Statsutskottets Memorial N:o 71 (Betänkande 1890:Su71 su)

Statsutskottets Memorial N:o 71.

N:o 71.

Ank. till Eiksd. kansli den 12 maj 1890, kl. 7 e. m.

Memorial, med förslag till samman jemkning af kamrarnes skiljaktiga
beslut rörande en punkt i statsutskottets utlåtande
n:o 66, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
ordnande af den allmänna och enskilda helso- och
sjukvården i riket äfvensom i ämnet väckta motioner.

(2:a U. A.)

I den till Riksdagen den 31 december 1889 aflåtna propositionen
n:o 8, angående ordnande af den allmänna och enskilda helso- och
sjukvården i riket, hade Kongl. Maj:t förslagit bland annat,

att 24 förste provinsialläkare måtte anställas, en för hvarje län, med
station i länets residensstad och med åliggande tillika att vara provinsialläkare
i det kringliggande provinsialläkaredistriktet;

att för möjliggörandet af anställande af en förste provinsialläkare
inom Norrbottens län en ny provinsialläkaretjenst måtte inrättas med
distrikt för innehafvaren af Neder-Luleå socken;

att följande grunder för ny lönereglering för provinsialläkarestaten

i riket, deri inberäknade jemväl förste provinsialläkare, måtte fastställas:

l:o) att provinsialläkare skulle vara underkastad så väl den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet och jemkning i åligganden som ock
den reglering af tjenstgöringsområde, som kunde varda föreskrifna;

2:o) att med provinsialläkaretjenst icke finge förenas annan tjenst
å rikets eller. Riksdagens stat, ej heller annan tjenstebefattning,''med
mindre medicinalstyrelsen funne densamma icke vara hinderlig för
tjenstgöringen såsom provinsialläkare;

Bih. till Riksd. Prof 1890. 4 Samt. 1 Afä. 52 Höft.

Statsutskottets Memorial N:o 71.

3:o) att de med tjensten förenade tjenstgöringspenningar finge uppbäras
för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller begagnat
semester eller ock åtnjutit ledighet, utan att vikarie för honom
varit förordnad, men skulle för den tid, under hvilken han eljest varit
från tjenstgöring befriad, utgå till den? som tjensten förrättat;

4:o) att provinsialläkare, som af sjukdom hindrades att förrätta sin
tjenst, egde uppbära hela lönen, hvaremot provinsialläkare, som undfinge
ledighet för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda
uppdrag, kunde förpligtas att under ledigheten, utöfver sina tjenstgöringspenningar,
till vikarien afstå så mycket af lönen, som för tjenstens
förrättande erfordrades eller eljest pröfvades skäligt;

5:o) att, der förhöjning af lönen efter viss tid fortsatt, väl vitsordadt
innehafvande af provinsialläkaretjenst ansåges böra medgifvas, tidpunkten
för första förhöjningen bestämdes att inträda tio år efter utnämningen
till provinsialläkare, under vilkor att innehafvare!! mer än
fyra femtedelar af denna tid sjelf bestridt sin egen eller, på grund af
förordnande, annan statens tjenst, och för andra förhöjningen efter
ytterligare fem år på samma vilkor, med rätt för löntagaren att tillgodoräkna
sig den tid, under hvilken han åtnjutit semester, under
iakttagande, hvad så väl den ena som den andra förhöjningen anginge,
deraf att den högre aflöningen ej finge tillträdas förr än vid början af
kalenderåret näst efter det, under hvilket den stadgade tjenståldern
blifvit uppnådd; dervid löntagaren borde tillgodoräknas den tid, som
före den "nya statens utfärdande förflutit från det han till provinsialläkaretjenst
utnämndes;

6:o) att provinsialläkare skulle, vid fylda 60 år och efter 25 års
tjenstgöring i statens tjenst, af hvilka 20 år såsom provinsialläkare,
vara förpligtad att med honom beviljad pension å allmänna indragningsstaten
från tjensten afgå; Kong!. Maj:t likväl obetaget ätt låta
med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvades
kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna
och kunde finnas villig att i densamma qvarstå; och

7:o) att semester finge, när sådant utan hinder för tjenstens behöriga
uppehållande kunde ske, af medicinalstyrelsen, på derom gjord
framställning, beviljas ordinarie provinsialläkare efter tio års tjenstgöring
såsom sådan, under antingen en månad årligen eller två månader
hvart annat år, med skyldighet för provinsialläkare att tillhandahålla
eller bekosta fri bostad för vikarien; samt

att aflöningsförmånerna för provinsialläkarestaten måtte bestämmas
i enlighet med följande stat:

Statsutskottets Memorial N:o 71.

