Statsutskottets Memorial N:o 83 (Betänkande 1892:Su83 su)

Statsutskottets Memorial N:o 83.

N:o 83.

Ank. till Riksd. kansli den 18 maj 1892, kl. 12 midd.

Memorial, angående statsreglering en för år 1893.

- i • ruff! lo no .b '' hjon

i , (R. A.)

Sedan icke allenast beloppen af de utaf Riksdagen beviljade anslag
blifvit af Riksdagen bestämda, utan ock de summor blifvit faststälda,
hvartill så väl statsverkets ordinarie inkomster som tull- och
postmedlen, bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter,
stämpelmedlen, bränvinstillverkningsskatteu och hvitbetssockertillverkningsafgiften
för år 1893 skola beräknas, äfvensom beslut fattats huru
stor del af riksbankens vinst bör till statsverket öfverlemnas, får utskottet,
jemlikt 39 § riksdagsordningen, för Riksdagen framlägga resultatet
af statsregleringen jemte den utskottet åliggande utredning af
riksgäldskontorets behof.

Härvid har utskottet dock först att afgifva yttrande öfver vissa
väckta, ännu oafgjord a förslag samt angående sättet för anvisande af
vissa anslagsbelopp med mera, på sätt här nedan synes.

I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Kongl.
Maj:t föreslagit, att såsom tillgång vid förevarande statsreglering må
beräknas ^och användas af öfverskottet ä statsregleringarna för år 1890
och föregående år 5,818,000 kronor.

Beträffande detta belopp har statsrådet och chefen för finansdepartementet
till det vid statsverkspropositionen fogade utdrag af protokollet
öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den
13 januari innevarande år (inkomstberäkningen), anfört följande:

Bih. till Uiksd. Prof. 1802. 4 Sami. 1 Afd. 59 Höft. (N:o 83).

Statsutskottets Memorial N:o 83.

»Statskontoret har redan i skrifvelse den 29 juli nästlidet år hos
Kongl. Maj:ts anmält, huru, enligt den afslutade rikshufvudboken för år
1890, statsreglering^! för samma år utfallit. På sätt denna skrifvelse
utvisar, hafva statsverkets inkomster samt ordinarie och extra förslagsanslag
lemnat ett nettoöfverskott af........................ kronor 6,996,636: 8 G

hvartill kommer:

af myntverkets behållning för år 1890, enligt

nådiga brefvet den 5 maj 1882 ................................. „ 268,000: —

odisponerade behållningar å en del extra statsanslag,
enligt särskilda nådiga föreskrifter.............. „ 53,139:30

dito å 1885, 1886 och 1887 årens extra statsanslag
till understödjande medelst anslag utan
återbetalningsskyldighet af torrläggning utaf sådana
vattensjuka marker, som, utan att kunna med
fördel odlas, sprida frostskada öfver omgifvande

nejd, enligt nådiga brefvet den 31 maj 1889........ ,, 108,165: —

så att öfverskottet på det hela uppgår till.............. kronor 7,425,941: 16

I samma skrifvelse omförmäles vidare, att för en blifvande statsreglering
är att disponera

nyssnämnda summa............... kronor 7,425,941:16

efter afdrag af deri ingående,
i riksstaten för år 1890 disponerade
reservationer å anslag
till torrläggning af vattensjuka
marker............... ...........,,___108,165: — kronor 7,317,776: IG

jemte hvad som ännu är odisponeradt af öfver -

skottet å 1889 och föregående årens statsregleringar
till följd af samma öfverskotts upptagande i

1892 års riksstat med jemnadt tusental ............. „ 914: 7 0

samt behållningen å det i riksstaten för år 1890
med jemnadt tusental upptagna anslag till betäckande
af bristen, 4,753,692 kronor 53 öre, i 1887
års statsreglering .......................................................... »_ 307: 4 7

eller tillhopa kronor 7,318,998: 3 3.»

Enligt Kongl. Maj:ts ofvan omförmälda i statsverkspropositionen
gjorda förslag skulle häraf endast 5,818,000 kronor tagas i anspråk för
1893 års statsreglering och sålunda ett belopp af omkring 1 \ million
kronor reserveras till ett följande år.

Statsutskottets Memorial N:o 83.

Utskottet, som icke haft något att häremot erinra, hemställer,

att såsom tillgång vid statsregleringen för år
1893 må beräknas och användas af öfverskottet å
statsregleringarna för år 1890 och föregående år ett
belopp af 5,818,000 kronor.

Då Riksdagen år 1888 beslöt att för inrymmande af riksdagen,
riksgäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen samt af riksbanken
låta uppföra tvenne skilda byggnader å vestra delen af Helgeandsholmen,
fattades i sammanhang härmed det beslut, att för detta ändamål skulle
bildas en byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus, till hvilken skulle
ingå, bland annat, under sju års tid årligen ett anslag af 250,000 kronor.

Utskottet får i följd häraf, och i enlighet med hvad Kongl. Maj:t
i statsverkspropositionen föreslagit, hemställa,

att i riksstaten för år 1893 må uppföras ett
belopp af 250,000 kronor, att till byggnadsfonden för
riksdags- och riksbankshus afsättas.

Kongl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit, att till underlättande
af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors
bildande må afsättas ett belopp af 100,000 kronor.

Då utskottet icke har något att erinra emot hvad Kongl. Maj:t
sålunda föreslagit, får utskottet hemställa,

3:o.

att Riksdagen må i riksstaten för år 1893 uppföra
ett belopp af 100,000 kronor, att till underlättande
af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors
bildande afsättas.

