Stöd till ekologisk odling och trädgårdsnäringen, m.m.
Betänkande 1993/94:JoU22
Jordbruksutskottets betänkande
1993/94:JOU22
Stöd till ekologisk odling och trädgårdsnäringen, m.m.
Innehåll
1993/94 JoU22
Sammanfattning
Utskottet behandlar här en proposition om ett nytt stöd till ekologisk odling och om förstärkta resurser till trädgårdsnäringen m.m. Vidare behandlas frågor om kravet på betesgång för mjölkkor enligt djurskyddslagen. Utöver följdmotioner till propositionen behandlas ett antal under allmänna motionstiden 1994 väckta motioner om jordbrukspolitik, trädgårdsnäring m.m.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag på alla punkter utom en. Utskottet konstaterar att riksdagen nyligen på utskottets förslag beslutat avskaffa anslaget Stöd till skuldsatta jordbrukare under nionde huvudtiteln och att riksdagen till följd härav ej kan bifalla propositionen i den del den innebär att anslaget skall tillämpas även på skuldsatta trädgårdsföretagare.
Med anledning av en motion (c) föreslår utskottet att regeringen utarbetar ett program med målsättningen att den ekologiskt odlade arealen i Sverige skall uppgå till 10 % av åkerarealen år 2000. Övriga motioner avstyrks, delvis med hänvisning till tidigare ställningstaganden och till den pågående anpassningsprocessen inför ett eventuellt medlemskap i EU.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer (s, kds, nyd), två särskilda yttranden och en meningsyttring.
Propositionen
Regeringen (Jordbruksdepartementet) föreslår i proposition 1993/94:157
1. 05>att riksdagen under nionde huvudtitelns förslagsanslag till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar 10 000 000 kr utöver vad som föreslagits i proposition 1993/94:100 bilaga 10,
2. 05>att riksdagen godkänner att nionde huvudtitelns förslagsanslag Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. under budgetåret 1994/95 får disponeras för särskilda åtgärder inom växthusnäringen i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 4.2),
3. 05>att riksdagen godkänner att nionde huvudtitelns förslagsanslag Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. under budgetåret 1994/95 får disponeras för export av trädgårdsprodukter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 4.3),
4. 05>att riksdagen godkänner att nionde huvudtitelns förslagsanslag Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. under budgetåret 1994/95 får disponeras för marknadsföringsåtgärder inom fruktodlingen i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 4.4),
5. 05>att riksdagen godkänner att nionde huvudtitelns förslagsanslag Stöd till skuldsatta jordbrukare får disponeras även för stöd till trädgårdsföretagare (avsnitt 4.5),
6. 05>att riksdagen under nionde huvudtitelns ramanslag till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1994/95 anvisar ett belopp som är 1 500 000 kr lägre än vad som föreslagits i proposition 1993/94:100 bilaga 10,
7. 05>att riksdagen under nionde huvudtitelns reservationsanslag till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning för budgetåret 1994/95 anvisar 14 200 000 kr utöver vad som föreslagits i proposition 1993/94:100 bilaga 10.
Momenten 6 och 7 ovan har överlämnats till utbildningsutskottet för beredning (bet. 1993/94:UbU9).
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att ett nytt stöd till ekologisk odling införs. Stödet uppgår till ca 200 kr per ha odlad areal som i dag är godkänd för ekologisk odling.
För att öka konkurrenskraften inom trädgårdsnäringen föreslås bl.a. förstärkta resurser för marknadsföring.
En högskoleexamen med inriktning mot hästkunskap inrättas vid Sveriges lantbruksuniversitet (behandlas av UbU).
En redovisning lämnas om kravet på betesgång för mjölkkor.
Motioner
Motioner med anledning av propositionen
1993/94:Jo23 av Jan Jennehag (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till ekologisk odling.
1993/94:Jo24 av Patrik Norinder (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dispensprövande myndighet.
1993/94:Jo25 av Harry Staaf (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att på vissa villkor konvertera omställningsareal för ekologisk odling.
1993/94:Jo26 av Claus Zaar (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppvärmning med miljövänliga metoder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge odlarna samma förutsättningar för anställning av tillfällig arbetskraft som EU:s odlare har,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda konsekvenserna av utländsk prisdumpning inom näringen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att småföretagare ges möjlighet till enskilt exportstöd,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utveckling av marknadsföring och distribution inom svensk fruktodling.
1993/94:Jo27 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen anslår 30 000 000 kr utöver regeringens förslag till ekologisk odling, således 50 000 000 kr,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till ekologisk odling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppbördssystemet för energiskatten.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994
1993/94:U503 av Holger Gustafsson (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om exportstödet för förädlade produkter.
1993/94:Jo207 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare ansträngningar att öka livsmedelsexporten.
1993/94:Jo208 av Lennart Brunander och Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om en målsättning att 10 % av den svenska åkerarealen skall vara ekologiskt odlad.
1993/94:Jo210 av Ingbritt Irhammar och Lennart Brunander (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett nytt program för stöd till trädgårdsnäringen, bl.a. anpassningsåtgärder vid ett eventuellt EU-medlemskap,
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av arbetskraftskostnader för skörd av trädgårdsprodukter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående rådgivning inom trädgårdsområdet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning och försöksverksamhet.
1993/94:Jo211 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om justering av den avgiftsfria gränsen för uttagande av social- och arbetsgivaravgifter för tillfälligt anställd personal.
1993/94:Jo215 av Ingvar Eriksson och Bo Arvidson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den svenska yrkesfruktodlingen.
1993/94:Jo217 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulans till växthusanpassad biobränslebaserad energiförsörjning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av att statliga lånegarantier med låg ränta kan erbjudas trädgårdsnäringen för produktivitetsbefrämjande åtgärder.
1993/94:Jo224 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avveckling av exportsubventionerna för köttprodukter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fortsatt intern avreglering och sänkt gränsskydd för jordbruksprodukter.
1993/94:Jo226 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skatter och miljöavgifter bör utformas så att de miljövänliga, inhemska produkterna gynnas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frågor om marknadsföring och distribution skall ägnas särskild uppmärksamhet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att i sista hand skogsmark i enskild ägo skall tas i anspråk vid bildande av reservat och naturvårdsområden,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en tilltagande omvandling av familjeägda jord- och skogsbruksfastigheter till fritidsfastigheter genom ett ökat antal utländska förvärv.
1993/94:Jo227 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att anslå 5 000 000 kr för marknadsföring av produkter från yrkesmässig fruktodling,
3. att riksdagen beslutar att anslå 10 000 000 kr till startbidrag för vidareförädling av trädgårdsprodukter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en översyn av reglerna för det s.k. naturkatastrofanslaget inom trädgårdsnäringen snarast sker,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheterna till en gemensam nordeuropeisk registrering av växtskyddsmedel.
1993/94:Jo230 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förändring av jordbrukspolitiken,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förmalningsavgifter.
1993/94:Jo232 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jordbrukspolitikens allmänna inriktning vad beträffar harmonisering av skatter och avgifter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jordbrukspolitikens allmänna inriktning i perspektivet av ett EU-medlemskap,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jordbrukspolitikens allmänna inriktning vad beträffar bondens roll som företagare,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jordbrukspolitikens allmänna inriktning vad beträffar kostnadseffektivitet och brist på konkurrens,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jordbrukspolitikens allmänna inriktning vad beträffar branschens satsning på ekologiska livsmedel,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jordbrukspolitikens allmänna inriktning vad beträffar tillgång till undervisning vid lantbruksskolor,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bondens likaställning som småföretagare bland andra företagare.
1993/94:Jo233 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i övrigt anförts om inriktningen av jordbrukspolitiken.
1993/94:Jo234 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att Närings- och teknikutvecklingsverket får i uppdrag att stödja en inhemsk örtproduktion.
1993/94:Jo694 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tekniska attachéer och jordbruksråd.
1993/94:N411 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reservkraftverk.
1993/94:A815 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett kretsloppsanpassat jordbruk,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett system där kvalitetsprodukter premieras.
Utskottet
Stöd till ekologisk odling
Propositionen
Marknadssituationen för ekologisk odling har utvecklat sig mycket positivt de senaste åren, inte minst genom konsumenternas stora intresse för ekologiska livsmedel. På senare tid har även handeln satsat mer på detta område. En bidragande orsak är den ekologiska odlingens allt större förmåga att uthålligt förse marknaden med olika produkter. En ökad volym kan alltså i sig stimulera till en ökad efterfrågan och därmed en ökad produktion. Fler och fler inser att ekologisk odling inte bara är en nischproduktion för ett fåtal intresserade konsumenter, utan att ekologisk odling bör ses som en del i en strategisk satsning för svenskt jordbruk.
Genom riksdagens beslut i anledning av 1993 års budgetproposition finns det redan i dag 10 miljoner kronor avsatta för forskning och utveckling, kontroll och marknadsfrämjande åtgärder för ekologisk odling budgetåren 1993/94 och 1994/95. Härutöver disponerar Statens jordbruksverk 7,7 miljoner kronor för ekologisk produktion under anslaget för miljöförbättrande åtgärder. Däremot saknas särskilda resurser för informationsverksamhet kring ekologiskt jordbruk. Det är viktigt för en framgångsrik miljöpolitik att bedriva information och upplysning både gentemot producenter och konsumenter. I grund och botten handlar mycket av miljöarbetet om att informera och engagera människor. En välriktad informations- och marknadsföringsinsats kommer att öka kunskapen om och intresset för ekologisk odling hos både konsumenter och producenter.
Utöver det belopp om 10 miljoner kronor för stöd till ekologisk odling som finansieras inom ramen för direktbidragen till jordbruket under anslaget Omställningsåtgärder i jordbruket m.m., föreslår regeringen att ytterligare 10 miljoner kronor anslås under detta anslag budgetåret 1994/95. En särskild anslagspost, Stöd till ekologisk odling, bör tas upp under anslaget för ändamålet.
