Statsutskottets Memorial N:o 60 (Betänkande 1897:Su60 su)

Statsutskottets Memorial N:o 60.

•*

N:o 60.

Ank. till Biksd. kansli den 4 maj 1897, kl. 8 e. m.

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas i
det nya reglementet för riksgäldskontoret.

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden i
det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilkaangå: riksgäldskontorets föremål;
riksgäldskontorets skulder; riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån; återstående utgifter till följd af beslut vid föregående
riksdagar; med statsregleringen gemenskap egande utgifter; riksgäldskontorets
inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarne; redovisningen
af de till riksgäldskontoret ingående medel; styrelsen för riksgäldskontoret; fullmäktiges
sammankomster; fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag;
betjeningen vid riksgäldskontoret; lediga tjensters bestridande och tillsättande;
behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m.; samt pensioneringen
af riksgäldskontorets betjening.

De sålunda föreslagna stadgandena äro af lika innehåll med motsvarande
stadganden i gällande reglemente, hvarur uteslutits §§ 8, 12, 13, 15 och 16, som
innehålla uppdrag, livilka blifvit fullgjorda.

Bih. till Biksd. Prot. 1897. 4 Sand. 1 Afd. 44 Raft. (N:o 60.)

Statsutskottets Memorial N:o 60.

Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning,
om sådant skulle erfordras, få ändra paragrafernas nummerordning, hemställer
utskottet,

att det nu öfverlemnade förslag till stadganden må af
Riksdagen godkännas.

Stockholm den 4 maj 1897.

På statsutskottets vägnar:

Chr. Lundeberg.

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ i Riksgäldskontoret

har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott
och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Statsutskottets Memorial N:o 60.

Angående Riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, höra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Biksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar hos
enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras
gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret
utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör
1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp
i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper
och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års
slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de

Statsutskottets Memorial N:o 60.

föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 3.

Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års
svenska tre procent statslåns upptagande, till de under Riksgäldskontorets förvaltning
stående liqvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas en
annuitet till belopp motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna
valuta, eller 885,333 kronor 33 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån
främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden medelst
ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

§ 4.

Enligt 1895 års Riksdags beslut skall till de under Riksgäldskontorets förvaltning
stående liqvidations- och amortissementsfonderna från och med år 1896
årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å
1894 års svenska 3-procents statslån och återstoden användas till amortering derå
på tider och sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret må finna lämpligast, dock
att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.

Angående Riks gäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 5.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,
för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglements
bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna
uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

Statsutskottets Memorial N:o 60.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut Tid föregående riksdagar.

§ 6.

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i
den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,
verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare
sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret
att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej
lyftats.

§ 7.

Riksdagen har år 1890

dels, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning för en
köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t bestämmer,
inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge med alla dertill hörande
byggnader och öfriga för trafikens behof utförda anläggningar jemte den
vid jernvägen befintliga rullande materiel, som, vid en af maskiningeniören V. L.
Klemming i september månad år 1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra
bolaget “The Swedish and Norwegian railway company, limited", till Kongl.
Maj:ts förfogande anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven
för bestridande af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000 kronor,
att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen användas,

dels ock anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000 kronor,
att utgå från Riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när
Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.

§ 8.

Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter
å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition
af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till

Statsutskottets Memorial N:o 60.

fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor
årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret
förorsakas.

§ 9.

Riksdagen har år 1893 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvarje af åren 1894—1898 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuite''
ter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition
af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till
fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor
årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret
förorsakas.

§ 10.

För anläggning af en bibana från norra stambanan vid Vännäs till Umeå och
vidare till Storsandskär och denna bibanas utrustning med trafikmateriel har
1895 års Riksdag beviljat ett belopp af 2,600,000 kronor att, i mån af behof,
utgå från Riksgäldskontoret under åren 1896 och 1897; och åligger det till följd
häraf Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts disposition behörigen utbetala det
sålunda anvisade beloppet.

§ Il Till

låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1896 års Riksdag beviljat och
stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor, att utgå
under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor årligen, dock så
att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett
efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, livilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga
kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt,
hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas;

Statsutskottets Memorial N:o 60.

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. ,Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af inbetaldt eller
tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt
och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf, att inbetalningarna
å den del af anläggningskapitalet, som bör utgöras af aktiekapital
eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott, skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar;
skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå, till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med
§ 2 mom. 2 af kongl. kungörelsen den 11 december 1874, angående ordningen för
afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän
trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för
hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,
dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg
senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta,
med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom
de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke
beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp
med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den
ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, hlifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapital afbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kongl. Majrts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten
lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,
för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej
mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran

Statsutskottets Memorial N:o 60.

inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan
fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberördå sista tredjedel ej må utbekommas,
förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje
annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot
i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en
revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt
att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t
kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,
som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt
enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla;

och åligger det Fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala de
belopp, Kongl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

3:o. Med statsreglering^! gemenskap egande utgifter.

§ 17.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.

Statsutskottets Memorial N:o 60.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter, m. m.

§ 22.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dag skostnader skola,
intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,
genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och
å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.

§ 23.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för
Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen
hänförda utgifter.

§ 24.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade
utgifter utgår ett årligt anslag af tre tusen kronor; och skola de af 1882
års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek, med deri vid 1894 års
Riksdag vidtagen ändring, samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens
bibliotek tjena till efterrättelse.

