Statsutskottets Memorial N:o 48 (Betänkande 1896:Su48 su)

Statsutskottets Memorial N:o 48.

N:o 48.

Ank. till Riksd. kansli den 24 april 1896, kl. 6 e. m.

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas i
det nya reglementet för riksgäldskontor et.

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden i det
nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka angå: riksgäldskontorets föremål;
riksgäldskontorets skulder; riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda
eller godtgjorda lån; återstående utgifter till följd af beslut vid föregående
riksdagar; med statsregleringen gemenskap egande utgifter; riksgäldskontorets
inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarne; redovisningen af
de till riksgäldskontoret ingående medel; styrelsen för riksgäldskontoret; fullmäktiges
sammankomster; hetjeningen vid riksgäldskontoret; lediga tjensters bestridande
och tillsättande; behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser
m. m.; samt pensioneringen af riksgäldskontorets betjening.

De sålunda föreslagna stadgandena äro af lika innehåll med motsvarande
stadganden i gällande reglemente, hvarur uteslutits §§ 6, 9, 11 och 14, som innehålla
uppdrag, hvilka blifvit fullgjorda.

Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning,
om sådant skulle erfordras, få ändra paragrafernas nummerordning, hemställer
utskottet,

Bill. till Riksd. Prot. 1896. 4 Sami. 1 Afd. 39 Höft. (N:o 48.)

Statsutskottets Memorial tho 48.

att det nu öfverlemrtade förslag till stadganden må af
Riksdagen godkännas.

Stockholm den 24 april 1896.

På statsutskottets vägnar:

Olof Jonsson.

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ i.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott
och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontoret» skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfven -

Statsutskottets Memorial N:o 48. 3

som de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar hos
enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras
gällande i hvarje innehafvares band, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
cga föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret
utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör
1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp
i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper
och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års
slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de
föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 3.

Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års
svenska tre procent statslåns upptagande, till de under Riksgäldskontorets för -

Statsutskottets Memorial N:o 48.

vältning stående liqvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas en
annuitet till belopp motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna
valuta, eller 885,333 kronor 33 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån
främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden medelst
ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

§ 4.

Enligt 1895 års Riksdags beslut skall till de under Riksgäldskontorets förvaltning
stående liqvidations- och amortissementsfonderna från och med år 1896
årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å
1894 års svenska 3-procents statslån och återstoden användas till amortering derå
på tider och sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret må finna lämpligast, dock
att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 5-

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,
för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglemente
bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna
uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 6.

Riksdagen har år 1879 till Kong], Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i
den ordning, Kongl. Maj;t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill börer, så väl fast
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vag -

Statsutskottets Memorial N:o 48.

nar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare
sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret
att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej
lyftats.

§ 7.

Riksdagen har år 1890

dels, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning för en
köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t bestämmer,
inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge med alla dertill hörande
byggnader och öfriga för trafikens behof utförda anläggningar jemte den
vid jernvägen befintliga rullande materiel, som, vid en af maskiningeniören V. L.
Klemming i september månad år 1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra
bolaget “The Swedish and Norwegian railway company, limited“, till Kongl.
Maj:ts förfogande anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven
för bestridande af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000 kronor,
att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen användas,
dels ock anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000 kronor,
att utgå från Riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när
Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.

§ 8.

Till låneunderstöd för enskilda jernväg ar har 1891 års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att
utgå under fem år från och med år 1892 med 1,000,000 kronor årligen, dock
så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för
ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsauläggningar,
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga
kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt,
hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas;

Statsutskottets Memorial N:o 48.

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf, att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå, till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen
för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för
allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd
till banans öppnande för allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra
å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år, dock
icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg
senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta,
med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan
genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd
icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids
förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet
af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt;
och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af
staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den
jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande
ej mindre såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolags -

Statsutskottets Memorial N:o 48.

ordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens
fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför
hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet
innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats
för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvan berörda sista tredjedel
ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot
i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse
en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper,
samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl.
Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och
kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild
person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af
bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla;

och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret att behörigen utbetala de
belopp, Kongl. Maj:t må komma att å detta anslag anvisa.

Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter
å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition
af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till
fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor
årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret
förorsakas.

§ 10.

Riksdagen har år 1893 beslutat, att till odlingslånef onden må under
hvarje af åren 1894—1898 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuite -

Statsutskottets Memorial N:o 48.

ter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontor, i män af behof och uppå reqvisition
af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till
fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor
årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret
förorsakas.

§ 11.

För anläggning af en bibana från norra stambanan vid Vännäs till Umeå och
vidare till Storsandskär och denna bibanas utrustning med trafikmateriel har sistone
års Riksdag beviljat ett belopp af 2,600,000 kronor att, i mån af behof,
utgå från Riksgäldskontoret under åren 1896 och 1897; och åligger det till följd
häraf Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts disposition behörigen utbetala det
sålunda anvisade beloppet.

