Statsutskottets Memorial N:o 55 (Betänkande 1894:Su55 su)

Statsutskottets Memorial N:o 55.

N:o 55.

j„, . > ]>''lU----tf-* ! j

Ank. till Riksd. kansli den 24 april 1894, kl. 5 e. m.

i-: ■*. .i r r ,

Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande
Kongl. Maj:ts proposition angående förskjutande af den
väguppskattningsnämnderna tillkommande ersättning m. m.

(2:a U. A.)

Sedan i anledning af Kongl. Maj:ts den 9 nästlidne mars till
Riksdagen aflåtna proposition (n:o 50) statsutskottet i sitt utlåtande
n.o 33 hemstält, att Riksdagen, med bifall till Kongl. Majrts i nämnda
proposition gjorda framställning, måtte medgifva, att Kongl. Majrts befallningshafvande
i rikets samtliga län skulle ega att, intill dess de i
52 § af lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på landet den
23 oktober 1891 omförmälda vägkassor i de särskilda väghållningsdistrikten
hunnit bildas, af om händer hafvande medel förskjuta dels
till vägstyrelserna, uppå behöriga reqvisitioner, de belopp, som erfordrades
för gäldande, enligt reqvisitionerua bilagda, af vägstyrelserna
granskade och godkända räkningar, ej mindre af den ersättning, som
enligt 50 § af nämnda lag tillkomme ordförande och ledamöter i de
särskilda nämnder, hvilka enligt 46 § i samma lag hade att uppskatta
årliga kostnaden för underhållet af allmän väg den tid, marken vore
bar, än äfven af de kostnader för skrifbiträde och expenser för dessa nämnder,
hvilka för fullgörande af nämndernas uppdrag kunde ifrågakomma
och borde af vägkassorna bestridas, allt med skyldighet för vederbörande
Bih. till Riksd. Prot. 1894. 4 Sami. 1 Afd. 37 Höft. (.N-.is 55, 56.) 1

Statsutskottets Memorial N:o 55.

vågstycke att, så snart tillräckliga tillgångar hunnit i vägkassan inflyta,
godtgöra do sålunda förskjutna medlen mot återbekommande af
do fåll Kongl. Maj:ts befallningshafvande ingifna räkningarne, dels ook,
likaledes mot ersättning af vederbörande vägkassa, kostnaden för offentliggörande
i länskungörelserna af vägnämndernas uppskattningsinstrument,

så bar, enligt utskottet tillhandakomma protokollsutdrag, Första
Kammaren bifallit hvad utskottet sålunda hemstält, hvaremot Andra
Kammaren bifallit utskottets hemställan med sådana förändringar, att
kammarens beslut erhållit följande lydelse:

»att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på det sätt bifallas,
att Riksdagen medgifver, att Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i rikets samtliga län må ega att, intill dess de i 52 § af lagen angående
väghållningsbesvärets utgörande på landet den 23 oktober 1891
omförmälda vägkassor i de särskilda väghållningsdistrikten hunnit bildas,
af om händer hafvande medel förskjuta till vägstyrelserna, uppå
behöriga reqvisitioner, de belopp, som erfordras för gäldande, enligt
reqvisitionerna bilagda, af vägstyrelserna granskade och godkända
räkningar, ej mindre af den ersättning, som enligt 50 § af nämnda
lag tillkommer ordförande och ledamöter i de särskilda nämnder, livilka
enligt 46 § i samma lag hafva att uppskatta årliga kostnaden för
underhållet af allmän väg den tid, marken är bar, än äfven af de kostnader
för skrifbiträde och expenser för dessa nämnder, hvilka för fullgörande
af nämndernas uppdrag kunna ifrågakomma och böra af vägkassorna
bestridas, allt med skyldighet för vederbörande vägstyrelse
att, så snart tillräckliga tillgångar hunnit i vägkassan inflyta, godtgöra
de sålunda förskjutna medlen mot återbekommande af de till
Kongl. Maj:ts befallningshafvande ingifna räkningarne.»

Kamrarne hafva sålunda sammanstämmande bifallit Kongl. Maj:ts
ifrågavarande framställning utom hvad angår dess sista del, som afser
medgifvande för Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länen att mot ersättning
af vederbörande vägkassa, förskjuta kostnaden för offentliggörande
i länskungörelserna af vägnämndernas uppskattningsinstrument,
hvilken del af Kongl. Maj:ts förslag blifvit af Första Kammaren bifallen,
men af Andra Kammaren afslagits. Af den i sistnämnda kammare förda
diskussion i ämnet synes emellertid framgå, att till grund för detta afslag
legat, att kammaren ansett sig icke böra genom sitt beslut fastslå
att, på sätt Kongl. Maj:ts förslag innebär, berörda kostnad skulle slutligen
gäldas af vederbörande vägkassa. Deremot torde från Andra Kammarens
sida intet vara att erinra dervid, att denna kostnad varder genom

Statsutskottets Memorial N:o 55.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes försorg af allmänna medel förskjuten
för att framdeles ersättas af den, det vederbör. Och då jemväl Första
Kammaren icke torde vara obenägen att för närvarande lemna öppen
frågan om, hvem som i sjelfva verket bör slutligen vidkännas denna
kostnad, har utskottet för sammanjemkning af kamrarnes skiljaktiga beslut
velat föreslå,

att kamrarne med frångående af sina förut i
ämnet fattade beslut må besluta:

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning må
på det sätt bifallas, att Riksdagen medgifver, att Kong].
Maj:ts befallningshafvande i rikets samtliga län må ega
att, intill dess de i 52 § af lagen angående väghållningsbesvärets
utgörande på landet den 23 oktober
1891 omförmälda vägkassor i de särskilda väghållningsdistrikten
hunnit bildas, af om händer hafvande medel
förskjuta dels till vägstyrelserna, uppå behöriga reqvisitioner,
de belopp, som erfordras för gäldande, enligt
reqvisitionerna bilagda, af vägstyrelserna granskade
och godkända räkningar, ej mindre af den ersättning,
som enligt 50 § af nämnda lag tillkommer ordförande
och ledamöter i de särskilda nämnder, hvilka enligt
46 § i samma lag hafva att uppskatta årliga kostnaden
för underhållet af allmän väg den tid, marken är bar,
än äfven af de kostnader för skrifbiträde och expenser
för dessa nämnder, hvilka för fullgörande af nämndernas
uppdrag kunna ifrågakomma och böra åf vägkassorna
bestridas, allt med skyldighet för vederbörande
vägstyrelse att, så snart tillräckliga tillgångar hunnit
i vägkassan inflyta, godtgöra de sålunda förskjutna
medlen mot återbekommande af de till Kongl. Maj:ts
befallningshafvande ingifna räkningarne, dels ock, mot
ersättning af den det vederbör, kostnaden för offentliggörande
i länskungörelserna af vägnämndernas uppskattningsmstrument.

Stockholm den 24 april 1894.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.