Riksdagen har år 1884 beslutat:

a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:

lön ....................................................................................... kronor 2,500: —

och tjenstgöringspenningar.................................................. 1,500: —

kronor 4,000: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500
kronor;

Bih. till Riksd. Prot. 1897. 4 Sand. 1 Afd. 44 Höft.

Statsutskottets Memorial N:o 60.

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne
skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af
tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,
sker för hela beloppet af tjenstgöringspenniDgarne från aflöningsbeloppet i
dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets reglemente
finnas för detta kontors tjenstemän angifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien
vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde,
som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla vid göromål
för Riksgäldskontorets räkning;

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek
anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .......................................................................................... kronor 600: —

tjenstgöringspenningar ......................................................... „ 100: —

kronor 700: —

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna
förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter
fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med
100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare, som
i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna;
och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

Enligt 1894 års Riksdags beslut ega fullmägtige i Riksgäldskontoret att
under riksdag vid Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af
högst fem kronor om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom
hans ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 1 krona 50 öre om dagen
under den tid, Riksdagen är samlad.

§ 25.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, utbetalas af
Riksgäldskontoret; egande revisorerna att utom de af dem faststälda arfvoden till

Statsutskottets Memorial N:o 60.

de hos dem anstälde sekreterare samt kameral-, kansli- och vaktbetjening, på
Riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp af papper, skrifmaterialier och andra
dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden samt för de kostnader,
som kunna föranledas af verkstälda resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas berättelser
öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret, äfvensom af
de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgäldskontorets
medel bestridas.

§ 26.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch
vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer, att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp, som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt

„ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men, så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieombudsmansexpeditionen; hvarjemte särskilt är stadgadt, dels att sekreteraren
hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de

Satsutskottds Memorial N:o SO.

göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 27.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontor
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse
förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,
inför Fullmäktige särskildt redovisas.

§ 28.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

Fullmäktiges Deputerade åtnjuta härjemte särskilda årliga arfvoden, som
utgå, med fem tusen kronor till den Deputerad, som utöfvar det i § 55 omförmälda
uppdrag, hvilket skall af en af Deputerade bestridas, och med tre tusen
kronor till den andre af Deputerade.

§ 29.

Aflöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår,
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får

Statsutskottets Memorial N:o 60.

öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjente beviljade löneförhöjning
:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, aom för Riksgäldskontorets
tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager.

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar, arfvode
eller missräkningspenningar, få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare
verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit
från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige
kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras
från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar,
arfvode och missräkningspenningar eller någon del deraf.

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innebar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 30.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda åtta tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.

Statsutskottets Memorial N:o 60.

§ 31.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontor och f. d. Generalassistanskontoret
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst två hundra tjugufem kronor.

§ 32.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjensteman samt vaktbetjentes vid
f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver fem sextondedelar
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och
vederbörligen inbetald.

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 46.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räken -

Statsutskottets Memorial N:o 60.

skap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring, densamma under årets lopp undergått. Så väl
hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen
granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret
till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må
kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 47.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 48.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket
för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ 49.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning, 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den. som af Riksdageh
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja eu vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

Statsutskottets Memorial N:o 60.

§ 50.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

§ 51.

År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

§ 52.

Fullmäktige äro förbundne att vid Eiksgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldtochförtegadt
hålla, hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 53.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fidlmäktigs-hefattningen,
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 54.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten
af de i sådant afseende meddelade beslutsamt Fullmäktige gifna uppdrag; börande
Fullmäktige således ej mindre, om anledning dertill gifves, söka förebygga, att
med statslån understödt jernvägsbolags inkomster, med åsidosättande af bolagets
skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning till Riksgäldskontoret, användas
till bestridande af andra utgifter än sådana, som äro nödvändiga för jernvägsdriftens
uppehållande, än äfven, derest tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags egendom,
uti hvilken Riksgäldskontoret har inteckning till säkerhet för fordran, så
förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att Riksgäldskontorets
fordran af köpeskillingen varder betäckt.

Statsutskottets Memorial N:o 60.

§ 55.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 64 innehåller, tvä,
Deputerade, Indika det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa
de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel
till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar
med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som
Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa
dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade
redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.

En af dessa Deputerade utöfvar derjemte närmaste tillsyn öfver det sätt,
hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut
varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan
Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms-
eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja
tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton
dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges
nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets
värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 56.

Befattningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo
skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 57.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och
yttranden.

Bill. till Rilcsd. Prof. 1897. 4 Sami. 1 Afd. 44 Höft.

Statsutskottets Memorial N:o 60.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 58.

Fullmäktige sammanträda eu gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 59.

Med undantag af de enligt § 55 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige
vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.

§ 60.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 61.

Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 62.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller fenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande.

§ 63.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

Statsutskottets Memorial N:o 60.

§ 64.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, bvilka per
capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 65.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjenstemän
eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet anföra besvär,
dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom
trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje
deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,
åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst
eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär
ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne
eller Statsutskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet
eller Revisorerne inlemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 66.

Fullmäktige skola minst eu gång hvarje år granska Kamrerarens och Kassörens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kamrerarens och Kassörens vård befintliga låne- och säkerhetsmed
flere handlingar.

Statsutskottets Memorial N:o 60.

