Statsutskottets Memorial N:o 73 (Betänkande 1892:Su73 su)

Statsutskottets Memorial N:o 73.

N:o 73.

Ank. till Kiksd. kansli den 10 maj 1892, kl. 4 e. m.

Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i åtskilliga
frågor rörande anslagen under riksstatens åttonde hufvudtitel.
(2:a U. A.)

Sedan statsutskottet erhållit del af kamrarnes beslut i anledning
af utskottets utlåtande n:o 9, angående regleringen af utgifterna under
riksstatens åttonde hufvudtitel, får utskottet bär nedan afgifva det yttrande
och framställa de förslag, hvartill berörda beslut funnits föranleda.

l:o.

Med afseende på lärarnes vid de högre och fernklassiga allmänna läroverken
aflöning både Kongl. Magt föreslagit,

att — under förutsättning att lästiden så utsträcktes, att lärarnes
tjenstgöringstid komme att uppgå till 39 veckor om året — för lärarne
vid berörda läroverk måtte bestämmas följande lönevilkor, att gälla från
och med år 1893:

för rektorer: vid högre läroverk två lönegrader å 1) 3,500 kronor
och 2) 4,000 kronor, jemte tjenstgöringspenningar 1,500 kronor, med
rätt till uppflyttning i andra lönegraden efter 10 års väl vitsordad
tjenstgöring såsom rektor vid sådant läroverk; vid de fernklassiga läroår.
till Rihd. Prof. 1892. 4 Sami. 1 Afä. 49 Höft. (N:o 13.) '' 1

Statsutskottets Memorial N-.o 73.

verken i Stockholm lön 3,200 kronor, tjenstgöringspenningar 1,300 kronor;
vid öfriga femklassiga läroverk två lönegrader å 1) 2,700 kronor och

2) 3,200 kronor, jemte tjenstgöringspenningar 1,300 kronor, med rätt
till uppflyttning i andra lönegraden efter tio års väl vitsordad tjenstgöring
såsom rektor vid femklassigt läroverk; hvarförutom rektorerne
vid alla dessa läroverk skulle af vederbörande kommuner såsom hittills
åtnjuta fri bostad eller hyresersättning;

för lektorer: fyra lönegrader å 1) 2,100 kronor, 2) 2,600 kronor, _

3) 3,100 kronor och 4) 3,600 kronor, jemte tjenstgöringspenningar
1,400 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till högre lönegrad
efter fem års för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring;

för adjunkter vid högre och femklassiga läroverk: fyra lönegrader å

1) 1,500 kronor, 2) 2,000 kronor, 3) 2,500 kronor och 4) 3,000 kronor,
jemte tjenstgöringspenningar 1,000 kronor, med uppflyttningsrätt lika
som lektorer;

för musiklärare: vid högre läroverk tre lönegrader ål) 1,000 kronor,
2) 1,200 kronor, 3) 1,400 kronor, med rätt till uppflyttning från
lägre till närmast högre lönegrad enligt samma grunder, som gälde för
lektorer och adjunkter; vid femklassiga läroverk lön 500 kronor;

för gymnastiklärare: vid högre läroverk tre lönegrader å 1) 1,200
kronor, 2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor, med uppflyttningsrätt lika
som musiklärare; vid femklassiga läroverk lön 600 kronor;

för teckningslärare: vid högre läroverk med befattning af l:sta klassen
tre lönegrader å 1) 2,000 kronor, 2) 2,250 kronor och 3) 2,500 kronor;
med befattning af 2:dra klassen tre lönegrader å 1) 1,500 kronor, 2) 1,750
kronor, 3) 2,000 kronor; med befattning af 3:dje klassen tre lönegrader
å 1) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor och 3) 1,600 kronor, alla med uppflyttningsrätt
lika som musiklärare; vid femklassiga läroverk lön 600
kronor;

att gymnastiklärare skulle vara skyldig tjenstgöra för den faststälda
lönen vid högre läroverk 16 timmar i veckan; vid femklassiga läroverk
8 timmar i veckan; samt teckningslärare vid högre läroverk med befattning
af lista klassen 25, med befattning af 2:dra klassen 20, med
befattning af 3:dje klassen 16 timmar i veckan; vid femklassiga läroverk
8 timmar i veckan; men att ytterligare tjenstgöringsskyldighet skulle
kunna åläggas gymnastik- och teckningslärare mot ersättning af *75
kronor för hvarje timme i veckan under helt läsår åt lärare vid femklassigt
läroverk eller i första och andra lönegraden vid högre läroverk
samt af 100 kronor åt lärare i tredje lönegraden;

att gymnastiklärare vid högre läroArerk, som icke sjelf egde er -

Statsutslcottets Memorial N:o 73.

forderlig skicklighet att meddela undervisning i exercis och militäröfningar,
skulle på egen bekostnad aflöna det biträde, som i sådant
hänseende pröfvades behöfligt och af vederbörande godkändes;

att tjenstgöringspenningarne skulle för alla lärare, rektorerne undantaga,
beräknas utgå för läsår med 39 läsveckor; att de i rektorernas
aflöning ingående tjenstgöringspenningar skulle beräknas utgå för
kalenderår, men till olika belopp för läsåret och för ferierna, efter särskilda
bestämmelser, som af Kongl. Maj:t faststäldes; samt att tjenstgöringspenningarne
icke finge af tjenstens innehafvare uppbäras under
tjenstledighet, dock att, om rektor eller lektor, som vore domkapitelsledamot,
endast åtnjöte ledighet från domkapitelsgöromålen, afdrag å
tjenstgöringspenningarne icke skulle ske;

att för rättighet att tillgodonjuta den förbättrade aflöning, som
enligt denna lönereglering komme lärare till del, skulle gälla såsom
vilkor: 1) att lärare, som enligt hittills gällande stat vore berättigad till
ersättning för indelt lön, skulle frånträda sin rätt till nämnda ersättning;
2) att nuvarande innehafvare af lön, i hvilken inginge afkomst
af prebendehemman och lägenheter eller andra särskilda förmåner utom
kontanta penningar, skulle vara pligtig att, sedan en undersökning af
dessa förmåners beskaffenhet, samt uppskattning af deras ekonomiska
värde egt rum, vidkännas antingen förmånernas indragning till statsverket
mot ersättning i penningar till det belopp, hvartill de vore i
stat beräknade, eller den minskning i statsverkets löneanslag till tjensten,
som kunde, i vederbörlig ordning varda beslutad, dock icke till
större belopp än som motsvarade den löneförbättring, som löntagaren
vid nu föreslagen lönereglering kunde komma att vinna; 3) att den genom
nådiga cirkulären den 20 mars 1858 och den 29 december 1860
stadgade skyldighet för visse lärare att, i händelse de genom inträffade
förändringar skulle finnas umbärlige vid det läroverk, der de vore anstälde,
inträda i tjenstgöring vid annat läroverk helst inom stiftet,
skulle åligga äfven öfriga vid de högre och femklassiga allmänna läroverken
anstälde lärare, intill dess de uppnått 45 års ålder; samt 4) att
lärare skulle vara skyldig att från tjensteu afgå med pension enligt de
bestämmelser, som i sammanhang med denna lönereglering faststäldes;
äfvensom

att hvarje lärare, som blefve utnämnd till tjenst, med hvilken rätt
till särskilda förmåner vore förenad, skulle vara underkastad den minskning
i aflöning från statsverket, som Kongl. Maj:t framdeles kunde
finna lämpligt besluta, till ett belopp, icke öfverstigande det, hvartill