§ 12.

Med bifall till en af Kongl. Maj;t till Riksdagen aflåten proposition har
sistlidne års Riksdag bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, på det
Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i
det propositionen bilagda statsrådsprotokoll öfver civilärenden angifna grunder
åt staten förvärfva Skåne—Hallands, Mellersta Hallands, Göteborg—Hallands, Landskrona—Engelholms
och Malmö—Billesholms jernvägar, till Kongl. Maj:t, efter ingången
af år 1896, på reqvisition utanordna de medel, som erfordras för gäldande
af hvad för jernvägarne skall kontant till jernvägarnes egare utbetalas, äfvensom
fullgöra ränteliqvider och kapitalafbetalningar å de i Skåne—Hallands och Malmö
—Billesholms jernvägar intecknade obligationslån samt de kommunallån, hvilka af
staten i följd af ifrågavarande banors förvärfvande öfvertagas.

3:o. Med statsreglering»!! gemenskap egande utgifter.

§ 17.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant

Statsutskottets Memorial N:o 48.

ändamål finner" för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontor sålunda
förskjutit.

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarnc.

§ 33.

De till Riksgäldskontor et hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 34.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning
af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 35.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,
bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk, alla öfriga
verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år
1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande
vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla
värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret
erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande
skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret
inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
kronor 60 öre; och

Bih. till Riksd. Prot. 1896. d Sami. 1 Afd. 39 Höft.

Statsutskottets Memorial N:o 48.

c) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes
före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande äf befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda
vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;
så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 36.

Om Kongl. Statskontoret erbåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger
Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller
på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af
Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 37.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1896 och 1897 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från
Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader
samt afloningar, äfvensom till räntor å statsskulden och afbetalningar å de fonderade
statslånen, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar;
börande i den liqvid, som enligt § 48 skall för det sistförfluten
året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret påföras
eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda
anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda
utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret
utgått.

§ 38.

Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller derefter inflöte
för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter
och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af Statskontoret
levereras till Riksgäldskontoret att der särskilt bokföras, intill dess Riksdagen
fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling
tjenlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde
beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ända -

Statsutskottets Memorial N:o 48. 11

mål af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa andra
mindre kronoegendomar, dock under vilkor, att de genom denna försäljning
inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd
tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven dessa medel borde
inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras på sätt stadgadt vore angående
köpeskillingarne för de kronoegendomar, som såldes enligt Kongl. brefvet den
29 Maj 1874, har 1889 års Riksdag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning

jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande

medel må för ofvan angifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1
Januari 1889, af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret
att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel.

Riksdagen år 1891 har medgifvit, dels att ytterligare vissa andra mindre
kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i fråga om försäljningsmedlens
användande och med samma föreskrift angående medlens inleverering
till Riksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i nästföregående stycke
omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarne för de kronoegendomar,

rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888 fattades
under tiden till och med utgången af år 1894, än äfven köpeskillingarne för de
egendomar, om hvilkas försäljning på grund af 1891 års Riksdags med gifvande

beslut under nyssnämnda tid fattades, finge för ofvan angifna ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras; åliggande det i följd häraf Riksgäldskontoret att,
uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

§ 39.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;
hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.
Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 40.

Sistlidne års Riksdag har medgifvit, att nettobehållningen å Skåne—Hallands,
Mellersta Hallands, Göteborg—Hallands, Landskrona—Engelholms och
Malmö—Billesholms jernvägars till staten ingående trafikinkomster för år 1896 af

Statsutskottds Memorial N:o 48.

jernvägsstyrelsen inbetalas till Riksgäldskontoret, med skyldighet för Riksgäldskontor
att af den öfverlemnade nettobehållningen till Statskontoret under år 1897
utbetala hvad som icke åtgått till bestridande af Riksgäldskontoret åliggande ränteoch
kapitalbetalningar å lån i följd af berörda jernvägars öfvertagande af staten.

§ 41.

(Kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut angående Riksgäldskontorets
upplåning.)

§ 42.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontor
företedda, skola de medel, bvilka för infriande af sådana obligationer
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 43.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar äfvensom
de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till banda och göras räntebärande
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige
i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige
i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl
att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta
företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans
förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningställningen
som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 44.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra

Statsutskottets Memorial N:o 48. 13

tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 45.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter på vilkor, som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte
att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,
i mån af behof upplåna medel mot vare sig Kontorets skuldförbindelser eller
obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
efter föregången, af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige
öfverlemnadt att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar
Riksdagen särskilda föreskrifter.

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 46.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summari it redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring, densamma under årets lopp undergått. Så väl
hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen
granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret
till banda, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må
kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

Statsutskottets Memorial N:o 48.

§ 47.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 48.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket
för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ 49.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning, 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 50.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

§ 51.

