Strålskydd
Betänkande 1990/91:JoU9
Jordbruksutskottets betänkande
1990/91:JOU09
Strålskydd
Innehåll
1990/91 JoU9
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande 12 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1990 om strålskydd m.m. Motionerna gäller bl.a. gränsvärden för radioaktivitet i livsmedel, fasta mätstationer för radioaktiv strålning och lågdosstrålningens effekter. Samtliga motioner avstyrks.
Till betänkandet har fogats fem reservationer.
Motioner
1989/90:Jo703 av Gunilla André och Bengt Kindbom (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fast mätstation för radioaktiv strålning i Skaraborgs län.
1989/90:Jo718 av Eva Goës och Lars Norberg (mp) vari yrkas 1. att riksdagen begär att regeringen utarbetar förslag till lagstiftning om att gränsvärdet för radioaktivitet i alla livsmedel sänks, 2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om lågdosstrålningens effekter, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om officiell redovisning av mätresultat gällande strontium och plutonium, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att återuppta flygkartering för att mäta markstrålningen.
1989/90:Jo732 av Marianne Andersson i Vårgårda och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fast mätstation för radioaktiv strålning i Älvsborgs län.
1989/90:Jo758 av Olle Östrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser för forskning och praktiska försök kring cesium i Gävleborgs och Västernorrlands län.
1989/90:Jo780 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder så att ett nät av mätstationer för kontinuerlig mätning av radioaktiv strålning byggs ut i landet med länen som bas.
1989/90:Jo790 av Karin Starrin och Gunnar Björk (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Gävleborgs län måste ha en fast mätstation för radioaktiv strålning.
1989/90:Jo811 av Hugo Andersson och Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fast mätstation för radioaktiva ämnen i Östergötland.
1989/90:Jo835 av Görel Thurdin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samordning av mätstationer.
1989/90:Jo879 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas 3. att riksdagen hos regeringen begär att lagstiftningen rörande joniserande strålning och radioaktiva ämnen behandlas i den pågående utredningen om miljölagstiftningen.
Hearing
Utskottet har anordnat en utfrågning med generaldirektör Gunnar Bengtsson, statens strålskyddsinstitut (SSI), i syfte att erhålla information om olika strålskyddsfrågor m.m.
Utskottet
Strålskydd m.m.
Motionerna
Frågan om lågdosstrålningens effekter är föremål för ett antal yrkanden i motion Jo718 (mp). Enligt motionärerna har Tjernobyl lärt oss att räkna med nya nedfall. Folks oro och ångest är stor. Lågdosstrålningens risker har inte tagits på allvar. Dess effekter i Sverige för människors hälsa -- både den fysiska och psykiska -- måste utredas och belysas. Regeringen bör utarbeta ett förslag till lagstiftning om sänkt gränsvärde för radioaktivitet i alla livsmedel (yrkande 1). Vidare bör regeringen tillsätta en utredning om lågdosstrålningens effekter (yrkande 2). Enligt motionärerna saknas en officiell redovisning av mätresultat gällande strontium och plutonium efter Tjernobylolyckan (yrkande 3). Vidare yrkas att flygkartering för att mäta markstrålning återupptas (yrkande 4). Skadeverkningarna från Tjernobyl har enligt motionärerna i motion Jo758 (s) drabbat Gävleborgs och Västernorrlands län särskilt hårt. Den omedelbara faran har avklingat, men omfattande och långsiktiga problem kvarstår. Det är angeläget att särskilda insatser görs beträffande forskning och praktiska försök i syfte att snabbt få ned cesiumhalterna i framför allt fisk. Enligt motion Jo879 (v) yrkande 3 gäller miljöskyddslagen inte joniserande strålning och radioaktiva ämnen. Sådana frågor behandlas i atomansvarighetslagen, lagen om kärnteknisk verksamhet och strålskyddslagen. Detta innebär enligt motionärerna att dessa oerhört viktiga miljöfrågor bedöms enligt en svagare lagstiftning än annan miljöfarlig verksamhet. Dessa områden skall beröras av miljöskyddslagen och bör därför hänskjutas till den pågående utredningen om miljölagstiftningen.