§ 67.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, bvilket jemväl står under
deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens bus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes,
jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.

§ 68.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt
gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva
de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och
inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik
upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick
samt, om så erfordras, reparerade.

§ 69.

Sedan Riksdagen ej mindre år 1884 beslutat att bilda en fond för nytt riksdagshus
samt af de vid statsregleringarne för åren 1885, 1886, 1887 och 1888
tillgängliga medel till denna fond afsatt sammanlagdt 2,584,500 kronor och åt
Riksgäldskontoret uppdragit att för fondens räkning förränta dessa till Riksgäldskontoret
öfverlemnade medel, än ock år 1888, i sammanhang med beslutet
om uppförande å vestra delen af Helgeandsholmen af tvenne byggnader för inrymmande
af Riksdagen, Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen

Statsutskottets Memorial N:o 60.

samt af Riksbanken, föreskrifvit, att för detta ändamål skulle bildas en byggnadsfond
för riksdags- och riksbankshus, hvaruti skulle ingå dels den för uppförande
af nytt riksdagshus bildade fonden, dels de till nytt hus för Riksbanken afsätta
1,500,000 kronor, dels af sådana medel i Riksbanken, som blifvit afsätta för inlösen
af gamla sedlar, en summa af 255,000 kronor, dels ock under sju års tid
årligen ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor, åligger
det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att jemte Fullmäktige i Riksbanken förränta
de denna fond tillhörande medel, i den mån de icke i följd af Riksdagens beslut
från fonden uttagas.

§ 70.

Som 1888 års Riksdag beslutat, dels att för inrymmande af Riksdagen,
Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen samt af Riksbanken
tvenne skilda byggnader må uppföras å vestra delen af Helgeandsholmen, dels
att för detta ändamål bildas en byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus,
hvaruti ingå, jemte andra medel, den för uppförande af nytt riksdagshus bildade
fonden, dels att af denna byggnadsfond må utgå till uppförande af nytt hofstall å
artilleriplanen och anordnande eller uppförande af ett vaktstall i kongl. slottets
närhet en summa af högst 1,070,000 kronor, till ersättande af det för landtförsvarets
behof disponerade förra artilleristallet vid Artilleriplanen och för inlösen af byggnaderna
å egendomen n:o 6 i qvartett Bodarne 55,000 kronor och till inlösen
af bazarbyggnaden å Norrbro och tvättinrättningen i Norrström högst 280,000
kronor, dels att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å Helgeandsholmen
jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och broar samt platsens ordnande
i öfrigt ej må öfverstiga hvad af fonden återstår, sedan sistnämnda tre
kostnadsbelopp derifrån afdragits, eller i rund summa 5,000,000 kronor, dels ock
att byggnaderna skola uppföras i enlighet med genom Bankofullmäktiges och
Fullmäktiges i Riksgäldskontoret försorg upprättade och af dem gillade ritningar,
åligger det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att utföra det dem gifna uppdrag, som
i Riksdagens i detta ärende fattade beslut innefattas.

§ 71.

Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorcts ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit, sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

StatsutsJcottets Memorial N:o 60.

§ 72.

Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens revisorers första sammanträde,
som skall ega rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober eller, om helgdag
då inträffar, dagen derefter, utfärda kallelse genom kungörelse i tidningar.

Derest revisor, sedan lagtima Riksdag är afslutad och innan revisorerna
sammanträdt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen, skola Fullmäktige
ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten. På
enahanda sätt förfares, då hinder aumäles af inkallad suppleant.

§ 73.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige föranstalta om tryckning och utdelning
med allmänna tidningarne af Revisorernas öfver revisionen af statsverket
och riksgäldskontoret afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill
hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till
näst sammanträdande Riksdag och Revisorer öfverlemuas.

§ 74.

Före nästkommande Riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier
och öfriga effekter„ som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere
arbeten.

För ofrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga
reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut
upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.

Statsutskottets Memorial N:o 60.

§ 75.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 April
1894 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmäktige
i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja eu
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ 76.

Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan
afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru
vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 77.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som skall
vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af
Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens förvaltning
och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud så väl till den allmänna ordinarie sammankomst, som
mellan hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision,
som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 78.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i postsparbankens
styrelse.

§ 79.

Sedan Riksdagen år 1892 dels uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att låta i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det för ståndsriksdagarne full -

Statsutskottets Memorial N:o 60.

bordade registret genom lämplig person enligt af Fullmäktige faststäldt formulär
och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela,
utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt fullständigt
register till kamrarnes protokoll med bihang för tiden från och med år 1867
samt till och med året näst före det, under hvilket registret varder i manuskript
fullbordadt, dels bemyndigat Fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader
tills vidare för ändamålet använda tillsammans 5,000 kronor, har Riksdagen
år 1894 bemyndigat Fullmäktige att, för fullbordande i manuskript af
ifrågavarande register, af nämnda förslagsanslag i mån af behof använda, förutom
återstoden af nyssberörda 5,000 kronor, ett belopp af 20,000 kronor.

§ 80.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontor
och skola Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den
närmaste tillsynen öfver biblioteket.

§ 81.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontor ds Fullmäktige:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i
den händelse att vid Riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan
riksdagarne afsäger sig förtroendet eller i justitieombudsmansembetet insattes
eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att
å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet
till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna
före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, minst fem af Fullmäktige i hvartdera
verket vara tillstädes.

