Statsutskottets Memorial N:o 87 (Betänkande 1897:Su87 su)

Statsutskottets Memorial N:o 87.

N:o 87.

Ank. till Riksd. kansli den 14 maj 1897, kl. 10 f. m.

Memorial, i anledning af fcamrarnes skiljaktiga beslut angående
i statsutskottets memorial n:o 86 q jorda hemställanden.

(l:a U. A.)

Sedan Kongl. Maj:t i afseende å regleringen af utgifterna under
fjerde hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1898
bevilja, dels under punkt 23 till påbörjande af befästningsarbeten vid
inloppet till Göteborg 500,000 kronor och dels under punkt 24 till
påbörjande af befästningsanläggningar vid Boden 500,000 kronor, samt
i en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 5) herr friherre R. M.
Klinckowström yrkat, att båda här ofvan omnämnda anslag, hvartdera
å 500,000 kronor, ej måtte af Riksdagen beviljas, hade statsutskottet i
sitt utlåtande n:o 63 hemstält:

a) att Riksdagen måtte, med anledning af Kongl. Maj:ts förevarande
framställningar, hos Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t
täcktes låta verkställa en fullständig utredning af frågan om ordnandet
af landets fasta försvar i det syfte utskottet angifvit; samt

b) att, i enlighet med herr friherre Klinckowströms omförmälda
yrkanden, Kongl. Maj:ts förevarande framställningar om anvisande af

Bih. till Riksd. Prot. 1887. 4 Sami. 1 Afd. 64 Raft. (N:o 87.) 1

Statsutskottets Memorial N:o 87,

dels 500,000 kronor till påbörjande af befästningsarbeten vid inloppet
till Göteborg; dels ock 500,000 kronor till påbörjande af befästningsanläggningar
vid Boden ej måtte af Riksdagen bifallas.

Och hade utskottet i afseende å mom. a) anfört: »Ehuru utskottet
delar den af statsutskottet och Riksdagen år 1896 uttalade åsigt, att
nya fästningar icke böra påbörjas, innan redan anlagda blifvit försatta
i försvarbart skick, kan utskottet dock icke förneka, att frågan
om ordnandet af landets fasta försvar och den ordning, hvari åtgärder
härför böra vidtagas, om Riksdagen kommer att besluta fortsättande
af den norrländska stambanan från Kalix eif, inträder i ett nytt skede.
Då härtill kommer, att denna fråga torde böra utredas ur jemväl andra
synpunkter än den rent militära, har utskottet ansett, att densamma
bör göras till föremål för ny pröfning. Vid en sådan pröfning, hvilken,
enligt utskottets mening, bör omfatta frågan om stärkande af
landets fasta försvar i dess helhet, bör sålunda utredas icke blott hvilka
befästningsåtgärder med hänsyn till de nya på denna fråga inverkande
omständigheter, som numera tillkommit, böra ur militärisk synpunkt
på förhand vidtagas, och i hvilken ordning detta ur nämnda synpunkt
och med fäst afseende jemväl å landets tillgångar och öfriga anslagsbehof
lämpligen bör ske, utan äfven till hvad belopp kostnaderna må
uppgå för fästningsverkens stärkande eller anläggande, för deras fullständiga
bestyckande, för anstalter för försvarets ledning inom fästningarna
m. m. samt huru det lefvande försvaret af dem bör ordnas
och kostnaderna härför. Och har utskottet härvid velat uttala önskvärdheten
af att vid en sådan utredning äfven må tagas i öfvervägande,
huruvida icke för försvaret af sådana befästningar, för hvilka icke redan
nu särskild! manskap finnes afsedt, må kunna detacheras redan uppsatta
trupper, på det att uppsättning af nya sådana för ifrågavarande
ändamål må kunna undvikas. Utskottet vill derför med anledning af
Kongl. Majrts förevarande framställningar tillstyrka Riksdagen att i
skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om vidtagande af en fullständig utredning
af frågan om ordnandet af landets fasta försvar.»

Första Kammaren hade bifallit ett framstäldt yrkande, att Riksdagen,
med anledning af Kongl. Maj:ts förevarande framställningar,
måtte hos Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa
en fullständig utredning af frågan om ordnandet af landets fasta försvar
i det syfte, som angåfves i den af herr Lundeberg m. fl. vid detta
moment afgifna reservation dock med den ändring i motiveringen, att
de i det tryckta utlåtandet sidan 11 å fjerde raden nedifrån förekom -

Statsutskottets Memorial N:o 87.

mande orden: »då stambanan» utbyttes mot orden: »samtidigt med att
stambanan», hvarigenom ifrågavarande motivering erhölle följande lydelse:

»Ehuru utskottet delar den af statsutskottet och Riksdagen år 1896
uttalade åsigt, att nya fästningar icke böra påbörjas, innan redan anlagda
blifvit. satta i försvarbart skick, kan utskottet dock icke förneka,
att frågan om ordnandet af landets fasta försvar och den ordning,
hvari åtgärder härför böra vidtagas, sedan Riksdagen fattat beslut
om fortsättande af den norrländska stambanan från Boden, inträdt i nytt
skede, i det att stambanans framdragande till riksgränsen, på sätt
departementschefen anfört, betingar anläggande af ett fästningsverk i
öfre Norrland och arbetena å detta> fästningsverk böra så bedrifvas, att
det varder färdigt, samtidigt med att stambanan nått sitt slutmål.
Oaktadt dessa förhållanden och ehuru utskottet jemväl ej kan bestrida
betydelsen af Göteborgs befästande mot sjösidan, anser sig utskottet
dock icke böra tillstyrka Riksdagen att bifalla Kongl. Maj:ts förevarande
framställningar om anläggande af nya fästningsverk i dessa orter. Ty
om äfven frågan om ordnandet af vårt fasta försvar må kunna anses
hafva ur rent militärisk synpunkt blifvit genom i statsrådsprotokollet
åberopade betänkandet den 21 juni 1892 utredd, torde detsamma dock
böra utredas jemväl ur andra synpunkter än den rent militära. Utskottet
anser derför, att frågan om stärkandet af landets fasta försvar bör göras
till föremål för en ny och allsidigare pröfning än hittills skett, i det
att utredas bör icke blott hvilka befästningsåtgärder med hänsyn till
de nya på denna fråga inverkande omständigheter, som efter nämnda
utredning tillkommit, böra ur militärisk synpunkt på förhand vidtagas,
och i hvilken ordning detta ur nämnda synpunkt och med fäst afseende
jemväl å landets tillgångar och öfriga anslagsbehof lämpligen bör ske,
utan äfven till hvad belopp kostnaderna må uppgå för fästningsverkens
stärkande eller anläggande, för deras fullständiga bestyckande, för anstalter
för försvarets ledning inom fästningarna m. m. samt huru det
lefvande försvaret af dem bör ordnas och kostnaderna härför. Utskottet
vill derför med anledning af Kongl. Maj:ts förevarande framställningar
tillstyrka Riksdagen att i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om vidtagande
af en fullständig sådan utredning af frågan om ordnandet af
landets fasta försvar».

Andra Kammaren hade deremot bifallit utskottets hemställan.

Vidkommande åter mom. b) hade Första Kammaren antagit det förslag,
som innefattades i den af herr Lundeberg m. fl. vid detta moment
afgifna reservation, deri yrkats, att Riksdagen måtte med anledning af

Statsutskottets Memorial N:o 87.

Kongl. Maj:ts förevarande framställningar och utan afseende å herr friherre
Klinckowströms förenämnda yrkande, i riksstaten för år 1898
uppföra ett belopp af 1,000,000 kronor att afsättas för att efter Riksdagens
medgifvande användas för stärkande af landets fasta försvar,
deri Första Kammaren dock besluta den ändring, att slutorden: »stärkande
af landets fasta försvar» utbyttes mot orden: »de af Kongl. Maj:t
ifrågasatta ändamål.»

Andra Kammaren hade deremot jemväl i afseende å detta moment
bifallit utskottets hemställan.

Då kamrarne alltså i afseende å mom. a) sammanstämmande
beslutit, att Riksdagen skulle hos Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t
täcktes låta verkställa en fullständig utredning af frågan om ordnandet
af landets fasta försvar, men i afseende å angifvande af syftet med
en sådan utredning fattat i någon mån skiljaktiga beslut, i det att
Första Kammaren antagit reservanternas ofvan omförmälda motivering
med en mindre ändring, men Andra Kammaren gillat utskottets motivering,
hade utskottet i memorial n:o 86 för sammanjemkning af de
olika meningarna i afseende å motiveringen afgifvit förslag till Riksdagens
skrifvelse till Kongl. Maj:t, så vidt anginge den fråga, som
innefattades i mom. a).

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har Första Kammaren
bifallit hvad utskottet hemstält, hvaremot Andra Kammaren
afslagit utskottets hemställan.

Då kamrarne alltså icke sammanstämmande bifallit utskottets berörda
förslag till sammanjemkning af kamrarnes i afseende å motiveringen
skiljaktiga beslut, torde frågan derom få anses förfallen, hvaremot
såsom kamrarnes sammanstämmande beslut qvarstår beslutet om
att Riksdagen skall hos Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes
låta verkställa en fullständig utredning af frågan om ordnandet åt
landets fasta försvar; h vilket utskottet ansett sig böra för Riksdagen

anmäla.

För afgörande medelst gemensam omröstning af den i mom. b)
omförmälda fråga hade utskottet i memorialet n:o 86 framstält förslag
till voteringsproposition. Jemväl i afseende å densamma hafva kamrarne
stannat i olika beslut, i det Första Kammaren bifallit hvad utskottet
hemstält men Andra Kammaren afslagit berörda voteringsproposition.

Till följd häraf måste Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställningar

Statsutskottets Memorial N:o 87.

angående anvisande på extra stat för år 1898 af dels 500,000 kronor
till påbörjande af befästningsarbeten vid inloppet till Göteborg, dels
ock 500,000 kronor till påbörjande af befästningsanläggningar vid
Boden anses icke hafva vunnit Riksdagens bifall, b vil ket, utskottet
härmed velat för Riksdagen

anmäla.

Stockholm den 14 maj 1897.

På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.

Bih. till Rited. Prof. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 64 Höft.