Med bifall till utskottets hemställan i punkten b) af dess utlåtande
n:o 7 a har Riksdagen till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens

Statsutskottets Memorial N:o 83.

redan trafikerade jemn ägor anvisat 1,200,000 kronor; och har utskottet
i nämnda utlåtande anmält, att utskottet framdeles komme att afgifva
förslag om sättet för anskaffande af detta belopp.

Kongl. Maj:t har i berörda hänseende i statsverkspropositionen
föreslagit, att omförmälda belopp måtte anvisas att utgå å riksstaten
utom hufvudtitlarne.

Häremot har utskottet icke något att erinra, utan hemställer,

4:o.

att anslaget för nästkommande år å 1,200,000
kronor till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens
redan trafikerade jernvägar må anvisas att utgå å riksstaten
för år 1893 utom hufvudtitlarne.

Till fortsättning af arbetena ä stambanan mellan Vännäs (Nyby)
och Öfver-Luleå (Boden) har Riksdagen för år 1893 beviljat ett anslag
af 4,000,000 kronor; och har utskottet i sitt utlåtande n:o 25 förklarat
sig framdeles komma att afgifva förslag om sättet för anvisande af detta
anslagsbelopp.

Kongl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit, att hela beloppet
måtte anvisas att utgå å riksstaten utom hufvudtitlarne.

I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 103) har deremot
herr J. Alankell hemstält, att till betäckande af de statsinkomster, som
skulle bortgå genom lifsmedelstullarnes afskaffande under år 1893 eller
om andra statsinkomster, än de i kongl. propositionen för samma år
angifna, skulle anses böra användas, lån måtte upptagas till bekostande
af norrländska stambanans byggande till ett belopp af 4,000,000 kronor
eller erforderlig del deraf; och

att samma åtgärd retroaktivt måtte vidtagas i sin helhet eller
delvis till betäckande af de statsinkomster, som skulle bortgå genom
lifsmedelstullarnes suspenderande under år 1892.

Då betäckande af vare sig uti innevarande års riksstat upptagna
eller i statsverkspropositionen för år 1893 beräknade inkomster icke
erfordras, samt Riksdagen genom beslut åren 1890 och 1891 visat sig
vara af den åsigt att, då så kan ega rum, medel till norra stambanans
fullbordande höra anvisas att utgå af skattemedel, får utskottet, då
statsregleringen lemnar tillgång att utan upplåning betäcka hela anslagsbeloppet,
hemställa,

Statsutskottets Memorial N:o 83.

5:o.

att Riksdagen, utan afseende å herr Mankells
omförmälda motion, må anvisa det för år 1893 beviljade
anslaget å 4,000,000 kronor till fortsättning
af arbetena å stambanan mellan Vännäs (Nyby) och
Öfver-Luleå (Boden) till utgående å riksstaten utom
hufvudtitlarne.

Enär statsregleringen likaledes lemnar tillgång att utan upplåning
betäcka det lån för fullbordande af restaurationsarbetet å Skara
domkyrka, som enligt Riksdagens beslut skall från riksgäldskontor
utgå (statsutskottets utlåtande n:o 9 punkt 39:o och memorial n:o 73
punkt 7:o), hemställer utskottet,

att beloppet 40,000 kronor af det till fullbordande
af restaurationsarbetet å Skara domkyrka beviljade
lån må i riksstaten för år 1893 uppföras, att
af statskontoret riksgäldskontoret ersättas.

Deremot och då upplåning synes erforderlig lör anskaffande af
dels de för år 1893 beviljade 1,000,000 kronor af sistlidne års fond
till låneunderstöd för enskilda jernvägar och dels det för samma år anvisade
belopp, 1,175,000 kronor, lönebidrag till anläggning af jernväg
mellan Hernösand och Sollefteå, får utskottet hemställa,

7:o.

alt de af Riksdagen för år 1893 beviljade 1,000,000
kronor till låneunderstöd ur sistlidne års fond för lån
åt enskilda jernvägar äfvensom det såsom lånebidrag
för anläggning af jernväg emellan Hernösand och
Sollefteå för år 1893 beviljade belopp 1,175,000 kronor
må till utgående från riksgäldskontoret anvisas, att
enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas, och riksgäldskontoret
bemyndigas att medelst försäljning af
statsobligationer i mån af behof bereda erforderlig
tillgång till förenämnda belopps utbetalning.

Statsutskottets Memorial N:o 83.

Med anledning af särskilda utaf Kongl. Maj:t för Riksdagen framlagda
propositiouer har Riksdagen dels till Kongl. Maj:ts förfogande
stält ett belopp af 2,800,000 kronor, att i mån af behof lyftas i riksgäldskontoret,
för att användas till kompletteringsarbeten å Luleå—
Gellivara-banan och till inköp af rullande materiel för densamma äfvensom
till ersättande af de för banan under år 1891 häfda utgifter, och
dels bemyndigat fullmägtige i riksgäldskontor att tillhandahålla telegrafstyrelsen,
för fortsatt utveckling af statens telefonväsende, ett lånebelopp
af 1,000,000 kronor, att, i mån af behof och sedan detta för
hvarje gång blifvit af Kongl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riks1
gäldskontoret lyftas och, jemte ränta, motsvarande den ränteutgift,
som genom berörda belopps öfverlemnande till telegrafstyrelsen riksgäldskontor
förorsakas, inom tolf år från första lyftningsdagen återgäldas
medelst afbetalningar i den mån telegrafverkets medel dertill
lemna tillgång, dock så att dylika afbetalningar böra en månad förut
af telegrafstyrelsen för riksgäldskontor tillkännagifvas.