År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

Statsutskottets Memorial N:o 48.

§ 52.

Fullmäktige äro förbundne att vid Biksgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt
hålla, hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 53.

o n v.i.l 1 ‘.r> r f)_:,. 4 r yfj,> ‘j:;-1; .j*;; /

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-hefattningen,
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 54.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontor
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten
af de i sådant afseende meddelade beslutsamt Fullmäktige gifna uppdrag; börande
Fullmäktige således ej mindre, om anledning dertill gifves, söka förebygga, att
med statslån understödt jernvägsbolags inkomster, med åsidosättande af bolagets
skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning till Riksgäldskontoret, användas
till bestridande af andra utgifter än sådana, som äro nödvändiga för jernvägsdriftens
uppehållande, än äfven, derest tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags egendom,
uti hvilken Riksgäldskontoret har inteckning till säkerhet för fordran, så
förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att Riksgäldskontorets
fordran af köpeskillingen varder betäckt.

§ 55.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 64 innehåller, två
Deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa
de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel
till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar
med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som
Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa
dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade
redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.

Statsutskottets Memorial N:o 48.

En af dessa Deputerade utöfvar derjemte närmaste tillsyn öfver det sätt,
hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut
varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan
Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms-
eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja
tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton
dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges
nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets
värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 56.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Biksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo
skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 57.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och
yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 58.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

Statsutskottets Memorial fao 48.

§ 59.

Med undantag af de enligt § 55 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige
vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.

§ 60.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 61.

Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 62.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande.

§ 63.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens omhud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

§ 64.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.

Bih. till Riksd. Prot. 1896. 4 Sami. 1 Afd. 39 Käft.

Statsutskottets Memorial N:o 48.

§ 65.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman
eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet anföra besvär,
dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom
trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje
deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,
åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst
eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär
ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne
eller Statsutskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet
eller Revisorerne inlemnas.

Angående betj eningen vid Riksgäldskontor.

§ 84.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
en kamrerare;
en kassör;
en revisor;
en kassabokhållare;
en länsbokhållare;
en registrator och kanslist samt
en kammarskrifvare.

§ 85.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.

''Statsutskottets Memorial N:o 48.

Angående lediga tjänsters bestridande ocli tillsättande.

§ 86.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 91
förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit
förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 87.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 88.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontor.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,
dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.

Statsutskottets Memorial N:o 48.

§ 89.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontor fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra
de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;
äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort
hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må
begagnas.

§ 90.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande
; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,
under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten
för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser
in. m.

§ 91.

Om någon Biksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd
med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring eller ock i allmänna lefvernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande
omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från
innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden
må i ersättning för tjenstens förrättande användas.

§ 92.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera

Statsutskottets Memorial N:o 48.

honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huru vida tjensteman,
som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla
och utöfva sin beställning.

§ 93.

Tjensteman, som begått ärerörigt trött eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, bär derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 94.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller eljest på ett
tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen
af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas
till suspension eller entledigande.

§ 95.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Revisorerne
afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med
densamma förenade löneförmåner åtiyuta.

§ 96.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra
följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt
biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontor
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit

Statsutskottets Memorial N:o 48.

och, efter att, på sätt i § 91 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras
vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman
eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare
beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

§ 97.

Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas
efter desses vid afskedstagandet innehafvande löner.

§ 98.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman
eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.

§ 99.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder
af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring
fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare
uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af
bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.
I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att
för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel
från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som
fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp
med en fyrationdedel af lönen för hvarje öfverskjutande tjenstår, eller med en
sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för
afskedssökande mera förmånligt,

Statsutskottets Memorial N:o 48.

§ 100.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf
äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.

Statsutskottets Memorial N:o 48.

Reglemen tets -

Årtal. §.

1866 5

1880 38

1886 42

1887 40

Bil. A.

Riksgäldskontorets vid 1895 års slät utbalanserade skulder.

Skulden för 1860 års premielån
mot obligationer å
2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda
till fem sjettedelar
deraf, eller 2,000,000 Thlr
Obligationer för 1880 års
jernvägslåns tre emissioner,
tillhopaKr. 119,790,000, motsvarande
£ St. 6,600,000,
Francs 166,320,000 eller

Rmk 134,640,000 ...............

Obligationer för 1886 års
jernvägslån å 72,000,000
Er. eller 81,000,000 Rmk,
hvaraf till 1895 års slut
blifvit utlemnade obligationer
å tillhopa 60,673,333,83
Er. eller 68,257,500 Rmk

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

Räntefot.

1860 d. Vs

1880 d. >/« 3»/, %

1886 d. Vs 3''/2 %

Obligationer, ouppsägbara
från innehafvarens sida,
men stälda att af Riksgälds -

Återstående kapitalskuld den 31 December
1895.

Fonderad skuld.

Icke fonderad
skuld.

