Statsutskottets Memorial N:o 64 (Betänkande 1890:Su64 su)

Statsutskottets Memorial N:o 64.

N:o 6é.

Ank. till Eiksd. kansli den 3 maj 1890, kl. 7 e. m.

Memorial, med förslag till åtskilliga stadgande^, hvilk
det nya reglementet för Riksgäldskontor et.

a höra införas i

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till stadgande!! i det nya
leglementet för Riksgäldskontor, som angå: Riksgäldskontorets skulder; Riksgäldskontor
fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån;
återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar; samt Fullmäktige
tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

Ur afdelningen om Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda
eller godtgjorda lån har uteslutits stadgandet om Oskarshamns stads
hamnbyggnadslån, hvilket numera blifvit till fullo återbetaldt.

Den föreslagna § 5, angående Borås jernvägsaktiebolags lån, grundar sig
på Riksdagens bifall till utskottets hemställan i dess utlåtande n:o 40.

Ur afdelningen om återstående utgifter till följd af beslut vid föregående
liksdagar äro uteslutna två föreskrifter om redan verkstälda utbetalningar, nemligen
angående lånet åt Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag och lånet åt Göteborgs—Hallands
jernvägsaktiebolag.

Ur afdelningen om Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag
har uteslutits nuvarande § 82 angående inköp af namnregister till borgareoch
bondeståndens protokoll för tiden från och med 1809 till och med år 1866,
hvilket inköp numera egt rum.

Bill. till Riksd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 45 Höft. ]

Statsutskottets Memorial N:o 64.

Utskottet hemställer,

att det nu öfverlemnade förslag till stadgande» må af
Riksdagen godkännas.

Stockholm den 3 maj 1890.

På Statsutskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

Angående Riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontor»! för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar
hos enskilde eller bos Kong]. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras
gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena

Statsutskottets Memorial N:o 64.

i lånekontrakten böra å deruti angifva utrikes orter infrias; för bvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontor^ till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontor^
medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontor
utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör
1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp
i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskontorets slidder, om hvilka Kontorets räkenskaper
och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års
slut finnas summariskt uppgifna uti Ml. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de
föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 3.

Sistlidne års Riksdag har, med anledning af 1888 års svenska tre
procent statslåns upptagande, beslutat, att till de under Riksgäldskontorets förvaltning
stående likvidations- och amortissementsfonderna skall årligen, räknadt
från och med innevarande år, utbetalas en annuitet till belopp motsvarande
fyra procent af den för detta lån erhållna valuta, eller 885,333 kronor 33 öre,
af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån främst skall utgå, men återstoden användas
till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp
tid efter annan.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 4.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,

Statsutskottets Memorial N:o 64.

för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglemente
bifogad (bil B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna
uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 5-

Innevarande års Riksdag har dels berättigat Borås jem e ägsaktiebolag att,
med anlitande af bolagets reservfond, å bolagets skuld till Riksgäldskontoret afbetala
300,000 kronor å tid, då Fullmäktige i Riksgäldskontoret finna sådant kunna
utan förlust för staten ske, dels ock medgifvit att, sedan bolaget vid det tillfälle,
då sagda inbetalning kommer att ega rum, af det derefter återstående beloppet
jemväl inbetalat hvad som erfordras för detsammas afrundande till närmast lägre
tusental kronor, ny amorteringsplan må uppgöras, enligt hvilken återstoden af
lånet kommer att, med bibehållande af räntan vid fyra procent om året, slutbetalas
samma år, som lånet enligt nu gällande amorteringsplan skolat slutligen
gäldas, eller år 1906.

§ 6''

Riksdagen har år 1879 beslutat:

a) att .bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar
derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra
med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, utfärdade, af svenska jernvägsbolag, som före utgången
af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet
af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;

b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt
förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878
års i pund sterling och francs förskrifna statslån;

c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes,
än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning
nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel;

d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret
anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag
utfärdade skuldförbindelser de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet
af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de
ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas,
att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad
för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med

Statsutskottets Memorial N:o 64.

rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid
lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången afår 1893;

e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betryggande
säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt
gäldande åt den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de
rånte- oeh öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning
medförde;

1) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt
de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill
af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt

g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret
skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna
eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande
af amorteringen af statens skuld.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

Iso. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 7.

