Studiefinansieringen för doktorander
Betänkande 1994/95:UbU13
Utbildningsutskottets betänkande
1994/95:UBU13
Studiefinansieringen för doktorander
Innehåll
1994/95 UbU13
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att -- mot bakgrund av det statsfinansiella läget -- återinföra utbildningsbidrag som finansieringsform för doktorander. Emellertid bör, i enlighet med vad regeringen har förordat, minst 50 % av de medel som lärosätena totalt avsätter för studiefinansieringen inom fakultetsanslagen avse doktorandtjänster. Mot beslutet reserverar sig Centerpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet i en gemensam reservation. Kristdemokraterna föreslår i en egen reservation ett studiestöd för doktorander innebärande successivt förbättrade ekonomiska villkor under forskarutbildningen.
Vänsterpartiet för i en reservation fram förslag om möjlighet att överklaga beslut om tillsättning av bl.a. doktorandtjänster.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 9 littera C inledningen föreslagit 7. att riksdagen godkänner att utbildningsbidrag återinförs som finansieringsform för doktorander.
Motionerna
1994/95:Ub321 av Ulla-Britt Hagström (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade möjligheter till forskarutbildning och forskning för lärare.
1994/95:Ub601 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrade möjligheter till forskarkarriär.
1994/95:Ub624 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 19. att riksdagen avslår regeringens förslag om att återinföra utbildningsbidrag för doktorander.
1994/95:Ub653 av Elving Andersson och Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrade kontakter mellan universitet och högskolor och mindre och medelstora företag samt om ökningen av antalet industridoktorander.
1994/95:Ub657 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om doktorandstipendier vid de konstnärliga högskolorna.
1994/95:Ub706 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om andelen doktorandtjänster för den nya grupp doktorander som regeringen föreslår, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om besvärsrätt.
1994/95:Ub710 av Tuve Skånberg och Inger Davidson (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en finansieringsform för doktorander som i en trappa successivt övergår från de villkor som gäller för utbildningsbidrag till de villkor som gäller för doktorandtjänster.
1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 21. (delvis) att riksdagen beslutar anslå 187 500 000 kr för att fullfölja övergången från utbildningsbidrag till doktorandtjänster och att utöka antalet doktorandtjänster i forskarutbildningen.
1994/95:Ub907 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen avslår regeringens förslag om inrättande av utbildningsbidrag.
Utskottet
Genom beslut av regering och riksdag våren 1982 bemyndigades forskningsråden att fr.o.m. den 1 juli 1982 inrätta doktorandtjänster som ny typ av studiefinansieringsform inom forskarutbildningen (prop. 1981/82:106, bet. UbU 1981/82:37, rskr. 397). Samtidigt fick även universitets- och högskolestyrelse försöksvis använda viss del av resurserna för utbildningsbidrag för att inrätta doktorandtjänster. Riksdagen godkände våren 1985 regeringens förslag att doktorandtjänster vid högskoleenheterna i fortsättningen borde vara ett reguljärt inslag i studiefinansieringen (prop. 1984/85:100 bil. 10, bet. UbU 32, rskr. 376). Redan året därpå fann utbildningsutskottet starka motiv för en strävan att låta doktorandtjänsterna gradvis ta över utbildningsbidragens roll inom studiefinansieringen och tillstyrkte ett motionsledes framfört förslag att räkna upp fakultetsanslagen och anslaget till temaorienterad forskning för att påskynda denna utveckling inom samtliga fakulteter (bet. UbU 1985/86:32, rskr. 340). I syfte att ersätta utbildningsbidragen med doktorandtjänster har riksdagen därefter i samband med de forskningspolitiska besluten tillstyrkt förslag från regeringen om ökning av fakultetsanslagens medel för forskarutbildning. Vid det forskningspolitiska beslutet våren 1993 anförde utskottet som sin uppfattning att samtliga utbildningsbidrag borde omvandlas till tjänster snarast möjligt och senast vid utgången av planeringsperioden 1993/94--1995/96 (bet. 1992/93:UbU15 s. 36). Regeringen har föreskrivit att några nya innehavare av utbildningsbidrag inte fick utses efter den 1 juli 1993 och att den som har beviljats utbildningsbidrag före denna tidpunkt får beviljas ytterligare sådana bidrag fram till utgången av juni 1996 (SFS 1993:863).