Utskottets överväganden
Statens strålskyddsinstitut (SSI) utfärdar dosföreskrifter beträffande radioaktiva ämnen. Föreskrifterna grundas på internationella rekommendationer. Enligt gällande livsmedelslagstiftning meddelar statens livsmedelsverk (SLV) föreskrifter om bl.a. livmedlens beskaffenhet. Med hänsyn till SSIs dosföreskrifter fastställer SLV de gränsvärden som skall gälla för olika livsmedel.
Vid utskottets utfrågning av generaldirektören för SSI framkom bl.a. följande. Frågan om gränsvärden för radioaktivitet i livsmedel som ett strålskyddsproblem måste relateras till vad medborgaren i allmänhet utsätts för i form av bl.a. radonstrålning. Vid en sådan jämförelse framstår radioaktivitet i livsmedel inte som ett strålskyddsproblem av betydelse. Vissa befolkningsgrupper utsätts dock för betydligt större stråldoser än andra. Enligt SSI bör resurserna koncentreras till dessa grupper. Så sker också i dag, och ifrågavarande befolkningsgrupper följs noga av berörda myndigheter. De av SLV fastställda gränsvärdena skall i första hand tillämpas av handeln och kommer därför inte att minska riskerna för de mer utsatta befolkningsgrupperna. Den årliga stråldos som dessa grupper utsätts för beror till mycket stor del på det totala intaget. För att minska riskerna måste bl.a. arbetet med information om lämpligt kosthåll förstärkas. Vid utfrågningen framkom vidare att SSI under tiden efter Tjernobyl utförde mätningar av strontiumhalten i mejerimjölk. Resultaten överlämnades till SLV som i särskilda PM redovisade dessa till samtliga kommuner. Inga större tillskott av strontium kunde påvisas. Vidare har vissa studier gjorts beträffande bröstmjölk hos ammande kvinnor. Plutoniumstudier har genomförts vid universitetet i Lund. Resultatet av dessa studier visade ett litet tillskott av plutonium efter Tjernobyl. Enligt SSI är största faran med plutonium i dessa sammanhang om kroppen utsätts för strålning genom inandning av plutoniumförorenade dammpartiklar. När de förorenade partiklarna väl hamnat på marken är de från strålskyddssynpunkt av mindre intresse. Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte anledning att föreslå riksdagen någon åtgärd i anledning av motion Jo718 yrkandena 1 och 3. Motionen avstyrks i berörda delar.
För att kunna bedöma lågdosstrålningens eventuella effekter utgår man enligt SSI från en viss skadeförekomst i förhållande till viss stråldos (direkt proportionalitet mellan skada och dos). Problematiken kring lågdosstrålning och skadeförekomst studeras fortlöpande av SSI. SSI deltar bl.a. i ett av SLV anordnat projekt om fortplantning hos fisk. Ett omfattande arbete bedrivs även internationellt. Forskning på detta område bedrivs sålunda bl.a. av FNs vetenskapliga kommitté rörande atomstrålningens verkningar (UNSCEAR ) och Internationella strålskyddskommissionen (ICRB). Enligt SSI skulle en utredning i enlighet med vad som föreslås i miljöpartiets motion Jo718 inte tillföra frågan om lågdosstrålningens effekter några nya vetenskapliga slutsatser. En utredning skulle eventuellt kunna ge allmänheten en beskrivning av den aktuella vetenskapliga kunskapsnivån beträffande lågdosstrålningens effekter. SSI har anordnat flera offentliga diskussioner om lågdosstrålningens eventuella risker, senast i maj 1990. Utskottet är mot bakgrund av det anförda inte berett att tillmötesgå det krav på en utredning om lågdosstrålningens effekter som förs fram i motion Jo718 yrkande 2. Motionen avstyrks i berörd del.
