Statsutskottets Memorial N:o Si (Betänkande 1893:Su54 su)

Statsutskottets Memorial N:o Si.

«i<i ,aniii''fk>.<j<fii liaiiii-''!''. »Joll. •imdgivi In .lin .iyi;k«

-Ur ,J'' 1 i .ii: SOT.iiitm.lit 1,2> •"> -''•* I UfU.1*

. ; lij) -?j U-UV! ''»iuifcjiiU it •/!'' ■ ’ i.ut it ignbr.hid Mg

: ii

f b (h

il\ t :l

.iilll J}K)q T‘*![''>

N:o M.

..i (!K) h?t i."'' \VvV''.i\''^ft>V\ liio;i.4''liigfeJifl t''biU'',tU;iJs?I

Auk. till Rikad. kansli dep 18 april 1863, & 4 A <*»• <1

fJHl W i: »t JO ,{. ''}[-• *■*1U. J ‘ - U-i - < - *'' • • * ''r.^r.T «n* i

Ja >;it’''!’»r"r nijijb vmiliiv.ii .•[ p.:: i v; »Jod no .In! - ko. miluM iitr f.-iv ''i-*biJ

, - ; • • ,,, . J Hj/ll , : '' ! \''i >'', ■ !) _ h\ .V.iV) Uf!’ L :’1

Memorial, med förslag till åtsHlliga stadganden, hvilka höra införas
i det nya reglementet för riksgäldsfcontoret.

T • llU-t.f OWI in !/.,! I! .nr.fwlilf

nia !•( nr, ir-tHT n.-b I ,?U; Julöl loil-d;'';- / ''! i adhldn-dirf «g »’U" '''' »•»* (*

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till stadganden tf det nya
reglementet för rikagäldakontoret, som angå: Riksgäldskontorets fordringar för de
af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån; återstående utgifter ''till följd af beslut
vid föregående riksdagar; med statsregleringen gemenskap egande utgifter;
på riksgäldskontoret anvisade kreditiv; styrelsen för riksgäldskontoret; samt fullmäktige
tillhörande särskilda åligganden och uppdrag; äfvensom ''till aflöningsstat
för riksgäldskontorets tjensteman och vakt betjening samt indrag&iogsstat oöh pensionsstat
vid riksgäldskontoret.

De föreslagna stadgandena och staterna äro af lika innehåll med motsvarande
stadganden och stater i 1892 års reglemente, med undantag deraf att ur
indragningsstaten uteslutits kammardrängen Per Fredrik Rydqvist, som efter fyllda
sjuttio år erhållit afsked från sin tjenst i riksgäldskontoret, samt att ur pensionsstaten
uteslutits sekreteraren C. G. Stuarts numera aflidna enka Maria Lovisa
Stuart, född Koschell, hvaremot å sistnämnda stat förre kammardrängen Rydqvist
uppförts med ett pensionsbelopp af 575 kronor.

§§ 19, 20 och Öl grunda sig på Riksdagens ''bifall till utskottets hemställan
i dess memorial n:o 37.

Bill. till Riksd. Prof. 1893. i Sami. 1 Afd. 41 Höft. (N:o 54.)

Statsutskottets Memorial N:o 54.

Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning, om
sådant skulle erfordras, få ändra paragrafernas nummerordning, hemställer utskottet,

att Riksdagen må godkänna följande förslag till stadgande^ -

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

t? ,. *

r*§ 4.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,
för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglemente
bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna
uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

KV\ '' - •• v , V>\,, \\i\ )W> •. .V.--., \ v''.''

Riksdagen har år 1879 beslutat:

a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar
derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra
med af Kongl. Maj:t faststald bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernväg sbolag, som före utgången
af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet
af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;

b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt
förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878
års i pund sterling och francs förskrifna statslån;

c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes,
än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning
nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel;

d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret
anmäla ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag
utfärdade skuldförbindelser de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet
af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de

Statsutskottets Memorial N:o 54.

ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas,
att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad
för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med
rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid
lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893;

e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betryggande
säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt
gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de
rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning
medförde;

f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt
de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill
af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt

g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret
skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna
eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande
af amorteringen af statens skuld.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

tar'''' >''i •<! i- • -a «.•>•■ i:;: ... 4W,,.u > ■’ . V*

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

; i ;:,V‘ § o.

.. <; f i , ... . a

Riksdagen har år 1885, under förutsättning att de i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden för den 25 Februari samma år omförinälda, utaf staden
Hudiksvall och Hudiksvalls trävaruaktiebolag erbjudna upplåtelser till staten af
mark och af flottleden mellan Hybosjön och sjön Gryttjen komma till stånd,

dels medgifvit, att Hudiksvalls jernvägsaktiebolags jernväg mellan Hudiksvall
och Näsviken med alla tillhörigheter i fast och lös egendom, deribland ångbåtar
och pråmar jemte sjöstationer med åbyggnader samt fordringar enligt bok, vid
tideu för öfverlåtelsen, må för statens räkning inköpas, att tagas i besittning den
1 November 1887, mot en köpeskilling af 536,488 kronor 15 öre, hvilken erlägges
sålunda, att staten

Statsutskottets Memorial N:o 54.

l:o) eftergifter hvad af det bolaget beviljade statslån
återstår oguldet den 31 December 1887, beräknadt att utgöra kronor 185,677: 97
och 2:d) sistnämnda dag betalar till bolaget dels mot
erhållande af bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obligationer
ett deremot svarande belopp, beräknadt till 105,624
kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor 11 öre eller

sålunda tillhopa ...........................*............,.......... „ 350,810:18

Summa kronor 536,488: 15;

dels öfverlåtit åt Kong!. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll
och bestämmelser, som vid uppgörande af aftalet med jernvägsaktiebolaget må
finnas erforderliga;

dels beviljat och stält till Kongl. Majsts disposition för jernvägens inköpande
och dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande till norra stambanan
vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel 4,623,300 kronor och deraf
anvisat till utgående

under år 1886 ....................................... kronor 2,000,000: —

» » 1887 .................................................................. „ 2,350,300: —

samt „ „ 1888 .................................................................. „ 273,000: —;

och åligger det Riksgäldskontoret att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala
ofvannämnda belopp, i den mån de ännu ej lyftats.

§ 7.

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i
den ordning-, Kéfcgl. fcfaj:t skulle eg» att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,
verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare
sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret
att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej
lyftats.

§ 8.

Riksdagen har år 1890

dels, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning för en
köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t bestäm -

Statsutskottets Memorial N:o 54.

mer, inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge med alla dertill hö"
rande byggnader och öfriga för trafikens behof utförda anläggningar jemte den
vid jernvägen befintliga rullande materiel, som, vid en af maskiningeniören V- L.
Klemming i september månad år 1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra
bolaget “The Swedish and Norwegian railway company, limited", till Kongl.
Maj:ts förfogande anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven
för bestridande af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000 kionor,
att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen användas,
dels ock anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000 kronor,
att utgå från Riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när
Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.

§ 9.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1886 års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att
utgå under fem år från och med år 1887 med 1,000,000 kronor årligen, dock
så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för
ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kong!. Maj:t att å
detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernväg^
anläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf, att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen
för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för
allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd
till banans öppnande för allmän trafik;

3jo) att det låuesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, so» jemte

Statsutskottets Memorial N:o 54.

statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inte
taldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra
å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
sa att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge,
till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits,
blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom . all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af
staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den
jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande
ej mindre såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens
fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför
hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet
innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats
för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvan berörde sista tredjedel
ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som innehar lån af staten, och utse eu revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl.

Statsutskottets Memorial N:o 64. 7

Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i fiffigt alla de vilkor och
kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild
person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af
bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla;

och åligger det Riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala
de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta anslag anvisat eller ytterligare
kan komma att anvisa.

§ 10.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1891 års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå
under fem år från och med år 1892 med 1,000,000 kronor årligen, dock så
att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett
efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, livilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga
kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt,
hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt
och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf, att bolagsmännens
inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de
andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande
härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess
besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af
Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och
besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och vattenbygguadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för
allmän trafik;

Statsutskottets Memorial N:o 54.

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för
hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,
dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg
senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta,
med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom
de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke
beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp
med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den
ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetala; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom äll bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten
lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,
för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej
mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran
inteckna bolagets jernväg med fönnånsrätt för samma fordran framför hvarje annan
fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje
annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot
i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en
revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt
att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t

Statsutskottets Memorial N:o 54. 9

kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,
som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt
enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla;

och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret att behörigen utbetala de
belopp, Kongl. Maj:t må komma att å detta anslag anvisa.

