Statsutskottets Memorial N:o 37 (Betänkande 1894:Su37 su)

Statsutskottets Memorial N:o 37.

(finn v -: rrj

(in

•TT''

ar/ fn o?

JV.-0

Ant. till Riksd. kansli den 10 april 1894, kl. 2 e. m.

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas i
det nya reglementet för riksgäldskontor.

(R. A.)

• ''sill

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden i
det nya reglementet för riksgäldskontoret, som angå: riksgäldskontorets föremål;
riksgäldskontorets skulder; riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda
eller godtgjorda lån; riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar
utom lånefordringarna; redovisningen af de till riksgäldskontoret ingående medel;
styrelsen för riksgäldskontoret; fullmäktiges sammankomster; betjeningen vid riksgäldskontor;
lediga tjensters bestridande och tillsättande; behandlingen af frågor
rörande tjensteförsummelser m. m. samt pensioneringen af riksgäldskontorets
betjening.

Ur det nu gällande reglementet hafva uteslutits §§ 6 och 42, den förra
innehållande 1879 års Riksdags föreskrifter med afseende å den numera upphörda
jernvägshypoteksfonden och den senare innehållande ett numera fullgjordt
uppdrag i fråga om kronan tillkommande mellangift vid byte af mark mellan kronan
och Linköpings stad.

I § 47, motsvarande § 48 i gällande reglemente, har utskottet vidtagit den
ändring, att utskottet i paragrafen utmärkt, att för anskaffande af medel till
kassaförstärkning åt statskontoret fullmäktige må i mån af behof upplåna penningar
icke blott, såsom nu är föreskrifvet, mot kontorets obligationer i svenskt
mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af
riksgäldskontoret verkstad uppsägning, utan äfven mot kontorets skuldförbindelser.

Bill. till Riksd. Prof. 1894. 4 Sand. 1 Afd. 24 Höft. (N:o 37.)

Statsutskottets Memorial N:o 57.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena af lika innehåll med motsvarande
stadganden i nu gällande reglemente.

Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning, om
sådant skulle erfordras, få ändra paragrafernas nummerordning, hemställer utskottet,

att det nu öfverlemnade förslag till stadganden må af
Riksdagen godkännas.

Stockholm den 10 april 1894.

På statsutskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

\w, > vy*''*- .>•

Reglemente för Riksgäldskontoret.

; ,, »J,. ■ • .*''*t.: !•; ''it.U.iveluid

■sy-.;-. §1.

: , . , /J ,, : . ... ,.•'',.*<<! ifjg . .In!- '' '' iji..;: ,i*> ><• :

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott
och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Statsutskottets Memorial N:o 37.

Angående Riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar
hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras
gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret
utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör
1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp
i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstjger 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper
och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års

Statsutskottets Memorial N:o 37.

slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de
föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 3.

Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års
svenska tre procent statslåns upptagande, till de under Riksgäldskontorets förvaltning
stående liqvidations- och amortissementsfonderna, årligen utbetalas en
annuitet till belopp motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna
valuta, eller 885,333 kronor 33 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån
främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden medelst
ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

■ : ,• - §4'' • .I'',: Vi .

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,
för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglemente
bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna
uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 5.

Sistlidna års Riksdag har medgifvit, att de inteckningar, som i Norbergs
jernvågs nya aktiebolags jernväg meddelats till säkerhet för tva bolaget beviljade
statslån enligt två särskilda, af bolaget den 21 maj 1855 utfärdade förbindelser,
hvardera å 150,000 kronor, må dödas, så vidt de besvära det å en af kommissionslandtmätaren
Carl Robert Zettergren år 1878 upprättad karta med åtecknad
beskrifning utmärkta område om 16 qvadratref 75 qvadratstänger eller 2 tunnland
31,7 kappland, iped vilkor att bolaget dessförinnan å det af förenämnda lån, hvarå
annuiteten utgår med tre procent, till Riksgäldskontoret utom den stadgade amorteringen
afbetalt ett belopp af fem tusen kronor.

Statsutskottets Memorial N:o 37.

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 36.

'': . > . , , 1; * .!'' >'',j ; '' / i il i * /! ; , ‘ ;

De till Riksgäldskontor et hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 37.

r i ... i. i --

Riksgäldskontor eger att emottaga de medel, Indika kunna inflyta vid försäljning
af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 38/

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,
bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk, alla öfriga
verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år
1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande
vilkor och förbehåll:

a) för Tundbergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla
värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontor
erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande
skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontor
inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
kronor 60 öre; och

c) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egareu af detta verk likaledes
före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda

Statsutskottets Memorial N:o 37.

vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;
så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 39.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger
Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller
på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af
Kong]. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 40.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1894 och 1895 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från
Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till annuiteter och räntor, riksdags-,
kyrkomötes- och revisionskostnader samt aflöningar, efter afdrag af till Riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt
§ 50 skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,
Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret
inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den
summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten
från Riksgäldskontoret utgått.

§ 41.

Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller derefter inflöte
för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter
och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af Statskontoret
levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen
fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling
tjenlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde
beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa andra
mindre kronoegendomar, dock under vilkor, att de genom denna försäljning
inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd
tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven dessa medel borde

Statsutskottets Memorial N:o 37.

inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras på sätt stadgadt vore angående
köpeskillingarne för de kronoegendomar, som såldes enligt Kongl. brefvet den
29 Maj 1874, har 1889 års Riksdag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning
jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande
medel må för ofvan angifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1
Januari 1889, af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret
att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel.

