Statsutskottets Memorial N:o 81 (Betänkande 1892:Su81 su)

Statsutskottets Memorial N:o 81.

i'' .4;.

> i »ii *

"I <} t

N:o 81.

Ank. till Riksd. kansli den 17 maj 1892, kl. 11 f. m.

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas
i det nya reglementet för riksgäldskontoret. (R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till stadganden i det nya
reglementet för riksgäldskontoret, som angå: Riksgäldskontorets fordringar för de
af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån; återstående utgifter till följd af beslut
vid föregående riksdagar; med statsregleringen gemenskap egaöde utgifter;
på riksgäldskontoret anvisade kreditiv; från riksgäldskontoret utgående riksdagsocb
revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.; samt fullmägtige tillbörande
särskilda åligganden och uppdrag.

Den föreslagna § 6, angående Tstad^Eslöfs jernvägsaktiebolag, grundar
sig på Riksdagens bifall till utskottets hemställan i dess utlåtande n:o 46.

Sedan Riksdagen beslutit att böja de i regeringsformens § 63 föreskrifna
kreditivsummor till resp. 5,000,000 och 2,500,000 kronor, hafva do i de nuvarande
§§ 22 och 23 förekommande beloppen, 3,000,000 kronor och 1,500,000 kronor, utbytts
mot ofvannämnda af Riksdagen beslutade belopp, men äro berörda paragrafer
i öfrigt, liksom § 24, oförändrade.

Den i förslaget förekommande § 83 har sin grund i Riksdagens bifall till .
utskottets hemställan i dess utlåtande n:o 47, med anledning af väckt förslag om
upprättande af ett fullständigt register till kamrarnes protokoll med bihang för
tiden från och med år 1867.

I det nu framlagda förslaget hafva uteslutits de i det nuvarande reglementet
under §§ 6, 7, 8, 14, 16, 20 och 74 intagna bestämmelser, hvilka angå:

Bih. till Riksd. Frot. 1892. 4 Sami. 1 Afd. 57 Höft. (N:o 81).

Statsutskottets Memorial N:o 81.

§ 6: Borås jernvägsaktiebolags rätt att afbetala 300,000 kronor å sin skuld
till riksgäldskontoret;

§ 7: det fullmäktige vid sistlidna års riksdag meddelade uppdrag i fråga
om Bergslagernas jernvägsaktiebolag;

§ 8: dödande till viss del af den till säkerhet för statens fordran hos Gotlands
jernvägsaktiebolag meddelade inteckning i Gotlands jernväg ;

§ 14: riksgäldskontorets bemyndigande att enligt 1883 års riksdags beslut
tillhandahålla statskontoret de för odlingslånefonden erforderliga fyllnadsbelopp
för åren 1884—1888;

§ 16: 1891 års Riksdags uppdrag i fråga om beredande af lånemedel för
fortsatt utveckling af statens telefonväsejad^

§ 20: utbyte af de till garantifond för Aktiebolaget Sågverksegarnes Garantiförening
utfärdade 4% % statsobligationer mot obligationer, löpande med 3*/2 %
ränta; och

§ 74: fullmäktiges uppdrag med afseende å vissa till Riksdagen såsom gåfva
öfverlemnade byster och medaljonger.

Samtliga nu berörda ärenden hafva nemligen af fullmäktige slutbehandlats.

Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning, om
sådant skulle erfordras, få ändra paragrafernas nummerordning, hemställer utskottet,

att det nu öfverlemnade förslag till stadganden må af
Riksdagen godkännas.

f. j j i ■ 1 •*». '' 1111 , j l >'' i'' ’ r •• v, * ^ ■ ; - i [ ;• ? ••

Stockholm den 17 maj 1892.

.... jhiso: g}.''! .i;;; ås. u-<; ''..a. — H i''/!'', : a ■■■■■*. ■ ■■ ..

På statsutskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

v,U*V.-«-U •( liv : n ili ‘i-./fJ : : • •

§ 5.

. -.it . j i.:: -. t:.. ; .. \f.,! i •! . .

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,
för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglemente
bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna
uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

Statsutskottets Memorial N;o 81.

Innevarande års Riksdag har medgifva, att Ystad—Eslöfs jernvägsaktiebolag
må under år 1892 å tid, som fullmäktige i riksgäldskontor ega bestämma, till
riksgäldskontor inbetala oguldna återstoden af det bolaget jemlikt Rikets Ständers
beslut år 1863 beviljade lån jemte ränta, under vilkor att bolaget inom tid, som
jemväl af fullmäktige bestämmes, för fullmäktige tillkännagifver sin afsigt att begagna
sig af det lemnade medgifvandet.

§7-

Riksdagen har år 1879 beslutat:

a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den män ansökningar
derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra
med af Kongl. Maj. t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag, som före utgången
af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet
af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;

b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt
förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878
års i pund sterling och francs förskrifna statslån;

c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes,
än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning
nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel;

d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret
anmäla ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag
utfärdade skuldförbindelser de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet
af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de
ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas,
att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad
för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med
rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid
lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893;

e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betryggande
säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt
gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de
rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning
medförde;

Statsutskottets Memorial N:o 81.

f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontor verkställas enligt
de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill
af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt

g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontor
skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna
eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande
af amorteringen af statens skuld.