Statsutskottets Memorial N:o 60.

§ 82.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontor vara tillstädes.

§ 83.

(Om denna paragraf kommer utskottet att framdeles yttra sig.)

Angående betj eningen vid Riksgäldskontoret.

§ 84.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
en kamrerare;
en kassör;
en revisor;
en kassdbokhållare;
en lånebokhållare ;
en registrator och kanslist samt
en kammarskrifvare.

§ 85.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.

Bill. till Riksd. Prof. 1897. 4 Sami. 1 Afd. 44 Höft.

Statsutskottets Memorial N:o 60.

Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande.

§ 86.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 91
förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst, han blifvit
förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,
samma aflöning, sora för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 87.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid, tjenstledigheten fortfar.

/ _ . 4 i ‘ 1 A t;

§ 88.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontor.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,
dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.

Statsutskottets Memorial N:o 60.

§ 89.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontor fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra
de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;
äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort
hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må
begagnas.

§ 90.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande
; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,
under den tid, han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten
för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser
m. m.

§ 91.

Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd
med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring eller ock i allmänna lefvernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande
omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från
innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden
må i ersättning för tjenstens förrättande användas.

§ 92.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Ifullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera

Statsutskottets Memorial N:o 60.

honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huru vida tjensteman,
som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla
och utöfva sin beställning.

§ 93.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 94.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller eljest på ett
tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen
af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas
till suspension eller entledigande.

§ 95.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Revisorerne
afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med
densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 96.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra
följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt
biträde, der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontor
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit

Statsutskottets Memorial N:o 60.

och, efter att, på sätt i § 91 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras
vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman
eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare
beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjéning.

§ 97.

-in : •[‘•do i j 11;’ ii -:i'' ■/..:;jfs , ilo o i-beiii-rl .;,i tils

Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas
efter desses vid afskedstagande! innehafvande löner.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
kela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman
eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.

§ 99.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder
af sextio år, anhåller om afsked, må, derest lian varit i allmän tjenst omkring
fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare
uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af
bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.
I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att
för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages eu fyrationdedel
från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som
fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp
med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjenstår, eller med en
sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för
afskedssökande mera förmånligt.

Statsutskottets Memorial N:o 60.

§ 100. *

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf
äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.

! 7 1H

Jll

,''ia oMnA

ivifl

Statsutskottets Memorial N:o 60.

Bil. A.

!uf U :im.i

Riksgäldskoutorets vid 1896 års sint ntbalanserade skalder.

Reglemen tets -

Årtal. §

1866

1880

1886

11887

Skulden för 1860 års premielån
mot obligationer å
2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda
till fem sjettedelar
deraf, eller 2,000,000 Thlr
Obligationer för 1880 års
jernvägslåns tre emissioner,
tillhopaKr. 119,790,000, motsvarande
£ St. 6,600,000,
Francs 166,320,000 eller

Rmk 134,640,000 ...............

Obligationer för 1886 års
jernvägslån å 72,000,000
Kr. eller 81,000,000 Rmk,
hvaraf till 1895 års slut
blifvit utlemnade obligationer
å tillhopa 60,673,333,33
Kr. eller 68,257,500 Rmk

Obligationer, ouppsägbara
från iunehafvarens sida,
men stälda att afRiksgälds -

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade,

1860 d. »/»

1880 d. »/«

1886 d. >/.

Räntefot.

3 Vs %

Återstående kapitalskuld den 31 December 1896. ■'' -_;__- : _
Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
! :> a -*''V	l.-M -
Thlr 1 110,000 (Kr. 244,444: 44)	''-o. t •: ,-i ;
\|Kr. 103,346,100 )£ St. 5,694,000 IFrcs 143,488,800 Rmk 116,157,600	r i» IV
/Kr. 58,920,444: 44 \Rmk 66,285,500	—

Statsutskottets Memorial N:o 60.

Reglemen tets -

Årtal. §.

1888 40

1890 39

189144

1894 42

189516

Tiden, då för
bindelserna blifvit
utfärdade.

kontoret infrias efter sex
månaders föregången uppsägning,
å 50,000,000 Kr.,
hvaraf till 1895 års slut
blifvit utlemnade obligationer
å .......

Obligation eråRmk30,000,000,
ouppsägbara från innehafvarens
sida, uren stälda att
af Riksgäldskontoret infrias
efter minst tre månaders föregången
uppsägning ......

Obligationer för 1890 års
jernvägslån å Er. 35,555,555
*/#, motsvarande 40,000,000
Rmk, 1,960,000 £ St. eller

49.360.000 Francs...............

Obligationer för 1891 års

tillfälliga jernvägslån, förfallna
d. 1h 1896, å Kr.

7.200.000, motsvarande

10.000. 000 Francs...............

Obligationer för 1894 års

jernvägslån åKr. 36,000,000,
motsvarande 50,000,000
francs, 1,980,000 £ St. eller

40.400.000 Rmk., hvaraf till
1894 års slut blifvit utlemnade
obligationer å tillhopa
18,000,000 Kr., motsvarande
25,000,000 francs,

990.000 £St. eller20,200,000

Rmk.................................

I sammanhang med Vestkustbanans
inköp af staten

1887 d. 30/i2

Räntefot.

3 6/io £

1888 d. •/•

1890 d. Va

3 %

Återstående kapitalskuld den 31 December
1896.

