Stöd till trossamfund m.m.
Betänkande 1990/91:KrU14
Kulturutskottets betänkande
1990/91:KRU14
Stöd till trossamfund m.m.
Innehåll
1990/91 KrU14
Sammanfattning
I betänkandet behandlas förslagen i budgetpropositionen om stöd till trossamfund m.m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisningar och avstyrker en motion om en större uppräkning av bidraget till trossamfund än vad regeringen föreslagit.
Utskottet avstyrker tre motioner avseende kompensation för skattereformens effekter för de fria trossamfunden och, i två av motionerna, andra folkrörelser.
En motion om besiktning av kyrkobyggnader avstyrks. Utskottet anför dock vissa synpunkter om angelägenheten av att rutiner för besiktningar skapas på området och om svenska kyrkans, länsmuseernas och riksantikvarieämbetets uppgifter i sammanhanget.
En reservation och tre särskilda yttranden har fogats vid betänkandet.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1990/91:100 bil. 15 (civildepartementet) under G. Stöd till trossamfund m.m.
dels under punkt G 1 (s. 95--96) föreslagit riksdagen att till Bidrag till trossamfund för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 67736000kr.,
dels under punkt G 2 (s. 97) föreslagit riksdagen att till Bidrag till ekumenisk verksamhet för budgetåret 1991/92 anvisa ett anslag på 876000kr.,
dels under punkt G 3 (s. 97--98) föreslagit riksdagen att till Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 1350000kr.
Motionerna
1990/91:Kr402 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv till 1990 års kyrkobyggnadsutredning i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Kr403 av Rune Backlund och Kersti Johansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande kompensation till de fria trossamfunden för ökade kostnader som blir följden av skatteomläggningen.
1990/91:Kr409 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det statliga stödet till de fria trossamfunden och övriga folkrörelser.
1990/91:Kr410 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det statliga stödet till trossamfunden och övriga folkrörelser.
1990/91:Kr411 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen till Bidrag till trossamfund (G 1) för budgetåret 1991/92 anvisar 3000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit, dvs. ett reservationsanslag på 70736000 kr.
Utskottet
Bidrag till trossamfund (G 1)
Från detta anslag betalas statsbidrag till andra trossamfund än svenska kyrkan för religiös verksamhet (verksamhetsbidrag), lokaler för sådan verksamhet (lokalbidrag) och teologiska seminarier m.m. (utbildningsbidrag). En mindre del av anslaget står till regeringens disposition. Föreskrifter om statsbidragen har meddelats i förordningen (1989:271) om statsbidrag till andra trossamfund än svenska kyrkan. I förordningen anges vilka trossamfund som har bedömts vara berättigade till statsbidrag enligt de grunder som riksdagen har beslutat om (prop. 1988/89:100 bil. 15, bet. KrU10, rskr. 111) och till vilka utbildningar utbildningsbidrag får beviljas. Ursprungligen utgick statsbidrag endast till församlingar som var anslutna till Sveriges frikyrkoråd. Bidrag utgår numera också till anglikanska kyrkan, estniska evangelisk-lutherska kyrkan, de islamiska församlingarna i Sverige, de judiska församlingarna i Sverige, de ortodoxa och österländska kyrkornas ekumeniska råd, Stockholms katolska stift och ungerska protestantiska kyrkan.
Frågor om bidrag till de i förordningen angivna trossamfunden prövas av samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund. Nämnden består av företrädare för alla dessa samfund.
Efter förslag av kulturutskottet uttalade riksdagen förra året att regeringen i årets budgetproposition borde föreslå en real uppräkning av verksamhetsbidraget. Även en uppräkning av lokalbidraget ansågs motiverad. Skälet för riksdagens ställningstagande var främst den omständigheten att antalet medlemmar i invandrarnas trossamfund ökat kraftigt under 1980-talet (bet. 1989/90:KrU13).
Regeringen erinrar i årets budgetproposition om riksdagens begäran och föreslår med hänvisning till denna en uppräkning av anslaget med 10 milj.kr. till 67 736 000 kr.