Angående Riksgäldskontor åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 8.

Riksdagen har år 1885, under förutsättning att de i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden för den 25 Februari samma år omförmälda, utaf staden
Hudiksvall och Hudiksvalls trävaruaktiebolag erbjudna upplåtelser till staten af
mark och af flottleden mellan Hybosjön och sjön Gryttjen komma till stånd,

dels medgifvit, att Hudiksvalls jemn ägsaktiebolags jernväg mellan Hudiksvall
och Näsviken med alla tillhörigbeter i fast och lös egendom, deribland ångbåtar
och pråmar jemte sjöstationer med åbyggnader samt fordringar enligt bok, vid
tiden för öfverlåtelsen, må för statens räkning inköpas, att tagas i besittning den
1 November 1887, mot en köpeskilling af 536,488 kronor 15 öre, hvilken erlägges
sålunda, att staten

l:o) eftergifver hvad af det bolaget beviljade statslån
återstår oguldet den 31 December 1887, beräknadt att utgöra kronor 185,677: 97
och 2:o) sistnämnda dag betalar till bolaget dels mot
erhållande af bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obligationer
ett deremot svarande belopp, beräknadt till 105,624
kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor 11 öre eller

sålunda tillhopa .......................................................................... » 350,810: 18

Summa Kronor 536,488: 15

dels öfverlåtit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll
och bestämmelser, som vid uppgörande af aftalet med jernvägsaktiebolaget må
finnas erforderliga;

Statsutskottets Memorial N:o 81.

dds beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition för jernvägens inköpande
och dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande till norra stambanan
vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel 4,623,300 kronor och deraf
anvisat till utgående .

under år 1886 .................................................................. kronor 2,000,000: —

„ „ 1887 ................................................................... „ 2,350,300: —

samt „ „ 1888 .................................................................. „ 273,000: —;

och åligger det Riksgäldskontoret att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala
ofvannämnda belopp, i den mån de ännu ej lyftats.

§ 9-

• • ,t '' K:.-. 1 1 V. . .. ;Ti ''.i /!i \ djt:::

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i
den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,
verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare
sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret
att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej
lyftats.

§ 10.

Riksdagen har år 1890

dels, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning för en
köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t bestämmerj
inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge med alla dertill hörande
byggnader och öfriga för trafikens behof utförda anläggningar jemte den
vid jernvägen befintliga rullande materiel, som, vid en af maskiningeniören V. L.
Klemming i september månad år 1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra
bolaget “The Swedish and Norwegian railway company, limited“, till Kongl.
Maj:ts förfogande anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven
för bestridande af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000 kronor,
att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen användas,
dels oclt anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000 kronor,
att utgå från Riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när
Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.

Statsutskottets Memorial N:o 81.

§ 11.

Till anläggning af en bibana från norra stambanan vid Mellansel till Örnsköldsvik
och denna banas utrustning med-erforderlig trafdcmateriel har sistlidna års Riksdag
för år 1892 beviljat ett anslag af 1,823,000 kronor och deraf till utgående från
Riksgäldskontoret anvisat 1,000,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition
utbetalas.

§ 12.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1886 års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att
utgå under fem år från och med år 1887 med 1,000,000 kronor årligen, dock
så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för
ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar,
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

1 ro) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf, att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen
för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för
allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd
till banans öppnande för allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;

Statsutskottets Memorial N:o 81.

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra
å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge,
till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits,
blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af
staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den
jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande
ej mindre såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens
fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför
hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet
innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats
för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvan berörde sista tredjedel
ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som innehar lån af staten, och utse eu revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl.
Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och
kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt en -

Statsutskottets Memorial N:o 81.

skild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af
bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor b^ägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla;

och åligger det Riksgäldskontor att behörigen tillhandahålla och utbetala
de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta anslag anvisat eller ytterligare
kan komma att anvisa.

§ 13.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1891 års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå
under fem år från och med år 1892 med 1,000,000 kronor årligen, dock så
att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett
efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser: -

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga
kontrollundersökuingar, besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt,
hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt
och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens
inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de
andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande
härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess
besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af
Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och
besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för
allmän trafik;

Statsutskottets Memorial N:o 81.

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas r

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för
hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,
dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg
senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta,
med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom
de stadgade aunuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke
beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp
med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den
ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

öro) att jernvägsanlägguingen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten
lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,
för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej
mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran
inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan
fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje
annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot
i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en
revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt
att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t
kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,
som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

Bill. till lliksd. Prof. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 57 Höft.

Btaisatskottets Memorial N:o 81.

af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla;

och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret att behörigen utbetala de
belopp, Kong!. Maj:t må komma att å detta anslag anvisa.

§ 14.

Sistlidna års Riksdag har beviljat och stält till Kongl. Majrts förfogande
ett belopp af två millioner trehundrafemtio tusen kronor, att anvisas såsom lån
åt Ilernösands—Sollefteå jemt'' ägs a 1 tiebolag och utgå med ena hälften under år
1892 och med andra hälften under år 1893, under förutsättning att bolaget hos
Kongl. Maj:t styrker, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är
fullt tillräckligt för jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag
innehålla, och hvaraf minst en million sjuhundrafemtio tusen kronor
böra utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande, samt uuder
de vilkor och bestämmelser i öfrigt, hvilka för understödjande medelst lån af enskilda
jernvägsanläggningar blifvit af 1891 års Riksdag stadgade och i nästföregående
paragraf af detta reglemente finnas angifna; och har Riksgäldskontoret
att, enligt Kongl. Majrts disposition, behörigen utbetala det sålunda för hvartdera
af åren 1892 och 1893 beviljade belopp af 1,175,000 kronor.