Till följd häraf hemställer utskottet,

8:o.

att i förslagsberäkningen öfver riksgäldskontorets
inkomster och utgifter från och med den 12
innevarande maj till detta års slut må, till betäckande
af ofvan omförmälda å riksgäldskontor anvisade utgifter
å tillsammans 3,800,000 kronor, upptagas fullmägtige
medgifven upplåningsrätt till lika belopp.

Kongl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit, att till förstärkande
af statsverkets kassaförlagsfond måtte afsättas 215,800 kronor.

Af statsrådsprotokollet den 13 januari innevarande år (finansplanen)
inhemtas, att enligt 1890 års rikshufvudbok statsverkets kassaförlagsfond
vid samma års slut utgjorde ..........t kronor 12,549,707: 27

samt att till fonden vidare afsatts:
enligt riksstaten för år 1891 kronor 691,200: —

„ „ „ „ 1892 „ 654,300: .-4_1,345,500: —

hvadan fonden vid innevarande års utgång kommer

att utgöra ................................................................. kronor 13,895,207: 2 7

Efter meddelande häraf har departementschefen till statsrådsprotokollet
anfört, att det förut ansetts, att afsättningarna till kassaförlags -

Statsutskottets Memorial N:o 83.

fonden borde fortgå, till dess densamma uppnått ett belopp af minst
15,000,000 kronor, och i öfverensstämmelse härmed hemstält, att den
del af det ofvan beräknade öfverskottet för år 1893, som återstår efter
frånräknande af den föreslagna afsättningen till underlättande af åtgärder
för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande, eller
215,800 kronor, må afsättas till statsverkets kassaförlagsfond, hvilken,
i händelse af bifall härtill, skulle vid 1893 års slut uppgå till-14,111,000
kronor 27 öre. : • .nm-.vn

Äfven utskottet anser, att öfverskottet å den föreliggande statsregleringen
bör till statsverkets kassaförlagsfond afsättas. Det belopp,
som härför finnes disponibelt, utgör emellertid, om utskottets här ofvan
gjorda förslag bifallas, 227,700 kronor; och hemställer utskottet för
den skull,

9:o.

.• il.*, * ''?r>‘ ■ i; »■'' * i ti » j -j\i

att Riksdagen må, till förstärkande af statsverkets
kassaförlagsfond, å riksstaten för år 1893 anvisa
227,700 kronor.

Under förutsättning af bifall till hvad utskottet här ofvan föreslagit,
och om i öfrigt några på statsregleringen inverkande beslut icke
vidare varda af innevarande Riksdag fattade, skulle utan inberäkning
bland inkomsterna af bevillning af fast egendom samt af inkomst,
statsregleringen för år 1893 utfalla sålunda:

Tillgångar och inkomster:

Af öfverskottet å statsregleringarna för år

1890 och föregående år............................................ kronor 5,818,000: —

Statsverkets ordinarie inkomster (statsutskottets

utlåtande n:o 78)..................................................... „ 20,455,000: —

Statsverkets extra ordinarie inkomster eller bevillningar
(bevillningsutskottets betänkande n:o 22)

Tullmedlen..........................:.......... kronor 37,500,000: —

Postmedlen...................................... ,, 7,800,000: —

Bevillningsafgifter för särskilda

förmåner och rättigheter ,, 500,000: —

Transport kronor 45,800,000: — 26,273,000: —

Statsutskottets Memorial N:o 83.

Transport kronor 45,800,000: — 26,273,000: —

Stämpelmedlen .............................. „ 3,500,000: —

Bränvinstillverkningsskatten...... „ 13,700,000: —

Hvitbetssockertillverknings afgiften

......... „ 1,800,000: — 64,800,000: —

Af riksbankens behållna vinst för år 1891

(bankoutskottets memorial n:o 13) ............... kronor 1,750,000: —

hvadan tillgångarna och inkomsterna för år 1893,
med undantag af bevillningen af fast egendom

samt af inkomst, uppgå till................................... kronor 92,823,000: —

Utgifter:

De på ordinarie stat uppförda utgifterna hafva blifvit bestämda
till följande belopp:

Första hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 2) ......................... kronor 1,320,000: —

Andra hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 3 samt memorial

n:o 16)..,....................................... „ 3,887,900: —

Tredje hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 4 samt memorial

n:o 17)................................. „ 606,750: —

Fjerde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden n:o 5 samt memorial

n:o 61)............................................ „ 21,069,700: —

Femte hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden n:is 6 och 6 a och

6 b samt memorial n:o 54) ...... „ 6,539,090: —

Sjette hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden n:is 7 och 7 b)......... „ 4,803,612: —

Sjunde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden n:o 8 och memorial

„n:o 55)............................................ „ 16,534,966: —

Åttonde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden n:is 9 och 79 samt

memorial n:is 72 och 73............ ,, 12,559,958: —

Transport kronor 67,321,976: —

Statsutskottets Memorial N:o 83.