Fonderad skuld.

Icke fonderad
skuld.

Kr, 48,566,500

Kr. 26,066,666:67
Rmk 30,000,000
£ St. 1,470,000
Frcs 37,020,000

Kr. 33,777,777:78
Rmk 38,000,000
\£ St. 1,862,000
(Frcs 46,892,000

1891 d. ''/t

4 %

1894 d. ,6/ti

		\|Kr.	18,000,000
”/ ''10	Q O/	jFrcs	25,000,000
ö 70	St.	990,000
		\|Rmk	20,200,000

[Kr.

|Fr.

44,640

62,000

Statsutskottets Memorial N:o 60.

3å

Reglemen-		Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld den 31 December 1896.
		bindelserna blif-	Räntefot.
			vit utfärdade.		Icke fonderad skuld.
Årtal.	§•			Fonderad skuld.
		öfvertagna kommun- och obligationslån.....................				Kr.3,239,285:37
1866	13	Obligationer, hvilka i an-seende till sin ordalydelse

1890	14	icke kunna uppsägas, eller det s. k. gamla lånet ....... Obligationer, ouppsägbara	j 179 8 d. 9/s \|1811 d. 30/)2	5 %	• '' • V <>»>! ;.''-i :	Kr. 10,125
		från innehafvare^ sida, utfärdade såsom grundfond för Sveriges allmänna hypo-teksbank, bokförda inom linien med Kr. 30,000,000	1890 d. 16/5	CO
1866	15	Ännu icke till inlösen före-
		tedda Trollhätte slussverks
		lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta R:mt 2,286: 88....................	1750 d. >/*	6 %
1866	16	Årliga anslaget till H. M.
		Konungen300,000 R:dr(icke kapitali seiaclt).....................	1815 d. •/„
1866	17	Ränta å H. K. H. Hertigens
		af Södermanland, seder-mera Konung Carl XIII, hemgiftskapital, bokfördt inom linien medR:mtl50,000 R:dr .. . .	1778	5 %
1866	18	Innestående fond för Göta
		kanals underhållande.........	1833 d. 31/i2	5 *	—	Kr. 140,889
		Diverse skulder	—	—	—	» 19,792,573:05
1866	20	Fond för Hjelmare kanals och
		slussverks underhållande
		(utgör blott ett depositum af fordringsbandlingar)......		—	—	—

Bihang till Riksä. Prof. 1897. 4 Sand. 1 Afd. 44 Hälft. 5

Statsutskottets Memorial N:o 60.

Heglemen

Årtal. §.

1866

1882

1866

1869

Tiden, då för
bindelserna blifva
utfärdade,

Dito för Strömsholms kanals

dito (dito)............................

D:o för Södertelje kanals (d:o)
Lappmarks ecklesiastikfonds
behållning, bokförd inom
linien med R:mt 100,777: ie
(statsutskottets utlåtande
n:o 23 vid 1869 års riksdag)
Brudgåfvovinsten (kapitalskulden
afskrifven); (statsutskottets
utlåtande n:o 15
vid 1859—60 årens riksdag)
Post-assuransfonden (ingår
bland Riksgäldskontorets
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente innehåller).
...............................

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December
1896.

Fonderad skuld.

Inom linien balanserade skulder Kr.

Summa Kr.
30,254,314:04

2 89,521,9 3 3:83.

Icke fonderad
skuld.

Statsutskoltds Memorial N:o 60.

Bil. B.

Riksgäldskontorets vid 1896 års slut utbalausernde kapitallbrdringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1896 års
								sint.
Årtal.	§•
		a) Byggnadslån.
1866	39	Lån till staden Kristine-
		hamn och Varnums lands-församling, för uppbyggan-de af ny kyrka i Kristine-hamn ....................................	(1849^	\ .2 % \ i jemte J 1 ränta. J	3 %	37,500		3,750
			] L 854 j
	43	Lån till Yesterås domkyrka,
		för densammas reparation	1860	—	—	28,000	—	28,000	—
	36	Lån till staden Jönköping,
		för uppförande derstädes af ett nytt lärohus för ele-mentarläroverket..................	1861	5 %	4 %	120,000		50,447	49
	90	Lån till Apotekare-societe-
		ten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutiska institutet..............................	1862	»	»	50,000		15,072	77

		Transport	—	—	—	—	—	97,270	26

StatsuisJcottets Memorial N:o 60.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1896 års slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	97,270	26
1866	37	Lån till staden Umeå, för
		uppförande af byggnader för Umeå läroverk.....................	1864	5 %	4 %	25,000		13,188	91
		Lån till staden Falun, för
		uppförande af ett nyttläro-verkshus derstädes .	1864		»	40,000		21,172	29
»		Lån till staden Sala, för upp-
		förande af ett nytt läro-verkshus derstädes............	1865		»	12,000		6,314	58
		Lån till staden Halmstad, för
		uppförande af byggnad för
		ett fullständigt elementar-läroverk derstädes.............	1866			25,000		14,572	23
		Lån till Kalmar Domkapitel,
		för uppförande af en ny bygg-nad för läroverket i Kalmar	1866	»		40,000		23,275	05
	1481)	Lån till staden Venersborg,
	för uppförande af en ny-byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes ......	1867, 1868	»		40,000		24,406	52


	1482)	Lån till staden Vestervik, för
	uppförande af ny byggnad åt elementarläroverket der-			! ■_ • i.

