Statsutskottets Memorial N:o 47 (Betänkande 1895:Su47 su)

Statsutskottets Memorial N:o 47.

■ >ii

''list; ; . /

f»l{ ''"i i 5,II * ^

3T:o 47.

Ank. till Riksd. kansli den 1 april 1895, kl. 12 midd.

i: 11 Vyw\5i(:''.\''A>iv.\\,,A’i‘\

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, sinn bära införas i
det nya reglementet för riksgäldskontoret.

n£

rov jiiioF»

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden i
det nya reglementet för riksgäld skontoret, som angå: riksgäldskontorets föremål;
riksgäldskontorets skulder; riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda
eller godtgjorda lån; återstående utgifter till följd af beslut vid föregående
riksdagar; med statsregleringen gemenskap egande utgifter; från riksgäldskontor
utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningai’, förvaltningsutgifter
m. m.; riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarna;
redovisningen af de till riksgäldskontoret ingående medel; styrelsen för
riksgäldskontoret; fullmäktiges sammankomster; betjeningen vid riksgäldskontoret;
lediga tjänsters bestridande och tillsättande; behandlingen af frågor rörande
tjensteförsummelser m. m.; pensioneringen af riksgäldskontorets betjening.

Ur det nu gällande reglementet hafva uteslutits §§ 5, 14, 15, 16, 17 och
18, hvilka icke vidare ega tillämpning.

De föreslagna stadgandena äro af lika innehåll med motsvarande stadganden
i gällande reglemente.

Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning,
om sådant skulle erfordras, få ändra paragrafernas nummerordning, hemställer
utskottet,

Bill. till Riksd. Prof. 189ö. 4 Sami. 1 Afd. 31 Höft. (N:o 47.)

Statsutskottets Memorial N:o 47.

att det nu öfverlemnade förslag till stadganden må af
Riksdagen godkännas.

Stockholm den 1 april 1895.

På statsutskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ i • ''n/i

Riksgäldskontoret bär till föremål:

a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott
och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen; erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

: ;.iv ;i*ii 1. • .! ; , j, . :} . ioJäUIo Mut.flrn: ■ '' ''■ bil: Hall : ;t f. J/ro5 li: ''r.Äl i

ii r i” '' ■ <■. ■ 1 r :: af) i rf ■ O J > fl o jt #V::ift >!

.*• tf: |'' •<[ . t.-;.: ;!W ''b, i: . j : .m .in i

i!MO M tti; fr,l ,! i .'' r./ii J jjjjiDnIgO''1 ''thi/clläg i:.i Jab ''lU

Angående Riksgäldskontor^ skulder.

o’.- - ;'', y. ''t: <•>» "tf''; oU

8 -• ■ ;

C ‘ • '' • • ‘ ‘ • '' J ''■ | 1 i 1 -..yl »liv «.•- l t > • 1 ■'' '' ‘ ■“» ‘ '' ■ ’ * ‘ ’ ■'' " f “ *

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer, äfven -

Statsutskottets Memorial N:o 47. 3

som do obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar hos
enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras
gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som
koutraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret
utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör
1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp
i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper
och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års
slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de
föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 3.

Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års
svenska tre procent statslåns upptagande, till de under Riksgäldskontorets för -

Statsutskottets Memorial N:o 47.

vältning stående liqvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas en
annuitet till belopp motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna
valuta, eller 885,333 kronor 33 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån
främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden medelst
ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

■•ib.: . . dunr/i! :j; - rso/1 cd : c- MiiT-u.

Angående Hiksgiildskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å bvilka,
för tiden vid nästlidna års slut, eu förteckning jemväl finnes detta reglemente
bifogad (til. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna
uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

-.kil : . ..i: : .. . • .... : . tf,. j.r,f.

Angående JEliksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 6.

Riksdagen har år 1885, under förutsättning att de i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden för den 25 Februari samma år omförmälda, utaf staden
Hudiksvall och Hudiksvalls trävaruaktiebolag erbjudna upplåtelser till staten af
mark och af flottleden mellan Hybosjön och sjön Gryttjen komma till stånd,

dels medgifvit, att Hudiksvalls jernvägsaktielolags jernväg mellan Hudiksvall
och Näsviken med alla tillbörigheter i fast och lös egendom, deribland ångbåtar
och pråmar jemte sjöstationer med åbyggnader samt fordringar enligt bok, vid
tiden för öfverlåtelsen må för statens räkning inköpas, att tagas i besittning den
1 November 1887, mot en köpeskilling af 536,488 kronor 15 öre, hvilken erlägges
sålunda, att staten

Statsutskottets Memorial N:o 47.

ko) eftergifver hvad af det bolaget beviljade statslån
återstår oguldet den 31 December 1887, beräknadt att utgöra kronor 185,677: 97

och 2:o) sistnämnda dag betalar till bolaget dels mot
erhållande af bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obligationer
ett deremot svarande belopp, beräknadt till 105,624
kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor 11 öre eller
sålunda tillhopa .......................................................................... „ 350,810: 18

Summa kronor 536,488: 15;

dels öfverlåtit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll
och bestämmelser, som vid uppgörande af aftalet med jernvägsaktiebolaget må
finnas erforderliga;

dels beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition för jernvägens inköpande
och dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande till norra stambanan
vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel 4,623,300 kronor och deraf
anvisat till utgående

under år 1886 ............................i..................................... kronor 2,000,000: —

„ „ 1887 ................................................................ „ 2,350,300: —

samt „ „ 1888 .................................................................. „ 273,000: —

och åligger det Riksgäldskontor att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala
ofvannämnda belopp, i den mån de ännu ej lyftats.

§ 7.

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i
den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,
verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stälts
ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontor
att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare
sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontor
att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej
lyftats.

§ 8.

Riksdagen har år 1890

dels, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning för en
köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t bestäm -

Statsutskottets Memorial N:o 47.

mer, inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge med alla dertill hörande
byggnader och öfriga för trafikens behof utförda anläggningar jemte den
vid jernvägen befintliga rullande materiel, som, vid en af maskiningeniören V. L.
Klemming i september månad år ,1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra
bolaget “The Swedish and Norwegian railway company, limited", till Kong],
Maj:ts förfogande anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven
för bestridande af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000 kronor,
att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen användas,
dels ock anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000 kronor,
att utgå från Riksgäldskontor, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när
Kongl. Maj:t finner sådant nödigt. q. p.* ra

§ 9- / V . \ii: r - U:T

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1886 års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att
utgå under fem år från och med år 1887 med 1,000,000 kronor årligen, dock
så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för
ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar,
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf, att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå, till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen
för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för
allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd
till banans öppnande för allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte

Statsutskottets Memorial N:o 47.

statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
o''ch kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra
å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande med gifvas

för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; sko lande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge,
till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits,
blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af

staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbe kommande

erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den
jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande
ej mindre såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens
fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför
hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet
innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats
för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvan berörde sista tredjedel
ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

G:o) att Kongl. Maj:t skall insätta eu ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, It vilka Kong].

Statsutskottets Memorial N:o 47.

Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och
kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild
person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af
bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla;

och åligger det Riksgäldskontor att behörigen tillhandahålla och utbetala
de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta anslag anvisat eller ytterligare
kan komma att anvisa.

§ 10.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1891 års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå
under fem år från och med år 1892 med 1,000,000 kronor årligen, dock så
att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett
efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga
kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt,
hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt
och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf, att bolagsmännens
inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de
andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande
härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess
besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af
Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och
besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för
allmän trafik;

Statsutskottets Memorial N:o 47.

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsheloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för
hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,
dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg
senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta,
med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom
de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke
beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp
med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den
ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kongl. Majrts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten
lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,
för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej
mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran
inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan
fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje
annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

G:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot
i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en
revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt
att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, Indika Kongl. Maj:t

Bill. til! Riksd. Fröt. 1895. 4 Sund. 1 Afd. dl Höft. 2

Statsutskottets Memorial N:o 47.

kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,
som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt
enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla;

och åligger det i följd häraf Riksgäld skontoret att behörigen utbetala de
belopp, Kongl. Maj:t må komma att å detta anslag anvisa.

§ 11.

