Statsutskottets Memorial N:o 82
Betänkande 1896:Su82
Statsutskottets Memorial N:o 82.
1
N:o 82.
«''ii Kl #i oi *
Ank. till Riksd. kansli den 13 maj 1896, kl. 7 e. m.
/Si''1*
Memorial, med förslag till de återstående stadgandena i det nya regle -
mentet för riksgäldskontoret.
(R. A.)
Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till de återstående stadgandena
i det nya reglementet för riksgäldskontöret, hvilkä afse: under innevarande
Riksdag på riksgäldskontoret anvisade utgifter; på riksgäldskontoret anvisade
kreditiv samt riksgäldskontorets upplåning.
De föreslagna §§ 13, 14, 15 och 16 grunda sig på bifall till statsutskottets
utlåtanden:
n:o 18, angående beredande af lånemedel till utveckling af statens telefonväsende
;
n:o 49, punkt II, om anvisande af medel för understödjande medelst lån
af enskilda jern vägsanläggningar;
n:o 55, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beviljande af
statsbidrag för ny reglering af viss del af Mariestad i följd af den staden år
1895 öfvergångna brand (jfr. äfven utskottets memorial n:o 79, punkt 7:o);
n:o 64, i anledning af Kongl. Maj-.ts proposition angående beviljande af
ett räntefritt lån för uppförande af ny läroverksbyggnad i Östersund (jfr. äfven
utskottets memorial n:o 79, punkt 7:o).
De föreslagna §§ 18, 19 och 20 hafva sin grund i de gemensamma omröstningarna
i anledning af statsutskottets memorial n:o 74, punkt III.
Ur § 41 angående riksgäldskontorets upplåning hafva uteslutits de i paragrafen
omförmälda, af föregående Riksdagar meddelade lånebemyndiganden, hvilka
Bill. till Riksd. Prof. 1896. 4 Sami 1 Afd. 65 Höft. (N:o 82.) 1
2
Statsutskottets Memorial N:o 82.
numera blifvit till fullo verkstälda, hvaremot i samma paragraf införts det lånebemyndigande,
som af innevarande Riksdag bör lemnas riksgäldskontoret i följd
af Riksdagens bifall till utskottets hemställanden i punkterna 5:o och 6:o af
dess memorial n:o 79, angående statsregleringen för år 1897.
De föreslagna §§ 21 och 101 äro af samma innehåll som motsvarande paragrafer
i nu gällande reglemente.
Utskottet hemställer,
att det nu öfverlemnade förslag till stadganden må af
Riksdagen godkännas.
Stockholm den 13 maj 1896.
På statsutskottets vägnar:
Chr. Lundeberg.
■''■''•I V<\P''v -VM1 • »»''V, K ''• 1 \ t• t\U ,YV)\
2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter.
Innevarande års Riksdag har bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att tillhandahålla telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende ett
lånebelopp af 750,000 kronor, att, i mån af behof och sedan detta för hvarje
gång blifvit af Kong!. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i Riksgäldskontoret lyftas
och, jemte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlemnande
till telegrafstyrelsen Riksgäldskontoret förorsakas, inom tolf år från
första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar i den mån telegrafverkets
medel dertill lemna tillgång, dock så, att dylika afbetalningar böra en månad
förut af telegrafstyrelsen för Riksgäldskontoret tillkännagifvas.
; ■'' '' .''.ll Ot> . • ; ''■{ i J r. i
§ 14. 5 ■
:■ : V . f > • > ;
Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har innevarande års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor, att utgå
under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor årligen, dock så
att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett
Statsutskottets Memorial N:o 82.
