3. HBT-frågor i trossamfunden

Stöd till ungdomsorganisationer och trossamfund (Betänkande 2006/07:KrU11 Kulturutskottet)

Kulturutskottets betänkande

2006/07:KrU11

Stöd till ungdomsorganisationer och trossamfund

Sammanfattning

I betänkandet behandlas nio motionsyrkanden om stöd till ungdomsorganisationer och trossamfund som väckts under allmänna motionstiden 2006.

Frågor om statsbidrag till ungdomsorganisationer tas upp i tre motioner. Utskottet avstyrker förslagen med hänvisning till pågående utredningar på området och Ungdomsstyrelsens nya allmänna råd m.m.

Utskottet anser inte att det bör göras någon översyn av lagen om stöd till trossamfund och avstyrker därmed ett motionsyrkande om detta.

Vidare avstyrker utskottet ett motionsyrkande om HBT-personers situation och synen på HBT-frågor i trossamfund. Utskottet förutsätter att dessa frågor kommer att tas upp i regeringens råd för kontakt med trossamfunden.

Slutligen avstyrks två motioner om att likställa religiösa och icke-religiösa livsåskådningsförbund vad gäller rätten till statsbidrag.

I betänkandet finns två reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Statsbidrag till ungdomsorganisationer
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Kr216 yrkandena 1 och 2, 2006/07:Kr234 och 2006/07:Kr281 yrkandena 1 och 2.

Reservation 1 (mp)

2.	Lagen om stöd till trossamfund
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr245.

3.	HBT-frågor i trossamfunden
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr306 yrkande 3.

Reservation 2 (v, mp)

4.	Likställande av religiösa och icke-religiösa livsåskådningsförbund
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Kr261 och 2006/07:Kr307.

Stockholm den 24 april 2007

På kulturutskottets vägnar

Siv Holma

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Siv Holma (v), Cecilia Magnusson (m), Margareta Israelsson (s), Anders Åkesson (c), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Dan Kihlström (kd), Olof Lavesson (m), Göran Persson i Simrishamn (s), Solveig Hellquist (fp), Esabelle Reshdouni (mp), Leif Pettersson (s), Solveig Ternström (c), Eva Bengtson Skogsberg (m), Lars Elinderson (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m).

Utskottets överväganden

Statsbidrag till ungdomsorganisationer

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motioner om statsbidrag till ungdomsorganisationer med hänvisning till pågående utredningar på området och Ungdomsstyrelsens nya allmänna råd om statsbidrag till ungdomsorganisationer m.m.

Jämför reservation 1 (mp).

Allmänt

I motion Kr216 begär Ewa Thalén Finné (m) en översyn av huvudmannaskapet för fördelning av statsbidrag till ungdomsorganisationer med olika verksamhetsinriktningar (yrkande 1). Motionären vill även att riksdagen gör ett tillkännagivande om vikten av att fortsatt stödja ideella ungdomsorganisationers oberoende från staten (yrkande 2). Motionären anser att staten inte behandlar alla typer av ungdomsverksamhet likvärdigt. Hon pekar på att idrottsorganisationerna förväntas klara av att fördela statsbidraget genom den egna organisationen, Riksidrottsförbundet. Andra ungdomsorganisationer får sitt stöd genom Ungdomsstyrelsen. Den ungdomsverksamhet som sker inom folkbildningens ram får stöd genom den fristående organisationen Folkbildningsrådet. Därför finns det starka skäl att se över formerna för hur statens stöd till verksamhet för unga inom ideell sektor ska se ut. Det är nödvändigt att säkerställa att ungdomsorganisationerna har en långsiktig och förutsägbar finansiering i ett rättssäkert system med tydliga kriterier för vad organisationerna måste leva upp till för att staten ska stödja dem.

Eva Flyborg och Fredrik Malm (fp) pekar i motion Kr281 på behovet av att ändra bidragsreglerna för stöd till de politiska ungdomsförbunden (yrkande 1). De anser att regeringen bör lägga fram ett förslag till ett nytt bidragssystem för de politiska ungdomsförbunden, baserat på partiernas mandat i riksdagen och på ett grundbidrag (yrkande 2). Offentligt stöd till politiska partier och politiska ungdomsorganisationer är en förutsättning för att de ska ha en chans att verka på jämlika villkor. Samtidigt måste stödet vara utformat så att det underlättar nya lösningar och arbetssätt. Nya sätt att organisera sig måste uppmuntras. Dagens bidragssystem baserat på medlemsantal ser enbart till kvantitet och inte till innehåll. Samtidigt förhindrar grundlagens anonymitetsskydd en kontroll av medlemsregistren. Detta talar starkt för ett nytt bidragssystem som går att utvärdera och som inte kan öppna för missbruk. Ett mandatbaserat bidragssystem som utgår från mandatfördelningen i riksdagen och en grundnivå som lägsta belopp bör därför införas. Systemet ger organisationerna möjlighet att planera sin verksamhet under en längre period då riksdagens mandatperioder för närvarande är fyra år. De administrativa kostnaderna för Ungdomsstyrelsen minskar samtidigt.

