Stöd till folkrörelser
Betänkande 1988/89:KrU2
Kulturutskottets betänkande
1988/89 :KrU2
Stöd till folkrörelser
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet förslag i tre motioner som syftar till ett
ökat samhällsstöd till de ideella folkrörelserna. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Till betänkandet har fogats en reservation och ett särskilt yttrande.
Motioner
Yrkanden
1987/88:Kr409 av Karl Boo m.fl. (c) vari yrkas
5. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag till ekonomiska
stimulansåtgärder för ideellt arbete i föreningar som bidrar till ökade sociala
kontakter mellan människor i olika åldrar och olika miljöer,
1987/88:Kr506 av Börje Stensson och andre vice talman Karl Erik Eriksson
(fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en snabb översyn av
konsekvenserna av indragna statsbidrag och/eller nya pålagor från affärsverken
m.m. samt förslag som innebär att de ideella folkrörelsernas arbetsmöjligheter
säkras.
1987/88:Kr507 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om folkrörelsernas roll för demokratins utveckling och ett vitalt
samhällsklimat,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samhällets stöd till ideellt arbete.
Motiveringar
I motion Kr409 (c) framhåller motionärerna att de många ideellt arbetande
ledarna och funktionärerna i föreningarna utgör en omistlig tillgång för
samhället. De erinrar om att funktionärerna inte endast ställer upp med
frivilliga insatser utan även ofta gör ekonomiska uppoffringar. Samhället bör
därför enligt motionärerna stödja och uppmuntra ideella insatser i föreningslivet
som bidrar till ökade sociala kontakter mellan människor i olika åldrar
och olika miljöer.
1988/89
KrU2
1 Riksdagen 1988/89.13 sami. Nr 2
Folkrörelsernas insatser på olika områden betonas i motion Kr506 (fp).
Särskilt nämns insatser för opinionsbildning och praktisk verksamhet, t.ex.
på det sociala området. Motionärerna påpekar att folkrörelsernas verksamhet
försvårats genom olika åtgärder från statsmakterna. De nämner särskilt
omläggningen av det statliga stödet till organisationstidskrifterna samt
höjningen av porto- och teleavgifter. Motionärerna anser att det är nödvändigt
att de ideella folkrörelserna får en reell kompensation för dessa ökade
kostnader. Detta är så mycket mer befogat, anser de, som det statliga stödet
inte har räknats upp i takt med inflation och kostnadsfördyringar.
Även i motion Kr507 (fp) påpekas att folkrörelserna har fått försämrade
ekonomiska villkor. Motionärerna framhåller att stat och kommun bör inta
en generös attityd till ideellt föreningsliv. De hänvisar till de synpunkter som
Sveriges frikyrkoråd fört fram i remissyttrande över folkrörelseutredningens
betänkande (SOU 1987:33) och anför bl.a. följande.
Folkrörelserna betyder oerhört mycket för hur samhället utvecklas. Ett
samhälle med starka folkrörelser är bättre rustat att möta sociala problem,
att utveckla demokratin och att ge medborgarna möjligheter att förverkliga
sig själva. Ett samhälle med vitala folkrörelser blir ett dynamiskt och öppet
samhälle. Likriktning, byråkrati och opersonliga kontakter hotar om vi inte
lyckas få många människor engagerade och aktiva, med många alternativ.
Utredningsförslag
I folkrörelseutredningens (C 86:01) uppdrag (dir. 1986:17) ingick att föreslå
åtgärder för att undanröja hinder för att folkrörelser, föreningar och
kooperativ skall kunna ta ett ökat ansvar för vissa verksamheter som i dag
helt eller delvis bedrivs i offentlig, framför allt kommunal regi samt att se
över det statliga stödet till folkrörelserna.
Folkrörelseutredningen avgav under år 1987 betänkandena Ju mer vi är
tillsammans (SOU 1987:33), Exempelsamling (SOU 1987:34) och Underlag
för reformer samt förslag (SOU 1987:35). I september 1988 avlämnade
utredningen sitt slutbetänkande (SOU 1988:39) Mål och resultat - nya
principer för det statliga stödet till föreningslivet.
