Statsutskottets Memorial N:o 56 (Memorial 1899:Su56 su)

Statsutskottets Memorial N:o 56.

(iso 56.

Ank. till Riksd. kansli den 18 april 1899, kl. 1 e. m.

Memorial, angående höjning af anslaget för komplettering och utvidgning
af Riksdagens bibliotek m. m.

(E. A.)

Uti en till statsutskottet den 23 sistlidne februari aflåten skrifvelse
hafva fullmägtige i riksgäldskontoret framstält förslag dels om höjning af
anslaget för komplettering och utvidgande af Eiksdagens bibliotek, dels
ock om vissa ändringar i gällande stadgar för biblioteket.

Af denna skrifvelse inhemtas, att bibliotekarien vid Eiksdagens bibliotek
den 18 i nämnda månad till fullmägtige ingifvit ett memorial af
följande lydelse:

»Anslaget till komplettering och utvidgande af Eiksdagens bibliotek
utgår för närvarande med 3,000 kronor, till hvilket belopp det höjdes
från 2,000 kronor vid 1891 års riksdag. Med detta anslag bestridas
kostnaderna för såväl inköp som bindning af böcker. Det har emellertid
sedan flera år tillbaka visat sig för hvarje år allt svårare att med så
knappt tillmätta medel i önskvärd mån följa med den statsvetenskapliga
Bill. till Riksd. Prat. 1899. 4 Samt. 1 Afd. 31 Haft. (N:o 56.) 1

Statsutskottets Memorial N:o 56.

produktionen, det vill säga, åt biblioteket förvärfva åtminstone de vigtigaste
af dithörande alster. l)å härtill kommer, att biblioteket under år 1898
fått såsom gåfva mottaga den Lorénska stiftelsens boksamling — hvarigenom
visserligen bibliotekets nationalekonomiska och socialpolitiska afdelning
vunnit en högst betydande och synnerligen värdefull tillökning, men
på samma gång större anspråk för framtiden måste komma att ställas på
bibliotekets kassa, då med gåfvans mottagande väl får anses följa en viss
förpligtelse för biblioteket att inköpa utkommande fortsättningar å påbörjade
arbeten, som biblioteket bekommit såsom skänk af stiftelsen, samt att
hädanefter i högre grad än hittills tillgodose den ifrågavarande afdelningen
med dertill hörande ny litteratur, på det att samma afdelning icke må
snart åter nedsjunka till en lägre ståndpunkt än den genom gåfvan nyligen
uppnått — torde behofvet af en förnyad höjning af biblioteksanslaget
vara påtagligt.

Denna höjning synes emellertid för närvarande kunna inskränkas till
ett belopp af 500 kronor, så att årsanslaget i sin helhet komme att utgöra

8.500 kronor, under förutsättning dock, att Riksdagen vill medgifva, att
bindningskostnaden, som under de senare åren utgjort omkring 1,000
kronor årligen, hädanefter må få bestridas af riksdagskostnadsmedel i
stället för af biblioteksanslaget. Härigenom skulle biblioteket vinna en
ökad tillgång för bokinköp af cirka 1,500 kronor, hvilket för den närmare
framtiden torde vara tillräckligt.

Jag hemställer sålunda, att herrar fullmägtige ville hos Riksdagen
göra framställning derom,

l:o) att biblioteksanslaget må höjas från och med innevarande år till

3.500 kronor; och

2:o) att hädanefter kostnaden för bindning af böcker för bibliotekets
räkning må få utgå af riksdagskostnadsmedlen.

Enligt nu gällande stadgar för Riksdagens bibliotek, må boklån från
biblioteket lemnas till ledamöter af Riksdagen eller kyrkomötet, statsrevisorer
och hos Riksdag, kyrkomöte eller statsrevision anstälde tjensteman
samt, under tid då riksdag icke pågår, åt de af Kongl. Maj:t förordnade
komitéer eller deras ledamöter. Inga andra personer än de nu nämnda
äro således för närvarande berättigade att i biblioteket erhålla böcker till
låns. Då det väl ej kan förnekas, att biblioteket skulle gagna det all -

Statsutskottets Memorial N:o 56.

manna i högre grad än nu och tillika utan ringaste skada för riksdagsarbetet,
om det uttryckligen tillätes såväl de i hufvudstaden befintliga
embetsverk och de vid dem anstälde embete- och tjensteman som ock
enskilde forskare att mellan riksdagarna begagna sig af biblioteket, synes
en ändring af stadgarne i detta afseende redan af nämnda skäl böra ega
rum. Men denna ändring påkallas äfven af det förhållandet, att biblioteket,
efter mottagandet af den Lorénska stiftelsens boksamling, hvilken
tillkommit på enskild mans initiativ och bekostnad, i syfte att befrämja
socialvetenskapliga studier i vårt land, väl ej kan undandraga sig att
hädanefter stå till tjenst för dem, som egna sig åt sådana studier, åtminstone
under den del af året, då Riksdagen ej är samlad. Jag hemställer
derför, att herrar fullmägtige ville vidtaga den åtgärd, som på dem
ankommer, för att § 7 i de vid 1882 års riksdag faststälda stadgar för
Riksdagens bibliotek må erhålla följande lydelse:

§ 7.