		städes....................................	1867, 1868			20,000	—	12,410	25
	1483)	Lån till Upsala Domkapitel,
		för uppförande af ny bygg-
		Transport		—	—	—	—	212,610	09

'') Jfr § 16 mom. 3 i 1867 åra Reglemente.

s) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente.

s) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 60.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1896 års
Årtal.	§•
''MJ 1- ''		Transport	—	.TTT^ i ! ■	. i —	—	—	212,610	09
		nåd för högre elementar-läroverket derstädes............	1867, 1868	5 %■■''	4 %	140,000 » !/»	)Y	86,820	85
1866	1481)	Lån till Karlstads Domka-
	pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes ......	1868		ilinu) i •. -j» .	>1 > u :>£> ntti åt 40,000		25,419	46

	1482)	Lån till Skara Domkapitel,
	för förändring och tillbygg-nad af elementarläroverks-

		byggnaden derstädes...........	1868, 1869			40,000		32,344	13
1868	47 3)	Lån till domkyrkan i Karl-
	stad, för densammas repa-ration....................................	1869	6 %		23,500 i-,-.. i ''Y i.1		1,370	41

1866	1484)	Lån till staden Kristianstad,
	för utvidgande af elemen-tarläroverksbyggnaden der-städes....................................	1873, 1875	5 %		20,000		15,285	50


1874	5	Lån till direktionen för se-
		minarium för bildande af lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi-
		narium .................................	1875	»		59,000	—	40,138	50
1882	17	Lån till föreståndarne för
		Linköpings domkyrka, för fullbordande af tornbygg-naden å domkyrkan .........	1883	»	»	30,000	i	25,012	35
		Transport	—	—	—		—	439,001	29

•) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

2) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

*) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

4) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 1 1876 års Reglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 60.

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalaterstod vid 1896 års
							slut.
Årtal.	§•
		Transport		—	—		—	439,001	29
1887	15	Ytterligare lån till Linkö-pings domkyrka till betäc-kande af den brist, som uppkommit i den beräknade kostnaden för tornbyggna-den å nämnda domkyrka jemte dermed i samman-hang stående arbeten.........	1888	5 %	4 %	'' 30,000		27,242	28
1892	17	Lån till Skara domkyrka,
		för fullbordande afrestau-rationsarbetet å densamma	1893			40,000		38,779	53
		= 505,023: 10
'' -• ''		b) Tomtreglering slån.
1866	142	Lån till staden Karlstad,				.
		för reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års
		eldsvåda..............................	1867	6 %		50,000	__	5,688	28
1872	32	Lån till staden Strengnäs,
		för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda...............	1872	y>	»	30,000		10,818	47
18771)	7	Lån till staden Strömstad, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda......	1878		5 %
50,000	43,711	06

Jl 8 7 7	8	Lån till staden Söderhamn,
11878	6	för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............	1878, 1879		>	200,000		160,802	74
}1880	13	Lån till staden Hudiksvall,
\1881	10	för ny tomtreglering efter
		Transport	—	—	—	—	—	726,043	65

*) Be vidare § 3 i 1881 åra Reglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 60.

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1896 års
							slut.
Årtal.	§.
		Transport		—	—	—	—	726,043	65
		1878 och 1879 årens elds-vådor......... . . . .	1881, 1882	6 %		200,000		171,586	A Q
			o 7rj		4 O
1888	15	Lån till staden Luleå, för
		ny reglering efter 1887 års eldsvåda........	1889	5 %	4 %	100,000		95,753	54
1889	17	Lån till staden Umeå, för ny
		regleringiföljdafden staden år 1888 öfvergångna brand	1890		T>	200,000		193,756 -	80
		= 682,117: 32
		c) Lån till kanal- och				. .
		slussanläggningar.				:
18G6	93'')	Lån till Dalslands kanalak-
		tiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefura vid Venern till sjön Stora Lee	1865,1867	5 %	3 *	800,000		289,967	J
	94-)	Lån till Kinda kanalaktiebo-
	118 >	lag, för utsträckning af Kin-
	143	da båtled medelst kanalise-
	1438)	ring af Stångån från sjön Rengen till Linköpingshamn	f 1865 \ \1867-			437,500	—	359,692	05;
1866	Lån till Dalslands kanalak-
		tiebolag,för kanal-och sluss-anläggning mellan sjöarne
		Transport	—	—			—	1,836,800	06

*) Re vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente.

2) Re vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 6 i 1869 års Reglemente.

8) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente

Statsutskottets Memorial N:o 60.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1896 års
Årtal.	§•
	'' T	Transport	—	—	-	—	—	1,836,800	06
		Östra och Vestra Silen på Dalsland..............................	1868, 1869	6 %	4 %	.‘C^f i!‘)0 " 51,200		506	08
		= 650,165: 72
		d) Lån till jernvägs-anläggningar.			Y?, n-ii) 1 •
18G6	79	Lån till Borås jernvägsak-tiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga...........................	1862, 1863	5 %	» i ! > Awvw.	. v\\i , \ 1,377,055	24	348,038	53
»	80	Lån till Helsingborg—Lands-krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga, äfven Helsing-borg—Årup) jernvägsaktie-bolag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Årup..............................	1864, 1865	•Tf 5 %	in r.fifft J ;>il )'' A ''.*• !	< ’Å Ö l tV.SU>'' i iiLii *)if ! :.ll£.''ijfi licj 1,100,000	ii J	! ; 511,493	18
»	y>	Lån till Kristianstad—Hess-leholms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och Hessleholms station på Sö-dra stambanan.....................	1864, 1865	i '' : ''■? i 1 utni: A j; »	y. ti »	it*.I Ull no: , b-fidi ;i-i 720,000	! -i	308,829	64
»		Lån till Ystad—Eslöfs jern-vägsaktiebolag, för anlägg-
		Transport	—	—	i —		—	3,005,667 i ''	49