I nu förevarande proposition erinrar regeringen om att avsikten med omvandlingen av utbildningsbidragen till doktorandtjänster har varit att denna skulle kunna ske med bibehållande av det antal studiestödsrum som år 1987 finansierades inom ramen för fakultetsanslagens minimibelopp för studiefinansiering. Det har hela tiden stått lärosätena fritt att utöver dessa resurser avsätta ytterligare medel för studiefinansiering inom ramen för de totala anslagen. Av propositionen framgår att två tredjedelar av doktoranderna finansierar sina studier med innehav av doktorandtjänst eller utbildningsbidrag. Samtidigt som omvandlingen till doktorandtjänster pågått har nya utbildningsbidrag inrättats med fakultetsmedel eller med externa medel. Det totala antalet forskarstuderande som får studiefinansiering är därför nu betydligt större än år 1987. Antalet aktiva doktorander har under perioden ökat från ca 12 000 till ca 15 000. Efterfrågan är också större. Om inga åtgärder vidtas, kommer många forskarstuderande att mista den finansiering de har i dag, när utbildningsbidragen avskaffas.
I det statsfinansiella läge som råder är det enligt regeringen inte möjligt att tillskjuta ytterligare resurser för doktorandtjänster för att tillgodose behovet av fler studiestödstillfällen. Regeringen avser därför att åter öppna möjligheten att utse nya innehavare av utbildningsbidrag. Återinförandet av utbildningsbidragen är en åtgärd på kort sikt, framhåller regeringen, som också redovisar sin avsikt att se över den framtida utformningen av studiefinansieringen. Regeringen begär att riksdagen godkänner att utbildningsbidrag återinförs som finansieringsform för doktorander.
I motionerna 1994/95:Ub907 (c) yrkande 3 och 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 19 yrkas uttryckligen avslag på förslaget att återinföra utbildningsbidragen. Enligt den förra motionen är omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster en viktig del i arbetet på att långsiktigt skapa bättre villkor för forskningen. I den senare anför motionärerna att beslutet om övergång till doktorandtjänster bör fullföljas. Det är bl.a. avgörande för att öka antalet kvinnliga doktoranders möjligheter att genomföra sina studier. Enligt Centerpartiets partimotion 1995/96:Ub601 bör målsättningen för omvandlingen av utbildningsbidragen bibehållas, och det bör övervägas hur och i vilken takt målet skall uppnås. Regeringen bör återkomma med en plan, förordar motionärerna och föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad de anfört om förbättrade möjligheter till forskarkarriär (yrkande 10). Även Miljöpartiet hävdar i motion 1994/95:Ub905 att övergången från utbildningsbidrag till doktorandtjänster bör fullföljas och föreslår att 187,5 miljoner kronor anvisas för att öka antalet doktorandtjänster (yrkande 21 i denna del). I motion 1994/95:Ub710 (kds) föreslås en finansieringsform för doktorander som i en trappa successivt övergår från de villkor som gäller för utbildningsbidrag till de villkor som gäller för doktorandtjänster. Successivt bättre förhållanden för doktoranderna skulle ge ett tillräckligt mått av ökande social trygghet och ekonomisk motivation, anför motionärerna.
Utskottet vill med anledning av regeringens förslag och motionerna anföra följande.
