Statsutskottets Memorial N:o 86 (Betänkande 1897:Su86 su)

Statsutskottets Memorial N:o 86.

N:o 86.

Ank. till ltiksd. kansli den 10 maj 1897, kl. 12 midd.

Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut beträffande
Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar
angående anslag till Göteborgs befästande
åt sjösidan och öfre Norrlands fasta försvar.

(l:a U. A.)

Sedan Kongl. Maj:t i afseende å regleringen af utgifterna under
fjerde hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1898
bevilja, dels under punkt 23 till påbörjande af befästningsarbeten vid
inloppet till Göteborg 500,000 kronor och dels under punkt 24 till
påbörjande af befästningsanläggningar vid Boden 500,000 kronor, samt
i eu inom Första Kammaren väckt motion (n:o 5) herr friherre R. M.
Klinckowströrn yrkat, att båda här ofvan omnämnda anslag, hvardera
å 500,000 kronor, ej måtte af Riksdagen beviljas, hade statsutskottet i
sitt utlåtande n:o 63 hemstält:

a) att Riksdagen måtte, med anledning af Kongl. Maj:ts förevarande
framställningar, hos Kongl. Maj:t anhålla, att Kong!. Maj: t
täcktes låta verkställa en fullständig utredning af frågan om ordnandet
af landets fasta försvar i det syfte utskottet angifvit; samt

b) att, i enlighet med herr friherre Klinckowströms omförmälda
yrkanden, Kongl. Maj:ts förevarande framställningar om anvisande af

Bih. till Hiksd. Prot. /till7. 4 Slunt. / Ajd. 63 Saft. (N:o 86.) 1

Statsutskottets Memorial N:o 86.

dels 500,000 kronor till påbörjande af befästningsarbeten vid inloppet
till Göteborg; dels ock 500,000 kronor till påbörjande af befästningsanläggningar
vid Boden ej måtte af Riksdagen bifallas.

Och hade utskottet i afseende å mom. a) anfört: »Ehuru utskottet
delar den af statsutskottet och Riksdagen år 1896 uttalade åsigt, att
nya fästningar icke böra påbörjas, innan redan anlagda blifvit försatta
i försvarbart skick, kan utskottet dock icke förneka, att frågan
om ordnandet af landets fasta försvar och den ordning, hvari åtgärder
härför böra vidtagas, om Riksdagen kommer att besluta fortsättande
af den norrländska stambanan från Kalix eif, inträder i ett nytt skede.
Då härtill kommer, att denna fråga torde böra utredas ur jemväl andra
synpunkter än den rent militära, har utskottet ansett, att densamma
bör göras till föremål för ny pröfning. Vid en sådan pröfning, hvilken,
enligt utskottets mening, bör omfatta frågan om stärkande af
landets fasta försvar i dess helhet, bör sålunda utredas icke blott hvilka
befästningsåtgärder med hänsyn till de nya på denna fråga inverkande
omständigheter, som numera tillkommit, böra ur militärisk synpunkt
på förhand vidtagas, och i hvilken ordning detta ur nämnda synpunkt
och med fäst afseende jemväl å landets tillgångar och öfriga anslagsbehof
lämpligen bör ske, utan äfven till hvad belopp kostnaderna må
uppgå för fästningsverkens stärkande eller anläggande, för deras fullständiga
bestyckande, för anstalter för försvarets ledning inom fästningarna
m. m. samt huru det lefvande försvaret af dem bör ordnas
och kostnaderna härför. Och har utskottet härvid velat uttala önskvärdheten
af att vid eu sådan utredning äfven må tagas i öfvervägande,
huruvida icke för försvaret af sådana befästningar, för hvilka icke redan
nu särskild! manskap finnes afsedt, må kunna detacheras redan uppsatta
trupper, på det att uppsättning af nya sådana för ifrågavarande
ändamål må kunna undvikas. Utskottet vill derför med anledning af
Kongl. Maj:ts förevarande framställningar tillstyrka Riksdagen att i
skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om vidtagande af en fullständig utredning
af frågan om ordnandet af landets fasta försvar.»