I motion Kr411 (fp) föreslås en uppräkning av anslaget med ytterligare 3 milj.kr. Motionärerna menar att den av regeringen föreslagna uppräkningen inte är så stor att den motsvarar vad kulturutskottet åsyftade i sitt betänkande.
Utskottet konstaterar att den av regeringen föreslagna uppräkningen innebär en ökning av anslaget med över 17 %. En uppräkning av denna storleksordning överstiger väsentligt beräknad inflation liksom merparten av övriga bidragsanslag på statsbudgeten. Med hänvisning härtill anser utskottet att riksdagens önskemål om en real uppräkning får anses tillgodosedd. Utskottet avstyrker motionen och tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
I tre motioner, Kr403 (c), Kr409 (s) och Kr410 (fp), framställs yrkanden med krav på riksdagsuttalanden syftande till kompensation för skattereformens effekter för de fria trossamfunden. I motionerna Kr409 och Kr410 avser yrkandena även andra folkrörelser. Bl.a. framhålls att idrottsrörelsen och handikapprörelsen föreslås få särskild kompensation för skatteomläggningens effekter för rörelserna men att de fria trossamfunden, nykterhetsorganisationerna och vissa andra organisationer inte får någon sådan kompensation. Motionärerna framhåller i sammanhanget, direkt eller indirekt, att den i det föregående redovisade uppräkningen av förevarande anslag uteslutande är en följd av riksdagens begäran förra året om en uppräkning av anslaget, en begäran som enligt motionärerna inte har något samband med skattereformen. Beträffande innehållet i övrigt i motionerna hänvisar utskottet till dessa.
Utskottet får anledning att i samband med behandlingen av främst idrotts- och ungdomsfrågor ytterligare diskutera frågor om kompensation till folkrörelser för konsekvenserna av omläggningen av skattesystemet. I detta sammanhang finns skäl att understryka att utskottet inte har något att erinra mot att den av regeringen föreslagna kompensationen till folkrörelserna för skatteomläggningen fått en stark inriktning mot ett ökat stöd till barn- och ungdomsverksamhet. Av det material som är tillgängligt för utskottet framgår att bl.a. trossamfund och nykterhetsorganisationer för den barn- och ungdomsverksamhet de bedriver i betydande utsträckning får del av bidrag som fördelas av statens ungdomsråd i form av generellt stöd till central verksamhet, bidrag till lokal verksamhet och -- i vissa fall -- särskilt bidrag. Sistnämnda slag av bidrag utgår till vissa organisationer som bedriver omfattande ungdomsverksamhet men som ej uppfyller reglerna för statsbidragsberättigade ungdomsorganisationer. Utskottet vill framhålla att trossamfund och nykterhetsorganisationer lika väl som andra organisationer med barn- och ungdomsverksamhet vid ett bifall till regeringens förslag till särskilt bidrag till folkrörelserna (prop. 1990/91:100 bil. 15, s. 115) kan påräkna en icke obetydlig förbättring av det hittillsvarande stödet.
Med beaktande av att även stödet till andra folkrörelser än de fria trossamfunden aktualiserats i två av motionerna vill utskottet här också erinra om att riksdagen efter förslag av kulturutskottet uttalat sig för att en översyn av lotterilagen skall göras. Huvudsyftet med översynen skall vara att lotterilagstiftningen skall ges ett sådant innehåll att den i förhållande till nuvarande lagstiftning ger ett ökat utrymme -- för de folkrörelser som så önskar -- att finansiera sin verksamhet genom lotterier och spel (bet. 1990/91:KrU8). Utskottet har inhämtat att utredningen kommer att tillsättas inom kort.
Utskottet anser med hänvisning till det anförda att motionerna Kr403, Kr409 och Kr410 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Bidrag till ekumenisk verksamhet (G 2)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Detta innebär att riksdagen bör anvisa ett anslag på 876 000 kr. till Bidrag till ekumenisk verksamhet.
Bidrag till restaureringen av äldre domkyrkor m.m. (G 3)
Utskottet tillstyrker förslaget av regeringen att det till Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor m.m. skall anvisas ett reservationsanslag på 1 350 000 kr.