I betänkandet Ju mer vi är tillsammans redovisar utredningen bl.a. att det i
Sverige finns omkring 145 000 lokala föreningar anslutna till någon riksorganisation
med tillsammans över 31 miljoner medlemmar. Tre av fyra
föreningar är anslutna till någon av de 577 riksorganisationer med individuellt
medlemskap som finns i civildepartementets register. Dessutom finns det
ytterligare ungefär 50 000 lokala organisationer, med ett okänt antal
medlemmmar, som inte ingår i någon riksorganisation. De olika föreningarna
har olika mål för sin verksamhet. De kan vara idérörelser, intresse- eller
identitetsorganisationer eller föreningar för hobbyverksamhet.
Utredningen konstaterar att intresseorganisationerna har utvecklats både
vad gäller antalet medlemmar och aktiviteterna. Samtidigt har det uppstått
många föreningar av s.k. interaktionstyp, det vill säga t.ex. hobbyföreningar
eller gemenskapsföreningar. Däremot tycks de idéburna rörelserna ha
problem med stagnerande eller t.o.m. minskande medlemstal och låg
aktivitet.
1988/89: KrU2
2
Vidare redovisar utredningen att under de senaste årtiondena har antalet
föreningar med uppgifter att tillgodose viktiga behov för sina medlemmar
inom bl.a. omsorgsarbetet, de sociala samt fritids- och kulturverksamheterna
vuxit kraftigt.
Utredningens förslag innebär i huvudsak att ett särskilt forskningsprogram
om föreningslivets roll i samhället skall initieras samt att vissa lagar,
förordningar och statsbidragsbestämmelser skall ändras. Vidare lämnas vissa
rekommendationer till stat, kommuner och landsting i fråga om avtal med
föreningar samt förslag om en mer långsiktigt inriktad bidragsgivning.
I betänkandet Mål och resultat lägger utredningen fram vissa principer för
hur statens stöd till föreningslivet bör utformas. Utredningens bedömning
och förslag grundas på en av riksrevisionsverket genomförd kartläggning av
den statliga bidragsgivningen.
Det statliga föreningsbidraget bedöms av utredningen uppgå till sammanlagt
ca 3,5 miljarder kronor. Stödet utgår t.ex. till folkbildningen, idrott och
barn- och ungdomsverksamheter. Därutöver ger staten anslag i form av
uppdragsersättningar på ca 1,6 miljarder kronor. Exempel på sådana
ersättningar är lönebidrag till föreningsanställda. Samtliga departement och
65 skilda myndigheter berörs av bidragsgivningen, som omfattar 65 skilda
bidragsformer.
Kartläggningen har enligt utredningen visat på ett mycket stort antal skilda
regler och förordningar kring den statliga bidragsgivningen. Den har också
visat att statsmakterna saknar en samlad syn på sin bidragsgivning. Målen
härför är många gånger oklart formulerade, och det är svårt att utläsa
effekterna av bidragsgivningen.
I den sammanfattning av en principmodell för statens stöd till föreningslivet
som utredningen lägger fram konstateras att det behövs en samlad syn på
den statliga bidragsgivningen inom olika områden. Detta innebär att vissa
gemensamma principer skall vara vägledande för all statlig bidragsgivning till
föreningslivet. Utredningen anser att en samlad syn kan åstadkommas bl.a.
genom att dela upp bidragen i allmänna bidrag och resultatinriktade bidrag.
Uppdragsersättningar bör avföras från bidragsdiskussionerna. Verksamheternas
omfattning och inriktning som grund för bidragsgivningen är en viktig
princip.
Vidare framhåller utredningen att en utvecklad dialog om varför olika
bidragsformer skall finnas och vilka resultat som önskas skall uppmuntras.
Organisationerna kan härigenom få ökade möjligheter att påverka bidragsgivningens
inriktning.
I en framtida bidragsgivning bör enligt utredningen riksdagen fastställa
övergripande mål för bidragen och ekonomiska ramar. Organisationerna
kan delta i förberedande diskussioner inför dessa beslut.
Utredningen framhåller att den framtida bidragsmodellen bör bygga på
målbeskrivningar, som utgår från bättre kunskap om föreningslivet samt en
nödvändig dialog mellan organisationerna och statsmakterna. Då kan dagens
detaljstyrning ersättas med en friare användning av bidragen. Bidragen bör
göras mera långsiktiga och utvärderingen bör ske med treårsintervaller.
Samordningen av bidragsgivningen inom regeringskansliet bör förstärkas.
Detta kan ske genom utarbetande av en rapport vart tredje år, som
överlämnas till riksdagen.