Av det nya anslaget anser regeringen att 2 miljoner kronor bör disponeras för huvudsakligen informationsverksamhet. Liksom stödet till forskning och utveckling, marknadsföring och kontroll bör medlen fördelas av Jordbruksverket efter ansökan från intresserade parter på samma sätt som för budgetåret 1993/94.
Resterande 8 miljoner kronor bör disponeras i form av ett särskilt arealbidrag till ekologisk odling. Arealbidraget för ekologisk odling bör inte differentieras utan vara lika stort för samtliga ekologiska odlare oavsett om den mark de brukar är låg- eller högavkastande. Det särskilda arealbidraget bör vara totalt 8 miljoner kronor och fördelas till 1994 års godkända ekologiska odling. För närvarande omfattar den ekologiska odlingen ca 40 000 ha åker, vilket medför att arealbidraget fördelat på den totala ekologiska odlingen skulle bli ca 200 kr per ha, vilket motsvarar ca 7 öre per kg spannmål med en avkastning på 3 000 kg per ha.
Regeringens förslag torde leda till en ökad ekologisk produktion. Däremot bedömer regeringen att LRF:s förslag att tillåta ekologisk odling på omställd mark väsentligt urholkar omställningsprogrammet. Omställningsstöd lämnades i enlighet med 1990 års livsmedelspolitiska beslut för åkermark som överfördes till annan användning än livsmedelsproduktion. Detta utesluter att ekologisk produktion av livsmedel kan få ske på omställd åkermark.
Fördelningen av arealbidraget bör ske på så sätt att Kontrollföreningen för ekologisk odling (KRAV) tillsammans med Demeterförbundet redovisar uppgifter om stödberättigad ekologisk areal till Statens jordbruksverk. Regeringen kommer senare att besluta om de närmare reglerna för stödet.
Motionerna
I motion Jo23 av Jan Jennehag (v) anförs att Vänsterpartiet vidhåller tidigare framfört förslag om ett arealbidrag om 900 kr per ha till den ekologiska odlingen. Det skulle ge odlarna en inkomstförstärkning med ca 20 miljoner kronor, samtidigt som administrationen skulle förenklas och statens kostnad hållas oförändrad.
I motion Jo25 av Harry Staaf (kds) anförs att när nu efterfrågan på ekologiskt odlade livsmedel ökar både i Sverige och i vårt närområde är det viktigt för Sverige att ta vara på möjligheter till ökade marknadsandelar. Motionen utmynnar i ett förslag att omställningsareal under vissa villkor skall få tas i anspråk för ekologisk odling.
Enligt motion Jo27 av Margareta Winberg m.fl. (s) behövs i Sverige en utökad areal ekologisk odling. Redan i dag överstiger efterfrågan på vissa alternativodlade produkter tillgången. Sveriges jordbruk har utomordentligt goda klimatiska, traditionella och kunskapsmässiga förutsättningar för framställning av ekologiskt odlade produkter. Det borde vara en gemensam strävan att vi inom landet blir så gott som självförsörjande med dessa produkter. Även exporten bör kunna utökas avsevärt. På en europeisk livsmedelsmarknad bör svenska högkvalitativa produkter utan reststubstanser från själva odlingen kunna få en framskjuten plats. Det kräver dock ett snabbt agerande från branschen, ett agerande som statsmakterna bör stödja. Motionärerna föreslår ett tillkännagivande i enlighet med det anförda (yrkande 2). Vidare föreslås att anslaget till ekologisk odling utökas med 30 miljoner kronor. Huvuddelen bör gå till arealbidrag, men det krävs betydligt mer än de av regeringen föreslagna 8 miljoner kronorna. Därtill krävs omfattande stöd till information, utbildning och marknadsföring. För att underlätta omställningen till ekologisk odling kan ett ekonomiskt stöd behövas. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med sådana överväganden och eventuella förslag till ett sådant omställningsstöd.
I motion Jo208 (c) föreslås som målsättning att 10 % av åkerarealen bör vara ekologiskt odlad år 2000. I motion A815 (c) anförs synpunkter angående ett kretsloppsanpassat jordbruk och föreslås ett system där kvalitetsprodukter premieras inom EU (yrkandena 36 och 37). Enligt motion Jo226 yrkande 3 (c) bör särskild uppmärksamhet ägnas åt marknadsföring och distribution av ekologiska produkter. I motion Jo230 (v) yrkas att jordbrukspolitiken ändras med ökad tonvikt på kretsloppstänkandet och ekologisk odling m.m. Förmalningsavgifterna bör återbetalas till det ekologiska jordbruket (yrkandena 1 och 3). Enligt motion Jo232 (nyd) är det viktigt att vi i Sverige utnyttjar våra goda förutsättningar för ekologisk produktion.
Utskottets överväganden
I likhet med vad som anförs i motion Jo208 anser utskottet att det finns flera skäl som talar för att den ekologiskt odlade åkerarealen bör öka. En sådan inriktning ligger t.ex. väl i linje med riksdagens beslut om miljömålet i jordbrukspolitiken. Som anförs i propositionen inser allt fler att ekologisk odling inte bara är en nischproduktion för ett fåtal intresserade konsumenter utan att denna odling bör ses som en del i en strategisk satsning för svenskt jordbruk. Utskottet delar den uppfattning som framförs inte bara i motion Jo208 utan i flera andra motioner att Sverige har goda naturliga förutsättningar för ekologisk produktion och att möjligheterna till ökad produktion och avsättning både inom och utom landet bör tillvaratas. Det bör tilläggas att förhandlingarna om ett svenskt EU-medlemskap som avslutades den 1 mars 1994 gett ett resultat som bör ge goda möjligheter att öka den ekologiskt odlade arealen genom att Sverige får tillgång till EG:s stöd till ekologisk odling och miljövänliga produktionsmetoder, under förutsättning av svensk medfinansiering. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion Jo208 hemställer att regeringen utarbetar ett program med målsättningen att 10 % av åkerarealen bör vara ekologiskt odlad år 2000. Härigenom tillgodoses i viss mån några synpunkter i de motioner (s, nyd) som utskottet behandlar i det följande. Motionerna Jo226 yrkande 3 och A815 yrkande 37 är i huvudsak tillgodosedda genom propositionen och utskottets ställningstaganden i detta betänkande. De föranleder inga ytterligare kommentarer från utskottets sida.
När det gäller medlen för att uppnå den målsättning som utskottet förordar kan konstateras att regeringens förslag om ett särskilt arealbidrag till ekologisk odling m.m. torde leda till att denna odling ökar i omfattning. Som utskottet nyss anfört kommer resultatet av förhandlingarna om ett EU-inträde att verka i samma riktning. Utskottet är inte berett att nu föreslå utökade resurser till den ekologiska odlingen i enlighet med motionerna Jo23 och Jo27 yrkande 1. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag om stöd till ekologisk odling och avstyrker dessa motionsyrkanden. Det innebär att den ekologiska odlingen utöver nuvarande anslag för marknadsföring m.m. tilldelas 2 miljoner kronor budgetåret 1994/95 för information och marknadsföring. Därutöver anvisas 8 miljoner kronor till ett särskilt arealbidrag för budgetåret 1994/95. Yrkande 2 i motion Jo27 ligger delvis i linje med vad utskottet anfört ovan om en utökad areal för ekologisk odling, och yrkandet avstyrks i den mån det ej tillgodoses genom utskottets förslag.
Också i motion Jo232 yrkande 5 understryks att svenskt jordbruk bör utnyttja de goda förutsättningarna för ekologisk produktion. Som framgår av utskottets uttalanden ovan delar utskottet motionärernas synpunkter i denna del. Enligt motivtexten i motionen bör det emellertid ankomma på branschen eller enskilda företagare att ta egna initiativ. Ett tillkännagivande som inte innebär att riksdagen förväntar sig någon form av åtgärder från regeringen eller andra offentligrättsliga organ kan utskottet av formella skäl ej ställa sig bakom. Motionen avstyrks i denna del.
Förslaget i motion Jo25 om att tillåta ekologisk odling på omställd mark strider mot en grundtanke i 1990 års livsmedelspolitiska beslut att omställningsstöd skulle ges för åkermark som överfördes till annan användning än livsmedelsproduktion. Vidare bör framhållas att Sverige vid ett svenskt medlemskap i EU förutsätts införa ett trädesprogram i enlighet med EG:s regelverk. Ett sådant medlemskap innebär å andra sidan, som ovan anförts, att möjligheterna till stöd till ekologisk odling utvidgas. Med det anförda avstyrker utskottet motionen.
I anslutning till motionerna Jo230 yrkande 1 och A815 yrkande 36 om det kretsloppsanpassade jordbruket erinrar utskottet om att betydande delar av besluten från Riokonferensen år 1992 berör jordbruket. Det gäller främst kapitel 14 i Agenda 21, som syftar till att främja ett hållbart jordbruk och en hållbar landsbygdsutveckling. Inom den svenska jordbrukspolitiken finns ett bestämt och väldefinierat miljömål: att slå vakt om ett rikt och varierat odlingslandskap och dess kulturvärden, bevara den biologiska mångfalden och minimera jordbrukets miljöbelastning. I proposition 1993/94:111 om genomförande av besluten vid UNCED-konferensen beskrivs utförligt jordbrukets roll i arbetet med att skapa kretsloppssamhället (s. 44). Vidare hänvisas till den utredning som tillsatts med uppgift att lämna förslag till ett svenskt program för stöd enligt EG:s förordning om miljövänliga jordbruksmetoder och bevarandet av landskapet. Utskottet räknar således med att de berörda motionsyrkandena kommer att tillgodoses utan några ytterligare åtgärder från riksdagens sida.
