Statsutskottets Memorial N:o 63 (Betänkande 1891:Su63 su)

Statsutskottets Memorial N:o 63.

N:o 63.

Ank. till Riksd. kansli den 6 maj 1891, kl. 7 e. m.

Memorial, med anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut angående
statsutskottets särskilda framställningar dels i utlåtandet
n:o 53 i fråga om ändring af vissa §§ i
lagen om lindring i rustnings- och rotering sbesvär en samt
om höjning af anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar
med flera anslag, dels ock i utlåtandet n:o 54
angående afskrifning af de å viss jord hvit ande grundskatter
m. rn.

(lista U. A. och I. A.)

l:o.

I > ; yl, .''i il-:,.;. - i; ,i i j :;s i;

Med anledning af Kongl. Maj:ts till Riksdagen aflåtna särskilda
propositioner angående höjning i anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar
in. in., angående anslag under riksstatens femte hufvudtitel
med anledning af föreslagna ändringar i värnpligtslagen den 5 juni 1885
samt angående ändring i lageimom lindring i rustnings- och roteringsbesvären
af samma dag och höjning i de under fjerde och femte hufvudtitlarne
uppförda anslag till lindring i nämnda besvär äfvensom herr
P. M. Söderbergs m. fl. i Första Kammaren samt herrar J. Eliassons
m. fl. (n:o 17), J. A. Sjös, L. Jönssons m. fl., H. Anderssons m. fl.,
J. A. Johanssons och C. T. Linds, J. Eliassons (n:o 182), J. A. Fjällbäcks
och M. Dahns i Andra Kammaren väckta motioner i förenämnda
ämnen, hade statsutskottet i utlåtandet n:o 53 hemstält:

Bih. till Riksd. Prot. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 44 Höft. (N:o 63J.

Statsutskottets Memorial N:o 63.

»I. att Riksdagen, under vilkor att kamrarne genom sammanstämmande
beslut bifalla så väl hvad Kongl. Maj:t i särskilda till Riksdagen
den 14 mars 1891 aflåtna propositioner föreslagit dels angående ändring
i vissa delar af värnpligtslagen den 5 juni 1885, dels angående afskrifning
af de å viss jord livilande grundskatter in. m., dels ock angående
ändring i förordningen den 14 september 1883 angående bevillning af
fast egendom samt af inkomst som äfven, med godkännande i hufvudsak
af de deri af utskottet föreslagna ändringar, Kongl. Maj:ts i mom. II,
III, IV och V här nedan omförmälda förslag, må

dels medgifva,

att 1, 2, 6 och 9 §§ i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären
den 5 juni 1885 må erhålla följande förändrade lydelse:

'' '' " - § i.

»I rustnings- och roteringsbesvären skall, på sätt samt under iakttagande
af de särskilda bestämmelser och undantag, som här nedan i
denna lag omförmälas, lindring ega rum att årligen utgå intill 1892
med trettio procent, för år 1892 med femtio procent, för åren 1893 och
1894 med sextio procent, för åren 1895 och 1896 med sjuttio procent,
för åren 1897 och 1898 med åttio procent, för åren 1899 och 1900 med
nittio procent, allt af dessa besvärs uppskattade värde, samt från och
med år 1901 med hela beloppet af samma värde.

§ 2.

Vid uppskattning af rustnings- och roteringsbesvären för de i § 1
angifna ändamål skola för tiden intill år 1901 prestationerna för hvarje
rusthåll och rote bestämmas regements- och corpsvis samt vid båtsmanshållet
kompanivis till nedannämnda värden: — — -— --—

Smålands grenadierbataljon — — — — — — — — — 180: —

För år 1901 och derefter för hvart tionde år bestämmes, hvarje
gång för de närmast följande åren, prestationernas värde af Kongl.
Maj:t efter utredning af en nämnd, så sammansatt att de olika intressena
der blifva tillgodosedda.