I detta sammanhang behandlar utskottet motion Kr402 (m) om vård och underhåll av kyrkobyggnader. I motionen anförs bl.a. följande.
Försöksvisa besiktningar av samtliga kyrkobyggnader och deras inventarier har genomförts i samarbete med länsmuseet i Skaraborgs län. Dessa genomgångar har följts av åtgärdsprioriteringar och rekommendationer av lämpliga åtgärder inom pastoraten som helhet. Dessa försök har gett pastoraten möjlighet att långsiktigt prioritera och budgetera underhålls- och reparationsbehovet för sina kyrkobyggnader och därigenom minska riskerna för oförutsedda och kostsamma reparationsåtgärder.
Motionären menar att det inom den kyrkliga organisationens ram bör vara möjligt att tillsammans med lämpliga antikvariska myndigheter medverka till att regelbundna besiktningar av kyrkobyggnader kommer till stånd. Enligt motionären bör 1990 års kyrkobyggnadsutredning få i uppdrag att undersöka förutsättningarna för sådana besiktningar.
Den av motionären åsyftade utredningen tillsattes av svenska kyrkans centralstyrelse i september förra året. Utredningen skall i en första etapp kartlägga och analysera de problem som kan vara förknippade med övertaliga kyrkor samt därutöver bl.a. belysa de principiella frågorna kring kostnadsfördelning beträffande kulturhistoriskt värdefulla kyrkobyggnader m.m.
Utskottet konstaterar att utredningen tillsatts av svenska kyrkans centralstyrelse och att regeringen därför inte kan ge den tilläggsdirektiv. Av formella skäl bör därför motionen inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Vad som anförs i motionen ger emellertid utskottet anledning att anföra följande.
Kyrkobyggnaderna är en viktig del av det svenska kulturarvet. Det löpande underhållet kan vara betydande för pastoraten, och många gånger händer det att dessa ställs inför oförutsedda åtgärdsbehov till följd av smygande skador på t.ex. tak- och tornkonstruktionen. Regelbundet återkommande besiktningar av det slag som förekommit i Skara stift skulle otvivelaktigt kunna minska riskerna för sådana smygande skador och leda till att de materiella och antikvariska skadorna minskade, eftersom det skulle bli möjligt att åtgärda skadorna innan kostnaderna blev alltför höga.
Enligt utskottets mening har länsmuseerna en viktig uppgift att fylla genom att ställa sin sakkunskap till förfogande för besiktningar av angivet slag. Bl.a. i samband med utskottets prövning våren 1988 av regeringens förslag till kulturminneslag underströk utskottet att länsmuseerna har ett stort ansvar och en viktig uppgift att fylla för kulturminnesvården på regional nivå (bet. KrU1987/88:21 s. 10). Utskottet anser också att det kan vara motiverat att svenska kyrkan och riksantikvarieämbetet samverkar för att skapa rutiner för en besiktningsverksamhet. Sådana kan komma till uttryck exempelvis i form av allmänna råd från riksantikvarieämbetet. Med beaktande av att den ovan angivna utredningen nu gör en probleminventering och då svenska kyrkan måste ha ett stort eget ansvar anser utskottet att det inte i detta sammanhang finns skäl för något riksdagens initiativ i angivna hänseende.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Bidrag till trossamfund
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motion 1990/91:Kr411 till Bidrag till trossamfund för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 67736000 kr., res. (fp)
2. beträffande kompensation för skatteomläggningen till de fria trossamfunden m.fl.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr403, 1990/91:Kr409 och 1990/91:Kr410,
3. beträffande Bidrag till ekumenisk verksamhet
att riksdagen till Bidrag till ekumenisk verksamhet för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett anslag på 876000 kr.,
4. beträffande Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor m.m.
att riksdagen till Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor m.m. för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1350000kr.,
5. beträffande besiktning av kyrkobyggnader
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr402.
Stockholm den 21 februari 1991
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Lars Ernestam (fp), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp) och Ulla Berg (s).