Riksdagen år 1891 har medgifvit, dels att ytterligare vissa andra mindre
kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i fråga om försäljningsmedlens
användande och med samma föreskrift angående medlens inleverering
till Riksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i nästföregående stycke
omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarne för de kronoegendomar,
rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888 fattades
under tiden till och med utgången af år 1894, än äfven köpeskillingarne för de
egendomar, om hvilkas försäljning på grund af 1891 års Riksdags medgifvande
beslut under nyssnämnda tid fattades, finge för ofvan angifna ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras; åliggande det i följd häraf Riksgäldskontoret att,
uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

§ 42.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;
hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.
Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 43.

(Kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut med afseende å riksgäldskontorets
upplåning.)

§ 44.

•

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret
företedda, skola de medel, hvilka för infriande af sådana obligationer
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

Statsutskottets Memorial N:o 37.

§ 45.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar äfvensom
de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till banda och göras räntebärande
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige
i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige
i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl
att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta
företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans
förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å såväl penningeställningen
som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 46.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra
tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 47.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter på vilkor, som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte
att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,
i mån af behof upplåna medel mot vare sig Kontorets skuldförbindelser eller
obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
efter föregången, af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige
öfverlemnadt att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar
Riksdagen särskilda föreskrifter.

Statsutskottets Memorial N:o 37.

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel. ! ”

§ 48.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring, densamma under årets lopp undergått. Såväl
hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen
granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret
till banda, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må
kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 49.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 50.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket
för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Bih. till Biksd. Prof. 1894. 4 Sand. 1 Afd. 24 Höft.

Statsutskottets Memorial N:o 37.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

‘it}

§ Öl,

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af deu, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 52.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

§ 53.

T»''* : A •! ?i It 1 »1*

Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

§ 54.

1 iiliii. tillit: .• ! »i :Us * k! ’m: **; -./»i . !■«’]«:*-i

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige dokltochförtegadt
hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 55.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 2G § Riksdagsordningen, icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktig slefattningen,
och suppleant inträda i hans ställe.

■ * *. M ‘5 » '' , i tf si * «* 1 : f ’: i • M . i ; * • Hl * : • '' • *i . t* " '' ‘ '' • '' ; ! i

§ 5G.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten

Statsutskottets Memorial N:o 37.

af de i sådant afseende meddelade beslutsamt Fullmäktige gifna uppdrag; börande
Fullmäktige således ej mindre, om anledning dertill gifves, söka förebygga, att
med statslån understöd! jernvägsbolags inkomster, med åsidosättande af bolagets
skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning till Riksgäldskontoret, användas
till bestridande af andra utgifter än sådana, som äro nödvändiga för jernvägsdriftens
uppehållande, än äfven, derest tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags egendom,
uti hvilken Riksgäldskontoret har inteckning till säkerhet för fordran, så
förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att Riksgäldskontorets
fordran af köpeskillingen varder betäckt.

MJIIt ''•••'' ''g::g’yS?

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 60 innehåller, tvä
Deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa
de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel
till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar
med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som
Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa
dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade
redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.

En af dessa Deputerade utöfvar derjemte närmaste tillsyn öfver det sätt,
hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut
varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan
Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms-
eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja
tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton
dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges
nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets
värdepapper det uppdrag tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 58.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo
skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom justitieombudsmannen.

Statsutskottets Memorial N:o 37.

§ 59. *

■ ?j. ,/»;// « • *• :»*»•>! .*• •• ■■ .* '' --yj 10?

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och
yttranden. n-: ■■

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 60.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 61.

Med undantag af de enligt § 57 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige
vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.

§ 62.

Åstuudar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör lian sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 63.

Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 64.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande.

Statsutskottets Memorial N:o 37.
§ 65.

Fullmäktige vare -ej tillåtet aty, företaga någon öfvej-lägguiug^ närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att äf Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

§ 66. ''

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, höra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskilt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.

t: ■ '' . v>H. '' • » ■Vt;■ >

■W''.v* * ti

§ 67.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman
eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller , Statsutskottet: anföra, besvär,
dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom
trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje
deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte dervid enahanda äfventyr,
åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst
eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär
ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne
eller Statsutskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet
eller Revisoreruo inlemnas.

Statsutskottets Memorial N:o 37.

Angående betjeningen vid Riksgäldskontor.

‘ ‘ ‘ ‘v ........ i* ■'' ; * * V'' : * • • 1 , "■ • V A

§ 89. ■ .ni! tu -.±- .«

De a Riksgäldskontorets aflöniugsstat uppförde tjenstemän äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
en kassör; \ «... . ... ,

'''' '' ‘ 1 r- 4... '' 4 ''J t *» .• t •.»

• eu kamrerare;

en revisor; _ ,lu

eu kassabokhållare;
en länsbokhållare;
en registrator och kanslist samt
en kammarskrifvare.

-r»! ■n.gnniDulod,r. ; Jhi !.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.

§ 90.