1988/89: KrU2
3
Utredningsuppdrag
1988/89 :KrU2
En kommitté med uppdrag att se över reglerna om inkomst- och förmögenhetsbeskattning
av stiftelser och ideella föreningar har tillkallats i februari
1988.1 direktiven (dir. 1988:6) anges bl.a. att kommittén bör undersöka vilka
ändringar som kan behövas för att anpassa skattebestämmelserna till den nya
stiftelselagstiftning som bereds på grundval av justitiedepartementets promemoria
(Ds Ju 1987:14) Stiftelser och för att i övrigt åstadkomma en
modern och ändamålsenlig beskattning av stiftelser och ideella föreningar.
Vidare ingår i uppdraget också att pröva om mervärdeskattereglerna skall
göras likformiga för stiftelser och ideella föreningar. Kommittén har även att
se över den s.k. katalogen över inskränkt skattskyldiga subjekt i 7 § 4 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
I direktiven påpekas att folkrörelseutredningen i sina betänkanden (SOU
1987:33-35) Ju mer vi är tillsammans har föreslagit att man i samband med en
översyn av skatteförhållandena för ideella föreningar också bör utreda
följande tre frågor:
- att begränsningar övervägs i fråga om inkomstskattskyldigheten för
arvoden eller rabatter som medlem i ideell eller ekonomisk förening
erhåller till följd av ideellt arbete för föreningen
- att vissa ekonomiska föreningar med allmännyttig verksamhet beskattas
enligt de regler som gäller för ideella föreningar
- att mervärdeskattskyldigheten för ovannämnda typ av ekonomiska
föreningar jämställs med den som redan gäller för ideella föreningar.
I direktiven uttalas att det finns svårigheter att förena de förändringar av
beskattningen som folkrörelseutredningen har efterlyst med de tankegångar
som ligger bakom utredningsarbetet med ett nytt skattesystem. Kommittén
bör dock analysera frågorna och pröva i vilken utsträckning en sådan
anpassning är möjlig.-
Våren 1988 tillkallades en kommitté med uppgift att bedöma och föreslå
preciseringar av statens regionalpolitiska och sociala ansvar på tele- och
postområdena. I direktiven (dir. 1988:11) anges bl.a. följande.
I uppdraget ingår att precisera televerkets och postverkets roll och uppgifter.
När det gäller teleområdet skall kommittén också bedöma effekterna av
andrahandsuthyrning av överföringskapacitet i telenätet, s.k. tredjepartstrafik.
Kommittén skall vidare föreslå lämpliga former för förankring av
televerkets nätutbyggnadsplaner på regional och lokal nivå. När det gäller
postverksamheten bör kommittén även överväga frågan om ett särskilt porto
för bl.a. bokförsändelser.*
I fråga om teleområdet bör kommittén enligt direktiven bedöma vilka
särskilda hänsyn som kan tas till olika användargrupper såsom hushåll och
företag i glesbygd, ideella föreningar eller människor med funktionshinder,
då taxor och service bestäms för grundläggande telekommunikationer, och
vilka åtgärder som krävs för att möjliggöra sådana hänsynstaganden.
Effekterna av sådana åtgärder bör analyseras med hänsyn till hur de förhåller
sig till de olika målen för telepolitiken. Televerkets regionalpolitiska och
sociala ansvar bör formuleras av kommittén. Kommittén skall föreslå hur de
uppgifter som enligt kommittén bör läggas på televerket skall betalas.
Referensgruppen för folkrörelsefrågor(KN 1976: A) i988/89:KrU2
Folkrörelsernas arbetsvillkor i dagens samhälle behandlas i en särskild
referensgrupp som är knuten till civildepartementet. I denna referensgrupp
ingår representanter för 40 av landets mer betydande organisationer.
Gruppen är regeringens kontaktorgan i folkrörelsefrågor. Referensgruppen
har under senare år givit ut en rad debattskrifter.
Tidigare behandling
Utskottet har åren 1983, 1984 och 1987 (KrU 1982/83:26, KrU 1984/85:5,
KrU 1987/88:3) behandlat motionsförslag om samhällets stöd till folkrörelserna.
Utskottet har vid samtliga tillfällen understrukit att den verksamhet
som bedrivs av folkrörelserna och det ideella föreningslivet är av största
betydelse för vårt samhällsliv. Vidare har utskottet framhållit att ett aktivt
föreningsliv är en nödvändig förutsättning för att människorna skall bli mer
delaktiga i det fortsatta samhällsbyggandet - inte minst på det lokala planet.