Riksdagen har år 1S91 beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande
ett belopp af två millioner trehundrafemtio tusen kronor, att anvisas såsom lån
åt Hernösands—Sollefteå jernvägsdktiebolag och utgå med ena hälften under år
1892 och med andra hälften under år 1893, under förutsättning att bolaget hos
Kongl. Maj:t styrker, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är
fullt tillräckligt för jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag
innehålla, och hvaraf minst en million sjuhundrafemtio tusen kronor
böra utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande, samt under
de vilkor och bestämmelser i öfrigt, hvilka för understödjande medelst lån af enskilda
jernvägsanläggningar blifvit af 1891 års Riksdag stadgade och i nästföregående
paragraf af detta reglemente finnas angifna; och har Riksgäldskontoret
att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, behörigen utbetala det sålunda för år 1893
beviljade belopp, 1,175,000 kronor.

§ 12.

Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter
å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition
af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till
fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor
årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret
förorsakas.

Statsutskottets Memorial N:o 47.

§ 13.

Riksdagen har år 1893 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvarje af åren 1894—1898 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter
å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition
af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till
fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor
årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret
förorsakas.

3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.

§ 19.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter, m. m.

§ 24.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola,
intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,
genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och
å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld

Statsutskottets Memorial N:o 47.

granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.

§ 25.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontor et anvisade som af de för
Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen
hänförda utgifter.

§ 26.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade
utgifter utgår ett årligt anslag af tre tusen kronor; och skola de af 1882
års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek, med deri vid 1894 års
Riksdag vidtagen ändring, samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens
bibliotek tjena till efterrättelse.

Riksdagen har år 1884 beslutat:

a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:

lön ..........................

och tienstgöringspenningar ..............

....................... „ 1,500: —

kronor 4,000: —

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500
kronor;

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne
skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af
tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,
sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i
dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets reglemente
finnas för detta kontors tjenstemän angifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien
vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde,
som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla vid göromål
för Riksgäldskontorets räkning; .. ,,, •

Statsutskottets Memorial N:o 47. 13

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontor må ega att vid Riksdagens bibliotek
anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .......................................................................................... kronor 600: —

tjenstgöringspenningar ......................................................... „ 100: —

kronor 700: —

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna

förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter
fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med
100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare, som
i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna;
och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

Enligt 1894 års Riksdags beslut ega fullmägtige i Riksgäldskontoret att
under riksdag vid Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af
högst fem kronor om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom
hans ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 1 krona 50 öre om dagen
under den tid, Riksdagen är samlad.

§ 27.

? • • ''♦ SS* • I* • .»<•■ '' . ‘ I ■_ - " ■ :; |7 v* t-! • f r i ■ - • '' •• . i , t- ; it 1 • " '' , i

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, utbetalas af
Riksgäldskontoret; egande revisorerna att utom de af dem faststälda arfvoden till
de hos dem anstälde sekreterare samt kameral-, kansli- och vaktbetjening, på
Riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp af papper, skrifmaterialier och andra
dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden samt för de kostnader,
som kunna föranledas af verkstälda resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas berättelser
öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret, äfvensom af
de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgäldskontorets
medel bestridas.

§ 28.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch
vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande

Statsutskottets Memorial N:o 47.

Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge häri uppbär
justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och valctbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt

„ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men, så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren
hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 29-

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse
förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.

Statsutskottets Memorial N:o 47.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,
inför Fullmäktige särskildt redovisas.

§ 30.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

Fullmäktiges Deputerade åtnjuta härjemte särskilda årliga arfvoden, som
utgå, med fem tusen kronor till den Deputerad, som utöfvar det i § 56 omförmälda
uppdrag, hvilket skall af en af Deputerade bestridas, och med tre tusen
kronor till den andre af Deputerade.

§ 31.

Aflöningen för RiJcsgäldsJcontorets tjenstemannapersonat och vaktbetjening utgår,
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får
öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjente beviljade löneförhöjning
:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager.

Statsutskottets Memorial N:o 47.

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar, arfvode
eller missräkningspenningar, få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare
verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit
från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige
kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras
från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar,
arfvode och missräkningspenningar eller någon del deraf.

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 32.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda åtta tusen^kronor
årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.

§ 33.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst två hundra tjugufem kronor.

§ 34.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontor et afsilande och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,

Statsutskottets Memorial N:o 47.

att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d, Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver fem sextondedelar
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och
vederbörligen inbetald. '' ! o, Un .uv.t Ui i - i -i

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 35.

De till ''Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 36.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning
af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

. . i . '' .. '' . , . j » , , ‘ * f , . ,

§ 37. :

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,
bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk, alla öfriga
verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år
1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande
vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla

Bill. till Riksd. Vrot. 1895. 4 Sami. 1 Afd. 31 Haft. 3

Statsutskottets Memorial N:o 47.

värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret
erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande
skogsmark, kan verket tillkomma; , ,-o u/ i ; . -

b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riks gäldskontor

inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
-kronor 60 öre; och ii/ä tjV.-j , , : ''''u '' 4 .b in mé..

c) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes
före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under bvilket de uppfylt de ofvan nämnda
vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;
så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas. , .,. >

§ 38.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räjcningar i Riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger
Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller
på de återbetalbingsvjlkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af

Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga. .

, • ° ; ,!i- u, i.f .i fr''!'' ‘ nu-lnu.i.

* :l \

§ 39.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1895 och 1896 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgåénde från
Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnadcr
samt aflöningar äfvensom till räntor å statsskulden och afbetalningar å de fonderade
statslånen, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar;
börande i den liqvid, som enligt § 49 skall för det sistförfluten
året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret påföras
eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda
anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda
utgifter, efter frånräkuaude af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret
Utgått. . :<■ i i ■ ii1: c. tio

1 -- • — ; § 40. T

Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller derefter inflöte
för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre krono -

Statsutskottets Memorial N:o 47;

lägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af Statskontoret
levereras till Riksgäldskontoret att der särskilt bokföras, intill dess Riksdagen
fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling
tjenlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark,
bvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde
beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa andra
mindre kronoegendomar, dock under vilkor, att de genom denna försäljning
inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd
tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven dessa medel bordo
inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras på sätt stadgadt vore angående
köpeskillingarne för de kronoegendomar, som såldes enligt Kongl. brefvet den
29 Maj 1874, bar 1889 års Riksdag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning

jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande

medel må för ofvan angifna ändamål under pn tid af tre år, räknadt från den 1
Januari 1889, af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret
att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel. ''■)

Riksdagen år 1891 har medgifvit, dels att ytterligare vissa andra mindre
kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i'' fråga om försäljningsmedlens
användande och med samma föreskrift angående medlens inleverering
till Riksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i nästföregående stycke
omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarne för de kronoegendomar,

rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888 fattades
under tiden till och med utgången af år 1894, än äfven köpeskillingarne för de
egendomar, om hvilkas försäljning på grund af 1891 års Riksdags med gifvande

beslut under nyssnämnda tid fattades, finge för ofvan angifna ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras; åliggande det i följd häraf Riksgäldskontoret att,
uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala. I

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;
hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.
Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

Statsutskottets Memorial N:o 47.

(Kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut angående riksgäldskontorets
upplåning.)

• ''•■''A iMiid i! r'' • . r 1 , : A ! i-.-i ■ I:. - . ,( ,j;i

'' '' V.; .v . .■..... r..:, - §43.

Då obligationer och räntekuponger för . de af Riksgäldskontor upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontor
företedda, skola de medel, hvilka för infriande af sådana obligationer
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§44.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar äfvensom
de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande
genom deras insättning möt ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige
i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige
i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl
att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta
företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans
förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningställningen
som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

? • ... ..I\; : . . . •/ ,: ^

§ 45.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra
tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet,
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

0; f> null i»ii • :t . i. 1 ■ ■ . j ...i,■■■■., ■

•„ , § 46-

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel

Statsutskottets Memorial N:o 47.

genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter på vilkor, som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte
att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,
i mån af behof upplåna medel mot vare sig Kontorets skuldförbindelser eller
obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
efter föregången, af Riksgäldskontor verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige
öfverlemnadt att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar
Riksdagen särskilda föreskrifter.

.} j''i‘ :* in o K 3* i4 i«jf "fin k

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontor

ingående medel.

3-J.) it. -tv!''.''!-; ''i.blom „ j * .•! v, .«v.