Utskottet, som inledningsvis och i korthet har redovisat statsmakternas avsikter när det gäller doktorandtjänsterna som dominerande form för studiefinansieringen inom forskarutbildningen, konstaterar att det har rått politisk enighet om fördelen med tjänsterna framför utbildningsbidragen när det gäller möjligheten att effektivt bedriva studier på doktorandnivå. Syftet med reformen har varit att förbättra doktorandernas ekonomiska villkor och sociala trygghet och därigenom även öka effektiviteten i studierna. Det finns inget i propositionen som säger att regeringen har en annan uppfattning såvitt avser doktorandtjänsternas fördelar. Regeringen anför själv att det av flera skäl är angeläget att slå vakt om doktorandtjänsterna, då de ger bättre sociala förmåner och har betydelse för jämställdheten.
Utskottet tar längre fram i detta betänkande upp frågan om hur stor andel av medlen för studiefinansieringen som bör avse doktorandtjänster. I ett annat betänkande (1994/95:UbU15) tar utskottet ställning till regeringens förslag om en överföring av resurser från arbetsmarknadspolitiska åtgärder till forskarutbildningen, varigenom ytterligare 300--500 doktorander kan erbjudas forskarutbildning. I förevarande sammanhang behandlas enbart frågan om återinförande av utbildningsbidragen.
Utskottet har uppfattat regeringens förslag såsom en följd av det svåra statsfinansiella läge som nu råder. Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning att det för närvarande inte är möjligt att skjuta till de ytterligare resurser som skulle krävas för att tillgodose behovet av studiestödsrum enbart i form av doktorandtjänster. Utskottet noterar att regeringen avser att återinföra möjligheten att kombinera utbildningsbidrag med anställning som assistent. Härigenom kan fler personer erhålla studiefinansiering inom givna belopp. Utskottet konstaterar vidare att regeringen betraktar ett återinförande av utbildningsbidragen som en åtgärd på kort sikt. Regeringen avser att i nästa forskningspolitiska proposition kunna lägga fram ett nytt och mer flexibelt system för studiefinansieringen inom forskarutbildningen. Det bör utformas, anför regeringen, så att det uppmuntrar doktoranderna att avlägga examen och främjar effektiviteten i forskarutbildningen.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen bifaller regeringens förslag att återinföra utbildningsbidrag som finansieringsform för doktorander. Riksdagen bör därjämte avslå motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 10, 1994/95:Ub624 yrkande 19, 1994/95:Ub710, 1994/95:Ub905 yrkande 21 delvis och 1994/95:Ub907 yrkande 3.
Frågan om hur stor andel av medlen för forskarutbildningen som skall avse doktorandtjänster tas upp i motion 1994/95:Ub706 (v) yrkande 7. Av de medel som avsätts för studiefinansiering inom fakultetsanslagen bör minst 50 % avse doktorandtjänster, anser motionärerna.
Utskottet anser liksom regeringen att det av flera skäl är angeläget att slå vakt om doktorandtjänsterna. Utskottet har därför inget att erinra mot vad regeringen anfört om att minst 50 % av de medel som lärosätena totalt avsätter för studiefinansieringen inom fakultetsanslagen bör avse doktorandtjänster. Motionärernas önskemål är sålunda tillgodosett. Yrkandet bör därför avslås.
Utskottet har i sammanhanget uppmärksammat att regeringen i proposition 1994/95:164 Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet har återkommit till frågan om doktorandtjänsterna. Regeringen anser att jämställdhetsaspekter bör anläggas vid fördelningen av de resurser (37 miljoner kronor) som begärs i budgetpropositionen (s. 260) för en särskild satsning på forskarutbildning. Den avser studiefinansiering för ytterligare 300--500 doktorander budgetåret 1995/96 under de tolv första månaderna. Enligt regeringen bör 30 miljoner kronor av dessa medel avsättas för att öka antalet doktorandtjänster som innehas av kvinnor. Utskottet behandlar proposition 1994/95:164 i sitt betänkande 1994/95:UbU18.
Enligt motion 1994/95:Ub706 (v) yrkande 8 bör det vara möjligt att hos någon av regeringen utsedd myndighet anföra besvär över beslut om utbildningsbidrag och tillsättning av doktorandtjänster och institutionstjänster.