SSI har tidigare låtit genomföra omfattande flygkartering i forskningssyfte. Ett av huvudskälen för denna verksamhet har varit att säkerställa kompetensen på området. Enligt SSI är behovet av flygkartering störst direkt efter ett eventuellt radioaktivt nedfall. Flygkartering tillfredsställer behovet av en omedelbar och samlad överblick. I ett senare skede finns mer tillförlitliga metoder att tillgå för kontroll av ett radioaktivt nedfalls eventuella effekter. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo718 yrkande 4.
Enligt SSI pågår viss forskning och praktiska försök kring cesium. En rad projekt har genomförts för att kartlägga den aktuella situationen i olika sjöar. Beträffande mer åtgärdsinriktad forskning kan bl.a. nämnas SSIs stöd till naturvårdsverkets cesium/kvicksilver-projekt. SSI deltar även i EGs forskningsprogram om strålskydd. Programmet omfattar bl.a. cesiumforskning. Resultatet av den cesiumforskning som pågår kan enligt utskottets mening förväntas ge ökade möjligheter att tillgodose syftet med motion Jo758. Motionen avstyrks.
I lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) regleras all sådan verksamhet med däri ingående avfallshantering. Införsel till riket av kärnämnen eller kärnavfall är definitionsmässigt kärnteknisk verksamhet enligt nämnda lag. Strålskyddslagens syfte är att utöver människor skydda djur och miljö mot skadlig verkan av både joniserande och icke-joniserande strålning. Strålskyddslagen (1988:220) är i förhållande till kärntekniklagen subsidiär när det gäller villkor och föreskrifter rörande radioaktivt avfall. Det väsentliga vid all hantering inom kärnenergiområdet är att uppnå största möjliga säkerhet. Detta sker bl.a. genom ett sammanhållet lagsystem vari omfattningen av sådan verksamhet som är tillståndspliktig anges. Uppdelningen av kontrollen över kärnenergiverksamheten mellan kärntekniklag och tidigare strålskyddslag var föremål för regeringens och riksdagens överväganden i samband med kärntekniklagens tillkomst (prop. 1983/84:60, NU17, rskr.135). Vid behandlingen av förslaget till nu gällande strålskyddslag konstaterade riksdagen att gällande ordning i detta avseende skulle bibehållas (prop. 1987/88:88, JoU19, rskr. 234). Med det anförda föreslår utskottet att motion Jo879 yrkande 3 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Mätstationer för radioaktiv strålning
Motionerna
I ett antal centerpartimotioner framförs krav på inrättandet av fasta mätstationer för radioaktiv strålning. I motion Jo703 framhålls att en mätstation i varje län är den minsta säkerhetsåtgärd människorna bör ha tillgång till. En fast mätstation för radioaktiv strålning saknas i Skaraborgs län, och enligt motionärerna har skaraborgarna rätt att kräva en sådan fast mätstation. Enligt motion Jo732 måste allt göras för att minimera skadorna när en olycka eller ett tillbud inträffar. Första åtgärden är att omedelbart varna för utsläpp som inträffat så att människor kan förflytta sig inomhus och därigenom undgå det direkta radioaktiva nedfallet. För detta krävs speciella mätinstrument. Varje län bör ha tillgång till en fast mätstation för detta ändamål. Enligt motionärerna bör bl.a. Älvsborgs län ha tillgång till en sådan mätstation. I motion Jo780 yrkas att riksdagen hos regeringen begär att ett nät av mätstationer för kontinuerlig mätning av radioaktiv strålning byggs ut i landet med länen som bas. Enligt motionärerna finns i Sverige inte mätstationer och kontinuerlig observans av radioaktiv strålning mer än på två platser. En uppbyggnad av mätstationer skulle mildra allmänhetens oro i någon mån, även om den inte kan stillas förrän kärnkraften helt har avvecklats. Detta är inte minst viktigt i Kalmar län dit tre kärnkraftverk har lokaliserats. Gävleborgs län måste enligt motion Jo790 ha en fast mätstation för radioaktiv strålning. Radioaktiviteten känner inga gränser och kan spridas mycket långa sträckor. Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl fick stora negativa konsekvenser för invånarna i Gävleborg. Framför allt drabbades de östra delarna av länet och kusten norrut. Länet gränsar dessutom till kärnkraftsanläggningen i Forsmark. Det anförda understryker behovet av en mätstation i Gävleborgs län. Centerpartiet är enligt motionärerna i motion Jo811 det parti som längst har agerat mot kärnkraften. Även om man tappat tron på att kärnkraften skall lösa den framtida energiförsörjningen kommer reaktorerna att finnas kvar ett antal år. Allt måste göras för att minimera riskerna. Ett sätt är att så tidigt som möjligt varna för radioaktiva utsläpp. Härför krävs speciella mätinstrument. Sådana finns utplacerade på ett antal platser men saknas i Östergötland. En fast mätstation som har direktförbindelse med befintliga larmanläggningar är det minsta som östgötarna kräver. Enligt motion Jo835 har utredningen om kärnkraftsberedskap visat på behovet av ett utökat antal mätstationer för att åstadkomma större beredskap i landet vid kärnkraftsolyckor. Enligt motionärerna har vägverket ett mycket väl utbyggt system av mätstationer som ger information till väderrapporter m.m. Dessa mätstationer kan med mycket små investeringar mäta radioaktivt nedfall, gasutsläpp från industrier m.m. En samordning med vägverkets mätstationer skulle hålla nere kostnaderna för en utbyggnad av mätstationerna för radioaktiv strålning.
Utskottets överväganden
Effektiv beredskap mot utsläpp av radioaktiva ämnen förutsätter ett heltäckande varningssystem. Efter Tjernobyl har SSIs mätstationer utrustats med automatisk rapportering och alarmering. Vidare har SSI beslutat öka antalet mätstationer från 26 till 31. De nya stationerna placeras i södra Sverige med hänsyn till närheten av utländska kärnkraftverk. SSI anser det önskvärt att ifrågavarande mätstationer bemannas, och man eftersträvar därför en samlokalisering med Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). Enligt SSI är vägverkets automatiserade mätstationer mindre lämpliga. Utredningen om kärnkraftsberedskap (SOU 1989:86) föreslår att antalet mätstationer ökas med ytterligare 10 för placering i norra Sverige. Utredningens förslag är för närvarande föremål för beredning inom regeringskansliet. I avvaktan på resultatet härav anser utskottet det inte meningsfullt att nu föreslå något riksdagsuttalande med anledning av motionerna Jo703, Jo732, Jo780, Jo790, Jo811 och Jo835. Motionsyrkandena avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande gränsvärden för radioaktivitet i livsmedel m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo718 yrkandena 1 och 3,
res. 1 (mp)
2. beträffande lågdosstrålningens effekter
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo718 yrkande 2,
res. 2 (v, mp)
3. beträffande flygkartering
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo718 yrkande 4,
res. 3 (mp)
4. beträffande forskning om cesium
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo758,
5. beträffande miljöskyddslagstiftning och joniserande strålning
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo879 yrkande 3,
res. 4 (v, mp)
6. beträffande mätstationer för radioaktiv strålning
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo703, 1989/90:Jo732, 1989/90:Jo780, 1989/90:Jo790, 1989/90:Jo811 och 1989/90:Jo835.
res. 5 (c, v, mp)
Stockholm den 6 november 1990
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson
Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Jan Fransson (s), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad (s), Sven Eric Lorentzon (m), Martin Segerstedt (s), Jens Eriksson (m), Åke Selberg (s), Inge Carlsson (s), Sören Norrby (fp), Annika Åhnberg (v), Marianne Samuelsson (mp), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m), Karin Starrin (c), Dag Ericson (s) och Lars Ernestam (fp).
