att invandrare skall beviljas studiestöd. För sfi kan man få studiestöd endast om dessa studier kombineras med andra vuxenstudier, vilket inte alla invandrare som deltar i sfi kan göra just därför att de inte har tillräckliga kunskaper i svenska. Möjligheten till timersättning vid sfi måste därför beaktas när den aviserade studiestödspropositionen kommer. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub709 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.
Vi delar Studiestödsutredningens uppfattning att studiemedlen skall vara ett renodlat studiesocialt stöd som förutsätter att studenter som har särskilda behov till följd av exempelvis handikapp eller försörjningsbörda får ersättning från andra generella förmånssystem. Däremot är vi inte övertygade om att så alltid är fallet i dag. Pensionssystemet, föräldraförsäkringen, sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen är system där studier inte kvalificerar för trygghet. Det finns i grunden en bristande samordning mellan olika departement som handlägger frågor som rör studenternas sociala situation. Därför anser vi att en studiesocial utredning snarast bör tillsättas för att se över den studiesociala problematiken. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub709 yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 1, 2, 3 och 7 bort hemställa
1. beträffande studiebidraget
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub708 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
2. beträffande inackorderingstillägg för elever i gymnasiesärskolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub720 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. beträffande timersättning vid sfi
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub709 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
7. beträffande studiesocial utredning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub709 yrkande 10 och med anledning av motionerna 1998/99:Ub453 yrkande 27, 1998/99: Ub721 och 1998/99:Ub801 yrkande 32 samt med avslag på motion 1998/99:Ub453 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
2. Studiesocial utredning m.m. (mom. 7) - c
Sofia Jonsson (c) anför:
Många enskilda frågor som berör studenterna har behandlats av riksdagen under senare år, såsom bostäder, familjepolitik och arbetsmarknadspolitik. Något initiativ till helhetssyn på studenternas sociala situation har däremot inte tagits. Den sammantagna effekten av besluten har för många studenter blivit alltför stor. Det behövs också ett enhetligt studerandebegrepp i lagar och förordningar som rör studenter, något som saknas i dag. Jag anser att regeringen skyndsamt bör tillkalla en studiesocial utredning för att få ett underlag till de framtida studiesociala ställningstaganden som måste göras i riksdagen. I utredningen bör studenterna vara väl representerade. Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkandena 21 och 27 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 7 bort hemställa
7. beträffande studiesocial utredning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkandena 21 och 27 samt med anledning av motionerna 1998/99:Ub709 yrkande 10, 1998/99:Ub721 och 1998/99:Ub801 yrkande 32 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. Utbildningskonto (mom. 8) - fp
Ulf Nilsson (fp) anför:
Jag anser att ett helt nytt system behövs för att människor skall kunna finansiera bl.a. vidareutbildning. Det nuvarande avdragsgilla pensionssparandet bör breddas till ett "pensions- och utvecklingssparande" där det blir möjligt att upp till en viss gräns ta ut pengar före pensioneringen för att möjliggöra bl.a. utbildning. Det avdragsgilla beloppet bör höjas till 1,5 basbelopp per år. Personer i åldrarna 30-55 år bör få möjlighet att låna förslagsvis 60 % av en årslön av det allmänna pensionssystemet för att använda till exempelvis kompetensutveckling. Den som på detta sätt tagit ut ett pensionsår i förväg skall kunna återvinna detta genom ytterligare sparande. Vad jag här anfört om utbildningskonto bör riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub803 yrkande 13 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 8 bort hemställa
8. beträffande utbildningskonto
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub803 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.
Särskilda yttranden
Studiesocial utredning (mom. 7) - v
Britt-Marie Danestig (v) och Kalle Larsson (v) anför:
När vi skrev vår motion var det inte känt vid vilken tidpunkt ett nytt studie- stödssystem skulle träda i kraft. Regeringen har nu i vårpropositionen deklarerat att detta skall ske år 2001. Det framgår av utskottets yttrande att många av de problem som vi har nämnt i samband med vårt yrkande om en studiesocial utredning har tagits upp i olika sammanhang de senaste åren. Vi utgår från att regeringen kommer att ta hänsyn till vad som har kommit fram på dessa punkter, när förslaget till nytt studiestödssystem utformas. Det finns enligt vår mening en risk att en lösning av problemen skulle försenas ytterligare, om riksdagen nu skulle begära en ny utredning om studenternas totala studiesociala situation.
Av dessa skäl har vi avstått från att reservera oss till förmån för vårt motionsyrkande.
Utbildningskonto (mom. 8) - m
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m) och Anders Sjölund (m) anför:
Enligt vår uppfattning bör finansieringen av vidareutbildning i högre grad än i dag bygga på att den yrkesverksamma individen själv kan ta ett större ekonomiskt ansvar för att tillgodose sina behov av ny kompetens. Vi vill se ett system med kompetenskonton där arbetstagare, företag och stat tillsammans bygger upp en tillgång som kan användas t.ex. för vidareutbildning. I anslutning till en kommande proposition vill vi återkomma i frågan.