, ■■■ i,.p : § «v-, b », :S:''. ..hd

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifua medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok ; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring, densamma under årets lopp undergått. Så väl
hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen
granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret
till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må
kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 48.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

Statsutskottets Memorial N:o 47.

i) i r.» '' .. m • >. .iu cj j j »-.i» •

■>fuT)i r-.!> j- blisnii! i i -junen . filt §!^®yj r''3''r-i /iilo ■ ''ifibri/!

I April månad hvarje år upprättas ''uti Riksgäldskontor liqvid med statsverket
för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontor återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

■■■) -yb rrnojiinrnjJ

-if(ol lono/f--qihlt) I.ii t■>v■.q., 7 j nb!-)''*''.! loff? gyini.s [‘\o y.‘[ 1

_T>fl i7 A''“! ''i>''i O J ii''■ lil ''.''.i.ii

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

Hit ''»!> It uo^nnntf/törn

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning, 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice
Ordförande att föra, ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.
it;; /lull .•v^-.uw.vAu ••jVwiwn A>> /iv Woryb attsnthitAuV-, aVw\ o!»

.(■ii’ torv gnhillätg «-roi>aol it.. § 5J •r/i-'', • • '' i - i-r jx rrnsi i s - jook !h>!* »i > ;4 o: (

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riks -

dagen bestämd ordning.

1 >

•m

!:•{, b: ij: ;iö! 1 • ’ J i > O''.’*‘1 g 52. .s,’; l.M\ • . r. ’''. 1(10

.-.•bni. no?, i : rf

I, Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter. .a.''j'':k<s v jod''.-; iuuUÅr i ii;v< : •!

§ 53.

Fullmäktige äro förbundne att vid Rihsgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontoret gällande''föreskrifter; börande Fullmäktige doldtochförtegadt
hålla, hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

Statsutslcottcts Memorial N:o 47.

Blir Fullmäktig ledamot af'' Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-befattningen,
och suppleant inträda i hans ställe.

• I. -• '' -a " m +>:■< uu>

<:■ v § 55. V :

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten
af de i sådant afseende meddelade beslutsamt Fullmäktige gifna uppdrag; börande
Fullmäktige således ej mindre, om anledning dertill gifves, söka förebygga, att
med statslån understödt jernvägsbolags inkomster, med åsidosättande af bolagets
skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning till Riksgäldskontoret, användas
till bestridande af andra utgifter än sådana, som äro nödvändiga för jernvägsdriftens
uppehållande, än äfven, derest tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags egendom,
uti hvilken Riksgäldskontoret har inteckning till säkerhet för fordran, så
förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att Riksgäldskontorets
fordran af köpeskillingen varder betäckt.

r, S''u!''f ;>»»is;i:w; § >U t ■ :i R ■ u''

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 65 innehåller, två
Deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa
de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel
till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar
med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som
Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa
dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade
redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid. v

En af dessa Deputerade utöfvar derjemte närmaste tillsyn öfver det sätt,
hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut
varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan
Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms-
eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja
tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton
dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges

Stal stil skottets Memorial N:o 47.

nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets
värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 57.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Biksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo
skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom justitieombudsmannen. , '' /

,M .• . : .!*1 •'' : : ’’i l-U»1 ■ , I ■

§58.i i''.''.’ •''‘•(b.tf. . ! • ..mm

f (• . , , • , j , ; .

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Bevisorerne begära råd och
yttranden.

.* ''in • i; - ''.) I i it''!,i it.''1 !• : ■. in . :i : > > •; »:■!’. ,'' ,1,. liten

•- ^ !•. , !''■:>. '' ti —4^1 t>-j---—L : ! ■! / .'' .''t''.-.''t

Angående Fullmäktiges sammankomster.

f . • ''i .. ; r,i r!; ■■ rf . ''• it* a f.r .... . •••• ; . '' i

§ 59.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 60.

Med undantag af de enligt § 56 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige
vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.

1.1,1 ''• i , • o ; ■ , <v. tf'', -

§61.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro. i e h...

Statsutskottets Memorial N:o 47.

§ 62. ,,lh

Är Fullmäktig, som icke, på sätt i Däst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 63.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke. minst fem Fullmäktige
äro närvarande.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

§ 65.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 66.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjenstemän
eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisoreme eller Statsutskottet anföra besvär,
dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom
trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje
deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte dervid enahanda äfventyr,
åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst
eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär

Bill. till 1liksd. Prof. 1895. 4 Sami. 1 Afd. 31 Höft. 4

Statsutskottets Memorial N:o 47.

ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne
eller Statsutskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet
eller Revisorerne inlemnas.

■«'' ""•VA. '' 1;! •. rb.i-jU .lurf j. • Ii,

i ! i : f. .-.A:''..; «;- ■< :! (>,. - . Vi ''■■■<•■, ,

■''loi ii i i -f UL‘! rl/!, • -I : J‘. lOf}.?. ’* ''i !fil i» '' JJ ''

Angående betjeningen vid Riksgäldskontor et.

§ 86.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande:
en sekreterare och ombudsman; V | •''!.>:/ iÅé. -1AM

en kamrerare; 1c ■ ..:•)!> fsj.:i i .'' ''.nviv ■-A . 7

en kassör;
eu -revisor ;
eu kassabokhållare;
en länsbokhållare;

en registrator och kanslist samt ''

• r.i en kammarskrifvare. . - .5 Ii.-A - !i , ;

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.

. .)llSill fllt‘* ■ . 11 ''i t ''J;Ui’.V I

''löl •iollalju i a Jet--i
ii I V - i ,ru: viiiit i«tuo’Jat:ear,tM
Jo iao gai‘i.1 .:J'',rmvlb hjäjyul
Jhi/Uid 7-tnr.d

rf. J

! VA''»''

J ■; Yr jf.

Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 93
förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omstän -

Statsutskottets Memorial N:o 47.

digheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifva
förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 89.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige ålerbesättes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontor.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,
dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra
de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;
äfvensom den, hvilken befordras till oinbudsmannasysslan, hör hafva fullgjort
hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må
begagnas, - f,<. .

Statsutskottets Memorial N:o 47.

§ 92.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande der.,
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande;
dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga fenster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,
under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten
för tjensten bestämmer.

_____ : ; m! ■

y > . ,V,''> 7>. ■ ! ir,:: iit ,/ ;v,’\ .ii'',- :j‘.''i .i.ar/iciöl ih-Ud

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsnmmelser
in. m.

§ 93.

Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd
med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring eller ock i allmänna lefverne!
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande
omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från
innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden
må i ersättning för tjenstens förrättande användas.

§ 94.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huru vida tjensteman,
som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla
och utöfva sin beställning.

- --''K''-- i ■ j'' '' V''.: ir;!;.: 1 i,;/ n , ■ .uärrntpaerJ "i;

§ 95.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

Statsutskottets Memorial N:o 47.

§ 96.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller eljest på ett
tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen
af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas
till suspension eller entledigande.

§ 97.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tf ensten f bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Revisorerne
afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med
densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 98.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra
följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt
biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontor
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit
och, efter att, på sätt i § 93 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras
vara från Riksgäldskontor skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman
eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare
beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgiildskontorets betjening.

§ 99.

Pensionerna för tjenstemannen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas
efter desses vid afskedstagande! innehafvande löner.

Statsutskottets Memorial N:o 47.

§ 100.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman
eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.

§ 101.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder
af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring
fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare
uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af
bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.
I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att
för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel
från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som
fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp
med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjenstår, eller med en
sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för
afskedssökande mera förmånligt.

§ 102.

Då sådant för göromålens säkra och skyudsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf
äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande Omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.

Statsutskottets Memorial N:o 47.

Reglemen tets Årtal.

§.

1866 5

187839

1880 38

1886 42

Bil. A.

, ><»..: t * ''Hd* • i 01 788 !

/I ''

Riksgäldskontorets vid 1891 års slut utbalanserade skulder.

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

Skulden för 1860 års premielån
mot obligationer å
2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda
till fem sjettedelar
deraf,, eller 2,000,000 Tblr
Obligationer för 1878 års
jernvägslån å 1,500,000 £
St. eller 37,650,000 Francs
Obligationer för 1880 års
jernvägslåns tre emissioner,
tillhopaKr. i 19,790,000,motsvarande
£ St. 6,600,000,
Francs 166,320,000 eller

lim k 134,640,000 ...........