§ 11.

Riksdagen har år 1891 beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande
ett belopp af två millioner trehundrafemtio tusen kronor, att anvisas såsom lån
åt Hernösands—Sollefteå jernvägsaktiebolag och utgå med ena hälften under år
1892 och med andra hälften under år 1893, under förutsättning att bolaget hos
Kongl. Maj:t styrker, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är
fullt tillräckligt för jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag
innehålla, och hvaraf minst en million sjuhundrafemtio tusen kronor
böra utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande, samt under
de vilkor och bestämmelser i öfrigt, hvilka för understödjande medelst lån af enskilda
jernvägsanläggningar blifvit af 1891 års Riksdag stadgade och i nästföregående
paragraf af detta reglemente finnas angifna; och har Riksgäldskontoret
att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, behörigen utbetala det sålunda för år 1893
beviljade belopp, 1,175,000 kronor.

§ 12.

Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter
å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition
af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till
fonden ingående annuiteter kan erfordias till fyllande af högst en million kronor
årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret
förorsakas.

Bill. till Riksd. Prof. 1893. 4 Sami. 1 Afd. 41 Häft.

Statsutskottets Memorial N:o 54.

§ 13.

Som sistlidne Riksdag till Kongl. Maj:ts förfogande stält ett belopp af
2,800,000 kronor, att i mån af behof lyftas i Riksgäldskontoret, för att användas
till kompletteringsarbeten å Luleå—Gellivara-banan och till inköp af rullande
materiel för densamma, äfvensom till ersättande af de för banan under år 1891
häfda utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att, enligt Kongl. Maj:ts disposition,
behörigen utbetala det sålunda anvisade beloppet 2,800,000 kronor.

§ 14.

För fullbordande af restaurations arbetet å Skara domkyrka bar sistlidne
års Riksdag anvisat dels å extra stat för år 1893 ett anslag till belopp af 35,000
kronor dels på Riksgäldskontoret 40,000 kronor såsom lån, att af domkyrkan återgäldas
medelst en årlig annuitet af fem procent å den ursprungliga lånesumman,
af hvilken annuitet skall beräknas fyra procent ränta å det vid hvarje liqvid återstående
oguldna kapitalbeloppet, och återstoden anses såsom kapitalafbetalning,
allt under vilkor att någon utbetalning icke må ega rum förr än styrkt blifvit, att
domkyrkans byggnadskassa eger tillräckliga medel för arbetets fullständiga fullbordande.

Till följd häraf åligger det Riksgäldskontoret att till vederbörande behörigen
utbetala nämnda lånebelopp, 40,000 kronor; hvaremot och enär detsamma blifvit i
riksstaten för år 1893 uppfördt, Riksgäldskontoret eger att af statskontoret utbekomma
ersättning för berörda belopp, sedan det af Riksgäldskontoret utbetalts.

3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.

§ 18.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.

Statsutskottets Memorial N:o 51.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 19.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma af fem millioner
kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in
pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade
förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än
sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.

§ 20.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å
Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen
faststält till två millionor fem hundra tusen kronor.

§ 21.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående
paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
senare än fem år efter deras utgifningsdag.

§ 22.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,
att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,
i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio
tusen kronor.

Statsutskottets Memorial N:o 54.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ so.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja eu vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 51.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

§ 52.

År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

§ 53.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt
hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 54,

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frårdräda fullmäktig s-befattningen,
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 55.

(Se här nedan under punkten II.)

§ 56.

(Se här nedan under punkten III.)

Statsutskottets Memorial N:o 54.

§ 57.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af BiJcsgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo
skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 58.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och
yttranden.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 67.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed
flere handlingar.

§ 68.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes,
jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obruk -

Statsutskottets Memorial N-o 54.

bara eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.

§ 69.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt
gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva
de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och
inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik
upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick
samt, om så erfordras, reparerade.

§ 70.

Sedan Riksdagen ej mindre år 1884 beslutat att bilda en fond för nytt riksdagshus
samt af de vid statsregleringarne för åren 1885, 1886, 1887 och 1888
tillgängliga medel till denna fond afsatt sammanlagdt 2,584,500 kronor och åt
Riksgäldskontoret uppdragit att för fondens räkning förränta dessa till Riksgäldskontoret
öfverlemnade medel, än ock år 1888, i sammanhang med beslutet
om uppförande å vestra delen af Helgeandsholmen af tvenne byggnader för inrymmande
af Riksdagen, Riiksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen
samt af Riksbanken, föreskrifvit, att för detta ändamål skulle bildas en byggnadsfond
för riksdags- och riksbankshus, hvaruti skulle ingå dels den för uppförande
af nytt riksdagshus bildade fonden, dels de till nytt hus för Riksbanken afsätta
1,500,000 kronor, dels af sådana medel i Riksbanken, som blifvit afsätta för inlösen
af gamla sedlar, en summa af 255,000 kronor, dels ock under sju års tid
årligen ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor, åligger
det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att jemte Fullmäktige i Riksbanken förränta
de denna fond tillhörande medel, i den mån de icke i följd af Riksdagens beslut
från fonden uttagas.

§ 71.

Som 1888 års Riksdag beslutat, dels att för inrymmande af Riksdagen,
Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen samt af Riksbanken

Statsutskottets Memorial N:o 54.

tvenne skilda byggnader må uppföras å vestra delen af Helgeandsholmen, dels
att för detta ändamål bildas en byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus,
hvaruti ingå, jemte andra medel, den för uppförande af nytt riksdagshus bildade
fonden, dels att af denna byggnadsfond må utgå till uppförande af nytt hofstall å
artilleriplanen och anordnande eller uppförande af ett vaktstall i kongl. slottets
närhet en summa af högst 1,070,000 kronor, till ersättande af det för landtförsvarets
behof disponerade förra artilleristallet vid artilleriplanen och för inlösen af byggnaderna
å egendomen n:o 6 i qvarteret Bodarne 55,000 kronor och till inlösen
af bazarbyggnaden å Norrbro och tvättinrättningen i Norrström högst 280,000
kronor, dels att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å Helgeandsholmen
jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och broar samt platsens ordnande
i öfrigt ej må öfverstiga hvad af fonden återstår, sedan sistnämnda tre
kostnadsbelopp derifrån afdragits, eller i rund summa 5,000,000 kronor, dels ock
att byggnaderna skola uppföras i enlighet med genom Bankofullmäktiges och
Fullmäktiges i Riksgäldskontoret försorg upprättade och af dem gillade ritningar,
åligger det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att utföra det dem gifna uppdrag, som
i Riksdagens i detta ärende fattade beslut innefattas.

§ 72.

Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 73.

(Denna paragrafs lydelse är beroende på Riksdagens blifvande beslut i anledning
af väckt fråga om ny instruktion för Riksdagens revisorer.)

§ 74.

Före nästkommande Riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier
och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

Statsutskottets Memorial N:o 54.

c) låta komplettera och iståndsätta inventarier er sedlar ne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere
arbeten.

För Öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjenstemän,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga
reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut
upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.

§ 75.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms tiga kanalbolag den 27 Mars
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat ar granskas utaf tva revisorer, af hvilka den ene bör utses af
Fullmäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja eu
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ 76.

Då de bolag, som för jemn ägs anläggning ars utförande från Riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan
afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru
vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 77.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som skall
vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af
Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens förvaltning
och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud så väl till den allmänna ordinarie sammankomst, som

Statsutskottets Memorial N:o 54.

mellan hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision,
som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 78.

Fullmäktige i Riksgäldskontor skola bland sig utse en ledamot i postsparbankens
styrelse.

§ 79.

I enlighet med Kongl. Maj:ts kungörelse den 15 Maj 1891 och det den 9
September 1881 faststälda reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarnes
garantiförening skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper
och förvaltning, utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom
Fullmäktige skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista,
hvari de såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.

§ 80.

