Statsutskottets Memorial N:o 52 (Betänkande 1891:Su52 su)

Statsutskottets Memorial N:o 52,

N:o 52.

Ank. till Riksd. kansli den 25 april 1891, kl. 1 e. m.

Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i åtskilliga
frågor rörande anslagen under riksstatens åttonde hufvudtitel.

(2:a U. A.)

Sedan statsutskottet erhållit del af kamrarnes beslut i anledning af
utskottets utlåtande n:o 9, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
åttonde hufvudtitel, får utskottet här nedan afgifva det yttrande och
framställa de förslag, hvartill berörda beslut funnits föranleda.

l:o.

Sedan Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte, till upprättande
af en professorsbefattning i obstetrik och gynekologi vid universitetet i
Upsala, bevilja ett årligt anslag af 6,000 kronor, deraf 4,500 kronor såsom
lön och 1,500 kronor såsom tjenstgöringspenningar,

hade utskottet i punkten l:o af sitt ofvannämnda utlåtande hemstält,
att Riksdagen måtte, till upprättande af en professorsbefattning i obstetrik
och gynekologi vid universitetet i Upsala, bevilja ett årligt anslag af 6,000
kronor, deraf 4,500 kronor såsom lön och 1,500 kronor såsom tjenstgöringspenningar.

Då Första Kammaren bifallit hvad utskottet hemstält, men Andra
Kammaren afslagit utskottets hemställan, får utskottet för denna frågas afgörande
medelst gemensam omröstning föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som vill, att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, till upprättande af en professorsbefattning i obstetrik
Bill. till Riksd. Prot. 1891. 4 Samt. 1 Afd. 33 Höft. (N:o 52.) 1

Statsutskottets Memorial N:o 52.

och gynekologi vid universitetet i Upsala, beviljar ett årligt anslag af 6,000
kronor, deraf 4,500 kronor såsom lön och 1,500 kronor såsom tjenstgöringspenningar,
röstar

Den, det ej vill, röstar

Ja;

Nej;

Vinner Nej, har Kongl. Maj:ts förevarande framställning af Riksdagen
afslagits.»

2:o.

Sedan uti eu inom Riksdagen väckt motion föreslagits, att Riksdagen
måtte medgifva, att, tills vidare och intill dess annorlunda blefve bestämdt,
ordinarie teckningslärare vid rikets allmänna läroverk vid inträffande tjenstledighet
på grund af sjukdom finge:

a) der antalet tjenstgöringstimmar uppginge till 25 i veckan eller
derutöfver, uppbära tre fjerdedelar af det belopp, som efter afdrag af de
s. k. löneförbättringsmedlen skulle tillfallit honom, i den händelse han sjelf
sin tjenstgöring bestridt och i den händelse denna tjenstgöring uppgått
till 25 timmar i veckan;

b) der antalet tjenstgöringstimmar utgjorde från och med 20 till och
med 24 i veckan, uppbära tre fjerdedelar af det belopp, som efter afdrag af
de s. k. löneförbättringsmedlen skulle tillfallit honom, i den händelse han
sjelf sin tjenstgöring bestridt och i den händelse denna tjenstgöring uppgått
till 20 timmar i veckan; samt

c) der antalet tjenstgöringstimmar vore från och med 16 till och med
19 i veckan, uppbära tre fjerdedelar af det belopp, som efter afdrag af de
s. k. löneförbättringsmedlen skulle tillfallit honom, i den händelse han sjelf
sin tjenstgöring bestridt och i den händelse denna tjenstgöring uppgått till
16 timmar i veckan,

hade utskottet i -punkten 7:o af sitt ofvannämnda utlåtande hemstält,
att förevarande motion icke måtte af Riksdagen bifallas.

Andra Kammaren har bifallit hvad utskottet hemstält, hvaremot
Första Kammaren, med afslag å utskottets hemställan, bifallit den i ämnet
väckta motionen.

Då denna fråga är af beskaffenhet, att någon sammanjemkning af

Statsutskottets Memorial N:o 52.

kamrarnes skiljaktiga beslut icke torde vara möjlig, samt densamma ej heller
lärer kunna afgöras medelst gemensam omröstning, har frågan följaktligen,
enligt utskottets åsigt, förfallit; hvilket utskottet härmed får för Riksdagen

anmäla.

3:o.

Efter det Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen — under medgifvande
att af anslaget till arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer
finge utgå arfvode, ej öfverstigande 6,000 kronor för år, åt eu
på viss tid förordnad person med de åligganden, som i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 12
januari 1891 angifna grunder blefve af Kongl. Maj:t bestämda — måtte
bevilja förhöjning i berörda anslag från dess nuvarande belopp, 95,000
kronor, till 100,000 kronor, eller med 5,000 kronor,

hade utskottet i punlden 9:o af sitt förenämnda utlåtande hemstält,
att Riksdagen —: under medgifvande att af anslaget till arfvoden och resekostnadsersättning
åt folkskoleinspektörer finge utgå arfvode, ej öfverstigande

6,000 kronor för år, åt en på viss tid förordnad person med de åligganden,
som i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet öfver
eklesiastikärenden för den 12 januari 1891 angifna grunder blefve af Kongl.
Maj:t bestämda — måtte bevilja förhöjning i berörda anslag från dess
nuvarande belopp, 95,000 kronor, till 100,000 kronor.