‘ * O '' •''1

• 1 , nr.'':! . r ..;, p ,

. ..Mtumu

.( ;.r.L ''ö; s jf?i •" lyi .ifj

oln:(invika

mo . i in jjgiilTj v*}i> hi.riuö

.:h ,!i<; ! rii,'' ■■ c hr. Dr,''.

h, ? orj/jfu’ aoami IliJ

Angående lediga tjensters bestridande ocii tillsättande.

i ** * > * f J !• * ? • • •'' it in-. t'' M. j / t.; U.jij »; J ; ■>;,

§ 91.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 96
förutsatta fall, i allmänhet, icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifva
förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, "på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.

/Statsutskottets Memorial N:o 37.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopps någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

v <. ,Vvv v• •. nb.ii rr hl/ »\\ ■ . A- " .V. .«<vi.,r »<•«''•

Si!.''/ !i >i/:<;<! vA: . no A § 92..!;: -v.-w- Y,v

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.

''Vivi''! /■ ■ ;.,i i. till ,lii, ■ , '' !• i > .i.Ui- y ■. ; '' !s;*■ ;> j i ijpui.n

: . n. - § 93.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontor.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,
dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.

§ 94.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra
de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;
äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort
hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må
begagnas.

§ 95.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande;
dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,
under den tid han tjensten innelmfver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstnton
för tjensten bestämmer.

Statsutskottets Memorial N:o 37.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser
ni. in.

§ 96.

Om någon Riksgäldskontor tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd
med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring eller ock i allmänna lefvernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande
omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från
innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden
må i ersättning för tjenstens förrättande användas.

§ 97.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huru vida tjensteman,
som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla
och utöfva sin beställning.

§ 98. ''

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 99.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller eljest på ett
tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen
af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas
till suspension eller entledigande.

§ 100.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid

Statsutskottets Memorial N:o 37.

skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Revisorerne
afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med
densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 101.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra
följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt
biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit
och, efter att, på sätt i § 96 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras
vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman
eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare
beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

§ 102.

Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas
efter desses vid afskedstagandet innehafvande löner.

§ 103.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman
eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.

§ 104.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder
af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring
fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjer Bih.

till Iliksd. Prof. 1894. 4 Sami. 1 Afd. 24 Höft. 3

SlalsutsJcottels Memorial N:o 37.

dedelar utaf hans senast innehafda lön. Innan, tjensteman eller vaktmästare
uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af
bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.
I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att
för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel
från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som
fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp
med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjenstår, eller med en
sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för
afskedssökande mera förmånligt.

§ 105.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,
ehvad, de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf
äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.

Statsutslcottets Memorial N:o 37.

''i:,!

Bil. A.

Riksgäklskontorets vid 1893 års slut utbalanserade skulder.

Reglemen

Årtal. §.

1878

1880

1886

Skulden för 1860 års premielån
mot obligationer å
2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda
till fem sjettedelar
deraf, eller 2,000,000 Thlr
Obligationer för 1878 års
jernvägslån å 1,500,000 £
St. eller 37,650,000 Francs
Obligationer för 1880 års
jernvägslåns tre emissioner,
tillhopaKr. 119,790,000, motsvarande
£ St. 6,600,000,
Francs 166,320,000 eller

Rmk 134,640,000 ...............

Obligationer för 1886 års
jernvägslån å 72,000,000
Kr. eller 81,000,000 Rmk,

Tiden, då förbindelserna
blif''
vit utfärdade.

1860 d.

1878 d. ’*/,

1880 d.

Räntefot.

4 %

Återstående kapitalskuld den 31 December
1893.

Fonderad skuld.

Thlr

(Kr.

239,166 2/3

637,777: ?s)

\£ St. 872,010
|Francs 21,887,451
(Kr. 15,835,701: so)

Kr. 107,375,400
£ St. 5,916,000
Frcs 149,083,200
Rmk 120,686,400

Icke fonderad
skuld.

Statsutskottets Memorial N:o 37-

Reglemen

Årtal. §

1887

1888

1890

1891

1866

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

hvaraf till 1893 års slut
blifvit utlemnade obligationer
å tillhopa 60,673,333,33
Kr. eller 68,257,500 Rrnk
Obligationer, ouppsägbara
från innehafvarens sida,
men stälda att afRiksgäldskontoret
infrias efter sex
månaders föregången uppsägning,
å 30,000,000 Kr.,
hvaraf till 1893 års slut
blifvit utlemnade en första
emission å 10,000,000 Kr., en
andra emission å 10,000,000
Kr. samt af en tredje emissionålikaledes
10,000,OOOKr.
obligationer å 6,691,500 Kr
ObligationeråRmk30,000,000,
ouppsägbara från innehafvarens
sida, men stälda att
af Riksgäldskontoret infrias
efter minst tre månaders föregången
uppsägning .....

Obligationer för 1890 års
jernvägslån å Kr. 35,555,555
*/9, motsvarande 40,000,000
Rmk, 1,960,000 £ St. eller

49,360,000 Francs...........

Obligationer för 1891 års
tillfälliga jernvägslån, förfallna
d. 1Ij 1896, å Kr

7.200.000, motsvarande

10.000. 000 Francs...........

Obligationer, hvilka i anseende
till sin ordalydelse

1886 d. ''/g

Räntefot.