Sistlidne års Riksdag har, till fortsättning af arbetena å stambanan
norr om Sollefteå för år 1890 beviljat ett anslag af 4,000,000 kronor och deraf
till utgående från riksgäldskontoret anvisat 2,600,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts
disposition utbetalas.

Stambanan genom öfre Norrland skall, enligt Riksdagens beslut år 1888,
mellan Skorped i Vesternorrlands län och Vännäs i Vesterbottens län framdragas
öfver Anundsjö, Björna, Trehörningsjö och Nyåker, med rätt för Kongl. Maj:t att
närmare bestämma de orter, banan skall genomgå.

§ 8.

Riksdagen har år 1885, under förutsättning att de i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden för den 25 Februari samma år omförmälda, utaf staden
Hudiksvall och Hudiksvalls trävaruaktiebolag erbjudna upplåtelser till staten af
mark och af flottleden mellan Hybosjön och sjön Gryttjen komma till stånd,

Statsutskottets Memorial N:o 64.

dels medgifvit, att Hudiksvalls jernvägsaktiebolags jernväg mellan Hudiksvall
och Näsviken med alla tillhörigheter i fast och lös egendom, deribland ångbåtar
och pråmar jemte sjöstationer med åbyggnader samt fordringar enligt bok, vid
tiden för öfverlåtelsen, må för statens räkning inköpas, att tagas i besittning den
1 November 1887, mot en köpeskilling af 536,488 kronor 15 öre, hvilken erlägges
sålunda, att staten

l:o) eftergifver hvad af det bolaget beviljade statslån
återstår oguldet den 31 December 1887, beräknadt att utgöra kronor 185,677: 97.

och 2:o) sistnämnda dag betalar till bolaget dels mot
erhållande af bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obligationer
ett deremot svarande belopp, beräknadt till 105,624
kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor 11 öre eller
sålunda tillhopa .......................................................................... ,, 350,810: 18.

Summa Kronor 536,488: 15
dels öfverlåtit åt Kong]. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll
och bestämmelser, som vid uppgörande af aftalet med jernvägsaktiebolaget må
finnas erforderliga;

dels beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition för jernvägens inköpande
och dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande till norra stambanan
vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel 4,623,300 kronor och deraf
anvisat till utgående

under år 1886 .................................................................. kronor 2,000,000: —

„ „ 1887 .................................................................. „ 2,350,300: —

samt „ „ 1888 .................................................................. „ 273,000: —;

och åligger det Riksgäldskontor att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala
ofvannämnda belopp, i den mån de ännu ej lyftats.

§ ll Riksdagen

har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i
den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,
verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontor
att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare
sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret
att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej
lyftats,

Statsutskottets Memorial N:o 64.

§ 10.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar liar 1881 Ars Riksdag beviljat och
stält till Kong], Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå
under fem år från och med år 1882 med 1,000,000 kronor årligen, dock så
att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett
efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag till*understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt
och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens
inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de
andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skoende
härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess
besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af
kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och
besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för
allmän trafik;

3:o) att det lanesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af teckuadt eller inbetalt
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra
a oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.

Statsutskottets Memorial N:o 64.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att
efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess
äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till
staten inbetaldt; och

c) att kapitalt b stålning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten
lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,
för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej
mindre, såsom vilkor för statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran
inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan
fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekomma,
förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje
annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som innehar lån af staten, och utse eu revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t
kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,
som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfva!’ lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt
enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäld skontoret att behörigen
tillhandahålla och utbetala det ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta
anslag anvisat.

Statsutskottets Memorial N:o 64.

§ 11-

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1886 års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att
utgå under fem år från och med år 1887 med 1,000,000 kronor årligen, dock
så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för
ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar,
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen
för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för
allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd
till banans öppnande för allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra
å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.

Bih. till Uiksd. Prof. 1890. 4 Sand. 1 Afä. 45 Höft. 2

Statsutskottets Memorial N:o 64.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge,
till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits,
blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kougl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af
staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den
jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande
ej mindre såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens
fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför
hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet
innestå till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats
för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvan berörde sista tredjedel
ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl
Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och
kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild
person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af
bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla;

och åligger det Riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala

Statsutskottets Memorial N:o 64. 11

de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta anslag anvisat eller ytterligare
kan komma att anvisa.