Transport kronor 67,321,976: —
Nionde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:is 10, 56 och 77 samt

memorial n:r 32 och 58)............ „ 2,915,550: —

De extra ordinarie utgifter,
som blifvit för år 1893 anvisade
att utgå från statskontoret, utgöra:

Andra hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 3) .......................... „ 72,500: —

Tredje hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 4)............................ „ 4,500: —

Fjerde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 5 samt memorial

/ro 61) ......................................... „ 2,039,200: —

Femte hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden n:is 6 och 6 b samt

memorial n:o 54)........................... „ 1,989,110: —

Sjette hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden n:is 7 a och 7 b)...... „ 2,281,388: —

Sjunde hufvudtiteln (statsutskottets

„utlåtande n:o 8) ...................„ 872,334: —

Åttonde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden n:is 9 och 79 samt

memorial n:o 73).................. „ 1,760,442: —

Nionde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 10 och memorial
n:o 32)........................... „ 1,520,000: —

Hvartill komma dels, om utskottets förslag vid punkterna
4:o och 5:o bifallas, utom hufvudtitlarne:

Till anskaffande af ny rörlig materiel
vid statens redan trafikerade
jernvägar ............................ kronor 1,200,000: —

Till fortsättning af arbetena å stambanan
mellan Vännäs (Nyby) och

Öfver-Luleå (Boden).................... „ 4,000,000: —

Transport kronor

Bill. till Kiksd. Prof. 189SI. 4 Sand. 1 Afd. 5.9 i luft.

70,237,526: —

/■

10,539,474: —

5,200,000: —
85,977,000: —

Statsutskottets Memorial N:o 83.

Transport kronor 85,977,000: —

dels, till utgående från riksgäldskontor: Riksdags-

och revisionskostnader

samt aflöningar m. in. föreslagvis kronor 614,750: —

Räntor å statsskulden och afbetalningar
å de fonderade statslånen
...... kronor 12,822,470: —

efter afdrag
af de till
riksgäldskontor

ingående
rånte- och
kapitalafbetalningar,

förslagsvis ,, 3,008,920: — 9,813,550: —

samt lån till fullbordande af

Skara domkyrkas restaurering ...... „_40,000: — 10,468,300: —

dels och, om utskottets under punkterna 2:o, 3:o
och 9:o här ofvan gjorda förslag bifallas:
afsättning till byggnadsfonden för riksdags- och

riksbankshus............................................................ kronor 250,000: —

afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares
olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande
......................................................................... ii 100,000: —

samt till förstärkande af statsverkets kassaförlags fond

................................................................. ii__22 7,700:

Summa kronor 97,023,000: —

hvilket utgiftsbelopp med.....................:.....................^__4,200,000: —

öfverstiger summan af de bär ofvan angifna tillgångarna
och inkomsterna, bland hvilka bevillning
af fast egendom samt af inkomst ej

beräknats ................................................................... kronor 92,823,000: —

Utskottet hemställer alltså:

10:o

att Riksdagen må för år 1893 åtaga sig en be -

Statsutskottets Memorial N:o 83.

vinning af fast egendom samt af inkomst till belopp
af fyra millioner två hundra tusen kronor; samt

1 l:o

att bevillningsutskottet må erhålla uppdrag att
föreslå sättet, huru nämnda bevillning bör utgå.

Kong]. Maj:t häri statsverkspropositionen föreslagit, att Riksdagen
måtte medgifva, att vid statsregleringen för år 1893 de i Rikets Ständers
skrifvelse den 12 maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen
af besparingarna å hufvudtitlarne fortfarande måtte blifva gällande.

I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 67) föreslår herr
A. Hedin, att Riksdagen, vid förnyande för nästa statsregleringsperiod
af nuvarande bestämmelser om dispositionsrätten öfver besparingarna,
fäster det vilkor, att Kongl. Maj:t vid nästa riksdags början framlägger
fullständig specifikation öfver de af Kongl. Maj:t under de då senast
förflutna fem f åren beslutade anvisningar å besparingarna; och har
motionären förklarat sig anse, att derefter detta slags redogörelse torde
böra omfatta det näst föregående året.

Beträffande de anförda skälen för nämnda förslag tillåter sig
utskottet att hänvisa till motionen.

I ofvan omförmälda skrifvelse till Kongl. Maj:t den 12 maj 1841
(n:o 332) angående den framtida dispositionen af de särskilda hufvudtitlarnes
besparingar anmälde Rikets Ständer, att Rikets Ständer väl
då, såsom tillförene, insett och erkänt nyttan och nödvändigheten
af den åt Kongl. Maj: t senast genom Rikets Ständers skrifvelse den
6 oktober 1834 upplåtna rättighet att disponera de å eu eller annan
hufvudtitel uppkommande, till beloppet kända besparingar till de med
titelns anslag åsyftade ändamål och för bestridande af sådana, vid
den af Rikets Ständer verkstälda statsreglering ej påräknade utgifter,
hvilka under tiden mellan riksdagarne kunde finnas af oundgängligt
behof påkallade, men att Rikets Ständer dock, särdeles vid denna
(1840—1841 årens) riksdag funnit, att ifrågavarande dispositionsrätt
blifvit begagnad på det sätt, att dels det dermed hufvudsakligen
åsyftade ändamål synts Rikets Ständer i betydlig mån förfeladt, dels
ock nya omsorger för Rikets Ständer uppkommit att bereda sådana
utvägar, hvarigenom årliga redovisningen för statsverkets medel måtto
kunna återföras i det skick, Rikets Ständer ansåge oundvikligen
nödigt för statens betryggande och möjligheten för Rikets Ständer

Statsutskottets Memorial N:o 83.