1887 d. 30/,2

1888 d. Vs

1890 d. Vs

1891 d. >/t

3 Vs %

3 6/io %

3 %

Återstående kapitalskuld den 31 December
1893.

Fonderad skuld.

(Kr. 59,551,111: n
|Rmk 66,995,000

Icke fonderad
skuld.

3 Vs *

Kr. 26,691,500

Kr. 26,666,666:67
Rmk 30,000,000
£ St. 1,470,000
Frcs 37,020,000

[Kr. 34,712,444:44
|Rink 39,051,500
\£ St. l,913,523:io
Frcs 48,189,551

/Kr. 7,200,000
\Fr. 10,000,000

Statsutskottets Memorial N:o 37.

Reglementets -

Årtal. §.

1890

1891

1866

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

i Uio-H I.•''!

icke kunna uppsägas, eller

det s. k. gamla lånet ......

Upptagna inhemska till

fälliga lån..........................

Obligationer, ouppsägbara
från innehafvarens sida,
utfärdade såsom grundfond
för Sveriges allmänna hypoteksbank,
bokförda inom
linien med Kr. 30,000,000
Obligationer, utfärdade såsom
garantifond för aktiebolaget
Sågverksegarnes
garantiförening, bokförda
inom linien med Kr.

3,000,000...........................

Ännu icke till inlösen företedda
Trollhätte slussverks
lottsedlar å tillhopa 5,000
daler silfvermynt, bokförda
inom linien med R:mt 1,250
R:dr, jemte upplupen ränta

R:mt 2,286: 88..................

Årliga anslaget till H. M.
Konungen300,000 R:dr(icke

kapitaliseradt)..................

Ränta å H. K. H. Hertigens
af Södermanland, sedermera
Konung Carl XIII,
hemgiftskapital, bokfördt
inom linien medR:mtl50,000

R:dr ..................................

Innestående fond för Göta

kanals underhållande......

Diverse skulder..................

11798 d. •/,
(1811 d.”/„

1893

1890 d. 16/5

1892 d. ™l<

1750 d, ''/3

j ! , * j

1815 d. fl/u

1778

1833 d. 3,/i2

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December
1893.

Fonderad skuld.

5 %
4 %

6 %

5 %
5 %

i o -.''na■: icm!

3 Va %

3 Va *

ilo

i''.u:yj . ^ -

..................(oii b

O-.M •»;!•:. •? ijohobort
''*tu

h e-t.:?--''-b

f -ir,;*) ''

Kr. 10,125

Kr. 2,250,000

oiib

Öl •*:CI J- ''i; : i

iiiOG.l

i tit

Icke fonderad
skuld.

Kr. 140,889
» 1,277,531:22

Statsutskottets Memorial N:o 37.

Reglemen

Årtal. §.

1866

1882

1866

1869

Fondför Hjelmare kanals och
slussverks underhållande
(utgör blott ett depositum

af fordringshandlingar)......

Dito för Strömsholms kanals

dito (dito)............................

D:o för Södertelje kanals (d:o)
Lappmarks ecklesiastikfonds
behållning, bokförd inom
linien med R:mt 100,777: i6
(statsutskottets utlåtande
n:o 23 vid 1869 års riksdag)
Brudgåfvovinsten (kapitalskulden
afskrifven); (statsutskottets
utlåtande n:o 15
vid 1859—60 årens riksdag)
Post-assuransfonden (ingår
bland Riksgäldskontorets
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente innehåller).
.................................

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December
1893.

Fonderad skuld.

Icke fonderad
skuld.

Inom linien balanserade skulder Kr.

Summa Kr.
33,2 5 4,3 1 4:04.

271,470,601:eo.

Statsutskottets Memorial N:o 37.

oor. n

Bil. B.

Itiksgäldskontorets vid 1893 års sint ntbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

1 : . .. ........ .....JlsVölid i

Reglemen- tets	(iiiO !lf* \ <	Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	i i j/u It) i Räntefot.	— ; -jhninölfpiu Ursprungliga beloppet.	Eapitalåterstod vid 1893 års
Årtal.	§•				{ f»?; v\i-y i	fj.} ; : i f <•	t,il ,t	81111.
		-f .	•	''tf. f;i. :.. ?
					.........r-jbi.:-	t jb xuilvÅi	i
		a) Byggnadslån.		löt	•; * U i	0 Ii it t! ]!''J 1 shnm.Viq.	1 i»
1866	39	Lån till staden Kristine-		-''! i“ .*	, . i-, ;	IwiAAhA ;
		hamn och Varnums lands-		.		flit) jl''I iV0''S
		församling, för uppbyggan-de af ny kyrka i Kristine-hamn ...................................	118491	f .2 % ]	Hit i v,. vKV,-., ,, 37,500


			11854J	v jemte J l ränta. J	o %		o,000
	43	Lån till Vesterås domkyrka,				’ a f • * •.; / " filj f • i: »1 Xt’>	.1
		för densammas reparation	1860 f	—	—	28,000	—	28,000	—
	36	Lån till staden Jönköping,			riW-t 4	f J t ;	t,
		för uppförande derstädes af ett nytt lärohus för ele-mentarläroverket..................	1861	5 %	4 %	120,000		57,958	11

		Transport	—	—	—	—	—	91,958	11

Statsutskottets Memorial N:o 37.