§ 12.

Jemte det 1883 års Riksdag beslutat, att en särskild fond skall bildas
och af Statskontoret förvaltas, med ändamål att genom lån understödja odling
af sänka tralder, samt att de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån
skola från och med år 1884 till och med år 1888 till denna fond ingå, har Riksdagen
föreskrifvit, att under åren 1884 till och med 1888 Riksgäldskontoret skall,
i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, till fonden öfverlemna medel
till så stort belopp, som jemte nyssnämnda, till fonden ingående annuiteter å odlingslån
må kunna erfordras till fyllande af högst eu million kronor årligen; samt
att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som,
genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas.

§ 13,

Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odling slånefonden må under
hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter
å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition
af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till
fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor
årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret
förorsakas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 67.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed
flere handlingar.

Statsutskottets Memorial N:o 64.

§ 68.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes,
jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.

§ 69

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kong!. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans
hus här i bufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, allmänt
gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva
de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och
inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik
upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick
samt, om så erfordras, reparerade.

§ 70.

Sedan Riksdagen ej mindre år 1884 beslutat att bilda en fond för nytt riksdagshus
samt af de vid statsregleringarna för åren 1885, 1886, 1887 och 1888
tillgängliga medel till denna fond afsatt sammanlagdt 2,584,500 kronor och åt
Riksgäldskontoret uppdragit att för fondens räkning förränta dessa till Riksgäldskontoret
öfverlemnade medel, än ock år 1888, i sammanhang med beslutet
om uppförande å vestra delen af Helgeandsholmen af tvenne byggnader för inrymmande
af Riksdagen, Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen

Statsutskottets Memorial N:o 64.

samt af Riksbanken, föreskrifvit, att för detta ändamål skulle bildas en byggnadsfond
för riksdags- och riksbanJcshus, hvaruti skulle ingå dels den för uppförande
af nytt riksdagshus bildade fonden, dels de till nytt hus för Riksbanken afsätta
1,500,000 kronor, dels af sådana medel i Riksbanken, som blifvit afsätta för inlösen
af gamla sedlar, en summa af 255,000 kronor, dels ock under sju års tid
årligen ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor åligger
det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att jemte Fullmäktige i Riksbanken förränta
de denna fond tillhörande medel i den mån de icke i följd af Riksdagens beslut
från fonden uttagas.

§ 71.

Som 1888 års Riksdag beslutat, dels att för inrymmande af Riksdagen,
Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen samt af Riksbanken
tvenne skilda byggnader må uppföras å vestra delen af Helgeandsholmen, dels
att för detta ändamål bildas en byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus,
hvaruti ingå, jemte andra medel, den för uppförande af nytt riksdagshus bildade
fonden, dels att af denna byggnadsfond må utgå till uppförande af nytt hofstall å
artilleriplanen och anordnande eller uppförande af ett vaktstall i Kongl. slottets
närhet en summa af högst 1,070,000 kronor, till ersättande af det för landtförsvarets
behof disponerade förra artilleristallet vid artilleriplanen och för inlösen af byggnaderna
å egendomen n:o 6 i qvarteret Bodarne 55,000 kronor och till inlösen
af bazarbyggnaden å Norrbro och tvättinrättningen i Norrström högst 280,000
kronor, dels att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å Helgeandsholmen
jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och broar samt platsens ordnande
i öfrigt ej må öfverstiga hvad af fonden återstår, sedan sistnämnda tre
kostnadsbelopp derifrån afdragits, eller i rund summa 5,000,000 kronor, dels ock
att byggnaderna skola uppföras i enlighet med genom bankofullmäktiges och
Fullmäktiges i Riksgäldskontoret försorg upprättade och af dem gillade ritningar,
åligger det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att utföra det dem gifna uppdrag, som
i Riksdagens i detta ärende fattade beslut innefattas.

§ r-2.

Riksdagen har år J 886 åt Fullmäktige uppdragit att å Riksdagens
vägnar mottaga och på lämpligt sätt förvara de lyster och medaljonger af nuvarande

Statsutskottets Memorial N:o 64.

eller förutvarande ledamöter af Riksdagen, hvilka blifvit af skulptören Sven
Andersson såsom gåfva till Riksdagen erbjudna.