Då riksdag icke pågår, må boklån lemnas åt de af Kongl. Maj:t
förordnade komitéer äfvensom åt embets- och tjensteman samt enskilde
forskare emot ansvarsförbindelse, hvilken, då böcker utlånas till komité,
afgifves af dess ordförande eller sekreterare. Enskild person, som önskar
erhålla boklån, må ej utan medgifvande af inspektor kunna på en gång
utbekomma mer än fem arbeten eller volymer och vare skyldig att, då
bibliotekarien sådant fordrar, anskaffa borgen å ansvarsförbindelsen. Alla
enligt denna paragraf utlånade böcker skola före riksdags början vara till
biblioteket återstälda.

I stadgarnes 4 §, mom. 1 c) föreskrifves, att biblioteket skall hållas
tillgängligt under den tid, riksdag, statsrevision eller kyrkomöte icke pågår,
tre söclcendagar i veckan å tider, som fullmägtige i riksgäldskontoret bestämma.
I öfverensstämmelse med denna föreskrift hafva herrar fullmägtige
förordnat, att -biblioteket under nämnda tid må hållas öppet måndagar,
onsdagar och fredagar kl. 11—2. Som emellertid en mycket långvarig
erfarenhet nogsamt visat, att biblioteket åtminstone under månaderna
september—december — då oftast ett stort antal komitéer samtidigt arbeta
i riksdagshuset — knappast kan utan olägenhet hållas stängdt någon enda

Statsutskottets Memorial N:o 56.

hel söckendag, och då det under alla förhållanden torde vara ändaraålsenligast,
att åt herrar fullmägtige leranas full frihet att förordna om tiderna
för bibliotekets öppethållande mellan riksdagarne på sätt dem med afseende
å sig företeende omständigheter lämpligast synes, hemställer jag, att herrar
fullmägtige ville hos Riksdagen föreslå,

att ur § 4 mom. 1 c) af stadgarne för Riksdagens bibliotek orden
»tre söckendagar i veckan» må uteslutas.»

För egen del hafva fullmägtige i ofvan berörda skrifvelse yttrat
följande:

»Hvad bibliotekarien i detta memorial anfört beträffande behofvet^af
ökade tillgångar för komplettering och utvidgning af Riksdagens bibliotek
synes fullmägtige vara väl grundadt. Särskildt torde den omständigheten,
att biblioteket under nästlidna år fått såsom gåfva från Lorénska stiftelsen
mottaga en synnerligen rikhaltig samling af nationalekonomisk och socialpolitisk
litteratur böra i förenämnda afseende förtjena beaktande. I den
skrifvelse, hvaruti Lorénska stiftelsens styrelse erbjöd denna gåfva till
Riksdagens bibliotek, uttalade styrelsen den öfvertygelse, att biblioteket
efter gåfvans mottagande allt framgent skulle komma att årligen rigtas
med alla mera afsevärda alster af den socialvetenskapliga produktionen.
För den uppgift, riksdagsbiblioteket har att fylla, är det ock enligt fullmägtiges
åsigt vigtigt, att nyssnämnda vetenskapsgren^derstädes är på ett
fullgodt sätt representerad; och då hithörande afdelning genom dess tillökning
med den skänkta boksamlingen numera fått ett högt värde, synes
det vara angeläget, att detsamma för framtiden bibehålies genom inköp i
större utsträckning än hittills af de vigtigare arbeten, som på detta område
framträda. Härtill lemnar emellertid det nuvarande anslaget till
Riksdagens bibliotek icke erforderlig tillgång, så mycket mindre, som ej
heller andra afdelningar af biblioteket kunnat med de medel, som af sagda
anslag varit disponibla för bokinköp, kompletteras i önskvärd utsträckning.

För beredande af ökade medel till bokinköp har bibliotekarien ifrågasatt,
dels att biblioteksanslaget skulle höjas från dess nuvarande belopp
8,000 kronor med 500 kronor, dels ock medgifvande lemnas, att af förslagsanslaget
till riksdagskostnader finge bestridas utgifterna för bindning af
böcker för bibliotekets räkning. Då dessa utgifter, hvilka hittills gäldats
af anslaget till biblioteket, kunna beräknas till omkring 1,000 kronor
årligen, skulle på detta sätt de för bokinköp disponibla tillgångarna komma

Statsutskottets Memorial N:o 56.

att ökas med omkring 1,500 kronor om året. Denna ökning finna fullmägtige
vara väl behöflig. Den af bibliotekarien för ändamålet ifrågasatta
anordningen, enligt hvilken biblioteksanslaget skulle befrias från bestridande
af bokbindningskostnaderna, hvilka i stället skulle afföras å ett
förslagsanslag, synes emellertid fullmägtige vara mindre lämplig, och hafva
fullmägtige derför ansett sig böra förorda, att anslaget till biblioteket,
utan förändring i dess ändamål, från och med innevarande år förhöjes
med hela det erforderliga beloppet 1,500 kronor eller till 4,500 kronor.