Regie tet Årtal.	men- s §•	Transport Lån till Apotekare-societe-ten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutiska institutet.............................. Lån till staden Umeå, för uppförande af byggnader för Umeå läroverk.....................	Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1893 års slut.
1866	90 ,37	si i''862 1. '' 1864	5 % hil* T>	4 % »u; Ht;-in »i	50.000 i S>! f et > i 25.000	<>u	91,958 20,337 t 15,199	11 37 it 26
)	Jf ""	Lan till staden l<alun, tor
		uppförande af ett nytt läro-
		verksbus derstädes...............	1864?	»		40,000	—	24,365	49
	»	Lån till staden Sala, för upp-
		förande af ett nytt läro-
		verkshus derstädes...............	1865			12,000	—	7,278	69
»	»	Lån till staden Halmstad, för			■ V. \	(; ,
		uppförande af byggnad för
		ett fullständigt elementar-			:, !/[ f
		läroverk derstädes...............	1866	»		25,000	—	16,423	03
T>	»	Lån till Kalmar Domkapitel,
		för uppförande af en ny bygg-			i	A. .
		nåd för läroverket i Kalmar	1866	»		40,000	—	26,241	83
	1481)	Lån till staden Venersborg,	1
		för uppförande af en ny
		byggnad för högre elemen-
		tarläroverket derstädes ......	1867, 1868			40,000	—	27,247	48
	1482)	Lån till staden Yestervik, för
		uppförande af ny byggnad			1.
		Transport	—	—	:/ L o! "l; i i 1	/fo> i: i ■	—	229,051	26

'') Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.
*) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 37. 25

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloDnet.	Kapitalåterstod vid 1893 års
								slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	,*—	(	—	229,051	26
		åt elementarläroverket der-städes . .	1867, 1868	r» q/	4 %	20,000		13,828	06
1866	148»)	Lån till Upsala Domkapitel,
		för uppförande af ny bygg-nad för högre elementar-läroverket derstädes...........	1867, 1868		2*	140,000		96,647	52
	1482)	Lån till Karlstads Domka-
	pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes ......	1868	»		40,000		28,147	98


»	1483)	Lån till Skara Domkapitel,
	-	för förändring och tillbygg-nad af elementarläroverks-							j
		byggnaden derstädes .........	1868, 1869			40,000	_	32,344	13
1868	47 4)	Lån till domkyrkan i Karl-
		stad, för densammas repa-ration .... .........	1869	6 %	>	23,500		5,131	16
1866	1485)	Lån till staden Kristianstad,
	för utvidgande af elemen-tarläroverksbyggnaden der-städes.......................	1873, 1875	5 %		•■‘v \&\'' ■ \ 20,000		16,367	15


1874	5	Lån till direktionen för se-
		minarium för bildande af lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi-
		narium .	1875	»		59,000	_	43,869	50

		Transport			•/.		—	465,386	76

*) Jfr § 10 moro. \ i 1867 års Reglemente.

*) Jfr"§'' K nrom.—Jf-f- 1867 ten Reglemente.-------------- -.....

3) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente. ,

4) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

6) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1876 års Reglemente.

Bill. till Tiiksfl. Prof. 1834. 4 Sand. 1 Afd. 24 Höft.

Statsutskottets Memorial N:o 37.

1 j Reglemen-
leta		liden, då lånet utbetalts.	Annuitet	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1893 års
							slut.
\| Årtal.	5-
		Transport	—	—	—		—	465,386	76
1882	17	Lån till föreståndarne för
		Linköpings domkyrka, för fullbordande af tornbygg-naden å domkyrkan ......	1883	5 %	4 *	30,000		26,398	52
1887	15	Ytterligare lån till Linkö-pings domkyrka till betäc-
j ''		kande af den brist, som uppkommit i den beräknade			-
1		kostnaden för tornbyggna den å nämnda domkyrka jemte dermed i samman-hang stående arbeten.........	1888	7)		30,000		28,375	47
1892	17	Lån till Skara domkyrka,
		för fullbordande afrestau-rationsarbetet å densamma	1893	»		40,000		40,000
-		= 560,160: 75
1		b) Tomtregleringslån.
1866	142	Lån till staden Karlstad,
		för reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års eldsvåda............................	1867	0%		50,000		13,382	13
1872	32	Lån till staden Strengnäs,	• '' t
		för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda...............	1872			30,000		14,612	74
1877'')	7	Lån till staden Strömstad,
		för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda...............	1878	»	5 %	50,000		45,929	___
		Transport	—	__ ■		__		634,084	62

M Se vidare § 3 i 1881 åra Reglemente,

Statsutskottets Memorial N;o 37.