§ 15.

Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlimjslånefonden må under
hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter
å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition
af Kongl. Majrt, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till
fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst eu million kronor
årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret
förorsakas.

3:o. Med statsreglering^! gemenskap egande utgifter.

§ 21.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,

Statsutskottets Memorial N:o 81.

sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 22.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en Tcreditivsumma af fem millioner
kronor, för att vid infallande lerig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in
pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade
förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än
sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.

. § 23. •

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å
Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen
faststält till två millionor fem hundra tusen kronor.

§ 24.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående
paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontotets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter''
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
senare än fem år efter deras utgifniugsdag.

Statsutskottets Memorial N:o 81.

§ 25.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,
att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,
i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio
tusen kronor.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter, m. ni.

§ 2G.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dagskostnader skola,
intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,
genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kong]. Maj:t godkända och
å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.

§ 27.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för
Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen
hänförda utgifter.

§ 28.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade
utgifter utgår ett årligt anslag af tre tusen kronor; och skola'' de af 1882
års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion för
bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse.

Statsutskottets Memorial N:o 81.

Riksdagen har år 1884 beslutat:

a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:

lön ....................................................................................... kronor 2,500: —

och tjenstgöringspenningar................................................ „ 1,500: —

kronor 4,000: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500
kronor;

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne
skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af
tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,
sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i
dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets reglemente
finnas för detta kontors tjensteinän augifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien
vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde,
som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla, dels vid upprättande
af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang
för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål
för Riksgäldskontorets räkning;

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek
anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .......................................................................................... kronor 600: —

tjenstgöriugspeuningar ......................................................... „ 100: —

kronor 700: —

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna
förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter
fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med
100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för den vid Riksdagens bibliotek austälde vaktmästare, som
i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna;
och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

Statsutskottets Memorial N:o 81.

§ 29.

(Denna paragrafs lydelse är beroende på Riksdagens blifvande beslut med
afseende å sammansatta Stats- och Bankoutskottets utlåtande n:o 3.)

§ 30.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch
vahtbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vahtbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt

„ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men, så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieombudsmansexpeditionen; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren
hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

Statsutskottets Memorial N:o 81.

§ 31.

Till kostnader för justitieombudsmannens embctsresor bör Riksgäldskontoret
uppå hans Reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse
förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embctsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,
inför Fullmäktige särskildt redovisas.

§ 32.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tretusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

§ 33.

Aflöningen för lliksguldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får
öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodnjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjente beviljade löneförhöjning
:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.

Statsutskottets Memorial N:o 81.

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
ulgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager.

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att
uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del
deraf.

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 34.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarie)'',
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.

§ 35.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjenstemän och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistänskontoret
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst två hundra tjugufem kronor.

§ 30.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag

Statsutskottets Memorial N:o 81.

slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver fena sextondedelar
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och
vederbörligen inbetald.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden ocli

uppdrag.

§ 69.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed
flere handlingar.

§ 70.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde a de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes,
jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.

Rih. till Riksd. Prof. 1892. 4 Sami. 1 Afd. 97 ITafl.

Statsutskottets Memorial N:o 81.

§ 71.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum ock lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyrcsfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t
sammankallade och för kvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt
gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva
de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och
inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik
upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick
samt, om så erfordras, reparerade.

§ 72.

Sedan Riksdagen ej mindre år 1884 beslutat att bilda en fond för nytt riksdagshus
samt af de vid statsregleringarne för åren 1885, 188G, 1887 och 1888
tillgängliga medel till denna fond afsatt sammanlagdt 2,584,500 kronor och åt
Riksgäldskontoret uppdragit att för fondens räkning förränta dessa till Riksgäldskontor
öfverlemnade medel, än ock år 1888, i sammanhang med beslutet
om uppförande å vestra delen af Helgeandsholmen af tvenne byggnader för inrymmande
af Riksdagen, Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen
samt af Riksbanken, föreskrifvit, att för detta ändamål skulle bildas en byggnadsfond
för riksdags- och riksbankshus, hvaruti skulle ingå dels den för uppförande
af nytt riksdagshus bildade fonden, dels de till nytt bus för Riksbanken afsätta
1,500,000 kronor, dels af sådana medel i Riksbanken, som blifvit afsätta för inlösen
af gamla sedlar, en summa af 255,000 kronor, dels ock under sju års tid
årligen ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor, åligger
det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att jemte Fullmäktige i Riksbanken förränta
de denna fond tillhörande medel i den mån de icke i följd af Riksdagens beslut
från fonden uttagas.

§ 73.

