Stöd till trossamfund m.m.
Betänkande 1991/92:KrU13
Kulturutskottets betänkande
1991/92:KRU13
Stöd till trossamfund m.m.
Innehåll
1991/92 KrU13
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens förslag i budgetpropositionen om stöd till trossamfund m.m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning, 72007000 kr. Förslaget innefattar inte någon uppräkning av anslagsposten till lokalbidrag. Ett motionskrav om uppräkning av denna post med omkring 17 % till 17 milj.kr. avstyrks. Med anledning av andra yrkanden i samma motion föreslår utskottet att riksdagen skall uttala sig dels för att den reala uppräkning av verksamhets- och lokalbidragen som påbörjades förra året bör fortsätta under kommande budgetår, dels för att behovet av en ytterligare medelsanvisning för lokalbidrag under förevarande anslag ges hög prioritet vid beredningen av årets kompletteringsproposition.
Ett enhälligt utskott föreslår med anledning av en sjupartimotion att riksdagen som bidrag till återuppbyggnaden av Katarina kyrka skall anvisa 15 milj.kr. över statsbudgeten. Kyrkan, som har betecknats som en av Nordeuropas märkligaste centralkyrkor från barocktiden, härjades natten till den 17 maj 1990 av en omfattande brand. Återuppbyggnadskostnaderna har ökat väsentligt till följd av ändrade mervärdesskatteregler efter branden.
I en reservation föreslås en medelsanvisning till Stöd till trossamfund m.m. i enlighet med det ovan redovisade motionskravet.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 14 (civildepartementet) under C. Stöd till trossamfund m.m.
under punkt C 1 (s. 37--39) föreslagit riksdagen att till Stöd till trossamfund m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 72007000 kr.
Motionerna
1991/92:Kr425 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den framtida utvecklingen av verksamhets- och lokalbidraget till de fria trossamfunden,
2. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1992/93 höja lokalbidragsanslaget med 2514000 kr. eller således till 17 milj.kr., vilket betyder att anslaget C 1 Stöd till trossamfund m.m. skall upptas till 74521000 kr.,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen i kommande tilläggsbudget bör anvisa medel till extra lokalbidrag av sysselsättningsskäl,
1991/92:Kr427 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, s, m, c, kds, nyd, v) vari yrkas att riksdagen beslutar att anslå 21 milj.kr. till återuppbyggnaden av Katarina kyrka i Stockholm.
Utskottet
Stöd till trossamfund m.m. (C 1)
Från anslaget Bidrag till trossamfund betalas för innevarande budgetår statsbidrag till andra trossamfund än svenska kyrkan för religiös verksamhet (verksamhetsbidrag), lokaler för sådan verksamhet (lokalbidrag) och teologiska seminarier m.m. (utbildningsbidrag). Föreskrifter om dessa statsbidrag finns i förordningen (1989:271) om statsbidrag till andra trossamfund än svenska kyrkan. I förordningen anges vilka trossamfund som har bedömts vara berättigade till statsbidrag enligt de grunder som riksdagen har beslutat (prop. 1988/89:100 bil. 15, bet. KrU10, rskr. 111) och till vilka utbildningar bidrag får beviljas. Ursprungligen betalades statsbidrag endast till församlingar som var anslutna till Sveriges frikyrkoråd. Bidrag betalas numera också till anglikanska kyrkan, estniska evangelisk-lutherska kyrkan, de islamiska församlingarna i Sverige, de judiska församlingarna i Sverige, de ortodoxa och österländska kyrkornas ekumeniska råd, Stockholms katolska stift och ungerska protestantiska kyrkan.
Frågor om bidrag till de i förordningen angivna trossamfunden prövas av samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund. Nämnden består av företrädare för alla dessa samfund. Ledamöterna i samarbetsnämnden utses av regeringen.