Motion Jo230 yrkande 3 om återbetalning av förmalningsavgiften avstyrks med hänvisning till tidigare ställningstaganden och till de stödformer för det ekologiska jordbruket som propositionen innefattar.
Trädgårdsnäringen
Propositionen
Enligt regeringens uppfattning finns förutsättningar för en långsiktigt konkurrenskraftig svensk trädgårdsnäring. Vid ett medlemskap i EU kommer emellertid de gränsskyddsförändringar som detta innebär att medföra en hårdare internationell konkurrens. I detta sammanhang kan också noteras att den i december 1993 beslutade GATT-överenskommelsen medför vissa gränsskyddsneddragningar för trädgårdsprodukter.
Att anpassningen till EU:s lägre producentpriser kommer att ske snabbare än utjämningen för de dominerande kostnaderna, dvs. kapital, arbetskraft och energi, uppmärksammades av regeringen i proposition 1992/93:183 om vissa frågor rörande jordbruket och trädgårdsnäringen. Det var också mot denna bakgrund som regeringen föreslog att 25 miljoner kronor skulle avsättas av de s.k. direktbidragen till anpassningsåtgärder, som t.ex. stöd för produktutveckling.
En särskild arbetsgrupp har lagt fram förslag till olika åtgärder på trädgårdsnäringens område.
Regeringen delar arbetsgruppens uppfattning att det under tiden före ett svenskt medlemskap i EU och ikraftträdandet av GATT-överenskommelsen finns starka skäl för ytterligare insatser som bidrar till att öka konkurrenskraften hos svensk trädgårdsnäring.
Trädgårdsnäringens konkurrenskraft
Regeringen anför bl.a. att energikostnaden är, efter kostnaden för arbetskraft, den näst största kostnadsposten i de flesta växthusföretag. Denna kostnad har därför en stor betydelse för den svenska växthusodlingens konkurrenskraft.
De sammantagna energiskatterna på trädgårdsområdet ligger på en högre nivå än vad som är fallet för de viktigaste konkurrentländerna i EU. Detta betyder mest för den särskilt energiberoende växthussektorns internationella konkurrenskraft. Mot bakgrund av de lägre producentpriser som förväntas i samband med att tullarna avvecklas direkt vid ett medlemskap i EU anser regeringen att det finns ett behov av att dessförinnan öka växthusföretagens konkurrenskraft.
Den allmänna energiskatten skall enligt tidigare riksdagsbeslut avvecklas den 1 januari 1995. Som ett led i anpassningen av energiskatterna mot de nivåer som tillämpas inom våra konkurrentländer utgår fr.o.m. den 1 januari 1995 koldioxidskatten för växthusnäringen liksom för industrin med en fjärdedel av den allmänna nivån.
Med hänsyn till energikostnadernas stora andel i växthusnäringen bör enligt regeringens uppfattning den långsiktiga konkurrenskraften bäst stärkas genom ytterligare åtgärder för en förbättrad energihushållning inom näringen. En ytterligare nedsättning av energiskatterna kan i detta skede få motsatt effekt eftersom den inte ger något incitament för sådana åtgärder.
Åtgärder för att stärka konkurrenskraften inför ett EU-medlemskap är angelägen inte bara inom växthussektorn utan också inom andra sektorer av trädgårdsnäringen. För att höja aktiviteten vad gäller sådana åtgärder inom hela trädgårdsnäringen bör, i stället för de föreslagna åtgärderna vad gäller växthusnäringens energiskatter, 4 miljoner kronor disponeras inom ramen för de s.k. direktbidragen under anslaget Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för sådana åtgärder utöver de 25 miljoner kronor som disponeras för olika åtgärder inom trädgårdsnäringen under perioden den 1 juli 1993--den 31 december 1994.
Frågan om energiskatternas storlek jämfört med konkurrerande länders vid ett EU-medlemskap får tas upp i samband med att frågan om tillämpning av olika stöd inom EU prövas.
Stöd för export av trädgårdsprodukter
Enligt regeringens uppfattning har svensk trädgårdsnäring på sikt möjligheter att genom rationell produktion av högkvalitativa produkter utveckla export till den större europeiska marknaden. Att exporten hittills har varit ringa sammanhänger med bl.a. ett traditionellt högre kostnadsläge i Sverige än i jämförbara konkurrentländer. Härtill kommer att de för svenska trädgårdsprodukter näraliggande marknaderna, Finland och Norge, varit i stort sett stängda genom att kvantitativa restriktioner har tillämpats. EU:s tullskydd på trädgårdsområdet är också högre än det i Sverige tillämpade.
Förutsättningarna för export har förbättrats genom valutaförändringarna och förbättras ytterligare för vissa trädgårdsprodukter då tullskyddet avvecklas vid ett EU-inträde. Även de norska och finska marknaderna kan till följd av ett medlemskap i EU, men också genom den nyligen beslutade GATT-överenskommelsen, förutses komma att stegvis öppnas för svensk export. För att stimulera exporten av trädgårdsprodukter bör i enlighet med arbetsgruppens förslag högst 2 miljoner kronor avsättas inom ramen för de 150 miljoner kronor som anvisats för export av förädlade livsmedel under anslaget Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.
Enligt regeringens uppfattning bör också trädgårdsområdet kunna omfattas av det s.k. 60-miljonerkronorsprogrammet för marknadsföringsinsatser på jordbrukets område. Inom ramen för direktbidrag under anslaget Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. bör 1 miljon kronor disponeras för ändamålet.
Stöd för kvalitetsförbättring och marknadsföring av svensk frukt
Den främsta direkta orsaken till fruktodlingens problem är enligt regeringens bedömning marknadsförhållandena. Genom det mycket splittrade utbudet av svensk frukt finns det få organisationer som i någon större utsträckning kan genomföra och finansiera marknadsföringsinsatser. Flertalet försäljningsorganisationer är i sig för små för att ta på sig kostnader och uppgifter som kommer en större del av näringen till godo.
Näringen bör därför ges ett stöd för att gemensamt kunna vidta åtgärder för att förbättra kvalitetsarbetet med och marknadsföringen av svensk frukt. Stödet bör ges en sådan inriktning att näringen själv efter hand kan fortsätta arbetet med egna medel.
Mot denna bakgrund bör 5 miljoner kronor användas under budgetåret 1994/95 för kvalitets- och avsättningsfrämjande insatser. Medlen bör tas från ramen för direktbidrag under anslaget Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.
Vad gäller arbetsgruppens övriga förslag anser regeringen inte att det finns skäl att specifikt för trädgårdsnäringen medge lättnader när det gäller uttag av kreditgarantiavgifter. Regeringen kommer senare att ta ställning till frågan om utnyttjandet av bl.a. strukturstöd vid ett svenskt medlemskap i EU.
Stöd till vissa skuldsatta trädgårdsföretagare
Det nuvarande stödet till jordbruksföretagen motiveras av de ekonomiska problem som i första hand kan förväntas uppkomma för vissa kategorier av företag som en följd av avvecklingen av den interna marknadsregleringen men också till följd av andra orsaker. Någon sådan marknadsreglering har inte funnits inom trädgårdsnäringen. De ekonomiska problem som gäller trädgårdsföretagen förväntas i stället huvudsakligen uppkomma som en följd av närmandet till och framför allt i och med ett inträde i EU där trädgårdsnäringen regleras inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Den ökade konkurrensen på den svenska marknaden kan, enligt arbetsgruppens bedömning, förväntas göra sig gällande på den svenska marknaden redan före ett faktiskt svenskt medlemskap i EU. Detta beror på att exportörer inom EU förväntas vilja etablera sig på eller alternativt öka sina befintliga andelar av den svenska marknaden redan innan ett svenskt medlemskap. Medlet för en sådan etablering bedöms främst bli priskonkurrens med den inhemska produktionen. Målet för etableringen är att uppnå en marknadsposition och tillräckliga marknadsandelar för en fortsatt expansion redan vid tidpunkten för ett svenskt medlemskap och därmed sammanhängande tullavveckling.
Motivet för regeringens förslag är dels denna förväntade utveckling, dels önskvärdheten av att trädgårdsnäringen och jordbruksnäringen ges en likartad behandling.
De villkor som arbetsgruppen anser bör övervägas skall tillämpas vid prövningen av om trädgårdsföretag skall kunna komma i fråga för det föreslagna stödet för antingen rekonstruktion eller avveckling.
Den föreslagna ändringen bör gälla fr.o.m. den 1 juli 1994 och vara i kraft så länge motsvarande regler gäller på jordbruksområdet. Förslagsanslaget Stöd till skuldsatta jordbrukare har i budgetpropositionen för budgetåret 1994/95 föreslagits uppgå till 10 miljoner kronor. De nu föreslagna förändringarna föranleder ingen revidering i beräkningen av anslaget.
Motionerna
I motion Jo26 av Claus Zaar (nyd) anförs att stödet för exportstimulans är positivt men att det behöver kompletteras med åtgärder som ger lättnader i reglerna när det gäller anställning av tillfällig arbetskraft. Näringen måste ges förutsättningar liknande dem som gäller för odlarna inom EU. Det är viktigt att uppmuntra energihushållningen inom näringen. I regeringens förslag saknas dock incitament som gör att uppvärmning med miljövänligare metoder stimuleras för växthusodlarna. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt den tillfälliga prisdumpning som genomförs av vissa utländska odlare. Konsekvenserna av denna verksamhet bör utredas. Ett exportstöd bör utformas så att det även ger småföretagare möjligheter att nå i första hand de europeiska konsumenterna. Produktutvecklingen inom färska hackade ätfärdiga trädgårdsprodukter måste uppmärksammas. För att bevara svensk fruktodling behövs en översyn med inriktning på distributions- och marknadsföringsmöjligheter.