Som 1888 års Riksdag beslutat, dels att för inrymmande af Riksdagen,
Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen samt af Riksbanken
tvenne skilda byggnader må uppföras å vestra delen af Helgeandsholmen, dels
att för detta ändamål bildas en byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus,

Statsutslothts Memorial N:o 81

hvaruti ingå, jemto andra medel, den för uppförande af nytt riksdagshus bildade
fonden, dels att af denna byggnadsfond må utgå till uppförande af nytt hofstall å
artilleriplanen och anordnande eller uppförande af ett vaktstall i kongl. slottets
närhet en summa af högst 1,070,000 kronor, till ersättande af det för landtförsvarets
behof disponerade förra artilleristallet vid artilleriplanen och för inlösen af byggnaderna
å egendomen n:o 6 i qvarteret Bodarne 55,000 kronor och till inlösen
af bazarbyggnaden å Norrbro och tvättinrättningen i Norrström högst 280,000
kronor, dels att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å Helgeandsholmen
jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och broar samt platsens ordnande
i öfrigt ej må öfverstiga hvad af fonden återstår, sedan sistnämnda tre
kostnadsbelopp derifrån afdragits, eller i rund summa 5,000,000 kronor, dels ock
att byggnaderna skola uppföras i enlighet med genom Bankofullmäktiges och
Fullmäktiges i Riksgäldskontoret försorg upprättade och af dem gillade ritningar,
åligger det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att utföra det dem gifna uppdrag, som
i Riksdagens i detta ärende fattade beslut innefattas.

§ 74.

Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktigo vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 75.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernes angående stats- och riksgäldsverken afgifna
och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka
handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 76.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med

Statsutskottets Memorial N:o 81.

behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier
och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere
arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga
reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut
upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.

§ 77.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för StrÖmsholms nya kanalbolag den 27 Mars
1863 fastställa regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af
Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalakticbolag den 7 April 1865
och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ 78.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontor
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan
afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru
vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 79.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbanlc bör en ledamot, som skall
vara vice ordförande, utses af Fullmäktige- i Riksgäldskontoret. Likaså utses af

Statsutskottets Memorial N:o 81.

Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens förvaltning
och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud så väl till den allmänna ordinarie sammankomst, som
mellan hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision,
som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 80.

Fullmäktige i Riksgäldskontor skola bland sig utse en ledamot i postsparbankens
styrelse.

§ 81.

I enlighet med Kongl. Maj:ts kungörelse den 15 Maj 1891 och det den 9
September 1881 faststälda reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarnes
g ar ant!förening skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper
och förvaltning, utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom
Fullmäktige skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista,
hvari de såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.

§ 82.

Riksdagen har år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontor uppdragit att
låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande
af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta
samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets
Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866,
börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta
riksdagsbandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne
och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af
de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,
dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar
lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma
Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma; och har Riksdagen år 1889
bemyndigat Fullmäktige dels att för detta sakregisters fullbordande i manuskript
under år 1889 eller, om arbetet ej under nämnda år kan afslutas,
under dels år 1889, dels år 1890 af förslagsanslaget till riksdagskostnader använda
6,000 kronor, dels att, då sådant kan ske, ombesörja registrets tryckning
och af nyssnämnda förslagsanslag bestrida utgiften derför samt för anskaffande
af papper dertill, dels ock att bestämma upplagans storlek samt pris för hvarje
exemplar af registerverket, äfvensom besluta och låta verkställa den kostnadsfria
utdelning deraf, som Fullmäktige må finna böra ega rum.

Statsutskottets Memorial N:o 81
§ 83.

Innevarande års Riksdag har dels uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontor
att låta i hufvudsaklig öfveimnsstämmelse med det för ståndsriksdagarne snart
fullbordade registret genom lämplig person enligt af Fullmäktige faststäldt formulär
och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela,
utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt fullständigt
register till kamrarncs protokoll med bihang för tiden från och med år 1867
samt till och med året näst före det, under hvilket registret varder i manuskript
fullbordadt, dels bemyndigat Fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader
tills vidare för ändamålet använda tillsammans 5,000 kronor, dels ock åt
Fullmäktige uppdragit att, så snart ske kan, sedan erfarenhet vunnits om den tid och
möda, ifrågavarande arbete må kräfva, till Riksdagen inkomma med yttrande och
förslagsberäkniug öfver de ytterligare kostnader, som för arbetets fullbordande
må erfordras.

§ 84.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882
års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola
Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen
öfver biblioteket.

§ 85.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontords Fullmäktige:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan
riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansembetet insattes
eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att

Statsutskottets Memorial N:o 81.

å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet
till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna
före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvardera verket
vara tillstädes.

§ 86.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

§ 87.

För den händelse, att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af de enskilda
banJcernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor, ega Fullmäktige att
på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet
m. m., som med Fullmäktige i Riksbanken aftalas, tillhandahålla Riksbanken
svenska statens obligationer eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp
af högst sju millioner kronor.

Statsutskottets Memorial N:o 81.

Bil. B.