Thlr	169,000
(Er.	375,555: se)
Er.	104,761,800
]£ St.	5,772,000
\|Frcs	145,454,400
Rmk	117,748,800

Er. 59,088,444: 4s
Rmk 66,474,500

Statsutskottets Memorial N:o 48.

Reglemen- tets	•Uj J'''':	Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld den 31 December 1895.
	jindelserna blif-vit utfärdade.	Räntefot.
				Icke fonderad skuld.
Årtal.	§■	J '' Ju. • ■		Fonderad skuld.
	,1.	kontoret infrias efter sex månaders föregången upp-sägning, å 50,000,000 Kr., hvaraf till 1895 års slut blifvit utlemnade obliga-tioner å .....	1887 d. 3#/,2	3 6/io %	Kr. 37,313,500
1888	40	ObligationeråRmk30,000,000,
		ouppsägbara från innehaf-vare^ sida, men stälda att af Riksgäldskontor infrias efter minst tre månaders fö-regången uppsägning .........	1888 d. >/s	3 %	Kr. 26,666,666:87 JRmk 30,000,000 )£ St. 1,470,000 Frcs 37,020,000
1890	39	Obligationer för 1890 års jernvägslån å Kr. 35,555,555
		5/9, motsvarande 40,000,000 Rmk, 1,960,000 £ St. eller			(Kr. 34,100,000	j;1 - J 1 '' f\ .- 1 1 .!.•(•
		49,360,000 Francs...............	1890 d. Vs	3 Va *	(Rmk 38,362,500
1891	44	Obligationer för 1891 års		\£ St. l,879,762:io
		tillfälliga jernvägslån, för-fallna d. ''/t 1896, å Kr.			Frcs 47,339,325
		7.200.000, motsvarande 10.000. 000 Francs...............	1891 d. »/t	4 %	L i'',:''. 1 * ; it ■ n	/Kr. 7,200,000 \Fr. 10,000,000

1894	42	Obligationer för 1894 års jernvägslån åKr. 36,000,000, motsvarande 50,000,000 francs, 1,980,000 £St. eller 40,400,000 Rmk., hvaraf till 1894 års slut blifvit ut-

		lemnade obligationer å till-hopa 18,000,000 Kr., mot-svarande 25,000,000 francs, 990,000£St. eller 20,200,000 Rmk. .......................	1894 d. ,6/10	3 %	IKr. 18,000,000 JFrcs 25,000,000 \£ St. 990,000

18G6	13	Obligationer, hvilka i an-seende till sin ordalydelse			\|Rmk 20,200,000

Bill. till Biksd. Bröt. 1896. 4 Sami. 1 Afd. 89 Haft.

Statsutskottets Memorial N:o 48.

Reglemen- tets		Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld den 31 December 1895.
		Räntefot.
			vit utfärdade.		loke fonderad skuld.
Årtal.	§■			Fonderad skuld.
1890	14	icke kunna uppsägas, eller det s. k. gamla lånet ....... Obligationer, ouppsägbara	11798 d. •/, \|1811 d. 30/12	5 %	—	Kr. 10,125
		från innehafvare^ sida, utfärdade såsom grundfond för Sveriges allmänna hypo-teksbank, bokförda inom linien med Kr. 30,000,000	1890 d. 18/ä	3‘/a %
1866	15	Ännu icke till inlösen före-
		tedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta Runt 2,286: 88....................	1750 d. Va	6 %
1866	16	Årliga anslaget till H. M.
		Konungen300,000 R:dr(icke kapitaliseradt)	1815 d. 9/„
1866	17	Ränta å H. K. H. Hertigens
		af Södermanland, seder-mera Konung Carl XHI, hemgiftskapital, bokfördt inom linien medR:mtl50,000 R:dr . . ...............	1778	5 %
1866	18	Innestående fond för Göta
		kanals underhållande.........	1833 d. 31/i2	5 %	—	Kr. 140,889
		Diverse skulder.....................	__	—	--■	* 7,511,962:73
1866	20	Fondför Hjelmarekanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordring shandlingar)......
1866	21	Dito för Stromsholms kanals
		dito (dito) .........................	—	—	—
1882	3	D:o för Söde rtelje kanals (d:o)	—		—	—
1866	22	Lappmarks ecklesiastikfonds

Statsutskottets Memorial N:o 48.

Reglemen- tets		Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld den 31 December 1895.
			vit utfärdade.		Fonderad skuld.	Icke fonderad
Årtal.	§•				skuld.
1866 1869	25 77	behållning, bokfördj inom linien med R:mt 100,777:16 (statsutskottets utlåtande n:o 23 vid 1869 års riksdag) Brudgåfvovinsten (kapital-skulden afskrifven); (stats-utskottets utlåtande n:o 15 vid 1859—60 årens riksdag) Post-assuransfonden (ingår bland Riksgäldskontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente inne-håller).................................	—	—	—	—
			Summa Kr.	280,305,966:67.	—
	Inom liuien balanserade skulder Kr........ 30,254,314:<m.