Enligt bestämmelserna i högskoleförordningen (1993:100) får beslut om tillsättning av annan tjänst än doktorandtjänst eller vikariat på tjänst vid statlig högskola överklagas till Överklagandenämnden för högskolan (13 kap. 2 §). Såväl tillträdet till forskarutbildningen som tillsättningen av doktorandtjänster är kringgärdade av bestämmelser i samma förordning (10 kap. resp. 5 kap.). Utskottet nöjer sig i detta sammanhang med att peka på följande. Grunden för urval bland sökande till forskarutbildning är graden av förmåga att tillgodogöra sig sådan utbildning. För behörighet till en doktorandtjänst krävs att sökanden är antagen till forskarutbildning vid en högskola. Vid tillsättning av doktorandtjänst skall avseende främst fästas vid graden av förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildning. Som redan framgått kommer utskottet senare i vår att behandla vad regeringen i proposition 1994/95:164 anfört om särskilda medel för att öka antalet doktorandtjänster som innehas av kvinnor. Utskottet är inte berett att tillstyrka förslaget om ett tillkännagivande av riksdagen om besvärsrätt för doktorandtjänster.
När det gäller frågan om besvärsrätt vid beslut om utbildningsbidrag vill utskottet erinra om att sådana beslut enligt den nu upphävda förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för doktorander inte fick överklagas utom i det fall någon obehörigen hade uppburit utbildningsbidrag och fråga om återkrav hade prövats av fakultets- eller sektionsnämnden. Enligt samma förordning skulle vid beviljande av utbildningsbidrag företräde ges åt sådana sökande som bedömdes bäst kunna tillgodogöra sig forskarutbildningen. Om riksdagen bifaller vad utskottet i det föregående har tillstyrkt om återinförande av utbildningsbidrag, bör det ankomma på regeringen att utfärda närmare bestämmelser om bidragen. Utskottet avstyrker därmed bifall även till den del av motionen som avser besvärsrätt vid beslut om utbildningsbidrag.
Utskottet tar i det följande upp tre motioner som ligger utanför ramen för ärendet till riksdagen.
Enligt motion 1994/95:Ub653 (c) bör regeringen intensifiera arbetet med att förbättra kontakterna mellan forskarvärlden och de mindre och medelstora företagen och snarast redovisa för riksdagen vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet industridoktorander. Det är av avgörande betydelse att kontaktytorna mellan forskarsamhället och näringslivet breddas.
Utskottet gör samma bedömning som motionärerna när det gäller betydelsen av forskningssamverkan mellan universitet/högskolor och representanter för industri, näringsliv och samhälle. Ett av de mest prioriterade områdena vid riksdagens beslut våren 1993 om forskningspolitiken var kunskapsutbytet mellan de vetenskapliga institutionerna och framför allt forskningen och utvecklingsarbetet i företagen. Utskottet strök för egen del under de mindre och medelstora högskolornas viktiga roll i samarbetet med näringslivet och framhöll dessa läroanstalters stora ansvar när det gäller att genom forskningsinformation och kontaktverksamhet bereda näringsliv, kommuner och andra, vars utveckling kan främjas därigenom, tillgång till högskolornas kunskaper (bet. 1992/93:UbU15 s. 27). Den nuvarande regeringen erinrar i förevarande budgetproposition om att särskilda resurser har avsatts för ändamålet under innevarande budgetår (prop. 1994/95:100 bil. 9 s. 103). Regeringen framhåller att det är angeläget att dessa resurser på sikt samordnas och integreras med forskningssystemet som helhet. Regeringen avser att fr.o.m. ingången av nästa planeringsperiod göra dessa resurser permanenta för forskning/forskarutbildning vid de mindre och medelstora högskolorna. Utskottet vill även peka på att regeringen i inledningen till budgetpropositionens avsnitt Universitet och högskolor i mer allmänna ordalag tar upp frågan om samverkan mellan näringsliv och högskola. Nya och bättre vägar måste skapas för att omvandla resultat från den grundläggande forskningen till tillämpad forskning och utveckling, anför regeringen (s. 80 f.).