att, genom sina revisorer eller statsutskott, kunna åstadkomma eu
ändamålsenlig granskning; hvadan Rikets Ständer, som genom den
verkstälda nya statsregleringen, medelst ökade anslag å riksstaten i
vissa delar, sökt afhjelpa några af de behof, för hvilkas fyllande ifrågavarande
tillgångar sedan sista riksdag tagits i anspråk, besluti t, att de
besparingar, hvilka intill nästa riksdag kunde å någon eller några af
hufvudtitlarne uppkomma, finge fortfarande af Kongl. Maj:t användas
till sådana af Rikets Ständer ej förut pröfvade utgifter, hvilka derefter
kunde finnas för rikets styrelse af oundvikligt behof påkallade, för
samma ändamål, som med hvarje hufvudtitels anslag afsågs, och hvilka
utgifter alltid måste vara tillfälliga och icke af permanent egenskap;
att sålunda besparingarna i intet fall finge komma i fråga att begagnas
till bestridande åt årliga löner och arfvoden, hvilka borde rätta sig
efter den statsreglering, som af Rikets Ständer blifvit godkänd och
måste betraktas såsom gällande, intill dess densamma i vederbörlig
ordning förändrades; samt att vid denna disposition i öfrigt borde iakttagas,
att de besparingar, som ett år reserverades, kunde ett följande
år användas; och anhöllo Ständerna slutligen, att vederbörande förvaltande
embetsverk måtte undfå föreskrift att så inrätta räkenskaperna,
att de fullständigt utvisade ej mindre de uppkomna besparingarnas belopp
än ock deraf skedda utbetalningar.

öfver tillämpningen af dessa föreskrifter hafva, utom statsutskottet,
som enligt § 39 riksdagsordningen eger tillgång till alla statsverkets
räkenskaper och handlingar, både Riksdagens revisorer och konstitutionsutskottet
att vaka. Inför revisorerna redovisas nemligen användandet
af hvarje uppkommande tillgång, således äfven af besparingarna,
och ingen anvisning kan ske utan Kongl. Maj:ts i statsrådet derom
fattade beslut, hvilket genom de i statsrådet förda protokoll blifver
konstitutionsutskottet meddeladt.

Det torde således icke kunna sägas, att Riksdagen saknar tillfälle
att erhålla kännedom om besparingarnas användning. Och om,
såsom motionären uppgifver skulle hafva händt, Kong]. Maj:t anvisar
medel till företag, som Riksdagen formligen ogillat och till hvilka
den derför vägrat att anslå af Kongl. Maj:t begärda medel, lärer konstitutionsutskottet
icke underlåta att i grundlagsenlig ordning pröfva,
huruvida vederbörande rådgifvares förhållande bör lemnas utan anmärkning
eller icke.

Motionens syfte är, enligt motionärens egen uppgift, att genom
den påyrkade åtgärden från Riksdagens sida bereda Riksdagen tillfälle

Statsutskottets Memorial N:o 83.

att öfvertyga sig om befogenheten af de skal, som tala för en icke
obetydlig inskränkning i Kongl. Maj:ts nuvarande dispositionsrätt öfver
besparingarna.

Med afseende härpå anser sig utskottet böra erinra om hvad
statsutskottet vid 1885 års riksdag i detta ämne anförde. I utskottets
utlåtande u:o 53 heter det nemligen, bland annat:

»Någon ändring i berörda föreskrifter har utskottet ej funnit anledning
föreslå, vid det förhållande, att dels Kong]. Maj:ts förfogande
öfver besparingarna synts utskottet i det stora hela leda snarare till
minskad kostnad än till ökade utgifter, hvilket senare deremot lätteligen
kunde blifva följden af en förändrad anordning, medelst kreditiv
eller på annat sätt, i fråga om oförutsedda behofs tillgodoseende, dels
det står hvarje Riksdag öppet att taga kännedom om föreskrifternas
tillämpning och, för den händelse att behof af ändrade bestämmelser
skulle visa sig, i sådant afseende besluta.»

Då utskottet, som funnit sig kunna i allt väsentligt instämma i
berörda uttalande, anser Riksdagen icke sakna nödig kontroll öfver
besparingarnas användande, hemställer utskottet,

12:o.

att Riksdagen, med afslag å herr Hedins ofvan
berörda motion, må besluta, att vid statsregleringen
för nästkommande år de i Rikets Ständers skrifvelse
den 12 maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen
af besparingarna å hufvudtitlarno fortfarande
skola blifva gällande.

Till närmare upplysning om så väl innehållet af riksstaten för
år 1893, sådan den blifvit af utskottet förslagsvis upprättad, som ock
riksgäldskontorets inkomster och utgifter till 1893 års slut, jemväl
sådana de blifvit af utskottet beräknade, får utskottet hänvisa till hosföljande
bilagor nås 1, 2 och 3.

Enligt bilagorna nås 2 och 3, innefattande förlagsberäkningar
öfver riksgäldskontorets inkomster och utgifter från och med den 12
innevarande maj till nästkommande års slut, utgöra riksgäldskontorets
utgifter:

För tiden från och med den 12 innevarande maj

till detta års slut..................................................... kronor 16,759,727: 32

samt under år 1893..................................................... ,, 16,457,220: —

Summa kronor 33,216,947: 32

Statsutskottets Memorial N:o 83.

Riksgäldkontorets inkomster åter hafva upptagits
till:

under år 1892, nu befintlig behållning inberäknad, kronor 20,260,681: 40

och under år 1898....................................................... _n__16,457,220: —

Summa kronor 36,717,901: 40
Inkomsterna och tillgångarna, den nu befintliga behållningen inberäknad,
öfverstiga således utgifterna med 3,500,954 kronor 0 8 öre,
utgörande riksgäldskontorets beräknade behållning vid 1893 års slut.

Stockholm den 18 maj 1892.

På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.