Obligationer för 1886 års
jernvägslån å 72,000,000
Kr. eller 81,000,000 Rmk,
hvaraf till 1894 års slut
blifvit utlemnade obligationer
å tillhopa 60,673,333,88
Kr. eller 68,257,500 Pink

1860 d. Vs
1878 d. ''*/.

1880 d. ''/«

1886 d. ''/«

Räntefot.

4 %

Återstående kapitalskuld den 31 December

sifon) u'':

Fonderad skuld.

rx?» in Tim; > uO<m

Icke fonderad
skuld.

juli;;?;!

faii<-t+>:’vMo ::A 1 0u.''
................. ,''i/i u07.,.,>:

Oilll. ''< • .1:1, ■ CIO ’

-i;,do ■ T.d''».i:

sou oj

. ifi}! • \

1 rf tf:i .

Thlr 190,000

(Kr. 506,666: 67)

f£ St. 497,960

(Francs 12,498,796
(Kr. 9,042,953: so)

(V m ; i ■''*!,{\ u‘jvV \0

tf trut''/

i • '' : ''i i • ) j

lvm oj. |

-! 2, 00-i f

|Kr. 106,068,600
)£ St. 5,844,000

Frcs 147,268,800
Rmk 119,217,600

—

jKr. 59,328,444: 44
jltmk 66,744,500

. • • > • . -. i ■

Statsutskottets Memorial N-.o 47.

Reglemen- tets		Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld den 31 December 1894.
		Räntefot.
			vit utfärdade.
				Fonderad skuld.
Årtal.	§•				skuld.
1887	40	Obligationer, ouppsägbara från innehafvarens sida, men stälda att afRiksgälds-kontoret infrias efter sex
		månaders föregången upp-sägning, å 40,000,000 Kr., hvaraf till 1894 års ^lut	»II!-! «''U;	) (,vi !-; ■	Ål 11
		blifvit utlemnade fin första
* . t £/:		emission å 10,000,000Kr., en andra emission å 10,000,000 Kr., en tredje emission å 10,000,000 Kr. samt af en		r.u(o>; »:V*r-rt; }\ f
		fjerde emission å likaledes 10,000,000 Kr. obligationer å 1,926,500 Kr. ..................	1887 d. 30/i2	3 6/io %	Kr. 31,926,500 f.i ■< • ) V] 0 i0	''i fl '' • > ''>. ’ f ‘ '' 5
1888	40	ObligationeråRmk30,000,000,
		ouppsägbara från innehaf-varens sida, men stälda att			:r.I;!>->1 i .*(■; mot uir 000 "	• a o b
		af Riksgäldskontoret infrias			Kr. 26,660,666:67 Rmk 30,000,000	r-v/r[.!i v. X r
1890	39	efter minst tre månaders fö-regången uppsägning .....	1888 d. >/«	3 %	—
'' £ Sti 1\|470’000 Frcs 37,020,000
Obligationer för 1890 års jernvägslån å Kr. 35,555,555			\|.T JMO ••,(! - v 1 ''

		5/9, motsvarande 40,000,000 Rmk, 1,960,000 £ St. eller			[Kr. 34,411,555:55
		49,360,000 Francs...............	1890 d. Va	CO	iRmk 38,713,000
1891	44	Obligationer för 1891. års	\> ! '' i	[, o o p \|	\£ St. 1,896,937
		tillfälliga jernvägslån, för-fallna d. V7 1896, å Kr.			[Frcs 47,771,842	O I
		7,200,000, motsvarande	1891 d. Vt	4 %		/KrJ 7,200,000 /Fr. 10,000,000
		10,000,000 Francs...............	---_
		Obligationer för 1894 års
1894	42
		jernvägslån åKr. 36,000,000, motsvarande 50,000,000 francs, 1,980,000 £ St. eller		'' .V i	.« i » \i-.*r. • 1 :• !!

Statsutskottets Memorial N:o 47.

Reglemeiv
tets

Årtal. §.

1866

1890

1891

1866

^ i

40.400.000 Rmk., hvaraf till
1894 års slut blifvit utlemnade
obligationer å tillhopa
18,000,000 Kr., motsvarande
25,000,000 francs,

990.000 £St eller 20,200,000

Rmk....................................

Obligationer, hvilka i an
seende till sin ordalydelse
icke kunna uppsägas, eller
det s. k. gamla lånet ....
Upptagna inhemska tillfälliga
lån........................

Obligationer, ouppsägbara
från innehafvarens sida,
utfärdade såsom grundfond
för Sveriges allmänna hypoteksbank,
bokförda inom
linien med Kr. 30,000,000
Obligationer, utfärdade såsom
garantifond för aktiebolaget
Sågverksegarnes
garantiförening, bokförda
inom linien med Kr.

3,000,000..............................

Ännu icke till inlösen företedda
Trollhätte slussverks
lottsedlar å tillhopa 5,000
daler silfvermynt, bokförda
inom linien med R:mt 1,250
R:dr, jemte upplupen ränta

R:mt 2,280: 88....................

Årliga anslaget till H. M.
Konungen300,000 R:dr(icke
kapitaliseradt).....................

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

1894 d.

j 1798 d. •/,
)1811 d. ,0/,2
} 1893
\1894

1890 d. "»/s

1892 d. 3#/4

1750 d. */s

1815 d. •/„

Räntefot.

i>u-s)>/

3 %

3 Vs *

6 %

Bill. till Jtilcså. Prof. 1893. 4 Samt. 1 A fä. 31 Iluft.

Återstående kapitalskuld den 31 December
1894.

Fonderad skuld.

moSih-,U .H .tf .11 r,

i :i, -»3 ''f.lljli

11TX fm ) garwotf
IbiölilOil Ii; 3

Vjf.u’. I hn.ji i''ini >i*>f./1

Kr. 18,000,000

Frcs 25,0.00,000

Rmk 20,200,000

fao alun/"

■ or4 ''O!

i-*-

-i

bniKjl em‘>> f l isi > it--: -i

......................(eiib

1 ■

fwolifik i''i ;
fnöi.1..

i -H-—

; •; ;

b .Hd

3 Vs %

fi;. i

• '')
l ’ Il *

Icke fonderad
skuld. i-1

SllWUt . i i ,<J

"I It;

inuti! i |
gift*»! i ;
lönn:

''ib:H

fasta; i__
eu it4 j

fi »v Q , ;

Kr. 10,125

Kr. 2,400,000

it .veu ! i

clio

ii'',i ,.i : ;

Statsutskottets Memorial N:o 47.

Reglemen- tets	tf* fru» J>;''« å? /- ’ .Kbi	Tiden, då för-	ib ,!,;t	Återstående kapitalskuld den 31 December 1894.
	bindelserna bllf-vit utfärdade. 1
		i , , i . AiluA* !»jrmJ»MO \			Icke fonderad skuld. !>:ti
Årtal.	§•		Fonderad skuld.
1866	17	i Ränta å H. K. H. Hertigens			lii Tmuvd , ./lind 000,(	tf <1 .''tf i- ;
		af Södermanland, seder-			•in »i vidd Jula ^ i ii	tOtfl :
		mera Konung Carl XIII,			-liit n i&aoilfigildo sb	i il Ulllf
		hemgiftskapital, bokfördt			mai , i)l 000,000.tf t
		inom linien med R:mtl50,000			wiinril -0<i,ö‘-	fm;v -
		r, , iittn Om).; I .i/I\| R:dr L ; ................... .	1778	5 %	• i «•< •'' .ny ■• ! /	0.0(0 _
1866	18	Inneståéhde fond för Göta		A, im-l .
		kanals underhållande.......\|. Diverse skulder.....................	1833 d. »''/is	5 %		Kr. 140,889
		__	__	,v, j} i , ), • —ti • <*, {i f 1	•• 1,835,857:54
1866	20	Fondför Hjelmarekanals och		’■ HOT I i .	1 ,if > .11111(10
	0	slussverks underhållande	..;'' o i	.. Onl!.: .A	ri J‘)h
		(utgör blott ett depositum af fordringshandlingar)......	j__	: i j	-iiit lYA". Härtill i\!)i,	Klljlj ) • jo__
1866	21	Dito för Strömsholms kanals			''/Utnött	KjdiJi> ; i ootf i
		dito (dito)............................	__	__	sill: k	in: (1--
1882	3	D:o för Södertelje kanals (d:o)	—		''Ilo''!! I1UWu-w,'',;.: -bi:	il ''i till--
1866	22	Lappmarks ecklesiastikfonds			mj (il t.MIHlivU:	tf; v r ''
		behållning, bokförd inom			n an i r. i iföl död ,A:u	th-Jni
		linien med R:mt 100,777: ie		b 01! tf 1	)00.o(!0,Oj: :\A it*iin	n f)inii
		(statsutskottets utlåtande			-Kr: ''lind* liiljll	caildM loL-ilotf 1
		n:o 23 vid 1869 års riksdag)	—	---	iO/Ik jn4-+n*<i,!jl: •:''.	''ilo»--
1866	25	Brudgåfvovinsten (kapital-			lim;’," dill /pj;''d J	afdöd
		skulden afskrifven); (stats-			iil> inl/loil .sniriH :u!i.t
		utskottets utlåtande n:o 15			i>f bom n.ituif
		vid 1859—60 årens riksdag)	v—i-i— •	! —1	--- .*K!0	1 Hiob--
1869	77	Post-assuransfonden (ingår			- >1! .t l\|fH-lill!I 11(1	■in if T-1 •-:!
		bland Riksgäldskontorets			-:{•[.• replik oJJml iföl 1	j:1.Lo» : \|
		öfriga tillgångar, men med			•OO,.; mpiiiHii i: ''.''jslb	*i Dol
		den förbindelse, som § 77			; i; iu 1Å (i. I f?? :■ n • • / i 1 i <*.	*1 •»1 01)
		i 1869 års reglemente inne-			h.V-,1 liu:„i ii in noiiiii	tiioifi
		håller)......................	—	—	•>*»'')	•j [»: 1 i--
			Summa Kr.	2^5,951,386:93. 1/ .!! (lri .!	»ut: 1 V. 117
	Inom Union balanserade skulder Kr........ 33,254,314:04	nbi) ib:fl 0*ir‘;v,i	IMIO/I