I budgetpropositionen anförs att, med ändring av vad som hitintills varit fallet, bidrag till ekumenisk verksamhet och bidrag till restaurering av äldre domkyrkor m.m. bör med hänsyn till bidragens storlek inte anvisas under särskilda anslag. I stället beräknas medel för dessa ändamål under anslagsposten Till regeringens disposition. Anslagets rubrik bör i samband härmed ändras så att det får beteckningen Stöd till trossamfund m.m.
Regeringens förslag innebär att anslagsposten Verksamhetsbidrag höjs med 2 010 000 kr. till 52260000 kr. och att anslagsposten Lokalbidrag blir oförändrad 14486000 kr.
Anslagsposten Utbildningsbidrag höjs också enligt regeringsförslaget, nämligen med 80000 kr. till 2080000 kr.
Anslagsposten Till regeringens disposition ökas med 2181000 kr. till 3181000 kr.; eftersom det från denna anslagspost i fortsättningen skall kunna utgå bidrag även till ovan angivna båda ändamål innebär den redovisade medelsberäkningen för anslagsposten en minskning i förhållande till innevarande år. Det bör dock framhållas att, som anges i propositionen, den reservation som vid utgången av budgetåret 1991/92 eventuellt kan finnas kvar under anslaget Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor m.m. bör föras över till nämnda anslagspost.
I enlighet med det sagda föreslås en total medelsanvisning under anslaget Stöd till trossamfund m.m. på 72007000 kr.
Efter förslag av kulturutskottet uttalade sig riksdagen våren 1990 för en real uppräkning av verksamhetsbidraget. Även en uppräkning av lokalbidraget ansågs motiverad. Skälet för riksdagens ställningstagande var främst den omständigheten att antalet medlemmar i invandrarnas trossamfund ökat kraftigt under 1980-talet (bet. 1989/90:KrU13).
Med hänvisning till riksdagens begäran föreslog regeringen förra året en uppräkning av anslaget Bidrag till trossamfund med 10 milj.kr. Av höjningen avsåg 7 milj.kr. verksamhetsbidraget och 2335000 kr. lokalbidraget.
Som framgår av redovisningen ovan föreslås i årets budgetproposition endast en uppräkning av verksamhetsbidraget, nämligen med 4 %.
I motion Kr425 (s) anförs att regeringen snarast måste fullfölja arbetet med att återställa verksamhetsbidragets värde till den reala nivå det hade vid ingången av 1980-talet. Motionärerna hänvisar till att detta är särskilt angeläget med hänsyn till att invandrarsamfunden växt kraftigt under hela 1980-talet och att en offensiv invandrar- och flyktingpolitik måste inrymma ett rejält stöd till invandrarkyrkorna. Motionärerna uttalar också att det är ännu allvarligare att regeringen inte föreslagit någon uppräkning av lokalbidraget. Ett bifall till regeringsförslaget skulle omöjliggöra extra stöd till invandrarkyrkorna.
Motionärerna pekar i sammanhanget på den betydelse lokalbidraget har för sysselsättningen.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av en fortsatt real uppräkning av verksamhets- och lokalbidragen. Bidragen har stor betydelse för de fria samfunden. Den anslagsuppräkning som påbörjades förra året bör fortsätta under kommande budgetår. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Kr425 i här aktuell del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 1).
Då det gäller medelsanvisningen för budgetåret 1992/93 är utskottet inte berett att frångå regeringens förslag. Utskottet avstyrker därför motion Kr425, såvitt däri yrkas en uppräkning av anslagsposten Lokalbidrag med 2 514 000 kr. till 17 milj.kr. och således en total medelsanvisning under anslaget på 74521000 kr. (yrkande 2). Propositionens förslag till medelsanvisning tillstyrks således.
Enligt nämnda motion, Kr425, bör riksdagen också uttala att regeringen i kommande tilläggsbudget bör bereda utrymme för en omfattande sysselsättningssatsning genom att föreslå riksdagen att anvisa medel till extra lokalbidrag för trossamfunden.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att lokalbidragen kan generera investeringar som ger god sysselsättningseffekt. Behovet av lokalbidrag är också stort.