Itiksgäldskontorets vid 1891 Ars sint utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1891 års
Årtal.	§■
		a) Byggnadslån.
1866	39	Lån till staden Kristine-
		hamn och Varnums lands-
		församling, för uppbyggan-de af ny kyrka i Kristine-hamn ....................................	O ^ o OO 00	f .2 * { { jemte 5 1 ränta, j	3 %	37,500
					i ,oUU

T>	42	Lån till Vallentuna försam-
		ling i Stockholms län, för ny kyrkas uppbyggande ...	1859	6 %	4 %	20,000	—	1,158	12
»	43	Lån till Vesterås domkyrka,
		för densammas reparation	1860	—	—	28,000	—	28,000	—
7>	36	Lån till staden Jönköping,
		för uppförande derstädes af ett nytt lärohus för ele-mentarläroverket..................	1861	5 %	4 %	120,000		68,175	10

		Transport		—	—		—	104,833	22

Statsutskottets Memorial N:o 81.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1891 års
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	104,833	22
1866	90	Lån till Apotekare-societe-ten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutiska institutet..............................	1862	- 5 %	4 %	;.wri '': l.t f: 50,000		23,515	77
	37	Lån till staden Umeå, för
		uppförande af byggnader för Umeå läroverk.....................	1864	»		25,000 ''ni !>■		16,405	19
		Lån till staden Falun, för
		uppförande af ett nyttläro-verkshus derstädes...............	1864	»		40,000		26,288	01
		Lån till staden Sala, för upp-
		förande af ett nytt läro-verkshus derstädes...............	1865	»	‘ii''ll- • •''''	12,000		7,861	21
»	y>	Lån till staden Halmstad, för
		uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar-läroverk derstädes...............	1866	»	.U;/il . a	• jC-1 , « ► 25,000		17,539	88
»	»	Lån till staden Kalmar, för
		uppförande af en ny bygg-nad för läroverket derstädes	1866		»	40,000	_	28,034	23
	1481)	Lån till staden Venersborg,
		för uppförande af en ny byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes ......	1867, 1868			40,000		28,964	02
»	1482)	Lån till staden Vestervik, för
	uppförande af ny byggnad
		Transport	—	—		—	—	253,441	53

'') Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.
a) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente.

Bill. till Jliksd. Vrot. 1892. 4 Sami. 1 Afd. 57 ljuft.

Statsutskottets Memorial N:o 81.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga belooDet.	Kapitalåterstod vid 1891 års
								Slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	■—		—	253,441	53
		åt elementarläroverket der-städes ....	1867, 1868	5 %	4 %	20,000 * t '' ’		14,647	76
j 18G6	1481)	Lån till Upsala Domkapitel,
tv: V		för uppförande af ny bygg-nad för högre elementar-
		läroverket derstädes .	1867, 1868	»	»	140,000		102,527	30
»	1482)	Lån till Karlstads Domka-		i; J ,
	pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes ......	1868	»	Ä	40,000		29,817	04

i!f* ■<»	1483)	Lån till Skara Domkapitel, för förändring och tillbygg-nad af elementarläroverks-byggnaden derstädes ..........	1868, 1869	»	»	40,000		32,344	13
18C8	47 4)	Lån till domkyrkan i Karl-
		stad, för densammas repa-ration...................................	18G9	0 %	»	23,500		7,403	44
1866	1485)	Lån till staden Kristianstad,
	för utvidgande af elemen-tarläroverksbyggnaden der-städes.........	1873, 1875	5 %	»	• ‘'' i ’ -■ 20,000		17,018	54


1874	5	Lån till direktionen för se-
		minarium för bildande åt lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi-
		narium	1875	»		59,000	—	40,128	73

		Transport	—		—		—	503,328	47

'') Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

2) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

а) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

4) Jfr § 26 i 1869 Ars Reglemente.

б) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1876 års Reglemente.

t . . ; * . t. t . . .

Statsutskottets Memorial N:''o 81.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts. <-!	Annuitet	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	■ 1 ■! Kapitalåterstod vid 1891 års slut.
Årtal.	§■
•i i ''• It C		Transport	--—	—''-‘i	I?,i —	—	—	503,328	47
1882	17	Lån till föreståndarne för		*, filt		<■"bi:?. ll:.:	fn	i ;	-! 1 ,
		Linköpings domkyrka, för				VI!!'' I ''(it		. * * ’• \
	''j •	fullbordande af tornbygg-	’ . I ,			r>. > > i J Hin «.
		naden å domkyrkan .........	1883	5 %	4 %	30,000 .•»•ijfco/	ri é	27,238	97
1887	15	Ytterligare lån till Linkö-				* fri i fiLiO r			l
		pings domkyrka till betäc-					til;
		kande af den brist, som		\>i		.oör.Ja fal		*-» 0 - j w O
		uppkommit i den beräknade		'''',r‘	[ ;.''ia	Siu-fai.go-f
	■ - *	kostnaden för tornbyggna	ij i; i		* X	•-bi; »lo	t	.
		den å nämnda domkyrka		\	;i ,*• in. -j	.1 , i]ii	■	1 : Vi >!''	1
		jemte dermed i samman-
		bang stående arbeten .	1888	»	i in1 lull, „ . .»	30,000	_	29,063	85
		= 559,631: 29			t <» * > » '' VJ \			f
		b) Tomtr egt, er ing slån.			'' , , I r	.< T r r,.
1866	142	Lån till staden Karlstad,
		för reglering af torg, gator		.t
		och tomter efter 1865 års		‘ • v •. L
		eldsvåda...........	1867	6%	*	50,000	—	18,030	82
1872	32	Lån till staden Streugnäs,				iiJ		>
		för ny tomtreglering efter						I ’
		1871 års eldsvåda.....	1872			30,000		17,985	84
1877'')	7	Lån till staden Strömstad,
		för ny tomtreglering efter
		1876 års eldsvåda.....	1878		5 %	50,000	—	47,237	19
		Transport	—	—	—	—	--	642,885	14