§ 6. *,k‘!7"'':f ■''.W.ö

Vid bestämmande af det belopp, hvarmed lindring, jemlik! § 1,
bör rusthåll eller rote tillgodokomma, skall följande iakttagas:

Statsutskottets Memorial N:o 63.

A) Beträffande effektiva rusthåll och rotar:

För rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, skall till grund
för beräkningen läggas fulla värdet å rustningen eller roteringen, sådant
samma värde i § 2 mom. a) blifvit bestämdt, hvaremot för rusthåll eller
rote, som är i åtnjutande af understöd, hvarom i § 5 mom. 1 förmäles,
beräknas allenast det belopp, hvarmed nyssnämnda värde å rustningen
eller roteringen öfverstiger understödet; kunnande, der understödet skulle
uppgå till lika belopp med eller öfverstiga besvärets värde, sådan lindring,
som i denna lag afses, icke ifrågakomma.

B) Beträffande helvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet, vakanta
rotar vid, infanteriet samt vakanta rusthåll och rotar vid båtsmanshåll et:

l:o) Der vakansafgiften, med ^beräkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,
då sådan utgår, är lika stor med eller större än det här
ofvan i § 2 mom. a) bestämda värde å rustningen eller roteringen, skall
för rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, till grund för beräkningen
läggas vakansafgiftens eller nämnda afgifters sammanlagda
belopp, men för rusthåll eller rote, som är i åtnjutande af understöd,
endast det belopp, hvarmed vakansafgiften eller summan af berörda utgifter
öfverstiger understödet: och kommer alltså, der understödet uppgår
till lika belopp med eller öfverstiger afgifterna, lindring, hvarom i
denna lag är fråga, icke att ega rum.

2:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,
då sådan utgår, är lägre än det i § 2 mom. a) safta
värde å rustningen eller roteringen, skall den lindring, som, enligt hvad
bär ofvan är stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret
varit effektivt, minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde
och afgiftsbeloppet, men skulle denna skilnad vara lika stor med eller
större än berörda lindring, kommer, så länge detta förhållande fortfar,
någon lättnad i rustningen eller roteringen enligt denna lag icke att
eg a rum.

C) Beträffande halfva,kanta rusthåll och rotar vid kavalleriet och
vakanta rusthåll vid infanteriet:

l:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för
beklädnad, remtyg och beväpning, är lika stor med det i § 2 mom. b)
eller c) bestämda värde, skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote
i de fäll och efter enahanda beräkningsgrund, som här ofvan angående
effektiva rusthåll och rotar stadgas.

Statsutskottets Memorial N:o 63.

2:6) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för beklädnad,
remtyg och beväpning, är lägre än det i § 2 mom. b) eller c)
bestämda värde, skall den lindring, som enligt hvad här ofvan är stadgadt
skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret varit effektivt,
minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde och afgift, men är
denna skilnad lika stor med eller större än berörda lindring, kommer,
så länge detta förhållande fortfar, någon lättnad i rustningen och roteringen
enligt denna lag icke att ega rum.

3:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet äfven för beklädnad,
remtyg och beväpning, är större än det i § 2 mom. b) eller c)
bestämda värde, skall öfverskottet tilläggas värdet å hela rustnings- eller
roteringsbesväret, och lindring å summan häraf, efter afdrag af understödet,
der sådant utgår, tillgodokomma rusthållet eller roten i öfverensstämmelse
med hvad här ofvan angående effektiva rusthåll och rotar är
stadgadt.