I motion Jo27 (s) yrkas att nuvarande uppbördssystem för energiskatterna bibehålls (yrkande 3).
Några fristående motioner tar upp olika frågor om stöd till trädgårdsnäringen m.m. Enligt motion Jo210 (c) bör ett program utarbetas om stöd för trädgårdsnäringen vid ett EU-medlemskap. En utredning bör göras angående nedsättning av social- och arbetsgivaravgifter för arbetskraft i trädgårdsnäringen. En ny beredning bör tillsättas angående rådgivningen på trädgårdsområdet. Det statliga engagemanget för tillämpad forsknings- och försöksverksamhet bör utredas (yrkandena 2--5). Frågan om nedsättning av social- och arbetsgivaravgifter tas också upp i motion Jo211 (s). I motion Jo215 (m) anförs att den svenska yrkesfruktodlingen måste få en rättvis chans att överleva inför en lovande framtid. I motion Jo217 (kds) föreslås stimulanser till växthusanpassad biobränslebaserad energiförsörjning. Enligt motionen är det vidare viktigt med statliga lånegarantier till låg ränta för produktivitetshöjande åtgärder (yrkandena 2 och 3). Enligt motion Jo227 (s) yrkandena 2--5 bör 5 miljoner kronor anslås till marknadsföring av produkter från yrkesmässig fruktodling och 10 miljoner kronor till startbidrag till vidareförädling av trädgårdsprodukter. En översyn bör göras av reglerna för naturkatastrofersättning, och en gemensam nordeuropeisk registrering av växtskyddsmedel bör utredas.
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens bedömning att det finns förutsättningar för en långsiktigt konkurrenskraftig svensk trädgårdsnäring. Vid ett medlemskap i EU kommer emellertid de gränsskyddsförändringar som detta innebär att medföra en hårdare internationell konkurrens. Under tiden före ett svenskt medlemskap och ikraftträdandet av GATT-överenskommelsen finns det starka skäl för ytterligare insatser som bidrar till att öka konkurrenskraften hos svensk trädgårdsnäring.
Utskottet tillstyrker således regeringens ovan redovisade förslag om stöd för åtgärder som ökar konkurrenskraften inom trädgårdsnäringen, stöd för export av trädgårdsprodukter och stöd för kvalitetsförbättring och marknadsföring av svensk frukt. De synpunkter som redovisas i motionerna Jo210 yrkande 2 och Jo215 kan utskottet i huvudsak ställa sig bakom. Motionerna är dock i huvudsak tillgodosedda genom utskottets ställningstaganden om stöd till trädgårdsnäringen. Även motion Jo227 yrkande 2 är tillgodosedd genom förslaget om att 5 miljoner kronor avsätts som stöd till kvalitets- och avsättningsfrämjande insatser på fruktodlingens område.
Utskottet avstyrker motion Jo227 i den del motionen föreslår ytterligare resurser till stöd till trädgårdsnäringen utöver vad som redovisats ovan (yrkande 3 i motionen).
När det gäller yrkande 4 om översyn av reglerna för naturkatastrofersättning har utskottet inhämtat att ersättning numera inte utgår för frostskador. Såvitt utskottet kunnat utröna är detta den enda sakliga ändring i regeringens praxis som föreligger jämfört med tidigare. I övrigt bör framhållas att ärenden av detta slag är tämligen sällsynta och att de avgörs från fall till fall efter omständigheterna i varje enskilt ärende. En översyn i enlighet med motionen skulle knappast tillföra riksdagen någon information utöver den som utskottet här redovisat. Dessutom bör framhållas att utskottet vid behov givetvis kan erhålla information om regeringens beredning av dessa ärenden i samband med t.ex. en utfrågning. I anslutning till motionens yrkande 5 om nordeuropeiskt samarbete i fråga om registrering av växtskyddsmedel hänvisar utskottet till vad som anförs i proposition 1993/94:163 s. 27. Regeringen redovisar där att Sverige bl.a. inom det nordiska samarbetet deltar aktivt i det internationella kemikaliearbetet och att insatserna är koncentrerade till huvudområdena giftighetsaspekter, substitution och bekämpningsmedel. Beträffande bekämpningsmedel pågår arbete med att dels utvärdera ett antal aktiva bekämpningsmedelssubstanser och harmonisera synen på risker med bekämpningsmedel i Norden, dels få till stånd gemensamma arbetsrutiner för dokumentationskrav, kriterier för godkännande, utvärderingar samt informationsutbyte när det gäller biocider. Motionen är således i denna del tämligen väl tillgodosedd. I anslutning till motionen vill utskottet tillägga att det är viktigt att ge svenska producenter möjlighet att använda medel som är skonsamma mot miljön.
Motionerna Jo210 yrkandena 4 och 5 och Jo217 yrkandena 2 och 3 bör inte föranleda något uttalande i detta sammanhang mot bakgrund av de förslag som framlagts i propositionen.
I betänkande 1993/94:JoU13 angående budgetregleringen inom Jordbruksdepartementets verksamhetsområde har utskottet beslutat föreslå ett avskaffande av det särskilda anslaget till stöd till skuldsatta jordbrukare (bet. s. 15). Riksdagen har nyligen beslutat i enlighet med utskottets förslag (rskr. 219). I enlighet härmed avstyrker utskottet förslaget i proposition 157 att stödet till skuldsatta jordbrukare utsträcks till att omfatta även trädgårdsföretag.
I motion Jo26 framförs en rad specificerade yrkanden angående åtgärder som i huvudsak omfattas av regeringens förslag med den skillnaden att propositionen inte gör en lika detaljerad redovisning av hur de nya stödformerna avses bli tillämpade. Närmare uppgifter i detta hänseende finns att tillgå i två rapporter om dels växthusnäringens energibeskattning, dels vissa frågor rörande svensk trädgårdsnäring (Ds 1993:73 resp. 1994:8).
I anslutning till motionens yrkande 1 om miljövänliga uppvärmningsmetoder får utskottet anföra följande. Sedan 1970-talet och fram t.o.m. budgetåret 1992/93 har statsbidrag utgått för vissa energibesparande åtgärder eller för övergång till annat bränsle än olja. Enligt en rapport om trädgårdsnäringens energibeskattning (Ds 1993:73) har en genomgripande förbättring skett av växthusbeståndets energistatus. Bidrag har bl.a. utgått för övergång till fliseldning, eluppvärmning (direkt eller via värmepump) samt gaseldning. I maj 1993 beslutade riksdagen att 25 miljoner kronor får disponeras under perioden den 1 juli 1993--den 31 december 1994 för stärkande av trädgårdsnäringens långsiktiga konkurrenskraft. Inom detta program finns möjligheter att söka bidrag även rörande energianvändning. I den nu aktuella propositionen föreslås att ytterligare medel avsätts för åtgärder för en förbättrad energihushållning inom näringen. Med förbehåll för att motionen inte innehåller någon närmare definition av begreppet miljövänliga uppvärmningsmetoder anser utskottet att det inte finns något som hindrar att det inom ramen för stödet till energihushållning lämnas bidrag till sådana åtgärder som avses med yrkande 1 i motion Jo26. Motionen avstyrks i denna del.
När det gäller yrkande 3 i motion Jo26 om utländsk prisdumpning har utskottet erfarit att det på grund av bevisbördereglerna i GATT-avtalet sällan är möjligt för ett importland att styrka att prisdumpning föreligger. Även om dumpning föreligger kan det till följd av procedurreglerna i avtalet knappast vidtas motåtgärder som ger några direkta skyddseffekter för den svenska produktionen. Detta sammanhänger bl.a. med att prisdumpning eller misstänkt prisdumpning nästan alltid avser varor med kort hållbarhetstid. Som framgår av propositionen utgår regeringens förslag från att trädgårdsnäringen vid ett eventuellt EU-medlemskap kommer att utsättas för ökad konkurrens i form av lågprishandel och minskat gränsskydd. Den allmänna inriktningen av regeringens förslag är att stärka den svenska trädgårdsnäringens konkurrenskraft inför denna situation. Mot denna bakgrund är det inte meningsfullt att föreslå någon utredning i enlighet med yrkande 3 i motionen. Som framgår av utskottets uttalanden i det följande utgår utskottet dock från att regeringen följer den fortsatta utvecklingen på detta område.
Enligt yrkande 4 i motion Jo26 bör exportstödet utformas så att det även ger småföretagare möjligheter att nå i första hand de europeiska konsumenterna. Utskottet vill framhålla att de av regeringen föreslagna stödformerna inte är förbehållna någon viss företagskategori och att de inte på något sätt utesluter mindre trädgårdsföretag. Det kan tvärtom konstateras att förslagen om exportstödet och det s.k. 60-miljonerkronorsprogrammet är i hög grad småföretagsinriktade. Enligt vad utskottet erfarit är det nämligen regeringens avsikt att företagen genom kurser, utländska mässor m.m. skall bistås med att etablera affärskontakter och finna köpare på den europeiska marknaden. Sådana insatser torde vara särskilt värdefulla för mindre företag som t.ex. inte har tillgång till några större och väletablerade försäljnings- eller marknadsföringsorganisationer. Yrkande 4 i motion Jo26 är således tillgodosett och påkallar ingen särskild åtgärd.
Enligt yrkande 5 i motion Jo26 behövs en översyn med inriktning på distributions- och marknadsföringsmöjligheter för svensk fruktodling. En utveckling av ett emballage som underlättar hanteringen i detaljhandeln och ger kvalitetshöjning på produkterna bör prioriteras.