Riksdagen har år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontor uppdragit att
låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande
af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta
samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets
Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866,
börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta
riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne
och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af
de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,
dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar
lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma
Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma; och har Riksdagen år 1889
bemyndigat Fullmäktige dels att för detta sakregisters fullbordande i manuskript
under år 1889 eller, om arbetet ej under nämnda år kan afslutas,
under dels år 1889, dels år 1890 af förslagsanslaget till riksdagskostnader använda
6,000 kronor, dels att, då sådant kan ske, ombesörja registrets tryckning
och af nyssnämnda förslagsanslag bestrida utgiften derför samt för anskaffande
af papper dertill, dels ock att bestämma upplagans storlek samt pris för hvarje
exemplar af registerverket, äfvensom besluta och låta verkställa den kostnadsfria
utdelning deraf, som Fullmäktige må finna böra ega rum.

Bill. till Riksd. Prof. 1893. 4 Sami. 1 Afd. 41 Höft.

Statsutskottets Memorial N:o 54.

§ 81.

Riksdagen tiar år 1892 dels uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontor
att låta i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det för ståndsriksdagarne fullbordade
registret genom lämplig person enligt af Fullmäktige faststäldt formulär
och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela,
utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt fullständigt
register till kamrarnes protokoll med bihang för tiden från och med år 1867
samt till och med året näst före det, under hvilket registret varder i manuskript
fullbordadt, dels bemyndigat Fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader
tills vidare för ändamålet använda tillsammans 5,000 kronor, dels ock åt
Fullmäktige uppdragit att, så snart ske kan, sedan erfarenhet vunnits om den tid och
möda, ifrågavarande arbete må kräfva, till Riksdagen inkomma med yttrande och
förslagsberäkning öfver de ytterligare kostnader, som för arbetets fullbordande
må erfordras.

§ 82.

Ofverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882
års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola
Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen
öfver biblioteket.

§ 83.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga binder göra Riksdags hållande i bufvudstaden omöjligt eller för *
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan
riksdagarne afsäger sig förtroendet eller i justitieombudsmansembetet insattes
eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att

Statsutskottets Memorial N:o 54.

å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet
till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna
före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, minst fem af Fullmäktige i hvartdera
verket vara tillstädes.

§ 84.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige

Riksgäldskontoret vara tillstädes.

§ 85.

För den händelse, att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af de enskilda
bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor, ega Fullmäktige att
på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet
m. m., som med Fullmäktige i Riksbanken aftalas, tillhandahålla Riksbanken
svenska statens obligationer eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp
af högst sju millioner kronor.

Statsutskottets Memorial N:o 5å -

Bil. B.

liiksgäldskontorets vid 1892 års slut utbiilanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1892 års
Årtal.	§•							slut.
		a) Byggnadslån.
1866	39	Lån till staden Kristine-hamn och Varnums lands-församling, för uppbyggan-de af ny kyrka i Kristine-hamn ..........	(18491	\ .2 % \ < jemte > 1 ränta, j		37,500		6,750
			\|1854J	3 %		—
	43	Lån till Vesterås domkyrka, för densammas reparation	1860	—	—	28,000	—	28,000	—
	36	Lån till staden Jönköping, för uppförande derstädes al ett nytt lärohus för ele-mentarläroverket...............	1861	5 %	4 %	120,000		61,498	18

		Transport		—	—	—	—	96,248	18

Statsutskottets Memorial N:o 54.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetaltB.	Annuitet.	läntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1892 års slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	96,248	18
1866	90	Lån till Apotekare-societe-
		ten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutiska institutet..............................	1862	5 %	4 %	50,000		21,959	01
»	37	Lån till staden Umeå, för
		uppförande af byggnader för Umeå läroverk.....................	1864	T)	''tf	25,000	_	15,813	22
		Lån till staden Falun, för
		uppförande af ett nyttläro-verkshus derstädes...............	1864			40,000	_	25,354	14
y>		Lån till staden Sala, för upp-
		förande af ett nytt läro-verkshus derstädes...............	1865			12,000	_	7,575	66
»		Lån till staden Halmstad, för
		uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar-läroverk derstädes...............	1866			25,000		16,991	48
		Lån till Kalmar Domkapitel,
		för uppförande af en ny bygg-nad för läroverket i Kalmar	1866	»	>	40,000		27,155	60
	1481)	Lån till staden Venersborg
	för uppförande af en ny byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes .....	1867, 1868	y>	T>	40,000		28,122	58


»	1482)	Lån till staden Vestervik, föi
	uppförande af ny byggnad
		Transport		—	—	—		239,219	87

•) Jfr § 16 inom. 3 i 1867 års Reglemente.
») Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente.

22 Statsutskottets Memorial N:o 54.

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	A • j , Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod
Årtal.	§•				slut.
		Transport		—	—			239,219	87
		åt elementarläroverket der-städes	1867, 1868		A ce.	20,000
1866	1481)	Lån till Upsala Domkapitel,	O jfr			14,J4o	00
		för uppförande af ny bygg-nad för högre elementar-läroverket derstädes	1867, 1868			140,000		99,639	79
	1482)	Lån till Karlstads Domka-
	pitel, för uppförande af ny-byggnad för högre elemen-

		tarläroverket derstädes	1868			40,000		29,016	35
	1483)	Lån till Skara Domkapitel, för förändring och tillbygg-nad af eleraentarläroverks-byggnaden derstädes	1868, 1869
40,000	32,344	1 Q
1868	47 *)	Lån till domkyrkan i Karl-				1 O
		stad, för densammas repa-ration .....	1869	fi o/.		23,500		6,289	58
1866
1485)	Län till staden Kristianstad,
		för utvidgande af elemen-tarläroverksbyggnaden der-städes.........	1873, 1875	5 %		20,000		16,697	Q O
1874	5	Lån till direktionen för se-				oy
		minarium för bildande af
		lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi-
		narium	1875			59,000		45,018	75

		Transport	—	—	—			482,472	72

*) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.
a) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.
s) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

4) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

s) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1875 års Reglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 54.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1892 års
Årtal.	§.
		Transport	—	—	—		—	482,472	72
1882	17	Lån till föreståndarne för Linköpings domkyrka, för fullbordande af tornbygg-naden å domkyrkan .........	1883	5 %	4 %	30,000		26,825	50
1887	15	Ytterligare lån till Linkö-pings domkyrka till betäc-kande af den brist, som uppkommit i den beräknade kostnaden för tornbyggna-den å nämnda domkyrka jemte dermed i samman-hang stående arbeten......... = 538,024: 63	1888	»	»	30,000	——	28,726	41
1866	142	b) Tomtreglering slån. Lån till staden Karlstad, för reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års eldsvåda...........	1867	G%	»	50,000		15,752	05
1872	32	Lån till staden Strengnäs, för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda.....	1872	y>		30,000		15,781	48
18771)	7	Lån till staden Strömstad, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda.....	1878		5 %	50,000		46.599	05
		Transport	—	—	—	—	—	616,157	21

M Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 54.

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloDnet.	Kapitalåterstod vid 1892 års
								slut.
Årtal.	§•
		Transport		—	—	__	_	616,157	21
/187 7	8	Lån till staden Söderhamn,
11878	6	för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda.....	1878, 1879	6 %	5 %	200,000		177,946	88
/1880
13	Lån till staden Hudiksvall,
\1881	10	för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds-vådor .............	1881, 1882			200,000		183,715	99

1888	15	Lån till staden Luleå, för
		ny reglering efter 1887 års eldsvåda........	1889		A o/.	100,000		100,000
			7o	*± 70
1889	17	Lån till staden Umeå, för ny reglering i följd af den staden år 1888 öfvergångna brand	1890	»	»
200,000	200,000
		= 739,795: 45
		c) Lån till kanal- och
1866		slussanläggningar.
931)	Län till Dalslands kanalak-
		tiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefura vid
		Venern till sjön Stora Lee	1865,1867	5 %	3 %	800,000	—	428,686	37
	94*)\|	Lån till Kinda kanalaktiebo-
	118 }	lag, för utsträckning af Kin-
	143 J	da båtled medelst kanalise-
		Transport	—	—	—	—	—	1,706,506 45

*) Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente.

2) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 6 i 1869 års Reglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 54.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1892 års slut.
Årtal.	§•
		Transport		—	—	—		1,706,506	45
		ring af Stångån från sjön Rengen till Linköpingshamn	j 1865 \ \1867	5 %	3 %	437,500	—	359,692	05
1866	1431)	Lån till Dalslands kanalak-
		tiebolag,för kanal-och sluss-
		anläggning mellan sjöarne Östra och Vestra Silen på
		Dalsland..............................	1868,1869	6 %	4 %	51,200	—	11,583	63
		= 799,962: 05.
		d) Lån till jernvägs-
		anläggningar.
Jl 866	75	Lån till N orbergs j ernvägs nya
\1878	3	aktiebolag, för anläggning af jernväg från Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag till siön Åmänningen ...............	1852	5 %	»	150,000		45,453	01


»	»	Lån tillN orb ergs jernvägs nya	/1855/
		aktiebolag, för fullbordan-					71,459	96
		de af samma jernväg.........	\1856j	3 %	2 %	150,000	—
1866	79	Lån till Borås jernvägsak-tiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga...........................	1862, 1863	5 %	4 %	1,377,055	24	453,263	60
		Transport	— —	—	—	—		2,647,958	70

t) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 åra samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.