§ 73.

Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 74.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernes angående stats- och riksgäldsverken afgifna
och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka
handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 75.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier
och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariep er sedlar ne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere
arbeten.

Statsutskottets Memorial N:o 64.

För Öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga
reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut
upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.

§ 76.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af
Fullmäktige i Riksgäldskoutoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska'' hvardera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ 77.

Då de bolag, som för jemn ägs anläggning ars utförande från Riksgäldskontor
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan
afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru
vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 78.

(Är beroende på Riksdagens blifvande beslut angående Sammansatta Statsoch
Bankoutskottets hemställan i dess utlåtande n:o 2.)

Statsutskottets Memorial N:o 64.

§ 79.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola blaud sig utse eu ledamot i Postsparbankens
styrelse.

§ 80.

I enlighet med Kong! Maj:ts nådiga kungörelse den 9 September 1881 angående
förnyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarnes garantiförening
skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning,
utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige
skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de
såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.

§ 81.

Riksdagen har år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att
låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande
af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta
samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Pikets
Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866,
börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta
riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarue
och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af
de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,
dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar
lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma
Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma; och har Riksdagen sistlidne
år bemyndigat Fullmäktige dels att för detta sakregisters fullbordande i manuskript
under år 1889 eller, om arbetet ej under nämnda år kan afslutas,
under dels år 1889, dels år 1890 af förslagsanslaget till riksdagskostuader använda
6,000 kronor, dels att, då sådant kan ske, ombesörja registrets tryckning
och af nyssnämnda förslagsanslag bestrida utgiften derför samt för anskaffande
af papper dertill, dels ock att bestämma upplagans storlek samt pris för hvarje
exemplar af registerverket, äfvensom besluta och låta verkställa den kostnadsfria
utdelning deraf, som Fullmäktige må finna böra ega rum.

Statsutskottets Memorial N:o 64.

§ 82.

Ofverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882
års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola
Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen
öfver biblioteket.

§ 88.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontor ds Fullmäktige: a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterti’ädare, derest äfven han mellan
riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansembetet insattes
eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att
å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet
till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna
före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvardera veiket
vara tillstädes.

§ 84.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

Bih. till Riksd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 45 Höft.

Statsutskottets Memorial N:o 64.

§ 85.

För den händelse, att Kong!. Maj:t förordnar om upphörande af de enskilda
bankernas rätt att utgifva egna banksedlar d tio kronor, ega Fullmäktige att
på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet
in. ra., som med Fullmäktige i Riksbanken aftalas, tillhandahålla Riksbanken
svenska statens obligationer eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp
af högst sju millioner kronor.

Statsutskottets Memorial N:o 64.

Bil. B.

iUksgäldskontorets vid 1889 års slut utbnlanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloDDet.	Kapitalåterstod vid 1889 års
								Slut.
Årtal.	§•
		a) Byggnadslån.
1866	39	Lån till staden Kristine-
		hamn och Varnums lands-
		församling, för uppbyggan-de af ny kyrka i Kristine-hamn ............	J1 8491 \ 18 5 4 J	j .2*1 t jemte ; t ränta. \|		37,500		9,080''	33
»	55	Lån till staden Eksjö, för återuppbyggande af den under år 1856 nedbrunna	3 %

		delen af nämnde stad ......	1857	6 0. 7 %	4 o. 4*/i %	200,000	—	5,838	43
»	42	Lån till Vallentuna försam-
		ling i Stockholms län, för ny kyrkas uppbyggande ..	1859	6 %	4 %	20,000		3,333	57
»	43	Lån till Vesterås domkyrka,
		för densammas reparation	1860	—	—	28,000	—	28,000	—
»	36	Lån till staden Jönköping.
		för uppförande derstädes al ett nytt lärohus för ele-mentarläroverket................	1861	5 %	4 %	120,000		71,322	21

		Transport						1 1 7 ^7 A	54

Statsutskottets Memorial N:o 64.