Utskottet menade även att det är viktigt att principen om organisationernas
fria och självständiga ställning iakttas på alla nivåer.
Våren 1988 beslöt riksdagen på förslag av regeringen (prop. 1987/88:141,
KrU 1987/88:22, rskr. 1987/88:391) om vissa ändringar i lotterilagen
(1982:1011). Dessa ändringar syftade bl.a. till att göra folkrörelsernas
lotterier mer attraktiva samt att öka föreningarnas utbyte av den lotteri- och
spelverksamhet som förekommer.
Utskottet
De viktiga insatser i vårt samhälle som folkrörelserna har gjort och gör
framhålls i de tre här aktuella motionerna. Det är enligt motionärerna
angeläget att folkrörelsernas verksamhet, som till största delen grundas på
ideellt arbete, underlättas genom olika åtgärder från samhällets sida.
I motion Kr507 (fp) uttalas att stat och kommun bör inta en generös attityd
till ideellt föreningsliv. Motionärerna understryker bl.a. att ett samhälle med
starka folkrörelser är bättre rustat att möta sociala problem, att utveckla
demokratin och att ge medborgarna möjligheter att förverkliga sig själva. De
föreslår att riksdagen i ett uttalande till regeringen skall ställa sig bakom
dessa synpunkter på folkrörelsernas roll.
Utskottet har vid flera tillfällen tidigare behandlat förslag om folkrörelsernas
verksamhet och därvid framhållit den stora betydelse som folkrörelserna
har för vårt samhällsliv. Med anledning av de nu föreliggande motionerna vill
utskottet ånyo understryka att ett aktivt föreningsliv är en nödvändig
förutsättning för att människorna skall bli mer delaktiga i det fortsatta
samhällsbyggandet inte minst på det lokala planet. Folkrörelsernas och
föreningslivets arbete grundar sig främst på medlemmarnas ideella insatser.
Det är viktigt att organisationerna står fria och självständiga gentemot olika
samhällsorgan och att deras rätt att verka på egna villkor bevaras.
Med hänvisning till vad som anförts konstaterar utskottet att det råder en
bred enighet om betydelsen och vikten av folkrörelsernas verksamhet.
Utskottet anser därför att en särskild framställning från riksdagen med
anledning av motion Kr507 yrkande 1 inte behövs.
Enligt motionerna Kr506 (fp) och Kr507 (fp) har statsbidragen till folkrörelserna
under senare år minskat bl.a. genom den av riksdagen år 1986
beslutade omläggningen av tidskriftsstödet. Motionärerna anser att folkrörelserna
bör få kompensation för de minskade statsbidragen. Folkrörelsernas
insatser bör enligt motion Kr507 stimuleras och underlättas genom att stat
och kommuner lämnar ett så generöst stöd som möjligt.
Som redovisats i det föregående har folkrörelseutredningen i september
1988 avlämnat sitt slutbetänkande (SOU 1988:39) Mål och resultat - nya
principer för det statliga stödet till föreningslivet. I betänkandet framhåller
utredningen bl.a. att det behövs en samlad syn på den statliga bidragsgivningen
inom olika områden. Detta innebär att vissa gemensamma principer skall
vara vägledande för all statlig bidragsgivning till föreningslivet. Verksamheternas
omfattning och inriktning som grund för bidragsgivningen är enligt
utredningen en sådan viktig princip. I betänkandet framhålls att den framtida
bidragsmodellen bör bygga på målbeskrivningar som utgår från bättre
kunskap om föreningslivet samt en nödvändig dialog mellan organisationerna
och statsmakterna. Då kan, sägs det, dagens detaljstyrning ersättas med
en friare användning av bidragen. Dessa bör också göras mera långsiktiga
och utvärderas vart tredje år.
Betänkandet är för närvarande föremål för remissbehandling. Med hänsyn
till det pågående beredningsarbetet anser sig utskottet inte böra föreslå
någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna Kr506 i här aktuell
del och Kr507 yrkande 2.
I detta sammanhang vill utskottet även erinra om att riksdagen våren 1988
beslutade om vissa ändringar i lotterilagen (1982:1011). Syftet med dessa
ändringar är att ge folkrörelserna ökade möjligheter till inkomster från
lotterier och spel.