Reservation:

vid punkten 12:o): af herrar P. Andersson, G. Eriksson, O. Jonsson
och S. G. von Frusen, som yrkat, att utskottet måtte hemställa,

att Riksdagen må, med bifall till herr Hedins
motion, besluta, att — under vilkor att Kongl. Maj :t vid
nästa riksdags början framlägger fullständig specifikation
öfver de af Kongl. Maj:t under de då senast förflutna
fem åren beslutade anvisningar å besparingarna
— vid statsregleringen för nästkommande år de i Rikets
Ständers skrifvelse den 12 maj 1841 angifna grunder
i afseende å dispositionen af besparingarna å hufvudtitlarne
fortfarande skola blifva gällande.

iÖ

■ijteuiaig» n/;G tfeEflÄgiil?

•oi*''

ajÅiu ^ruofiMO ;
■

''i- *u ii

or- :

ö^rrs.*?#! ji:

i ’i m i ? <J ■ _

Bil. N:o l.

}<rvi**i;tfr

■V- ■-: ‘U^?n

iöi ;*2. :. ■''h,rlfvi,ikU; i V

Riksstat för år 1893.

Statutskottets Memorial N:o 83.

Bil.

Riksstat för

Tillgångar och inkomster:

Af öfverskottet å statsregleringarna för år 1890 och föregående år ...
Statsverkets inkomster:

Ordinarie inkomster ... ......................................................

Bevillningar:

Tullmedel ............................................... 87,500,000: —

Postmedel............................................... 7,800,000: —

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner

och rättigheter ..................................... 500,000:

Stämpelmedel ............................................ 8,500,000

Bränvinstillverkningsskatt ......................... 13,700,000

Hvitbetssockertillverkningsafgift................. 1,800,000

Bevillning af fast egendom samt af inkomst 4,200,000

Af riksbankens vinst för år 1891.................................

20,455,000: —

Kronor.

5,818,000

21 69,000,000: —

89,455,000

1,750,000

Summa

97,023,000

Statmtkottets Memorial N:o 83.

N:o I.

åig893.

Till anskaffande af ny rörlig
materiel vid statens redan

trafikerade jernvägar.........

Tilljjfortsättning åt'' arbetena
å stambanan mellan Vännäs
(Nyby) och Öfver-Luleå
(Boden)............................

1,200,000:

1,200,000: —

— 4,000,000: — 4,000,000:

Summa 70,237,520: — 15,739,474: — ----

Att utgå från riksgäldskontoret:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.,

förslagsvis ......................................................................... 614,750: —

Räntor å statsskulden och afbetalningar å de

fonderade statslånen.................................. 12,822,470: —

efter afdrag af de till riksgäldskontoret ingående
rånte- och kapitalbetalningar,

förslagsvis............................................. 3,008,920:— 9,813,550: —

Lån till fullbordande af Skara domkyrkas

restaurering........................................................................ 40,000: —

Afsättning till byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus........................

Afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring

och sjukkassors bildande................................,.................,.................... ...

Till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond..............................

85,977,000

Ijo jSidnu	Utgifter:	Ordinarie	Extra.	Summa.		Kronor.	__ öre.

Att utgå	från statskontoret:
Första hufvudtiteln ..........	1,320,000	_ _ _	— 1,320,000
Andra	dito .........	3,887,900	— 72,500	— 3,960,400	—
Tredje	dito ...........	606,750	— 4,500	— 611,250	—
Fjerde	dito ..........	21,069,700	-r- 2,039,200	— 23,108,900		, t-j.! iVp/»	i.ii
Femte	dito ...........	6,539,090	— 1,989,110	— 8,528,200		Ti-n.Rirfiq	■4
Sjette	dito ..........	4,803,612	— 2,281,388	— 7,085,000	-:
Sjunde	dito ..........	16,534,966	- 872,334	— 17,407,300		t''
Åttonde dito ..........	12,559,958	— 1,760,442	— 14,320,400	—
Nionde	dito .........	2,915,550	— 1,520,000	— 4,435,550

10,408,300 —
250,000 —

Bih. till Rikad. Prof. 1892. 4 Sand. 1 Afd. 99 Höft.

100,000 —

........... ; 227,700 •

Summa 97,023,000 —

Statsutskottets Memorial E:o 83.

Bil.

Förlagsberäkning öfver riksgäldskontorets inkomster och

__ ^. • ;.cr f .....,	Kronor.	öre.
Riksgäldskontorets kassabehållning den 12 maj 1892 ................ 1,298,651:47. Kapitalfordran för tills vidare förräntade medel: emot uppköpta obligationer ............................. 883,790: — „ reverser och depositionsbevis ................... 1,965,600:— 2 849 390:	4,148,041	4 7
i '' :., i • Sfi Inkomster:
•i.... UV Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låne-understöd .......................................................................... 2,038,000: — Afbetalningar å lån till undsättningar inom Kronobergs och Kalmar län i anledning af 1868 års missväxt ................... 1,120: — Ränta å 1885—1892 års hela anslag för odlingslånefonden 186,400: — Genom förräntning af tills vidare utlånta medel samt räntor å lån för telefonväsendets utveckling ................................... 75,000: —	2,300,520	I
Ersättning af statsverkets medel:
Enligt riksstaten för år 1892 riksgäldskontoret tillkommande anslag för be-stridande af riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, annuiteter och räntor m. m...................................................................... 10,495,000: — efter afdrag af godtgjorda .............................................. 6,600,000: —	3,895,000
Upplåning:		;
Vid 1891 års riksdag beräknad återstående upplåning för år 1891 och föregående år ............................. 9,867,205: 4 o.
Transport 9,867,205: 4 o.	10,343,561	i 47

Statsutskottets Memorial N:o 83.

N;o 2.

''!•.*! .• i:1 f» 1 ''• " i-.nicui.s i?

. •; ffl''

utgifter från och med den 12 maj 1892 till samma års slut.