Statsutskottets Memorial N:o 48,

Bil. B.

Biksgäldskoutorets vid 1895 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1895 års

Årtal.	§•
		a) Byggnadslån.	i Bill
1866	39	Lån till staden Kristine-	‘ • f > » t '', * t > ; ,		* >1 In.!.. i»
		hamn och Varnums lands-församling, för uppbyggan-de af ny kyrka i Kristine-hamn ...................................	jl849\	1.2 % 1 { jemte > l ränta. J	3 %	37,500		4,500
			\|1854j
	43	Lån till Vesterås domkyrka,
		för densammas reparation	1860	—	—	28,000	—	28,000	—
	36	Lån till staden Jönköping,
		för uppförande derstädes af ett nytt lärohus för ele-mentarläroverket.................	1861	5 %	4 %	120,000		50,447	49
»	90	Lån till Apotekare-societe-
		ten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutisk^ institutet..............................	1862	»	»	50,000		16,896	90

		Transport	—	—	—	—	—	99,844	39

Statsutskottets Memorial N:o 48.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot,	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1896 års slut.
Årtal.	§■
'' i		Transport	—	- 1	» ''	—	—	99,844	39
1866	37	Lån till staden Umeå, för
		uppförande af byggnader för Umeå läroverk...................	1864	f 5 %	4 %	25,000		13,890	99
2>	»	Lån till staden Falun, för
		uppförande af ett nytt läro-verkshus derstädes............	1864		»	40,000		22,281	05
»		Lån till staden Sala, för upp-
		förande af ett nytt läro-verkshus derstädes......	1865	»		12,000		6,648	63
» 1		Lån till staden Halmstad, för
		uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar-läroverk derstädes..............	1866	»	»	25,000		1 ■ Y f r''. ■ 1 15,208	! 81
		Lån till Kalmar Domkapitel,
		för uppförande af en ny bygg-nad för läroverket i Kalmar	1866	» >		40,000		24,300	34
»	148'')	Lån till staden Venersborg,
	för uppförande af en ny byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes ......	1867, 1868	»	»	40,000	!	25,390	88


»	1482)	Lån till staden Vestervik, för		1 i tf rr.
	uppförande af ny byggnad åt elementarläroverket der-

		städes....................................	1867, 1868	»	• l	20,000	—	12,894	50
»	1483)	Lån till Upsala Domkapitel, för uppförande af ny bygg-
		Transport	---	—	—	—	—	220,459	59

) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.

!) Jfr § 16 mom. i i 1867 års Reglemente.

’) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 48.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1896 års
Årtal.	§•							BlUli
		Transport		—	—		—	220,459	59
		nåd för högre elementar-läroverket derstädes.......	1867, 1868	5 %	4 %	140,000		90,222
1866	148'')	Lån till Karlstads Domka-
	pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes ......	1868			40,000		26,364	86


	1482)	Lån till Skara Domkapitel,
	för förändring och tillbygg-nad af elementarläroverks-

		byggnaden derstädes...........	1868, 1869	»		40,000	__	32,344	13
1868	47 3)	Lån till domkyrkan i Karl-
	stad, för densammas repa-ration....................................	1869	6 %	V	23,500		2,673	47

1866	148«)	Lån till staden Kristianstad,
	för utvidgande af elemen-tarläroverksbyggnaden der-städes....................................	1873, 1875	5 %		20,000		15,660	82


1874	5	Lån till direktionen för se-
		minarium för bildande af lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi-
		narium .................................	1875			59,000		41,431	25
1882	17	Lån till föreståndarne för
		Linköpings domkyrka, för fullbordande af tornbygg-naden å domkyrkan .........	1883			30,000		25,492	64
		Transport	—	—	—		—	454,648	76

*) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.
a) Jfr § 27 1 1869 års Reglemente.

8) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

4) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1876 års Reglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 48.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	läntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1895 års slut.
Årtal.	§■
		Transport	—	—	—	—		454,648	76
1887	15	Ytterligare lån till Linkö-pings domkyrka till betäc-kande af den brist, som uppkommit i den beräknade kostnaden för tornbyggna-den å nämnda domkyrka jemte dermed i samman-hang stående arbeten.........	1888	5 %	4 %	30,000		27,630	90
1892	17	Lån till Skara domkyrka,
		för fullbordande af restau-rationsarbetet å densamma	1893	»	»	40,000	—	39,194	34
		= 521,474: —
		b) Tomtregleringslån.
1866	142	Lån till staden Karlstad,
•		för reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års
		eldsvåda..............................	1867	6 %		50,000	—	8,354	12
1872	32	Lån till staden Strengnäs,
		för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda...............	1872	»		30,000	_	12,133	14
18771)	7	Lån till staden Strömstad,
	för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda...............	1878	»	5 %	50,000	_	44,486	72

\|18 7 7	8	Lån till staden Söderhamn,
(1878	6	för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ...........	1878, 1879		»	200,000	_	164,574	04
{1880	13	Lån till staden Hudiksvall,
(1881	10	för ny tomtreglering efter
	Transport		—	—	—		751,022	02

M Se vidare § il i 1881 Ära Reglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 48.