Statsutskottets Memorial N:o 47.

''l»1ol/;Irtib[i:}I
vr*i tfjgl bi/
.Jul-i

jifamiiasil) • , ....... , u() .träl» T

. * . Jolotin;}" .Jäln/unA ...

.JaHqoIsd . , .Bllflltulju

-namoJasJT

stoj

JflJ Tf.

*.| oly.

:J’i6»|an«iT

Bil. B.

»OK-0''ii.JsioijA I!il in’..!

no la obaisiöl jqo ''iöl tnoi
fi>!fciJnooarfm''.'',l In bfiflggvd
1..............................Joiblilani |

Of! OOP I

Itiksgäldskontorots vid 1894 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån. jh!) obmnölqqi

t 7. ,<Y..I I

00". AL

(il tf f

ihavoii;! nom !

,:i'' 1 '' ! ■''

ilHvit Ilo ’

Räntefot.

/ *10 i ,bIbS

o T*.-,i-*

oDaatotqirf

Ursprungliga
beloppet:- 1

noLute ilrt iu;il
Oi olvlj;1!/''!

Reglementets -

0 i

Årtal.

t H |i,)(

1866

§•

000.Öl -

*u"" L: I

a) Byggnadslån.

Lån till stadon Kristinehamn
och Varnums landsförsamling,
för uppbyggande
af ny kyrka i Kristinehamn
...................................

Lån till Vesterås domkyrka,
för densammas reparation

Lån till staden Jönköping,
för uppförande derstädes af
ett nytt lärohus för ele
mcntarläroverket.................

Transport

Tiden, då lånet
utbetalt».

di)

18491

1854J

1860

1861

;-or

Annuitet.

-9 i

•io''l

Iöl
- in

.bi

f 2 *,V

\ jemte >
\ ränta, f

s''»

i O!

f*,..

*''fr

5 %

......Kohiii

.brJamriill

fjiviggvd ''i
noaiob i«

.........eolfid

([ndniotl
<d /o noll! s

in /L i Jo/ho

3 %

lo Ui Oi
nol l Tivoli

i ji .) :• till)

>!r/i.vt;..o7

jeif in

idb gudédipv
iob*!a Hil
; shiunohi
fuiivlidilil

!'' < Li ;!*l -1 { O

u:b>{ ifi)
bdinotqqii

37,500

i i *!>J d i '' ’

{[.fil

[ ii

nio

''i

28,000

t'')xi'')/o*i«r

■jhMR flit

''.liiiU. |Ö''J(|

120,000

J I11

Kapitalåterstod
vid 1894 års
slut.

f.8l?’850

28,000

J) I

54.276

111.

87,526

Statsutskottets Memorial N:o 47.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1894 års slut.
Årtal.	§■
		Transport	—	—	—	—	—	87,526	43
1866	90	Lån till Apotokare-societe-
		ten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutiska	Ji .ii.''!			\
		institutet..............................	1862	5 % In i	4 %	50,000 i bi/	_	18,650	87
i J» i Ml	<87	Lån till staden Umeå, för		c in	(-It	o 4''Män* 4	t )f
		uppförande af byggnader för	MV.iiiO ! ■! »Ilo	M.fnbx	[fn
		Umeå läroverk.....................	1864			25,000	—	14,555	54
» 4-1	» i JUl-nX	Lån till staden Falun, för uppförande af ett nyttläro-verkshus derstädes...............						23,334	,*f
r f. > ( ''	\{ b\-r	''1864 .v		»	40,000	—	70
»		Lån till staden Sala, för upp-förande af ett nytt läro-				rf.

		1865	»	»	12,000 \ \''i\ (	t_	6,969	84
verkshus derstädes...............
		Lån till staden Halmstad, för
		uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar-läroverk derstädes...............	1866		i » »in	ili! , 25,000 ''i *) i . (1i i i M		15,819 ii	01
»	>	Lån till Kalmar Domkapitel,	- ij f	’ d (pf!!
		för uppförande af en ny bygg-			■■ ><i i	r J ?! H t” <• V ii i	;	i)
		nåd för läroverket i Kalmar	1866 - -			40,000	-IT	25,291	50
	148'')	Lån till staden Venersborg,	;. i i
	för uppförande af en uy		J	- /> M»db	- -''jt- -*7 il;		■ \| , . ^
IM)!.		byggnad för högre elemen-		f r i			26,337
	tarläroverket derstädes ......	1867, 1868	»	’ "v''	40,000		38
	1482)	Lån till staden Yestervik, för				itobnf> il-
	uppförande af ny byggnad		}tS«		a
■■ • ''ii	.It-	Transport {\ n. {12 ] i	—	—	)	-ifyiäl . tv. Oi-I • Öl;-!''!,;	—	218,485	27

l) Jfr $ 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.
J) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 47.

Reglemen- tets		liden, då lånet utbetalts, -j	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1851 års slut. .‘■i ,''nhe
Årtal.	§.
;■ - ">. -■	$ i	Transport			vn —		—	218,485	27
		åt elementarläroverket der-		''•fö'' ‘It	• • <hrji	ridt Ifit f:	■.,1	71 ; lo
		städes....................................	1867, 1868	5 %	4 %	20,000 ,1:1-1.• ,■<	__	13,360	79
1866	148'')	Lån till Upsala Domkapitel,		''i tf t ’ii\	!?
		för uppförande af ny bygg-	C i		,> 4: (iln	jof) r. ffolifi	n
		nåd för högre elementar-		• j-Lti.	ib* ui	!	t {	<* l Tbc	1
		läroverket derstädes	1867, 1868		» :!!	140 000	.	93,502	67
y>	OO "tf	Lån till Karlstads Domka-	r	''in! ao	> Ijä Sill Ii	r n
		pitel, för uppförande af ny		obfifii	it >d neh	i timmoil-p
		byggnad för högre elemen-			<i inol ii	it •iof.i; • --
		tarläroverket derstädes ......	1868	i! v 4:	■ » in	40,000	■—	27,273	90
	1483)	Lån till Skara Domkapitel,		''ljum.	r >V> I it	ffnob bilu	>f
i !''!<■		för förändring och tillbygg-			rj	bpa*	d
		nåd af elementarläroverks-		■, 1»>f "T T <1	n« in	(''it „			\|
		byggnaden derstädes............	1868, 1869	»it.	i )r, » rn,j	40,000	—	32,344	13
1868	47 *)	Lån till domkyrkan i Karl-	[, 1»V \|	»> i'' S! * i tv		’''iU	i
		stad, för densammas repa-		! ■ ro
		ration....................................	1869	6 %	v	23,500	—	3,926	41
1866	1485)	Lån till staden Kristianstad,
		för utvidgande af elemen-				i-''
		tarläroverksbyggnaden der-
		städes....................................	1873, 1875	5 %	i;71 »r: i>	20,000	r-r	: 116,020	01
1874	5	Lån till direktionen för se-		‘ f l > ''	viol t,.
		minarium för bildande af		-."jr- fi»	Ml ''!••*. ♦]''»	- t it''	■»
		lärarinnor, för inköp af	V ! 1 , 1			.... O:.;/ 1)	-
		byggnad åt nämnda semi-		»• i • <".’ J	.. t	''»Kj H 1;; f		*•«''; : v
		narium ................................. t'' O t i* 1 ■ ■ j	1875		»,fi i * .	i: 59,000 )»*> ” : i 4	i	42,674	28
		Transport	—	»1 i!'')	■—	—		447,587	46

'') Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

3) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.
s) Jfr § 27 1 1869 års Reglemente,

*) Jfr § 26 1 1869 års Reglemente.

“) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1875 års Reglemente,

Statsutskottets Memorial N:o 47.

Reglemen-

tets

t It. IKfU • v

Årtal.

§■

:• ii .1 •» »

t U 1 *

1882

H i t'' ]

i; i

1887

Vi.• VI.''

itc

TL''

1892

Öl t b<:,

» ;,

1 L; <»L'' *

11866

"142

1872

»U.t . .•

: k

18771)

it r k > u

*«jiIaiiirn|W».l

.lut •

Transport

Linköpings domkyrka, för
fullbordande af tornbyggnaden
å domkyrkan ......

pings domkyrka till betäckande
af den brist, som
uppkommit i den beräknade
kostnaden för tornbyggna
den å nämnda domkyrka
jemte dermed i sammanhang
stående arbeten.........

för fullbordande afrestaurationsarbetet
å densamma
= 541,183: 51

b) Tomtregler ing slån.

Lian till staden Karlstad,
för reglering af torg, gator
och tomter efter 1865 års

eldsvåda..............................

Lån till staden Strengnäs,
för ny tomtreglering efter

1871 års eldsvåda...............

[iån till staden Strömstad,
för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda...............

Transport

Tiden, då lånet
utbetalts,

,) ■> t

1883

! . \ i!

1888

;,’l.; ; ^}

1893

•M-: i

1867

1872

1878

Annuitet.

: .!'' ,

''[.111(\ i;!

-lliiuo

-i.ilaio
n: la
-iiono

,? ljuta
■i. dl

■''f

iM?6

•■•"i

åt ,

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1894 års
slut.

intir.unolo

.....syll!

-T'' ^.1 !

4 % ■ 30,000

in d *i; i \)
*ft jo;hoY<V!
i//l Ji ii (
v/t ,b>
rot bnugjr

y.''Å''å. i!ir i

''30,000

tfj!''! ■.''!

. ’6j\)
f feha.vl
r»briniöl<]

- ytgöd
heUnh
I i:
it fivo i

•tfihiitit^fn'')!'') hi f:

.. r,

5 % 4 % 40,000

mun ftenuu bi

...........no;

nteakihnA (taft nt>. i 111
t»''luie 1 of. • ngbivhi i
(l-jImifriS rf.t..;!!

*''>[;

umioi.limb flit i
i itnjii:;u

50,000

noll K

sfi! 1» ''in

iil.ftrnisn

5 %

! t

K, I

447,587

25,954

| 3! I

28,010

I’ 39,631

*11 Olif, I

lil

30.000

50.000

10,917 42
13,397 25
45,225 45

610,723

*) Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente.

581

Statsutskottets Memorial N:o 47.

Reglemen-tets . r fjöl 1)1/	1 ''‘HiJsnuTyiU ‘■''•1 1'' end	Tiden, då lånet utbetalts, ‘l	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitaiåterstod vid 1894 års slut. .5* \| .Is! f/.
Årtal.	§•
''» 1 1*8	t	Transport		— :n	1	—	—	610,723	63
/1877	8	Lån till staden Söderhamn,
\|1878	6	för ny tomtreglering efter	\| t, Ö81	J 1	i inni if	AyahJft !j:	;]iu	*f
	) (?•	1876 års eldsvåda .....	187Ö,’ 1 879	tf % *	5 %	! 200,000		i 171,586	43
/1880	13	Lån till staden Hudiksvall,
(1881	10	för ny tomtreglering efter		-''Åi:	JUiCil sb	indelad iii	Il	1 '':■! 1 Oi	V!
		1878 och 1879 årens elds-			le dao-Ijj	nrtHiol ti *	.In	>
		vådor........- . . . .	1881, 1882	»ofri	löja »hall	200,000	— 1 »i	177,946	88
1888	15	Lån till staden Luleå, för		é.<i	rioIiH jr;,	''ko''/ doo /■		i
•8»! ! ''i		ny reglering efter 1887		i .....		..... böjd.	lut	1
		års eldsvåda........	1889	5 %:	4. \ %	V 100,000	—	97,960	—
1889	17	Lån till staden Umeå, för ny
		reglering i följd af den staden				\U\ i vA
		år 1888 öfvergångna brand	1890	»		200,000		198,000	—
		= 715,033: 43				uv\''vuuun
		c) Län till kanal- och			• t	ejViofl i!i) [j; ■in] hI.	u th	*1 0? Öl t	'''' 1
		slussanläggningar.		;j M»	-,Ve il	idiom ;u.'',	1 i-f *
1866	93*)	Län till Dalslands kanalak-
		tiebolag, för segelleds öpp-
		nande från Hattefura vid	w		yc. y '' j ( (			! -i ■ u.
		Venern till sjön Stora Lee	1865,1867	5 %	;3 %	800,000	in*	337,469 I	53
	94^)\|	Lån till Kinda kanalaktieho-			jin ,.i /.i
■''»! ,	118 >	lag, för utsträckning af Kin-		11.	:*/:•! !
	143)	da båtled medelst kanalise-							1 \|
		Transport	—	—	—	—		1,593,686 47

'') Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente.
ä) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 lira Reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 åra Reglemente;
§ 94 mom. 11 oeh § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 47. ?

Reglemen- tets	: .uAouu^l t ill .!•> jtj. r/*	Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1894 års
Årtal.	§■							.g ; .''*1	i?
. -''1	T.‘) i <''i	■'' i ■ Transport						1,593,686	47

			} 1865 \ \|1867-187 OJ	.fHtn	(hn.ö3	i Hii		i * T T	'' * 1
<’:i rt -,	”	ring af Ståugån från sjön Rengen till Linköpingshamn	% %	•■ni ml* 3 % -iföl!	437,500 tobiit* HD n Julöl Vff	><*]	359,692 i rf	• i 1 05 ■ ii
1866	143'')	Lån till Dalslands kanalak-		‘10 1 t *3	iif-i.ia	♦lul	:»[ ’!
		tiebolag, för kanal-och sluss-		- r'' 1 • 1 *.	««j o‘T i: i	!73f il‘> i 6	fr. 1
axin	i!., \ % i	anläggning mellan sjöarne Östra och Vestra Silen på	'' ->!l ■ 1 ''	r'' j . •'' * »	iiolii.i o	... . *u» •ibi.Je HD	i .'' : .	i 1 ''	98
		Dalsland ............................	1868,1869 ♦. < * • X f	6 ''%	4 a .....	, n 51,200		6,261
i	i:. T ‘ *	o=? 703,423: 56.		n-» fw*J iiir	K’?i»	i ii
		d) Lån till jernvägs-		''■*. ‘in	,j ’r*. ii It	t, i Öl i u in !	rf"*
	*'' '' S	anläggningar.		11 \ ,	r, 17
1866	79	Lån till Borås jernvägsak-tiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och		Av		Wu \|\1, \ Vi><	t''

!		Herrljunga...........................	1862, 1863	5 %	4 : % >''	1,377,055	24	402,713	51
; 1866	80	Lån till Vexiö—Alfvestads	h i 7	.1-,!!,;,• iriutaJJji	R -"1 i i: .il of.
,.«, j*, i		jernvägsaktieboiag, för an-läggning af jernväg mellan	, ; . , $ f t , »	.; i ■ i	1.1ol3 o	»• . (''O li» ''i	I ’}
	a yv;i	Transport l	—	/i	r.Miär	i,.. ,i \|,		2,362,354 01 \| {

iotjeninT

«) Jfr § 11 inom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 18G9 års Reglemente