Statsutskottets Memorial N:o 60. 41

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot,	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 189G års
Årtal.	§.						slut.
		Transport	—	—	—		—	3,005,667	49
		ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba-
		nan till Ystad	1864—1866	5 %	A <v.	2,450,000		1,156,695	29

1866	80	Lån till Landskrona—Eslöfs
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta-		i
		tion på Södra stambanan	1864—1866	»		1,200,000	—	559,857	57
»	82	Lån till Uddevalla—Veners-
	; \	borg—Herrljunga jernvägs-aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Ud-devalla...	1865—1867			3,240,000		1,887,896
						O O
1871	31	Lån till Karlskrona—Vexiö
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och Vexiö.........	118721 \|l873> [ 18 74j	5 % *)	4 Vi %	2,600,000		1,999,280	OA
				y u
		Lån till Krylbo—Norbergs jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan	\|1872\
		Krylbo och Norberg	jl873/	6 %	5 %	406,000	—	271,752	20
	»	Lån till Upsala—Margrete-hills jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle .....	1873	»		500,000		• 347,304	97

		Transport	—		—	—	—	9,228,455	—

’) So § 3 af 1886 Ars Reglemente.

Bih. till RiM. Prat. 1897. 4 Sami. 1 Afd. 44 Höft.

Statsutskottets Memorial N:o 60.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1896 års slut.
Årtal.	§.
		Transport	—	—	—	—	—	9,228,455	—
1871	31	Lån till Bergslagernas jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Lud-	11874]					4,361,696	46
		vika till Kil, mot skuldför-	{18751	5>/i *'')	5 *	5,000,000	—
		bindelse ..............................	1876
1878	11	Lån till Bergslagernas jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obliga-tioner å nominelt 5,988,600				2)
		Kr., efter 90 %..................	1878, 1879	—	»	6,078,240	—	5,389,740	—
1891	7	Samma bolags obligationer
		af den S1/u 1891 för in-lösen af utelöpande oin-friade kuponger tillhörande ofvannämnda obligations-lån af den 15h 1874 .........	1891		4 %	i <:! 1,707,800		1,707,800
1876	5	Lån till Vestervik—Åtvida-
		berg—Bersbo jern vägsaktie-bolag, för anläggning af jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida-	11877]			1,865,000		1,705,020	56
		berg till Bersbo, med bi-	{18781	5 %3)	4 Va %	—
		bana till Storsjön...............	\|l879j
	»	Lån till Hultsfred—Vester-
		viks jernvägsaktiebolag, för
		anläggning af jernväg mel-lan Hultsfred och Jenny med
		Transport	\|	—	—	—	1-	\|22,392,712	02

*) 8e § 3 af 1883 års Reglemente.

s) Motsvarande, å 90 •/>, ett primitivt belopp af kr. 6,763,600.
8) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

Statsutskottets Memorial N:o 60.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1896 års slut.
Årtal.	§•
		Transport		—		—	—		—	22,392,712	02
		bibana till sjön Yxern, sido-		(1877
		spår till Ankarsrum och		1878		5	4''/a %	1,750,000	—	1,599,887	58
		hamnspår vid Verkebäck...		1879	f-
1876	5	Lån till Vislanda—Bolmens
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från Vislanda öfver Ljungby till siön Bolmen.......................	1	[1877 1878		5 *■)		785,000		768,791	62
	»	Lån till Gotlands jernvägs-
		aktiebolag, för anläggning af jernväg från Visby till Hemse kyrka.......................	j	1877 1878 1879		» '')		500,000	—	465,406	69
j *	* 1	Lån till Södra Dalarnes jern-
(1879	13/	vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Kryl-bo station på statens Norra stambana öfver Avesta, He-demora och Säter genom Gustafs och Tima socknar till Borlänge station å Bergslagernas jernvägsak-		1879
		tiebolags jernväg jemte bi-bana till Bispbergs grufve-	<	1880 1881	>	* '')		2,375,000	—	2,191,272	41
		fält ......................................		1882
1876	5	Lån till Varberg—Borås jernvägsaktiebolag för an-		(1879
		läggning af jernväg öfver		1880		» -)		2,600,000	—	2,398,866	63
		Fritsla till Borås...............		1881
1881	15	Lån till Lenna—Norrtelje
		jernvägsaktiebolag, för an-
		Transport	---	—	—	—	—	29,816,936	95

■) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

Statsutskottets Memorial N:o 60.

Reglemen tets -

Årtal.

1881

Tiden, då lånet
utbetalts.

Transport

läggning af jernväg mellan
Lenna station på Upsala—
Lenna jernväg och Norr telje

.................................

Lån till Siljans jern vägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Borlänge
station å Bergslagernas
jernvägsaktieb olags jernväg
till Insjön i Dalarne
Lån till Hvetlanda—Säfsjö
jernvägsaktieb olag, för anläggning
af jernväg från
Hvetlanda till Säfsjö station
å statens Södra stambana
....................................