I motion Kr506 påpekas att föreningarnas ekonomi har försämrats genom att
porto- och teleavgifterna har höjts. Motionärerna begär att konsekvenserna
för folkrörelsernas del av dessa höjningar bör bli föremål för översyn.
Med anledning av motionärernas förslag vill utskottet erinra om att
utredningen om statens regionalpolitiska och sociala ansvar på tele- och
postområdena m.m. (K 1988:02) även skall bedöma vilka särskilda hänsyn
som kan tas till bl.a. ideella föreningar då taxor och service bestäms för
grundläggande telekommunikationer. Med hänsyn härtill finner utskottet att
motion Kr506 i här aktuell del i huvudsak är tillgodosedd. Den avstyrks i
aktuell del.
I motion Kr409 (c) yrkas att regeringen skall lägga fram förslag till
ekonomiska stimulansåtgärder för ideellt föreningsarbete. Förslaget avser,
enligt vad som upplysts, införande av avdragsrätt för utgifter i samband med
arbete i ideella föreningar.
Som utskottet redovisat i det föregående pågår för närvarande en översyn
av reglerna om inkomst- och förmögenhetsbeskattning av stiftelser och
ideella föreningar. I detta sammanhang vill utskottet även erinra om att
1988/89:KrU2
6
skatteutskottet i yttrande (SkU 1987/88:7 y) till kulturutskottet vid behandlingen
av regeringens förslag om kulturmiljövård (prop. 1987/88:104, KrU
1987/88:21, rskr. 1987/88:390) framhöll att skatteutskottet i olika sammanhang
uttalat att kulturella och andra allmännyttiga ändamål bör främjas på
ett annat sätt än genom en rätt till avdrag vid beskattningen. I sitt av
riksdagen godkända betänkande anslöt sig kulturutskottet till skatteutskottets
uppfattning.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion Kr409
yrkande 5.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande folkrörelsernas roll i samhällsutvecklingen
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr507 yrkande 1,
2. beträffande statligt stöd till ideella folkrörelser
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Kr506 i motsvarande del och
1987/88:Kr507 yrkande 2,
3. beträffande översyn av post- och televerkens taxor för ideella
föreningar
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr506 i motsvarande del,
4. beträffande stimulansåtgärder för ideellt föreningsarbete
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr409 yrkande 5.
Stockholm den 27 oktober 1988
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s),
Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson
(s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta
Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (vpk), Kaj
Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla Samuelsson (s) och Margareta
Andrén (fp).
Reservation
Stimulansåtgärder för ideellt föreningsarbete (mom. 4)
Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Sorn
utskottet” och på s. 7 slutar med ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:
Det arbete som de ideellt arbetande ledarna och funktionärerna i
föreningarna utför är som motionärerna påpekar en stor tillgång för
1988/89: KrU2
7
samhället. Det förekommer ofta att detta arbete är förknippat med
ekonomiska uppoffringar.
Det är därför angeläget att ideella insatser på allt sätt får stöd och
uppmuntran. Enligt utskottets mening bör alltså förslag till ekonomiska
stimulansåtgärder för ideellt arbete utarbetas och föreläggas riksdagen.
Härvid bör beaktas de synpunkter som förs fram i motion Kr409, bl.a.
möjligheten att införa rätt till avdrag vid beskattningen för utgifter i samband
med arbete i ideella föreningar.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Kr409 yrkande 5 bör ges
regeringen till känna.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande stimulansåtgärder för ideellt föreningsarbete
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Kr409 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande (mom.2)
Margareta Fogelberg och Margareta Andrén (båda fp) anför:
De ideella föreningarna gör viktiga insatser i vårt samhälle. Det är därför
beklagligt att under senare år föreningarnas ekonomiska arbetsvillkor har
försämrats genom olika åtgärder från statens sida. Indragningen av statens
stöd till organisationstidskrifter och höjningen av post- och teletaxor är
exempel på sådana åtgärder. Vi anser att det är angeläget att det frivilliga
arbete som utförs av föreningarna får stöd och uppmuntran genom en
generös statlig bidragsgivning. Vi förutsätter att frågan om hur de ideella
föreningarnas ekonomiska situation skall kunna förbättras beaktas i den
pågående beredningen av folkrörelseutredningens förslag.
1988/89: KrU2
gotab Stockholm 1988 15991 g