Hvad utskottet hemstält har af Första Kammaren bifallits, hvaremot
Andra Kammaren, med afslag ä utskottets hemställan, godkänt en af herr
Törnebladh med flere afgifven reservation, deruti yrkats, att Riksdagen, med
afslag å Kongl. Maj:ts förevarande framställning, måtte i riksstaten för nästkommande
år uppföra anslaget till arfvoden och resekostnadsersättning åt
folkskoleinspektörer med oförändradt belopp, 95,000 kronor.

För denna frågas afgörande medelst gemensam omröstning får utskottet
föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som vill, att Riksdagen, —under medgifvande att af anslaget till
arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer må utgå arfvode,
ej öfverstigande 6,000 kronor för år, åt en på viss tid förordnad person
med de åligganden, som i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden för den 12 januari 1891 angifna grunder

Statsutskottets Memorial N:o 52.

varda af Kongl. Maj:t bestämda, — beviljar förhöjning i berörda anslag från
dess nuvarande belopp, 95,000 kronor, till 100,000 kronor, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen beslutat att, med afslag å Kongl. Maj:ts
framställning, i riksstaten för nästkommande år uppföra anslaget till arfvoden
och resekosnadsersättning åt folkskoleinspektörer med oförändradt belopp,

95,000 kronor».

4:o.

Sedan Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till höjande af naturhistoriska
riksmuseets årliga expensmedelsanslag måtte beviljas 1,630 kronor,
hvarigenom museets ordinarie anslag skulle ökas från 67,550 kronor till
69,180 kronor,

hade utskottet i punkten 16:o af sitt ofvannämnda utlåtande hemstält,
att Riksdagen, till höjande af naturhistoriska riksmuseets årliga expensmedelsanslag,
måtte bevilja 1,630 kronor, hvarigenom museets ordinarie anslag
skulle ökas från 67,550 kronor till 69,180 kronor.

Första Kammaren har bifallit hvad utskottet hemstält. Andra Kammaren
har deremot afslagit utskottets hemställan, i hvad den afser höjning
af det ifrågavarande anslaget, hvadan denna kammare alltså för sin del beslutat,
att samma anslag skall i riksstaten för nästkommande år uppföras
med oförändradt belopp, 67,550 kronor.

Då denna fråga alltså måste, afgöras medelst gemensam omröstning,
får utskottet i sådant afseende föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som vill, att Riksdagen, på sätt statsutskottet hemstält, till
höjande af naturhistoriska riksmuseets årliga expensmedelsanslag beviljar 1,630
kronor, hvarigenom museets ordinarie anslag ökas från 67,550 kronor till
69,180 kronor, röstar

Statsutskottets Memorial N:o 52.

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Yinner Nej, har Riksdagen afslagit statsutskottets hemställan, i hvad
den afser höjning af det ifrågavarande anslaget;»

kommande alltså, vid bifall till nej-propositionen, anslaget att i riksstaten
för nästkommande år uppföras med oförändradt belopp, 67,550 kronor.

5:o.

Efter det Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen, måtte till restaurering
af Vadstena klosterkyrka, i hufvudsaklig enlighet med derför uppgjord plan
samt under den tillsyn och kontroll, Kongl. Maj:t bestämde, bevilja 100,000
kronor, deraf å nästkommande års stat 20,000 kronor, med vilkor att Vad
stena och S:t Pers församlingar tillsköte det belopp, som utöfver sagda anslag
för ifrågavarande restaureringsarbete erfordrades,

hade utskottet i punkten 28:o af sitt ofvannämnda utlåtande hemstält,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning ej måtte vinna Riksdagens bifall.

Hvad utskottet hemstält har af Andra Kammaren bifallits, hvaremot
Första Kammaren, med afslag å utskottets hemställan, bifallit Kongl. Maj:ts
i ämnet gjorda framställning.

För frågans afgörande medelst gemensam omröstning får utskottet
föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som vill, att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts i ämnet
gjorda framställning, till restaurering af Vadstena klosterkyrka, i hufvudsaklig
enlighet med derför uppgjord plan samt under den tillsyn och kontroll,
Kongl. Maj:t bestämmer, beviljar 100,000 kronor, deraf a nästkommande
års stat 20,000 kronor, med vilkor att Vadstena och S:t Pers församlingar
tillskjuta det belopp, som utöfver sagda anslag för ifrågavarande restaureringsarbete
erfordras, röstar

J a;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Statsutskottets Memorial N:o 52.