Statsutskottet Memorial N:o 73»

de i lönen ingående särskilda förmåner efter skälig uppskattning'' sig
belöpte.

I väckt motion hade herr I. Månsson yrkat,

l:o att Riksdagen måtte för sin del besluta, att första klassen vid
samtliga allmänna läroverken indroges, att inträdesåldern till den blifvande
första klassen bestämdes till fylda 10 år, och att fordringarna
för inträde deri förhållandevis ökades, dock så att för intagning i densamma
ej fordrades insigt i något ämne, hvari folkskolan icke meddelade
undervisning; och

2:o det Riksdagen jemväl beslutade att, i öfverensstämmelse med
chefens för ecklesiastikdepartementet i yttrande till statsrådsprotokollet
den 7 februari 1890 framstälda åsigt, det nuvarande öfversättningsprofvet
från svenska till latin utbyttes mot en öfversättning från latin till
svenska, samt att, utan att de åt detta språk i de fyra öfre klasserna
nu anslagna lärotimmar ökades, latinets inträde i skolan uppskötes till
nuvarande sjette klass; samt

att ett genomförande af hvad i dessa båda punkter föreslagits
gjordes till vilkor för Riksdagens bifall till Kongl. Maj:ts proposition
angående elementarlärarnes löneförhöjning.

Härförutom hade herr J. Nydahl i motion föreslagit, att Riksdagen
måtte vid beviljandet af den af Kongl. Maj:t föreslagna löneregleringen
för lärarne vid de allmänna läroverken fästa såsom vilkor, att latinets
inträde i skolan uppskötes till nuvarande sjette klassen, utan att de
för detta språk i de fyra öfre klasserna nu anslagna lärotimmarne ökades,
och att, såsom eu följd häraf, grekiskan utginge från de allmänna
läroverkens studieplan.

Med anledning af dessa förslag hade utskottet i punkten 10:o mom.
a af sitt ofvan nämnda utlåtande hemstält,

att Riksdagen, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition samt
herrar I. Månssons och J. Nydahls i ämnet väckta motioner, måtte —
under förutsättning ej mindre att lästiden vid de högre och femklassiga
allmänna läroverken så utsträcktes, att lärarnes tjenstgöringstid komme
att uppgå till 39 veckor om året, än äfven att Riksdagen beslutade införandet
af särskilda terminsafgifter, på sätt i denna punkt under mom.
c) föresloges, samt med vilkor att sådana ändringar i stadgan för rikets
allmänna läroverk före utgången af år 1893 vidtoges, att dels, i öfverensstämmelse
med chefens för ecklesistikdepartementet i yttrande till
statsrådsprotokollet den 7 februari 1890 framstälda åsigt, det nuvarande
latinska öfversättningsprofvet i mogenhetsexamen borttoges, dels latinets
inträde i läroverken uppskötes till nuvarande sjette klass, utan att de

Statsutskottets Memorial N:o 73.

åt detta språk i de fyra öfre klasserna nu anslagna lärotimmar ökades
— för lärarne vid de högre och femklassiga allmänna läroverken bestämma
följande löneförmåner, att gälla från och med år 1893:

för rektorer: vid högre läroverk två lönegrader å 1) 3,500 kronor
och 2) 4,000 kronor, jemte tjenstgöringspenningar 1,500 kronor, med
rätt till uppflyttning i andra lönegraden efter tio års väl vitsordad
tjenstgöring såsom rektor vid sådant läroverk; vid de femklassiga läroverken
i Stockholm lön 3,200 kronor, tjenstgöringspenningar 1,300 kronor;
vid öfriga femklassiga läroverk två lönegrader å 1) 2,700 kronor,

2) 3,200 kronor jemte tjenstgöringspenningar 1,300 kronor, med rätt
till uppflyttning i andra lönegraden efter tio års väl vitsordad tjenstgöring
såsom rektor vid femklassigt läroverk; hvarförutom rektorerne
vid alla dessa läroverk skulle af vederbörande kommuner såsom hittills
åtnjuta fri bostad eller hyresersättning;

för lektorer: fyra lönegrader å 1) 2,100 kronor, 2) 2,600 kronor,

3) 3,100 kronor och 4) 3,600 kronor, jemte tjenstgöringspenningar 1,400
kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till närmast högre lönegrad
efter fem års för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring;

för adjunkter vid högre och femklassiga läroverk: fyra lönegrader å

1) 1,500 kronor, 2) 2,000 kronor, 3) 2,500 kronor och 4) 3,000 kronor,
jemte tjenstgöringspenningar 1,000 kronor, med uppflyttningsrätt lika
som lektorer;

för musiklärare: vid högre läroverk tre lönegrader å 1) 1,000 kronor,

2) 1,200 kronor, 3) 1,400 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre
till närmast högre lönegrad enligt samma grunder, som gälde för lektorer
och adjunkter; vid femkassiga läroverk lön 500 kronor;

för gymnastiklärare: vid högre läroverk tre lönegrader ål) 1,200
kronor, 2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor, med uppflyttningsrätt lika
som musiklärare; vid femklassiga läroverk lön 600 kronor;

1,750 kronor, 3) 2,000 kronor; med befattning af 3:dje klassen tre lönegrader
å 1) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor och 3) 1,600 kronor, alla
med uppflyttningsrätt lika som musiklärare; vid femklassiga läroverk
lön 600 kronor;

Statsutskottets Memorial N:o 73.