Då det gäller det formella yrkandet vill utskottet framhålla att regeringens beredning av propositionen med förslag till tilläggsbudget II uppenbarligen befinner sig i sitt slutskede. Med beaktande härav anser utskottet att riksdagen med anledning av motionen i denna del (yrkande 3) bör som sin mening ge regeringen till känna att behovet av en ytterligare medelsanvisning för lokalbidrag under förevarande anslag ges hög prioritet vid beredningen av årets kompletteringsproposition.
Frågan om bidrag till återuppbyggnaden av Katarina kyrka
I en sjupartimotion, Kr427 (fp, s, m, c, kds, nyd, v), yrkas att riksdagen skall anslå 21 milj.kr. till återuppbyggnaden av Katarina kyrka på Södermalm i Stockholm.
Katarina kyrka började byggas i mitten på 1600-talet. Karl X Gustaf hade planer på att en ny stadsdel med palats och administrationsbyggnader skulle förläggas till Södermalm. Katarina kyrkas arkitektur och dess placering ingick som ett led i planerna. Kyrkan togs i bruk redan under byggnadstiden men den stod efter en brand år 1723 helt färdig först på 1730-talet, då den kopparklädda kupolen av stadsarkitekten Adelcrantz fullbordades. Tjugo år senare var de viktigaste beståndsdelarna i interiören färdigställda. Katarina kyrka har betecknats som en av Nordeuropas märkligaste centralkyrkor från barocktiden. Trots ombyggnader och moderniseringar under 1800- och 1900-talen behöll kyrkan sin karaktär av stor barockkyrka.
Natten till den 17 maj 1990 härjades kyrkan av en omfattande brand. Efter branden återstod av den yttre delen av kyrkan endast murverket. En mycket stor del av inredningen förstördes, bl.a. orgeln som ansågs ha stort kulturhistoriskt värde.
Kostnaderna för återuppbyggnaden beräknades i januari 1991 av församlingen -- som utgör ett s.k. enförsamlingspastorat -- till 95 milj.kr. för den yttre delen och till 96 milj.kr. för den inre delen eller således tillhopa till 191 milj.kr. Siffrorna avser 1990 års kostnadsläge. I motionen anges att säkrast möjliga beräkningar av återuppbyggnadskostnaden för närvarande pekar på en kostnad av 217 milj.kr., exklusive kostnaden för konstnärlig utsmyckning. Det anges vidare att med tidigare gällande mervärdesskatt hade kostnaden för återuppbyggnaden stannat på ett 21 milj.kr. lägre belopp eller således 196 milj.kr.
För återuppbyggnaden finns tillgängliga eller har utlovats följande medel.
Försäkringsersättning utgår med 144 milj.kr.
Kyrkofondens styrelse beviljade i augusti i fjor Katarina församling 5 milj.kr. i extra utjämningsbidrag för återuppbyggnaden av kyrkan.
En rad aktiviteter i syfte att skaffa medel till återuppbyggnaden av kyrkan har genomförts, i första hand av Katarina församling och stiftelsen Rädda Katarina. Enligt motionen har omkring 7,5 milj.kr. insamlats hitintills.
Från Wallenbergsstiftelsen har ett bidrag om 2 milj.kr. utlovats.
Kulturutskottet gör följande bedömning av motionsyrkandet. Det är bl.a. med hänsyn till det stora kulturhistoriska värde Katarina kyrka representerar skäligt att staten ekonomiskt medverkar till återuppbyggnaden av kyrkan. Bidrag till återuppbyggnaden bör utgå över statsbudgeten med en del av det belopp som motsvarar kostnadsökningen för Katarina församling till följd av ändrade mervärdesskatteregler för bl.a. byggnadsområdet vid årsskiftet 1990/91. Med beaktande av bl.a. det belopp som utgått från kyrkofonden bör statsbidraget bestämmas till 15 milj.kr.