Enligt utskottet tillhandakomma protokollsutdrag har Första
Kammaren bifallit ett framstäldt yrkande, att Riksdagen, med anledning
af Kongl. Maj:ts förevarande framställningar, måtte hos Kongl. Maj:t
anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa en fullständig utredning
af frågan om ordnandet af landets fasta försvar i det syfte, som angåfves
i den af herr Lundeberg in. fl. vid detta moment afgifna reservation
dock med den ändring i motiveringen, att de i det tryckta utlå -

Statsutskottets Memorial N:o 86.

tandet sidan 11 å fjerde raden nedifrån förekommande orden: »då stambanan»
utbyttes mot orden: »samtidigt med att stambanan», hvarigenom
ifrågavarande motivering erhölle följande lydelse:

»Ehuru utskottet delar den af statsutskottet och Riksdagen år 1896
uttalade åsigt, att nya fästningar icke böra påbörjas, innan redan anlagda
blifvit försatta i försvarbart skick, kan utskottet dock icke förneka,
att frågan om ordnandet af landets fasta försvar och den ordning,
hvari åtgärder härför böra vidtagas, sedan Riksdagen fattat beslut
om fortsättande af den norrländska stambanan från Boden, inträdt i nytt
skede, i det att stambanans framdragande till riksgränsen, på sätt
departementschefen anfört, betingar anläggande af ett fästningsverk i
öfre Norrland och arbetena å detta fästningsverk böra så bedrifvas, att
det varder färdigt, samtidigt med att stambanan nått sitt slutmål.
Oaktadt dessa förhållanden och ehuru utskottet jemväl ej kan bestrida
betydelsen af Göteborgs befästande mot sjösidan, anser sig utskottet
dock icke böra tillstyrka Riksdagen att bifalla Kongl. Maj:ts förevarande
framställningar om anläggande af nya fästningsverk i dessa orter. Ty
om äfven frågan om ordnandet af vårt fasta försvar må kunna anses
hafva ur rent militärisk synpunkt blifvit genom i statsrådsprotokollet
åberopade betänkandet den 21 juni 1892 utredd, torde densamma dock
böra utredas ur jemväl andra synpunkter än den rent militära, Utskottet
anser derför, att frågan om stärkandet af landets fasta försvar bör göras
till föremål för en ny och allsidigare pröfning än hittills skett, i det
att utredas bör icke blott Indika befästningsåtgärder med hänsyn till
de nya på denna fråga inverkande omständigheter, som efter nämnda
utredning tillkommit, böra ur militärisk synpunkt på förhand vidtagas,
och i hvilken ordning detta ur nämnda synpunkt och med fäst afseende
jemväl å landets tillgångar och öfriga anslagsbeliof lämpligen bör ske,
utan äfven till hvad belopp kostnaderna må uppgå för fästningsverkens
stärkande eller anläggande, för deras fullständiga bestyckande, för anstalter
för försvarets ledning inom fästningarna m. m. samt huru det
lefvande försvaret af dem bör ordnas och kostnaderna härför. Utskottet
vill derför med anledning af Kongl. Maj:ts förevarande framställningar
tillstyrka Riksdagen att i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om vidtagande
af eu fullständig sådan utredning af frågan om ordnandet af
landets fasta försvar.»

Andra Kammaren har deremot bifallit utskottets hemställan.

Vidkommande åter mom. b) har Första Kammaren antagit det förslag,
som innefattades i den af herr Lundeberg m. fl. vid detta moment
algi flin reservation, deri yrkats, att Riksdagen måtte med anledning af

Statsutskottets Memorial N:o 86.

Kongl. Maj:ts förevarande framställningar och utan afseende å herr friherre
Klinckowströms förenämnda yrkande, i riksstaten för år 1898
uppföra ett belopp af 1,000,000 kronor att afsättas för att efter Riksdagens
medgifvande användas för stärkande af landets fasta försvar,
deri Första Kammaren dock beslutit den ändring, att slutorden: »stärkande
af landets fasta försvar» utbyttes mot orden: »de af Kongl. Maj:t
ifrågasatta ändamål.»

Andra Kammaren har deremot jemväl i afseende å detta moment
bifallit utskottets hemställan.

Kamrarne hafva alltså i afseende å mom. a) sammanstämmande
beslutit, att Riksdagen skall hos Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t
täcktes låta verkställa en fullständig utredning af frågan om ordnandet
af landets fasta försvar. I afseende å angifvande af syftet med en
sådan utredning hafva kamrarne fattat i någon mån skiljaktiga beslut,
i det att Första Kammaren antagit reservanternas ofvan omförmälda
motivering med en mindre ändring, men Andra Kammaren gillat utskottets
motivering.