	Lön.	Tjenstgö rings-	Summa.
		penningar.
1 förste provinsialläkare		1,500	1,500
17 d:o d:o		25,500	25,500
1 d:o d:o		1,000	1,000
5 d:o d:o		5,000	5,000
kronor		33,000	33,000
1 provinsialläkare............	1,875	625	2,500	I Efter 10 år kan lönen
				(höjas med 500 kronor
				[och efter 15 år med yt-
137 d:o ..........	256,875	85,625	342,500	Iterligare 500 kronor.
kronor	258,750	O iO so CO	345,000

I den kongl. propositionen hade derjemte meddelats Riksdagen,
att, derest förenämnda och öfriga i propositionen framstälda förslag
blefve af Riksdagen bifallna, Kongl. Maj:t komme att framdeles utfärda,
att gälla från och med det den nya löneregleringen för provinsialläkarne
började tillämpas, utom andra författningsförslag, taxa för arfvode åt
visse i civil tjenst anståide läkare för enskild sjukvård och för intyg, meddelade
pa enskild'' begäran, äfvensom för tjensteförrättningar, verkstälda
enligt gällande instruktion eller myndighets uppdrag, af den lydelse, som
ett vid propositionen fogadt, af särskilda komiterade utarbetadt förslag
dertill utvisade, med de ändringar, som i det propositionen jemväl bilagda
statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 31 december
1889 angifvits.

Med anledning af hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit och meddelat
Riksdagen, hade utskottet i punkten ho af sitt utlåtande n:o 66
hemstält,

att Riksdagen, för anställande af 24 förste provinsialläkare, en
för hvarje län, med station i länets residensstad och med åliggande
tillika att vara provinsialläkare i det kringliggande provinsialläkaredistriktet,
för inrättande af en ny provinsialläkaretjenst med distrikt
för innehafvaren af Neder-Luleå socken samt för beredande af löneförbättring
åt samtliga provinsialläkare i riket, måtte — under vilkor
att taxa för arfvode åt vissa i civil tjenst anstälda läkare för enskild
sjukvård och för intyg, meddelade på enskild begäran,äfvensom för
tjensteförrättniugar, verkstälda enligt gällande instruktion eller myndighets
uppdrag, af den lydelse, ett vid utlåtandet såsom bilaga litt. D

Statsutskottets Memorial N:o 71.

fogadt förslag utvisade, blefve af Kong!. Maj:t utfärdad, att gälla från
och med det deri nya löneregleringen började tillämpas — för provinsialläkarestaten
fastställa följande aflöningsstat:

Lön.	Tjenst- görings- penningar.	Summa.
1,875 256,875	1,500 25,500 1,000 5,000	1,500 25,500 1,000 5,000	j Efter 10 år kan lönen Ihöjas med 500 kronor (och efter 15 år med yt-(terligare 500 kronor.
33,000 625 85,625	33,000 2,500 342,500
258,750 86,250	345,000

1 förste provinsialläkare
17 d:o d:o

1 d:o d:o

5 d:o d:o

kronor

1 provinsialläkare
137 d:o

kronor

med bestämmande tillika af följande vilkor för åtnjutande af de i staten
omförmälda aflöningsförmåner:

2:o) att med ''provinsialläkaretjenst icke finge förenas annan tjenst
å rikets eller Riksdagens stat, ej heller annan tjenstbefattning, med
mindre medicinalstyrelsen funne densamma icke vara hinderlig för
tjenstgöringen såsom provinsialläkare;

3:o) att de med tjensten förenade tjenstgöringspenningar finge
uppbäras för den tid, tjenstlös innehafvare verkligen tjenstgjort eller
begagnat semester, men skulle för den tid, under hvilken han eljest
varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

4:o) att provinsialläkare, som af sjukdom hindrades att förrätta
sin tjenst, egde uppbära hela lönen, hvaremot provinsialläkare, som
undfinge ledighet för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter
eller särskilda uppdrag, kunde förpligtas att under ledigheten, utöfver
sina tjenstgöringspenningar, till vikarien afstå så mycket af lönen, som
för tjenstens förrättande erfordrades eller eljest pröfvades skäligt;

5:6) att, der förhöjning af lönen efter viss tid fortsatt, väl vits -

Statsutskottets Memorial M:o 71. 5

ordadt innehafvande af provinsialläkaretjenst ansåges böra medgifvas,
tidpunkten för första förhöjningen bestämdes att inträda tio år efter
utnämningen till provinsialläkare, under vilkor att innehafvaren mer
än fyra femtedelar af denna tid sjelf bestridt sin egen eller, på grund
af förordnande, annan statens tjenst, och för andra förhöjningen efter
ytterligare fem år på samma vilkor, med rätt för löntagaren att tillgodoräkna
sig den tid, under hvilken han åtnjutit semester, under
iakttagande, hvad så väl den ena som den andra förhöjningen anginge,
deraf att den högre aflöningen ej finge tillträdas förr än vid början
af kalenderåret näst efter det, under hvilket den stadgade tjenståldern
blifvit uppnådd; dervid löntagaren borde tillgodoräknas den tid, som
före den nya statens utfärdande förflutit från det han till provinsialläkaretjenst
utnämndes;

6:o) att. provinsialläkare skulle, vid fylda 60 år och efter 25 års
tjenstgöring i statens tjenst, af hvilka 20 år såsom provinsialläkare,
vara förpligtad att med honom beviljad pension å allmänna indragningsstaten
från tjensten afgå; Kongl, Maj:t likväl obetaget att låta med afskedet
anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvades
kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och
kunde finnas villig att i densamma qvarstå; och

7:o) att semester finge, när sådant utan hinder för tjenstens behöriga
uppehållande kunde ske, af medicinalstyrelsen, på derom gjord
framställning, beviljas ordinarie provinsialläkare efter tio års tjenstgöring
såsom sådan, under antingen eu månad årligen eller två månader
hvart annat år, med skyldighet för provinsialläkare att tillhandahålla
eller bekosta fri bostad åt vikarien.