		Kronor.	öre.
Utgifter:	->{r/?b!i >ir.[\\ t Ii ri	■; cjli 1/
Riksdags- och revisionskostnader samt aftöningar	n. m,:	) r.j
Riksdags- och revisionskostnader .....................	200,000: —	Öl .n i»
Kostnader för Riksdagens hus.........................	6,000: —
„ „ „ bibliotek .. ......	733: 23.	i •. fi f »''>I
Löner, arfvoden och expenservid riksgäldskontoret	41,000: —
Löner på indragnings- och pensionsstat vid d:o	7,335: 4 2.
Aflöning, resekostnad^och expenser för justitie-
ombudsmannen och hans expedition ............	16,912:60. 271,981:15.
Annuiteter och räntor:
Till Hans Maj:t Konungen.................................	....................... 300,000: —
Anslag till ränta och amortissement:
för 1860 års lån emot premieobligationer......	146,500: —
„ 1878 års 4 % lån ................................	255,318:41.
„ 1880 „ 4 % „ ...............................	2,173,644: —
„ 1886 „ ‘31% „ ..................................	863,092: 22.
„ 1890 „ 31% „ ..................................	612,554: 44. 4,051,109: 07.
Anslag till ränta å
1887 års 3f6„ % lån...................................	702,594: —
1888 „ 3 % lån ........................................	400,000: —
1891 „ 4 % tillfälliga lån .........................	288,000:— 1,390,594: —
Ränta å medgifven och beräknad, men ännu	icke verkstäld
upplåning ....................................................	...................... 150,000: —
D:o å gamla 5 % lånet, å konung Carl XIILs	hemgiftskapital
samt å Göta kanals reparationsfond .............	13,138:20.	6,176,822	42
Köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter .........................................	106,389	18
Återbetalning till fonden för extra amortering af statsskulden af försträckta...	300,000	—
	Transport! 6,583,211	60

Statsutskottets Memorial A’:o 83.

Transport 9,807,205: 4 o.

Vid samma riksdag medgifven upplåning för
år 1892:

till låneunderstöd för enskilda

jernvägar............1,000,000: —

lånebidrag för anläggning af
jernväg mellan Hernösand

och Sollefteå .................. 1,175,000: —

till anläggning af en bibana
från norra stambanan vid
Mellansel till Örnsköldsvik

jemte trafikmateriel............ 1,000,000: —

„ betäckande af motstående
utgift från odlingslånefou den,

förslagsvis................. 854,500: — 4,029,500: — 13,896,705: 40.

som minskas med:

redan verkstäld upplåning genom försäljning af obligationer,
tillhörande:

1887 års län.............. 413,170: —

1891 „ „ .............. 7,008,620: 34. 7,421,790: 34.

återförda obligationer af 1878 års lån från

jernvägshypoteksfonden ...................... 107,795: 13.

skilnaden mellan vid 1890 års riksdag anvisade
medel för inköp af jernvägen
mellan Luleå och norska

gränsen.......................... 6,750,000: —

samt den af riksgäldskonto ret

betalda köpesumma 6,500,000:— 250,000:— 7 779 585-4 7

Vid 1892 års riksdag medgifven upplåning:

''För komplettering m. m. af Luleå — Gellivarabanan............... 2,800,000: —

För lån till fortsatt utveckling af statens telefonväsende .. .. 1,000,000: —

Kronor.

10,343,561

6,117,119

3,800,000

93 !

Summa kronor| 20,260,681; 4 o

Statsutskottets Memorial JVro 83.

Transport

Vid 1879 års riksdag till utgående från riksgäldskontor anvisadt anslag,
högst 4,000,000 kronor, för inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg,
återstoden ...................................................,........................ 730: 31.

Vid 1885 års riksdag till utgående under år 1887 anvisade medel
2,350,000 kronor för jernvägens mellan Hudiksvall och
Näsviken inköp och ombyggnad m. m., återstoden af det för
inlösen af i jernvägen intecknade obligationer anvisade belopp
105,624 kronor 7 öre ................................................ 5,124:07.

Vid 1890 års riksdag å riksgäldskontoret anvisade medel till
bestridande af ifrågakommande kostnader vid inköp af jernvägen
mellan Luleå och norska gränsen ........................... 250,000: —

Vid 1891 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret under
år 1892 anvisadt anslag å 1,000,000 kronor för anläggning
af en bibana från norra stambanan vid Mellansel till Örnsköldsvik
jemte trafikmateriel.............................................. 423,000: —

Kronor.

6,583,211

öre.

Låneunderstöd för enskilda jernvägar:

Ur 1886 års fond 5,000,000 kronor, återstoden

af 1891 års anslag 1,000,000 kronor............ 777,115: -

Ur 1891 års fond 5,000,000 kronor 1892 års
anslag .......................................................... 1,000,000: ■

678,854

1,777,115:

Vid 1891 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisadt
lånebidrag 2,350,000 kronor till anläggning af jernväg
mellan Hernösand och Sollefteå, deraf för år 1892...... 1,175,000: — I 2,952,1 loj_

Odling slånefonden:

Vid 1888 års riksdag anvisade medel:

återstoden af 1889 års^anslag 365,406 kronor 34 öre........

1890 års anslag ..................................... 1,000,000: —

efter afdrag af för sistnämnda år beräknade,
till kongl. statskontoret ^inflytande anuuiteter

165,406: 34.