Bill. till RiJcsä. Prof, 1893. 1 Sami, 1 Afä. 41 Höft,

26 Statsutskottets Memorial N:o 54

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet	Räntefot	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod
Årtal.	§•				slut.
		Transport	—	—	—	—	—	2,647,958	70
1866	80	Lån till Vexiö—Alfvestads
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Vexiö och Alfvestads station
		på Södra stambanan	1864	7 %l)	4 %	434,000	_	141,672	49
	»	Län till Helsingborg—Lands-
		krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga, äfven Helsing-borg—Årup) jernvägsaktie-bolag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Årup	1864, 1865	5 %		1,100,000		636,870	7 K
»		Lån till Kristianstad—Hess-				i o
		leholms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och Hessleholms station på Sö-dra stambanan	1864, 1865	»		720,000		394,665	10
	8	Lån till Ystad—Eslöfs jern-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba-nan till Ystad	»
1864—1866	2,450,000	1,433,410	14
»	»	Lån till Landskrona—Eslöfs
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta-
		tion på Södra stambanan\|1864—1866		»	1,200,000	—	696,362	31
		Transport		—	—	—		5,950,939	49

>) Enligt Kongl. Majits resolution af <1. ”/« 1886.

Statsutskottets Memorial N:o 54.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1892 års slut.
Årtal.	§.
		Transport	—	—	—	—	—	5,950,939	49
1866	82	Lån till Uddevalla—Veners-
		borg—Herrljunga jernvägs-aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Ud-
		devalla................................	1865—1867	5 %	4 %	3,240,000	—	2,071,013	85
1871	31	Lån till Karlskrona—Vexiö
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan	(18721
		städerna Karlskrona och	1873/
		Vexiö....................................	1874]	5 % '')	4 >/a %	2,600,000	—	2,142,898	02
»	»	Lån till Krylbo—Norbergs
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan	\|1872\|
		Krylbo och Norberg .........	\1873/	6 %	5 %	406,000	—	309,950	57
»	»	Lån till Upsala—Margrete-hillsjernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle ...............	1873	»	»	500,000		392,107	1 17
»	»	Lån till Bergslagernas jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Lud-	(18741
		vika till Kil, mot skuldför-	Jl875>
		bindelse ..............................	\|l876j	5»/a %2)	»	5,000,000	—	4,563,514	86

		Transport	—	—	—		—	15,430,423	96

'') Se § 3 af 1886 års Reglemente.
*) S» § 3 af 1883 års Reglemente.

Reglemen tets -

Årtal. §.

1878 11

1891 7

1876 5

» »

Statsutskottets Memorial N:o 54.

	Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1892 års slut.
Transport	—	—	—	—	—	15,430,423	96
Lån till Bergslagernas jern-
vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obliga-tioner å nominelt 5,988,600 Er., efter 90 %	1878, 1879		& o/„	'') 6,078,240		5,389,740
Samma bolags obligationer
af den 31/i2 1891 för in-lösen af utelöpande oin-friade kuponger tillhörande ofvannämnda obligations-lån af den ,5/i 1874	1891		4 %	1,707,800		1,707,800
Lån till Vestervik—Åtvida-
berg—Bersbo jern vägsaktie-bolag, för anläggning af jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida-berg till Bersbo, med bi-bana till Storsjön	(18771 1878> (1879)	5 %2)	4Va %	1,865,000		1,750,446	84
Lån till Hultsfred—Vester-
viks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel-lan Hultsfred och Jenny med bibana till sjön Yxern, sido-	(18771
spår till Ankarsrum och	< 18 7 8 >	» 2)	»	1,750,000	_	1,655,512	38
hamnspår vid Verkebäck...	118 7 9J
Transport		—	—	—	—	25,933,923	18

*) Motsvarande, å 90 %, ett primitivt belopp af kr. 6,763,600.
2) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

Statsutskottets Memorial N:o 54

Keglemen- tets
Årtal.	§•
1876	5 L
»	» L
/ *	» \ L
\1879	13/
1876	5
1881	15

Tiden, då lånet
utbetalts.

Transport

sjön Bolmen.

aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Visby till
Hemse kyrka.......................

vägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från Krylbo
station på statens Norra
stambana öfver Avesta, Hedemora
och Säter genom
Gustafs och Tuna socknar
till Borlänge station i
Bergslagernas jernvägsak
tiebolags jernväg jemte bibana
till Bispbergs gruffält
......................................

Lån till Varberg—Borås
jernvägsaktiebolag för anläggning
af jernväg öfver

Fritsla till Borås..........

jån till Lenna—Norrtelje
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg mellan
Lenna station på Upsala—

Transport

Annuitet.

11877\

\1878J

Käntefot.

5 %'')

'')

1879

1880
1881
1882

(18791

Jl880>

(1881J

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1892 års
slut.

785,000

500,000

25,933,923

'')

2,375,000

2,000,000

772,832

479,960

2,263,535

2,477,975

31.928,226

») Se § 3 af 1883 och 1886 års Keglementeu,

Statsutskottets Memorial N:o 54.

Reglemen tets -

Årtal. §,

1881

Transport

Lenna jernväg och Norr telje

...............................

Lån till Siljans jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Borlänge
station å Bergslagernas
jernvägsaktiebolags jernväg
till Insjön i Dalarne...
Lån till Skåne—Hallands
jernvägsaktiebolag för anläggning
af jernvägar från
Helsingborg öfver Engel
holm till Halmstad, från
Höganäs till Kattarp och
från Kattarp till Åstorp
Lån till Hvetlanda—Säfsjö
jernvägsaktiebolag, för au
läggning af jernväg från
Hvetlanda till Säfsjö station
å statens Södra stam
bana

Lån till Finspong—Norsholms
jernvägsaktiebolag,
för anläggning af jernväg
från Finspongs station å
Pålsboda—Finspongs jernvägsaktiebolags
bana till
Norsholms station å statens
Ostra stambana och Nors -

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet. Räntefot.

1883

1884

1885

1886

1883 — 1886

1883—1886

(1883)

jl885[

11886^

4 Va %

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1892 års
slut.

746,197

» 950,000

31,928,226

746,197

929,678

1,500,000

300,000

Transport

1,467,913

293,582

35,365,598

tighet att^ utbekomma.'' Kr°n°r ^ * ** UrSPrunS%™ beviljade lånebeloppet 760,000 Kronor eger bolaget ej rät -

Statsutskottets Memorial N:o 54.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1892 års
Årtal.	§•
		Transport		—	—		—	35,365,598	86
		holm—Ristens kommunika-tionsaktiebolags bana.........	1883—1886	5 %	4 Vs *	500,000		489,304	52
1881	15	Lån till Stockholm—Rimbo
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från Stockholm till Rimbo gäst-gifvaregård ........................	/1883-1885\	»	»	500,000		489,304	53
\ 1887 )
»		Lån till Kinds härads jern-
		vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg mellan Bo-rås och Svenljunga............	OO 00 00 00 rH v—l	»	»	500,000		497,500
1884	14	Ytterligare lån till Skåne—
		Hallands jernvägsaktiebo-lag för anläggning af jern-vägar från Helsingborg öf-ver Engelholm till Halm-stad, från Höganäs till Katt-
		arp och från Kattarp till Åstorp .................................	J1885\ \1886J	»	»	795,500		778,483	49
»	15	Lån till Mellersta Hallands
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg mellan städerna Halmstad och Yarberg ..............................	1885	»	»	1,550,000		1,534,151	25
188G	16	Lån till Skara—Kinnekulle
		—Venerns jernvägsaktie-bolag för anläggning af jernväg från Skara till	}1887\
		Kinnekulle och Venern ...	\1888/	»	»	324,000		320,687	10
		Transport		—	1 — 1--	—	39,475,029	75

Statsutskottets Memorial N:o 54.