1) So vidare § 3 i 1881 års Reglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 81.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1891 års slut.
Årtal.	§■
		Transport			•UT*—-	—	—	642,885	14
/1877	8	Lån till staden Söderhamn,
\1878	6	för ny tomtreglering efter 1870 års eldsvåda.....	1878, 1879	0 %	5 %	200,000		180,901	79
118 80	13	Lån till staden Hudiksvall,
jl881	10	för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds-yS.fl	1881, 1882			200,000		186,396	18

1888	15	Lån till staden Luleå, för
		ny reglering efter 1887	1889	fr %	4 »Å	100,000		100,000
1889	17	Lån till staden Umeå, för ny
		regleringiföljdafden staden år 1888 öfvergångna brand	1890	»	»	200,000		200,000	_
		= 750,551: 82			i l • ) . ‘ •''
!		c) Lån till kanal- och
		slussanläggningar.
18(30	93'')	Lån till Dalslands kanalak-
		tiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefura vid Venern till sjön Stora Lee	1805,1807	5 %	3 %	800,000	.	458,848	90
>	94>)\|	Lån till Kinda kanalaktiebo-				''V-l: \|r‘i
»	118 V	lag, för utsträckning af Kin-			• ■
	143 J	da båtled medelst kanalise-					1
		Transport	---	—	\| —	—	\|-	1,769,032	01

'') Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente.

3) So vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;
§ 21 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.

Statsutskottets Memorial N:o SI.

Regie men-tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1891 års slut.
Årtal.	§•
1 y 1 *vM J		Transport	—	—-	—	—	—	1,769,032	01
		ring af Ståugån från sjön	J 1865 }
		Rengen till Linköpingshamn	\1867	5 %	3 %	437,500	" f	359,692	05
1866	143*)	Lån till Dalslands kanalak-				J f '' ■
		tiebolag, för kanal-och sluss-
		anläggning mellan sjöarne			1 .n-,f.!	■ ; .’ i!i:; •
		Östra och Vestra Silen på					''
		Dalsland..............................	1868, 1869	6 %	4 %	51,200		14,091	95
		= 832,632: 90.
1		d) Lån till jernvägs-				n f,
		anläggningar.
11866	75	Lån till Norbergs jernvägs nya
\1878	3	aktiebolag, för anläggning
		af jernväg från Kärrgrufvan		\ ■ I • ; . > . 1 j
		inom Norbergs bergslag till		l- h vrn
•		sjön Åmänningen ...............	1852	5 %	»	150,000	—	50,916	36
	»	Lån tillNorbergs jernvägs nya
		aktiebolag, för fullbordan-	(1855}
		de af samma jernväg.........	\1856(	3 %	2 %	150,000	—	74,470	55
1866	79	Lån till Borås jernvägsak-
		tiebolag, för anläggning af
		jernväg mellan Borås och				4>''\| ''t
		Ilerrljunga...........................	1862, 1863	5 %	4 %	1,377,055	24	477,090	—
		Transport	—	■ ;•( 1 : i: Jk::	—	■i !	—	2,745,292	92

»O >, ''f

'') Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Kcglcmcntc.

Statsutskottets Memorial N:o 81.

Ileglemcn-
tets	• \ . '' yil ■ '' ‘ “• 1 : 11	Tiden, då lånet utbetalts.	f t Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapi talater s fcod vid 1891 års
							slut.
Årtal.	§•
• i ) [ , ‘	f ’»0 ».	Transport	—	n t		—	—	2,745,292	92
1866	80	Lån till Vexiö—Alfvestads		i
•: 1 • *> •		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Vexiö och Alfvestads station		ti	:U‘> i * * f ti’ - i tf''C: \ U; a it i''. ]	rf.! mc); .LLM \\U	<i\|	; .1 > fUj
		på Södra stambanan .........	1864	7 %'')	4 %	434,000	—	212,840	69
	»	Lån till Helsingborg—Lands-krona—Eslöfs (Helsingborg		J i n/it >1 f l:	i	»V ibo
		—Billeberga, äfven Helsing-borg—Årup) jernvägsaktie-	fjor- «	'' M''.'' ": :	.Mbl.i v;
		bolag, för anläggning af		■	4 . v)\	:m \ \
		jernväg mellan Helsingborg
		och Årup..............................	1864, 1865	5 %		1,100,000		665,260	34
»	»	Lån till Kristianstad—Hess-
i;. .1 i :		leholms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och		i ! it ,’!i				••
		Hessleholms station på Sö-dra stambanan.....................	1864, 1865	»		10 i o /■ 1 iT j 720,000 ii		414,101	06
» *	8	Lån till Ystad—Eslöfs jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba-		■ .i-j (»: 1s.) .	• : H va s
		nan till Ystad.....................	1864—1866	»	»	2,450,000	T }	1,496,067	44
	»	Lån till Landskrona—Eslöfs
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta-			(U‘ t !
		tion på Södra stambanan	1864—1866	»	»	1,200,000	—	727,271	45
		Transport	—	—	—	—	—	6,260,833	90

) Enligt Kongl. Maj:ts resolution af d. ''Vis 1886.