fattning af 3:dje klassen 16 timmar i veckan; vid femklassiga läroverk
8 timmar i veckan; men att ytterligare tjenstgöringsskyldighet skulle
kunna åläggas gymnastik- och teckningslärare mot ersättning af 75
kronor för hvarje timme i veckan under helt läsår åt lärare vid femklassigt
läroverk eller i första och andra lönegraden vid högre läroverk
samt af 100 kronor åt lärare i tredje lönegraden;

att gymnastiklärare vid högre läroverk, som icke sjelf egde erforderlig
skicklighet att meddela undervisning i exercis och militäröfningar,
skulle på egen bekostnad aflöna det biträde, som i sådant hänseende
pröfvades behöfligt och af vederbörande godkändes;

att tjenstgöringspenningarne skulle för alla lärare, rektorerne undantagne,
beräknas utgå för läsår med 39 läsveckor; att de i rektorernas
aflöning ingående tjenstgöringspenningar skulle beräknas utgå för kalenderår,
men till olika belopp för läsåret och för ferierna, efter särskilda
bestämmelser, som af Kongl. Maj:t faststäldes; samt att tjenstgöringspenningarne
icke finge af tjenstens innehafvare uppbäras under
tjenstledighet, dock att, om rektor eller lektor, som vore domkapitelsledamot,
endast åtnjöte ledighet från domkapitelsgöromålen, afdrag å
tjenstgöringspenningarna icke skulle ske;

att för rättighet att tillgodonjuta den förbättrade aflöning, som enligt
denna lönereglering komme lärare till del, skulle gälla såsom vilkor:
1) att lärare, som enligt hittills gällande stat vore berättigad till
ersättning för indelt lön, skulle frånträda sin rätt till nämnda ersättning;
2) att nuvarande innehafvare af lön, i hvilken inginge afkomst
af prebendehemman och lägenheter eller andra särskilda förmåner utom
kontanta penningar, skulle vara pligtig att, sedan en undersökning af
dessa förmåners beskaffenhet samt uppskattning af deras ekonomiska
värde egt rum, vidkännas antingen förmånernas indragning till statsverket
mot ersättning i penningar till det belopp, hvartill de vore i
stat beräknade, eller den minskning i statsverkets löneanslag till tjensten,
som kunde i vederbörlig ordning varda beslutad, dock icke till
större belopp än som motsvarade den löneförbättring, som löntagaren
vid nu föreslagen lönereglering kunde komma att vinna; 3) att den
genom cirkulären den 20 mars 1858 och den 29 december 1860 stadgade
skyldighet för visse lärare att, i händelse de genom inträffade
förändringar skulle finnas umbärliga vid det läroverk, der de vore anstälde,
inträda i tjenstgöring vid annat läroverk, helst inom stiftet, skulle
åligga äfven öfriga vid de högre och femklassiga allmänna läroverken
anstälde lärare, intill dess de uppnått 45 års ålder; samt 4) att lärare
skulle vara skyldig att från tjensten afgå med pension enligt de be -

Statsutskottets Memorial N:o 73.

stämmelser, som i sammanhang med denna lönereglering faststäldes;
äfvensom

att hvarje lärare, som blefve utnämnd till tjenst, med hvilken rätt
till särskilda förmåner vore förenad, skulle vara underkastad den minskning
i aflöning från statsverket, som Kongl. Maj:t framdeles kunde finna
lämpligt besluta, till ett belopp, icke öfverstigande det, hvartill de i lönen
ingående särskilda förmåner efter skälig uppskattning sig belöpte.

Andra Kammaren har bifallit hvad utskottet sålunda hemstält, hvaremot
Första Kammaren bifallit utskottets hemställan med uteslutande
af det af utskottet föreslagna vilkor om ändringar i läroverksstadgan
beträffande latinska språket.

För denna frågas afgörande medelst gemensam omröstning får utskottet
— med erinran att kamrarne fattat sammanstämmande beslut om
införandet af särskilda terminsafgifter vid de högre och femklassiga
allmänna läroverken, under förutsättning att den föreslagna löneregleringen
för lärarne vinner fastställelse — föreslå följande voteringsproposition: »Den,

som vill, att Riksdagen, med anledning af Kongl. Maj:ts
proposition samt herrar I. Månssons och J. Nydahls i ämnet väckta
motioner — under förutsättning att lästiden vid de högre och femklassiga
allmänna läroverken så utsträckes, att lärarnes tjenstgöringstid
kommer att uppgå till 39 veckor om året, samt med vilkor att sådana
ändringar i stadgan för rikets allmänna läroverk före utgången af år
1893 vidtagas, att dels, i öfverensstämmelse med chefens för ecklesiastikdepartementet
i yttrande till statsrådsprotokollet den 7 februari 1890
framstälda åsigt, det nuvarande latinska öfversättningsprofvet i mogenhetsexamen
borttages, dels latinets inträde i läroverken uppskjutes till
nuvarande sjette klass, utan att de åt detta språk i de fyra öfre klasserna
nu anslagna lärotimmar ökas — för lärarne vid de högre och
femklassiga allmänna läroverken bestämmer följande löneförmåner, att
gälla från och med år 1893:

för rektorer: vid högre läroverk två lönegrader ål) 3,500 kronor
och 2) 4,000 kronor, jemte tjenstgöringspenningar 1,500 kronor, med
rätt till uppflyttning i andra lönegraden efter tio års väl vitsordad tjenstgöring
såsom rektor vid sådant läroverk; vid de femklassiga läroverken
i Stockholm lön 3,200 kronor, tjenstgöringspenningar 1,300 kronor; vid
öfriga femklassiga läroverk två lönegrader å 1) 2,700 kronor och 2)
3,200 kronor, jemte tjenstgöringspenningar 1,300 kronor, med rätt till
uppflyttning i andra lönegraden efter tio års väl vitsordad tjenstgöring
såsom rektor vid femklassigt läroverk; hvarförutom rektorerne vid alla

Statsutskottets Memorial N:o 73.

dessa läroverk må af vederbörande kommuner såsom hittills åtnjuta fri
bostad eller hyresersättning;

för lektorer: fyra lönegrader å 1) 2,100 kronor, 2) 2,600 kronor,

för adjunkter vid högre och femklassiga läroverk: fyra lönegrader å

1) 1,500 kronor, 2) 2,000 kronor, 3) 2,500 kronor och 4) 3,000 kronor,
jemte tjenstgöringspenningar 1,000 kronor, med uppflyttningsrätt lika
som lektorer;

för musiklärare: vid högre läroverk tre lönegrader å 1) 1,000 kronor,

2) 1,200 kronor, 3) 1,400 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre
till närmast högre lönegrad enligt samma grunder, som gälla för lektorer
och adjunkter; vid femklassiga läroverk lön 500 kronor;

för teckning slär are: vid högre läroverk med befattning af lista klassen
tre lönegrader å 1) 2,000 kronor, 2) 2,250 kronor och 3) 2,500 kronor;
med befattning af 2:dra klassen tre lönegrader å 1) 1,500 kronor, 2)