Reglemen- tets		liden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1889 års
Årtal.	§■
		Transport	---	—	—	—	—	1 17 574	54
1866	90	Lån till Apotekare-societe-
		ten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutisk» institutet..............................	1862	5 %	4 %	50,000		26,459	46
	37	Lån till staden Umeå, för
		uppförande af byggnader för Umeå läroverk................	1864	»	»	25,000		17,527	01
»	»	Lån till staden Falun, för
		uppförande af ett nyttläro-verkshus derstädes...............	1864	»	»	40,000		28,088	73
		Lån till staden Sala, för upp-
		förande af ett nytt läro-verkshus derstädes .. .	1865	»	»	12,000		8,399	79
»	»	Lån till staden Halmstad, för
		uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar-
		läroverk derstädes	1866	»	»	25,000	__	18,574	46
»	»	Lån till staden Kalmar, för
		uppförande af en ny bygg-nad för läroverket derstädes	1866	»	»	40,000		29,691	42
	148’)	Lån till staden Venersborg,
		för uppförande af en ny-byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes ......	1867, 1868	»	»	40,000		30,551	06
»	14 82)	Lån till staden Vestervik, för
	uppförande af ny byggnad
		Transport	—	—	—	—	—	276,866	47

'') Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.
2) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 64.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1889 års
								slut.
Årtal.	§
		Transport	—	—	—	—	—	276,866	47
1		åt elementarläroverket der-städes .................................	1867, 1868	5 %	4 %	20,000		15,430	35
1866	148>)	Lån till Upsala Domkapitel,
		för uppförande af ny bygg-nad för högre elementar-läroverket derstädes ..	1867, 1868	»	»	140,000		108,017	28
	1482)	Lån till Karlstads Domka-
		pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen tarläroverket derstädes ......	1868	»	»	40,000		31,317	53
	1483)	Lån till Skara Domkapitel,
	för förändring och tillbygg-nad af elementarläroverks-

		.byggnaden derstädes...........	1868, 1869	»	»	40,000	—	32,344	13
1868	47 1)	Lån till domkyrkan i Karl-
		stad, för densammas repa-ration...................................	1869	6 %	>	23,500		9,504	2 9
1 1866	1485)	Lån till staden Kristianstad,
	för utvidgande af elemen-tarläroverksbyggnaden der-städes....................................	1873, 1875	5 %	»	20,000		17,618	92


1874	5	Lån till direktionen för se-
		minarium för bildande al
		lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi-
		narium .................................	1875	»		59,000	—	48,207	73

		Transport	—	—	—		_	539,306	70

J) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

2) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

3) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

4) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

6) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1876 års Reglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 64.

Reglemen- tets		liden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1889 års
Årtal.	§
		Transport	—	—	—	---	—	539,306	70
1882	17	Lån till föreståndarne för
		Linköpings domkyrka, för fullbordande af tornbygg-naden å domkyrkan ... .	1883	5 %	4 *	30,000		28,010	12
1887	15	Ytterligare lån till Linkö-pings domkyrka till betäc-kande af den brist, som uppkommit i den beräknade kostnaden för tornbyggna-den å nämnda domkyrka jemte dermed i samman-hang stående arbeteD.........	1888	»	»	30,000		29,700
		= 597,016: 82
		b) Tomtregleringslån.
1866	57	Lån till staden Eksjö, för
		ny tomtreglering efter 1856 års eldsvåda.........	1857			30,000		71	98
I	142	Lån till staden Karlstad,
		för reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års eldsvåda...........	1867	»	»	50,000		22,328	79
1872	32	Lån till staden Strengnäs.
		för ny tonrtreglering efter 1871 års eldsvåda.....	1872	»	»	30,000		19,024	85
18 7 71)	7	Lån till staden Strömstad,
	för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda.....	1878		5 %	50,000	—	48,423	75