Reglemen-	>
tets	\	Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapit-alåfcerstod vid 1893 års
								sm*.
Årtal.	§•
		Transport		—	—	—	—	634,084	62
/l 87 7	8	Lån till staden Söderhamn,					,
(1878	6	för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda .....	1878, 1879	6 %	5 %	200,000		171,586	43

{1880	13	Lån till staden Hudiksvall,
\1881	10	för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds-vådor ......... . . . .	1881, 1882			200,000		180,901	79

1888	15	Lån till staden Luleå, för
		ny reglering efter 1887 års eldsvåda........	1889		4 %	100,000		100,000
			° 70
1889	17	Lån till staden Umeå, för ny regleringiföljdafden staden år 1888 öfvergångna brand	1890	y>
fV. \\\vV)Wv> 200,000 ."•V	200,000
		= 726,412: 09
		c) Lån till kanal- och
		slussanläggningar.
18(56	931)	Lån till Dalslands kanalak-
		tiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefura vid Venern till sjön Stora Lee	1865,1867	5 %	. 3 %	800,000	—	392,618	96
	942)	Lån till Kinda kanalaktiebo-			•
	118}	lag, för utsträckning af Kin-
1	143)	da båtled medelst kanalise-
		Transport	_ ! _		_		1,679,191	80

'') So vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente.
ä) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 Ars Reglemente;

§ It mom. 9 i 1867 års Reglemente;

§ 33 moln. 9 och § 41 mom. II i 1868 Ars Reglemente;
§ 24 mom. 11 och § 31 moro. 6 i 1869 års Reglemente.

28 Statsutskottets Memorial N:o 37.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	K api talåterstod vid 1893 års
								sint.
Årtal.	§-
		Transport	—		/ i <	----	—	1,679,191	80
		ring af Stångån från sjön	j 1865 j
		Rengen tillLinköpingshamn	\1867-1870j	5 %	Q O/ O /o	437,500	—	359,692	05
1866	143'')	Lån till Dalslands kanalak-						•
		tiebolag, för kanal-och sluss-
		anläggning mellan sjöarne Östra och Vestra Silen på
		Dalsland...............	1868, 1869	6 %	4 %	51,200	_	8,974	98
		= 761,285: 99.
1		d) Lån till jernvägs-
		anläggningar.
!/1866	75	Lån till Norbergs jernvägs nya
\|\1878 I	3	aktiebolag, för anläggning			i. <■ 7
	af jernväg från Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag till sjön Åmänningen ...............	1852	5 %	»	150,000		39,771	13


»	»	Lån tillNorbergs jernvägs nya
''		aktiebolag, för fullbordan-de af samma jernväg.........	/I855\| \1856j	3 %	2 %	150,000		63,389	16
1866	79	Lån till Borås jernvägsak-tiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga...........................	5 %	4 %	1,377,055	24	428,484	14
i 1862, 1863

		" Transport .	■	—	V.i t		—	2,579,503	26 1

'') Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 inom. 10 i 186!) års Reglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 37. 29

Reglemen- tets	V '' -‘j.v''I '' i;	Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	. Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	i Kapitalåtcrstod vid 1893 års j
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	2,579,503 261
1866	80	Lån till Vexiö—Alfvestads						\|
	-	jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Vexiö och Alfvestads station						:
		på Södra stambanan .........	1864	7 *'')	4 %	434,000	—i	103,939	39
	»	Lån till Helsingborg—Lands-krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga,äfven Helsing-borg—Årup) jernvägsaktie-			-yr "• f . -	j£''!*?''•’ > • T it j i-L	;u	;
		bolag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Årup..............................	,, 1864, 1865	5 %	»	1,100,000		607,345	1 58
	7>	Lån till Kristianstad—Hess-		• • .......
		leholms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och Hessleholms station på Sö-dra stambanan.....................	1864, 1865	*	•	d T; - : > * ■ , 720,000	''t i i''.	. 374,451	70
1 »	8	Lån till Ystad—Eslöfs jern-	-
	\	vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Eslöfs		,
		station på Södra stamba-nan till Ystad.....................	1864—1866			2,450,000		1,368,246	55
	T>	Lån till Landskrona—Eslöfs
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta-tion på Södra stambanan	1864—1866	»	y>	1,200,000		664,216	80
		Transport	—	—	—	—	—	5,697,703	28

) Enligt Kongl, Maj:ts resolution åt d. u/ia 1886.

Statsutskottets Memorial N:o 37.

Reglera en-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1893 års
									sint.
Årtal.	§.
		Transport	—		—		—	—	5,697,703	28
1866	82	Lån till Uddevalla—Veners-					’iV
		borg—Herrljunga jernvägs-aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Ud-							i
-		devalla...............	1863—1867	5 %	4 %	3,240,000		2,051,013	85
1871	31	Lån till Karlskrona—Vexiö
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och Vexiö.......................	11872 {1873 11874		5 % '')	4''/, *	2,600,000		2,109,328	43
»	»	Lån till Krylbo—Norbergs jernvägsaktiebolag, för an-

		läggning af jernväg mellan	118721
		Krylbo och Norberg ...	11873/	6 %	5 %	406,000	—	301,088	10
	»	Lån till Upsala—Margrete-hillsjernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle .......	1873		7>		500,000		381,712	53
»	>	Lån till Bergslagernas jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Lud-	11874
		vika till Kil, mot skulder-	<1875
		bindelse .......................	1876		5''/, %>)		5,000,000	_	4,516,690	60

		Transport	—	—	—		—	15,057,536	79

'') Se § 3 af 1886 års Reglemente.
ä) Se § 3 af 1883 års Reglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 37. 31