Statsutskottets Memorial N:o 47.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1894 års
Årtal.	§•
		Transport	—	—r i		—	—	2,362,354	01
		Vexiö och Alfvestads station på Södra stambanan .........	1864	10 %'')	4 %v_	434,000 • hlJ		64,696 l • ''j'' ‘ • i:	97 i
1866	80	Lån till Helsingborg—Lands-				:\li''f Cii i.....£	[cd ) h
		krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga, äfven Helsing-		b,u-1 . bl)	: r„ ,, t r ,, (/ i i * > \ t n	iVil gji/irro l.-tröiip 7 i''. ........ii (in	It; *\ -
uM	'' {	borg—Årup) jern vägsaktie-		" SI,>
	bolag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Årup..............................	1864, 1865	5 % V	f—*uun /		576,639	40
	f tf rr'' i.
	1,100,000
	»	Lån till Kristianstad—Hess-	f
		leholms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och Hessleholms station på So-			Wc A - r><	''krt hd	.. "I
		dra stambanan.....................	1864, 1865	y>		720,000	______	353,429	77
Tf		Lån till Ystad—Eslöfs jern-			'' /{
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba-nan till Ystad.....................	1864—1866	it Vi > » i	Tf	2,450,000		1,300,476	41
»	»	Lån till Landskrona—Eslöfs				V 1
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta-			,
		tion på Södra stambanan	1864—1866	»		1,200,000	—	630,785	47
		Transport	—	—		—	—	5,288,382	03

'') Enligt Kongl. bref af d. ,4/ii 1890.

Bill. till Riksd. Prof. 1895. 4 Samt. 1 Afd. 31 ljuft.

42 Statsutslcottets Memorial N:o 4f.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1894 års slut. i !,■''. A
Årtal.	§.
J ’>		Transport	—	—	r 1 • 1 1 i :	—	—	5,288,382	03
1866	82	''»H»(1 f ‘'' 1 1 , : t,\ Lån till Uddevalla—Veners-					'' '' •> f • ■
		borg—Herrljunga jernvägs-				i- : )}(i''
		aktiebolag, för anläggning				. •.. i f _i		1 - o o
		af jernväg från Herrljunga			jv.H .
		öfver Venersborg till Ud-
		devalla.................................	1865—1867	5 %	4 %	3,240,000	1 ‘j t 1'' -1‘,	1,971,054	40
1871	31	Lån till Karlskrona—Vexiö		-3 *. it i	guLlolf	fnliemg.'' ■ i
		jernvägsaktiebolag, för an-
		läggning af jernväg mellan	118721	• f - \		ftiiabjl llf!		i
		städerna Karlskrona och	\|l873>			, > . n-J
		Vexiö....................................	\|l874\|	5 % ])	4 V* %	i?,600,000		2,074,248	21
»		Lån till Krylbo—Norbergs		a^o		»Kli-**-
		jernvägsaktiebolag, för an-
		läggning af jernväg mellan	J1872\
		Krylbo och Norberg .........	(l873{	6 %	5 %	406,000	—	291,782	50
	»	Lån till Upsala—Margrete-			i. iijWi
		hillsjernvägsaktiebolag, för		-Ätfili	-11''	j y; f i tiv*;.			1
• ''■ 1 l		anläggning af jernväg från
		Upsala till Gefle ...............	1873	»	»	500,000 i i : l ''	—	370,798	16
»	»	Lån till Bergslagernas jern-		r\.	o t .p&iö	leild i; vi	f '' '' ! 1 * ''
		vägsaktiebolag, för anlägg-				]/> £13102 , . , j, t\	, . 1
Vj		ning af jernväg från Lud-	(1874)			0 Sinom ?pi,	■
		vika till Kil, mot skuldför-	<J 18 7 5 >		nur.i? i
		bindelse .............................	\|l876j	51/, %2)		5,000,000	—	4,467,525	13
		Transport		—	,• j .. ii 1	"> a f. (	.>?	14,463,790	43

,'') Se § 3 af 1886 års Reglemente.
a) Se § 3 af 1883 år» Reglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 47.

Reglemen- tets		Tiden, då låjiet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1894 års
								Slut.
Årtal.	§•
OJ.V-f	>. [ ! <.	Transport	—	- 1 ''>	i f«*i	—	—	14,463,790	43
1878	11	Lån till Bergslagernas jern-						» C ■ ■ i* «’■
		vägsaktiebolag, för anlägg-			.'' i	.	m:	i
		ning af jernväg från Falun		'' “T	'' i ■ ■	r '' ■ * 3-J * i i n	'' *" •
		till Göteborg, mot obliga-	f ‘ 1 ■	j !!•*	t o;j!r(v i	''x 14v ti.» aHr
		tioner å nominelt 5,988,600 Kr., efter 90 %..................	1878, 1879		5 %	*) 6,078,240 i Öl yy •t lih/o ;■>		5,389,740
1891	7	Samma bolags obligationer	j;7; i	r f ,	/fj/j f it	f j -,!
i fr ''''''V.f		af den 31/is 1891 förin-	j ■ K •i.	\			it!, j	''rf ly f
		lösen af utelöpande oin-		[[''I *	1	(i *nl>öÖ \\{.	■ r(	J
		friade kuponger tillhörande ofvannämnda obligations-lån af den 15/i 1874 .........	1891		4 %	<. in, -i L- 1,707,800 t!n ro a.’: l..?>0 i''.''.,1	)ii.	t * '' i 1,707,800	i
1876	5	Lån till Vestervik—Åtvida-
		berg—Bersbojernvägsaktie-bolag, för anläggning af jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida-berg till Bersbo, med bi-bana till Storsjön...............	(1877) jl878> 118 7 9 J	i 0 %2)	Sor»/ j Yiji /pfM i’ 1 1 • i t . r ■ « 4>/2 %	1,865,000		> 1,720,835	46
5>	»	Lån till Hultsfred—Vester-
		viks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel-lan Hultsfred och Jenny med bibana till sjön Yxern, sido-	(1877)
		spår till Ankarsrum och	J187 8 >	» 3)		1,750,000	—	1,628,923	41
		hamnspår vid Verkebäck...	118 7 9)
		Transport	—	—	—	—	—	24,911,089	30

*) Motsvarande, å 90 %, ett primitivt belopp af kr. 6,763,600.
2) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

Statsutskottets Memorial N:o 47.

Reglemen- tets	•K’ '' ■ '' 1 ( .. t;;<t ;	liden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1894 års slut.
Årtal.	§•
■ 1 (M:;		Transport		—		—'' (0	—		—	24,911,089	30
1876	5	Lån till Vislanda—Bolmens				•in		!-•!! ib			: 1
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från Vislanda öfver Ljungby till sjön Bolmen.......................	{	1877] 1878		5 $l)	i i. it .''/i f i do .) öii t 4 Va %	<’ 785,000 s (;P /.jlVt	''i!	772,832	50
»	»	Lån till Gotlands jernvägs-
		aktiebolag, för anläggning af jernväg från Visby till Hemse kyrka.......................		1877’ 1878 1879		> *)	''! i it >;!“	f: 500,000		476,558	41
1 *		Lån till Södra Dalarnes jern-
\1879	13/	vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Kryl-bo station på statens Norra stambana öfver Avesta, He-demora och Säter genom Gustafs och Tuna socknar till Borlänge station å					,t d • t / *I) -i JMlijjVi.l	i dill/ ( 1 ‘ il‘JO .... .. oV Tf *r o( .?»t -	i!	,1 .7	■
		Bergslagernas jernvägsak-		1879		•i .1	,{{v *i:». j		It V
		tiebolags jernväg jemte bi-		1880			i Ä	i.
		bana till Bispbergs grufve-		1881			: >ut ,(M	IriJl i;u ■		i
		fält ....................................		1882		» '')	»	2,375,000	. ,	2,228,993	07
1876	5	Lån till Varberg—Borås
		jernvägsaktiebolag för an-		(1879				dfdfull ili!
		läggning af jernväg öfver		1880		* '')		2,600,000			83
		Fritsla till Borås...............		[1881			—	2,440,160
1881	15	Lån till Lenna—Norrtelje
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Lenna station på Upsala—		i: 1 i''''	7 ;			för •	.li a i:/
i \ ; i; r, P	[ i U.	Transport	j.J >* '' .1 » l.v	—	—	—	—	30,829,634	11

*) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

Statsutskottets Memorial N:o 47.