Reservationer
1. Gränsvärden för radioaktivitet i livsmedel m.m. (mom. 1)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Statens strålskyddsinstitut" och slutar med "berörda delar." bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförts i motion Jo718 anser utskottet att regeringen bör utarbeta ett förslag till lagstiftning om sänkt gränsvärde för radioaktivitet i alla livsmedel. Vidare anser utskottet att det saknas en godtagbar officiell redovisning av mätresultat beträffande strontium och plutonium efter Tjernobylolyckan. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo718 yrkandena 1 och 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande gränsvärden för radioaktivitet i livsmedel m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo718 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Lågdosstrålningens effekter (mom. 2)
Annika Åhnberg (v) och Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "För att" och slutar med "berörd del." bort ha följande lydelse:
För att -- -- -- (=utskottet) -- -- -- strålskyddskommissionen (ICRB). Tjernobyl har dock lärt oss att räkna med fortsatta nedfall. Folks oro och ångest är stor. Lågdosstrålningens risker har tidigare inte tagits på allvar. Mot bakgrund härav bör regeringen tillsätta en utredning om lågdosstrålningens effekter. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo718 yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande lågdosstrålningens effekter att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo718 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Flygkartering (mom. 3)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "SSI har" och slutar med "yrkande 4." bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförts i motion Jo718 yrkande 4 anser utskottet att flygkartering för att mäta markstrålning måste återupptas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande flygkartering att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo718 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Miljöskyddslagstiftning och joniserande strålning (mom. 5)
Annika Åhnberg (v) och Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "I lagen" och på s. 5 slutar med "vidare åtgärd." bort ha följande lydelse:
Miljöskyddslagen gäller inte beträffande joniserande strålning och radioaktiva ämnen. Sådana frågor behandlas i atomansvarighetslagen, lagen om kärnteknisk verksamhet och strålskyddslagen. Detta innebär enligt utskottets mening att viktiga miljöfrågor bedöms enligt en svagare lagstiftning än annan miljöfarlig verksamhet. Joniserande strålning och hanteringen av radioaktiva ämnen borde omfattas av miljöskyddslagstiftningen. Frågan bör därför hänskjutas till den pågående utredningen om miljölagstiftningen. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo879 yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande miljöskyddslagstiftning och joniserande strålning
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo879 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Mätstationer för radioaktiv strålning (mom. 6)
Karl Erik Olsson (c), Annika Åhnberg (v), Marianne Samuelsson (mp) och Karin Starrin (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Effektiv beredskap" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks." bort ha följande lydelse:
I motion Jo780 yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder så att ett nät av mätstationer för kontinuerlig mätning av radioaktiv strålning byggs ut i landet med länen som bas. Enligt motionärerna finns i Sverige inte mätstationer och kontinuerlig observans av radioaktiv strålning mer än på två platser. Ett ökat antal mätstationer skulle i någon mån mildra allmänhetens oro, även om den inte helt kan stillas förrän kärnkraften har avvecklats. Detta är inte minst viktigt i de län där kärnkraftverken är lokaliserade. En utbyggnad i enlighet med vad som nu förordats innebär att flera län måste tillföras mätstationer för radioaktiv strålning. Utskottet förutsätter att de krav på stationernas lokalisering som framförs i motionerna Jo703, Jo732, Jo790, Jo811 och Jo835 därvid kommer att tillgodoses. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo703, Jo732, Jo780, Jo790, Jo811 och Jo835 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande mätstationer för radioaktiv strålning
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jo703, 1989/90:Jo732, 1989/90:Jo780, 1989/90:Jo790, 1989/90:Jo811 och 1989/90:Jo835 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.