Även Ulf Holm (mp) föreslår i motion Kr234 en översyn av bidragen till de politiska ungdomsförbunden. Motionären föreslår att bidragen till de politiska ungdomsförbunden ska dels bestå av ett grundbelopp lika för alla, dels baseras på antalet mandat respektive parti har i riksdagen. Med ett sådant system, som redan praktiseras i flera kommuner i landet, minimeras riskerna för felaktigheter.

Utskottets ställningstagande

Frågor om statsbidrag till ungdomsorganisationer behandlades senast av utskottet i betänkande 2005/06:KrU22. Bakgrunden var att Riksrevisionen granskat hur Ungdomsstyrelsen kontrollerat underlag för beslut om statliga bidrag till ungdomsorganisationer samt vilka förutsättningar som Ungdomsstyrelsen har för en sådan kontroll. Granskningen redovisades i rapporten Statsbidrag till ungdomsorganisationer hur kontrolleras de? (RiR 2005:16).

Rapporten föranledde Riksrevisionens styrelse att göra en framställning till riksdagen angående statsbidrag till ungdomsorganisationer (2005/06:RRS15). I framställningen till riksdagen föreslog styrelsen att riksdagen borde medverka till att snarast klargöra innebörden av regeringsformens bestämmelser om åsiktsfrihet och föreningsfrihet när det gäller möjligheterna att kontrollera organisationernas medlemsantal. Riksdagen borde även begära att regeringen skulle ta initiativ till en förutsättningslös utredning och prövning av systemet för statsbidrag till ungdomsorganisationer samt en översyn av sättet att finansiera statsbidraget till ungdomsorganisationerna.

Utskottet avstyrkte och riksdagen avslog Riksrevisionens förslag (rskr. 2005/06:211). Utskottet framhöll att det inte ankommer på riksdagen att uttala sig om hur en av riksdagen antagen lag ska tolkas när lagen väl är antagen. Inte heller kan riksdagen uttala sig om en genom lag föreskriven ordning för kontroll av statsbidrag till ungdomsorganisationer är förenlig med regeringsformens bestämmelser. En prövning av det slaget kan bara göras när regeringen genom en lagändring föreslår en sådan ordning. Utskottet framhöll vidare att pågående och aviserade förändringar i bidragssystemet borde få tid att verka. I november 2005 redovisade Ungdomsstyrelsen sin rapport Statsbidrag till ungdomsorganisationer en översyn och konsekvensanalys av förändrade regler (Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:7, 2005-11-10). Rapporten hade sin utgångspunkt i de nya reglerna för statsbidrag som tillämpades första gången för bidragsåret 2004.

Utskottet konstaterar nu att Ungdomsstyrelsen under 2006 utfärdat såväl nya föreskrifter (SKOLFS 2006:11) som allmänna råd om statsbidrag till ungdomsorganisationer (SKOLFS 2006:13) med skärpta krav på innehållet i en bidragsansökan. Av ansökan ska framgå vilka rutiner och kontrollsystem som organisationen tillämpar för att säkerställa att uppgifterna i ansökan är korrekta. De skärpta kraven gäller också den rapport som ska fogas till ansökan från en av organisationen utsedd auktoriserad eller godkänd revisor. Ungdomsstyrelsen har nyligen tagit fram en ny informationsbroschyr angående statsbidragen.

Utskottet konstaterar att regeringen i budgetpropositionen för 20071 [ Prop. 2006/07:1, volym 9, utgiftsområde 17, s. 123.] har redovisat att det inom Regeringskansliet pågår ett arbete med en översyn av förordningen (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorganisationer och att Ungdomsstyrelsens uppföljningsrapport och Riksrevisionens granskningar utgör ett underlag i detta arbete. Regeringen har för avsikt att överväga Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer och att därefter återkomma till riksdagen med förslag om lämpliga åtgärder inom det aktuella området.

Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni har nyligen som ett svar på en skriftlig fråga om statsbidrag till ungdomsorganisationer (2006/07:670) bl.a. anfört att hon, mot bakgrund av Riksrevisionens rapport (RiR 2005:16) och Riksrevisionens styrelses framställning angående statsbidrag till ungdomsorganisationer (2005/06:RRS15), överväger att föreslå att en särskild utredare ska få i uppdrag att titta närmare på vissa frågor som rör statsbidraget till ungdomsorganisationerna.

Här bör även erinras om att en särskild utredare har fått i uppdrag att utreda den nuvarande statliga folkrörelsepolitiken och att lämna förslag om den framtida folkrörelsepolitikens inriktning, omfattning och utformning (dir. 2005:117, 2007:7). Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 september 2007.

Vidare har en särskild utredare i uppdrag att utvärdera om effekterna av statens stöd till idrotten, inklusive de hittillsvarande bidragen från AB Svenska Spel, stämmer överens med de av riksdag och regering angivna syftena med stödet och föreslå en framtida inriktning av stödet (dir. 2006:88, 2006:135). Uppdraget avser idrottsstödet generellt men utredaren ska även ta upp olika aspekter på satsningar på ungdomar. Utredaren ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 maj 2008.

Utskottet anser motionerna Kr216 (m) yrkandena 1 och 2, Kr234 (mp) och Kr281 (fp) yrkandena 1 och 2 i huvudsak tillgodosedda med det anförda. Motionerna avstyrks därmed.

Lagen om stöd till trossamfund

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker en motion om översyn av lagen om stöd till trossamfund. Utskottet anser inte att det bör göras en sådan översyn.

Motionen

Vänsterpartiet konstaterar i motion Kr245 att målet för det statliga stödet till trossamfunden är att ge samfunden möjlighet att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. Statsbidrag får lämnas endast till trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Motionärerna ifrågasätter det sätt på vilket målet för stödet är formulerat i 2 § lagen om stöd till trossamfund. Enligt deras mening bör inte rätten till bidrag för att bedriva undervisning och omsorg grundas på att de är just trossamfund. Regeringen bör därför analysera vad det skulle innebära om undervisning och omsorg ströks i 2 § lagen om stöd till trossamfund och återkomma med förslag till åtgärder.

Utskottets ställningstagande

Statligt stöd till trossamfund lämnas i form av statsbidrag och avgiftshjälp till registrerade trossamfund. Bestämmelserna om statsbidrag till trossamfund återfinns i lagen (1999:932) om stöd till trossamfund, förordningen (1999:974) om statsbidrag till trossamfund, förordningen (1999:975) med instruktion för Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund och i Samarbetsnämndens tillämpningsföreskrifter för statsbidrag till trossamfund. Syftet med det statliga stödet är att bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. Detta framgår av 2 § lagen om stöd till trossamfund.

I 3 § lagen om stöd för trossamfund stadgas att statsbidrag endast får lämnas till ett trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på, och som är stabilt och har egen livskraft.

Regeringen bestämmer vilka trossamfund som kan få statsbidrag. I förordningen om statsbidrag till trossamfund anges vilka dessa är. Bidrag till trossamfund lämnas i form av organisationsbidrag, verksamhetsbidrag och projektbidrag. Det är den statliga myndigheten, Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST), som beslutar om fördelningen av bidrag och som granskar att statsbidragen används i enlighet med gällande bestämmelser.

I förarbetena (prop. 1998/99:124, s. 6061) till lagen om stöd till trossamfund anges motiven för att staten ska stödja trossamfund. Trossamfund är generellt sett samhällsnyttiga organisationer som medverkar i den ständigt pågående normbildningsprocessen, och denna process är nödvändig för att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som vårt samhälle vilar på. Vidare framhålls det att det enligt regeringsformen är en uppgift för det allmänna att främja bl.a. religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget samfundsliv.

Utskottet konstaterar att det i regleringsbrevet till Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfunden (SST) sedan flera år tillbaka anges som övergripande verksamhetsmål att ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv ska integreras i SST:s verksamhet. SST har i regleringsbrevet för 2007 fått i uppdrag att särskilt redovisa i vilken utsträckning statsbidragen till trossamfunden uppfyller det mål och de villkor som ställs upp för statens stöd till trossamfund, däribland kravet att trossamfund ska bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på.

Utskottet anser inte att motionen bör föranleda något initiativ från riksdagens sida. Motion Kr245 (v) avstyrks därmed.

HBT-frågor i trossamfunden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om att regeringen på lämpligt sätt bör uppmärksamma HBT-personers situation och synen på HBT-frågor inom trossamfunden. Utskottet förutsätter att dessa frågor kommer att tas upp i regeringens råd för kontakt med trossamfunden utan något riksdagsuttalande.