§ 9-

I fråga om lindring för de Göteborgs stad förut anslagna rotar
inom Säfvedals härad skall gälla hvad här ofvan blifvit stadgadt beträffande
de till Elfsborgs regemente hörande rotar»;

dels ock besluta,

att frälserusttjensten äfvensom presterskapets åliggande att vid inträffande
krig utgöra krigsgärd i spanmål skola med ingången af år
1892 helt och hållet upphöra;

II. att Riksdagen, under vilkor att kamrarne genom sammanstämmande
beslut bifalla såväl hvad Kong!. Maj;t i särskilda till Riksdagen
den 14 mars 1891 aflåtna propositioner föreslagit dels angående
ändring i vissa delar af värnpligtslagen den 5 juni 1885, dels angående
afskrifning af de å viss jord hvilande grundskatter in. m., dels ock angående
ändring i förordningen den 14 september 1883 angående bevillning
af fast egendom samt af inkomst som äfven, med godkännande i
hufvudsak af de deri af utskottet föreslagna ändringar, Kongl. Maj:ts i
mom. I, III, IV och V af förevarande hemställan omförmälda förslag, må
på det sätt bifalla hvad Kongl. Maj:t i nedannämnda hänseenden hemstält,

att Riksdagen,

dels, med godkännande af de i statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsäreiiden
för den 14 mars 1891 föreslagna nya grunderna för af -

Statsutskottets Memorial N:o 63.

löningen af den vid Blekinge bataljon, Gotlands nationalbeväring, Hallands
bataljon ocli Vesternorrlands bataljon anstälda personal, på extra
stat för år 1892 under nedannämnda anslagstitlar beviljar följande belopp,
nemligen:

»Marinregementet» ............................................................. kronor 6,710:—•

»Gotlands nationalbeväring»................................................ „ 13,708: —•

»Hallands beväring».............................................................. „ 6,710: —

»Vesternorrlands beväring» ............................................. „ 6,710: —;

dels, för nämnda år till beväringsmanskapets vapenöfningar beviljar
ett extra anslag å 915,000 kronor, hvaraf 194,000 kronor för ökande af
beväringsmanskapets dagaflöning till 50 öre, den från anslaget till »försvarsverket
till lands i allmänhet» utgående slitningsersättningen för de
s. k. småpersedlarne deri inbegripen;

dels för samma år till »försvarsverket till lands i allmänhet eller
arméförvaltningens departement» beviljar ett extra anslag å 330,000 kronor;

och dels likaledes å extra stat för år 1892 beviljar till »byggnader
och sängkläder på mötesplatserna» ett anslag af 9,000 kronor;

att Riksdagen vidare, med godkännande ej mindre af hvad i förenämnda
statsrådsprotokoll föreslagits beträffande anställande vid Norrbottens,
Vesterbottens och Jemtlands faltjägarecorpser äfvensom vid
Vesternorrlands bataljon af ytterligare personal utöfver den vid samma
truppförband nu anstälda, utan äfven af de för den ifrågasatta nya personalen
i samma protokoll föreslagna löneförmåner och deraf föranledda
ändringar i de tre indelta truppförbandens nuvarande stater, dock i afseende
å staterna för förstnämnda tre corpser med den formella förändrade
uppställning, som i bilagda förslagsstater (Lätt. A och B) angifves,
å extra stat för år 1892 beviljar

dels till »indelta arméns befälsaflöning» ett anslag å 100,000 kronor,
och dels till »Vesternorrlands beväring», utöfver här ofvan föreslagna
anslagsbelopp, ytterligare 38,057 kronor;

att Riksdagen, med godkännande af förslaget om inrättande vid
Vesternorrlands bataljon af 8 nya distinktions-korprals-, 20 korpralsoch
16 vice korpralsbeställningar med enahanda aflöningsförmåner, som
äro förenade med motsvarande förut vid bataljonen befintliga beställningar,
till »stamtrupp vid Vesternorrlands regemente» beviljar för år
1892 å extra stat ett anslag å 1,305 kronor;

att Riksdagen, med godkännande af hvad som i statsrådsprotokollet
föreslagits beträffande dels omorganisationen af de två svea
artilleriregemente tillhörande fotbatterierna, dels uppsättande vid samma

Statsutskottets Memorial N:o 6S.