Utskottet erinrar om att ett huvudsyfte med regeringens förslag rörande fruktodlingen är att näringen skall ges stöd för att förbättra kvalitetsarbetet med och marknadsföringen av svensk frukt. Häri ingår givetvis också frågor om distribution och emballage m.m. I rapporten Vissa frågor rörande svensk trädgårdsnäring behandlas tämligen utförligt frågor om trädgårdsnäringens effektivitet i de efterföljande leden, dvs. efter primärproduktionen (se Ds 1994:8 s. 97 f.). Bl.a. anförs att ett svenskt utvecklingsarbete avseende retursystem inom dagligvaruhandeln pågår. Inom flera EU-länder sker motsvarande utvecklingsarbete eller har under senare år etablerats retursystem inom frukt- och grönsakssektorn. Retursystem är resurssnåla och miljövänliga och ger utrymme för en bättre produkthantering med mindre svinn. Vidare påpekas att det här rör sig om ett stödområde inom EU med ovanligt hög grad av medfinansiering, vilket är ytterligare ett skäl för Sverige att ha en hög ambitionsnivå. Den arbetsgrupp som utskottet här åsyftar har således redan gjort en översyn med inriktning bl.a. på distributions- och marknadsföringsmöjligheter, där även emballagefrågan ägnats stor uppmärksamhet. Utskottet avstyrker därmed även yrkande 5 i motion Jo26.
Några motioner tar upp arbetskraftskostnaderna i trädgårdsnäringen och dessas betydelse i konkurrenshänseende. I motionerna Jo210 yrkande 3 och Jo211 påtalas behovet av en justering av den avgiftsfria gränsen för social- och arbetsgivaravgifter för arbetskraften i denna näring. Enligt motion Jo26 yrkande 2 bör odlarna ges samma förutsättningar vid anställning av arbetskraft som EU:s odlare har.
Utskottet erinrar om att de avgifter som tas ut med stöd av lagen (1981:691) om socialavgifter ingår i ett generellt system som finansierar den allmänna försäkringen och vissa andra sociala ändamål. Beslut om nedsättning av socialavgifter har hittills endast förekommit i regionalpolitiskt syfte med avseende på de regionalpolitiska stödområdena (stödområde 1 och delar av stödområde 2). Bortfallet av avgiftsinkomster finansieras med ett särskilt anslag under tionde huvudtiteln. I det ovannämnda betänkandet Vissa frågor rörande svensk trädgårdsnäring behandlas arbetskraftskostnaderna och deras betydelse för svensk trädgårdsnäring (s. 59 och 90). Arbetsgruppen framlägger inga egna förslag utan nöjer sig med att konstatera att arbetskraftskostnaderna är av väsentlig betydelse från företagens konkurrenssynpunkt. Enligt arbetsgruppen bör frågan få en skyndsam prövning i annat sammanhang.
I likhet med vad som anförs av arbetsgruppen och i motionerna Jo210, Jo211 och Jo26 anser utskottet att arbetskraftskostnaderna i trädgårdsnäringen bör ägnas fortsatt uppmärksamhet. Förutom kapital- och energikostnaderna utgör arbetskraftskostnaderna de tyngsta kostnaderna i trädgårdsföretagen. Utskottet anser det angeläget att regeringen i det fortsatta arbetet särskilt beaktar vad dessa kostnader innebär för de svenska trädgårdsföretagens konkurrenskraft på en internationell marknad. I dessa överväganden bör också beaktas andra skillnader i produktionsförutsättningarna mellan Sverige och omvärlden, liksom effekterna av en hårdare internationell konkurrens och ökad lågprishandel. Med det anförda bör motionerna Jo26 yrkande 2, Jo210 yrkande 3 och Jo211 kunna anses tillgodosedda.
I anslutning till motion Jo27 yrkande 3 om uppbördssystemet för energiskatter hänvisar utskottet till att liknande frågor för närvarande behandlas av skatteutskottet. I skatteutskottets betänkande 1993/94:SkU34 bereds bl.a. ett förslag om att övergångstiden för det nu gällande uppbördssystemet för trädgårdsnäringen skall förlängas till den 1 januari 1996. Motion Jo27 yrkande 3 bör således inte föranleda någon ytterligare åtgärd i detta sammanhang.
Utskottet avstyrker motion Jo234 yrkande 1 med hänvisning till att det ankommer på NUTEK att främja teknisk forskning, industriellt utvecklingsarbete och etablering och utveckling av små och medelstora företag. I Näringsdepartementets budgetbilaga (prop. 1993/94:100 bil. 13 s. 26) föreslås ett anslag till småföretagsutveckling om 164 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.
Kravet på betesgång för mjölkkor
Propositionen
Enligt Jordbruksverkets och Lantbruksuniversitetets bedömning är kraven på motion och betesgång väl underbyggda och bör finnas som generella krav i djurskyddsförordningen.
Av rapporten framgår att daglig motion minskar förekomsten av olika sjukdomar hos framför allt kor som hålls bundna men även hos kor som hålls i lösdrift. Motion är således en mycket viktig faktor för kors hälsa och välbefinnande. Kor på bete har större rörelsefrihet, ett bättre klimat, en bättre hygien och större möjlighet till ett naturligt beteende jämfört med kor som hålls i bundna system. Detsamma gäller i viss utsträckning också då jämförelsen görs med kor som hålls i lösdriftssystem. Betesgång är således av betydelse oberoende av inhysningssystem.
Enligt regeringens mening är kravet på betesgång för mjölkkor välmotiverat. Av remissutfallet i ärendet framgår också att enigheten är stor i denna fråga. Flera remissinstanser uttrycker sig mycket positivt över rapporten och understryker de slutsatser som dras. Svenska lantarbetareförbundet anser dock att när det gäller kor som hålls i lösdrift bör det vara tillräckligt att sinkorna hålls på bete. Som nyss nämnts har det dock visats att betesgång är av betydelse även för kor som hålls i lösdriftssystem. Som framgår av rapporten ger dessutom kombinationen av lösdriftssystem och betesgång den bästa miljön för djuren och det finns således inte skäl att vidta några förändringar i detta avseende.
Enligt Jordbruksverket och Lantbruksuniversitetet finns det inte anledning att från djurskyddssynpunkt kräva att djuren skall kunna tillgodose sitt behov av grovfoder från betesmarken. Avgörande bör i stället vara om utevistelsen medför att djurens behov av motion och välbefinnande beaktas. Ett välplanerat s.k. motionsbete bör vara tillräckligt för att kravet på betesgång skall anses vara uppfyllt. Från både djurskydds- och miljösynpunkt är det viktigt att djuren inte vistas på så små arealer att marken på kort tid blir upptrampad. Ett motionsbete bör även kunna anläggas på hag- eller skogsmark.
Regeringen delar Jordbruksverkets och Lantbruksuniversitetets uppfattning att kravet på betesgång kan anses vara uppfyllt genom ett välplanerat s.k. motionsbete. Enligt regeringens bedömning bör ett sådant synsätt också underlätta för djurägare som i dag har svårigheter att uppfylla kravet på betesgång att anordna bete och följaktligen minska behovet av dispenser. Det är dock viktigt, såsom också flera remissinstanser påpekat, att arealen på ett sådant motionsbete är tillräckligt stor så att marken inte fort blir upptrampad och så att negativa miljöeffekter på framför allt yt- och grundvatten undviks. Regeringen har för avsikt att i djurskyddsförordningen bemyndiga Jordbruksverket att meddela närmare föreskrifter om hur betesmark skall vara anordnad för att kravet på betesgång skall anses vara uppfyllt.
När det gäller dispensmöjligheter anför regeringen bl.a. att vid nyetablering kan produktionen planeras så att kravet på betesgång uppfylls. Enligt regeringens mening bör det således inte heller i fortsättningen finnas något behov av dispenser för sådana djurstallar.
När det gäller djurhållningen i stallar som var i bruk den 1 juli 1988, när den nya djurskyddslagen trädde i kraft, är förhållandena dock något annorlunda. För sådan djurhållning bör även i fortsättningen möjligheter till dispens finnas när bete inte kan anordnas.
Flera remissinstanser anser att vad som avses med en mindre utökning av antalet kor måste preciseras. Länsstyrelsen i Norrbottens län föreslår att gränsen mellan en mindre utökning och en väsentlig utökning av antalet kor kan sättas vid 10 kor. Regeringen delar den uppfattningen, bl.a. mot bakgrund av att det i Jordbruksverkets föreskrifter (LSFS 1990:44) om undantag från förprövning av djurstallar m.m. finns angivet att stallar för nötkreatur inte behöver förprövas, om antalet djur som ryms i stallet understiger 10 vuxna nötkreatur. Det bör dock vara möjligt för den dispensprövande myndigheten att därutöver medge undantag om det endast är fråga om enstaka djur.
Enligt regeringens mening bör det vara en uppgift för Jordbruksverket att utfärda närmare föreskrifter om villkor för eventuella undantag från kravet på betesgång. Regeringen har därför för avsikt att i djurskyddsförordningen bemyndiga Jordbruksverket att meddela sådana föreskrifter. Föreskrifterna bör öka förutsättningarna för en likartad bedömning av frågor om undantag i landet. Regeringen vill dock understryka att det är väsentligt att alla möjligheter till bete prövas. Om det efter en sådan prövning framgår att det inte är möjligt att anordna betesgång får frågan om undantag prövas i enlighet med Jordbruksverkets föreskrifter. Eventuella dispenser bör enligt regeringens mening vara tidsbegränsade och om ställda villkor inte uppfylls bör en dispens kunna återkallas.
Jordbruksverket och Lantbruksuniversitetet har också föreslagit att frågor om undantag från kravet på betesgång i fortsättningen skall prövas av länsstyrelsen. Som skäl anförs att det är angeläget att bedömningar om möjligheten att anlägga bete och om vilka villkor som bör ställas från djurmiljö- och djurskyddssynpunkt utförs med stor sakkunskap och på ett likartat sätt.