Beträffande de ändringar i bibliotekets stadgar, hvarom bibliotekarien
väckt fråga, få fullmägtige, som anse dessa ändringar önskvärda, åberopa
de skäl, som till stöd härför blifvit i memorialet anförda.»

Med anledning häraf hafva fullmägtige hemstält, att statsutskottet
ville till Riksdagen göra framställning dels derom, att det i 25 § af gällande
reglemente för riksgäldskontoret upptagna anslag för komplettering
och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade utgifter
måtte bestämmas att från och med innevarande år utgå med 4,500 kronor
årligen, dels ock om vidtagande af de utaf bibliotekarien ifrågasatta ändringar
i 4 och 7 §§ af stadgarna för biblioteket.

Behofvet af ökade tillgångar för bokinköp till Riksdagens bibliotek
har utskottet funnit vara ådagalagdt och anser detta behof lämpligen böra
tillgodoses på det sätt, som af fullmägtige föreslagits, nemligen genom
erforderlig höjning af det fasta anslaget för komplettering och utvidgande
af Riksdagens bibliotek; och har utskottet icke haft något att erinra mot
det belopp, hvartill enligt fullmägtiges hemställan anslaget skulle bestämmas
att från och med innevarande år utgå.

De delar af stadgarne för Riksdagens bibliotek, hvaruti fullmägtige
ifrågasatt ändring, hafva nu följande lydelse:

§ 4.

»Mom,. 1. Den del af biblioteket, som finnes i sjelfva bibliotekslokalen,
hålles tillgänglig:

c) under den tid, riksdag, statsrevision eller kyrkomöte icke pågår, tro
söcknedagar i veckan å tider, som fullmägtige i riksgäldskontoret bestämma.
»

Statsutskottets Memorial N:o 56.

§ 7.

»Då riksdag icke pågår, må boklån lemnas åt de af Kongl. Maj:t
förordnade komitéer eller deras ledamöter. Enligt denna paragraf utlånad
bok skall i hvarje händelse före riksdags början vara till biblioteket
återstäld.»

Fullmägtige hafva föreslagit, att ur § 4 mom. 1 c) skulle uteslutas
orden »tre söcknedagar i veckan», och anser sig utskottet böra på de skäl,
som härför i skrifvelsen åberopats, tillstyrka denna stadgeändring.

Deremot anser utskottet betänkligheter möta mot den af fullmägtige
föreslagna ändringen af 7 § i nämnda stadgar. Såsom ofvan framhållits,
afses med denna ändring att bereda embets- och tjensteman samt enskilda
forskare tillfälle att under den tid, då riksdag ej pågår, från biblioteket
erhålla boklån. Bestämmelser i detta syfte voro jemväl vid 1882 års
riksdag, då stadgarna för biblioteket faststäldes, ifrågasatta, men blefvo i
enlighet med statsutskottets hemställan derifrån uteslutna. Enligt hvad
utskottet då anförde, afser ifrågavarande bibliotek endast att tillgodose
Riksdagens och dess delegationers äfvensom statsrevisionens och kyrkomötets
behof, hvarjemte detsamma torde böra, då riksdag icke pågår, tillhandahållas
äfven de af Kongl. Maj:t tillsatta komitéer, enär arten och
föremålet för dessas arbeten ofta eger sammanhang med riksdagsarbetet.
Med bibliotekets egentliga ändamål synes det ej öfverensstämma att stadga
rättighet för embets- och tjensteman samt enskilda forskare att begagna
sig af biblioteket; och äfven om, såsom med förevarande förslag åsyftas,
sådan rättighet skulle medgifvas endast för tiden mellan riksdagarna,
torde dock derigenom olägenhet kunna föranledas för dem, som främst
böra ega att anlita biblioteket.

Utskottet, som på grund af det anförda anser sig icke böra till Riksdagen
göra framställning om den ifrågasatta ändringen af 7 § i stadgarna
för Riksdagens bibliotek, får i enlighet med hvad utskottet här ofvan förordat
hemställa,

Do) att det i 25 § af gällande reglemente för
riksgäldskon^oret med 3,000 kronor upptagna anslag
för komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek
samt dermed förenade utgifter må bestämmas att från
och med innevarande år utgå med 4,500 kronor årligen;
samt

Statsutskottets Memorial N:o 56.

2:o) att § 4 mom. 1 c) i stadgarna för Riksdagens
bibliotek må erhålla följande ändrade lydelse:

»Mom. 1. Den del af biblioteket, som finnes i
sjelfva bibliotekslokalen, hålles tillgänglig:

e) under den tid, riksdag, statsrevision eller kyrkomöte
icke pågår, å tider, som fullmägtige i riksgäldskontor
bestämma.»

Stockholm den 18 april 1899.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Reservation

af herr S. G. von Friesen, som ansett, att utskottet jemväl bort hemställa
om vidtagande af den utaf fullmägtige i riksgäldskontoret ifrågasatta ändring
af 7 § i stadgarna för Riksdagens bibliotek.