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloDDet.	Kapitalåterstod vid 1892 års
Årtal.								slut.
§•
		Transport	—	—	—			39,475,029	75
1886	16	Lån till Svartelfs jernvägs-
		aktiebolag för anläggning af jernväg mellan Carls-dahl och Grythyttehed	/1887\|
		m. m..	}l888j	5 %	4>/i *	341,000		341,000
»		Lån till Halmstad—Bolmens
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från Halmstad till Byholma och Bolmen med sidospår till sjön Södra Unnen	!>• OO OO 00 00 00 1—4 1—1	»		a) 824,915		820,790	42
»	17	Lån till Göteborg—Hal-
		lands jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg mellan Varberg och Göte-borg .....	1887	»		2,068,000		2,046,854	70
>	16	Lån till Fogelsta—Vadstena
		—Ödeshögs jern vägsaktie-
		bolag för anläggning af jernväg mellan Fogelsta och Vadstena till Ödeshög	1888	1		300,000		298,500
»	»	Lån till Mellersta Blekinge jernvägsaktiebolag för jern-vägsanläggning från Karls-hamn till Ronneby och Gullbärna ...	»	»	»
b) 1,120,250	1,101,175

		Transport		—			—	44,083,349	87

a) Enligt K. Br. af d, “/s 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 Kronor.

b) Hvaraf vid 1892 års slut återstodo ej lyftade Kr. 19,075: —.

Statsutskottets Memorial N:o 54.

Reglemen tets -

Årtal. §.

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet. Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1892 års
slut.

		Transport	—	—	—		—	44,083,349	87
1886	16	Lån till Mora—Venerns jern-
		vägsaktiebolag för anlägg ning af jernväg från Mora strand vid sjön Siljan till Ostra Vermlands jernv	Jl889\			a)
		med bibana........................	\1892j	5 %	41/* $	,000,000	—	900,000	—
	»	Lån till Mariestad—Kinne-
		kulle jernvägsaktiebolag föi anläggning af jernväg från Mariestads jernvägsstation till Gössäters jernvägssta-tion med bispår..................	1890		»	305,000		305,000
>	1	Lån till Wittsjö—Hessleholms jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg mel-lan Wittsjö och Hessleholm	\|1890\ 892/		»	404,000		404,000
	>	Lån till Skymnäs—Munkfors
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg mellan Björndalsbron och Munk-	\|1891\
		fors....................................	\1892/	»	5»	90,835	—	90,835	—
	» »	Lån till Klippan—Röstånga jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från Klippans station å Helsing-borg—Hessleholms jernväg förbi Ljungbyhed till Röst-				b)
		ånga by ..............................	1892	>	»	290,000	—	193,100	—
		Transport	—	—	—		—	45,976,284	87

a) Hvaraf vid 1892 års slut återstodo ej lyftade Kr. 100,000: —

b) D:o vid d:o d:o Kr. 96,900: —

Bill. till Riksd. Prot. 1893. 1 Sami. 1 Afd. 41 Höft.

Statsutskottets Memorial N:o 54.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Eapitalåterstod vid 1892 års
Årtal.	-§•							''-''T
		Transport	—	—	—	—	—	45,976,284	87
1891	18	Lån till Malmö—Tomelilla
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från Malmö öfver Staffanstorps station till Tomelilla	1892	5 %	4''/, %	a) 1,300,000		400.000
		Lån till Norra Södermanlands
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från Ny-
		by bruk till Södertelje med bibanor till Åkers stycke-
		bruk, Strengnäs, Mariefred och Igelstaviken	1892		»	b) 1,800,000		400,000
		Lån till Hernösands — Sol-
		lefteå jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg från Hernösand till Sollef-				c)
		teå......	1892	»		1,175,000	-	1,174,600	_
		= 45,873,102: 74
		Summa	—	—	—	—	—	47,950,884	87

a) Hvaraf vid 1892 års slut återstodo ej lyftade Er. 900,000: —.

b) D:o vid d:o d:o Er. 1,400,000: —.

c) D:o vid d:o d:o Er. 400: —. Af det beviljade lånebeloppet, 2,350,000 Er.,

eger bolaget rätt att under år 1893 utbekomma andra hälften eller Er. 1,175,000.

, It

Statsutskottets Memorial N:o 54.

Aflöningsstat för Biksgäldskontorets tjensteman och vakt hetjening.

	Lön.		Tjenstgörings-	Summa.
		penningar.		:u.
1 Sekreterare, som tillika är ombudsman	4,400	.	1,600*	—	6,000	—
1 Kassör ...................................................	4,400	—	1,600	—	6,000	—
1 Kamrerare...............................................	4,000	—	1,600	—	5,600	—
1 Revisor...................................................	2,500	—	800	—	3,300	—
1 Kassabokhållare ....................................	2,500	—	800	—	3,300	—
1 Lånebokhållare.......................................	2,000	—	800	—	2,800	—
1 Registrator och Kanslist .....................	1,500	—	900	—	2,400	—
1 Kammarskrifvare...................................	1,500	—	600	—	2,100	—
1 Förste Vaktmästare..............................	700	—	100	—	800	—
1 Vaktmästare ..........................................	600	—	100	—	700	—
1 Vaktmästare .........................................	600	—	100	—	700	—
1 Vaktmästare ..........................................	600	—	100	—	700 —
Summa kronor	25,300\|—	9,100	—	34,400\|—

Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kammarskrifvaren
kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem

års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... kronor 500:

samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring

inom graden, med ytterligare............................................................... » 5^0:

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100:

och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... » 100:

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån
komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:
l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,

* Så länge sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast G00
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, skor för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppot
i dess helhet.

Statsutskottets Memorial N:o 54.

som tjeuston förrättat; dock ma Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller
vaktbotjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära
de för samma tjenst anvisade tjenstgöringsponningar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
invisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor

för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsstat vid RiksgSildskontoret.

Kommissarien Herman Husberg	4,400 j— 1,50ÖJ —
Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg
Summa kronor	5,900\| —

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.

Förre Ombudsmannen Leontius Hallman	1,500 3,000 800 575	—
Förre Notarien August Neijber
Förre Förste Vaktmästaren J. Petersson
Förre Kammardrängen Per Fredrik Bydqvist
Summa kronor	5,87$	-i

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarcns frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.

Statsutskottets Memorial N:o 54.

II.

I punkt 7:o af sitt utlåtande n:o 26, angående Riksgäldskontorets förvaltning
under den tid, som förflutit, sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes Fullmäktige
i nämnda kontor, har utskottet förmält, att utskottet funnit sig böra
framdeles, i sammanhang med behandlingen af stadgandena i det nya reglementet
för Riksgäldskontoret, föreslå ett tillägg i berörda reglemente, afsedt att, med
anledning af Kong! Majt:s den 22 oktober 1892 utfärdade instruktion för de
af Kongl. Maj:t förordnade ledamöter i styrelserna för med statslån understödda
jern vägsaktiebolag, förtydliga och komplettera reglementets föreskrifter.

Detta tillägg anser utskottet lämpligast få sin plats i § 55 af gällande
reglemente för Riksgäldskontoret, hvilken paragraf lyder sålunda:

»Jemte noggrant iaktagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af
de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag; börande
Fullmäktige således äfven, derest tvångsförsäljning sker af jern vägsbolags egendom,
uti hvilken Riksgäldskontoret har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara,
att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att Riksgäldskontorets fordran
af köpeskillingen varder betäckt.»

Det afsedda förtydligandet torde bäst vinnas derigenom, att i nämnda
paragraf utsäges, att Fullmäktige jemväl böra, om anledning dertill gifves, söka
förebygga, att med statslån understödt jernvägsaktiebolags inkomster, med åsidosättande
af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning till Riksgäldskontoret,
användas till bestridande af andra utgifter än sådana, som äro
nödvändiga för jernvägsdriftens uppehållande.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må besluta att § 55 i reglementet för Riksgäldskontoret
skall erhålla följande lydelse:

§ 55.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen
af Riksgäldskontoret och dit anslagna medel är
stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja
detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för

Statsutskottets Memorial N:o 54.

verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt
Fullmäktige gifna uppdrag; börande Fullmäktige således ej
mindre, om anledning dertill gifves, söka förebygga, att med
statslån understödt jernvägsbolags inkomster, med åsidosättande
af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning
till Riksgäld skontoret, användas till bestridande af andra
utgifter än sådana, som äro nödvändiga för jern vägsdriftens
uppehållande, än äfven, derest tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags
egendom, uti hvilken Riksgäldskontoret har inteckning
till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning
ej må ske till lägre pris, än att Riksgäldskontorets
fordran af köpeskillingen varder betäckt.