I regleringsbrevet för innevarande budgetår föreskrivs att viss del av studiefinanseringsmedlen inom de tekniska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna skall avsättas för forskarutbildning i samverkan med näringslivet. Utskottet vill slutligen erinra om riksdagens beslut förra året om medel till en stiftelse med uppgift bl.a. att stödja kunskaps- och kompetensutbyte mellan näringsliv, universitet, högskolor och forskningsinstitut. En del av dessa medel avser bl.a. finansiering av forskarutbildning i samverkan med företag, bl.a. inom det teknisk-naturvetenskapliga området (prop. 1993/94:177, bet. UbU12, rskr. 399).
Utskottet finner att motionärernas syfte med yrkandet är tillgodosett genom av riksdag och regering redan beslutade åtgärder. Riksdagen bör kunna utgå från att regeringen uppmärksamt följer utvecklingen och att regeringen i nästkommande proposition om forskningspolitiken lägger fram de förslag på det nu berörda området som den finner påkallade.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 1994/95:Ub653.
Enligt motion 1994/95:Ub657 (m) är likheterna mellan de traditionellt vetenskapliga och de konstnärliga utbildningarna påfallande. En fördjupning och specialisering efter den grundläggande konstnärliga utbildningen kan i mycket likna forskarutbildningen, menar motionären, som anser att en utredning om doktorandstudier vid de konstnärliga högskolorna snarast bör initieras. I yrkandet begärs ett tillkännagivande av riksdagen om vad i motionen anförts om doktorandstipendier vid de konstnärliga högskolorna.
Utskottet konstaterar att motionären tar upp en fråga av stor principiell räckvidd, nämligen huruvida forskarutbildning inom fakultetsområdena och högre konstnärlig utbildning/konstnärligt utvecklingsarbete är jämförbara och skall kunna anses motsvara varandra såvitt avser forskning.
Utskottet har erfarit att Musikhögskolan och teaterhögskolan i Malmö (Lunds universitet) har gjort en framställning hos regeringen om rätt att utfärda konstnärlig doktorsexamen i musik. Ärendet har remitterats till Kanslersämbetet för yttrande. Ämbetet har i sin tur berett ett antal instanser med verksamhet inom såväl konstnärliga som vetenskapliga områden tillfälle att lämna synpunkter.
Regeringens ställningstagande i det aktuella ärendet torde bli vägledande för beslut framdeles i den fråga som motionären fört fram. Utskottet anser inte att riksdagen skall göra något uttalande med anledning av motionen, varför densamma avstyrks.
I motion 1994/95:Ub321 (kds) efterlyses större möjligheter till forskarutbildning och forskning för lärare. Motionären anför att det är viktigt att undersöka intresset för forskning hos lärare.
Utskottet utgår från att motionären avser lärare inom skolväsendet.
Regeringen meddelar i budgetpropositionen att den avser att göra en översyn av lärarutbildningen, som bl.a. skall ta upp frågor som rör yrkesverksamma lärares möjligheter att vidareutbilda sig, att arbeta med didaktisk forskning m.m. (s. 30). Utskottet delar motionärens uppfattning om värdet av att inom forskningen använda lärarnas erfarenheter och har självfallet inget att erinra mot att åtgärder vidtas som gör det möjligt för lärare att i större utsträckning än hittills genomgå forskarutbildning. Mot bakgrund av den aviserade översynen och då utskottet utgår från att sådana synpunkter som anförs i motionen därvid kommer att beaktas avstyrks motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande doktorandernas studiefinansiering att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 10, 1994/95:Ub624 yrkande 19, 1994/95:Ub710, 1994/95:Ub905 yrkande 21 delvis och 1994/95:Ub907 yrkande 3 godkänner att utbildningsbidrag återinförs som finansieringsform för doktorander,
res. 1 (c, fp, mp) res. 2 (kds)
2. beträffande andel av medel för doktorandtjänster att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Ub706 yrkande 7 godkänner vad regeringen anfört,
3. beträffande besvärsrätt att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub706 yrkande 8,
res. 3 (v)
4. beträffande industridoktorander att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub653,
5. beträffande doktorandstipendier vid de konstnärliga högskolorna att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub657,
6. beträffande möjligheterna för lärare till forskarutbildning att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub321.
