Strålskydd
Betänkande 1993/94:FöU6
Försvarsutskottets betänkande
1993/94:FÖU06
Strålskydd
Innehåll
1993/94 FöU6
Sammanfattning
I betänkandet behandlas vad regeringen i budgetpropositionen (prop. 1993/94:100 bil. 15) har föreslagit beträffande Statens strålskyddsinstituts verksamhet och anslag för budgetåret 1994/95. I betänkandet behandlas vidare tre motioner som avgivits under den allmänna motionstiden 1994.
Utskottet föreslår att riksdagen, med bifall till propositionen, anvisar ett ramanslag på 80 043 000 kr till Statens strålskyddsinstitut. Utskottet föreslår vidare att riksdagen avslår de i ärendet avgivna motionerna.
Propositionen
Regeringen (Miljö- och naturresursdepartementet) har i 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 15) föreslagit
att riksdagen till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 80 043 000 kr.
Motionerna
1993/94:Fö801 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om införseltillstånd för farliga laserkikare.
1993/94:Fö802 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning vad gäller det totala behovet av resurser för mätning av bakgrundsstrålning på Gotland.
1993/94:Jo692 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 16. att riksdagen sänker av regeringen föreslaget anslag till Statens strålskyddsinstitut med 1 400 000 kr och således anvisar 78 643 000 kr.
Utskottet
Bakgrund
Statens strålskyddsinstitut (SSI) är central förvaltningsmyndighet med uppgift att verka för att intentionerna i strålskyddslagen (1988:220) uppfylls. Institutet handlägger frågor om skydd för människor, djur och miljö mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning.
Institutet skall ge råd och upplysningar i strålskyddsfrågor, utöva tillsyn över verksamhet med joniserande och icke-joniserande strålning, öka kunskaperna inom området genom att bedriva och finansiera forskning samt i övrigt verka för säker användning av strålning.
SSI skall ha en beredskap att vid olyckor, särskilt i kärnteknisk verksamhet, ge råd och information i strålskydds- och saneringsfrågor till berörda myndigheter.
SSI skall även uppmärksamma andra strålskyddsproblem som berör stora samhälleliga värden.
Riksdagen godkände i april 1992 (prop. 1991/92:99, FöU10, rskr. 225) den av regeringen föreslagna inriktningen av SSI:s verksamhet för perioden 1992/93--1994/95 med tillhörande budgetram. Beslutet innebar bl.a. en förstärkning av beredskapen mot kärnenergiolyckor.
Riksdagen beslutade under föregående riksmöte (prop. 1992/93:100 bil. 15, FöU7, rskr. 179) bl.a. att tillföra SSI 3 miljoner kronor för vartdera av budgetåren 1993/94 och 1994/95 för forskning relaterad till institutets beredskap. Finansieringen förutsattes genom höjda avgifter till kärnkraftsföretagen. Riksdagen anslog vidare 700 000 kr engångsvis som bidrag för en experttjänst vid det internationella atomenergiorganet IAEA.
Inför budgetåret 1994/95 har SSI inlämnat en förenklad anslagsframställning. Avsikten är att regeringen, efter fördjupad anslagsprövning, till nästa riksmöte skall lämna förslag till inriktning av SSI:s verksamhet för perioden 1995/96--1997/98.
Budgetförslaget
Regeringen anser att det inte finns anledning att förändra den inriktning av SSI:s verksamhet som under 1992 års riksmöte beslutades att gälla för treårsperioden 1992/93--1994/95.
Med hänsyn till att kostnaderna för EU-forskningen blivit högre, bl.a. som följd av den flytande kronkursen, förordar regeringen att SSI till viss del skall kompenseras för dessa kostnadsökningar. Regeringen föreslår sålunda att institutet tillförs 2,4 miljoner kronor som en engångsanvisning för den kärnkraftsrelaterade forskningen.
Regeringen anser vidare att det är viktigt att myndigheten bygger upp sin kompetens, bl.a. om miljökonsekvensbeskrivningar, inför granskningen av industrins ansökan om lokaliseringstillstånd för slutförvar av använt kärnbränsle och andra anläggningar. För kompetensutvecklingen har SSI begärt en tillskott på 3 miljoner kronor men regeringen anser att utgiften skall finansieras genom omprioriteringar i den egna verksamheten och i samråd med andra berörda myndigheter.
Regeringen tillstyrker att myndighetens låneram ökas från 9 647 000 kr till 12 050 000 kr.
Ett produktivitets- och effektivitetskrav skall läggas på myndigheterna, dels inom ramen för de nya budgetprinciperna för myndigheternas förvaltningskostnader, dels som en del i regeringens sparprogram. För SSI:s del har regeringen beräknat att detta motsvarar en nedskrivning av anslaget med 1 483 000 kr.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 80 043 000 kr.
Utskottets bedömning
I partimotion Jo692 (nyd) yrkande 16 föreslås att regeringens produktivitets- och effektivitetskrav för SSI fördubblas från 1,4 till 2,8 miljoner kronor. Som följd härav förordar motionärerna att riksdagen till SSI för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 78 643 000 kr.