III.

Till statsutskottet har remitterats en af herr S. G. von Frusen inom Andra
Kammaren väckt motion (N:o 127), i hvilken föreslagits, att i reglementet för
Riksgäldskontoret måtte, på förslag af statsutskottet, upptagas de belopp, hvilka
skulle såsom särskilda arfvoden utgå till de två Deputerade inom Riksgäldsfullmäktige.

Motionären har till stöd för sitt förslag andragit följande.

Uti § 29 af senast utfärdade reglemente för Riksgäldskontoret bestämdes
storleken af de arfvoden, som skulle tillkomma Fullmäktiges ordförande samt
hvar och en af de öfrige Fullmäktige. Ordföranden skulle sålunda åtnjuta
3,200 kronor årligen samt hvar och en af de öfrige 1,600 kronor, likaledes för
år. Dessutom egde, enligt samma paragraf, Fullmäktig, som icke vore bosatt i
Stockholm, att för en resa årligen till och från Aenmrfenuppbära kostnadsersättning,
beräknad efter samma grunder, som gälde för beräknandet af resekostnadsersättningen
åt Andra Kammarens ledamöter.

De nu nämnda arfvodena vore emellertid för två bland Riksgäldsfullmäktige
endast en mindre del af de arfvoden, som från Riksgäldskontoret komme
dem till del. Senaste öfver Riksgäldskontorets styrelse och förvaltning afgifna
revisionsberättelse upplyste, sid. 57, att till den Deputerad, som haft tillsyn
öfver göromålens gång, utgått ett arfvode af 2,400 kronor, samt till densamme
och en annan Deputerad, som jemte den förre haft bestyren med lånemedlens
ndragning och verkställande af de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga
utländska liqvider äfvensom jernvägshypoteksfondens särskilda förvaltning, ytterligare
6,000 kronor, nemligen från liqvidations- och amortissementsfonderna 4,800
kronor och från jernvägshypoteksfonden 1,200 kronor. På detta sätt erhölle en

Statsutskottets Memorial N:o 54.

af Fullmäktige, det egentliga Fullmäktigearfvodet inräknadt, 7,200 kronor och
en annan 4,400 kronor i årligt arfvode. ,

De senast berörda tillskotten till de i reglementet bestämda Fullmäktigarfvodena
berodde på ett medgifvande i § 56 af samma reglemente. Der föreskrefves,
att Fullmäktige inom sig skulle utse två Deputerade. En af dessa Deputerade
utöfvade närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå tjenstemännen fullgjorde
sina åligganden, och tillsåge, att Fullmäktiges beslut blefve i behörig tid och
ordning verkstälda. Han egde att under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden
meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall
eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen, äfvensom
vaktbetjente, tjenstledighet under högst 14 dagar äfvensom meddela föreskrift
om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde.
Han utöfvade jemväl beträffande värden af kontorets värdepapper det uppdrag,
tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehölle. I öfrigt skulle deputerade
ombesörja lånemedels indragning, verkställa de för Riksgäldskontor^ räkning
erforderliga utländska liqvider, anordna medel till vissa af Fullmäktige beslutade
eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar m. m., allt i öfverensstämmelse
med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige meddelade; egande Deputerade
att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. I
förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de öfriga
ixppdrag och göromål, som blefve af Fullmäktige åt Deputerad uppdragne, egde
Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden, hette det vidare i samma
här åberopade paragraf af reglementet.

Detta vore det medgifvande, om hvithet nyss nämndes och på grund af
hvithet två af Fullmäktige erhållit de ofvannämda tilläggsarfvodena. Att dylika
tilläggsarfvoden utginge, syntes vara rättvist och billigt, da de ifrågavarande
uppdragen icke i tur fullgjordes af Fullmäktige. Men det syntes motionären
icke rigtigt, att bestämmandet af arfvodenas belopp öfverlemnats till Fullmäktige,
utan dessa belopp borde enligt motionärens åsigt upptagas i det af
Riksdagen hvarje år för Riksgäldskontoret utfärdade reglementet. Det måste
nemligen anses vara en allt för grannlaga sak, att i bästa fall fem, kanske
någon gång icke mer än fyra ledamöter af en myndighet bestämde för två afsina
kamrater arfvoden till den utsträckning, hvarom här vore fråga. För Riksdagen
borde det icke vara större svårighet att i detta fall träffa den rätta storleken af
arfvodena, än i en mängd andra fall, särskild! i fråga om Bankofullmäktiges tva
Deputerade och vice Deputerad samt den Bankofullmäktig, som besörjde tillsynen
vid Riksbankens pappersbruk och tryckeri, för Indika samtliga förtoendemän inom
Bankofullmäktige arfvoden utginge enligt af Riksdagen faststäld aflöningsstat.

Ett lämpligt tillfälle att taga denna fråga i öfvervägande syntes också
just nu erbjuda sig, enär efter innevarande års slut jernvägshypoteksfonden,

Statsutskottets Memorial N:o 54.

enligt senaste revisionsberättelse, sid. 43, skulle upphöra att finnas. Såsom redan
blifvit nämndt, åtnjöte nemligen de båda Deputerade för förvaltningen af
denna fond 1,200 kronor — samma belopp nu, då från fonden endast ett lån å
1,829,400 kronor vore utlemnadt, som år 1880, då i densamma funnes flere lån
till ett sammanlagdt belopp af 7,864,000 kronor. Då nu förvaltningen af denna
fond icke vidare skulle ifrågakomma, vore det klart, att en förändring i Deputerades
aflöningsförhållanden måste inträda.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret, hvilkas yttrande öfver berörda motion
utskottet begärt, hafva i ämnet anfört:

»Sedan 1853—1854 års Riksdag beslutat införande af det fonderade statsskuldsystemet
och den blifvande statsskuldens förvaltning af Riksgäldskontoret,
understälde Rikets Ständers år 1855 församlade revisorer i sin berättelse om
granskningen af Riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning Ständerna det förslag,
att de närmare bestyren med fondväsendets och statsskuldsystemets oafbrutna
och verksamma handhafvande äfvensom dermed förenade åligganden måtte.
pa sätt vid Rikets Ständers Banks vexelköp och vexelförsäljningar redan iakttoges,
varda uppdragna åt vissa af Fullmäktige utsedda Deputerade.

Uppå hemställan af statsutskottet (utlåtande n:o 62 samt memorial n:o
293) och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af Fullmäktige i Riksgäldskontoret
i skrifvelse till statsutskottet den 27 augusti 1857 afgifvet förslag
beslöt 1856—1857 års Riksdag, att Fullmäktige skulle ega att åt vissa Deputerade
uppdraga de närmare bestyren med fondväsendets och statsskuldsystemets
oafbrutna och verksamma handhafvande jemte dermed förenade åligganden.
Föreskrift härom infördes i § 229 af det vid sistnämnda Riksdags slut den 9
mars 1858 utfärdade reglemente för Riksgäldskontoret, i hvilken paragraf tillika
insattes följande närmare bestämmelser i ämnet, nemligen: att dessa deputerade,
hvilkas antal skulle bestämmas af Fullmäktige, borde väljas vid slutet af hvarje
qvartal; att deputerade skulle å Fullmäktiges vägnar utföra de uppdrag, som i
sagda hänseende dem meddelades; att de egde sig emellan, såsom lämpligast
syntes, fördela dem tillhörande göromål; samt att i förhållande till beskaffenheten
och omfanget af de göromål, somblefve åt deputerade uppdragna, Fullmäktige
egde bestämma de arfvoden, hvaraf de kunde anses hafva gjort sig förtjente.

Fullmäktige hade emellertid redan den 1 oktober 1857 bland sig utsett
Deputerade för behandling af ett låneärende. Härmed förhöll sig så, att, sedan
1856—1857 års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att upptaga ett jernvägslån å
20 millioner riksdaler, samt Fullmäktige den 10 september 1857 beslutat utfärda
kungörelse med infordrande af anbud å öfvertagandet af nämnda lån, Fullmäktige
den 1 oktober samma år valde två Deputerade, hvilka skulle ega att emottaga
de låneanbud, som möjligen kunde framställas, granska dessa låneanbud

Statsutskottets Memorial N:o 54.

samt icke allenast med de personer, Indika kunde komma att framställa slika
anbud, utan ock med andre, som man kunde förmoda skulle kunna och vilja
öfvertaga lån, derom inleda underhandlingar.