Statsutskottets Memorial N:o 81.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1892 års slut.
Årtal.	§.
? ! i <)£		Transport	—	—	**r-»	--—	—	6,260,833	90
18GC	82	Lån till Uddevalla—Veners-				ii ■ j		.1 i s !?	!
		borg—Herrljunga jernvägs-			''i il.n, »
		aktiebolag, för anläggning		- P j	.do lo Cl	,äWÖiöi»
		af jernväg från Herrljunga			,•	:: i in o - r h i}
		öfver Venersborg till Ud-	. 1		a	Öl'' -lojbf
		devalla...	1865—1867		A %	3,240,000 r.gli lod f,;		2,127,897 i i ’ ‘	o q
1871	31	Lån till Karlskrona—Vexiö			lut MH		t
		jernvägsaktiebolag, för an-				1c ;i
		läggning af jernväg mellan	118721			<.t,;ft 4 -i
		städerna Karlskrona och	jl873>
fl''		Vexiö.........■; i	118741	5 % '')	4 ''/2 %	2 600 000		2 175 022	03 i
»		Lån till Krylbo—Norbergs						1 * • -•
		jernvägsaktiebolag, för an-		• •	'''' ■ ::•!	ro \ • r:[ . ->
		läggning af jernväg mellan	/1872\|
		Krylbo och Norberg	(1873/	6 %	5 %	■ 406,000		318,391	02
»	»	Lån till Upsala—Margrete-		• i
		bilis jernvägsaktiebolag, för	t", \| * > f
		anläggning af jernväg från
		Upsala till Gefle	1873	»	7 »	500,000	—	402,006	83
»	»	Lån till Bergslagernas jern-				>	i!''
		vägsaktiebolag, för anlägg-				., ‘\ {!
		ning af jernväg från Lud-	[18741
1		vika till Kil, mot skuldför-	jl875?
	• 1	bindelse	\|l876j	5«/i *a)	,! »	5,000,000	—	4,608,109	39
		Transport	—	—	—	—	—	15,892,261	10 i

'') So § 3 nf 1880 Ars Reglemente.
“) § 3 nf 1883 Ars Reglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 81.

Reglemen- tets		Tiden, di lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1891 års
Årtal.	§•
		Transport	—		—	—	—	—	15,892,261	10
1878	11	Lån till Bergslagernas jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obliga-tioner å nominelt 5,988,600					’)
		Kr., efter 90 %..................	1878. 1879	_	5 %	6,078,240	—	5,389,740	—
1891	7	Samma bolags obligationer
		af den 3,/is 1891 för in-lösen af utelöpande oin-friade kuponger tillhörande ofvannämnda obligations-lån af den % 1874 .........	1891			4 %	1,707,800		1,707,800
1876	5	Lån till Vestervik—Åtvida-
''		berg—Bersbojernvägsaktie-bolag, för anläggning af jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida-	(1877
		berg till Bersbo, med bi-	{1878
		bana till Storsjön...............	1879		5 %2)	4 ’/2 %	1,865,000	—	1,764,303	20
	»	Lån till Hultsfred—Vester-
		viks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel-lan Hultsfred och Jenny med bibana till sjön Yxern, sido-	(18771
		spår till Ankarsrum och	Il 878		» *)	»	1,750,000	—	1,667,954	43
		hamnspår vid Verkebäck...	(1879
1		Transport			—		—	26,422,058	73

*) Motsvarande, å 90 %, ett primitivt belopp af kr. 6,753,600.
*) Se § 3 af 1883 och 1886 Ars Reglementen.

Statsutskottets Memorial N:o 81.

Reglemen tets -

Årtal. §.

		Transport	—
1876	5	Lån till Vislanda—Bolmens
		jernvägsaktiebolag, för an-
		läggning af jernväg från
		Vislanda öfver Ljungby till	/1877\
		sjön Bolmen.......................	\1878\|
»	»	Lån till Gotlands jernvägs-
		aktiebolag, för anläggning		(18771
		af jernväg från Visby till		1878}
		Hemse kyrka.. .		1879
/ »	» 1	Lån till Södra Dalarnes jern-
(1879	13/	vägsaktiebolag, för anlägg-
		ning af jernväg från Kryl-
		bo station på statens Norra
		stambana öfver Avesta, He-
	demora och Säter genom
	Gustafs och Tuna socknar
		till Borlänge station å
		Bergslagernas jernvägsak-		1879]
		tiebolags jernväg jemte bi-		188o(
		bana till Bispbergs grufve-		1881
		fält .........		1882
1876	5	Lån till Varberg—Borås
		jernvägsaktiebolag för an-		1879]
		läggning af jernväg öfver	i	1880}
		Fritsla till Borås...............	''	1881
1881	15	Lån till Lenna—Norrtelje
		jernvägsaktiebolag, för an-
		läggning af jernväg mellan
		Lenna station på Upsala—
		Transport	---

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1891 års
slut.

'') 4»/2

'')

> ’)

Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

Bill. till Biksd. Prof. 1802. 4 Samt. 1 Afd. 57 Höft.