å odlingslån..................................	.............. 145,860: —	854,140: —
1891 års anslag...........................	.............. 1,000,000: —
efter enahanda afdrag ................	.............. 128,500: —	871,500: —
1892 års anslag ...........................	............... 1,000,000: —
efter enahanda afdrag ...............	............... 145,500: —	854,500: —

Ytterligare lån till fortsatt utveckling af statens telefonväsende
Till komplettering m. in. af Luleå—Gellivara-banan
Beräknad behållning vid 1892 års slut...................

2,745,546; 3 4
1,000,000! —
2,800,000! —
3,500,954 0 8

Summa kronorj 20,260,681[ 4o

Stiitsui skott ds Memorial N:o 83.

o*>
—< »<

Bil.

Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets

		Kronor.	'' öre.
Beräknad behållning vid 1893 års början ........................		3,500,954	08
Inkomster:
i Kapital- och ränte-inbetalningar å till vissa bestämda föremål	anvisade låne-
understöd .......................................................................	2,652,61)0: —
Afbetaluingar å lån till undsättningar inom Kronobergs och
Kalmar län i anledning af 18(58 års missväxt ..................	1,120: -	å -: .''i
Ränta å 1885 1893 års hela anslag för odlingslånefonden......	255,200: -
Genom förräntning af tills vidare utlånta medel samt räntor å
lån för telefonväsendets utveckling ...................................	100,000: —	3,008,920	—
Ersättning af statsverkets medel:
Motstående för år 1893 upptagna riksdags- och revisiouskostnader, aflöningar
m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade lånen samt	räntor å öfrig
statsskuld............v.........................................................	13,437,220: -
efter afdrag af den för riksgäldskontoret under samma tid		h •; i -V
beräknade inkomst af rånte- och kapitalinbetalningar ...	3,008,920: —	10,428,300	- \|
Lån till fullbordande af Skara domkyrkas restaurering .........		40,000	—
Upplåning till betäckande af motstående utgift för odlingslånefonden .............	805,000	1
Vid 1892 års riksdag medgifven upplåning:		. , I ''. . -
till låneunderstöd för enskilda jernvägar................................	1,000,000: —		•/
för lånebidrag till anläggning af jernväg mellan Hernösand
och Sollefteå................................................................	1,175,000: —	2,175,000	—
Transport	19,958,174	08

Statsutskottets Memorial N:o 83.

'' r. J ;...... i

N:o 3.

inkomster och utgifter år 1893,

			Kronor.	öre.
Utgifter:
Riksdags■ och revisionskostnader samt aflöningar	m, m.:
Riksdags- och revisionskostnader....................	500,000: —
Kostnader för Riksdagens hus ........................	12,000: —
n bibliotek .............	3,000: —
Löner, arfvoden och expenser vid riksgälds-
kontoret.........................................................	64,925: —
Löner på indragnings- och pensionsstat vid riksgäldskontoret ...................................... Aflöning, resekostnad och expenser för justitie-	12,575: -
ombudsmannen och hans expedition............	22,250: —	014,750: —
Anmiiteter och räntor:
Till Hans Maj:t Konungen ........................... Annuitetsanslag:		300,000: —
1860 års lån emot premie- Kapital.	Ränta.
obligationer ....................... 131,111:11. 1878 års lån emot 4% obliga-	161,888: 89.
tioner 287,472: so.	568,426: 16.
1880 „ „ „ 4* „ 1,306,800: —	4,321,152: —
1886 „ „ „ ?4% „ 164,888:89.	1,729,070: —
1890 „ „ „ 3j% „ 290,666:6 7.	1,220,022: 22.
= 2,180,939: 47.	8,000,559: 27.
Ränteanslag:
1887 års lån emot 3^ % obliga-tioner.................. 702,594: — 1888 års lån emot
3% obligationer... 800,000: — 1891 års tillfälliga
lån emot 4 % obli-gationer ........... 288,000: —	1,790,594: —
Transport 2,180,939: 4 7.	9,791,153: 27.	914,750: —

Statsutskottets Memorial N:o 83

	Kronor.	öre.
Transport	19,958,174	08
	■ u	o; ir:
	!. «.] ( r , * \ r.. f. j
Summa	19,958,174 08 ]

. i n:

Statsutskottets Memorial N:o 83.

Transport 2,180,989:47. 9,791,153:27. 914,750: -

Fond för extra amortering af

statsskulden ...................... 85,833: 33.

Säger 2,266,272: 80. 9,791,153: 27. 12,057,426:07.
Ränta å medgifven och beräknad, men ännu icke verkstäld

upplåning ......................................................................... 450,000: —

Ränta å gamla 5 %-lånet, å konung Carl XIII:s hemgiftskapital
samt å Göta kanals reparationsfond 15,030 kronor
70 öre, som för motstående ersättningsbelopps utjemnande
upptagas till........................................................................ 15,043: 93.

Vfd 1888 års riksdag anvisade medel för odlingslånefonden:

1893 års anslag.................................................................. 1,000,000: —

efter afdrag af för sistnämda år beräknade, till kongl. statskontoret
inflytande annuiteter å odligslån..................... 195,000: —

Vid 1891 års riksdag till utgående från riksgäldskontor et under
år 1893 anvisade utgifter:

Lån ur 1891 års fond för enskilda jernvägar, 5,000,000 kronor, 1,000,000: —
Lånebidrag till anläggning af jernväg mellan Hernösand och

Sollefteå, återstoden ....................................................... 1,175,000: —

Lån till fullbordande af Skara domkyrkas restaurering ...... 40,000: —

Beräknad behållning vid 1893 års slut............................ ...............................

Summa kronor

Kronor.

13,437,220

805,000

öre.

2,215,000

3,500,954

19,958,174

JUh. till lliksd. Vrot. 1892. 4 Sand. 1 Afd. 59 Käft.