Eeglemen-te ts		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Eäntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1895 års
Årtal.	§.
		Transport		—	—■	—	—	751,022	02
		1878 och 1879 årens elds-vådor .......... . . .	1881, 1882	6 %	5 %	200,000		174,844	22
1888	15	Lån till staden Luleå, för
		ny reglering efter 1887 ars eldsvåda.........	1889	5 %	4 o/.	100,000		97,960
1889	17	Lån till staden Umeå, för ny
		reglering i följd af den staden år 1888 öfvergångna brand	1890	»	7>	200,000		195,920
		= 698,272: 24
		c) Län till kanal- och
		slussanläggningar.
1866	93'')	Lån till Dalslands kanalak-
		tiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefura vid						#
		Venern till sjön Stora Lee	1865,1867	5 %	3 %	800,000		307,665	62
»	94‘-)\|	Lån till Kinda kanalaktiebo-
»	118	lag, för utsträckning af Kin-
»	143	da båtled medelst kanalise-ring af Stångån från sjön	j 1865 \	»	»	437,500		359,692	05
		Rengen till Linköpingshamn	\18671870j
1866	1433)	Lån till Dalslands kanalak-
		tiebolag,för kanal-ocb sluss-anläggning mellan sjöarne	•*'' i i
		Transport	—	T"1 i ''., t	— \|		—	1,887,103	91

*) Se vidare § 134 inom. 13 i 1863 års Eeglemente,

2) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Eeglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års Eeglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Eeglemente;

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 6 i 1869 års Eeglemente.
s) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Eeglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 48.

Reglemen- tets	\ Tiden, då lånet ! utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1895 års
Årtal.	§•
		i Transport i	—	—	—	—	—	1,887,103	91
		Östra och Vestra Silen på Dalsland..............................	1868,1869	6 %	4 %	51,200		3,440	46
		= 670,798: 13
		d) Lån till jernvägs-
		anläggningar.
1866	79	Lån till Borås jernvägsak-tiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrliunga...........................	1862, 1863	5 %	»	1,377,055	24	375,912	05
»	80	Lån till Vexiö—Alfvestads
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Vexiö och Alfvestads station
		på Södra stambanan .........	1864	10 *>)		434,000		23,884	85
»		Lån tillHelsingborg—Lands-krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga, äfven Helsing-borg—Årup) jernvägsaktie-bolag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Årup..............................	1864, 1865	5 %		1,100,000		544,704	98
»	7>	Lån till Kristianstad—Hess-
		leholms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och	i i '' : (
		Hessleholms station på Sö-dra stambanan.....................	1864, 1865	»		720,000	—	331,566	96
		Transport	—	—	—		—	3,166,613	21

'') Enligt Kongl. bref af d. “/u 1890.

Bih. till Riksd, Prof. 4 Samt. 1 Afä. 39 Höft.

Statsutskottets Memorial N:o 48.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloDDet.	Kapitalåterstod vid 1896 års
								Slut.
Årtal.	§.

		Transport	—	—	—		—	3,166,613	21
1866	80	Lån till Ystad—Eslöfs jern-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba-nan till Ystad............	1864—1866	5 %	4 %	2,450,000		1,229,995	47 i
	»	Lån till Landskrona—Eslöfs
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta-tion på Södra stambanan	1864—1866	7>		1,200,000		596,016	89
	82	Lån till Uddevalla—Veners-
		borg—Herrljunga jernvägs-aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Ud-devalla.....	1865—1867	»	»	3,240,000		1,971,054	40
1871	31	Lån till Karlskrona—Vexiö
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan	11872]
		städerna Karlskrona och	\|l873>
		Vexiö..........	Il 874)	5 * ■)	4''/, %	2,600,000	_	2,037,589	38
y>	»	Lån till Krylbo—Norbergs jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan	11872]

		Krylbo och Norberg ........	]l873(	6 %	5 %	406,000	—	282,011	62
	y>	Lån till Upsala—Margrete-
		hillsjernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle ...............	1873	»		500,000		359,338	07
		Transport	—		—		—	9,642,619	04

'') Se § 3 af 1886. Ars Reglemente,

Statsutskottets Memorial N:o 48.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1895 års slut.
Årtal.	§.
		Transport	—	—	—	—	—	9,642,619	04
1871	31	Lån till Bergslagernas jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Lud-vika till Kil, mot skuldför-bindelse .............................	11874) 118 7 5 > (l 8 7 6J	5•/, *»)	5 %	5,000,000	—	4,415,901	39