att jgymnastiklärare skall vara skyldig tjenstgöra för den faststälda
lönen vid högre läroverk 16 timmar i veckan; vid femklassiga läroverk
8 timmar i veckan; samt teckning slärare vid högre läroverk med befattning
af lista klassen 25, med befattning af 2:dra klassen 20, med befattning
af 3:dje klassen 16 timmar i veckan; vid femklassiga läroverk
8 timmar i veckan; men att ytterligare tjenstgöringsskyldighet må kunna
åläggas gymnastik- och teckningslärare mot ersättning af 75 kronor
för hvarje timme i veckan under helt läsår åt lärare vid femklassigt
läroverk eller i första och andra lönegraden vid högre läroverk samt
af 100 kronor åt lärare i tredje lönegraden;

att gymnastiklärare vid högre läroverk, som icke sjelf eger erforderlig
skicklighet att meddela undervisning i exercis och militäröfningar,
skall på egen bekostnad aflöna det biträde, som i sådant hänseende
pröfvas behöfligt och af vederbörande godkännes;

att tjenstgöringspenningarna skola för alla lärare, rektoreme undantagne,
beräknas utgå från läsår med 39 läsveckor; att de i rekto -

Statsutskottets Memorial N:o 73.

remas aflöning ingående tjenstgöringspenningar skola beräknas utgå för
kalenderår, men till olika belopp för läsåret och för ferierna, efter
särskilda bestämmelser, som af Kongl. Maj:t fastställas; samt att tjenstgöringspenningarna
icke få af tjenstens innehafvare uppbäras under
tjenstledighet, dock att, om rektor eller lektor, som är domkapitelsledamot,
endast åtnjuter ledighet från domkapitelsgöromålen, afdrag å
tjenstgöringspenningarna icke må ske;

att för rättighet att tillgodonjuta den förbättrade aflöning, som
enligt denna lönereglering kommer lärare till del, skola gälla såsom
vilkor: 1) att lärare, som enligt hittills gällande stat är berättigad till
ersättning för indelt lön, skall frånträda sin rätt till nämnda ersättning;
2) att nuvarande innehafvare af lön, i hvilken ingår afkomst af prebendehemman
och lägenheter eller andra särskilda förmåner utom kontanta
penningar, skall vara pligtig att, sedan en undersökning af dessa
förmåners beskaffenhet samt uppskattning af deras ekonomiska värde
egt rum, vidkännas antingen förmånernas indragning till statsverket
mot ersättning i penningar till det belopp, hvartill de äro i stat beräknade,
eller den minskning i statsverkets löneanslag till tjensten, som
kan i vederbörlig ordning varda beslutad, dock icke till större belopp
än som motsvarar den löneförbättring, som löntagaren vid nu föreslagen
lönereglering kan komma att vinna; 3) att den genom cirkulären
den 20 mars 1858 och den 29 december 1860 stadgade skyldighet
för visse lärare att, i händelse de genom inträffade förändringar skulle
finnas umbärlige vid det läroverk, der de äro anstälde, inträda i tjenstgöring
vid annat läroverk, helst inom stiftet, skall åligga äfven öfriga
vid de högre och femklassiga allmänna läroverken anstälde lärare, intill
dess de uppnått 45 års ålder; samt 4) att lärare skall vara skyldig att
från tjensten afgå med pension enligt de bestämmelser, som i sammanhang
med denna lönereglering fastställas; äfvensom

att hvarje lärare, som varder utnämnd till tjenst, med hvilken rätt
till särskilda förmåner är förenad, skall vara underkastad den minskning
i aflöning från statsverket, som Kongl. Maj:t framdeles kan finna
lämpligt besluta, till ett belopp, icke öfverstigande det, hvartill de i
lönen ingående särskilda förmåner efter skälig uppskattning sig belöpa;

röstar

3 a;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Bih. Ull Rihd. Prot. 1832. 4 Sami. 1 Afd. 49 ITäft.

Statsutskottets Memorial N:o fS.

Vinner Nej, har Riksdagen, med afslag å herrar I. Månssons och
J. Nydahls motioner, men med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, i fråga
om lärarnes vid de högre och femklassiga allmänna läroverken aflöning
beslntit:

att — under förutsättning att lästiden så utsträckes, att lärarnes
tjenstgöringstid kommer att uppgå till 39 veckor om året — för lärarne
vid berörda läroverk bestämma följande lönevilkor, att gälla från och
med år 1893:

för rektorer: vid högre läroverk två lönegrader å 1) 3,500 kronor
och 2) 4,000 kronor, jemte tjensigöringspenningar 1,500 kronor, med
rätt till uppflyttning i andra lönegraden efter tio års väl vitsordad tjenstgöring
såsom rektor vid sådant läroverk; vid de femklassiga läroverken
i Stockholm lön 3,200 kronor, tjenstgöringspenningar 1,300 kronor; vid
öfriga femklassiga läroverk två lönegrader å 1) 2,700 kronor och 2)
3,200 kronor, jemte tjenstgöringspenningar 1,300 kronor, med rätt till
uppflyttning i andra lönegraden efter tio års väl vitsordad tjenstgöring
såsom rektor vid femklassigt läroverk; hvarförutom rektorerne vid alla
dessa läroverk må af vederbörande kommuner såsom hittills åtnjuta fri
bostad eller hyresersättning;

för lektorer: fyra lönegrader å 1) 2,100 kronor, 2) 2,600 kronor,

3) 3,100 kronor och 4) 3,600 kronor jemte tjenstgöringspenningar
1,400 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till närmast högre
lönegrad efter fem års för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring;

för adjunkter vid högre och femklassiga läroverk: fyra lönegrader å
1) 1,500 kronor, 2) 2,000 kronor, 3) 2,500 kronor och 4) 3,000 kronor
jemte tjenstgöringspenningar 1,000 kronor, med uppflyttningsrätt lika
som lektorer;

för musiklärare: vid högre läroverk tre lönegrader å 1) 1,000 kronor,
2) 1,200 kronor, 3) 1,400 kronor, med rätt till uppflyttning från
lägre till närmast högre lönegrad enligt samma grunder, som gälla för
lektorer och adjunkter; vid femklassiga läroverk lön 500 kronor;

1,750 kronor, 3) 2,000 kronor; med befattning af 3:dje klassen tre lönegrader
å 1) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor och 3) 1,600 kronor, alla

Statsutskottets Memorial N:o 73.