785,000

500,000

— 26,422,058 73

— 772,832

479,960

l) » 2,375,0001 —

2,600,000 —

l i

2,295,166110

2,495,670

32.465,087155

St åt std skottets Memorial N:o 81.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Käntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1891 års
Årtal.	§•	. .. ..... . .
		Transport		____			_	___		32,465,687	55
				1883
		Lenna jernväg och Norr-		1884	t			a)
		telje ....................		1885		5 %	4V2 %	746,197	94	746,197	94!
1881	15	Lån till Siljans jern vägs-aktiebolag, för anläggning af jernväg från Borlänge station å Bergslagernas jernvägsaktiebolags jern-		1886
		väg till Insjön i Dalarne...	1883 — 1886			950,000	_	940,286	25
2>		Lån till Skåne—Hallands
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernvägar från Helsingborg öfver Engel-holm till Halmstad, från Höganäs till Kattarp och
		från Kattarp till Åstorp ...	1883—1886		»	1,500,000	_	1,484,662	50
		Lån till Hvetlanda—Säfsjö jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från

		Hvetlanda till Säfsjö sta-tion å statens Södra stam-	118831 11885 J
		bana ..................		0886-1				300,000		295,294	46
	»	Lån till Finspong—Nors-
		holms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Finspongs station å Pålsboda—Finspongs jern-vägsaktiebolags bana till Norsholms station å statens Östra stambana och Nors-
		Transport	—	—	—	__		35,932,128	70

a) Återstoden, Kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 760,000 Kronor eger bolaget ej rättighet
att utbekomma.

Statsutskottets Memorial N:o 81.

	Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1891 års slut.
Transport			•_		—	35,932,128	70
holm—Ristens kommunika-			•			:
tionsaktiebolags bana.........	1883—1886	5 %	4 ‘/a %	500,000	--	492.157	44
Lån till Stockholm—Rimbo jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från Stockholm till Rimbo gäst-gifvaregård ........................	{1883-1885} { 1887 }	»		500,000		492,157	44
jLån till Kinds härads jern-vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg mellan Bo-rås och Svenljunga............	/I884\ {1887}	>	»	500,000		• 497,500
Ytterligare lån till Skåne— Hallands jernvägsaktiebo-lag för anläggning af jern-vägar från Helsingborg öf-ver Engelholm till Halm-stad, från Höganäs till Katt-arp och från Kattarp till Åstorp ...............................	'' }1885} {1886/	*	»	795,500	'' .V: ■.	787,366	1 Öl
Lån till Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg mellan städerna Halmstad och Yarberg ..............................	1885	»		1,550,000		1,542,250
Lån till Skara—Kinnekulle —Venerns jernvägsaktie-bolag för .anläggning af jernväg från Skara till Kinnekulle och Venern ...	r- oo 00 00 00 00 »—• T-—1	»	»	324.000	—	322.380	—
Transport			—	—	—	40,065,939	59

Reglemen tets -

Årtal. §.

1881 j 15

1884 i 14

1886 i 16

Statsutskottets Memorial -A":o 81.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1891 års
Årtal.	§•
		Transport	—	—		—	—	40,065,939	59
1886	16	Lån till Svartelfs jernvägs-			-
		aktiebolag för anläggning af jernväg mellan Carls-dahl och Grythyttehed	/1887\|		■
		m. m.....	\ 188 8J	5 %	4 */2 %	341,000		341,000
»	y>	Lån till Halmstad—Bolmens
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från Halmstad till Bykolma och Bolmen med sidospår till	Jl887\			a)
		sjön Södra Unnen	\1888{	»	»	824,915	_	824,915
	17	Lån till Göteborg—Hal-
1		lands jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg mellan Yarberg och Göte-borg ....................................	1887	»	»	2,068,000		2,057,660
	16	Lån till Fogelsta—Vadstena
		—Ödeshögs jernvägsaktie-bolag för anläggning åt jernväg mellan Fogelsta och Vadstena till Ödeshög	1888			300,000		300,000
»	»	Lån till Mellersta Blekinge jernvägsaktiebolag för jern-vägsanläggning från Karls-hamn till Ronneby och Gullbärna .....................	»	»	»	b) 1,120,250		1,101,175

		Transport: --	1 1		—	44,690,689	59

a) Enligt K. Br. af cl. n/* 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 Kronor.

b) Hvaraf vid 1891 års slut återstodo ej lyftade Kr. 19,075: —.

Statsutskottets Memorial N:o 81.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1891 års slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—			44,690,689	59-
18 SO	16	Lån till Mora—Venerns jern-
		vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg från Mora strand vid sjön Siljan till Östra Vermlands jernväg med bibana........................	1889	5 %	4>/2 %	a) 1,000,000	__	666,660
		Lån till Mariestad—Kinne-
		kulle jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg från Mariestads jern vägsstation till Gössäters jernvägssta-tion med bispår	1890			305,000		305,000
>		Lån till Wittsjö—Hessleholms
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg mel-				b)		269.300
		lan Wittsjö och Hessleholm	1890	»	»	404,000	—	—
		Lån till Skymnäs—Munkfors jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg mellan Björndalsbron och Munk-				c)
		fors ...... .....	1891			90,835	—	60,500	—
		= 43,849,333: 58
		Summa	—			_	''45,992,149	l59

a) Hvaraf vid 1891 års slut återstodo ej lyftade Kr. 333,340: —

b) Do vid d:o d:o Kr. 134,700: —

c) D:o vid d:o d:o Kr. 30,335: —

Bih, till Bilsd. Prut. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 57 Hälft.