1878	11	Lån till Bergslagernas jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obliga-
		tioner å nominelt 5,988,600 Kr., efter 90 %..................	1878, 1879		»	2) 6,078,240		5,389,740	_
1891	7	Samma bolags obligationer
		af den 31/i2 1891 för in-lösen af utelöpande oin-friade kuponger tillhörande ofvannämnda obligations-lån af den lä\|i 1874 .........	1891		, _ i 4 %	1,707,800		1,707,800
j 1876	5	Lån till Vestervik—Åtvida-
		berg—Bersbojernvägsaktie-bolag, för anläggning af jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida-	(1877)					1,720,835	46
		berg till Bersbo, med bi-	{18781	5 %3)	4 ''It %	1,865,000	—
		bana till Storsjön...............	1879
	»	Lån till Hultsfred—Vester-
		viks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel-lan Hultsfred och Jennymed
'' i !		Transport	! —		—	—	1-	22,876,895	89

i) Se § 3 af 1883 års Reglemente.

s) Motsvarande, å 90 •/,, ett primitivt belopp af kr. 6,753,600.
3) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

Statsutskottets Memorial N:o 48.

Reglemen- tets
Årtal.	§■
1876	5
»	»
1 »	* \
(1879	13/
1876	5
1881	15

Transport

bibana till sjön Yxern, sidospår
till Ankarsrum och
hamnspår vid Verkebäck...
Lån till Vislanda—Bolmens
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Vislanda öfver Ljungby till

sjön Bolmen.......................

Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Visby till

Hemse kyrka.......................

Lån till Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Krylbo
station på statens Norra
stambana öfver Avesta, Hedemora
och Säter genom
Gustafs och Tuna socknar
till Borlänge station å
Bergslagernas jern vägsaktiebolags
jernväg jemte bibana
till Bispbergs gruffält
......................................

Lån till Varberg—Borås
jernvägsaktiebolag för anläggning
af jernväg öfver

Fritsla till Borås...............

Lån till Lenna—Norrtelje
jernvägsaktiebolag, för an -

Tiden, då lånet
utbetalts.

Jl877|

\1878/

(18771

1878}

(1879J

1879

1880
1881(
1882]

(18791
<1880 >
|l 8 81J

Transport

Annuitet,

5 s;1)

5 %'')

'')

Räntefot.

4 ''It %

Ursprungliga

beloppet.

1,750,000

785,000

500,000

2,375,000

2,600,000

Kapitalåterstod
vid 1896 års
slut.

22,876,895

1,628,923

772,832

469,288

2,210,547

2,419,968

30,378,456

*) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

Statsutskottets Memorial N:o d8.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalte.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1895 års slut.
Årtal.	§.					I
		Transport		—		—	—	—	—	30,378,456	33
		läggning af jernväg mellan Lenna station på Upsala—		1883
		Lenna jernväg och Norr-		1884	1		4 ''/a %	a)			94
		telje ....................................		1885		5 %	746,197	94	746,197
1881 ;	15	Lån till Siljans jernvägs-aktiebolag, för anläggning af jernväg från Borlänge station å Bergslagernas jernvägsaktiebolags jern-		1886		f ----- ..		sill: '' ■! iif \|
		väg till Insjön i Dalarne...	1883 — 1886			950,000	—	918,094	77
»	»	Lån till Skåne—Hallands						; ■
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernvägar från Helsingborg öfver Engel-holm till Halmstad, från			''r ‘ I			uU ■
		Höganäs till Kattarp och
		från Kattarp till Åstorp ...	1883—1886	V		1,500,000		1,439,856	36
	»	Lån till Hvetlanda—Säfsjö jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från						i

		Hvetlanda till Säfsjö sta-		fl 883)				1 .
		tion å statens Södra stam-		1885	f		»	\| 300,000		289,924	66
		bana ....................................		*1886	J
		Lån till Fiaspong—Nors-
		holms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Finspongs station å Pålsboda—Finspongs jern-vägsaktiebolags bana til					1	1		!	1
'' 1		T rånspor	—	—	1 -	I__	1-	\|33,772,530	06

a) Återstoden, Kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 760,000 Kronor eger bolaget ej rättighet
att utbekomma.

Statsutskottets Memorial N:o 48.

Reglemen-					1
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1895 års
							slät.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—			33,772,530	06
		Norsholms station å statens Östra stambana och Nors-liolm—Ristens kommunika-tionsaktiebolags bana.........	1883—1886	5 %	4>/j %	500,000		479,952	11
1881	15	Lån till Stockholm—Rimbo
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från Stockholm till Rimbo gäst-gifvaregård ................	/1883—1885\|			500,000		479,952	11
j 1887 /
»	>	Lån till Kinds härads jern-
		vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg mellan Bo-rås och Svenljunga	^ O-OO 00 00 oo t-H v-H			500,000		492,157	44 I
1884	14	Ytterligare lån till Skåne—
	''	Hallands jernvägsaktiebo-lag för anläggning af jern-vägar från Helsingborg öf-ver Engelholm till Halm-stad, från Höganäs till Katt-
		arp och från Kattarp till Åstorp .........................	J1885} jl886/	■ »		795,500		763,603	82
»	15	Lån till Mellersta Hallands
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg mellan städerna Halmstad och Varberg ..................	1885	»	»	1,550,000		1,507,602
1886	16	Lån till Skara—Kinnekulle
		—Venerns jernvägsaktie-bolag för anläggning af jernväg från Skara till	/18871
		Kinnekulle och Venern ...	/I888/		»	324,000		315,137	45
		Transport		—	—	—	—	37,810,934	99

Statsutskottets Memorial N:o 48.