Regeringen delar bedömningen att det är viktigt att frågor om undantag prövas med stor sakkunskap och på ett likartat sätt. Enligt regeringens mening bör det dock även i fortsättningen vara den kommunala nämnd som utövar tillsyn enligt djurskyddslagen som prövar frågor om undantag när det gäller djurhållning i stallar som var i bruk den 1 juli 1988. I fortsättningen bör emellertid detta också gälla om ett sådant stall förprövas enligt 5 § djurskyddsförordningen, under förutsättning att förprövningen inte innebär en väsentlig utökning av djurantalet. Enligt regeringens mening är det en fördel att samma myndighet utövar tillsyn och prövar frågor om undantag. Föreskrifterna om villkor för undantag från kravet på betesgång, som det bör vara en uppgift för Jordbruksverket att utfärda, bör enligt regeringens mening öka förutsättningarna för en likartad tillämpning av bestämmelserna mellan kommuner. Regeringen har vidare vid flera tillfällen betonat vikten av att veterinär anlitas av kommunerna vid djurskyddstillsynen. Kommunerna bör också vid prövning av frågor om undantag från kravet på betesgång kunna anlita veterinär och annan expertis vid behov.
Motionen
I motion Jo24 av Patrik Norinder (m) yrkas att länsstyrelsen skall vara dispensmyndighet i frågor om undantag från kravet på betesgång. Enligt motionen är det betydelsefullt att få en likartad bedömning av dispensfrågorna såväl mellan kommuner som inom större regioner. Södra Sveriges förutsättningar skiljer sig t.ex. från norra Sveriges.
Utskottets överväganden
Utskottet har inget att erinra mot regeringens överväganden i fråga om kravet på betesgång för nötkreatur som hålls för mjölkproduktion. När det gäller frågan om dispensmyndighet ansluter sig utskottet till motionärens bedömning att det är viktigt att åstadkomma en enhetlig bedömning av dispensfrågorna när bestämmelserna om betesgång skall tillämpas. Även regeringen har anfört att frågor om undantag bör prövas med stor sakkunskap och på ett likartat sätt. Enligt 24 § djurskyddslagen skall den kommunala nämnden ha tillgång till djurskyddsutbildad personal i den omfattning som behövs för att nämnden skall kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Som regeringen anför bör kommunerna också vid prövning av frågor om undantag från kravet på betesgång kunna anlita veterinär och annan expertis vid behov. Utskottet vill dessutom framhålla att beslut av vederbörande kommunala nämnd får överklagas till länsstyrelsen (38 § djurskyddslagen). Härigenom bör motionärens önskemål om en enhetlig bedömning och tillämpning kunna tillgodoses. I samma riktning verkar givetvis den omständigheten att Jordbruksverket kommer att bemyndigas att meddela generella föreskrifter om undantag från kravet på betesgång. Utskottet föreslår därför att motion Jo24 lämnas utan någon vidare åtgärd.
Vissa jordbrukspolitiska frågor i fristående motioner
Motionerna
Under allmänna motionstiden 1994 har väckts ett antal motioner i olika jordbrukspolitiska frågor. Synpunkter av mer övergripande slag framförs bl.a. i motionerna Jo224 (s), Jo226 (c), Jo232 (nyd) och Jo233 (s). Vänsterpartiets krav i motion Jo230 på omläggning av jordbrukspolitiken har behandlats ovan i avsnittet om ekologisk odling. I motion Jo224 framhålls behovet av fortsatt intern avreglering och sänkt gränsskydd inför ett EU-inträde. Vidare yrkas att exportsubventionerna för köttprodukter avvecklas. Motsatt uppfattning hävdas i motionerna U503 (kds) och Jo207 (m) där motionärerna framhåller att exportstödet för förädlade produkter bör behållas resp. att man bör satsa på ökad livsmedelsexport.
I motion Jo232 yrkas att anpassningen till EU innefattar även en harmonisering av skatter och avgifter så att konkurrensen sker på lika villkor. Även efter ett medlemskap bör Sverige verka för fortsatt avreglering inom gemenskapen. Den svenska regionalpolitiken bör inriktas mot att skapa konkurrenskraft för landsbygden genom att utnyttja dess specifika fördelar med tonvikt på kostnadseffektivitet och småskalighet. De goda förutsättningarna i Sverige för ekologisk odling bör utnyttjas (yrkandet behandlas i ett föregående avsnitt). Lantbruksskolorna bör utvidga sitt utbud så att det omfattar bondens roll som företagare. Lantbrukarens likaställning med andra småföretagare bör understrykas (yrkandena 1--4, 6 och 7).
I motion Jo233 yrkas ett tillkännagivande "av vad i övrigt anförts om inriktningen av jordbrukspolitiken" (yrkande 14). Detta yrkande syftar förmodligen på ett inledande avsnitt av i huvudsak beskrivande karaktär i motionen. Det avslutas med ett konstaterande att kvalitet, regional rättvisa, estetiska upplevelser och god miljö, förutom själva produktionen, har blivit centrala politiska mål för jordbrukspolitiken. Denna inriktning och dessa mål måste fullföljas. I motion Jo694 (s) yrkande 8 anförs att tekniska attachéer och jordbruksråd måste ges ett tydligt miljöuppdrag att bevaka forskning och teknisk utveckling samt ländernas miljöpolitik. Detta bör årligen redovisas för riksdagen.
Enligt motion Jo226 bör miljöavgifter och skatter utformas så att de gynnar inhemska bränslen. Mark som avsätts för naturvårdsändamål bör i första hand tillhandahållas av Domän AB. Risken att jord- och skogsbruksfastigheter omvandlas till fritidsfastigheter måste beaktas.
Enligt motion N411 (c) bör det övervägas att införa stimulanser för reservkraftverk till jordbruksföretag.
Utskottets överväganden
Propositioner och motioner om olika jordbrukspolitiska frågor har tidigare behandlats bl.a. under riksmötet 1992/93 och under innevarande riksmöte (1992/93:JoU13 och JoU20 samt 1993/94:JoU6). I samband med dessa beslut har framhållits att Sveriges ansökan om medlemskap i EU ställer nya krav på jordbrukspolitiken, krav som inte ryms inom ramen för 1990 års beslut. På grundval av främst Omställningskommissionens förslag har olika åtgärder vidtagits för att underlätta anpassningen av jordbruket inför ett EU-medlemskap. Utskottet har i dessa sammanhang anslutit sig till regeringens målsättning att omställningen av jordbruket skall fullföljas och att Sverige skall bli medlem i EU den 1 januari 1995. Vid integrationen bör Sverige uppnå så stora samhällsekonomiska effekter som möjligt med hänsyn tagen till både behovet av en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring och till konsumenternas och skattebetalarnas intressen. Vi bör också behålla den höga ambitionsnivå som vi har på bl.a. miljö-, djurskydds- och djurhälsoområdena. De regionalpolitiska frågorna bör ägnas särskild uppmärksamhet.
För att Sverige vid tidpunkten för ett inträde i EU skall ha en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring och livsmedelsindustri har riksdagen godtagit att en anpassning av de svenska pris-, stöd- och kostnadsnivåerna påbörjas redan före ett medlemskap.
I dessa anpassningsåtgärder ingår bl.a. arealstöd, inlösenpris för spannmål, exportstöd för kött och fläsk samt för ost och förädlade köttprodukter. Exportstödet i olika former gäller för tiden intill den 1 januari 1995. Inom animaliesektorn har anpassningen fullföljts i form av sänkta direktbidrag och sänkta referenspriser för kött och ägg m.m.
I november 1993 tillsattes en utredning om svenskt program för stöd enligt EG:s förordning om miljövänliga jordbruksmetoder och bevarandet av landskapet (dir. 1993:129). Utredaren bör enligt direktiven redovisa sina förslag senast den 1 april 1994.
Förhandlingarna om jordbrukets villkor vid ett EU-inträde har i huvudsak slutförts per den 1 mars 1994. Enligt de uppgifter som hittills offentliggjorts har de svenska kraven i hög eller acceptabel grad tillgodosetts inom bl.a. följande områden: skydd mot salmonella och djursjukdomar, stöd till jordbruket i norra Sverige, stöd till södra och mellersta Sveriges skogs- och mellanbygder samt Öland och Gotland, produktionskvoter och basarealsberäkning. Beträffande bestämmelserna om tillstånd till utländska förvärv av fast egendom har upplysts att Sverige får behålla sin reglering under en femårig övergångstid.
I proposition 1993/94:236 har regeringen nyligen redovisat sina förslag och överväganden rörande stödet till jordbruket i norra Sverige och konsekvenserna för vegetabilieodlingen av den träffade överenskommelsen med EU om villkoren för ett svenskt medlemskap i EU. Propositionen behandlas i utskottets betänkande 1993/94:JoU26.
I avvaktan på ytterligare information om resultatet av medlemskapsförhandlingarna och tidsplanen för ett eventuellt EU-inträde anser utskottet det inte meningsfullt att nu föreslå något riksdagsinitiativ med syfte att åstadkomma mer genomgripande jordbrukspolitiska reformer. Utskottet anser inte heller att det finns anledning att förorda några ytterligare förändringar i gällande jordbrukspolitiska beslut när det gäller gränsskyddet, jordbruksstödet i övrigt eller stimulans av biobränslen. Vad särskilt beträffar gränsskyddet bör framhållas att Sverige nyligen i samband med GATT-avtalet gjort långtgående åtaganden om tariffering och sänkning av gränsskyddet för jordbruksprodukter m.m. Reformperioden är sex år med början under år 1995. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo207, Jo224, Jo226 yrkandena 2, 4 och 5, Jo233 yrkande 14, U503 yrkande 1 och N411 yrkande 4.