med uppflyttningsrätt lika som musiklärare; vid femklassiga läroverk
lön 600 kronor;

att gymnastiklärare skall vara skyldig tjenstgöra för den faststälda
lönen vid högre läroverk 16 timmar i veckan; vid femklassiga läroverk
8 timmar i veckan; samt teckning slär are vid högre läroverk med befattning
af lista klassen 25, med befattning af 2:dra klassen 20, med befattning
af 3:dje klassen 16 timmar i veckan; vid femklassiga läroverk
8 timmar i veckan; men att ytterligare tjenstgöringsskyldigket må kunna
åläggas gymnastik- och teckningslärare mot ersättning af 75 kronor
för hvarje timme i veckan under helt läsår åt lärare vid femklassigt
läroverk eller i första och andra lönegraden vid högre läroverk samt
af 100 kronor åt lärare i tredje lönegraden;

att gymnastiklärarare vid högre läroverk, som icke sjelf eger erforderlig
skicklighet att meddela undervisning i exercis och militäröfningar,
skall på egen bekostnad aflöna det biträde, som i sådant hänseende
pröfvas behöfligt och af vederbörande godkännes;

att tjenstgöringspenningarne skola för alla lärare, rektorerne undantagne,
beräknas utgå för läsår med 39 läsveckor; att de i rektorernas
aflöning ingående tjenstgöringspenningar skola beräknas utgå för
kalenderår, men till olika belopp för läsåret och för ferierna, efter särskilda
bestämmelser, som af Kongl. Maj:t fastställas; samt att tjenstgöringspenningarne
icke få af tj enstens innehafvare uppbäras under
tjenstledighet, dock att, om rektor eller lektor, som är domkapitelsledamot,
endast åtnjuter ledighet från domkapitelsgöromålen, afdrag å
tjenstgöringspenningarne icke må ske;

Statsutskottets Memorial N:o 73.

visse lärare att, i händelse de genom inträffade förändringar skulle
finnas umbärlige vid det läroverk, der de äro anstälde, inträda i tjenstgöring
vid annat läroverk, helst inom stiftet, skall åligga äfven öfriga
vid de högre och femklassiga allmänna läroverken anstälde lärare, intill
dess de uppnått 45 års ålder; samt 4) att lärare skall vara skyldig
att från tjensten afgå med pension enligt de bestämmelser, som i
sammanhang med denna lönereglering fastställas; äfvensom

2:o.

Med anledning af motioner, väckta af herrar I. Månsson, Fr. Berg
och Hammarlund samt I. Lyttkens, hade utskottet i punkten 10:o inom. d
af ofvan berörda utlåtande hemstält,

att Riksdagen måtte för sin del besluta, att nuvarande första klassen
vid samtliga högre och femklassiga läroverk skulle indragas, att inträdesåldern
till den blifvande första klassen bestämdes till fylda 10 år och
att fordringarna för inträde deri förhållandevis ökades, dock så att för
intagning i densamma ej fordrades insigt i något ämne, hvari folkskolan
icke meddelade undervisning, samt att med anledning häraf det i reservationsanslaget
till allmänna läroverken under åttonde hufvudtiteln på
ordinarie stat ingående anslaget till arfvoden åt extra och vikarierande
lärare samt till oförutsedda behof minskades med 55,000 kronor, eller
från 135,000 kronor till 80,000 kronor.

Denna hemställan har Första Kammaren afslagit, hvaremot Andra
Kammaren bifallit densamma, med den förändring att beloppen »55,000
kronor» och »80,000 kronor» utbytts mot respektive »43,000 kronor»
och »92,000 kronor».

Som i denna fråga hvarken sammanjemkning af kamrarnes skiljaktiga
beslut eller gemensam omröstning lärer kunna ega rum, har
frågan, enligt utskottets åsigt, förfallit; hvilket utskottet härmed får för
Riksdagen

anmäla.

Statsutskottets Memorial N:o 73.

3:o.

Kongl. Maj:t både föreslagit:
med afseende å mindre läroverks ombildning in. m.,
att treklassiga allmänna läroverken i Söderköping, Vimmerby, Askersnnd,
Sala, Sölvesborg, Trelleborg, Marstrand, Strömstad, Åmål, Filipstad,
Skellefteå och Örnsköldsvik, tvåklassiga pedagogierna i Södertelge,
Köping och Nora samt enklassiga pedagogien i Simrishamn skulle ombildas
till mindre, allmänna läroverk med tre ämneslärare, under vilkor
att vederbörande kommun åtoge sig att tillhandahålla erforderliga och
lämpliga undervisningslokaler och bostad eller hyresersättning åt rektor;

att under samma vilkor, som i föregående punkt nämnts, ett nytt
mindre, allmänt läroverk med tre ämneslärare skulle upprättas i Motala;

att treklassiga allmänna läroverken i Alingsås, Falköping, Engelholm,
Varberg och Arvika skulle ombildas till mindre, allmänna läroverk
med fyra ämneslärare, under vilkor att vederbörande kommun åtoge sig
samma skyldigheter med afseende på undervisningslokaler och rektorsbostad,
som föreslagits beträffande dylikt läroverk med tre ämneslärare;

att förslag å de lärjungar, som skulle komma i åtnjutande af befrielse
från den till statsverket ingående terminsafgiftens hela eller
halfva belopp, skulle upprättas af en nämnd, bestående af läroverkets
rektor såsom ordförande, en af vederbörande landsting och en af läroverksstadens
kommunalstyrelse vald medlem, hvilket förslag derpå understäldes
eforus till pröfning och stadfästelse;

att lärarepersonalen vid ett mindre läroverk med tre ämneslärare
skulle utgöras af: en rektor med en aflöning af 3,500 kronor, deraf
1,000 kronor tjenstgöringspenningar, och ett ålderstillägg å 500 kronor
efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring såsom rektor, jemte fri bostad;
en adjunkt med vanlig adjunktsaflöning; en kollega med lön af 2,000
kronor jemte 2 ålderstillägg, hvardera å 250 kronor, efter respektive
5 och 10 års väl vitsordad tjenstgöring; en musiklärare med arfvode
af 300 kronor; en gymnastiklärare med arfvode af 300 kronor och
tjenstgöringsskyldighet af 4 timmar i veckan; samt en teckningslärare
med arfvode af 500 kronor och undervisningsskyldighet af 7 timmar i
veckan;

att angående lärarepersonalen vid mindre läroverk med 4 ämneslärare
skulle gälla samma bestämmelser, som vid läroverk med 3 ämneslärare
med undantag deraf, att lärarepersonalen ökades med en adjunkt;

Statsutskottets Memorial N:o 73.