Reglemen tets -

Årtal, i §.

Tiden, då lånet
utbetalts.

1886

Annuitet.

Räntefot.

Transport

jLån till Svartelfs jernvägsaktiebolag
för anläggning
af jernväg mellan Carlsdahl
och Grythyttehed

m. m.....................................

Lån till Halmstad—Bolmens
jernvägsaktiebolag för anläggning
af jernväg från
Halmstad till Byholma och
Bolmen med sidospår till

sjön Södra Unnen .......

Lån till Göteborg—Hallands
jernvägsaktiebolag
för anläggning af jernväg
mellan Varberg och Göte

borg ...................................

Lån till Fogelsta—Vadstena
—Ödeshögs jernvägsaktiebolag
för anläggning af
jernväg mellan Fogelsta
och Vadstena till Ödeshög
Lån till Mellersta Blekinge
jernvägsaktiebolag för jernvägsanläggning
från Karls
hamn till Ronneby och
GullbäAia .......................

Transport

J1887\

\1888j

f 1 8 8 7 \

}l888|

1887

1888

1889

1890
1893

4''/-i %

341,000

Kapitalåterstod
yid 1896 års
slut.

37,810,934

341,000

! 824,915

2,068,000

300,000

1,102,250

807,269

2,011,432

293,582

1,078,678

42,342,897 84

a) Enligt K. Br. af d. »/a 1888 är statslånets belopp nedsatt med 86 Kronor.

b) Återstoden, 18,000 kr„ af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.

Statsutskottds Memorial N:o 48.

Reglemen tets -

Årtal. §,

1886

1891

	Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1896 års slut.
Transport	—	—	—		—	42,342,897	84
Lån till Mora—Venerns jern-
vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg från Mora strand vid sjön Siljan till Ostra Yermlands jernväg med bibana...........	118891 <1892 > \|l 893J	5 *	4 V* %	1,000,000		995,000
Lån till Mariestad—Kinne-
kulle jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg från Mariestads jern vägsstation till Gössäters jernvägssta-tion med bispår	1890		»	305,000		301,881	37
Lån för anläggning af jern-
väg mellan Vittsjö och Hessleholm ...	118901 (1892/	»	»	404,000		397,663	21
Lån till Skymnäs—Munkfors jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg mellan Björndalsbron och Munk-fors .....	»	»
/1891( (1892/	90,835	90,380	82
Lån till Klippan—Röstånga
jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från Klippans station å Helsing-borg—Hessleholms jernväg förbi Ljungbyhed till Röst-ånga by ..............................	/1892( (1893/	»		290,000		290,000
Lån till Malmö—Tomelilla
jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från
Transport	---	—	—	—	—	44,417,823	24

Statsutskottets Memorial N:o 48.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	! Kapitalåterstod 1 vid 1895 års slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	''	—	44,417,823	24
		Malmö öfver Staffanstorps	j1892 j			a)
		station till Tomelilla.........	11893/	5 %	4Vj %	1,300,000	—	866,600	—
1891	18	Lån tillNorra Södermanlands
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från Ny-
		by bruk till Södertelje med bibanor till Åkers stycke-bruk, Strengnäs, Mariefred				b)
		och Igelstaviken ...............	1892—1895	»		1,800,000	—	1,784,000	—!
»	19	Lån till Hernösands — Sol-
		lefteå jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg från Hernösand till Sollef-	[1892,18931
		teå .......................................	i 1895 1	»		2,350,000	—	2,350,000	—
	18	Lån till Norrköping—Söder-
		köping—Vikbolandets jern-vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg från Norr-köping till Söderköping
		m. m. .................................	1893—1895	»		653,000	—	653,000	—
	»	Lån till Uddevalla—Lelån-
		gens jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg mel-lan Uddevalla och sjönLe-lången .................................	1895	7>	»	C) 1,247,000		247,000
		= 48,427,878: 87
		Summa	—	—	—	—	—	50,318,423	24

a) Hvaraf vid 1895 års slut återstodo ej lyftade Kr. 433,400: —

b) D:o vid d:o d:o Kr. 16,000: —

o) D:o vid d:o d:o Kr. 1,000,000: —

Bill. till Riksd. Prof. 4 Sami. 1 Afd. 39 Häft.