Lån till Finspong—Norsholms
jernvägsaktiebolag,
för anläggning af jernväg
från Finspongs station å
Pålsboda—Finspongs jern
vägsaktiebolags bana till
Norsholms station å statens
Ostra stambana och Norsbolm—Ristens
kommunika tionsaktiebolags

bana.........

Lån till Stockholm—Rimbo
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från

1883

1884

1885

1886

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

5 %

1883 — 1886

(1883)

1885[

4886}

1883—1886

Transport)

4 ''/*

'' I

746,197

950,000

300,000

500,000

Kapitalåterstod
vid 1896 års
slut.

29,816,936

746,197

918,094

287,971

472,994 70

32,242,195(63

a) Återstoden, Kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 760,000 Kronor eger bolaget ej rättighet
att utbekomma.

Statsutslcottets Memorial N:o 60.

Reglemen tets -

Årtal. §.

1881

1886

Transport

Stockholm till Rimbo gästgifvaregård
....................

Lån till Kinds härads jernvägsaktiebolag
för anläggning
af jernväg mellan Borås
och Svenljunga.........

Lån till Skara—Kinnekulle
—VeDerns jernvägsaktiebolag
för anläggning af
jernväg från Skara till
Kinnekulle och Venern ..
Lån till Svartelfs jernvägs
aktiebolag för anläggning
af jernväg mellan Carlsdahl
och Grythyttehedm.m
Lån till Halmstad—Bolmens
jernvägsaktiebolag för anläggning
af jernväg från
Halmstad till Byholma och
Bolmen med sidospår till

sjön Södra Unnen ........

Lån till Fogelsta—Vadstena
—Ödeshögs jernvägsaktiebolag
för anläggning af
jernväg mellan Fogelsta
och Vadstena till Ödeshög
Lån till Mellersta Blekinge
jernvägsaktiebolag för jernvägsanläggning
från Karlshamn
till Ronneby och
Gullbärna ......................

Transport

liden, då lånet
utbetalts.

(1S83-1885\
} 1887 /

jl884}
}1887 j

}1 887}

}1888}

11887}
}1888j

/18 8 7}
}188S/

1888

18881
18891
1890
1893

Annuitet.

Räntefot.

41/2 %

Ursprungliga

beloppet.

500,000

324,000

341,000

824,915

Kapitalåterstod
vid 1896 års
slut.

32,242,195

476,549

489,304

300,000

1,102,250

313.118 64

341,000

802,350

291,793

1,072,106 02

■ 36,028,419 33

a) Enligt K. Br. af d. u/e 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 Kronor.

b) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. bär bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.

Statsutskottets Memorial N:o 60.

Reglemen tets -

Årtal. §

1886

1891

Tiden, då lånet
utbetalts.

Transport

Lån till Mora—Venernsjernvägsaktiebolag
för anläggning
af jernväg från Mora
strand vid sjön Siljan till
Östra Vermlands jernväg

med bibana.......................

Lån till Mariestad—Kinne
kulle jernvägsaktiebolag för
anläggning af jernväg från
Mariestads jern vägsstation
till Gössäters jernvägssta tion

med bispår...............

Lån för anläggning af jernväg
mellan Yittsjö och

Hessleholm........................

Lån till Skymnäs—Munkfors
jernvägsaktiebolag för anläggning
af jernväg mellan
Björndalsbron och Munkfors.
...................................

Lån till Klippan—Röstånga
jernvägsaktiebolag för anläggning
af jernväg från
Klippans station å Helsingborg—Hessleholms
jernväg
förbi Ljungbyhed till Röstånga
by ...........................

Lån till Malmö—Tomelilla
jernvägsaktiebolag för an
läggning af jernväg från

Transport

(1889

1892

1893

Annuitet.

1890

}1890}

|1892}

}1891|
\189 21

(1S92\

11893}

Räntefot.

4l/a %

Ursprungliga

beloppet.

1,000,000

305,000

404,000

90,835

290,000

Kapitalåterstod
vid 1896 års
slut.

36,028,419

989,775

300,216

397,663 21

89,906

290,000

38,095,979

StatsutsJcotfets Memorial N:o 60.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1896 års
Årtal.	§•
		Transport		—	—	—	—	38,095,979	78
		Malmö öfver Staffanstorps	11892,1893^
		station till Tomelilla.........	11894,18961	5 %	4’/i %	1,300,000	—	1,300,000	—
1891	18	Lån till Norra Södermanlands
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jern väg från Ny-
		by bruk till Södertelje med bibanor till Åkers stycke-
		bruk, Strengnäs, Mariefred och Igelstaviken ...............	1892—1896			1,800,000		1,800,000
5>	19	Lån till Hernösands—Sol-
		lefteå jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg från Hernösand till Sollef-	J1892,18931
		teå .......................................	\ 1895 f	»	»	2,350,000	—	2,350,000	—
	18	Lån till Norrköping—Söder-
		köping—Vikbolandets jern-vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg från Norr-köping till Söderköping
		m. m. .................................	1893—1895			653,000	—	653,000	—
	>	Lån till Uddevalla—Lelån-
		gens jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg mel-lan Uddevalla och sjön Le-lången ... ...............	1895—1896			1,247,000		1,247,000
		= 43,608,673: 64
		Summa	—	—			—	45,445,979 78