Statsutskottets Memorial N:o 89
Betänkande 1897:Su89
Statsutskottets Memorial N:o 89.
1
N:o 89.
Ank. till Rikfld. kansli den 15 maj 1897, kl. 4 e. m.
Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas i
det nya reglementet för riksgäldskontoret.
(R. A.)
Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden i
det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka angå: på riksgäldskontoret anvisade
kreditiv samt riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarne,
äfvensom förslag till aflönings-, indragnings- och pensionsstater vid
riksgäldskontoret.
De föreslagna §§ 18, 19 och 20 grunda sig på Riksdagens bifall till statsutskottets
memorial n:o 59 och den förändrade lydelsen af § 38 på bifall till
utskottets utlåtande n:o 85.
Ur reglementet har uteslutits nuvarande § 40, som ej eger vidare tillämpning,
enär den deri omförmälda leverering till statskontoret af öfverskott å vestkustbanans
inkomster år 1896 redan egt rum.
Ur indragningsstaten har uteslutits numera aflidne förre kommissarien H.
Husberg och det för honom uppförda lönebelopp 4,400 kronor samt ur pensionsstaten
aflidne förre kammardrängen P. F. Rydqvist och den honom tillkommande
pension 575 kronor.
Bih. till Riksd. Prof. 1897. 4 Sami. (16 Höft. (N-.o 89).
1
Statsutskottets Memorial N:o 89.
2
Med förbehåll, såsom vanligt, att, om sådant skulle erfordras, få vid den
slutliga uppställningen ändra paragrafernas nummerordning, hemställer utskottet,
att det nu öfverlemnade förslag till stadganden må af
Riksdagen godkännas.
Stockholm den 15 maj 1897.
På statsutskottets vägnar:
Clir. Lundeberg.
4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.
§ 18.
Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma af sju millioner
fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han
Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna
summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige
utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i allmänna tidningarne kungjord.
§ 19-
Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å
Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen
faststält till sju millioner fem hundra tusen kronor.
§ 20.
För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående
paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
Statsutskottets Memorial N:o 89.
3
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplanas mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
senare än fem år efter deras utgifningsdag.
§ 21.
Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,
att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,
i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst ett hundra
femtio tusen kronor.
Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar
utom lånefordringarne.
§ 33.
De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.
§ 34.
Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid Jörsäljning
af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskild! ändamål anvisade.
4
Statsutskottets Memorial 1V:o 89.
§ 35.
Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,
bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk, alla öfriga
verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år
1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande
vilkor och förbehåll:
a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla
värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret
erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande
skogsmark, kan verket tillkomma;
b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret
inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
kronor 60 öre; och
c) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes
före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;
samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda
vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;
så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.
§ 36.
Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken,
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger
Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller
på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af
Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.
§ 37.
Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i män af behof, under
åren 1897 och 1898 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från
Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader
samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar å statsskulden efter afdrag
af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den
Statsutskottets Memorial N:o 89.
5
liqvid, som enligt § 48 skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med
statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp,
hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda föreuämnda anslag må hafva understigit
eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande
af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått.
§ 38.
Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller derefter inflöte
för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter
och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af Statskontoret
levereras till Riksgäldskontoret att der särskilt bokföras, intill dess Riksdagen
fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling
tjenlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde
beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.
Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa andra
mindre kronoegendomar, dock under vilkor, att de genom denna försäljning
inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd
tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven dessa medel börda
inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras på sätt stadgadt vore angående
köpeskillingarne för de kronoegendomar, som såldes enligt Kongl. brefvet den
29 Maj 1874, har 1889 års Riksdag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning,
jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande
medel må för ofvan angifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1
Januari 1889, af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret
att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel.
Riksdagen år 1891 har medgifvit, dels att ytterligare vissa andra mindre
kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i fråga om försäljningsmedlens
användande och med samma föreskrift angående medlens inleverering
till Riksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i nästföregående stycke
omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarne för de kronoegendomar,
rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888 fattades
under tiden till och med utgången af år 1894, än äfven köpeskillingarne för de
egendomar, om hvilkas försäljning på grund af 1891 års Riksdags medgifvande
beslut under nyssnämnda tid fattades, finge för ofvan angifna ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras; åliggande det i följd häraf Riksgäldskontoret att,
uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.
6
Statsutskottets Memorial N:o 89.
Riksdagen har härefter år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser
rörande ifrågavarande köpeskillingar må vara gällande med afseende a de kronoegendomar,
rörande hvilkas försäljning beslut fattades under tiden till och med
1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till och med utgången
af år 1900; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret att, såsom förut uppå
Kongl. Maj:ts rekvisition, samma medel utbetala.
§ 39.
I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;
hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel, enligt Kongl.
Maj:ts föreskrift, Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.
§ 40.
(Kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut om Riksgäldskontorets
upplåning).
§ 41.
Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret
företedda, skola de medel, hvilka för infriande af sådana obligationer
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.
§ 42.
De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar äfvensom
de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige
i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige
i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl
att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras,
Statsutskottets Memorial N:o 89.
7
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta
företräde framför hvarje annan erbjud,en säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans
förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afsennde a sa väl penningställningen
som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.
§ 43.
För bestridande af Riksgäldskontorets åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett kreditiv i Biksbanken till belopp af högst en million fem hundra
tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.
§ 44.
Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter på vilkor, som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte
att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret, i män
af behof upplåna medel mot vare sig Kontorets skuldförbindelser eller obligationer
i svenskt mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
efter föregången, af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige
öfverlemnadt att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer.
I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer
lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.
8
Statsutskottets Memorial N:o 89.
Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och
yaktbetjening.
1 Sekreterare........... och ombudsman 1 Kamrerare... 1 Kassör . 1 Revisor ... . 1 Kassabokhållare 1 Lånebokhållare... 1 Registrator och Kanslist 1 Kammarskrifvare... 1 Förste Vaktmästare 1 Vaktmästare ... . 2 Vaktmästare .... | Lön. | Ijenst- görings- penningar. | Arfvoden | Summa, | Ålderstillägg. |
4,400 4.000 3.500 2.500 2.500 2.000 1.500 1,500 700 600 1,200 | *1,600 1,600 1,200 800 800 800 900 600 100 100 200 | 400 400 800 | j 6,400 6,000 5,500 3,300 3,300 2,800 2.400 2,100 800 700 1.400 | | Efter fem års tjenstgöring I inom graden kan lönen höjas 1 med 600 kronor och efter Efter fem års tjenstgöring Efter fem års tjenstgöring | |
Summaj 24,400 | 8,700 | 1,600 | | 34,700 |
|
Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån
komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.
Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:
l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar, arfvode eller
missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen
tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit
från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige
kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras
från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar,
arfvode och missräkningspenningar eller någon del deraf.
* Så länge sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet
i dess helhet.
Statsutskottets Memorial N:o 89.
9
2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år.
3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Rlksgäldskontorets
tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.
Indragningsstat vid Riksgäldskontor et.
Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg................................................ | 1,500 | _ |
Summa kronor | 1,500| — |
Fensionsstat vid Riksgäldskontoret.
• Förre Kassören, Kommissarien Frans Christer Bolin ........................ | 4,400 |
|
Förre Kamreraren August Leonard Stuart .......................................... | 4,000 | . |
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman ............................................. | 1,500 | _ |
Förre Notarien August Neijber ............................................................ | 3,000 | — |
Summa kronor | 12,900 | — |
Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.
tf)
Bill. till Riksd. Prof. 1897. i Samt. 66 Räft.
2