Jämför reservation 2 (v, mp).

Motionen

I motion Kr306 yrkande 3 av Marianne Berg m.fl. (v, mp, c, fp) uttrycks oro för de negativa attityder till homosexualitet och könsöverskridande som kommer till uttryck på många håll i trossamfunden även om alltfler inom dem nu vågar ifrågasätta konservativa värderingar och verka för öppenhet, respekt och likabehandling. Motionärerna anser att regeringen på lämpligt sätt bör uppmärksamma HBT-personers situation och synen på HBT-frågor i trossamfunden. Detta kan t.ex. ske inom ramen för det särskilda råd för kontakter med trossamfunden som inrättades i samband med skiljandet från staten av Svenska kyrkan och där kulturministern är ordförande. I rådet finns representanter för kristna, muslimska och judiska samfund och där diskuteras frågor av gemensamt intresse för staten och trossamfunden, exempelvis frågor som rör samhällets gemensamma värdegrund.

Utskottets ställningstagande

Sedan år 2000 finns ett särskilt råd, Regeringens råd för kontakt med trossamfunden, där det statsråd som ansvarar för frågor om trossamfund är ordförande. Rådet består av sammanlagt 18 representanter inklusive ordföranden. Inom ramen för rådets verksamhet ska övergripande frågor av gemensamt intresse för staten och trossamfunden diskuteras. Syftet är att rådet ska vara ett forum för fortlöpande kontakter och utbyte av kunskap och erfarenheter. Rådet sammanträder tre fyra gånger per år. Ministern beslutar om vilka frågor som ska tas upp.

Utskottet har erfarit att vid rådets senaste sammanträde framfördes önskemål om att rådet vid sitt nästa möte i juni skulle ta upp utredningen Äktenskap för par med samma kön, Vigselfrågor, SOU 2007:17, för samtal. Även om det ytterst är ministern som avgör vilka frågor som då kommer att tas upp förutsätter utskottet att HBT-personers situation inom trossamfunden liksom synen på HBT-frågor inom samfunden därmed kommer att tas upp till diskussion. Något initiativ med anledning av motionen behövs således inte. Motion Kr306 (v, mp, c, fp) yrkande 3 avstyrks.

Likställande av religiösa och icke-religiösa livsåskådningsförbund

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker två motioner om att religiösa och icke-religiösa livsåskådningsförbund bör likställas vad gäller rätten till statligt bidrag.

Allmänt

Mikael Damberg och Maryam Yazdanfar (s) begär i motion Kr307 att humanistisk livsåskådning likställs med religiös livsåskådning vad gäller rätten till statligt bidrag. Motionärerna anser att uttrycken religion eller religiös saknar en distinkt definition i vårt språkbruk. Om den buddistiska livsåskådningen klassificeras som religion måste enligt deras mening den humanistiska livsåskådningen också göra det. Det kan ligga närmare till hands att inte kalla någon av dessa två livsåskådningar för religioner, men den vägen har lagstiftningen inte valt eftersom buddisterna i dag får del av statsbidragen. Motionärerna anser att förbundet Humanisterna borde uppfylla de krav som i dag gäller för bidragsberättigande livsåskådningsförbund.

Även Karin Pilsäter (fp) anser i motion Kr261 att religiösa och icke-religiösa livsåskådningssamfund bör likställas. Förbundet Humanisterna fyller såväl för sina medlemmar som för samhället runt om i hög grad samma syfte och uppgift som teistiska livsåskådningssamfund gör. Den humanistiska livsåskådningen bygger på en rad (vetenskapligt obevisbara) trosuppfattningar såsom t.ex. vikten av jämställdhet, icke-rasism, icke-diskriminering och alla individers okränkbara mänskliga rättigheter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har behandlat motioner om likvärdig behandling av sekulära och religiösa livssynsorganisationer, senast i betänkande 2005/06:KrU25. Utskottet anförde då att statbidraget till trossamfunden är avsett att ge trossamfunden förutsättningar att bedriva en aktiv och långsiktigt religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. Grundförutsättningarna, bestämmelserna och motiven till detta statsbidrag är därför inte tillämpliga när det gäller frågan om ett statligt bidrag till sekulära livsstilsorganisationer.