5
efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jeruvägsanläggningar
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga
kontrollundersökuingar, besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt,
hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas;
2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af inbetaldt eller
tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;
3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt
och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf, att inbetalningarna
å den del af anläggningskapitalet, som bör utgöras af aktiekapital
eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott, skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar;
skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå, till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med
§ 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 december 1874, angående ordningen för
afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän
trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;
4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för
hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;
b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,
dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg
senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta,
med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom
de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke
beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp
med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den
ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till stateu inbetaldt; och
4
Statsutskottets Memorial N:o 82.
c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;
5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten
lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,
för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej
mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran
inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan
fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje
annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;
6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot
i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en
revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt
att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget;
7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t
kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,
som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt
enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla;
och åligger det Fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala de
belopp, Kongl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.
§ 15.
För ny reglering af viss del af Mariestad i följd af den staden år 1895
öfvergångna brand har innevarande års Riksdag åt nämnda stad beviljat såsom
bidrag till inlösen af mark, som erfordras till utläggning af gator, torg och
andra allmänna platser, samt till bestridande af de med regleringens genom
-
Statsutskottets Memorial N:o 82. 5
förande i öfrigt förenade kostnader, ett låneunderstöd af 150,000 kronor, att
lyftas i riksgäldskontoret under år 1897, mot vilkor:
1) att stadsfullmägtige i stadens namn och på dess vägnar för lånesumman
afgifva sin till riksgäldskontoret eller ordres stälda skuldförbindelse, innefattande
de för lånets användande och återbetalning stadgade vilkor;
2) att hvad af lånet icke blifvit hos riksgäldskontoret uttaget före slutet
af år 1897 icke får derefter utbekommas;
3) att lånebeloppet får utan ränta och kapitalafbetalning innehafvas till
1900 års slut, hvarefter och intill dess lånet blifvit till fullo godtgjordt, fyra och
sex tiondedel procent å dess ursprungliga belopp bör till riksgäldskontoret årligen
inbetalas, deraf ränta efter tre och sex tiondedelar för hundra å det oguldna
kapitalet först beräknas och afgår samt öfverskottet utgör kapitalafbetalning ;
samt
4) att inbetalning af den uti näst föregående punkt omförmälda annuitet
bör vid hvarje års slut verkställas, vid påföljd för underlåtenhet deraf, att å
annuiteten beräknas fyra och en half procent ränta från förfallodagen.
Till följd häraf åligger det Fullmägtige att till vederbörande behörigen
utbetala nämnda lånebelopp; hvaremot, och enär detsamma blifvit i riksstaten för
år 1897 uppfördt, riksgäldskontoret eger att af statskontoret utbekomma ersättning
för beloppet, sedan det af riksgäldskontoret utbetalts.
§ 16.
Innevarande års Riksdag har, för uppförande af ny byggnad för allmänna
läroverket i Östersund, beviljat ett räntefritt lan af 15,000 kronor,
med skyldighet för läroverket att af dess byggnadsfond i vederbörlig ordning
återbetala samma lån med 500 kronor årligen under 30 år, samt anvisat lånebeloppet
att utgå från riksgäldskontoret under år 1897; och åligger det i anledning
häraf Fullmäktige att i vederbörlig ordning utbetala nämnda belopp;
hvaremot och då detsamma blifvit uppfördt i riksstaten för år 1897, riksgäldskontoret
eger att, sedan beloppet utbetalts, derför utbekomma ersättning af
statskontoret.
6
Statsutskottets Memorial N:o 82.
4:o. På Riksgäldskontor anvisade kreditiv., .
: >i UnK !..<». If »ijjbrii ,''I8
§ 18. ,,,
Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en krcditivsurhma af sju millioner
femhundratusen kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han
Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna
summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige
utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i allmänna tidniugarue kungjord.
§ 19.
Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å
Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen
faststält till sju millionor fem hundra tusen kronor.
§ 20.
För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående
paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånae mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
senare än fem år efter deras utgifningsdag.
§ 21.
Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatseuliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,
att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,
i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio
tusen kronor.
Statsutskottets Memorial N:o 82.
7
§ 41.