att rektorerna vid de i föregående punkter afsedda läroverken skulle
tillsättas på förordnande under viss tid, och att samtlige lärare vid
dylikt läroverk skulle vara förbundne att, derest läroverket upphörde
eller förändrades, öfvertaga den tjenstgöring vid läroverk, som Kongl.
Maj:t kunde finna skäl dem anvisa;

att lärarne vid de treklassiga allmänna läroverk och de pedagogier,
som föreslagits till ombildning, skulle, intill dess ombildningen hunnit
verkställas eller annorlunda blefve bestämdt, åtnjuta de löneförmåner,
som hittills till dem utgått;

att de mindre läroverken skulle inrättas enligt realliniens undervisningsplan
med de ändringar deri, som på framställning af vederbörande
kommunal styrelse eller läroverkskollegium kunde af Kongl.
Maj:t medgifvas; samt

att mindre läroverk skulle på framställning af vederbörande kommunalstyrelse
kunna inrättas såsom samskola för gossar och flickor,
och att i sådant fall Kongl. Maj:t skulle ega att — med undantag af
rektorsbefattningen — utbyta de å läroverkets stat upptagne manliga
lärare mot fast anstälda ämneslärarinnor med en aflöning af 1,500
kronor, deraf 600 kronor tjenstgöringspenningar, och två ålderstillägg,
hvartdera å 250 kronor, eller respektive 5 och 10 års väl vitsordad
tjenstgöring, äfvensom att för undervisningens anordnande använda de
å läroverkets stat härigenom besparade beloppen; allt under vilkor att
vederbörande kommun åtoge sig att gälda de kostnader, som för undervisningens
uppehållande blefve erforderliga utöfver hvad läroverkets
stat upptoge och det särskilda statsbidrag, hvarom i nästa punkt förmäldes
;

med afseende å beliofvet af särskildt statsbidrag till vissa mindre läroverk:

att Riksdagen måtte bevilja ett förslagsanslag å 8,000 kronor,
hvaraf bidrag skidle kunna lemnas till undervisningens uppehållande
vid mindre, såsom Barnskola inrättadt allmänt läroverk, då det i läroverkets
stat upptagna anslag visat sig icke vara tillräckligt för ändamålet;
dock att berörda bidrag icke finge öfverstiga det belopp, hvartill
de till statsverket inflytande terminsafgifterna från läroverket under
kalenderåret uppgått;

med afseende å förändrade anordningar vid Jakobs femklassiga läroverk
i Stockholm:

att profårskurs för blifvande lärare vid mindre läroverk med tre
eller fyra ämneslärare skulle anordnas vid Jakobs läroverk, och att
vid detta läroverk skulle för sådant ändamål inrättas en särskild afdelning,
samt att till bestridande af kostnaderna härför finge af reser -

Statsutskottets Memorial N:o 73.

vationerna å anslagen till de allmänna läroverken användas ett belopp
af högst 14,200 kronor årligen;

och att lärjunge, som intagits vid den afdelning af Jakobs läroverk,
der olika årsklasser undervisades tillsammans, skulle befrias från
all terminsafgift.

I punkten ll:o mom. b af sitt ofvan nämnda utlåtande hade utskottet
hemstält, att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit icke måtte
vinna Riksdagens bifall.

Andra Kammaren har bifallit denna hemställan, hvaremot Första
Kammaren, med afslag å utskottets hemställan, bifallit Kongl. Maj:ts i
ämnet gjorda framställning.

Då denna fråga är af beskaffenhet att någon sammanjemkning af
kamrarnes skiljaktiga beslut icke torde kunna ega rum, samt densamma
ej heller lärer kunna afgöras genom gemensam omröstning, liar frågan
följaktligen, enligt utskottets åsigt, förfallit; livilket utskottet härmed
får för Riksdagen

anmäla.

4:o.

Sedan Kongl. Maj:t föreslagit, att ämneslärarinnor vid mindre, allmänna
läroverk skulle hafva så väl rättighet som skyldighet att vid
uppnådda 55 lefnadsår och minst 25 tjenstår från tjensten afgå med
pension å allmänna iudragningsstaten till belopp af 1,200 kronor, Kongl.
Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, derest och så länge
den pensionsberättigade pröfvades i tjensten kunna på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna och kunde finnas villig att i densamma
qvarstå, hade utskottet i punkt 13:o mom. b af sitt förenämnda
utlåtande hemstält, att Kongl. Maj:ts berörda förslag icke måtte af
Riksdagen bifallas.

Denna hemställan har Andra Kammaren bifallit, hvaremot Första
Kammaren, med afslag å utskottets hemställan, bifallit Kongl. Maj:ts i
ämnet gjorda framställning.

Då frågan om inrättande af mindre, allmänna läroverk, enligt utskottets
under punkt 3:o här ofvan uttalade åsigt, förfallit, har till följd
deraf, efter utskottets uppfattning, frågan om pensionering af ämneslärarinnor
vid dylika mindre, allmänna läroverk jemväl förfallit; livilket
utskottet härmed får för Riksdagen

anmäla.

Statsutskottets Memorial N:o 73.

5:o.

Med anledning af dels kamrarnes skiljaktiga beslut i afseende å
utskottets förevarande utlåtande i fråga om punkterna 13:o mom. a
angående pensionsreglering för lärarne vid de högre och femklassiga allmänna
läroverken samt 14:o angående kostnadsberäkningen m. m., dels
ock kamrarnes återremiss till utskottet af punkten 61:o angående
arfvoden åt extra lärare vid de allmänna läroverken, kommer utskottet
att, efter det Eiksdagen fattat beslut i afseende å förestående punkter,
af detta utlåtande, afgifva det yttrande, hvartill förhållandena då må
komma att föranleda; hvilket utskottet skolat för Eiksdagen

anmäla.

6:o.

Sedan Kongl. Maj:t dels i statsverkspropositionen föreslagit, att
förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor,
nu 3,525,000 kronor, måtte ökas till 3,725,000 kronor, eller med 200,000
kronor, dels ock i en till Eiksdagen den 10 sistlidne mars aflåten särskild
proposition (n:o 42) vidare hemstält, att Eiksdagen måtte medgifva
den ändring i gällande bestämmelser om aflöning och lönetillskott åt folkskolelärare,
att tjenstgöring efter behörigt förordnande såsom lärare
eller lärarinna vid någon med folkskolelärare- eller folkskolelärarinneseminarium
förenad öfningsskola skulle anses lika med tjenstgöring
såsom ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola så väl i afseende å
rätt för ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola alt efter viss tids
tjenstgöring erhålla i årlig lön minst 700 kronor som i afseende årätt
för skoldistrikt att för sådan lärare eller lärarinna erhålla högsta medgifna
lönetillskott;

samt i särskilda inom Andra Kammaren väckta motioner föreslagits: af

herr K. E. Holmgren (motionen n:o 114):

l:o) att Eiksdagen ville besluta, att, då till ordinarie lärare eller
lärarinna vid folkskola eller till annan examinerad, vid folkskola antagen
lärare eller lärarinna utginge kontant ersättning för kofoder med
minst 100 kronor eller ock, på grund af ordinarie lärares eller lärarinnas
derom gjorda yrkande, kofodret till sådan lärare eller lärarinna