Utskottet delar regeringens bedömningar när det gäller verksamhetsinriktning och ekonomiska resurser för strålskyddet och förordar att riksdagen under fjortonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 80 043 000 kr till B 1. Statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1994/95. Härav följer att riksdagen bör avslå motion Jo692 (nyd) yrkande 16.
Behovet av fasta resurser för mätning av radioaktiv strålning i atmosfären behandlas i motion Fö802 (c). Motionären konstaterar att det sedan 1960-talet finns en enda fast station vid Visby flygplats på Gotland för mätning av sådan strålning. Den ingår i en nationell kedja av 36 fasta mätstationer. Hon pekar på att det i olika sammanhang framförts behov av att komplettera mätresurserna med stationer på Gotlands ostkust. Det viktigaste skälet för en sådan utökning anges vara närheten till flera kärntekniska anläggningar med förhållandevis låg säkerhetsnivå i de baltiska staterna och i Ryssland, med därav betingat krav på tidig förvarning vid förhöjda halter av radioaktivitet. Motionären anser det därför angeläget att låta utreda det totala behovet av mätresurser på Gotland.
Utskottet har från SSI erfarit att antalet mätstationer i landet ökades från 26 till 36 efter Tjernobylolyckan och att stationerna dessutom försågs med automatiskt larm till SSI. De nordiska grannländerna har också moderniserat sina mätresurser. SSI har tillgång till data därifrån. SSI uppger vidare att Sverige inom projektet Strålskydd Öst installerat mätstationer för tidig varning i de tre baltiska länderna. Dessa kommer att sammankopplas med det nordiska nätet av mätstationer. SSI bedömer därför att det inte nu, totalt sett, finns behov av ytterligare utbyggnad av mätstationer för tidig varning. Med hänsyn till att kärnkraftverket i Greifswald i norra Tyskland numera är nedlagt anser SSI att en viss omdisponering av de nuvarande resurserna i södra delarna av landet skulle kunna övervägas. Eventuellt kan då utrymme skapas för att förse Gotland med ytterligare en station.
Utskottet kan instämma i SSI:s bedömning och förutsätter att regeringen och SSI överväger behovet av åtgärder i enlighet med motionärens förslag. Något riksdagens uttalande i frågan synes inte erfordras. Motion Fö802 (c) bör därmed inte bifallas.
I motion Fö801 (fp) uppmärksammar motionären de risker som är förknippade med felaktig eller vårdslös användning av laserinstrument. Hon framhåller som exempel en svår olycka nyligen i Tyskland där någon på ett diskotek riktat en nattkikare baserad på laserteknik mot publiken. Ett flertal ungdomar sägs ha fått synen förstörd. Motionären hemställer därför att riksdagen hos regeringen begär förslag om införseltillstånd för farliga laserkikare.
Utskottet vill framhålla att det finns regler i lag för lasrar. Sålunda krävs enligt strålskyddslagen (1988:220) 21 § tillstånd för innehav och användning av utrustning innehållande lasrar som kan ge ögonskador. Kravet omfattar den typ av laser som avses i motionen. Vid misstanke om brott mot strålskyddslagen i samband med införsel av apparater med laseroptik tas kontakt med SSI som bedömer om tillstånd krävs.
Mot bakgrund härav finner utskottet det inte påkallat att hos regeringen begära förslag till införseltillstånd av laserkikare i enlighet med motion Fö801 (fp). Motionen bör därför avslås.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till Statens strålskyddsinstitut att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1993/94:Jo692 yrkande 16 till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1994/95 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 80 043 000 kr, res. (nyd)
2. beträffande mätresurser på Gotland att riksdagen avslår motion 1993/94:Fö802,
3. beträffande införseltillstånd för laserkikare att riksdagen avslår motion 1993/94:Fö801.
Stockholm den 17 februari 1994
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson (s), Lars Ulander (s), Lars Sundin (fp), Iréne Vestlund (s), Gunhild Bolander (c), Ingvar Björk (s), Stig Grauers (m), Robert Jousma (nyd), Sven Lundberg (s), Henrik Landerholm (m), Karin Wegestål (s), Jan-Olof Franzén (m), Britt Bohlin (s) och Åke Carnerö (kds).
Reservation
Anslag till Statens strålskyddsinstitut (mom. 1)
Robert Jousma (nyd) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 3 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 16" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, liksom motionärerna i motion Jo692 (nyd) yrkande 16, att regeringens produktivitetskrav för SSI bör fördubblas från 1,4 till 2,8 miljoner kronor. Som följd härav bör riksdagen under fjortonde huvudtiteln anvisa ett ramanslag på 78 643 000 kr till B 1. Statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1994/95.
dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslag till Statens strålskyddsinstitut att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Jo692 yrkande 16 och med avslag på propositionen till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1994/95 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 78 643 000 kr.