		Transport	—	—	—	—	—-	686,866	19

M Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 64. 23

Reglemen-								—
tets	•	Tiden, då låne utbetalts.	Annuitet	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1889 års
Årtal.	§.							slut.
		Transport	—	f	—		_	686,866	19
1/1877	8	Lån till staden Söderhamn,
/18 7 8 1/1880	6	för ny tomtreglering efter 1870 års eldsvåda.....	1878, 1879	! o %	• : ii ■ i 5 %	200,000		186,396	18
13	\| Lån till staden Hudiksvall,
(1881	10	j för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds-vådor ...........	1881, 1882			200 000		191,379	75
00 00 00 r-H	15	Lån till staden Luleå lör
		ny reglering efter 1887 års eldsvåda........	1889	5 a/		100,000		100,000
			° %	^ 70	—	—
		= 507,625: 30	.
		c) Lån till hamn- och bro-
		byggnader.
186G	86	Lån till arbetsdirektionen,
		för brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå	1801	0 %	»	55,000		42	64
»	71	Lån till staden Helsingborg,
		för förbättring och utvidg-ning af dess hamn	1802			230,000		13,831	70
		II CO 00 4*. CO 4^
		d) Lån till kanal- och
		slussanläggningar.
1866	93'')	Lån till Dalslands kanalak-
		tiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefura vid Venern till sjön Stora Lee	1865,1867	5 %	B %	800,000		509,842	89
		Transport \|	\|	~ \|	— \|	--\|	“1	1,688,359	35

) Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 64.

1 Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1889 års
Årtal.	§•
	.	Transport		—	_	—	—	1,688,359	35
1866	94»))
»	118 i	Lån till Kinda kanalaktiebo-
»	143 J	lag, för utsträckning af Kin-da båtled medelst kanalise-ring af Stångån från sjön Rengen till Linköpingshamn	j 1865'' \| )1867-1870J	5	3 %	437,500		359,692	05
	1432)	Lån till Dalslands kanalak-tiebolag, för kanal-och sluss-					.

1		anläggning mellan sjöarne Östra och Vestra Silen på				, i •
		Dalsland ..................	1868, 1869	6 %	4 %	51,200	—	18,822	88
		= 888,357: 82.					.
		e) Lån till jernvägs-
		anläggningar.
J18 6 6	75	Lån till Norbergsjernvägs nya
\1878	3	aktiebolag, för anläggning af jern väg från Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag till sjön Åmänningen ...............	1852	5 %		150,000	1 , V	61,220	75 ___


		Transport	—	—	1''	—		2,128,095	03

l) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 åra Reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;

§ 24 mom, 11 och § 31 mom. 6 i 1869 års Reglemente.
ä) Jfr § J1 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente

Statsutskottets Memorial N:o (ii.

1 Reglemen-						—	---
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet	Räntefot	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1889 års
					slut.
Årtal.	§•
		Transport	—		—	—	—	2,128,095	03
J1866	75	Lån tillNorbergs jernvägs nya
jl 878	3	aktiebolag, för fullbordan-de af samma jernväg	/1855\ \1856j	3 %	2 %	150,000	—	80,315	79
1866	79	Lån till Borås jernvägsak-
		tiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga	1862, 1863	5 %	4 %	1,377,055	24	836,016	45
»	80	Lån till Yexiö—Alfvestads
		jernvägsaktieboiag, för an-läggning af jernväg mellan Yexiö och Alfvestads station på Södra stambanan	1864	7 %'')		434,000		254,082	74\|
	»	Lån till Helsingborg—Lands-			r
		krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga,äfven Helsing-borg—Årup) jernvägsaktie-boiag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Årup...	1864, 1865!	5 %	1,100,000		718,805	79


»
»		Lån till Kristianstad—Hess-
		leholms jernvägsaktieboiag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och
		Hessleholms station på Sö-dra stambanan	1864, 1865			720,000		450,759	12
		Transport	—	1 :	_ i__	1 1	4,468,074	92

’) Enligt Kongl. Maj:ts Te,solution af <1. ll/i2 1885.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1890. 4 Sami. 1 Afl! 40 Höft.

Statsutskottets Memorial N:o 64.

Reglemen- tets	1	Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1889 års
Årtal.	§•
		Transport	—	—		---	—	4,468,074	92
1866	8	Lån till Ystad—Eslöfs jern-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba-nan till Ystad.....................	1864—1866	5 %	4 %	2,450,000		1,614,245	05
»	»	Lån till Landskrona—Eslöfs
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta-
		tion på Södra stambanan	1864—1866	J>	»	1,200000,	—	785,569	02
	82	Lån till Uddevalla—Veners-
		borg—Herrljunga jernvägs-aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Ud-devalla.................................	1865—1867		»	3,240,000		2,272,908	59
1871	31	Lån till Karlskrona—Vexiö
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och	118721	''
		Vexiö...................................	i 18 7 3 >	5 % l)	4 Va %	2,600,000	_	2,235,179	63
			1874)
»	»	Lån till Krylbo—Norbergs jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Krylbo och Norberg .........	CM CC I>- u- 00 00 r—1 r—1	6 %	5 %	406,000		334,085	29
»	»	Lån till Upsala—Margrete-
		Transport	1 ---	—	1		!— 11,710,062	50 1

'') Se § 3 af 188C år» Reglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 64.