Genom den omfattande brand som Katarina kyrka drabbades av fick frågan om försäkringsförhållandena för såväl domkyrkor som andra församlingskyrkor än Katarina kyrka stor aktualitet.
För de medeltida domkyrkorna med visst undantag och för klosterkyrkorna i Vadstena och Varnhem har kyrkofondens styrelse efter uppdrag av regeringen numera gjort en samordnad upphandling avseende försäkring av kyrkorna. Försäkringsbeloppen har höjts väsentligt. Trots detta har premienivån avsevärt reducerats.
Kyrkofondens styrelse har också gjort en utredning om kyrkokommunernas försäkringsskydd. Denna fråga diskuteras ytterligare i en arbetsgrupp med representanter för civildepartementet, kyrkofondens styrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund (pastoratsförbundet).
Utskottet har vidare inhämtat bl.a. följande av betydelse för frågan om försäkringsförhållandena för församlingskyrkorna. Pastoratsförbundet har inbjudit kyrkoråden till ett antal informationsdagar under våren där syftet är att informera om bl.a. upphandling av försäkringar och om kyrkoförsäkringsvillkor. Pastoraten får således anledning att -- i den mån detta inte redan skett efter branden i Katarina kyrka -- se över försäkringsavtalen rörande församlingskyrkorna. I anslutning till den lämnade redovisningen vill utskottet framhålla att från kyrkofondens kansli uppgivits att det även för experter torde ha kommit som en överraskning att en kyrka skulle kunna drabbas av en så omfattande totalskada som den som Katarina kyrka drabbades av.
Utskottet har gjort sin bedömning av motionsyrkandet med utgångspunkt i att det finns skäl att utgå från att behov av statsbidrag likartat det som är aktuellt i detta ärende inte skall uppstå i framtiden. Det finns nämligen befogad anledning att utgå från att det redan skett eller inom en nära framtid kommer att ske en översyn av försäkringarna för samtliga kyrkor.
Hemställan
Utskottet hemställer
l. beträffande medelsanvisningen till Stöd till trossamfund m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Kr425 yrkande 2 till Stöd till trossamfund m.m. för budgetåret 1992/93 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 72007000 kr., res (s)
2. beträffande den framtida medelsanvisningen under anslaget Stöd till trossamfund m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr425 yrkande l som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. beträffande begäran om ytterligare medelsanvisning för lokalbidrag under anslaget Stöd till trossamfund m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr425 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande bidrag till återuppbyggnaden av Katarina kyrka
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr427 till Bidrag till återuppbyggnaden av Katarina kyrka för budgetåret 1992/93 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 15000000 kr.
Stockholm den 10 mars 1992
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Rose-Marie Frebran (kds), Anne Sörensen (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Charlotte Branting (fp), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s) och Stina Eliasson (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Stöd till trossamfund m.m. (mom. 1)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Då det" och slutar med "tillstyrks således" bort ha följande lydelse:
Vad gäller medelsanvisningen för budgetåret 1992/93 anser utskottet att uppräkningen av anslagsposten Lokalbidrag till 14486 000 kr. ej är tillräcklig. Mot bakgrund av behovet av att återställa bidragsnivån till den reala nivå bidraget hade vid ingången av 1980-talet och på grund av det rådande arbetsmarknadsläget bör lokalbidraget höjas med 2514000 kr. till 17 milj.kr., vilket föreslås i motion Kr425. Den totala medelsanvisningen under anslaget bör som en följd härav fastställas till 74521000 kr. Motionen tillstyrks således i denna del (yrkande 2).
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande medelsanvisningen till Stöd till trossamfund m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr425 yrkande 2 och med anledning av regeringens förslag till Stöd till trossamfund m.m. för budgetåret 1992/93 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 74 521 000 kr.