Reservation
Bidrag till trossamfund (mom. 1)
Lars Ernestam och Margareta Fogelberg (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "under anslaget" bort ha följande lydelse:
Den av regeringen föreslagna uppräkningen är enligt utskottets mening inte av en sådan storleksordning att den tillgodoser det önskemål om en real uppräkning som riksdagen efter förslag av utskottet uttalade sig för förra året. Utskottet erinrar om att inflationstakten varit hög under senare år (se årets finansplan, bil. 1:1 s. 50, där det bl.a. redovisas att KPI steg år 1989 med 6,7 % och år 1990 med 11,1 %). Utskottet anser mot denna bakgrund att det i och för sig varit befogat med en avsevärt större uppräkning än som föreslås i motion Kr411. Det är därför i hög grad befogat med den i motionen angivna uppräkningen med 3 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit. Motionen tillstyrks således.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
l. beträffande Bidrag till trossamfund
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr411 och med anledning av proposition 1990/91:100 till Bidrag till trossamfund för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 70 736 000 kr.
Särskilda yttranden
Effekterna av skatteomläggningen för de fria trossamfunden m.fl.
1. Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anför:
Vi vill i detta sammanhang hänvisa till att företrädare för moderata samlingspartiet i motioner som väckts under allmänna motionstiden lägger fram förslag som syftar till att lindra effekterna för folkrörelser av skatteomläggningen. I motion Kr513 om bättre villkor för idrotten anges att det i en särskild partimotion läggs fram förslag om en substantiell sänkning av skattetrycket. En sådan sänkning skulle gynna även idrottsrörelsen. Vidare förordas i motion Kr513 bl.a. att det bör övervägas om ideella föreningar skall göras tekniskt skattskyldiga och därmed ges full avdragsrätt för erlagd mervärdeskatt på varor och tjänster. Systemet skulle kunna kompensera en stor del av de ökade kostnader som skatteomläggningen medför. Det häremot svarande yrkandet framställs i motion Sk665.
2. Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anför:
Vi vill i detta sammanhang erinra om att företrädare för centerpartiet i motioner som behandlas av kulturutskottet i betänkanden om idrott (KrU17) och om ungdoms- och folkrörelseverksamhet m.m. (KrU18) yrkat en väsentligt större kompensation till folkrörelserna för effekterna av skattereformen än vad regeringen föreslagit.
3. Lars Ernestam och Margareta Fogelberg (båda fp) anför:
Vi vill med anledning av motionerna Kr409 (s) och Kr410 (fp) framhålla följande.
I proposition 1989/90:110 om reformerad inkomst- och företagsbeskattning uttalade föredragande statsrådet bl.a. följande.
Enligt min mening bör därför skattereformens effekter för folkrörelserna följas upp med särskild uppmärksamhet. Skulle det vid sidan av en sådan genomgång visa sig att icke avsedda effekter uppkommer bör självfallet motverkande åtgärder vidtas. Dessa bör redovisas senast i budgetpropositionen.
Som framgår av den i betänkandet gjorda hänvisningen till regeringens förslag till särskilt bidrag till folkrörelserna kommer, om riksdagen bifaller förslaget, barn- och ungdomsverksamhet som bedrivs av bl.a. trossamfunden att få viss kompensation för skattereformens effekter. Däremot kommer bl.a. trossamfunden inte att få någon sådan särskild kompensation som -- utöver stöd till barn- och ungdomsverksamhet -- föreslås utgå till idrottsrörelsen och handikapporganisationerna.
Utskottet hänvisar i betänkandet också till pågående översyn av lotterilagen. Vi vill anföra att utökade möjligheter att anordna lotterier och spel i stort sett saknar betydelse för trossamfunden som finansierar sin verksamhet genom frivilliga gåvor.
Av vad vi anfört framgår att det finns brister vad avser kompensationen till trossamfunden och vissa andra folkrörelser, exempelvis nykterhetsrörelsen. Vi förutsätter att regeringen snarast möjligt söker finna lämpliga former för att rätta till dessa brister.