1 Reglemen- tets		Tiden, då lånet • utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga heloDDet.	Kapitalåterstod vid 1893 års
							Slut.
'' Årtal. 1	§.
		Transport	—	—	—	—	t t- i	15,057,536	79
00 t>» 00 H	il	Lån till Bergslagernas jern-					.
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obliga-tioner å nominelt 5,988,600 Kr., efter 90 %..................	1878, 1879		5 % - O -	'') 6,078,240	. .	5,389,740
1891	7	Samma bolags obligationer''
		af den al/i2 1891 för in-lösen af utelöpande oin-friade kuponger tillhörande ofvannämnda obligations-lån af den ,s/i 1874 .........	1891		4 %	1,707,800	’	1,707,800	1
1876	5	Lån till Vestervik—Åtvida-
1		berg—Bersbo jern vägsaktie-bolag, för anläggning af
i		jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida-	118771
		berg till Bersbo, med bi-	Jl878>
		bana till Storsiön.............	1879]	5 %-)	4 Va %	1,865,000	_	1,735,966	95
»	1	Lån till Husfred—Vester-
j ;		viks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel-lan Hultsfredoch Jennymed bibana till sjön Yxern, sido-	(18771 •
		spår till Ankarsrum och	Jl878>	» *)	>	1,750,000	—	1,642,510	44
		hamnspår vid Verkebäck...	11879J
		Transport		—	—	—	—	25,533,554 18

*) Motsvarande. * ÖO %, ett primitivt belopp af kr. 6,753.600.
*) He § 8 af 1883 och 1886 års Reglemente».

32 Statsutskottets. Mentor ial N:o 37.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1893 års
Årtal.
		Transport				— .	—		—	25,533,554	18
1876	5	Lån till Vislanda—Bolmens
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från
		Vislanda öfver Ljungby till	11877}
		sjön Boltnen.................	OO OO	5 %*)	4 Va %	785,000	_	772,832	50
	»	Lån till Gotlands jernvägs-
		aktiebolag, för anläggning af jernväg från Visby till Hemse kyrka.............	1	1877 1878 1879		* '')	»	500,000		479,960	20
/ *	1 \	Lån till Södra Dalarnes jern-
}l 879	13/	vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Kryl-bo station på statens Norra stambana öfver Avesta, He-demora och Säter genom Gustafs och Tuna socknar till Borlänge station å Bergslagernas jernvägsak-		1879		''	r • \ i i
		tiebolags jernväg jemte bi-		1880
		bana till Bispbergs grufve-	<	1881
		fält ......................................		1882		» *)	»	2,375,000	■_	2,246,644	09
1876	5	Lån till Varberg—Borås jernvägsaktiebolag för an-		[1879

		läggning af jernväg öfver		1880		’ '')		2,600,000		2,459,484	05
		Fritsla till Borås...............		1881			—
1881	15	Lån till Lenna—Norrtelje jernvägsaktiebolag, för an-

	‘i	läggning af jernväg mellan Lenna station på Upsala—		r		i .	!•
		Transport	—	—:i •				31,492,475	02

4----1

*) So § 3 af 1883 och 188G års Reglementen.

Statsutskottets Memorial N:o 37.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1893 års slut.
Årtal.	§-
		Transport				_		__	—	31,492,475	02
Öl. .				1883
!		Lenna jernväg och Norr-		1884			4 Vs %	»)
		telja ....................................		1885		5 %	746,197	94	746,197	94
1881	15	Lån till Siljans jernvägs-aktiebolag, för anläggning af jernväg från Borlänge station å Bergslagernas jernvägsaktiebolags jern-		1886					,f.l
		väg till Insjön i Dalarne...	1883 — 1886	1	>	950,000	—	924,014	13
		Lån till Skåne—Hallands
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernvägar från Helsingborg öfver Engel-holm till Halmstad, från Höganäs till Kattarp och				il : ii'': ■			. ■ \
		från Kattarp till Åstorp ...	1883—1886		T>	1,500,000		1,467,913	56
»		Lån till Hvetlanda—Säfsjö				.o; 1;;
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från					»i;
		Hvetlanda till Säfsjö sta-	(18831
		tion å statens Södra stam-		1885	(
		bana ...........................		11886	)			300,000	_	293,582	71
>	>	Lån till Finspong—Nors-
		holms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Finspongs station å Pålsboda—Finspongs jern-vägsaktiebolags bana till Norsholms station å statens Östra stambana och Nors-
		Transport	—	—	—	/	—	34,924,183	36

a) Återstoden, Kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 760,000 Kronor eger bolaget ej rät -

tighet att utbekomma.

Bih. till Biksd. Prof. 1804. 4 Sami. 1 Afd. 24 Höft.

Statsutskottets Memorial N:o 37.

Reglemen-								1
tets		liden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1893 års
Årtal.	§•
- •		Transport		—	—		—	34,924,183	36
		bolin—Ristens kommunika-tionsaktiebolags bana.........	1883—1886	5 %	! 4 . 4*/i %	500,000		486,323	22
1881	15	Lån till Stockholm—Rimbo
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från Stockholm till Rimbo gäst-gifvaregård ........................	(1883-1885\| \ 1887 j	b	b	500,000		486,323	23
	b	Lån till Kinds härads jern-vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg mellan Bo-rås och Svenljunga		‘fo- '' * >; [
Jl884\ 11887/	500,000 (• T j u. rf	497,500
1884	14	Ytterligare lån till Skåne—
		Hallands jernvägsaktiebo-lag för anläggning af jern-vägar från Helsingborg öf-	. 1		1	It i ii. {
		ver Engelholm till Halm-stad, från Höganäs till Katt-
		atp och från Kattarp till Åstorp .................................	fl 885/ /l886/	»	: .i. > .	795,500		778,483	49
>	15	Lån till Mellersta Hallands
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg mellan städerna Halmstad och Varberg ...........................	1885	b	b	1,550,000		1,525,688	06
1886	16	Lån till Skara—Kinnekulle
		—Venerns jernvägsaktie-bolag för anläggning af jernväg från Skara till	/l 887/			n it
		Kinnekulle och Venern ...	/1888/	»		324,000		318,918	02
		Transport		—	—	—	— 39,017,419\|38