Stockholm den 20 april 1995
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstrand (s), Berit Löfstedt (s), Eva Johansson (s), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Agneta Lundberg (s), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Torgny Danielsson (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Tomas Eneroth (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kds) och Majléne Westerlund Panke (s).
Reservationer
1. Doktorandernas studiefinansiering (mom. 1)
Andreas Carlgren (c), Margitta Edgren (fp) och Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Som framgår av det föregående har det rått enighet om fördelarna med doktorandtjänsterna jämfört med utbildningsbidragen. Den pågående avvecklingen av utbildningsbidragen är en viktig del i arbetet på att långsiktigt skapa bättre villkor för forskningen. Genom bättre villkor för de forskarstuderande ökar möjligheterna till större rekrytering av forskare. Den sociala trygghet som följer med tjänsterna och de bättre ekonomiska villkoren skapar förutsättningar för effektivt genomförda studier. En fortsatt omvandling av studiebidragen är avgörande för att öka antalet kvinnliga doktoranders möjligheter att genomföra sina studier. Utskottet anser sammanfattningsvis att regeringens förslag innebär en återgång till en situation med sämre sociala villkor för de studerande. Det är dessutom en helt felaktig signal till dem som nu ansvarar för inrättande och finansiering av doktorandtjänster, t. ex. fakulteter, forskningsstiftelser och forskningsråd.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 19 och 1994/95:Ub907 yrkande 3 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 10 och 1994/95:Ub905 yrkande 21 (delvis) avslår regeringens förslag att återinföra utbildningsbidrag som finansieringsform för doktorander. Riksdagen bör därjämte avslå även motion 1994/95:Ub710.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande doktorandernas studiefinansiering att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 19 och 1994/95:Ub907 yrkande 3 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 10 och 1994/95:Ub905 yrkande 21 (delvis) avslår såväl regeringens förslag att återinföra utbildningsbidrag som finansieringsform för doktorander som motion 1994/95:Ub710,
2. Doktorandernas studiefinansiering (mom. 1)
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning att det inte är möjligt att tillskjuta ytterligare medel för doktorandtjänster. Emellertid anser utskottet i likhet med motionärerna i motion 1994/95:Ub710 att regeringens förslag om en återgång till en ordning med utbildningsbidrag inte är den bästa lösningen på problemet. Utskottet tillstyrker motionärernas förslag om införande av ett system med successivt förbättrade ekonomiska villkor för doktoranden som i princip innebär att det under de två första åren av studierna ges ekonomiskt stöd med villkor liknande utbildningsbidragen och under de avslutande åren av forskarutbildningen villkor liknande en doktorandtjänst. Vad utskottet nu har anfört om doktorandernas studiefinansiering bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub710 som sin mening ge regeringen till känna. Riksdagen bör därjämte avslå regeringens förslag såvitt avser återinförande av utbildningsbidragen samt de övriga förevarande motionerna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande doktorandernas studiefinansiering att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub710 och med avslag på regeringens förslag att återinföra utbildningsbidrag som finansieringsform för doktorander samt motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 10, 1994/95:Ub624 yrkande 19, 1994/95:Ub905 yrkande 21 delvis och 1994/95:Ub907 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
3. Besvärsrätt (mom. 3)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Enligt bestämmelserna" och på s. 6 slutar med "om utbildningsbidrag" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det bör föreligga möjlighet att överklaga beslut om doktorandtjänster, utbildningsbidrag och institutionstjänster. Det bör ankomma på regeringen att utfärda närmare bestämmelser om en sådan ordning. Vad utskottet har anfört om besvärsrätt bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande besvärsrätt att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,