Hvad utskottet sålunda hemstält har af Första Kammaren bifallits,
hvaremot Andra Kammaren, som i öfrigt bifallit utskottets hemställan,

1 fråga om § 4 af det under bilagan litt. D fogade förslaget till taxa
godkänt den lydelse å paragrafen, som föreslagits af herrar P. Pehrson,
N. Petersson m. fl. i en vid utlåtandet fogad reservation.

Utskottet hade för ifrågavarande § 4 föreslagit följande lydelse:

»Of verstiger vid sjukbesök våglängden till den sjuke från läkarens
bostad eller annat ställe inom distriktet, derifrån resan anträdes, två
kilometer, utgår arfvode!, för besök på afstånd ej öfverstigande en half
mil, med 5 kronor samt, för besök på längre afstånd, med ytterligare

2 kronor för hvarje Överskjutande börjad half mil intill fyra mil och
derefter med 2 kronor för hvarje Överskjutande börjad mil af våglängden
till den sjuke, utan rätt för läkaren till särskild! arfvode för återfärden.»

Enligt den ofvan omförmälda reservationen borde åter paragrafen
blifva så lydande:

Statsutskottets Memorial N:o 71.

»Öfverstiger vid sjukbesök våglängden till den sjuka från läkarens
bostad eller annat, ställe inom distriktet, derifrån resan anträdes, två
kilometer, utgår arfvodet, för besök på afstånd ej öfverstigande en
half mil, med 5 kronor samt, för besök på längre afstånd, med ytterligare
1 krona för hvarje Överskjutande börjad half mil intill fyra mil
och derefter med 1 krona för hvarje Överskjutande börjad mil af våglängden
till den sjuke, utan rätt för läkaren till särskild! arfvode för
återfärden.»

Kamrarnes beslut beträffande punkten l:o af utskottets ifrågavarande
utlåtande skilja sig således derutinnan, att § 4 i den arfvodestaxa,
hvars utfärdande gjorts till vilkor för den nya lönestatens fastställande,
skulle, i fråga om sjukbesök på längre afstånd än en half mil,
enligt Första Kammarens beslut komma att innehålla bestämmelse
derom, att läkarens arfvode borde utöfver de 5 kronor, som finge åtnjutas
för den första halfva milen af våglängden, utgå med 2 kronor
för hvarje Överskjutande börjad half mil intill fyra mil och derefter
med 2 kronor för hvarje Överskjutande börjad mil, men enligt Andra
Kammarens beslut komma att innefatta föreskrift om, att arfvodet, utöfver
ersättningen för den törsta halfva milen, borde utgå med allenast
1 krona för hvarje Överskjutande börjad half mil intill fyra mil och derefter
med allenast ] krona för hvarje Överskjutande börjad mil.

Dessa skiljaktiga beslut hafva synts utskottet lämpligen kunna
sammanjemkas på det sätt, att uti ifrågavarande paragraf införes stadgande
derom, att läkarens arfvode för sjukbesök på längre afstånd än
en half mil bör, utöfver ersättningen med 5 kronor för den första
halfva milen, utgå med 1 krona 50 öre för hvarje Överskjutande börjad
half mil intill fyra mil och derefter med 1 krona 50 öre för hvarje Överskjutande
börjad mil.

Utskottet anser sig derför böra hemställa,

att kamrarne må, med frånträdande af sina
förra beslut i fråga om lydelsen af § 4 i den taxa
för arfvode åt vissa i civil tjenst anstälde läkare, hvars
utfärdande kamrarne sammanstämmande uppstält såsom
vilkor för godkännandet af den för provinsialläkarestaten
af Kongl. Maj:t föreslagna nya lönestaten,
besluta, att omförmälda paragraf skall erhålla följande
lydelse:

»Öfverstiger vid sjukbesök våglängden till den
sjuke från läkarens bostad eller annat ställe inom
distriktet, derifrån resan anträdes, två kilometer, utgår

Statsutskottets Memorial N:o 71.

arfvodet, för besök på afstånd ej öfverstigande en half
mil, med 5 kronor samt, för besök på längre afstånd,
med ytterligare 1 krona 50 öre för hvarje Överskjutande
börjad half mil, intill fyra mil och derefter med 1 krona
50 öre för hvarje Överskjutande börjad mil af våglängden
till den sjuke, utan rätt för läkaren till särskildt
arfvode för återfärden».

Stockholm den 12 maj 1890.

På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.