Reglemen- tets		Tiden, d& lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1894 års slut.
Årtal.	§.
		Transport		__		_		_ . . .	_	30,829,634	11
O i 1				1883		j i t /: • t
		Lenna jernväg och Norr-	<	1884				. , : a)
• -t ~ ,		telje ....................................	1885		5 %	4 >/* %	746,197	94	746,197	94’
1881	15	Lån till Siljans jernvägs-		1886			\—	uho.»8 ii i;
		aktiebolag, för anläggning					a ,nn!ot	y,-
		af jernväg från Borlänge station å Bergslagernas		K- !		i » 1 «,	/•JfvtrVf i flis t Alf i i	ti i T'' :il ‘"''T'';
~ r- l v t		jernvägsaktiebolags jern-
		väg till Insjön i Dalarne...	1883 — 1886		»	950,000	—	924,014	13
	»	Lån till Skåne—Hallands,						5f,.,;0 • /,.
	f •! \|	jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernvägar från Helsingborg öfver Engel-holm till Halmstad, från Höganäs till Kattarp och		( l - i	'' ''1	— h l i)	i-.ll >»: In	''r)vei f	! T	» ] } ...


		från Kattarp till Åstorp ...	1883 — 1886	k»	»	1,500,000	—	1,449,623	31
	»	Lån till Hvetlanda—Säfsjö					1 i!i; m
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från					[ ■ r - ii fl f-	.''<• 1 ••
		Hvetlanda till Säfsjö sta-		11883]				t
		tion å statens Södra stam-bana ....................................		1885 *1886				300,000		289,924	66
		Lån till Einspong—Nors-
		holms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Finspongs station å Pålsboda—Finspongs jern-vägsaktiebolags bana till Norsholms station å statens						’. ii ;•;!
		Östra stambana och Nors-
		Transport	—	—	—	—	—	34,239,394	15

a) Återstoden, Kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 760,000 Kronor eger bolaget ej rättighet
att utbekomma.

Statsutskottets Memorial N:o 47.

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga belonnet.	Kapitalaterstod vid 1894 års
								slut.
Årtal.	§•
		Transport		—	r■r		—	34,239,394	15
		holm—Ristens kommunika-tionsaktiebolags bana.........	1883—1886	1 5 %	4 Va %	500,000		483,207	76
1881	15	Lån till Stockholm—Rimbo
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från Stockholm till Rimbo gäst-gifvaregård ........................	\|1883-1885\ \ 1887 j			500,000		483,207	77
		Lån till Kinds härads jern-	o I • ‘''''
.		vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg mellan Bo-	Jl884\		fi*! Y ; j
		rås och Svenljunga............	\1887/	»		500,000	.	494,887	50
1884	14	Ytterligare lån till Skåne—		t.’i tovl
1	, ''■ t j	Hallands jernvägsaktiebo-lag för anläggning af jern-vägar från Helsingborg öf-ver Engelholm till Halm-stad, från Höganäs till Katt-		fih It	« > {, * » fJi • ol	,-/[} v	,,,r	'' .
		arp och från Kattarp till Åstorp .................................	/I885/ /1886/ i		* »	795,500		768,783	56
»	15	Lån till Mellersta Hallands
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg mellan städerna Halmstad och	Ippp. r	r	»09IT!i.; t!	.r:''i :"-.i	f.	l
		Varberg ..............................	1885			1,550,000	_	1,516,844	02
1886	16	Lån till Skara—Kinnekulle		Ii
		—Venerns jernvägsaktie-bolag för anläggning ai jernväg från Skara till	/] 887\	• • ''* V i f/it		j l ^ ~ i><;»; i
		Kinnekulle och Venern ...	\1888/	»	»	324,000		317,069	33
		Transport	\| \|	\| - \|--	— 38,303,394	09

[

Statsutskottets Memorial N:o 47. 47

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1894 års slut.
Årtal.
	1.	Transport		—		— «•:	—		—	38,303,394	09
1886	16	Lån till Svartelfs jernvägs-								.!	l
		aktiebolag för anläggning
		af jernväg mellan Carls-					u 01,J\| .
		dahl och Grythyttehed	/1887\	.
		m. m.. .	118881	5 %	4 ''/a %	341,000		341,000
		Lån till Halmstad—Bolmens		(b
		jernvägsaktiebolag för an-
		läggning af jernväg från				JO.i ’
		Halmstad till Byholma och
		Bolmen med sidospår till	\|1887{		, 7 tf	a)
		sjön Södra Unnen	118881	7 i . :''		824,915		811,976	10
*	It	Lån till Göteborg—Hal-		o
1		lands jernvägsaktiebolag					il''lT: *;] i
		för anläggning af jernväg					''4 5": ''.jj.i v	1 r» ) i < A •	fl • J
		mellan Varberg och Göte-			>: \ j		*
		borg ................		1887		* ilo,	’f>I »»h	2,068,000	—	2,023,763	50
	16	Lån till Fogelsta—Vadstena
		—Ödeshögs jernvägsaktie-
		bolag för anläggning åt
		jernväg mellan * Fogelsta
		och Vadstena till Ödeshög		1888		»	»	300,000		295,294	46
»		Lån till Mellersta Blekinge
		jernvägsaktiebolag för jern-		(1888
		vägsanläggning från Karls-		1889
		hamn till Konneby och		1890				b)
		Gullbärna		1893		7>		1,120,250		1,084,967
		Transport		—	—	\|	42,860,395	15

a) Enligt K. Br. af d. ,,/B 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 Kronor.

b) Hvaraf vid 1894 års slut återstodo ej lyftade Kr. 18,000: —.

Statsutskottets Memorial N:o 47.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1894 års slut.
Årtal.	§•
		Transport		—		—-	rrM	—	—	42,860,395	15
1886	16	Lån till Mora—Venerns jern-								7 4''. . • . .	i
		vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg från Mora strand vid sjön Siljan till		[1889
		Östra Yermlands jernväg		1892
		med bibana........................		1893		5 %	4 Va %	1,000,000	—	1,000,000	—
		Lån till Mariestad—Kinne-
		kulle jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg från Mariestads jernvägsstation		\|T		) > 1‘.	J»1!: 0 i l / C	bil I ! na er flen
		till Gössäters jernvägssta-tion med bispår..................		1890			»	305,000		.1 303,475	__
>		Lån till Wittsjö—Hessleholms jernvägsaktiebolag för an-
		läggning af jernväg mel-	Jl890(			404,000		399,869	10
		lan Wittsjö och Hessleholm	\1892\|			•tr
»	I	Lån till Skymnäs—Munkfors jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg mellan
		Björndalsbron och Munk-	jl891\			90,835		90,835
		fors ................................	118921	»	»	—	—
	>	Lån till Klippan—Röstånga jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från Klippans station å Helsing-borg—Hessleholms jernväg		» lo			>■	d ; i i .4 f r /	In»
		förbi Ljungbyhed till Röst-	J1892j					290,000
		ånga by ..............................	)1893J		290,000	—	—
		Transport	—			---		44,944,574 .u i	25

Statsutskottets Memorial N:o 47.

Reglemen- tets		liden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1894 års slut.
Årtal. \|	§•

		Transport	—	—	—	—	44,944,574	25
1891	18	Lån till Malmö—Tomelilla jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från Malmö öfver Staffanstorps	j18921 118931	5 %	41/* %	a) 1,300,000	866,600
»		Lån tillNorra Södermanlands jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från Ny-by bruk till Södertelje med bibanor till Ikers stycke-bruk, Strengnäs, Mariefred neb Tgelstaviken ...............	1892, 1893			b) 1,800,000	1,200,000
	19	Lån till Hernösands—Sol-lefteå jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg från Hernösand till Sollef-teå ...........................	1892, 1893	»		c) 2,350,000	2,338,445
T>	18	Lån till Norrköping—Söder-köping—Vikbolandets jern-vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg från Norr-köping till Söderköping m. m............................	1893		. » 1	d) 653,000	435,300
		= 47,825,278: 75			: 1
		Summa		—	—	—	49,784,919	25

a) Hvaraf vid 1894 åra slut återstodo ej lyftade Kr.

b) D:o vid d:o d:o Kr.

o) D:o vid d:o d:o Kr.

d) D:0 vid d:o d:o Kr.

433,400: —.
600,000: —.

11,656: —.
217,700: —.

Bih. till Riksd. Prof. 1895. 4 Sand. 1 Afd. 31 Häft.