Reglemen-
tets
Årtal.	§•
1871	31	Transport hillsjernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle ............... Lån till Bergslagernas jern-
1878	11	vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Lud-vika till Kil, mot skuldför-bindelse .............................. Lån till Bergslagernas jern-
1876	5	vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obliga-tioner å nominelt 6,196,500 Kr., efter 90 %.................. Lån till Vestervik—Åtvida-
»	»	berg—Bersbojernvägsaktie-bolag, för anläggning af jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida-berg till Bersbo, med bi-bana till Storsjön............... Lån till Hultsfred—Vester-
		viks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel-lan Hultsfred och Jenny med bibana till sjön Yxern, sido-spår till Ankarsrum och hamnspår vid Verkebäck... Lån till Vislanda—Bolmens
		Transport

Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1889 års slut.
__	—	—	—	—	11,710,062	50
1873	6 %	5 %	500,000	—	420,473	94
(18741 {1875} [l 8 7 6J	5 Va %l)	»	5,000,000	—	4,691,028	92
1878, 1879	—	»	6,078,240	—	5,576,850	j
(18771 {1878} 118 7 9 J	5 %-)	4 Va %	1,865,000	—	1,777,562	87
(18771 {1878} 118 7 9 J	* ''-)	»	1,750,000		1,679,860	70
—	— •	—		.	25,855,838	93

*) Se § 3 af 1S83 års Reglemente.

2) So § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen,

Statsutskottets Memorial N:o 64.

Keglemen tets -

Årtal.

1876

(1879

1876

1881

§•

Transport

jern vägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Vislanda öfver Ljungby till

sjön Bolmen.....................

Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Visby till
Hemse kyrka.......................

Lån till Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Kryl
bo station på statens Norra
stambana öfver Avesta, He
demora och Säter genom
Gustafs och Tuna socknar
till Borlänge station å
Bergslagernas jernvägsaktiebolags
jernväg jemte bibana
till Bispbergs grufve fält

......................................

Lån till Varberg—Borås
jernvägsaktiebolag för anläggning
af jernväg öfver

Fritsla till Borås...............

Lån till Lenua—Norrtelje
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg mellan
Lenna station på Upsala—

Tiden, då lånet
utbetalts.

f 18 7 7|
(1878/

[1877]

{1878

1879

Annuitet.

Eäntefot.

4 V,

11879)

j 18 8 01

18811

1882)

(18791

|l88()i

(1881J

'')

Transport

Ursprungliga

beloppet.

785'',000

500,000

2,375,000

2,600,000

Kapitalåterstod
vid 1889 års
slut.

25,855,838

772,832

479,960

2,309,967

2,528,806

--1 — 131,947,405 78j

*) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen,

Statsutskottets Memorial N:o 64.

Reglemen tets -

Årtal. | §.

1881 i 15

Transport

Lenna jernväg och Norr telje

....................................

Lån till Siljans jern vägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Borlänge
station å Bergslagernas
jernvägsaktiebolags jernväg
till Insjön i Dalarne...
Lån till Skåne—Hallands
j jernvägsaktiebolag för anI
läggning af jernvägar från
Helsingborg öfver EngelI
holm till Halmstad, från
I Höganäs till Kattarp och
; från Kattarp till Åstorp
Lån till Hvetlanda—Säfsjö
jernvägsaktiebolag, för an
läggning af jernväg från
Hvetlanda till Säfsjö sta
tion å statens Södra stambana
....................................

Lån till Finspong—Norsholms
jernvägsaktiebolag,
för anläggning af jernväg
från Finspongs station å
Pålsboda—Finspongs jernvägsaktiebolags
bana till
Norsholms station å statens
Ostra stambana och Nors -

Tiden, då lånet
utbetalts.