I anslutning till motion Jo232 vill utskottet dessutom anföra följande. Enligt utskottets mening torde den svenska inställningen i jordbrukspolitiska frågor efter ett EU-inträde komma att påverkas av såväl de positiva erfarenheterna av 1990 års beslut om avreglering av jordbruket som riskerna för en fortsatt ökning av kostnaderna för jordbruksstödet och administrationen inom EU. Utskottet utgår således från att det kommer att ligga i både Sveriges och övriga medlemsstaters intresse att verka för en fortsatt avreglering av jordbruket. Så till vida instämmer utskottet med vad som anförs i motion Jo232 yrkande 2. Beträffande yrkande 6 i motionen hänvisar utskottet till sitt betänkande 1992/93:JoU20 där utskottet konstaterade att ett liknande yrkande var väl tillgodosett i det utbildningsprogram som redovisades i 1993 års budgetproposition. När det gäller motionärernas synpunkter på den svenska regionalpolitiken vill utskottet nämna att regeringen nyligen lagt fram en proposition (1993/94:140) om regionalpolitiken, som i stora delar tillgodoser dessa synpunkter. I avsnittet om landsbygdsutveckling anför arbetsmarknadsministern bl.a. att landsbygdens resurser och tillväxtmöjligheter bör tas till vara. Basnäringarna är viktiga på landsbygden, och det företagandet bildar också i fortsättningen grunden i landsbygdens näringsverksamhet. Ett kraftfullt arbete bör bedrivas på såväl lokal, kommunal, regional som central nivå (prop. s. 56 ff.). De regionalpolitiska insatserna bör öka i intensitet och omfattning.
Utskottet har beträffande övriga yrkanden i motionen i huvudsak inget att erinra mot motionens beskrivning av vilka krav som i framtiden kommer att ställas på jordbruket som näringsgren och på enskilda företagare. Enligt utskottets mening bör motionen inte föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida i nu aktuella delar (yrkandena 1--4, 6 och 7).
En organisationsfråga som närmast tillhör regeringens kompetensområde tas upp i motion Jo694. Motionen går ut på att tekniska attachéer och lantbruksråd skall ges bevaknings- och rapporteringsuppgifter inom områdena miljö och teknisk utveckling m.m. Utskottet vill erinra om att lantbruksrådens uppgifter ursprungligen reglerades i en regeringsförordning med instruktion för lantbruksråden och lantbruksattachéerna (SFS 1985:305). Enligt denna skulle lantbruksråden i huvudsak bevaka frågor inom Jordbruksdepartementets verksamhetsområde. År 1990 utfärdade regeringen en förordning (1990:1108) med instruktion för samtliga specialattachéer vid utlandsmyndigheterna. Enligt denna förordning fastställs en specialattachés ansvarsområde och arbetsuppgifter i förordnandet. För miljörådens del gäller att de på motsvarande sätt som lantbruksråden skall bevaka frågor inom verksamhetsområdet för det departement som är deras huvudman.
Enligt vad utskottet inhämtat har de svenska ambassaderna en stående instruktion att fortlöpande bevaka miljöfrågorna i respektive land. Det ankommer på vederbörande beskickningschef att bestämma vilken eller vilka befattningshavare som skall fullgöra denna uppgift. Från Utrikesdepartementet har meddelats att man ämnar intensifiera utbildningen i miljöfrågor för att öka personalens kompetens i detta ämne.
När det gäller kravet i motionen på årlig rapportering vill utskottet erinra om att såväl lantbruksråd som miljöråd skickar både regelbundna rapporter och samlade årsberättelser, vilka finns tillgängliga inom riksdagen. De rapporter i övrigt som upprättas vid de svenska beskickningarna handläggs på Utrikesdepartementet av respektive länderansvariga tjänstemän och distribueras vidare till personer och myndigheter som anses berörda eller anmält intresse.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo694 yrkande 8.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande målsättning för andelen ekologiskt odlad areal
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo208 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande stöd till ekologisk odling
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Jo23 och 1993/94:Jo27 yrkandena 1 och 2 till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar 10 000 000 kr utöver vad som anvisats enligt moment 18 i utskottets betänkande 1993/94:JoU13,
res. 1 (s) - delvis men. (v) - delvis
3. beträffande vissa frågor i övrigt om främjande av ekologisk odling m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo25, 1993/94:Jo226 yrkande 3, 1993/94:Jo230 yrkandena 1 och 3, 1993/94:Jo232 yrkande 5 och 1993/94:A815 yrkandena 36 och 37,
res. 2 (kds) men. (v) - delvis
4. beträffande stöd för åtgärder som ökar trädgårdsnäringens konkurrenskraft
att riksdagen godkänner att nionde huvudtitelns förslagsanslag Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. under budgetåret 1994/95 får disponeras för särskilda åtgärder inom trädgårdsnäringen i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 4.2) samt avslår motion 1993/94:Jo227 yrkande 3,
res. 1 (s) - delvis
5. beträffande exportstöd för trädgårdsprodukter
att riksdagen godkänner att nionde huvudtitelns förslagsanslag Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. under budgetåret 1994/95 får disponeras för stöd till export av trädgårdsprodukter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 4.3),
6. beträffande marknadsföringsåtgärder inom fruktodlingen
att riksdagen godkänner att nionde huvudtitelns förslagsanslag Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. under budgetåret 1994/95 får disponeras för stöd till marknadsföringsåtgärder inom fruktodlingen i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 4.4) samt lämnar motion 1993/94:Jo227 yrkande 2 utan vidare åtgärd,
7. beträffande översyn av reglerna för naturkatastrofersättning m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo227 yrkandena 4 och 5,
8. beträffande stöd till skuldsatta jordbrukare
att riksdagen avslår regeringens förslag att nionde huvudtitelns förslagsanslag Stöd till skuldsatta jordbrukare får disponeras även för stöd till trädgårdsföretagare (avsnitt 4.5),
9. beträffande tillämpningen av stödet till trädgårdsnäringen m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo26 yrkandena 1 och 3--5,
res. 3 (nyd)
10. beträffande vissa frågor i övrigt om stimulans för trädgårdsnäringen m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo26 yrkande 2, 1993/94:Jo27 yrkande 3, 1993/94:Jo210 yrkandena 2--5, 1993/94:Jo211, 1993/94:Jo215, 1993/94:Jo217 yrkandena 2 och 3 och 1993/94:Jo234 yrkande 1,
11. beträffande betesgång för mjölkkor
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo24,
12. beträffande vissa jordbrukspolitiska frågor m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo207, 1993/94:Jo224, 1993/94:Jo226 yrkandena 2, 4 och 5, 1993/94:Jo232 yrkandena 1--4, 6 och 7, 1993/94:Jo233 yrkande 14, 1993/94:N411 yrkande 4 och 1993/94:U503 yrkande 1,
13. beträffande miljöbevakning av tekniska attachéer och lantbruksråd
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo694 yrkande 8.
res. 4 (s)
Stockholm den 12 april 1994
På jordbruksutskottets vägnar
Margareta Winberg
I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Bengt Rosén (fp), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c), Inge Carlsson (s), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Lena Klevenås (s), Pehr Löfgreen (m), Carl Olov Persson (kds) och Christer Windén (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Stöd till ekologisk odling m.m. (mom. 2 och 4)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "När det" och på s. 9 slutar med "utskottets förslag" bort ha följande lydelse:
Som framgår av det ovan anförda delar utskottet även synpunkterna i motion Jo27 om det angelägna i att marknadens efterfrågan på ekologiska produkter kan tillgodoses. Som anförs i motionen har Sverige utomordentligt goda klimatiska, traditionella och kunskapsmässiga förutsättningar för framställning av ekologiskt odlade produkter. Det bör vara en gemensam strävan att vi inom landet skall vara så gott som självförsörjande med dessa produkter. Även i exporthänseende är den ekologiska odlingen en produktion som bör kunna utökas avsevärt.
För att en odling skall godkännas som ekologisk krävs en omställningstid där kostnaderna ofta överstiger intäkterna. För att underlätta denna omläggning kan ett ekonomiskt stöd behövas. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med sådana överväganden och eventuella förslag till ett sådant stöd.