regemente af ett nytt åkande batteri, dels ock den vid dessa batterier
anstälda personals aflöning, beviljar å extra stat för år 1892 ett anslag
å 66,000 kronor; äfvensom medgifver, att hvad af omförmälda belopp,
66,000 kronor, under året besparas må under ett följande år användas;

att Riksdagen, med godkännande af hvad som i samma statsrådsprotokoll
föreslagits beträffande dels uppsättande vid Jemtlands hästjägarecorps
af tre värfvade sqvadroner och dels den dervid anstälda
personals aflöning äfvensom de i sammanhang dermed föreslagna ändringar
i corpsens nuvarande stat — dock hvad dessa ändringar beträffar
med uteslutande af posten

»1 regementsintendent, lön ................. kronor 2,800: —

dagaflöning i 365 dagar....................... „ 1,095: — 3,895: »

och införande i stället: »för intendentsgöromålens bestridande 3,895:—»
— å extra stat för år 1892 beviljar hvad som för genomförande af
den njm organisationen under samma år erfordras med 130,000 kronor,
med rättighet för Kongl. Maj:t att få under ett följande år använda
hvad af anslaget kan under året besparas;

att Riksdagen, med godkännande af hvad som i statsrådsprotokollet
föreslagits beträffande organisationen af eu tredje trängbataljon
och personalens aflöning, beviljar å extra stat för år 1892 ett anslag
å 150,000 kronor, med rättighet för Kongl. Maj:t att få under ett följande
år använda hvad af anslaget kan under året besparas; samt

att Riksdagen tillåter, att uppkommande besparingar å de för de
tre åkande batterierna vid svea artilleriregemente, för de tre nya sqvadronerna
vid Jemtlands bästjägarecorps och för den nya trängbafaljonen
afsedda medel må, hvarje besparingsbelopp hvad angår motsvarande
truppafdelning, af Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af
uppsättningskostnader och öfrig» med den föreslagna organisationens
genomförande förenade utgifter;

III. att Riksdagen, under vilkor att kamrarne genom sammanstämmande
beslut bifalla såväl hvad Kongl. Maj:t i särskilda till Riksdagen
den 14 mars 1891 aflåtna propositioner föreslagit dels angående ändring
i vissa delar af värnpligtslagen den 5 juni 1885, dels angående afskrifning
af de å viss jord hvilande grundskatter m. nn, dels ock angående
ändring i förordningen den 14 september 1883 angående bevillning af
fast egendom samt af inkomst som äfven, med godkännande i hufvudsak
af deri af utskottet föreslagna ändringar, Kongl. Maj:ts i mom. I,
II, IV och V här nedan omförmälda förslag, må på det sätt bifalla Kong].
Maj:ts derom gjorda framställning, att Riksdagen,

dels på extra stat för år 1892 till sjöbeväringens vapenöfningar

Statsutskottets Memorial N:o 63.

samt beklädnad och ersättning derför beviljar 126,800 kronor, deraf
28,200 kronor för ökande af beväringsmanskapets dagaflöning till 50
öre, den från anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad
och ersättning derför utgående slitningsersättningen för de s. k. småpersedlarne
deri inbegripen; samt

dels jemväl å extra stat för år 1892 anvisar följande anslag:

till inredning af kasematterna å Kungsholms fästning kronor 10,000:

,, sängar åt 500 värnpligtige...........................

,, sängservis åt 500 värnpligtige ...................

,, första uppsättningen beklädnad för 500
pligtige ................................................................