Riksdagen har dels år 1888, dels år 1894 bemyndigat Riksgäldskontoret
att, för beredande af den tillgång till Riksgäldskontoret åliggande försträckningar
till odlingslånefonden, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut
må blifva för sådant ändamål till Riksgäldskontoret öfverlemnadt, i mån af behof
försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men
stälda att återbetalas viss kortare tid efter af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning,
med rätt tillika för Fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer,
räntefot och uppsägningstid.
Riksgäldskontoret eger att till betäckande af det belopp, som kan komma
att af Kongl. Maj:t reqvireras för förvärfvande åt staten af Skåne—Hallands m. fl.,
jernvägar, försälja statsobligationer till erforderligt belopp.
Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst
försäljning af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af de
utaf Riksdagen beviljade och till utgående från Riksgäldskontoret anvisade anslagsbelopp
å 750,000 kronor, lån till telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens
telefonväsende, samt å 1,500,000 kronor till låneunderstöd för år 1897 ur 1896 års
fond för lån till enskilda jernvägar.
Riksdagen har år 1876 åt Fullmäktige uppdragit att, för konvertering, när
omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske,
af äldre statslån, på sätt och till de belopp, Fullmäktige finna lämpligt, dock ej
utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om
blifvande försäljning af vare sig då återstående osålda obligationer af 1872 års statslån,
eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån,
eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta
förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och
skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast
och bäst befrämja statens fördel; och har, i sammanhang härmed, Riksdagen
föreskrifvit, att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret
utfärdas, Fullmäktige skola underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de béslut,
som rörande berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan,
att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.
Härjemte har Riksdagen år 1889 föreskrifvit, att, om nya statsobligationer,
i hvilka någon viss, ovilkorlig återbetalning medelst årlig amortering
ej blifvit af staten utfäst, varda af Fullmäktige i Riksgäldskontoret utfärdade, Fullmäktige
skola snarast möjligt göra framställning om anvisande af de medel, hvilka
böra årligen afsättas för skuldbeloppets amortering inom den tid, Fullmäktige anse
lämplig; skolande dessa medel ingå till en för samtliga statslånen gemensam amor
-
8
Statsutskottets Memorial N:o 82.
teringsfond samt af Fullmäktige användas till amortering å statsskulden medelst
ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.
Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens
begäran derom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer
må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling*—föranstalta,
det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflemnade, för
att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige,
om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder
i svenskt mynt evalveradt, tillse, att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas,
äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må i
landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas.
vVw’V.\V- • ('' ’ in ‘ - :i- ■ .''buavViäv :•>; nd . nioiivpoi i pslA .ic.''is>/i In tia
i;ii*''
*••1 •’•!»»! 1. ••v.iiir.i j li vjKtxl Ir.li ku: • if> i.v j;i ;• l
Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas.
. r> |
| , : Uti joiioi}! «. | a Xm Å | Jr f y. | ■ k.,, , T) »li» |
|
|
|
| .V,''y | tV.Wv |
|
| i\ , \ -Hi t | :rf i |
•i | ^ S •> ■* j «• . ■ * | jj--enl | .) . { | ii; Iji |
|
|
|
i !* | A i ''» y n | i i uj;y hh ffo<> «b) |
| ■ ;i;t i i | K .. tf tf i '' | jj * (i''p i *;. t | >j r t (5 n |
|
| i ..pp.t d jU ib; |
| .111* | M ; 1 | •ii nb |
|
| Al''],, i -i} • | ’ ''i-, ujj vjfiin}! i.I |
|
| ■ ♦ • • .. | - i tf-:? t! IrJ | >yf(> rf |
t tf* * •, , \ •, ; !> • • • • fn '' • )'', i . 5 - (•'' t **, ''• jl
C ;t '' :i ''M- tyv. >: 1 f-.* ■!• VJi1 ''f! /!** . . - r f i V;; ''T-''
-y.-Hrfi\ , .. - {:, r it* ^ i!/: i) -
n. *». ‘ - >1»7'' V ■ i, t'' iho ; !: .öi
uuA
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1896.