Statsutskottets Memorial N:o 37. 35

Reglemen- tets		Tiden, då lånet ntbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1893 års slut.
Årtal.	§•
	t? ‘ ‘ ’	Transport	—		—	- i		—	39,017,419	38
1886	16	Lån till Svartelfs jernvägs-					/ ... ; -1 i.
		aktiebolag för anläggning					.
		af jernväg mellan Carls-
		dahl och Grythyttehed	jl887(	i
		m. m. .	118881	5 %	4»/j %	341,000		341,000
»	»	Lån till Halmstad—Bolmens
		jernvägsaktiebolag för an-					:
		läggning af jernväg från						. 1; ..
		Halmstad till Byholma och
		Bolmen med sidospår till	J18 8 71			a)
		siön Södra Unnen ........	118881	*		824,915		816,480	24
t	17	LåD till Göteborg—Hal-
		lands jernvägsaktiebolag
		för anläggning af jernväg
		mellan Varberg och Göte-			{ .		i'' * c r, ,ft.
		borg ...............................	1887			»	2,068,000	-.	2,035,563	16
>	16	Lån till Fogelsta—Vadstena
		—Ödeshögs jernvägsaktie-
		bolag för anläggning af
		jernväg mellan Fogelsta
		och Vadstena till Ödeshög	1888		>	y>	300,000	—	296,932	50
		Lån till Mellersta Blekinge								-
		jernvägsaktiebolag för jern-		(1888
		vägsanläggning från Karls-		1889
		hamn till Ronneby och		1890				b)
		Gullbärna.......		1893			»	1,120,250	—	1,096,744	12
	• 1	Transport! I		—	—			43,604,139	40

a) Enligt K. Br. af d. "/* 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 Kronor.

b) Hvaraf vid 1893 års slut återstodo ej lyftade Kr. 18,000: —.

Statsutskottets Memorial N:o 37.

Reglemen- tets		liden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod Tid 1893 års
Årtal.	§•								9
	> 1 :	Transport	—	—	—		—	43,604,139	40
1886	16	Lån till Mora—Venerns jern-
		vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg från Mora strand vid sjön Siljan till	[18891
		Östra Vermlands jernväg	{1892}
		med bibana.......................	1893	5 %	4,/2 %	1,000,000	—	1,000,000	—
		Lån till Mariestad—Kinne-
		kulle jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg från Mariestads jern vägsstation till Gössäters jernvägssta-tion med bispår.............	1890	»	>	305,000		305,000	]
»	>	Lån till Wittsjö—Hessleholms				.
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg mel-lan Wittsjö och Hessleholm	}1890\ \1892/	T>	>	404,000		404,000
	1	Lån till Skymuäs—Munkfors jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg mellan Björndalsbron och Munk-fors .....................................			90,835		''90,835
/1891\ \1892/
>	>	Lån till Klippan—Röstånga
i • * f - i - ’		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från Klippans station å Helsing-borg—Hessleholms jernväg förbi Ljungbyhed till Röst-	/1892\	■ •*'' -	/-K
		ånga by ..............................	\1893J	T>	»	290,000	—	290,000	—
		Transport	—	—	—		—	45,693,974	40

Statsutskottets Memorial N:o 37.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1893 års slut. V
Årtal.	§•
		Transport		—	—	—	—	45,693,974	40
1891	18	Lån till Malmö—Tomelilla
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från Malmö öfver Staffanstorps	, \|1892\|		-	a)
		station till Tomelilla.........	U893I	5 %	4''/* %	1,300,000	—	800,000	—
	»	Lån till Norra Södermanlands
	.	jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från Ny-by bruk till Södertelje med bibanor till Åkers stycke-bruk, Strenguäs, Mariefred och Igelstaviken ...........	1892, 1898		* >	b) 1,800,000		800,000
	19	Lån till Hernösands — Sol-

.		lefteå jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg från Hernösand till Sollef-				c)
		teå ......................................	1892, 1893			2,350,000	-	2,323,100	_
»	18	Lån till Norrköping—Söder-
-		köping—Vikbolandets jern-vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg från Norr-köping till Söderköping				<i)
		m. m. .....................	1893		>	653,000	_	400,000	___
		= 47,969,215: 57
		Summa	—	—	—	—	—	50,017,074\|40

a) Hvaraf	vid	1893 åra
b)	D:o	vid	d:o
e)	D:o	vid	d:o
d)	D:0	vid	d:o

alat återstodo ej lyftade Er. 600,000: —.

d:0	Kr. 1,000,000
d:o	Kr. 26,900
d:o	Kr. 253,000

Sik till Riksd. Prot. 1894. 4 Sami. 1 Afd. 24 Höft.