12,500

14,000

varn -

32,000:

eller tillhopa kronor 68,500:-—

IV. att Riksdagen må, vid bifall till hvad utskottet under mom. I
här ofvan föreslagit, för år 1892 höja det under fjerde hufvudtiteln
uppförda förslagsanslag till lindring i rustnings- och roteringsbesvären,
nu 1,330,000 kronor, med 886,000 kronor till 2,216,000 kronor;

V. att Riksdagen må, vid bifall till hvad utskottet under mom. I
här ofvan föreslagit, för år 1892 höja det å femte hufvudtiteln uppförda
förslagsanslag till lindring i rustnings- och roteringsbesvären, nu
80,000 kronor, med 20,000 kronor till 100,000 kronor;

VI. att herrar Söderbergs, Johanssons och Linds, Eliassons
(n:o 182), Fjällbäcks och Dahns förenämnda motioner icke må till någon
Riksdagens vidare åtgärd föranleda; samt

VII. att herrar Eliassons med fleres (n:o 17), Sjös, Jönssons med
flere och Anderssons med fleres ofvan omförmälda motioner icke må af
Riksdagen bifallas.»

Hvad utskottet sålunda hemstält har Första Kammaren bifallit,
hvaremot Andra Kammaren afslagit, utskottets hemställan och antagit
det förslag till beslut i ämnet, som innefattades i den af herr S. Nilsson
m. fl. afgifna, vid utlåtaudet fogade reservation, enligt hvilken föreslagits
:

»A) att hvad Kong!. Maj: t i förenämnda proposition angående höjning
i anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar m. m. föreslagit
icke må.af Riksdagen bifallas;

B) att Kong]. Maj:ts proposition angående anslag under riksstatens
femte hufvudtitel med anledning af föreslagna ändringar i värnpligtslagen
den 5 juni 1885 ej må vinna Riksdagens bifall;

C) att Kongl. Maj:ts proposition angående höjning i det under

Statsutskottets Memorial N:o 63.

fjerde hufvudtiteln uppförda anslag till lindring i rustnings- och roteringsbesvären
in. m. ej må vinna Riksdagens bifall;

D) att Riksdagen ej heller må bifalla hvad Kongl. Maj:t i sin
proposition angående förhöjning i det under riksstatens femte hufvudtitel
uppförda anslag till lindring i rustnings- och roteringsbesvären
föreslagit;

E) att herrar Eliassons och Fjällbäcks förenämnda motioner angående
höjning i beväringsmanskapets dagaflöning icke må af Riksdagen
bifallas;

F) att herrar Johanssons och Linds samt Dahns ofvan omförmälda
motioner jemväl må af Riksdagen afslås;

G) att Riksdagen — vid bifall till hvad utskottet här ofvan under
momenten A, B, C, D föreslagit — må, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med hvad i herrar Söderbergs, Eliassons med fleres, Sjös, Jönssons
med fleres och Anderssons med fleres ofvan omförmälda motioner
föreslagits, besluta, under förutsättning af motsvarande nedsättning i
de å viss jord hvilande grundskatter,

att 1 och 6 §§ i lagen angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären
den 5 juni 1885 skola erhålla följande förändrade lydelse,
att från och med år 1892 tillämpas:

§ I I

rustnings- och roteringsbesvären skall lindring ega rum med
femtio procent af dessa besvärs uppskattade värde, på sätt samt under
iakttagande af de särskilda bestämmelser och undantag, som här nedan
i denna lag omförmälas.

§ 6-

Vid bestämmande af det belopp, hvarmed lindring bör rusthåll
eller rote tillgodokomina, skall följande iakttagas:

a). Beträffande effektiva rusthåll och rotar.

Rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, erhåller lindring
med femtio procent af fulla värdet å rustningen eller roteringeri, sådant
samma värde i § 2 mom. a) blifvit bestämdt, hvaremot för rusthåll
eller rote, som är i åtnjutande af understöd, hvarom i § 5 mom. 1
förmärs, lindringen skall utgöra femtio procent af allenast det belopp,

Statsutskottets Memorial N:o 63.

hvarmed nyssnämnda värde å rustningen eller roteringen öfverstiger
understödet; kunnande, der understödet skulle uppgå till lika belopp
med eller öfverstiga besvärets värde, sådan lindring som i denna lag
afses, icke ifrågakomma.

b.) Beträffande helvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet, vakanta
rotar vid infanteriet samt vakanta rusthåll och rotar vid båtsmanshållet.

l:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,
då sådan utgår, är lika stor med eller större än det
här ofvan i § 2 mom. a) bestämda värde å rustningen eller roteringen,
skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote, som icke åtnjuter
understöd med femtio procent af vakansafgiftens eller nämnda afgifters
sammanlagda belopp, men rusthåll eller rote, som är i åtnjutande af
understöd, endast med femtio procent af det belopp, hvarmed vakansafgiften
eller summan af berörda afgifter öfverstiger understödet; och
kommer alltså, der understödet uppgår till lika belopp med eller öfverstiger
afgifterna, lindring, hvarom i denna lag är fråga, icke att ega rum.

2:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,
då sådan utgår, är lägre än det i § 2 mom. a) satta
värde å rustningen eller roteringen, skall den lindring, som, enligt hvad
här ofvan är stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller roten, om
besväret varit effektivt, minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde
och afgiftsbeloppet, men skulle denna skilnad vara lika stor med eller
större än berörda lindring, kommer, så länge detta förhållande fortfar,
någon lättnad i rustningen eller roteringen enligt denna lag icke att
eg a rum.

c). Beträffande halfvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet och
vakanta rusthåll vid infanteriet.

l:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för
beklädnad, remtyg och beväpning, är lika stor med det i § 2 mom. b)
eller c) bestämda värde, skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote
i de fall och efter enahanda beräkningsgrund, som här ofvan angående
effektiva rusthåll och rotar stadgas.

2:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för
beklädnad, remtyg och beväpning, är lägre än det i § 2 mom. b) eller
c) bestämda värde, skall den lindring, som, enligt hvad här ofvan är
Bill. till Riksd. Prot. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 44 Käft. 2

Statsutskottets Memorial N:o 63.

stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret varit
effektivt, minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde och. afgift,
men är denna skilnad lika stor med eller större än berörda lindring,
kommer, så länge detta förhållande fortfar, någon lättnad i rustningen
och roteringen enligt denna lag icke att ega rum.

3:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet äfven för beklädnad,
remtyg och beväpning, är större än det i § 2 mom. b) eller
c) bestämda värde, skall öfverskottet tilläggas värdet å hela rustningseller
roteringsbesväret och lindring å summan häraf, efter afdrag af
understödet, der sådant/ utgår, tillgodokomma rusthållet eller roten i
öfverensstämmelse med hvad här ofvan angående effektiva rusthåll och
rotar är stadgadt;

att § 9 i lagen angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären
den 5 juni 1885 skall erhålla följande förändrade lydelse:

I fråga om lindring för de Göteborgs stad förut anslagna rotar
inom Säfvedals härad skall gälla hvad här ofvan blifvit stadgadt beträffande
de till Elfsborgs regemente hörande rotar;

Ii) att Riksdagen må för år 1892 höja det under fjerde hufvudtiteln
uppförda förslagsanslag till lindring i rustnings- och roteringsbesvären,
nu 1,330,000 kronor, med 886,000 kronor till 2,216,000 kronor;
och

I) att'' Riksdagen må för år 1892 höja det under femte hufvud- <
titeln uppförda förslagsanslag till lindring i rustnings- och roteringsbesvären,
nu 80,000 kronor, med 20,000 kronor till 100,000 kronor.»

Då sålunda kamrarne i detta ämne fattat olika beslut, hvilka äro
af beskaffenhet att icke kunna sammanjemkas, har frågan -förfallit;
hvilket utskottet skolat för Riksdagen

anmäla.

2:o.

Med anledning af Kongl. Maj:ts till Riksdagen aflåtna proposition
(n:o 34) angående afskrifning af de å viss jord hvilande grundskatter
m. m. äfvensom herr P. M. Söderbergs m. fl. inom Första Kammaren
och herrar J. Eliassons m. fl., J. A. Sjös, L. Jönssons m. fl., H. Anderssons
m. fl. och P. G. Peterssons inom Andra Kammaren väckta motioner
i dithörande ämnen, hade utskottet i utlåtandet n:o 54 hemstält:

Statsutskottets Memorial N:o 63.