Statsutskottets Memorial N:o 73.

utginge in natura, skoldistriktet skulle ega att af statsmedel bekomma
ett årligt bidrag af 66 kronor 67 öre till denna del af lärarens eller
lärarinnans aflöning; samt

2:o) att Riksdagen, under förutsättning af bifall till föregående
punkt, ville öka förslagsanslaget till »lönetillskott åt lärare vid folkskolor
och småskolor» med 360,000 kronor;
af herr A. Lilienberg (motionen n:o 136):

att Riksdagen ville medgifva, att, derest ordinarie lärare eller lärarinna
vid folkskola i denna egenskap oförvitligt tjenstgjort under minst,
tio år och lönen till honom eller henne utginge för åtta månaders undervisning
med minst 800 kronor jemte de i lag bestämda naturaförmåner
eller ersättning derför, skoldistriktet skulle eg a att erhålla statsbidrag
till lönen med 533 kronor 33 öre; och
af herr A. Göransson (motionen n:o 141):

l:o) att Riksdagen i de föreskrifter, som nu gälde beträffande folkskolelärarepersonalens
löneförhållanden, måtte besluta följande förändrade
bestämmelser:

att stadgandet derom, att åt ordinarie lärare eller lärarinna borde
anskaffas sommarbete och vinterfoder för en ko, eller ock, der hinder
eller svårighet af lokala eller andra förhållanden derför mötte, minst
värdet af 8 hektoliter 25 liter ''spannmål af visst slag i ersättning lemnas,
måtte upphöra att vara gällande, samt att i stället godtgörelse för
ifrågavarande naturaprestation skulle under benämning »ersättning för
kofoder», utgå med 100 kronor för år, med rätt för skoldistriktet att
af statsmedel såsom bidrag härtill erhålla två tredjedelar af beloppet,
eller 66 kronor 67 öre; dock att sådan lärare eller lärarinna, hvilken
vid den tidpunkt, då stadgandet härom trädde i kraft, erhölle kofoder
in natura eller ersättning derför till högre belopp än 100 kronor för
år, måtte vara berättigad att vid sådan förmån bibehållas, dock ej
längre än hvartill beslutet eller öfverenskommelsen derom föranledde,
men att skoldistriktet äfven i dessa fall skulle eg a rättighet att åtnjuta
nyssnämnda statsbidrag 66 kronor 67 öre för år; samt

2:o) att för bestridande af statens andel i ofvannämnda ersättning
Riksdagen måtte bevilja ett anslag af 350,000 kronor;

hemstälde utskottet i punkten 20:o) af sitt utlåtande n:o 9, angående
regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel:

a) att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t i sådant
hänseende föreslagit, måtte medgifva, att tjenstgöring efter behörigt
förordnande såsom lärare eller lärarinna vid någon med folkskolelärare-
eller folkskolelärarinneseminarium förenad öfningsskola skulle
Bill. till Riksd, Prat. lfi!)2. 4 Sami. 1 Afd, 4!) Haft. a

Statsutskottets Memorial N:o 73.

anses lika med tjenstgöring såsom ordinarie lärare eller lärarinna
vid folkskola så väl i afseende å rätt för ordinarie lärare eller lärarinna
vid folkskola att efter viss tids tjenstgöring erhålla i årlig lön minst
700 kronor som i afseende å rätt för skoldistrikt att för sådan lärare
eller lärarinna erhålla högsta medgifna lönetillskott;

b) att Riksdagen, med afslag å herr Holmgrens förenämnda motion,
måtte i anledning af herr Göranssons motion besluta, att bestämmelsen
derom, att åt ordinarie lärare och lärarinna borde anskaffas sommarbete
och vinterföda för en ko, eller ock, der hinder eller svårighet af lokala
eller andra förhållanden derför mötte, minst värdet af 8 hektoliter 25
liter spanmål af visst slag i ersättning lemnas, likaledes måtte upphöra
att gälla, samt att i stället godtgörelse för ifrågavarande naturaprestation
skulle under benämning »ersättning för kofoder» utgå med 100
kronor för år, med rätt för skoldistriktet att af statsmedel såsom bidrag
härtill erhålla två tredjedelar af beloppet, eller 66 kronor 67 öre: dock
att sådan lärare eller lärarinna, hvilken vid den tidpunkt, då stadgandet
härom trädde i kraft, erhölle kofoder in natura eller ersättning derför
till högre belopp än 100 kronor för år, måtte vara berättigad att vid
sådan förmån bibehållas, hvad ersättningen vidkomme dock ej längre
än hvartill beslutet eller öfverenskommelsen om sådan ersättning föranledde,
men att skoldistriktet äfven i dessa fall måtte ega rättighet
att åtnjuta nyssnämnda statsbidrag 66 kronor 67 öre för år;

c) att herr Lilienbergs motion icke måtte af Riksdagen bifallas; och

d) att Riksdagen, med godkännande af hvad Kongl. Maj:t föreslagit
angående höjning af förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid
folkskolor och småskolor samt under förutsättning af bifall till hvad
utskottet under mom. b) hemstält, måtte höja nämnda förslagsanslag,
nu 3,525,000 kronor till 4,075,000 kronor, eller med 550,000 kronor.

Vid sammanträden den 6 i denna månad biföllo båda kamrarne
hvad utskottet under mom. a) och c) hemstält, hvaremot Första Kammaren
afslog utskottets hemställan under mom. b) och, med afslag å
utskottets hemställan under mom. d), så vidt den skilde sig från Kongl.
Maj:ts i ämnet gjorda framställning, biföll denna framställning oförändrad,
medan åter Andra Kammaren till utskottet återvisade mom. b)
och d).

I den 7 dennes afgifvet memorial n:o 72 hemstälde utskottet härefter,
att Andra Kammaren måtte fatta beslut i fråga om mom. b) och
d) af punkten 20:o) i statsutskottets utlåtande n:o 9, angående regleringen
af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel.