Utskottet konstaterar också att kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth i ett svar på en skriftlig fråga den 21 mars 2007 framfört snarlika synpunkter (2006/07:875) på frågan om kulturministern hade för avsikt att se över reglerna för statsbidrag till trossamfund så att likvärdighetsprincipen gäller för alla icke-teistiska trossamfund. Kulturministern framhöll då:

De förutsättningar som gäller för att ett trossamfund ska få statligt stöd är angivna i lagen (1999:932) om stöd till trossamfund. Med trossamfund avses enligt lagen (1998:1593) om trossamfund en gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna gudstjänst.

Ewa Björling gör jämförelsen med Sveriges Buddhistiska samarbetsråd, som beviljats rätt till statligt stöd, och menar att buddhistisk livsåskådning inte bygger på någon gudstro. Skillnaderna är dock markanta, dels betraktas buddhismen som en av de stora världsreligionerna med ca 500 miljoner anhängare runt om i världen, dels innehåller buddhismen en transcendental dimension, något som Förbundet Humanisterna tar avstånd ifrån.

Förbundet Humanisterna tar avstånd från religiös verksamhet, och kan därför inte anses vara något trossamfund. De kan därmed inte komma i fråga för sådant stöd som avses i lagen (1999:932) om stöd till trossamfund. Detta innebär givetvis inte någon värdering av den verksamhet som Humanisterna bedriver.

Utskottet vidhåller sin tidigare ståndpunkt och avstyrker därmed motionerna Kr261 (fp) och Kr307 (s).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Statsbidrag till ungdomsorganisationer, punkt 1 (mp)
	av Esabelle Reshdouni (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om statsbidrag till ungdomsorganisationer. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Kr234, bifaller delvis motion 2006/07:Kr281 yrkandena 1 och 2 samt avslår motion 2006/07:Kr216 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Det är viktigt att vi får ett nytt bidragssystem för de politiska ungdomsförbunden. Integrations- och jämställdhetsministern har i ett frågesvar till riksdagen uttalat att hon överväger att ge en särskild utredare i uppdrag att titta närmare på vissa frågor som rör statsbidraget till ungdomsorganisationerna. Jag anser att en sådan utredning bör tillsättas snarast och beredas skyndsamt. Det är viktigt att det nya systemet blir enkelt och så transperent som möjligt. Förslaget i motion Kr234 (mp) kan vara en tänkbar modell i detta sammanhang men även andra modeller kan övervägas. Vad jag här framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motion Kr234 (mp), bifaller delvis Kr281 (fp) och avslår motion Kr216 (m).

2.	HBT-frågor i trossamfunden, punkt 3 (v, mp)
	av Siv Holma (v) och Esabelle Reshdouni (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om HBT-frågor i trossamfunden. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Kr306 yrkande 3.

Ställningstagande

Samtidigt som det är alltfler inom trossamfunden som nu vågar ifrågasätta konservativa värderingar och verka för öppenhet, respekt och likabehandling är tyvärr attityden till homosexualitet och könsöverskridande på många håll i trossamfunden mycket negativ. Det är därför angeläget att regeringen uppmärksammar HBT-personers situation och synen på HBT-frågor i trossamfunden. Vi anser att kulturministern ska inleda en aktiv dialog om dessa frågor med medlemmarna i Regeringens råd för kontakt med trossamfunden. Vad vi här framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motion Kr306 (v, mp, c, fp) yrkande 3.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2006

2006/07:Kr216 av Ewa Thalén Finné (m):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en översyn av huvudmannaskapet för fördelning av statsbidrag till ungdomsorganisationer med olika verksamhetsinriktningar.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att fortsatt stödja ideella ungdomsorganisationers oberoende från staten.

2006/07:Kr234 av Ulf Holm (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en översyn av bidragen till de politiska ungdomsförbunden.

2006/07:Kr245 av Lars Ohly m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör analysera vad det skulle innebära om undervisning och omsorg ströks i 2 § lagen om stöd till trossamfund samt återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder.

2006/07:Kr261 av Karin Pilsäter (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om likställande av religiösa och icke-religiösa livsåskådningssamfund.

2006/07:Kr281 av Eva Flyborg och Fredrik Malm (båda fp):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av förändrade bidragsregler till de politiska ungdomsförbunden.
2.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till nytt bidragssystem för de politiska ungdomsförbunden, baserat på partiernas mandat i riksdagen samt ett grundbidrag.

2006/07:Kr306 av Marianne Berg m.fl. (v, mp, c, fp):

3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om HBT-frågor och HBT-personers situation i trossamfunden.

2006/07:Kr307 av Mikael Damberg och Maryam Yazdanfar (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att humanistisk livsåskådning likställs med religiös livsåskådning vad gäller rätten till statligt bidrag.