118831
) 18841
<18851
1886

1883 — 1886

Annuitet.

Räntefot.

4 Va

1883—1886

11883)

1885[

118861

Ursprungliga

beloppet.

750,000

950,000

1,500,000 —

Kapital återstod
vid 1889 års
slut.

31,947,405

746,197

94''

945,250

1,500,000

300,000

300,000-

Transport! —--

35,438,853 72

a) Hvaraf vid 1889 års slut återstodo ej Jyftade Kronor 3.803; 06,

Statsutskottets Memorial N:o 6d.

Eeglemen- I tets		Men, då lånet utbetalts.	Annuitet.	! Räntefot, i	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1889 års slut.
Årtal.	§•
1		Transport	--j		1	__		35,438,853	72
1881 \|	15	bolin—Ristens kommunika- tionsaktiebolags bana......... Lån till Stockholm—Rimbo jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från Stockholm till Rimbo gäst-gifvaregård ........................	1883—1886 /1883-1885\ \ 1887 j (1884\ \1887/ /18 8 51 /18 8 6/ 1885	■ 5 % »	4 >/2 % »	500,000 500,000	i	497,500 497,500
		Lån till Kinds härads jern-vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg mellan Bo-rås och Svenljunga............	>,	»	500,000		500,000
1884	14	Ytterligare lån till Skåne— Hallands jernvägsaktiebo-lag för anläggning af jern-vägar från Helsingborg öf-ver Engelholm till Halm-stad, från Höganäs till Katt-! arp och från Kattarp till Åstorp .................................	»	»	795,500		795,500
»	15	Lån till Mellersta Hallands j jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg mellan städerna Halmstad och Varberg ..............................	»	'' »	1,550,000	j	1,550,000	i
1886 »	16	Lån till Skara—Kinnekulle —Venerns jernvägsaktie-bolag för anläggning ai j jernväg från Skara till Kinnekulle och Venern .. Lån till Svartelfs jernvägs-	/I887\ /I888/	»	»	324,000		324,000	—''
		Transport	1 ''mt7rr		—	1 __ _	(39,603,353 72

Statsutskottets Memorial N:o 64. 31

Reglemen-					—
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1889 års
Årtal.	§•							slut.
		Transport	—	—	—		—	39,603,353	72
		aktiebolag för anläggning af jernväg mellan Carls-dahl och Grythytteked	{1887}			a)
		m. in.	5 %	4 V2 %	341,000		227,333
1886	16	Lån till Halmstad—Bolmens	\1888/
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från Halmstad till Byholma och Bolmen med sidospår till sjön Södra Unnen	[>- OO OO 00 00 00 v—^ H	»	»	b) 825,000		549,943
3>	17	Lån till Göteborg—Hal-
		lands jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg mellan Varberg och Göte-borg ...	1887	»	»	2,068,000		2,068,000
	16	Lån till Fogelsta—Vadstena
*		—Ödeshögs jernvägsaktie-bolag för anläggning af
		jernväg mellan Fogelsta och Vadstena till Ödeshög	1888	%	»	c) 300,000		200,000
»	»	Lån till Mellersta Blekinge jernvägsaktiebolag för jern-vägsanläggning från Carls-hamn till Ronneby och Gullbärna	»	»	»
d) 1,120,250	1,073,595
		= 39,952,345: 39.
		Transport					—	43,722,224 72

a) Hvaraf vid 1889 års slut ännu ej lyftats Kr. 113,667

b) D:o vid d:o d:o Er. 275,0ö7

c) D:o vid d:o d:o Er. 100,000

d) D:o vid d:o d:o Er. 46,656

Statsutskottets Memorial N:o 64.

Regie	men-
tets
Årtal.	§■

1889

Transport

Lån till Mora—Venernsjernvägsaktiebolag
för anläggning
af jernväg från Mora
strand vid sjön Siljan till
Östra Vermlands jernväg

med bibana.........

= 41,845,185: 44.

Tiden, då lånet
utbetalts.

Summa

1889

Annuitet.

Räntefot.

4V*

Ursprungliga

beloppet.

1,000,000

43,722,224 72

Kapitalåterstod
vid 1889 års
slut.

189,835

43,912,059

a) Hvaraf vid 1889 års slut ännu ej lyftats Kr. 810,165: —

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1890.