Den 4 mars 1858 valde Fullmäktige första gången »Deputerade för ombesörjande
af de närmare bestyren med fondväsendets och statsskuldsystemets
oafbrutna och verksamma handhafvande», och utsågos dervid till Deputerade
för då instundande qvartal samma personer, som förut såsom Deputerade fungerat.
Fullmäktige hafva sedan dess för hvarje qvartal bland sig utsett tvenne
Deputerade.

Reglementets föreskrift angående Deputerade förblef oförändrad ända till
år 1875, då i sammanhang med en genomgripande omorganisation af Riksgäldskontoret
— hvarigenom, med upphäfvande af det förut varande kommissariatet
och öfverflyttande ä> Fullmäktige och deras Deputerade af beslutanderätt i alla
frågor, tjenstemännens antal minskades från sjutton till åtta — i reglementet
infördes bestämdt stadgande derom, att Fullmäktige skulle inom sig utse två
Deputerade för lånemedels indragning, verkställande af Kontorets utländska
liqvider m. m., af hvilka Deputerade den ene dessutom skulle utöfva närmaste
tillsyn öfver göromålens gång inom verket samt deltaga i vården af Kontorets
säkerhetshandlingar, hvilken sistnämnda bestämmelse till en del gjorde en dittills
varande tjensteman i Kontoret öfverflödig, nemligen lånekommissarien, en tjenst,
som också kort tid derefter indrogs. Deputerade skulle på samma sätt som
förut väljas vid slutet af hvarje qvartal, och egde Fullmäktige att för dem bestämma
lämpliga arfvoden. Dessa vid 1875 års Riksdag meddelade föreskrifter
äro fortfarande gällande.

Rörande de arfvoden, som å olika tider blifvit Deputerade tillagda, anse
sig Fullmäktige böra meddela, att bestämmandet af dylika arfvoden för första
gången förekom vid Fullmäktiges sammankomst den 28 oktober 1858, då de två
Deputerade, hvilka i sådan egenskap tjenstgjort från den 1 oktober 1857 och
blifvit utsedde att tjenstgöra till 1858 års slut, för denna tid af ett och ett
fjerdedels år tillädes 4,000 rdr hvardera. Sedermex-a hafva Deputerades arfvoden
bestämts till följande belopp, nemligen till:
för år 1859: 1,500 rdr hvardera;

» » 1860: 3,500 rdr till den ene och 2,000 rdr till den andre;

» » 1861: resp. 2,000 rdr och 1,500 rdr;

» » 1862: » 2,000 » » 1,000 »

» » 1863: » 2,000 » » 1,000 »

» » 1864: » 2,000 » » 2,000 »

» » 1865: > 2,500 » » 2,500 »

» » 1866: 900 rdr åt en Fullmäktig för 41/* månaders tjenstgöring

såsom Deputerad, 1,900 rdr åt en för 9Va månader, 300 rdr

Bih. till Riksd. Prof. 1893. 4 Samt. 2 Afd. 41 Höft. (>

Statsutskottets Memorial N:o 54.

åt en för 1 månad, 1,300 rdr åt en för 6V2 månader och 400
rdr åt en för 2 månader, eller tillsammans 4,800 rdr;
för åren 1867—1873: 2,400 rdr om året åt hvardera;

» år 1874: 2,800 rdr åt den ene och 2,400 rdr åt den andre;

» åren 1875—1878: resp. 4,800 kronor och 2,400 kronor om året;

» år 1879: resp. 5,400 kronor och 2,700 kronor

samt för tiden från och med år 1880 resp. 5,600 kronor och 2,800 kronor
årligen.

Härvid är att märka:

l:o) att till och med år 1866 arfvodena bestämts vid hvarje års slut för
hela året, men år 1867 dels i juni månad för det då gångna halfåret dels i september
och december för då tilländalupna qvartal, hvarefter arfvodena bestämts
för hvarje qvartal vid dettas slut;

2:o) att till och med tredje qvartalet år 1874 hela beloppen utgått från
liqvidations- och amortissementsfonderna, från hvilka fonder från och med år
1866 till närvarande tid till Deputerade utgått 4,800 kronor årligen, som från
och med år 1867 mellan dem lika fördelats;

3:o) att, sedan Fullmäktige den 20 oktober 1874 beslutit ny instruktion
och tjenstgöringsordning för tjenstemännen och vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret,
samt i denna instruktion stadgats, att närmaste tillsynen öfver göromålens
gång skulle utöfvas genom en af Deputerade, hvilken föreskrift, på sätt
ofvan blifvit nämndt, från och med år 1875 intagits i Riksgäldskontorets reglemente,
Fullmäktige för fjerde qvartalet 1874 och allt sedermera tillerkänt den
Deputerad, som utöfvat berörda tillsyn, ett arfvode derför, beräknadt efter 200
kronor i månaden, eller 2,400 kronor för år, att utgå af Riksgäldskontorets
egna medel;

4:o) att, efter det jernvägshypoteksfonden bildats vid 1879 års Riksdag,
Deputerade erhållit särskilda arfvoden för denna fonds förvaltning, hvilka arfvoden
för de båda sista qvartalen 1879 bestämts till 300 kronor för den ene och
150 kronor för den andre i qvartalet och derefter från och med år 1880 till
resp. 200 och 100 kronor i qvartalet, att utgå af jernvägshypoteksfondens behållning;
samt

5:o) att Deputerades arfvoden följaktligen efter 1879 utgått sålunda, att
den af dem, som haft tillsyn öfver göromålens gång m. m., erhållit för år:

från Riksgäldskontoret ......................................................... kr. 2,400: —

» liqvidations- och amortissementsfonderna.................. » 2,400: —

» jernvägshypoteksfonden ................................................ » 800: —

eller tillsammans.................................................................... kr. 5,600: —

Statsutskottets Memorial N:o 54.

och den andre af Deputerade:
från likvidation- och amortissementsfonderna
» jernvägshypoteksfonden..............................

eller tillsammans ................................................

kr. 2,400: -» 400: —

kr. 2,800: —"

Härförutom hafva Deputerade naturligen uppburit dem såsom Fullmäktige
tillkommande arfvoden af 1,600 kronor årligen för hvardera. .

Efter meddelande af dessa upplysningar få Fullmäktige, beträffande
ifrågavarande af herr von Friesen väckta motion, till en början anföra, att Fullmäktige,
med afseende derpå att Deputerades göromål numera äro af hemligen
konstant beskaffenhet och omfång, lika med motionären finna lämpligast, att
Riksdagen, på sätt som eger rum i fråga om Bankofullmäktiges Deputerade, sjelf
bestämmer de arfvoden, hvilka böra tillkomma Deputerade utöfver deras arfvoden

såsom Fullmäktige. ,

Såsom motionären anmärkt, är det gifvet, att, då jernvägshypoteksfonden,
hvarifrån en del af Deputerades arfvoden nu utgår, med innevarande ar skall
upphöra att finnas, en förändring i deputerades aflöningsförhållanden måste inträda.
Af skäl, för hvilka Fullmäktige här nedan skola tillåta sig att redogöra, anse
Fullmäktige emellertid någon minskning i Deputerades arfvoden icke böra ifrågakomma,
om än till följd af nämnda fonds upphörande dessa arfvoden måste

komma att utgå på annat sätt, än nu sker.

Den uppfattning, Fullmäktige sålunda uttalat angående arfvodenas belopp,
har delats jemväl af Riksdagens revisorer. I berättelsen om granskningen
af Riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning yttra nemligen 1890 års revisorer,
i sammanhang med redogörelsen för jernvägshypoteksfonden, att »den
löneförbättring, som genom åtnjutandet af de utaf jernvägshypoteksfondens behållningar
utgående arfvoden kommit Fullmäktiges Deputerade och tjenstemännen
till de], enligt hvad revisorerne inhemtat, fullt uppväges af på åtskilliga områden
åf Riksgäldskontorets verksamhet under de senare åren icke oväsentligt
ökade göromål.»