Enligt utskottets mening bör redan nu ytterligare resurser avsättas för stöd till ekologisk odling. Utskottet föreslår, i enlighet med yrkande 1 i motionen, att ytterligare 30 miljoner kronor anvisas för ändamålet. Dessa medel skall i huvudsak användas för arealstöd men även för information, utbildning, marknadsföring och ett eventuellt startstöd eller omställningsstöd. Utskottet tillstyrker således motion Jo27 yrkande 1 och föreslår att riksdagen med anledning av yrkande 2 i motionen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i övrigt anfört om stöd till ekologisk odling. Motion Jo23 om ökat arealbidrag är härigenom i huvudsak tillgodosedd och bör ej föranleda någon särskild åtgärd.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "(yrkande 3 i motionen)" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan för sin del ställa sig bakom regeringens förslag om stöd till trädgårdsnäringen såvitt avser den allmänna inriktningen av stödåtgärderna. Utskottet delar också de synpunkter som framförs i motion Jo227, som innehåller en utförlig redovisning av bl.a. den yrkesmässiga fruktodlingens situation. Svensk yrkesfruktodling bör ges bättre möjligheter till marknadsföring och konkurrens med länder som har en lägre kostnadsnivå, framför allt i fråga om arbetskraften. Utskottet delar motionärernas bedömning att det finns skäl att stimulera en vidareförädling av svenska trädgårdsprodukter. För detta ändamål bör riksdagen, med anledning av yrkande 3 i motionen, anvisa 10 miljoner kronor.
dels att utskottets hemställan under 2 och 4 bort ha följande lydelse:
2. beträffande stöd till ekologisk odling
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1993/94:Jo27 yrkandena 1 och 2 och med avslag på motion 1993/94:Jo23 till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar 40 000 000 kr utöver vad som anvisats enligt mom. 18 i utskottets betänkande 1993/94:JoU13 samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande stöd för åtgärder som ökar trädgårdsnäringens konkurrenskraft
att riksdagen dels godkänner att nionde huvudtitelns förslagsanslag Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. under budgetåret 1994/95 får disponeras för särskilda åtgärder inom trädgårdsnäringen i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 4.2), dels med anledning av motion 1993/94:Jo227 yrkande 3 till Startbidrag för vidareförädling av trädgårdsprodukter för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000 kr,
2. Vissa frågor i övrigt om främjande av ekologisk odling m.m. (mom. 3)
Carl Olov Persson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Förslaget i" och slutar med "utskottet motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i förslaget i motion Jo25 att ekologisk odling bör få påbörjas på omställd mark och att år 1994 kan utnyttjas som karensår. Den egentliga KRAV-godkända odlingen kan då med vissa restriktioner påbörjas under år 1995. För att omställningsmark skall få konverteras till ekologisk odling skall kontrakt upprättas mellan odlaren och staten. Villkoret för att den omställda marken skall kunna tas i anspråk för ekologisk odling bör vara att odlingen skall pågå under minst en femårsperiod. Eftersom ekologisk odling innebär väsentligt lägre skördeutfall bidrar inte detta till en överskottsproduktion. Vad utskottet anfört med anledning av motionen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande vissa frågor i övrigt om främjande av ekologisk odling m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo25 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört och avslår motionerna 1993/94:Jo226 yrkande 3, 1993/94:Jo230 yrkandena 1 och 3, 1993/94:Jo232 yrkande 5 och 1993/94:A815 yrkandena 36 och 37,
3. Tillämpningen av stödet till trädgårdsnäringen m.m. (mom. 9)
Christer Windén (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "I anslutning" och slutar med "detta område" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärens åsikt att de föreslagna stödinsatserna bör kompletteras eller preciseras i fråga om inriktningen på några punkter. Detta är viktigt framför allt för att ge trädgårdsnäringen möjlighet att konkurrera på lika villkor med viktiga producentländer. Som anförs i yrkande 1 i motionen är det viktigt att stimulera energihushållningen och ge näringen incitament att satsa på uppvärmning med miljövänliga metoder. Vidare krävs åtgärder som ger lättnader i reglerna när det gäller anställning av tillfällig arbetskraft för bl.a. plockning. Förutsättningarna måste motsvara dem som odlarna har i konkurrentländerna inom EU. Rapporter från odlare visar att plockningskostnaden på 90 öre per kg motsvarar mer än halva försäljningspriset för samtliga äppelsorter. Utskottet återkommer till frågan om likvärdiga konkurrensförhållanden i det följande. Vidare bör enligt utskottets mening särskild uppmärksamhet ägnas åt den tillfälliga prisdumpning som genomförs av vissa utländska odlare. Konsekvenserna av denna verksamhet bör utredas närmare. Produktutvecklingen inom färska hackade ätfärdiga trädgårdsprodukter bör också uppmärksammas. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo26 yrkandena 1 och 3 bör ges regeringen till känna. Motionen är i övrigt i huvudsak tillgodosedd genom utskottets ställningstaganden.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande tillämpningen av stödet till trädgårdsnäringen m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo26 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört och lämnar utan vidare åtgärd motion 1993/94:Jo26 yrkandena 4 och 5,
4. Miljöbevakning av tekniska attachéer och lantbruksråd (mom. 13)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "En organisationsfråga" och på s. 23 slutar med "yrkande 8" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det på det internationella området finns brister i regeringens miljöpolitik. Den svenska regeringen måste sätta upp tydligare miljömål för det internationella arbetet. Det är nödvändigt att följa och aktivt försöka påverka miljöutvecklingen i olika internationella fora. Som ett led i denna strävan anser utskottet att de tekniska attachéerna och lantbruksråden skall ges ett tydligt miljöuppdrag att bevaka forskning och teknisk utveckling samt ländernas miljöpolitik. Den närmare organisationen och fördelningen av arbetsuppgifter bland utlandspersonalen hör visserligen till regeringens kompetensområde och är ytterst ett ansvar för vederbörande beskickningschef. Enligt utskottets mening är emellertid frågan om bevakning och rapportering angående andra länders miljöpolitik så viktig att riksdagen bör göra ett uttalande i enlighet med motion Jo694 yrkande 8. Som motionärerna anfört bör riksdagen också begära att dessa rapporter årligen redovisas för riksdagen i lämpligt sammanhang.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande miljöbevakning av tekniska attachéer och lantbruksråd
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo694 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Stöd till skuldsatta trädgårdsföretagare
Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c), Carl G Nilsson (m), Pehr Löfgreen (m) och Carl Olov Persson (kds) anför:
Riksdagen har nyligen beslutat avskaffa anslaget B 5 Stöd till skuldsatta jordbrukare under nionde huvudtiteln efter förslag av s och nyd (1993/94:JoU13). Mot detta reserverade sig regeringspartierna (res. 3). Enligt vår uppfattning är regeringens förslag att låta detta anslag omfatta även skuldsatta trädgårdsföretagare mycket välmotiverat. Av skäl som nyss anförts kan emellertid utskottet inte tillstyrka detta förslag. Vi förutsätter att regeringen i lämpligt sammanhang återkommer till riksdagen med förslag om åtgärder för att vid behov ge stöd till skuldsatta trädgårdsföretagare.
2. Vissa jordbrukspolitiska frågor
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anför:
Regeringens politik på jordbruksområdet har medfört en utveckling mot ökade överskott och därmed högre kostnader. Det näst intill eniga riksdagsbeslutet från 1990 om omställning av det gamla subventions- och regleringssystemet hade enligt den socialdemokratiska gruppen i jordbruksutskottet kunnat fullföljas på ett helt annat sätt än som skett.
Synen på jordbruket som enbart en garant för att vi skall kunna äta oss mätta är övergiven. Kvalitet, regional rättvisa, estetiska upplevelser och god miljö har, förutom själva produktionen, blivit centrala politiska mål för jordbrukspolitiken. Denna inriktning och dessa mål måste fullföljas. De mål som i samband med 1990 års beslut ställdes upp om att skapa ett ekologiskt och djuretiskt tillfredsställande jordbruk är fortfarande fullt ut giltiga.
I våra reservationer och särskilda yttranden till detta och andra betänkanden har vi framfört vår syn på jordbrukspolitiken och vår kritik mot riksdagsmajoriteten. Det har dock varit omöjligt för oss att i ett sammanhang ta ställning till regeringens politik på grund av att den framlagts för riksdagen styckevis och ofullständigt. Detta har försvårat vår roll som oppositionsparti.
3. Vissa jordbrukspolitiska frågor
Christer Windén (nyd) anför:
Med tillfredsställelse noterar jag att utskottet i allt väsentligt delar min uppfattning om jordbrukspolitikens framtida utformning. Jag inser emellertid att det inte är meningsfullt att redan nu ge detaljerade förslag, eftersom vi ännu inte vet om och när Sverige blir medlem i Europeiska unionen. Ett medlemskap innebär dessutom att förändringar i Sverige måste ske inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Ny demokrati avser därför att senare återkomma med preciserade förslag bl.a. vad beträffar konkurrenslikhet på kostnadssidan, den enskilde bondens roll som företagare, nya verksamhetsgrenar samt jordbrukets betydelse som motor för landsbygdens utveckling.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Jan Jennehag (v) anför:
Stöd till ekologisk odling m.m. (mom. 2 och 3)
Regeringens förslag om ett nytt stöd till ekologisk odling har positiva inslag. Den ekonomiska satsningen är emellertid alltför blygsam. Vänsterpartiet har under allmänna motionstiden utförligt argumenterat kring den ekologiska odlingens villkor och föreslagit ett rakt arealstöd med 900 kr per ha. Det skulle ge de ekologiska odlarna en inkomstförstärkning på över 20 miljoner kronor, samtidigt som administrationen skulle förenklas och statens kostnad hållas oförändrad. Vidare skulle jordbruket i norra Sverige bli mer rättvist behandlat genom en sådan konstruktion. Riksdagen bör uttala sig för den konstruktion av stödet som föreslås i motion Jo23 (hemställan mom. 2).
Som framgår av motion Jo230 utgör ekologiskt odlat spannmål ingen belastning när det gäller kostnader för export av spannmål. Eftersom praktiskt taget ingen ekologiskt odlad spannmål exporteras får det konventionella jordbruket indirekt en subvention genom de förmalningsavgifter som belastar detta spannmål. Det ekologiska jordbruket måste återfå de medel som inbetalas i form av förmalningsavgifter enligt yrkande 3 i motionen (hemställan mom. 3).
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 2 och 3 borde ha hemställt:
2. beträffande stöd till ekologisk odling
att riksdagen dels, med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Jo27 yrkandena 1 och 2 till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar 10 000 000 kr utöver vad som anvisats enligt mom. 18 i utskottets betänkande 1993/94:JoU13, dels med anledning av motion 1993/94:Jo23 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
3. beträffande vissa frågor i övrigt om främjande av ekologisk odling m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo230 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts samt avslår motionerna 1993/94:Jo25, 1993/94:Jo226 yrkande 3, 1993/94:Jo230 yrkande 1, 1993/94:Jo232 yrkande 5 och 1993/94:A815 yrkandena 36 och 37,