»A) att, Riksdagen, för den händelse kamrarne med sammanstämmande
beslut dels bifalla Kongl. Maj:ts till Riksdagen den 14 mars
1891 aflåtna propositioner angående ändring i vissa delar af värnpligtslagen
den 5 juni 1885 i hvad förslaget afser förändrad lydelse af 1,
3 och 6 §§, 27 § 1 inom., 28 §, 33 § 2 och 3 mom. samt 34, 52 och
53 §§ i nämnda lag och om ändring i förordningen den 14 september
1883 angående bevillning af fast egendom och af inkomst, dels ock,
med hufvudsakligt bifall till de af utskottet föreslagna ändringar, godkänna
Kongl. Maj:ts den 14 mars innevarande år jemväl aflåtna propositioner
angående höjning af det under fjerde hufvudtiteln uppförda
anslag till beväringsmanskapets vapenöfningar och stärkande af Norrlands
försvar samt angående anslag under femte hufvudtiteln med anledning
af de föreslagna ändringarne i värnpligtslagen, må —- under
förutsättning af motsvarande lindring i rustnings- och roteringsbesvären
— antaga följande

Lag

angående afskrifning af de ä viss jord hvilande grundskatter
och hvad dermed eger sammanhang.

§ 1.

De skatter och utlagor, som med tillämpning af bestämmelserna
i nådiga kungörelsen den 5 juni 1885, angående nedsättning i de på
viss jord hvilande grundskatter, blifvit nedsatta med trettio procent,
skola afskrifvas under loppet af tio år, räknadt från och med år 1892.
Afskrifningen skall eg a rum i sådan ordning, att, under iakttagande i
tillämpliga delar af föreskrifterna i berörda nådiga kungörelse, omförmälda
skatter och utlagor nedsättas från och med år 1892 med tjugu
procent af det belopp, hvarå nedsättningen enligt kungörelsen den 5
juni 1885 beräknats, samt derefter från och med hvart och ett af åren
1893, 1895, 1897 och 1899 med ytterligare 10 procent af nämnda
belopp, hvarefter återstoden af skatterna och utlagorna från och med
år 1901 eftergifves.

§ 2.

I de fall, der nedsättning i skatt eller utlaga enligt nådiga kungörelsen
den 5 juni 1885 bör ega rum, men icke ifrågakommer förr

Statsutskottets Memorial N:o 63,

än med 1892 års ingång eller derefter, bestämmes nedsättningen till
enahanda procenttal af det belopp, hvarå enligt samma nådiga kungörelse
nedsättningen skall beräknas, som vid den tidpunkt, då nedsättningen
bör ega rum, enligt nyssnämnda nådiga kungörelse och § 1 i
denna lag är eftergifvet å de i berörda § omfömälda skatter och utlagor.

§ 3.

Den till Sala bergslag förut utgående, men numera till statsverket
indragna grufvedrängshjelpen af hemman inom åtskilliga socknar
i Vestmanlands län skall afskrifvas i enahanda ordning med de i § 1
öm form sida skatter och utlagor, dervid afskrifningen beräknas å det
belopp, hvarå den jemlikt nådiga brefven den 13 juli och den 25 november
1887 medgifna nedsättning af trettio procent egt rum.

§ 4.

Den ersättning, som jemlikt nådiga kungörelsen den 3 februari
1888 bör utgå till egare af skattefrälsehemman, hvars skattefrälseränta,
ehuru varande af den beskaffenhet, som afses i § 1 af nådiga förordningen
den 11 september 1885, icke blifvit af statsverket inlöst, skall,
under iakttagande i öfrigt af bestämmelserna i nämnda kungörelse,
utgå från och med år 1892 med 50 procent, från och med 1893 med
60 procent, från och med år 1895 med 70 procent, från och med år
1897 med 80 procent och från och med år 1899 med 90 procent af
räntans belopp, beräknadt. på sätt i samma kungörelse föreskrifves,
samt från och med år 1901 med en summa, motsvarande räntans på
nyssnämnda sätt beräknade hela belopp.