Deputerades allmänna åligganden, som i lika grad tillhöra dem bada,
äro, efter reglementets lydelse, att »ombesörja lånemedels indragning, verkställa
de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel
till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar
med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter,
som Fullmäktige meddela, egande Deputerade att sig emellan närmare fördela
dessa dem gemensamt tillhörande göromål». Redan häraf torde framgå, att
Deputerades uppdrag afser synnerligen vigtiga och ansvarsfulla åtgärder, hvilka
icke endast innebära verkställighet af Fullmäktiges beslut, utan derjemte och
måhända oftast erfordra pröfning och sjelfständigt afgörande från Deputerades

Statsutskottets Memorial N:o 54.

sida. Den i reglementet meddelade uppgiften å Deputerades göromål angifver
dock blott ofullständigt, hvari dessa bestå. Deputerades uppdrag måste nemligen
omfatta en hel mängd åtgärder, hvilka icke kunna handläggas af Fullmäktige
gemensamt, enär dermed icke kan utan olägenhet uppskjutas till Fullmäktiges
sammankomster.

Hit hör i främsta rummet inseendet öfver och ansvaret för Kontorets
dagliga korrespondens, hvaraf särskild! den utländska, som på de senaste åren
fördubblats, måste följas med stor uppmärksamhet. Och då alla från Kontoret
afgående saväl in- som utländska bref å Fullmäktiges vägnar underskrifvas af
Deputerade, äro desse till följd häraf i regel nödsakade att vara i Kontoret
tillstädes hvarje dag.

Föremål för Deputerades handläggning utgör vidare utfärdandet af de
under en senare tid tillkomma s. k. certifikaten, hvilka icke sällan påkalla
granskning af utländska rättshandlingar och pröfning af rättsförhållanden af
ganska invecklad natur.

Deputerade åligger ytterligare, enligt den för tjenstemännen samt vaktbetjeningen
vid Riksgäldskontoret faststälda tjenstgöringsordning, att en gång i
hvarje månad inventera de attester, reversal, qvittenser, assignationer och kontanta
medel, som förvaras under kassörens och kassabokhållarens vård.

Enligt samma tjenstgöringsordning skola i början af hvarje år till Fullmäktige
öfverlemnas dels af kassabokhållaren alla under det nästförflutna året
inlösta obligationer, dels af lånebokhållaren förteckningar och sammandrag öfver
alla under nästföregående året inlösta och annullerade obligationer och räntekuponger.
Sedan berörda obligationer, förteckningar och sammandrag blifvit
inför Fullmäktige företedda, skola förteckningarna och sammandragen förses
med behörig påskrift derom att vid dem icke vant något att anmärka. Som
emellertid en dylik påskrift icke kan göras utan föregående granskning, hafva
Fullmäktige hvarje år uppdragit åt Deputerade att genomgå och med förteckningarna
jemföra de aflemnade obligationerna samt dervid tillse, att dessa blifvit
i vederbörlig ordning annullerade, ett uppdrag, som kräfver icke obetydlig tid
och möda.

Da Deputerades göromål, till hvilka sedan ar 1888 äfven hör, gemensamt
med Bankofullmäktiges Deputerade, den närmaste förvaltningen af byggnadsfonden
för riksdags- och riksbankshus, efter hvad här ofvan torde hafva blifvit
visadt, äro både många och vigtiga samt till följd af den tillväxt i Riksgäldskontorets
rörelse, som under de senare åren egt rum, i ej ringa grad ökats till
så väl mängd som betydenhet och säkerligen för framtiden icke komma att minskas,
hafva Fullmäktige för sin del ansedt, att Deputerades arfvoden för det
uppdrag, som de gemensamt dela, icke böra understiga 3,000 kronor för dem
hvardera, hvilka belopp, likasom hittills, torde böra utgå från likvidations- och

Statsutskottets Memorial N:o 54.

amortissementsfonderna. För jemförelses skull må erinras, att, då de från berörda
fonder nu utgående arfvoden å 2,400 kronor bestämdes, eller år 1867,
Riksgäldskontorets fonderade skuld utgjorde i rundt tal 76 millioner kronor mot
266 millioner kronor vid sistlidne års slut.

Den bland Deputerade, som skall utöfva närmaste tillsynen öfver göromålens
gång inom Kontoret och till hvilken tjenstemännen vid förefallande frågor
ega att vända sig, lärer dessutom böra tilldelas ett särskildt arfvode för
fullgörande af sitt ifrågavarande uppdrag, för hvars beskaffenhet är i det föregående
redogjordt. Hvad angår beloppet af detta arfvode, som icke, sedan detsamma
först började utgå, undergått någon förändring, utan allt fortfarande
bestämts till 2,400 kronor årligen, så torde göromålens förut omförmälda ökning,
hvarigenom denne Deputerades omtanke och tid tagas i större anspråk nu än
förr, böra medföra, att han åtminstone bibehålies vid sina nuvarande aflöningsförmåner,
eller inalles 7,200 kronor årligen. Och då enligt Fullmäktiges ofvan
framstälda förslag han skulle ega att, utom fullmäktigarfvodet 1,600 kronor,
från likvidation- och amortissementsfonderna uppbära 3,000 kronor, skulle det
belopp, som borde till honom utgå af Riksgäldskontorets medel, utgöra 2,600
kronor. Härigenom komme visserligen, att af nämnda medel till honom utgå
200 kronor mera årligen än nu, men häremot torde så mycket mindre kunna
göras någon befogad anmärkning, som denna ökning af beloppet i allt fall icke
kan anses motsvara den ingalunda obetydliga ökningen i denne Deputerads
göromål, till hvilka, sedan nuvarande arfvodet år 1874 bestämdes, lagts vård
af Riksgäldskontorets värdehandlingar, som enligt tjenstgöringsordningen förvaras
under denne Deputerads, kassörens och kamrerarens gemensamma vård
under ansvar, en för alla och alla för en.

Slutligen få Fullmäktige uttala önskvärdheten deraf, att reglementets bestämmelser
i § 56 om val af Deputerade bringas till öfverensstämmelse med
Bankoreglementets stadganden om val af Bankofullmäktiges Deputerade, och
att sålunda föreskriften om Deputerades väljande för hvarje qvartal måtte ur
reglementet utgå.»

Vid pröfningen af föreliggande fråga har utskottet funnit de skäl öfvertygande,
som af motionären och Fullmäktige i Riksgäldskontoret framhållits
för lämpligheten deraf att de särskilda arfvoden, hvilka böra utgå till bemälde
Fullmäktiges deputerade, bestämmas af Riksdagen sjelf. Angående dessa arfvodens
belopp anser utskottet naturligt, att den af Deputerade, som tillika utöfvar
närmaste tillsynen öfver göromålens gång inom kontoret, uppbär ett högre
arfvode än den andre Deputeraden. I fråga om de summor, hvartill arfvodena
böra bestämmas, har utskottet efter noggrant öfvervägande af alla på saken

Statsutskottets Memorial N:o 54.

inverkande förhållanden trott sig böra föreslå Riksdagen att bestämma omförmälda
arfvoden till resp. 5,000 kronor, och 3,000 kronor, att till Deputerade
utgå utöfver deras arfvoden såsom Fullmäktige.

Med anledning af hvad Fullmäktige i Riksgäldskontoret i ofvan intagna
yttrande anfört, vill utskottet härjemte föreslå, att den i § 56 af gällande reglemente
förekommande bestämmelsen om Deputerades väljande för hvarje qvartal
upphäfves.

På grund häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen må besluta, att §§ 29 och 56 i reglementet
för Riksgäldskontoret skola erhålla följande lydelse:

§ 29.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen
två hundra kronor samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige
ett tusen sex hundra kronor årligen; hvarförutom
Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en
resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning,
beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet
af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter.

Fullmäktiges Deputerade åtnjuta härjemte särskilda årliga
arfvoden, som utgå, med fem tusen kronor till den
Deputerad, som utöfvar det i § 56 omförmälda uppdrag,
hvilket skall af en af Deputerade bestridas, och med tre
tusen kronor till den andre af Deputerade.

§ 56.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af
§ 65 innehåller, två Deputerade, hvilka det åligger att ombesörja
lånemedels indragning, verkställa de för Riksgäldskontorets
räkning erforderliga utländska liqvider, anordna
medel till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen
bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse
med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige
meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela

Statsutskottets Memorial N:o 54.

dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst
böra Deputerade redogöra för sina åtgärder under
den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna
tid.

En af dessa Deputerade utöfvar derjemte närmaste tillsyn
öfver det sätt, hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden,
och tillser, att Fullmäktiges beslut varda i behörig
tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan
Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter
samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för
enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,
äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton
dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande
intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar
jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper
det uppdrag tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes
behöflig! för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande
af dervid erforderliga underhandlingar.

Stockholm den 13 april 1893.

På statsutskottets vägnar:

Anders Persson.