Enligt utskottet tillhandakommet protokollsutdrag har Andra Kärn -

Statsutskottets Memorial N:o 73.

maren, vid företagande i anledning häraf förliden gårdag utaf utskottets
utlåtande n:o 9 i sistberörda delar, bifallit ett framstäldt yrkande af
denna tydelse: »att kammaren, med afslag å hvad utskottet med anledning
af herr Göranssons motion hemstält, måtte, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med hvad herr Holmgren i sin motion föreslagit, besluta,
att då till ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola eller till
annan examinerad, vid folkskola antagen lärare eller lärarinna utgår
kontant ersättning för kofoder med minst 100 kronor eller ock, på
grund af ordinarie lärares eller lärarinnas derom gjorda yrkande, kofodret
till sådan lärare eller lärarinna utgår in natura, skoldistriktet skall ega
att af statsmedel bekomma ett årligt bidrag af 66 kronor 67 öre till
denna del af lärarens eller lärarinnans aflöning, samt, med anledning
såväl häraf som af Kongl. Maj:ts proposition angående höjning af förslagsanslaget
till »lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor»,
öka nämnda förslagsanslag med 560,000 kronor, eller från 3,525,000
kronor till 4,085,000 kronor.

Då kamrarne således stannat i olika beslut rörande mom. b) och
dermed sammanhängande mom. d) af punkten 20:o) i utskottets omförmälda
utlåtande, får utskottet för frågans afgörande medelst gemensam
omröstning föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som vill att Riksdagen, med afslag å hvad statsutskottet med
anledning af herr Göranssons motion hemstält, men i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med hvad herr Holmgren i sin motion föreslagit,
beslutar, att, då till ordinarie lärere eller lärarinna vid folkskola eller till
annan examinerad, vid folkskola antagen lärare eller lärarinna utgår
kontant ersättning för kofoder med minst 100 kronor eller ock, på
grund af ordinarie lärares eller lärarinnas derom gjorda yrkande, kofodret
till sådan lärare eller lärarinna utgår in natura, skoldistriktet skall
ega att af statsmedel bekomma ett årligt bidrag af 66 kronor 67 öre
till denna del af lärares eller lärarinnas aflöning, samt med anledning
så väl häraf som af Kongl. Maj:ts proposition angående höjning af förslagsanslaget
till ''lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor’,
ökar nämnda förslagsanslag med 560,000 kronor eller från 3,525,000
kronor till 4,085,000 kronor, röstar

J a *,

Den, det oj vill, röstar

Statsutskottets Memorial N:o 73.

Vinner Nej, liar Riksdagen, med afslag å statsutskottets hemställan,
men med bifall till Eongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, ökat
förslagsanslaget till ’lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor’,
nu 3,525,000 kronor, till 3,725,000 kronor, eller med 200,000 kronor».

7:o.

Sedan i två särskilda motioner, väckta den ena (n:o 13) inom
Första Kammaren af herr C. A. Sjöcrona och den andra (n:o 71) inom
Andra Kammaren af herr A. Ryding föreslagits, att Riksdagen måtte
för fullbordande af restaurationsarbetet å Skara domkyrka bevilja ett extra
anslag till belopp af 75,000 kronor, hade utskottet i punkten 39:o af
sitt omförmälda utlåtande hemstält, att herrar Sjöuronas och Rydings
förevarande motioner icke måtte af Riksdagen bifallas.

Hvad utskottet sålunda hemstält har af Andra Kammaren bifallits,
hvaremot Första Kammaren, med afslag å utskottets hemställan, bifallit
en vid denna punkt afgifven reservation, deruti yrkats att herrar Sjöcronas
och Rydings motioner måtte på det sätt bifallas, att Riksdagen
för fullbordande af restaurationsarbetet å Skara domkyrka anvisade dels
å extra stat för år 1893 ett anslag till belopp af 35,000 kronor dels
på riksgäldskontoret 40,000 kronor såsom lån, att af domkyrkan återgäldas
medelst en årlig annuitet af fem procent å den ursprungliga
lånesumman, af hvilken annuitet skulle beräknas fyra procent ränta å
det vid hvarje liqvid återstående oguldna kapitalbeloppet, och återstoden
anses såsom kapitalafbetalning, allt under vilkor att någon utbetalning
icke finge ega rum förr än styrkt blifvit, att domkyrkans byggnadskassa
egde tillräckliga medel för arbetets fullständiga fullbordande.

Då denna fråga alltså måste afgöras medelst gemensam omröstning,
får utskottet i sådant hänseende föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som vill, att herrar Sjöcronas och Rydings motioner på det
sätt bifallas, att Riksdagen för fullbordande af restaurationsarbetet _ å
Skara domkyrka anvisar dels å extra stat för år 1893 ett anslag till
belopp af 35,000 kronor dels på riksgäldskontoret 40,000 kronor såsom
lån, att af domkyrkan återgäldas medelst en årlig annuitet af fem procent
å den ursprungliga lånesumman, af hvilken annuitet skall beräknas
fyra procent ränta å det vid hvarje liqvid återstående oguldna kapitalbeloppet,
och återstoden anses såsom kapitalafbetalning, allt under

Statsutskottets Memorial N:o 73. 21

vilkor att någon utbetalning icke må ega rum förr än styrkt blifvit,
att domkyrkans byggnadskassa eger tillräckliga medel för arbetets fullständiga
fullbordande, röstar

J £1 J

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, hafva herrar Sjöcronas och Rydings motioner icke af
Riksdagen bifallits.))

Stockholm den 10 maj 1892.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

vid punkten l:o) (angående kamrarnes skiljaktiga beslut i fråga om
lärarnes vid de högre och femklassiga allmänna läroverken aflöning).

af herrar grefve G. Sparre, C. E. Casparsson, grefve E. C. A.
Piper, H. P. P. Tamm, V. ET. Ekenman, F. Boström, R. G. von Hedenberg,
A. G. Svedelius, C. G. S. Ehrenborg, H. R. Törnebladh och I. Kerfstedt,
hvilka ansett, att utskottets framställning under denna punkt bort
hafva följande lydelse:

»Då någon sammanjemkning af kamrarnes skiljaktiga beslut i denna
fråga icke torde vara möjlig, samt densamma ej heller lärer kunna afgöras
medelst gemensam omröstning, har frågan följaktligen, enligt
utskottets åsigt, förfallit; hvilket utskottet härmed får för Riksdagen

anmäla;»

vid punkten 2:o) (angående kamrarnes skiljaktiga beslut i fråga om
indragning af nuvarande första klassen vid de högre och femklassiga
allmänna läroverken):

af herr S. G. von Frusen.

Här skulle antecknas, att herrar O. W. Odelberg, C. Lundeberg och
K. Bohnstedt icke närvarit vid förestående memorials behandling inom
utskottet.

Bih. till Riksd. Prot. 1802. 4 Baml. 1 Afd. 40 lliift. 4