För sammanjemkning af de olika meningarna i afsende å motiveringen
föranlåtes utskottet hemställa,

att den skrifvelse Riksdagen kommer att till
Kongl. Maj:t, med anledning af Kongl. Maj:ts förevarande
framställningar, aflåta må, så vidt angår den
fråga, som innefattas i mom. a), erhålla följande
lydelse:

»Ehuru Riksdagen vidhåller den af Riksdagen år 1896 uttalade
åsigt, att nya fästningar icke böla påbörjas, innan redan anlagda blifvit
försatta i försvarbart skick, kan Riksdagen dock icke förneka, att
frågan om ordnandet af landets fasta försvar och den ordning, hvari
åtgärder härför böra vidtagas, sedan Riksdagen fattat beslut om fortsättande
af den norrländska stambanan från Boden, inträdt i nytt skede.
Oaktadt detta förhållande och ehuru Riksdagen jemväl ej kan bestrida betydelsen
af Göteborgs befästande mot sjösidan, anser sig Riksdagen dock
icke böra bifalla Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställningar om anläggande
af nya fästningsverk i dessa orter. Ty om äfven irågan om
ordnandet af vårt fasta försvar må kunna anses hafva ur rent militärisk
synpunkt blifvit genom i statsrådsprotokollet åberopade betänkandet
den 21 juni 1892 utredd, torde densamma dock böra utredas ur jemväl
andra synpunkter än den rent militära. Riksdagen anser derför, att

Statsutskottets Memorial N:o 86.

frågan om stärkandet af landets fasta försvar i dess helhet bör göras
till föremål för en ny och allsidigare pröfning än hittills skett, i det att
utredas bör icke blott hvilka befästningsåtgärder med hänsyn till de nya
på denna fråga inverkande omständigheter, som efter nämnda utredning
tillkommit, böra ur militärisk synpunkt på förhand vidtagas, och i
hvilken ordning detta ur nämnda synpunkt och med fäst afseende jemväl
å landets tillgångar och öfriga anslagsbehof lämpligen bör ske, utan
äfven till hvad belopp kostnaderna må uppgå för fästningsverkens
stärkande eller anläggande, för deras fullständiga bestyckande, för
anstalter för försvarets ledning inom fästningarna in. m. samt huru
det lefvande försvaret af dem bör ordnas och kostnaderna härför.
Och har Riksdagen härvid velat uttala önskvärdheten af att vid en
sådan utredning äfven må tagas i öfvervägande, huruvida icke för försvaret
af sådana befästningar, för hvilka icke redan nu särskildt manskap
finnes afsedt, må kunna detacheras redan uppsatta trupper, på
det att uppsättning af nya sådana för ifrågavarande ändamål må kunna
undvikas.

Riksdagen har derför, med anledning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande
framställningar, velat hos Eders Kongl. Maj:t anhålla, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa en fullständig utredning af frågan
om ordnandet af landets fasta försvar i det syfte här ofvan angifvits.»

Beträffande åter mom. b) får utskottet för deri förekommande
frågas afgörande medelst gemensam omröstning föreslå följande voteringsproposition
:

»Den, som vill, att Riksdagen, med anledning af Kongl. Maj:ts
förevarande framställningar och utan afseende å herr friherre Klinckowströms
i ämnet gjorda yrkanden, i riksstaten för år 1898 uppför ett
belopp af 1,000,000 kronor att afsättas för att efter Riksdagens medgifvande
användas för de af Kongl. Maj:t ifrågasatta ändamål, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i enlighet med herr friherre Klinckovvströms
omförmälda yrkanden, ej bifallit Kongl. Maj:ts förevarande framställningar
om anvisande af dels 500,000 kronor till påbörjande af be -

Bih. till Rifad. Prat. 1887. 4 Sami. 1 Afd. 63 Väft.

Statsutskottets Memorial N:o 86.

fästningsarbete!! vid inloppet till Göteborg, dels ock 500,000 kronor
till påbörjande af befästningsanläggningar vid Boden.»

Stockholm den 10 maj 1897.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Reservation

af herrar H. P. P. Tamm, I. Månsson och P. G. Näslund mot det sätt,
hvarpå de båda kamrarnes skiljaktiga motiveringar blifvit sammanjemkade.

Herr H. Andersson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit
i förestående ärendes behandling inom utskottet.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1897.