§ 5.

De ytterligare bestämmelser, som för tillämpning af föreslu-ifterna
angående grundskatternas afskrifning kunna finnas erforderliga, meddelas
af Konungen;

B) att herrar Söderbergs, Eliassons m. fl., Sjös, Jönssons m. fl.,
Anderssons m. fl. och Peterssons ofvannämnda motioner icke må till
någon Riksdagens vidare åtgärd föranleda.»

Statsutskottets Memorial N:o 63.

Hvad utskottet sålunda hemstält har Första Kammaren bifallit,
hvaremot Andra Kammaren afslagit utskottets hemställan och antagit
det förslag till beslut i ämnet, som innefattades i den af herr S. Nilsson
m. fl. afgifna, vid utlåtandet fogade reservation, deri föreslagits:

»A) att Kongl. Maj:ts förenämnda proposition angående afskrifning
af de å viss jord hyflande grundskatter m. m. icke må af Riksdagen
bifallas;

B) att Riksdagen — vid bifall till hvad utskottet under förestående
mom. A föreslagit —- må, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med hvad i herrar Söderbergs, Eliassons in. fl., Sjös, Jönssons m. fl.,
Anderssons m. fl. och Peterssons ofvan omförmälda motioner föreslagits,
besluta, under förutsättning af motsvarande lindring i rustnings- och
roteringsbesvären,

att i de skatter och utlagor, som med tillämpning af bestämmelserna
i kongl. kungörelsen den 5 juni 1885 angående nedsättning i de på
viss jord hyflande grundskatter, blifvit nedsatta med trettio procent,
ytterligare nedsättning skall, under iakttagande i tillämpliga delar af
föreskrifterna i berörda kungörelse, från och med år 1892 ega rum
med tjugu procent af det belopp, hvarå nyssnämnda nedsättning beräknats
;

att i de fall, der nedsättning i skatt eller utlaga enligt kongl.
kungörelsen den 5 juni 1885 bör ega rum, men icke ifrågakommer
förr än efter 1892 års ingång, nedsättningen bestämmes till femtio
procent af det belopp, hvarå enligt samma kungörelse nedsättningen
skall beräknas;

att den till Sala bergslag förut utgående, men numera till statsverket
indragna grufvedrängshjelpen af hemman inom åtskilliga socknar
i Vestmanlands län från och med ingången af år 1892 nedsättes med
ytterligare tjugu, procent af det belopp, hvarå den jemlikt kongl.
brefven den 13 juli och den 25 november 1887 medgifna nedsättning
af trettio procent egt rum; samt

att den ersättning, som jemlikt kongl, kungörelsen den 3 februari
1888 bör utgå till egare af skattefrälsehemman, hvars skattefrälseränta,
ehuru varande af den beskaffenhet, som afses i § 1 af kongl. förordningen
den 11 september 1885 angående inlösen af skattefrälseräntor,
kronotionde, som. innehafves under enskild eganderätt, samt arbetseller
hofveriskyldighet till skattesåld kronoegendom, icke blifvit af statsverket
inlöst, skall, under iakttagande i öfrigt af bestämmelserna i
nämnda kungörelse, från och med år 1892 utgå med femtio procent
af räntans belopp, beräknadt på sätt i samma kungörelse föreskrifves.))

Bill. till Biksd. Prot. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 44 Raft. 3

Statsutskottets Memorial N:o 63.

Då sålunda kamrarne i detta ämne fattat olika beslut, hvilka äro
af beskaffenhet att icke kunna sammanjemkas, har frågan förfallit,
hvilket utskottet skolat för Riksdagen

anmäla.

Stockholm den 6 maj 1891.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

{

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1891.