Vinner Nej, har Kong!. Maj:ts förevarande framställning ej vunnit
Riksdagens bifall.»

6:o.

Sedan uti en inom Riksdagen väckt motion alternativt föreslagits:

att Riksdagen, för att vikarierande ämneslärare och extra lärare vid
de allmänna läroverken, hvilka genom aflagd akademisk examen och genomgången
profårskurs förvärfvat kompetens att söka ordinarie lektors-, adjunktseller
kollegabefattning vid allmänt läroverk, måtte kunna från och med år
1892 erhålla arfvode efter 2,000 kronor för år räknadt, måtte bevilja å
extra stat för år 1892 ett anslag af 100,000 kronor till arfvodesförhöjning
åt extra ordinarie ämneslärare vid de allmänna läroverken;

eller

att Riksdagen, för att de vikarierande ämneslärare och extra lärare
vid de allmänna läroverken, hvilka genom aflagd akademisk examen och
genomgången profårskurs förvärfvat kompetens till ordinarie lektors-, adjunktseller
kollegabefattning och tjenstgjort minst 5 år med godt vitsord för nit
och skicklighet, måtte kunna från och med 1892 erhålla arfvode efter 2,000
kronor för år räknadt, måtte bevilja å extra stat för 1892 ett anslag af

45,000 kronor till arfvodesförhöjning åt äldre extra ordinarie ämneslärare
vid de allmänna läroverken,

hade utskottet i punkten 47:o mom. b) af sitt ofvannämnda utlåtande
hemstält, att förevarande motion icke måtte till någon Riksdagens åtgärd
föranleda.

Hvad utskottet hemstält har af Andra Kammaren bifallits, hvaremot
Första Kammaren, med afslag å utskottets hemställan, bifallit den i ämnet
väckta motionens förra alternativ med den ändring, att siffertalen 2,000
och 100,000 utbytts, det förra mot 1,800 och det senare mot 60,000; och
får utskottet för frågans afgörande medelst gemensam omröstning föreslå följande
voteringsproposition:

»Den, som vill, att Riksdagen på det sätt bifaller förevarande motion,
att Riksdagen, för att vikarierande ämneslärare och extra lärare vid de allmänna
läroverken, hvilka genom aflagd akademisk examen och genomgången
profårskurs förvärfvat kompetens att söka ordinarie lektors-, adjunkts- eller
kollegabefattning vid allmänt läroverk, må kunna från och med är 1892 erhålla
arfvode efter 1,800 kronor för år räknadt, beviljar å extra stat för år

Statsutskottets Memorial JST:o 52.

1892 ett anslag af 60,000 kronor till arfvodesförhöjning åt extra ordinarie
ämneslärare vid de allmänna läroverken, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, liar Riksdagen beslutat, att förevarande motion icke skall
till någon ''Riksdagens åtgärd föranleda.

7:o.

; r 1 V j; 7 t'' t i.tf > J ''>.} j j> j_i? jfc ,?;• •

Sedan Kong], Maj:t föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till uppförande
af ny byggnad för allmänna läroverket i Östersund, i hufvudsaklig
enlighet med derför faststälda ritningar samt under vilkor, som i statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 12 januari 1891 omförmäldes, bevilja
100,000 kronor samt af nämnda summa på extra stat för år 1892 anvisa
ett belopp af 33,000 kronor,

hade utskottet i punkten 48:o af sitt ofvannämnda utlåtande hemstält, att
Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke måtte af Riksdagen bifallas.

Hvad utskottet hemstält har af Andra Kammaren bifallits, hvaremot
Första Kammaren antagit det förslag, som innefattades i en af herr Casparsson
m. 11. vid punkten afgifven reservation, deruti hemstälts, att Riksdagen
måtte på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen
såsom bidrag till uppförande af ny byggnad för allmänna läroverket i
Östersund beviljar 50,000 kronor, under vilkor, att Östersunds stad tillhandahåller
lämplig tomt för byggnaden samt att hvad utöfver nämnda belopp för
ändamålet erfordras varder utan statsverkets betungande anskaffadt, och
af berörda belopp på extra stat för år 1892 anvisar 17,000 kronor.

Då frågan alltså måste afgöras medelst gemensam omröstning, får
utskottet i sådant hänseende föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som vill, att Riksdagen på det sätt bifaller Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, att Riksdagen såsom bidrag till uppförande af ny
byggnad för allmänna läroverket i Östersund beviljar 50,000 kronor,
under vilkor, att Östersunds stad tillhandahåller lämplig tomt för byggnaden
samt att hvad utöfver nämnda belopp för ändamålet erfordras varder utan

Statsutskottets Memorial N:o 52.

statsverkets betungande anskaffadt, och af berörda belopp på extra stat för
år 1892 anvisar 17,000 kronor, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Yinner Nej, har Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke af Riksdagen
bifallits.»

Stockholm den 25 april 1891.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1891.